Nr Ärendemening Sidan
KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige kallas till sammanträde 2015-05-12 18.00 på Koordinaten, Eventsalen Mayvor Lundberg Ordförande Susanna Shaibu Sekreterare Nr Ärendemening Sidan 1. Val av justeringsledamöter 2. Allmänhetens frågestund 3. Information från SSAB:s koncernchef Martin Lindqvist 4. Information från Kommunstyrelsens Ordförande 5. Granskning av revisorernas räkenskaper och förvaltning 2014 2 6. Beviljande av ansvarsfrihet för kommunens verksamheter 2014 3 7. Oxelösunds kommuns årsredovisning 2014 34 8. Upphandlingspolicy 117 9. Förändrade taxor och avgifter för mötesrum på koordinaten 125 10. Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning 11. Byte av namn på Vård- och omsorgsnämnden till Socialnämnden 128 12. Bokslut för donationsfonderna 2014 13. Fördelning av schablonersättning från Migrationsverket för ensamkommande barn 148 14. Direktiv till ombud inför bolagsstämma med Förab 2015 156 15. Svar på motion om Koordinaten som informationscentrum 158 16. Svar på interpellation om prioritering vid snöröjning 162 17. Avsägelser och valärenden 18. Delgivningar 19. Frågor till kommunfullmäktige Justering av protokoll sker 18 maj 8.30 i kommunhuset rum 291. 142 150 8(36) Sammanträdesprotokoll Blad 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-04-22 Ks § 61 Dnr KS.2015.23 Oxelösunds kommuns årsredovisning 2014 Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Årsredovisningen för 2014 fastställs. 2. Medel för ej färdigställda investeringar från 2014 omfattande 29 647 tkr överförs i form av tilläggsbudget till investeringsutrymmet 2015 (se bilaga). Tilläggsbudgeten fördelas enligt följande: Kommunstyrelsen 27 304 tkr Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 1 240 tkr Kultur- och fritidsnämnden 171 tkr Utbildningsnämnden 50 tkr Vård- och omsorgsnämnden 882 tkr Sammanfattning Årsredovisningen för 2014 för Oxelösunds kommunkoncern har upprättats. Kommunens bokförda resultat uppgår till 9,4 mkr (8,6 mkr). Resultatet enligt lagen om god ekonomisk hushållning är 12,0 mkr (8,7 mkr). Det bokförda resultatet minskas genom att reavinster elimineras, -1,2 mkr. Dessutom görs en avsättning till särskilda satsningar för åtagande i samband med ett kommande möte inom Douzelage-samarbetet med -0,5 mkr. Men projektavsättningar som gjordes i förra bokslutet, 4,3 mkr, lyfts nu fram och förbättrar resultatet till 12,0 mkr. Nämndernas budgetutfall har förbättrats med 1,6 mkr, från ett överskott på 2,5 mkr till ett överskott på 4,1 mkr. Vad måluppfyllelsen beträffar så hänvisas till årsredovisningen avseende nämndernas arbete. Kommunfullmäktige angav fem mål vilka följts upp i årsredovisningen. Dessa är: Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling I samband med beslut om årsredovisningen ska kommunfullmäktige också ta ställning till de äskanden om tilläggsbudgetering av investeringar från 2014 till 2015 som nämnderna önskar föra över till investeringsutrymmet 2015. Investeringsbudgeten var 49,7 mkr, varav nettoutgifterna blev 17,9 mkr. Kvar av investeringsmedlen var således 31,8 mkr. Utdragsbestyrkande 9(36) Sammanträdesprotokoll Blad 2 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-04-22 Nämnderna önskar föra med sig sammanlagt 29,6 mkr. Kultur- och fritidsnämnden har i samband med sitt bokslut särskilt beslutat äska att 147 tkr av ej förbrukade medel ur nämndens investeringsram 2014 flyttas till Kommunstyrelsens investeringsbudget 2015, projekt lägerboende. Förslaget till tilläggsbudget ökas därför med 147 för Kommunstyrelsen respektive minskas med 147 tkr för Kultur- och fritidsnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ks Årsredovisning 2014 arbetsdokument, utskick KSAU Förslag TB 2014 till 2015.pdf Årsredovisning 2014 utskick till KS 150413.pdf Dagens sammanträde Henny Larsson, Göran Bernhardsson, Lisa Sollenborn och Magnus Petersson föredrar ärendet. ______ Beslut till: Revisorerna Utdragsbestyrkande 1(2) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Göran Bernhardsson 0155-381 54 Datum Dnr 2015-03-27 KS.2015.23 Kommunstyrelsen Oxelösunds kommuns årsredovisning 2014 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Årsredovisningen för 2014 fastställs. 2. Medel för ej färdigställda investeringar från 2014 omfattande 29 647 tkr överförs i form av tilläggsbudget till investeringsutrymmet 2015 (se bilaga). Tilläggsbudgeten fördelas enligt följande: Kommunstyrelsen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden 27 304 tkr 1 240 tkr 171 tkr 50 tkr 882 tkr 2. Bakgrund och sammanfattning Årsredovisningen för 2014 för Oxelösunds kommunkoncern har upprättats. Kommunens bokförda resultat uppgår till 9,4 mkr (8,6 mkr). Resultatet enligt lagen om god ekonomisk hushållning är 12,0 mkr (8,7 mkr). Det bokförda resultatet minskas genom att reavinster elimineras, -1,2 mkr. Dessutom görs en avsättning till särskilda satsningar för åtagande i samband med ett kommande möte inom Douzelage-samarbetet med -0,5 mkr. Men projektavsättningar som gjordes i förra bokslutet, 4,3 mkr, lyfts nu fram och förbättrar resultatet till 12,0 mkr. Nämndernas budgetutfall har förbättrats med 1,6 mkr, från ett överskott på 2,5 mkr till ett överskott på 4,1 mkr. Vad måluppfyllelsen beträffar så hänvisas till årsredovisningen avseende nämndernas arbete. Kommunfullmäktige angav fem mål vilka följts upp i årsredovisningen. Dessa är: Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling I samband med beslut om årsredovisningen ska kommunfullmäktige också ta ställning till de äskanden om tilläggsbudgetering av investeringar från 2014 till 2015 som nämnderna önskar föra över till investeringsutrymmet 2015. Investeringsbudgeten var 49,7 mkr, varav nettoutgifterna blev 17,9 mkr. Kvar av investeringsmedlen var således 31,8 mkr. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(2) Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-27 KS.2015.23 Nämnderna önskar föra med sig sammanlagt 29,6 mkr. Kultur- och fritidsnämnden har i samband med sitt bokslut särskilt beslutat äska att 147 tkr av ej förbrukade medel ur nämndens investeringsram 2014 flyttas till Kommunstyrelsens investeringsbudget 2015, projekt lägerboende. Förslaget till tilläggsbudget ökas därför med 147 för Kommunstyrelsen respektive minskas med 147 tkr för Kultur- och fritidsnämnden. Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 (särskild bilaga) Bilaga till årsredovisningen gällande tilläggsbudget av investeringar Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Revisorerna (FÅ) Ekonomikontoret (FK) Personalchef (FK) Förvaltningschefer (FK) Kommunstrateg (FK) Göran Bernhardsson Redovisningschef Årsredovisning 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-05-12, §? Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................... 2 Årsredovisningen i korthet ..................................................................................... 4 Viktiga händelser och beslut 2014 .......................................................................... 5 Kommunmål .............................................................................................................. 6 Trygg och säker uppväxt .............................................................................. 7 God folkhälsa ............................................................................................. 11 Trygg och värdig ålderdom ......................................................................... 14 Attraktiv bostadsort .................................................................................... 17 Hållbar utveckling………………………………………………………………... 20 Finansiella mål ………………………………………………………………… 23 Personalredovisning .............................................................................................. 24 Internkontroll .......................................................................................................... 30 Nämndredovisning ................................................................................................. 32 Kommunstyrelsen ...................................................................................... 32 Kultur- och fritidsnämnden ......................................................................... 36 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ...................................................... 38 Utbildningsnämnden .................................................................................. 40 Vård- och omsorgsnämnden ...................................................................... 44 Övriga nämnder ......................................................................................... 48 Driftredovisning ...................................................................................................... 49 Ekonomi .................................................................................................................. 50 Kommunkoncernen ................................................................................................ 60 Resultaträkning .......................................................................................... 65 Balansräkning ............................................................................................ 66 Kassaflöde ................................................................................................. 67 Noter .......................................................................................................... 68 Redovisningsprinciper .......................................................................................... 75 Ord och begrepp .................................................................................................... 77 1 Inledning Att människor ska kunna leva de liv de önskar och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar, det är vad arbetet som sker inom Oxelösunds kommun handlar om. Varje timme, varje dag, varje natt, året runt, vardag som helgdag, levererar vi kommunal verksamhet till våra invånare. Under 2014 har arbetet med att förverkliga en ny sammanhållen förskola och skola i innerstaden, tagit fart. Det är ett av de största och mest kostsamma projekt som vi kommer att genomföra inom överskådlig tid. Därför är det oerhört viktigt att processen får ta lite tid, att den blir bra och att det blir rätt från början. Vi räknar med att kunna ta den nya förskolan och skolan i bruk höstterminen 2018. Det här är en summering av det arbete som har präglat året som gått. Parallellt med att vi rustar gammalt och bygger nytt, arbetar vi med att förbättra kvaliteten inom våra verksamheter. Det vi i dagligt tal kallar för ”Greppet om framtiden” börjar sätta sig. Vi har fortsatt vårt arbete med att få kontroll på kostnader och resultat i verksamheterna. Vi är på god väg att lyckas, men är ännu inte riktigt i mål. När vi har en stabil ekonomi är det mycket enklare att vidta de åtgärder som behövs för att stärka Oxelösund både på kort och på lång sikt. Då kan vi göra de satsningar som bygger framtidstro och ger en positiv effekt på Oxelösunds utveckling. Oxelösunds kommun har under 2014 deltagit i Sveriges kommuner och landstings projekt ”Förändra Radikalt”. I projektet har vi tillsammans med 9 andra kommuner utbildats i tjänstedesign och innovation utifrån brukarnas perspektiv. I Oxelösund valde vi att fokusera på ett utvecklingsarbete för att öka nöjdheten inom vår äldreomsorg, där vi har sett att vi får låga betyg från brukarna. Oxelösund har nu 11 551 invånare, en ökning med 148 invånare under 2014. Vi har inte på många år haft ett så stort intresse för att bo och verka i Oxelösund. Samtidigt har vi bostadsbrist och brist på färdigberedd företagsmark vilket är fokusområden som vi har identifierat för framtiden. Vi har under det gångna året också utvärderat avtalet med Nyköpings kommun vad gäller ITverksamhet. Ett nytt avtal har tecknats där vi har tagit vara på erfarenheterna från åren som gått. Vi har kommit en bit på väg med den digitala utvecklingen. Hela sammanträdesadministrationen har digitaliserats och införandet av e-tjänster har startat. Det nya avtalet medger ännu bättre förutsättningar för att ”hänga med” i utvecklingen och ett flertal e-tjänster kommer att introduceras 2015. Ett nytt personal- och lönesystem har handlats upp tillsammans med Nyköpings kommun och det går i drift i början av 2015. Det är med stolthet vi konstaterar att vi blev årets klättrare i Svenskt Näringslivs ranking. Från plats 264 klev vi till plats 134, hela 130 placeringar! Vi kommer att fortsätta arbeta för att relationen mellan kommunen och näringslivet ska bli ännu bättre. Näringslivet är en viktig motor i kommunens utveckling. Med stöd av handlingsprogrammet för företagsetableringar, som vi har fått på plats under året, kan vi ge företagare bättre förutsättningar för etablering och för att kunna växa i Oxelösund och i regionen. Vi har under 2014 också fått testa vår krisberedskap i samband med att fartyget Kerrtu gick på grund vid Landsort och bogserades in till Oxelösunds hamn. Räddningsinsatsen gick bra och vi fick öva krishantering i skarpt läge. 2 Det är en spännande utveckling vi ser i Oxelösund. Vi har påbörjat ett förändringsarbete som kommer att leda till förbättringar inom många områden. Men utveckling kräver också mod. Vi måste våga ompröva beslut och se vilka investeringar vi behöver göra för att vara en attraktiv kommun, samtidigt som vi tar ett helhetsansvar för kommunens utveckling och framtid. Duktiga och engagerade medarbetare som åstadkommer kvalitet i kommunens verksamheter och gör livet bättre för kommunens invånare är den viktigaste resursen. Resultatet för 2014 gör att vi kan fortsätta vår resa med att göra Oxelösund till en ännu bättre plats att bo på, verka i och besöka. Catharina Fredriksson Charlotte Johansson Kommunstyrelsens ordförande Kommunchef 3 Årsredovisningen i korthet Bilden visar en värdering av Oxelösunds kommuns läge och utveckling gällande befolkning, måluppfyllelse, ekonomi och personal. Befolkning Måluppfyllelse kommunmålen Ekonomi Horisontell linje visar utvecklingen det senaste året, om den varit positiv eller negativ. Vertikal linje visar läge/resultat för 2014. Ju högre upp desto bättre läge/resultat. Personal Läge/ resultat Befolkningstillväxt Nämndernas budgetutfall Hållbar utveckling Resultat i % av skatter och statsbidrag Utveckling negativ Trygg och säker uppväxt Pensionsålder Årets resultat Utveckling positiv Soliditet Nettokostnadsandel Timavlönat arbete God folkhälsa Övertid/mertid Sjukfrånvaro 4 Attraktiv bostadsort Trygg o värdig ålderdom Viktiga händelser och beslut 2014 • I juli passerade invånarantalet 11 500. • Koordinaten satte rekord i antal besökare. • Oxelösund blev Årets klättrare i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat, förbättring med 130 platser. • En plan för företagsetablering har tagits fram. • Kommunen deltog på logistikmässa i Göteborg och Kista, på bomässa och näringslivsdag i Nyköping. • Regeringen beviljade kommunen att ingå i det finska förvaltningsområdet. • Ett folkhälso- och miljöutskott har inrättats. • Ett treårigt projekt kring missbruksfrågor – Utsikt – har inletts. • Byggstart för de 14 ”Kanalhusen”. • Musiklek för förskolebarn i samarbete med Musikskolan. • Antalet elever i grundskolan har ökat med 10 % vilket motsvarar drygt 100 elever. • D-skolans fritidshem fick nya lokaler i gamla Torgskolan. • Elevantal inom Svenska för invandrare ökade från 70 till 210. • Ny verksamhet startade i augusti inom Särskild undervisning för vuxna. • 247 nyanlända har bosatt sig i Oxelösund. • Ett boende för ensamkommande flyktingbarn har startat. • Oxelösund har fått premier för väl genomförd utbildningsinsats av omvårdnadspersonal, knappt 4 miljoner kr. • Fastighetsskötare har anställts på helgerna med uppgift att hålla snyggt i några utvalda områden även under helgerna. • Ett pumphus i form av en modell av Hävringebåken har uppförts. • Gratis Wifi har erbjudits för badgästerna på Jogersö. • Ett vindkraftverk och en solcellsanläggning har installerats i Fiskehamnen. • Omkring 100 ungdomar feriearbetade under sommaren i kommunens olika verksamheter. Det var betydligt fler än tidigare somrar Modell av Hävringebåken 5 Kommunmål Kommunfullmäktige har antagit fem kommunmål med politiska prioriteringar samt mått för 2014. Hela koncernen ska bidra till att uppnå målen. Varje nämnd har i sin verksamhetsplan för 2014 antagit egna mål och mått inom de fem kommunmålen. Nämnderna har också fastställt vilka målvärden som ska vara uppnådda för att målen ska anses uppfyllda. Kommunmålet Attraktiv bostadsort har bäst resultat med drygt 80 % uppnådda och nästan uppnådda målvärden. Lägst resultat visar Trygg och värdig ålderdom med cirka 50 % uppnådda och nästan uppnådda värden. Arbetet inom God folkhälsa har resulterat i cirka 60 %. Trygg och säker uppväxt och Hållbar utveckling nådde cirka 70 % vardera. Av spindeldiagrammet nedan framgår en sammantagen bedömning av måluppfyllelsen för kommunmålen. Bilden visar andelen av kommunfullmäktiges och nämndernas mått där ”målvärdet är helt uppnått” och ”målvärdet är nästan uppnått”. Inom respektive målområde varierar måluppfyllelsen vilket framgår i den fortsatta redovisningen av respektive mål. Diagram med sammantagen bedömning av måluppfyllelsen för kommunmålen. Diagrammet visar andel ”helt uppnådda” och ”i stort sett uppnådda” målvärden av Kommunfullmäktiges och nämndernas mått. 6 Fortsatt läsanvisning årsredovisning samt i bolagsstyrningsrapporterna. Under respektive kommunmål utgår bedömningen av måluppfyllelsen från en sammanvägning av uppnådda värden för kommunfullmäktiges och nämndernas mått samt bolagens resultat enligt följande: Oxelösund ingår sedan 2011 i ett nätverk för resultatjämförelser, Kommunens kvalitet i korthet. Nätverket organiseras av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Årligen görs jämförelser av 40 indikatorer. 75-100 % 50-74 % 25-49 % 0-24 % Respektive kommunmål avslutas med en presentation av de indikatorer som kan hänföras till respektive mål. mycket god måluppfyllelse god måluppfyllelse relativt låg måluppfyllelse låg måluppfyllelse Dessa indikatorer kan ge en kompletterande bild inom målområdet men utgör inte grunden för bedömningen av måluppfyllelsen. Mer utförlig beskrivning av nämnderas och bolagens måluppfyllelse med kommentarer och analyser finns i respektive nämnds/bolags Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. Prioriteringar 2014-2016 I Oxelösund når barn och ungdomar goda studieresultat, var och en efter sina förutsättningar. I Oxelösund deltar barn och ungdomar aktivt i ett brett kultur- och fritidsutbud. I Oxelösund växer barn och ungdomar upp med trygga föräldrar och i en trygg och säker miljö. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är inte helt tillfredsställande i alla delar. Måluppfyllelsen avseende deltagandet i kulturoch fritidsaktiviteter och trygghet är relativt god och utvecklingen positiv. Lägst är måluppfyllelsen och utvecklingen gällande studieresultat. Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Trygg och säker uppväxt når nivån god måluppfyllelse. 7 Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan 2013. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget 2014-2016. Uppnådda värden Mått Ökad andel elever år 9 som når minst godkända betyg i alla ämnen. Ökad andel elever år 3 som klarar alla delprov i svenska och matematik i nationella prov. Bibehållen nivå på andel elever år 7 som är nöjda med sin fritid. 2012 2013 2014 64,4 % 84,6 % 63,8 % 84 % 63 % 79 % 92 % 1 flickor - Resultat samt utvecklingsriktning från 2013 80 % flickor 84 % pojkar 97 % 1 pojkar Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden. - - 89 % Upplevd trygghet i förskola och skola. - - - Nöjd kund-index familjestöds öppenvård. - - 51 % 2 3 1 Avser 2011 2 Mätning har inte genomförts 3 Index har ännu inte beräknats Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Ökad andel elever år 9 som når minst godkända betyg i alla ämnen. Kunskapsresultaten för elever som lämnar grundskolan i Oxelösund har varierat mellan åren. Resultaten har med få undantag varit svaga jämfört med liknande kommuner, länet och riket. Resultaten försämrades kraftigt jämfört med 2013 till samma nivå som 2012. En tredjedel av eleverna, drygt 20 fick inte betyg i ett eller flera ämnen. Små populationer ger lätt stora svängningar i resultaten. En elev motsvarade ca 1,6 % av samtliga elever. I gruppen fanns en relativt hög andel elever med särskilda behov av olika karaktär. Några elever var nyanlända med begränsade språkkunskaper och i några fall utan tidigare skolbakgrund. Några elever valde att inte delta i ämnet idrott och hälsa trots insatser i form av motiverande samtal och information till vårdnadshavare om ogiltig frånvaro. Med hjälp av sökta och beviljade tilläggsbelopp har skolan satt in extra stöd i form av lovskolor, individuellt utformade studieplaner och möjligheter till undervisning i mindre grupper. Detta har, trots det relativt låga resultatet, inneburit en positiv utveckling sedan årskurs 6 då mindre än hälften av eleverna nådde målen. Ökad andel elever år 3 som klarar alla delprov i svenska och matematik i nationella prov. Även detta värde har varierat mellan åren. Nu syns en tydlig förbättring från 2013 där den stora förändringen skett på en av skolorna. Ett målmedvetet inkluderingsarbete och kompetensutveckling för lärarna i matematikämnet har genomförts och kan vara en del av förklaringen. En djupare analys av resultaten och en kvalitetssäkring av rättning behöver göras. Övriga skolor ligger ungefär på samma nivå som tidigare år. Bibehållen nivå på andel elever år 7 som är nöjda med sin fritid. Andelen elever som är nöjda med sin fritid har minskat sedan föregående undersökning och ligger nu under genomsnittet för länet. Undersökningen visade också att 8 % av eleverna var missnöjda med sin fritid. Genomsnittet i länet är 2 %. Även detta är en kraftig försämring sedan föregående mätning. Resultatet kan ställas emot nästa mått som visar en positiv bild. Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden. I hälsosamtalen har framkommit att ca 90 % av eleverna deltar i någon form av föreningsverksamhet, samtliga med inriktning på idrott. Elever i musikskolan samt elever som finns inom Koordinatens fritidsverksamhet är inte inräknade. Tidigare jämförelser saknas men värdet bedöms som bra. Trots detta är eleverna alltså i lägre grad än tidigare nöjda med sin fritid. Upplevd trygghet i förskola och skola. Någon tillförlitlig, systematisk mätning har inte genomförts. Arbete har påbörjats för att hitta lämpliga verktyg för detta. Förskolechefernas och medarbetarnas bedömning är att barn och föräldrar upplever en hög grad av trygghet i förskolorna. Nöjd kund-index familjestöds öppenvård. Genomförd enkät visar att 51 % av de som haft kontakt med kommunens socialtjänst upplever att deras situation har förbättrats. Det är besökande till enheterna socialtjänst barn, socialtjänst vuxna och socialtjänst bistånd som fått besvara enkäten. Arbete med att beräkna index pågår i samarbete med Rådet för Kommunala Analyser, RKA. Måluppfyllelse inom prioriterade områden I Oxelösund når barn och ungdomar goda studieresultat, var och en efter sina förutsättningar. Måtten för studieresultat visar en nedåtgående utveckling från 2013 och måluppfyllelsen är låg. I Oxelösund deltar barn och ungdomar aktivt i ett brett kultur- och fritidsutbud. Nämndernas mått är uppnådda eller i stort sett uppnådda för denna prioritering och utvecklingen är positiv. I Oxelösund växer barn och ungdomar upp med trygga föräldrar och i en trygg och säker miljö. Utvecklingen är positiv och måtten till största delen uppnådda eller nästan uppnådda. Värden saknas för några mått. Fortsatta utmaningar Den stora utmaningen är att förbättra elevernas studieresultat. Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Mått 2013 2014 Hur många barn per personal är det planerat för i kommunens förskolor? 5,5 5,2 Hur många barn per personal är det faktiskt i kommunens förskolor? 4,9 4,4 Vilket resultat når elever i år 3 i kommunen i de nationella proven? Andel som klarar alla prov. 63 % 79 % Vilket resultat når elever i år 6 i kommunen i de nationella proven? Andel som klarar alla prov. 89 % 88 % Andelen behöriga till något nationellt program på gymnasiet. 99,1 % 84,6 % Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter insats eller utredning inom socialtjänsten? 76 % 74 % Hur stor andel av de elever som bor i kommunen fullföljer gymnasiet inom 4 år? 72,1 % 83,3 % Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Kronor per år. 115 414 125 721 Vad kostar ett betygspoäng Oxelösunds kommun? Kronor. 383 418 Vad är kostnaden för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kronor per elev. 30 591 18 801 Riktning Andelen elever som fullföljer gymnasiet på fyra år är bland de högsta i landet och kostnaden för elever som inte fullföljer har minskat betydligt. Kommentarer till jämförelsen Både den planerade och den faktiska personaltätheten i kommunens förskolor har fortsatt att öka vilket bör ha samband med ökad kostnad. Resultaten stödjer uppfattningen att studieresultaten varierar kraftigt över åren. Ingen stabil uppåtgående utveckling kan skönjas och arbetet för att förbättra och stabilisera resultaten måste fortsätta. Resultaten på de nationella proven i år 3 har förbättrats markant medan resultaten för år 6 är i stort sett desamma som förra året och kommunen tillhör gruppen med sämst resultat i jämförelsen. Utvecklingen av resultaten som kan hänföras till trygghet (personaltäthet i förskolan), är mer positiva vilket överensstämmer med uppföljningen av kommunmålet. Andelen behöriga till ett nationellt program på gymnasiet har sjunkit samtidigt som kostnaden per betygspoäng har ökat. 10 God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. Prioriteringar 2014-2016 Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt från missbruk. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar relativt låg måluppfyllelse. Utvecklingen är inte tillfredsställande i alla delar. uppnådda Måluppfyllelsen avseende delaktighet och inflytande är god och utvecklingen positiv. Deltagande i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård har inte visat resultat i förbättrad hälsa. Uppföljningen visar framgång för behandlingsarbetet. ej uppnådda nästan uppnådda Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. God folkhälsa når nivån relativt låg måluppfyllelse. Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan 2013. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget 2014-2016. Mått Uppnådda värden 2012 2013 2014 - 38 - Ökade möjligheter för medborgarna att delta i kommunens utveckling. 37 % 39 % 52 % Förbättrat värde självupplevd hälsa. 69 % 66 % 66 % Minskat sjukpenningtal. Antal dagar. 8,5 10,6 11,6 Andel vuxna med missbruksproblem som inte återaktualiserats ett år efter avslutad utredning eller insats. 64 % - 69 % Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter ska öka. 3 1 Värdet ingår i Medborgarundersökningen som genomförs nästa gång 2015. 2 Värdet är ej helt jämförbart p.g.a. delvis nya frågor. 3 Avser 2011. 11 1 2 Resultat samt utvecklingsriktning från 2013 Andel vuxna med missbruksproblem som inte återaktualiserats ett år efter avslutad utredning eller insats. Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter ska öka. Andelen som genomgått behandling och inte återaktualiserats inom ett år har ökat. Det positiva utfallet indikerar att fler invånare som söker hjälp får rätt typ av stöd. Jämfört med föregående år har en större andel kommuninvånare med missbruksproblematik mottagit behandling vilket också är positivt. Medborgarundersökningen genomförs i Oxelösund vartannat år. Inget värde finns för 2014. Ökade möjligheter för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Måluppfyllelse inom prioriterade områden Uppnått värde är inte helt jämförbart med tidigare år då frågorna som ställs i självskattningen gjorts om. Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. I jämförelse med andra kommuner kan konstateras att Oxelösunds värde 2014 tangerar medelvärdet för övriga kommuner. Det är en tydlig förbättring jämfört med 2013. Förbättringen beror bland annat på utvecklingen av kommunens hemsida och det arbete som påbörjades under 2014 kring utveckling av medborgardialog. Åtgärder har genomförts men har ännu inte visat sig i resultaten och få mått är uppnådda. Utvecklingen varierar i de olika nämnderna. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. Måtten är uppnådda helt eller till stor del. Utvecklingen är svagt positiv vad gäller ungdomar. Resultatet har inte avspeglats i förbättrad folkhälsa. Förbättrat värde självupplevd hälsa. Ingen förbättring av värdet har uppmätts. Minskat sjukpenningtal. Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt från missbruk. Andel sjukpenningdagar per invånare och år har återigen ökat och Oxelösunds kommun ligger lite högre i jämförelse med de flesta andra Sörmlandskommunerna. Framför allt ligger kvinnorna högt med ett mått på 16,4 sjukpenningdagar per år. Värden för missbruksvård är uppnådda och utvecklingen positiv. Mått som kan visa ett självständigt liv är sämre och utvecklingen negativ. Utvecklingen är svagt positiv avseende de ungdomar som varken studerar eller arbetar. Fortsatta utmaningar Folkhälsan behöver förbättras. 12 Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Mått 2014 2013 1 Riktning 2 Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? 8,5 10,6 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Andel av maxpoäng. 39 % 52 % Nöjd inflytandeindex helheten. 38 - Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd. 3,0 % 3,7 % 3 4 1 Värde från 2012. 2 Värde från 2013. 3 Värdet är inte helt jämförbart med det föregående p.g.a. delvis nya frågor. 4 Uppgifter från Medborgarundersökningen. Nästa mätning görs 2015. Övriga värden är sämre än vid föregående år. Sjukpenningtalet i Oxelösund har ökat årligen sedan 2011. Detta stödjer slutsatsen ovan om att kommuninvånarnas hälsa inte har förbättrats och utvecklingen är otillfredsställande. Kommentarer till jämförelsen Värdet som visar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling har förbättrats och kommunen placerar sig i medelgruppen av kommuner. Förbättringen kan påverka Nöjd inflytandeindex vid kommande mätning. 13 Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. Prioriteringar 2014-2016 Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad. Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats. Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av god kvalité, individinriktade samt ges med gott bemötande. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar relativt låg måluppfyllelse. Utvecklingen är försiktigt positiv. Upplevelsen av trygghet och delaktighet i eget boende har förbättrats, upplevelsen av bemötandet är sämre. Inom särskilt boende upplevs bemötandet mer positivt. Däremot har känslan av delaktighet och upplevelsen av aktiviteter inte nått målvärdet. uppnådda ej uppnådda nästan uppnådda Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Trygg och värdig ålderdom når nivån relativt låg måluppfyllelse. Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan 2013. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget 2014-2016. Mått Uppnådda värden 2012 2013 2014 Ökad upplevd trygghet hos personer i ordinärt boende med stöd från hemvård. 37 % 28 % 29 % Ökad andel som upplever att hänsyn tas till åsikter och önskemål, särskilt boende respektive hemvård. 72 % / 81 % 68 % / 81 % 73 % / 83 % Ökad andel som upplever ett gott bemötande i särskilt boende respektive hemvård. 29 % / 70 % 42 % / 64 % 42 % / 66 % 14 Resultat samt utvecklingsriktning från 2013 Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Måluppfyllelse inom prioriterade områden Ökad upplevd trygghet hos personer i ordinärt boende med stöd från hemvård. Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad. Måttet är uppnått med liten marginal. Tryggheten är ett stort utvecklingsområde. Upplevelsen är beroende av faktorer såsom bemötande, möjlighet till påverkan för brukaren och kontinuiteten bland personalen. Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats. Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av god kvalité, individinriktade samt ges med gott bemötande. Ökad andel som upplever att hänsyn tas till åsikter och önskemål, särskilt boende respektive hemvård. De olika prioriteringarna överlappar varandra och redovisas därför sammantaget. Måttet är uppnått och utvecklingen positiv. Även detta är ett stort utvecklingsområde där attityden till brukarens egenmakt behöver förstärkas. Insatser för att ge trygghet i eget boende har nått målen och utvecklats positivt medan värdet på bemötandet har utvecklats negativt och målvärdena är inte uppnådda. Ökad andel som upplever ett gott bemötande i särskilt boende respektive hemvård. Inom särskild boende är resultatet det motsatta avseende bemötandet och värdet visar en stor förbättring från 2013. Måttet är uppnått men med liten marginal. Förbättringsarbete har under året pågått och fortsätter under 2015 inom samtliga områden. De äldres delaktighet har förbättrats i båda grupperna. Hos gruppen som bor i egen bostad är målvärdet uppnått, i särskilt boende inte fullt uppnått. Fortsatta utmaningar Fortsatt arbete med förbättrade attityder till brukarna och deras möjlighet till påverkan. 15 Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Mått 2013 2014 Vilket omsorgs- och serviceutbud har kommunens hemtjänst? Procent av maxpoäng. 61 % 52 % Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. 85 % 84 % Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? 14 15 Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kronor per år. 231 005 306 455 Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? 1 Procent av maxpoäng. 73 % 56 % Andel brukare som är nöjda/mycket nöjda med sitt särskilda boende. 73 % 73 % Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 111 31 Vad kostar en plats på kommunens särskilda boende? Kronor per år. 653 476 646 372 Riktning 1 Frågorna som ligger till grund för bedömningen har ändrats. Resultatet är därför inte helt jämförbart med tidigare år. Jämfört med kommunens egen måluppfyllelse ger KKiK:s undersökning en mer negativ bild. En anledning kan vara att mätningarna inte genomförts vid samma tidpunkt och att den positiva utveckling som finns inte ännu syns i KKiK. En slutsats är att utvecklingsarbetet inom kommunmålet Trygg och värdig ålderdom måste fortsätta för att de äldre ska vara nöjda med sitt boende och sin service. Kommentarer till jämförelsen Utvecklingen inom de flesta områden är negativ eller står stilla och Oxelösund har låga värden i jämförelse med andra kommuner. Positivt är att väntetiden på plats på ett äldreboende är väsentligt kortare än 2013 och att kostnaden har minskat något. 16 Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal service. Prioriteringar 2014-2016 I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar. I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag. Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet och upplevs välfungerande. Måluppfyllelse ej uppnådda Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är övervägande positiv. Måluppfyllelsen avseende fritid och kulturliv är god medan den varierar inom barnomsorg och skola. Tillgången på bostäder har inte motsvarat ambitionerna. Företagsklimatet har utvecklats positivt. Upplevelsen av infrastrukturen har inte kunnat mätas. uppnådda nästan uppnådda Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Attraktiv bostadsort når nivån god måluppfyllelse. Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan 2013. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget 2014-2016. Mått Uppnådda värden 2013 2014 Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunen som en plats att bo och leva på. Index 1-100. 55 - Ökat antal nyproducerade bostäder. 61 19 3,3 - 2 55 - 1 2012 Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat ska förbättras. Skala 1-6. 2,7 Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunens gator och vägar. Index skala 1-100. 1 Värdet ingår i Medborgarundersökningen som genomförs nästa gång 2015 2 Värde för 2014 finns inte. Nästa värde avser 2015 och presenteras i maj. 17 1 Resultat samt utvecklingsriktning från 2013 Måluppfyllelse inom prioriterade områden Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunen som en plats att bo och leva på. Måluppfyllelsen är god avseende bra fritid och kulturliv medan barnomsorg och skola uppvisar varierad måluppfyllese. Medborgarundersökningen genomförs i Oxelösunds kommun vartannat år. Värde för 2014 finns därför inte att tillgå. Ökat antal nyproducerade bostäder. Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar. Antalet nyproducerade bostäder har inte nått upp till önskad nivå. Antalet beräknas öka kommande år, flera byggprojekt pågår och fler bygglov har beviljats. Mått för antal nya bostäder har lågt värde, däremot är planberedskapen för bostadsbyggnation god. Invånarantalet har ökat. Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat ska förbättras. I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag. Näringslivsklimatet utvecklas positivt. Värde för 2014 kommer inte att presenteras. Nästa värde presenteras i maj och kommer att avse 2015. Från 2012 till 2013 ökade omdömet från 2,7 till 3,3 vilket var en stor förbättring. Oxelösund närmar sig genomsnittet för landets kommuner vilket 2013 var 3,4 på en skala 1-6. I rankingen för 2014 förbättrade Oxelösund sin placering med 130 platser och utsågs till årets klättrare. Måluppfyllelsen är mycket god. Kommunen har klättrat i Svenskt näringslivs ranking. Plan för företagsetablering har tagits fram. Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet och upplevs välfungerande. Måtten visar god måluppfyllelse för ökat resande med buss samt upprättande av cykelplan. För övrig infrastruktur finns inga mått. Fortsatta utmaningar Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med kommunens gator och vägar. Bostadsutbudet behöver öka och breddas. Medborgarundersökningen genomförs i Oxelösunds kommun vartannat år. Värde för 2014 finns därför inte att tillgå. 18 Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Mått 2013 2014 Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att leva och bo på? Index 0-100. 55 - 1 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index 0-100. 59 - 1 Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 50 % 53 % Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fick plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 18 52 Hur många timmar i veckan har biblioteket öppet utöver 08-17 på vardagar? 16 16 Hur många timmar i veckan har simhallen öppet utöver 08-17 på vardagar? 41 41 Hur många timmar i veckan har återvinningsstationen öppet utöver 08-17 på vardagar? 8 19 Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Andel av maxpoäng. 80 % 80 % Hur stor andel av medborgarna som skickar en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 89 % 74 % Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 46 % 44 % Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefonen ställt en enkel fråga till kommunen? 88 % 89 % Riktning 1 Uppgifter från Medborgarundersökningen. Nästa mätning görs 2015. Däremot har väntetiden ökat markant för dem som inte får plats det datum de önskat. Kommunens förmåga att svara på frågor har försämrats medan bemötandet fortfarande är medelgott. Resultaten bekräftar den bedömda måluppfyllelsen för Attraktiv bostadsort. Kommentarer till jämförelsen Öppettider för bibliotek, simhall och återvinningscentral har höga värden och tyder på god service till kommuninvånarna. Fler får förskoleplats på önskat datum och kommunen är medelbra i jämförelsen. 19 Hållbar utveckling Oxelösund tar ansvar för att långsiktigt säkra resurser för framtiden och för kommande generationer. Prioriteringar 2014-2016 I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil. Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare. Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att möta samhällets krav inom miljöområdet. Måluppfyllelse Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är inte tillfredsställande i alla delar. ej uppnådda Måluppfyllelsen avseende kommunens ekonomi är till stora delar god och utvecklingen positiv. Personalens höga sjukfrånvaro är oroande. Resultatet inom miljöområdet är inte tillfredsställande, exempelvis har energikostnaden ökat i kommunens lokaler. uppnådda nästan uppnådda Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Hållbar utveckling når nivån god måluppfyllelse. Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan 2013. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Tabellen visar utvecklingen av de mått kommunfullmäktige antagit i Mål och budget 2014-2016. Mått Minskad avvikelse från standardkostnad totalt. Uppnådda värden 2012 2013 2014 9,1 4,2 - 1 78 - 2 34 % - 149 847 153 716 Ökat medarbetarengagemang totalt i kommunen. Ökad andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. Ökat resande med busslinje 715 och 815 exklusive skolresor. 40 % 3 162 934 1 Värdet för 2014 presenteras först i juni 2015 2 Mätning har inte genomförts 3 Avser 2011 20 Resultat samt utvecklingsriktning från 2013 Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått Måluppfyllelse inom prioriterade områden Minskad avvikelse från standardkostnad totalt. I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil. Avvikelsen från standardkostnad fortsätter att minska. 2011 var avvikelsen drygt 13 % vilket motsvarade omkring 44 mkr. Sedan dess har avvikelsen minskat till 4,2 % 2013. Oxelösunds värde 2013 är bättre än andra jämförbara kommuners. Arbete med att kommunens ekonomi ska vara stabil har prioriterats högt i verksamheterna. Kommunen som helhet visar ett positivt resultat. Kommunen har amorterat 28 mkr på sin låneskuld vilket är något mindre än föregående år. Nettokostnadsandelen har visserligen ökat, vilket är negativt, men resultatutvecklingen har varit tillfredsställande. Värdena för 2014 presenteras först i juni 2015. Utifrån den ekonomiska uppföljningen 2014 är det troligt att värdet vänder uppåt igen och att avvikelsen från standardkostnad kommer att öka. Det är svårt att bedöma vad det innebär i förhållande till andra kommuner. Arbetet med att skapa stabilitet måste dock fortsätta. Oroande är hur kostnadsökningar som beror på den kraftiga ökningen av antalet elever ska hanteras. Omställningskostnader och lärarbehov är stora utmaningar för organisationen. Dessutom är kostnadsnivån för socialtjänsten fortsatt alltför hög. Ökat medarbetarengagemang totalt i kommunen. Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare. Någon ny mätning har inte gjorts under året. Oxelösund blev utsedd till en av 100 attraktiva arbetsgivare i undersökningen Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Inför undersökningen svarade majoriteten av kommunens medarbetare positivt på frågan om de uppfattar Oxelösund som en attraktiv arbetsgivare. Ökad andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. Statistik för 2014 presenteras i mars. Utvecklingen från senaste mätningen som gjordes 2011 har varit negativ. Ökat resande med busslinje 715 och 815 exklusive skolresor. Personalens sjukfrånvaro fortsätter att öka. Antalet resande har ökat jämfört med föregående år men har ännu inte nått samma nivå som 2012. Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att möta samhällets krav inom miljöområdet. Aktivt arbete har gjorts inom flera områden med positivt resultat. Andelen enskilda avlopp har minskat. Matsvinnet i skolorna har minskat. Gång- och cykelvägar utökas. Negativt är att energianvändningen har ökat i kommunens lokaler och att andelen inköp inom ramavtal inte uppnått målvärdet. Fortsatta utmaningar En stor utmaning är att minska personalens sjukfrånvaro. 21 Resultaten delas i tre grupper vilka markeras med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult (bland de 50 % medelbra) och rött (bland de 25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds värde. Utvecklingsriktning anges med en pil. Oxelösund jämfört med andra kommuner Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet. Mått 2014 2013 1 Riktning 2 34 % Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel återvunnet material av hushållsavfall. 40 % Hur stor andel av kommunorganisationens bilar är miljöbilar? 38,2 % 41,7 % Hur stor andel av kommunens totala mängd inköpta livsmedel är ekologisk? 10 % 15 % 78,1 % 77,9 % Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen under första halvåret? 3,2 3,2 Nöjd kundindex förtagsklimat. Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Insikten. Index 0-100. 65 - Andelen förvärvsarbetande mellan 20-64 år. 3 1 Värde från 2012 2 Värde från 2013 3 Ingen mätning har genomförts 2014 Både andelen miljöbilar i kommunorganisationen och andelen ekologiska livsmedel har ökat, livsmedlen med 50 %. Andelen återvunnet material minskade mellan 2012 och 2013. Kommentarer till jämförelsen I jämförelse med övriga deltagande kommuner har Oxelösund inte förändrat sin position utan tillhör de 50 % medelbra kommunerna. Undantag är antalet nystartade företag där kommunen tillhör de 25 % sämsta. (Däremot visar annan statistik att Oxelösund har klättrat 130 platser i Svenskt näringslivs ranking.) Jämförelsen motsäger delvis bedömningen av måluppfyllelsen ovan, Oxelösunds resultat är inte särskilt goda i jämförelse med andra kommuner. 22 Finansiella mål De finansiella målen för 2014 har preciserats till resultatmål om minst 0,5 % av skatter och statsbidrag, för 2015 minst 1,0 % och för 2016 minst 1,5 %. Dessutom mäts nettokostnadsandel och koncernens soliditet. Kommunens resultat (enligt resultaträkning inklusive återlagda reavinster): 0,5 % av skatter och statsbidrag. Uppfyllt. 2013 2014 1,44 % 1,49 % Två av Kommunstyrelsen fastställda finansiella mått för 2014 är uppfyllda vilket ändå får ses som godkänt med tanke på att kommunen 2012 och 2013 fick stora intäkter via AFApengar. Nettokostnadsandelen har ökat marginellt under 2014. Låneskulden har minskat med 27,6 mkr vilket minskar räntekostnaderna med 0,8 mkr på årsbasis. För att kunna säga att Oxelösund idkar god ekonomisk hushållning och har en långsiktigt stabil ekonomi krävs att kommunen håller i ekonomin och fortsätter den trend som har påbörjats. Oxelösund är på väg att skaffa sig ett grepp om framtiden men är inte där än. Kommunen behöver fortsätta hålla i ekonomin Nettokostnadsandel: Målvärde en sänkning gentemot värdet i 2013, 98,7% Ej uppfyllt. 2013 2014 98,1 % 98,7% Soliditet för koncernen: Målvärde en ökning gentemot värdet 2013 från 33,0 %. Uppfyllt. 2013 2014 33,0 % 34,8 % Verksamhetsperspektivet inriktas mot kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. I Oxelösund visar kommunkoncernens kommunmål på verksamhetsperspektivet. 23 Personalredovisning Utbildningsnämndens ökning på 17,9 årsarbetare beror på att antalet elever ökat i grundskolan och på Campus vilket medfört ett ökat antal arbetade timmar. Inledning 2014 har varit förändringarnas år. I många delar har arbetet och organisationen förändrats, om än i det lilla. På sina ställen har förändringarna varit större och tvingat fram nya arbetssätt och rutiner. I andra delar har förändringarna varit små men ändå utvecklande. Förändringar är energikrävande för de allra flesta även om man kan se vikten och betydelsen av dem. De kan också vara en av flera orsaker till att sjukfrånvaron fortfarande ligger på oroväckande höga nivåer. Även om sjukfrånvaron är bekymrande kan ändå konstateras att utvecklingen i många delar har gått framåt genom projekt som "Förändra radikalt", nya metoder för sjukrapportering, seminarier i kommunikation och bemötande samt nya former för medskapande och delaktighet. 2014 kan summeras som ett år då ett stort antal aktiviteter och åtgärder verkligen har verkställts och inte bara pratats om. Ett förhållningssätt med fokus på att agera och inte bara diskutera spirar. Förhoppningsvis är det "smittsamt" och skapar aktivitet, kreativa idéer på alla plan och en högre grad av framtidstro i organisationen. På Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden slutade den faktiskt arbetade tiden på 12,9 årsarbetare, vilket är 2,4 årsarbetare mer än 2013. Efter förra årets besparingskrav är nu verksamhetens vakanser åter bemannade. Antal anställda Antalet medarbetare ökade markant under 2014 med totalt 28 tillsvidareanställda och 52 visstidsanställda. 30 november var kommunens medarbetare 823 stycken. Ökningen återfinns i samtliga nämnder förutom i Kultur- och fritidsnämnden som ligger kvar på samma nivå som 2013. Inom Vård- och omsorgsnämnden har det blivit 16 stycken fler tillsvidareanställa vilket beror på öppnandet av ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn samt en utökning av antalet sjuksköterskor och en biståndshandläggare. Visstidsanställningarna har ökat på grund av ökad sjukfrånvaro och tillfälliga anställningar i hemvården. Faktisk arbetad tid Utbildningsnämndens ökning med 11 stycken tillsvidareanställda beror på att antalet elever har ökat i grundskola och på Campus. De visstidsanställda har ökat med 22 stycken med anledning av en ökad sjukfrånvaro där visstidsanställda har tagits in som frånvarotäckare samt att medarbetare i förskolan har valt att gå ner i sysselsättningsgrad och ersatts med visstidsanställda. Under 2014 ökade den faktiskt arbetade tiden i kommunen med totalt 51,5 årsarbetare (inkluderat tillsvidareanställda, visstidsanställda, tim-avlönat arbete samt överoch mertid). De tillsvidare- och visstidsanställda har ökat sin faktiskt arbetade tid med 34,7 årsarbetare medan timavlönade har ökat med 16,8 årsarbetare. Över- och mertid har minskat med 0,2 års-arbetare. En årsarbetare innebär cirka 1 700 arbetade timmar. Totalt antal anställda Mätdatum 30 november Uttag av semester, föräldraledighet och vård av barn ligger kvar på liknande nivåer som de senaste åren. 1000 Antal personer Alla nämnder har ökat sin faktiskt arbetade tid under året. Mest har Vård- och omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden ökat med 27,0 respektive 17,9 årsarbetare. Förändringen inom Vård- och omsorgsnämnden beror bland annat på ett nystartat HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn och en ökad vikarietäckning på grund av sjukfrånvaro. 800 600 400 41 50 102 680 693 721 2012 2013 2014 200 0 Tillsvidareanställda 24 Visstidsanställda De största förändringarna återfinns på Utbildningsnämnden som minskade användandet av övertid och mertid med 0,9 årsarbetare, medan Vård- och omsorgsnämnden ökade användandet med 0,8 årsarbetare. Timavlönade Det timavlönade arbetet 2014 motsvarade 105,4 årsarbetare vilket är en ökning med 16,8 årsarbetare i jämförelse med 2013. Alla förvaltningar har ökat användandet av timavlönade. Den största förändringen återfinns hos Vård- och omsorgsnämnden som under 2014 har ökat användandet av timavlönade med 11,4 årsarbetare till 74,1. Sedan 2010 har användandet av timavlönade i Vård- och omsorgsnämnden ökat med 81 %. Ökningen under året beror på en hög korttidssjukfrånvaro bland de tillsvidareanställda medarbetarna. Utbildningsnämndens minskning beror på att tillgången på vikarier har varit god under året och att fler visstidsanställda har täckt upp i verksamheten än under 2013. Av Kommunstyrelsens totala över- och mertidstimmar 2014 på 0,6 årsarbetare, återfinns 0,4 årsarbetare på kostenheten. Vård- och omsorgsnämndens ökning av överoch mertidstimmar med 0,8 årsarbetare beror på svårigheter att använda personalresurser effektivt inom och över enheterna. Utbildningsnämnden har under året ökat det timavlönade arbetet med 3,4 årsarbetare. Den ökade sjukfrånvaron har i vissa fall täckts med timavlönade liksom vissa vakanser under rekryteringsprocesser som dragit ut på tiden. Dessutom påverkar det ökade behovet av modersmålslärare inom grundskolan. Antal övertids- och mertidstimmar Inom Kommunstyrelsen har timavlönat arbete ökat med 1,6 årsarbetare vilket beror på att kommunen anställde fler ferieungdomar under sommaren 2014 i jämförelse med året innan. 12000 10000 8000 6000 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden har väldigt låga nivåer av timavlönat arbete även om det förekommer. 4000 2000 0 2012 Övertid Timavlönade omräknat i årsarbetare 2013 2014 Mertid Heltid och deltid 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 KS UN Omsorgspersonalen inom Vård- och omsorgsnämnden har fortsatt möjlighet att välja sysselsättningsgrad två gånger per år. Det förekommer att medarbetarna väljer att öka eller minska sin sysselsättningsgrad men förändringarna är vanligtvis små. Eventuell överbemanning blir så kallade stjärnturer och kan användas av verksamheter med behov, vanligtvis vid vakanstäckning på grund av sjukdom eller semester. 2014 VON I den kommunövergripande statistiken har antalet tillsvidareanställda med heltid ökat från 76 % 2013 till 76,7 % 2014. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidare- och visstidsanställda är 92 % vilket är en minskning från 2013 (93 %). Över- och mertid Under 2014 ökade antalet övertidstimmar med cirka 750 timmar medan mertidstimmarna minskade med knappt 1000 timmar. Det ger en total minskning av antalet övertids- och mertidstimmar med 0,2 årsarbetare, cirka 250 timmar. 25 Åldersstruktur Personalkostnader Åldersstrukturen förändrades endast marginellt mellan 2013 och 2014. Medelåldern sjönk något från 45,7 till 45,3 år. De flesta medarbetare återfinns i ålderkategorierna 4049 år (26,8 %) och 50-59 år (26,3 %). Av det totala antalet medarbetare är 12,6 % under 30 år vilket är en ökning från 2013 (10,6 %). 12,8 % av medarbetarna är över 60 år vilket innebär 105 personer. Av dessa är 10 personer över 65 år, 5 kvinnor och 5 män. Den totala personalkostnaden ökade under 2014 med 24 mkr vilken är 20 mkr mer än 2013 då ökningen var 4 mkr. Anledningen till ökningen är den årliga löneöversynen men framförallt att medarbetarna har blivit flera. Utfall för respektive fackförbund i löneöversyn 2014 Kommunal Lärarförbundet LR Vision Akadem SSR Akademikerall. Vårdförbundet Fysioterapeuterna Ledarna Pensionsavgångar Det var totalt 14 medarbetare som gick i pension under 2014, vilket är färre än 2013 då 21 medarbetare gick i pension. År 2014 låg medelåldern för pensionsavgång på 64,36 år vilket är något högre än 2013 då motsvarande siffra var 63,66 år. Inom en femårsperiod kommer cirka 100 personer att uppnå pensionsålder 65 år. 550 kr per person 2,62 % 2,62 % 2,60 % 2,20 % 2,80 % 2,88 % 2,62 % 2,50 % . Personalkostnader mkr Antal som uppnår pensionsålder 65 år 360 350 30 340 20 330 320 10 310 0 2012 2015 2016 2017 2018 2013 2014 2019 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro redovisat per åldersgrupp samt kön. 2012 2013 2014 - 29 8,77 % 10,22 % 8,93 % 30 – 49 6,48 % 7,34 % 7,44 % 50 - 6,14 % 8,41 % 8,85 % Kvinnor 7,08 % 8,86 % 9,16 % Män 3,07 % 3,37 % 2,82 % Korttidssjukfrånvaro Dag 1-14 3,46 % 3,46 % 3,43 % Sjukfrånvaro Dag 15-90 1,44 % 1,84 % 1,99 % Långtidssjukfrånvaro Dag 91- 1,56 % 2,70 % 2,78 % Total sjukfrånvaro 6,45 % 8,00 % 8,20 % Åldersgrupp Kön 26 Inom Utbildningsnämnden har sjukfrånvaron ökat från 7,28 % 2013 till 7,74 % 2014. Variationerna i sjukfrånvaro mellan olika verksamheter är stor. Lokalernas utformning och antalet barn bidrar till en hög arbetsbelastning inom förskolan där enhetscheferna har arbetat systematiskt tillsammans med företagshälsovården för att komma tillrätta med ohälsan. Sjukfrånvaro i procent 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2012 2013 Kort Lång 2014 Kommunstyrelsens sjukfrånvaro har sjunkit under året från 7,05 % 2013 till 4,49 % 2014. Framförallt har insatser gjorts på kost- och ekonomienheten vilket gett ett positivt resultat. Total Den sammanlagda sjukfrånvaron har ökat från 8,0 % 2013 till 8,2 % 2014. Den korta sjukfrånvaron är i princip oförändrad medan långtidssjukfrånvaron har ökat marginellt. Sjukfrånvaron ökar mest mellan dag 15-90 där den ökat med 0,15 procentenheter. Inom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har sjukfrånvaron minskat från 3,03 % 2013 till 2,50 % 2014. Verksamheten har en utsedd hälsoinspiratör som inspirerar sina kollegor till goda hälsoval med ökad träning och bättre kostvanor vilket antas bidra till en positiv och långsiktig hälsa. Sjukfrånvaron har under året ökat mest bland medarbetare över 50 år med 0,44 procentenheter. I åldersgruppen under 29 år har sjukfrånvaron sjunkit från 10,22 % 2013 till 8,93% 2014 men det är fortfarande åldersgruppen under 29 som har den högsta sjukfrånvaron. Under 2014 sjönk frisktalet med 3 procentenheter till 48 %. Det innebär att 48 % av de tillsvidareanställda medarbetarna har uppfyllt kriteriet för definitionen av långtidsfrisk, det vill säga de har haft sju eller färre sjukdagar under 2014. Sjukfrånvaron skiljer sig markant mellan män och kvinnor. Männens sjukfrånvaro har sjunkit med 0,55 procentenheter till 2,82 % och kvinnornas sjukfrånvaro har ökat med 0,3 procentenheter till 9,16 %. För att komma tillrätta med ohälsan på våra arbetsplatser har både främjande, förebyggande och rehabiliterande insatser gjorts under året. Sjukfrånvaron har ökat i alla nämnder utom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden där den har sjunkit 0,53 procentenheter och Kommunstyrelsen där den sjunkit 2,56 procentenheter. Främjande insatser syftar till att bevara eller öka det friska. De främjande insatserna under året har bestått av exempelvis utbildningar för hälsoinspiratörer, chefer och skyddsombud, föreläsningar för arbetsgrupper om konditionens betydelse för hälsa och ork, genomförda hälsoprofiler med råd om hur medarbetaren ska kunna påverka sin långsiktiga hälsa på ett positivt sätt och kostnadsfria prova på aktiviteter i olika träningsformer. Inom Vård- och omsorgsnämnden ökade sjukfrånvaron från 9,11 % 2013 till 9,60 % 2014. Den största anledningen till korttidssjukfrånvaron är infektionssjukdomar medan orsaken till långtidssjukfrånvaron är belastningssjukdomar och psykosocial överbelastning. Arbetstidsmodellen för rätten till heltid kan också ha påverkat hälsotalen negativt på grund av sin komplexitet. Många insatser har gjorts tillsammans med företagshälsovården för att komma till rätta med ohälsan. En förebyggande insats syftar till att en identifierad risk minimeras eller tas bort så att risken för skada eller ohälsa minskar. Exempel på förebyggande insatser som gjorts under året är interna utbildningar i kommunikation och bemötande mellan kollegor, arbetsmiljökartläggningar med konsultinsatser av företagshälsovården, ergonomiska bedömningar av arbetsplatser, konditionstester av medarbetare samt utbildning i konflikthantering och självförsvar för utsatta grupper. Inom Kultur- och fritidsnämnden ökade sjukfrånvaron från 3,89 % 2013 till 4,10 % 2014. Ökningen, som framförallt ligger på långtidssjukfrånvaron, kan bero på att verksamheten har ställts inför en rad olika utmaningar under året vilket ökat belastningen på medarbetarna. För att komma tillrätta med ohälsan har medarbetarnas delaktighet i det systematiska arbetsmiljöarbetet varit viktig under året. En rehabiliterande insats syftar till att få tillbaka medarbetaren i arbete så snabbt som möjligt. Arbetsanpassning, kartläggningssamtal, arbetsföremågeutredningar, stödsamtal hos 27 beteendevetare och psykolog, rehabiliteringsmöten, rehabiliteringsplaner och omplacering har använts som verktyg för detta. Företagshälsovård Den totala kostnaden för kommunens företagshälsovård 2014 hamnade på 767 tkr vilket är en ökning med drygt 120 tkr i jämförelse med 2013. Kostnadsökningen är en direkt följd av att flera arbetsgrupper har kopplats till företagshälsovårdens tjänst sjuk och frisk. Tjänsten innebär att medarbetaren när den blir sjuk ringer företagshälsovårdens telefontjänst för att få kvalificerad sjukvårdsrådgivning. Chefen får samtidigt en återkoppling via mejl att medarbetaren är sjuk samt en kontinuerlig sjukfrånvarostatistik över sina arbetsgrupper. Grupper som är kopplade till tjänsten finns inom Vårdoch omsorgsnämnden samt Kostenheten på Kommunstyrelsen. Under 2014 har personalenheten fungerat som stöd till chef i många olika rehabiliteringsärenden både vid korttids- och långtidssjukfrånvaro. Stöd som efterfrågats är exempelvis att få råd om lämpliga insatser, stöd under flerpartssamtal, framtagande av omplaceringsutredningar och missbrukskontrakt samt att få uppbackning vid överläggningar och förhandlingar inom området. Arbetsskador och tillbud Under 2014 har 43 arbetsskador inrapporterats. 12 stycken av dessa har uppkommit av psykisk överbelastning, 7 stycken av fysisk överbelastning och 8 stycken när medarbetaren har halkat och fallit, med eller utan cykel. Vid 4 tillfällen har medarbetaren fått fysiska skador som åsamkats av annan person. Övriga skador är stick- och brännskador, skada på grund av fallande föremål och fordons-olyckor. Omkring 30 % av företagshälsovårdens insatser är gjorda av beteendevetare och psykolog, 20% av företagsläkare, 14% av företagssköterska och 10% av fysioterapeut. Andra kompetenser som anlitats är bland annat arbetsmiljöingenjör och hälsoutvecklare. Kostnad företagshälsovård per nämnd 2012-2014 Kronor Tillbudsrapporteringen har ökat från 75 stycken 2013 till 92 stycken 2014. Ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Att göra en tillbudsrapportering är en viktig del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och bidrar till att ge en bättre kunskap om arbetsplatsens arbetsmiljörisker. Om risken är känd kan åtgärder sättas in så att ohälsa eller arbetsskada kan förhindras. Av inrapporterade tillbud var cirka 75 % stressrelaterade. Den upplevda stressen har utlösts av olika anledningar där vikariebrist, högt arbetstempo, konflikter, otydliga instruktioner och brist på raster är några. 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 KS UN 2012 Cirka 10 % av tillbuden var hot- och våldrelaterade. Det är en minskning i jämförelse med de senaste åren där tillbuden på grund av hot och våld har legat stadigt runt 30 %. Det finns anledning att tro att satsningen under 2013 och 2014 på ”Trygg på jobbet” har gett resultat. I satsningen har ett flertal aktiviteter genomförts; chefer och skyddsombud har fått utbildning i riskbedömning hot och våld, utsatta grupper har fått utbildning i konflikthantering och självförsvar, alla enheter har uppmanats att titta över och uppdatera sina rutiner för hot och våld och personalenheten har tagit fram rutiner och hjälpmaterial för hot- och våldsituationer. VON 2013 MSN KFN 2014 Arbetsmiljö och hälsa Kommunen har under hösten 2014 genomfört en grundläggande arbetsmiljöutbildning på 2,5 dagar för nya chefer och skyddsombud. En stor aktivitet och entusiasm präglade dagarna som syftade till att få vardagens systematiska arbetsmiljöarbete att bli väl fungerande i alla delar från riskbedömning till åtgärder och uppföljning. Vidare erbjöds chefer och skyddsombud en dags fördjupad arbetsmiljöutbildning i november. Deltagarna delades upp i lag och fick svara på en rad olika frågor och påstående inom arbetsmiljöområdet. Ett lättsamt och roligt sätt att arbeta med ett viktigt område. Övriga tillbud 2014 hade en stor spridning med risker som till exempel stick-, bränn-, fall- och skärskador. 28 Kommunen fortsatte sitt långsiktiga hälsofrämjande arbete tillsammans med 20 härliga hälsoinspiratörer som motorer för det jobbet. Medarbetarna har erbjudits att delta i flera olika hälsoföreläsningar och en rad olika ”prova på aktiviteter”, bland annat zumba, löpträning, spinning, yoga och core. Det har ordnats matlagningskurs, cykeltävling och en rad andra aktiviteter för att inspirera till goda hälsoval. Samtliga chefer bjuds månatligen in till Ledarfrukostar. Varje tillfälle har olika teman eller informationspunkter och syftet är att öka helhetssynen och skapa gemensamma bilder kring viktig information. I flera delar har också ledarfrukostarna fokuserat på att skapa delaktighet och samla chefernas synpunkter inför olika beslut. Nytt personal- och lönesystem Under året har ett stort arbete pågått med att förbereda för ett nytt personal- och lönesystem. Efter en omfattande upphandling under 2013 har 2014 ägnats åt att sätta upp, förbereda och testa det nya systemet som kommer sättas i drift februari 2015. Delaktighet har skett genom referensgrupper för både medarbetare och chefer. Under 2014 har 36 % av medarbetarna utnyttjat sitt friskvårdbidrag på 800 kronor vilket är en ökning med 6 procentenheter från 2013. Spridningen av valda friskvårdsaktiviteter är stor, till exempel styrketräning, massage, simning, fotvård, yoga, gymnastik och dans. Friskvårdsbidrag 400 Feriearbete 300 Under sommaren 2014 hade nästan 100 ungdomar feriearbete i Oxelösunds kommun. Kommunens olika verksamheter tog emot ungdomarna som under tre veckor fick prova på att arbeta i någon av kommunens verksamheter. Flera ungdomar blev genom feriearbetet delaktiga i något av kommunens nya projekt, till exempel Oxelö skärgård, rusta lekplatser i samarbete med Oxelö energi eller pröva på att vara turistvärdar. 200 100 0 2010 2011 2012 2013 2014 År 2010-2011 Antal uttagna träningskort År 2012-2014 Antal utbetalade friskvårdsbidrag Rekrytering En viktig del av arbetsgivararbetet handlar om att rekrytera kompetent personal. Kommunen arbetar med en decentraliserad rekryteringsprocess som innebär att varje personalansvarig chef själv rekryterar sina medarbetare utifrån en centralt styrd process och vid behov med stöd av personalenheten. Under 2014 publicerades totalt 79 annonser innefattande 116 tjänster (76 stycken under 2013). Några av dessa var ompublicering som gjorts på grund av för få kvalificerade sökanden. Under året inkom totalt sett 1905 ansökningar (1580 stycken under 2013). Utöver de externa annonseringarna görs också intern rekrytering. Under 2014 rörde det sig om 36 tjänster (17 stycken under 2013). I flera av de rekryteringar som gjorts under året har det varit svårt att finna tillräckligt kompetent personal, ett par exempel är nattsjuksköterskor och enhetschefer inom Vård och omsorg. Kommunchefen fick under hösten 2014 i uppdrag av Kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan för att sänka sjukfrånvaron i kommunen. I slutet på året träffades kommunens chefer för att påbörja arbetet och mängder av idéer kom upp för att öka hälsan i våra verksamheter. Arbetet delades in i tre olika områden; droger/missbruk, belastningssjukdomar och välmående/psykosocial överbelastning. Kommunchef tillsammans med personalenhet kommer att fortsätta arbetet med att färdigställa planen under våren 2015 Ledarutveckling Arbetet med Klart ledarskap fortgår och både nya chefer och strateger/nyckelpersoner erbjuds ledarutbildningen. Kunskapen hålls vid liv i olika sammanhang, bland annat genom att använda verktygen från utbildningen på olika sätt. 29 Internkontroll En kontroll som rör debiterad tid/taxeefterlevnad bedömer MSN att de är nästan nöjda med. Det är främst på taxan för byggärenden som vid stickprov visat på brister. Anledningen kan vara att tillfällig personal har täckt upp på vakanta tjänster. En kontroll, handläggningstid av bygglov, har fått bedömningen nästan nöjd. I höstas blev en tjänst vakant och handläggningstiden blev då längre än 10 veckor. Resterande tre kontroller har fått bedömningen helt nöjd och dessa är kontroll av attestering, delegationsordning och myndighetsbeslut. Allmänt Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att implementera och tillse att nämnderna har en god internkontroll och ansvara för den årliga utvärderingen och förbättringsåtgärderna. Enligt reglementet för internkontroll ansvarar nämnderna för att interkontroll upprättas, fastställs, revideras och följs upp årligen. Året 2014 Kommunstyrelsens (KS) internkontrollplan för 2014 har innehållit åtta kontroller där fem kontroller är verksamhetsprocesser och tre är ekonomiprocesser. KS har följt upp internkontrollplanen på sammanträdet i oktober. Uppföljningen visar att fem av processerna är godkända. Tre av dem är inte godkända. Den första processen som inte är godkänd rör delegationsanmälan där brister finns i hanteringen. Den andra är uppsiktsplikt mot verksamheter som bedrivs i samverkan och den tredje rör arvodesutbetalningar. KS anser att dessa processer bör utgöra kontrollmoment även 2015. Kommunstyrelsen hade inför 2014 målsättningen att effektivisera och förbättra arbetet med internkontroll. Men det arbetet har inte genomförts från Kommunstyrelsens sida. Främsta anledningen är brist på tid. Arbetet planeras att påbörjas under 2015. Den senaste utbildningsinsatsen gjordes i slutet av 2013 för politiker och förvaltningschefer. Under 2014 har det totalt endast varit ett fåtal nya politiker i nämnderna och utbildning kommer att ske 2015 för samtliga politiker i nämnderna. Sammanfattningsvis har arbetet i kommunen överlag fungerat tillfredställande. Kultur- och fritidsnämnden (KFN) har följt upp internkontrollplanen på KFN:s sammanträde i december 2014. Internkontrollplanen innehåller åtta kontroller som är fördelade på två ekonomiska kontroller och sex verksamhetsprocesser. I uppföljningen har sex kontroller fått bedömningen helt nöjd. Dessa är olika ekonomiska rapporter/uppföljningar, personalens arbetsmiljö, investeringar och satsningar på Ramdalens fritidsanläggningar och att verksamheten bedrivs enligt verksamhetsplanen. Samtliga nämnder har en internkontrollplan för 2014. Uppföljningen av internkontrollarbetet visar att nämndernas arbete med internkontroll skiljer sig åt och att anvisningarna inte har följts fullt ut. Som exempel på detta har två av fem nämnder gjort uppföljning av internkontrollplanen två gånger under 2014 som anvisningarna föreskriver. Två nämnder har gjort uppföljning en gång och en nämnd har inte gjort någon uppföljning. Bedömning En kontroll är KFN inte nöjd med och den handlar om revidering av dokumenthanteringsplanen som inte genomförts på grund av personalbrist. Planen är att revideringen görs 2015. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (MSN) har följt upp internkontrollplanen två gånger under året. Internkontrollplanen innehåller sex kontroller och fem har följts upp. Kontrollen som inte följts upp handlar om synpunkter och klagomål för 2014 och den kontrollen kommer att följas upp i februari 2015 då samtliga synpunkter och klagomål för 2014 finns med. Utbildningsnämnden (UN) har minskat antalet kontrollprocesser 2014 med tre då processerna bedömdes fungera bra. Internkontrollplanen innehåller åtta kontrollmoment (Sex av kontrollmomenten är 30 verksamhetskontroller och två kontroller är ekonomiska). UN har inte följt upp internkontrollarbetet under året. Uppföljningen i bokslutet visar att fyra fått bedömningen ”nöjd” och av dessa är två ekonomiska processer och två verksamhetsprocesser. Den kontroll som inte är godkänd är social dokumentation och där beskriver VON att de har ett förbättringsarbete att göra vad gäller genomförandeplaner och åtgärder har påbörjats under året. Två verksamhetsprocesser som rör behörighet i administrativa system och systematsikt kvalitetsarbetet har nästan godkända resultat. UN fortsätter med uppföljning och utveckling och planerar att ta fram metoder för att följa upp resultaten i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetsprocessen elevers resultat är inte godkänd och det framgår inte av vilken anledning men UN anger att de planerar att fortsätta uppföljningen på individnivå. Den kontroll som inte valts ut att följa upp handlar om tillsyn av fristående förskolor och anledningen är att tillsyn görs vartannat år och har inte genomförts 2014. Framtida arbete Kommunstyrelsen kommer under 2015 att genomföra utbildningar för nämnderna då det efter valet 2014 är nya nämndsledamöter från 1 januari 2015. Internt arbete med implementering av det påbörjade interkontrollarbetet kommer också att ske då det för närvarande inte är ett till fullo effektivt arbete som utförs, utifrån gällande reglemente. Kommunstyrelsen kommer också att starta en arbetsgrupp för fördjupat interkontrollarbete där varje nämnd/förvaltning utser en internkontrollansvarig som ingår i arbetsgruppen. Kommunstyrelsen behöver också säkra att alla tjänstemän, politiker och nyanställda förvaltningschefer/politiker, i tidigt skede, får information och utbildning om hur internkontrollarbetet fungerar i kommunen samt dess funktion, innehåll och betydelse. Vård- och omsorgsnämnden (VON) har förändrat innehållet något i internkontrollplanen för 2014 och den innehåller sex kontroller som samtliga är verksamhetsprocesser. VON har följt upp internkontrollen två gånger under året enligt anvisningarna. I uppföljningen redogör VON att de är helt nöjda med två kontroller, läkemedelshantering och placerade på Oliven. Tre kontroller bedömer VON att de är nästan nöjda med och det är kontroll av myndighetsbeslut, vårdplaneringar och biståndsbeslut hemvård. Det är endast mindre avvikelser som identifierats i kontrollerna. Samtliga ansvariga ska få återkoppling på inlämnat material i bokslutet. 31 Nämndredovisning Kommunstyrelsen Ekonomiskt utfall 2014 Verksamhet (tkr) Kommunstyrelse Partistöd Gem. verksamhet Markförsörjning Näringsliv Parker Räddningstjänst Totalförsvar Idrotts- o fritidsanläggningar Arbetslokaler Kommunikationer Gemensam administration Utbildning, företagshälsovård Verksamhetsfastigheter Fackl verks. / Kommunskydd Måltidsproduktion Summa Anslag 3 303 574 11 377 -861 1 540 Summa 2013 Summa 2012 Summa 2011 Övriga Intäkter 90 49 921 814 16 075 85 937 Kostnad 3 422 574 11 835 6 121 1 317 -161 7 021 479 1 064 1 454 2 847 32 599 1 032 52 285 1 290 16 905 140 084 Budgetutfall -29 0 346 -960 229 161 64 40 -151 -613 100 6 020 198 -808 86 727 5 410 81 227 83 433 80 256 131 631 127 403 142 476 2 061 2 536 -1 412 804 6 022 6 7 085 141 293 2 947 28 253 1 230 1 556 562 1 557 59 557 52 465 46 506 60 808 Drift och förvaltning av kommunens fastigheter tillhör Kommunstyrelsen. Den är uppdelad i fyra verksamhetsområden, markförsörjning, idrotts- och fritidsanläggningar, arbetslokaler och verksamhetsfastigheter. Den dominerande delen utgörs av verksamhetsfastigheter som omfattar skolor, förskolor, omsorgslokaler och kommunhus. 519 772 548 10 366 Inom detta resultat redovisar fastighetsverksamheten ett underskott med -2,1 mkr. En naturlig förklaring är att kommunens fastigheter är relativt åldersstigna och lider av ett eftersatt underhåll. Det har medfört att kostnader för reparationer och planerat underhåll ökat mer än förväntat. Drift- och reparationskostnader har varit -3,7 mkr högre än budgeterat. Enskilda händelser att peka på är följande: Kostnaden för Kustbostäders förvaltning ökade och kostnaden för planerat underhåll kostade 1,8 mkr mer än budgeterat. Men det separat budgeterade anslaget för planerat underhåll av taket på Ramdalsanläggningen, 4,0 mkr, användes inte vilket medfört ett ekonomiskt överskott. Av kommunstyrelsens omsättning redovisas 67 % av intäkterna och 43 % av kostnaderna i fastighetsverksamheterna, så avvikelser i kapitalkostnader, underhåll och drift har en mycket stor betydelse på det gemensamma ekonomiska resultatet. Utfall mot budget Nedskrivningen av ett markområde medförde en obudgerad kostnad på -1,2 mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett resultat som är +5,4 mkr bättre än budgeterat. 32 Men det blev överskott bl.a. på lägre kapitalkostnader än budgeterat +1,8 mkr. Kommunens investeringar 2014 blev bara 36 %, 17,9 mkr av budgeterade 49,7 mkr. Kapitalkostnadsberäkningen gjordes då investeringarna för 2014 bedömdes bli högre än de blev, och även att investeringarna för 2013 skulle skett i snabbare takt. Fastighetsverksamheten Anslag Intäkter Drift och reparationer Planerat underhåll Övrigt Kustbostäder Kapitalkostnader Övriga kostnader Resultat Budget 0,8 58,0 -21,0 -7,2 -2,9 -23,2 -4,5 0,0 Utfall jämfört med föregående år Resultatet är 3,4 mkr bättre 2014 jämfört med 2013. Bokslut Anslag Intäkter Kostnader Resultat Bokslut 0,8 57,3 -25,2 -5,0 -3,4 -21,4 -5,2 -2,1 Reglering av tomtmark på väg på Jogersö, +0,1 mkr Intäkterna ökade med 4,7 mkr. Arrendeintäkterna ökade med 1,4 mkr och interna hyresintäkter ökade 0,5 mkr p.g.a. ombyggnationer i Ramdalsanläggningen. Kostenhetens ökade volymer medförde en intäktsökning på 1,4 mkr jämfört med 2013. ITenheten tog över ansvar och rutiner för datorer och skrivare vilket innebar att både intäkter och kostnader ökade med 1,0 mkr. 1,9 mkr beror på att bara 0,9 mkr av de 2,8 mkr som anslogs hos kommunstyrelsen för verksamhetsutveckling har förbrukats. Missbruksprojektet startade först på hösten och därför blev kostnaderna under 2014 endast 0,1 mkr och ett överskott på 0,3 mkr. • Redovisade kostnader för löne- och ITservice är 2,1 mkr lägre än budgeterat. • Leasingkostnaderna för teleledningar sjunker varefter avtalstiderna löper ut, 0,5 mkr. • skillnad 7,1 4,7 -8,4 3,4 Verksamhetsutveckling, +2,8 mkr. Satsning feriearbeten, +0,4 mkr. Delfinansiering av missbruksprojektet, +0,4 mkr. En annan verksamhet som visar ett stort överskott är gemensam administration inkl. utbildning, företagshälsovård, 6,2 mkr. De större orsakerna till detta är: • 2013 52,5 81,2 131,7 2,0 Anslaget till Kommunstyrelsen sattes av Fullmäktige till 55,9 mkr. Efter detta justerades anslaget under året genom några beslut: Sammanfattningsvis står Kommunstyrelsen inför en stor utmaning när det gäller att höja statusen på fastighetsbeståndet och möta ökade myndighetskrav avseende sina verksamhetsfastigheter. • 2014 59,6 85,9 140,1 5,4 Ekonomienheten fick del av intäkter ur medlen för verksamhetsutveckling, 0,2 mkr för sina projekt under 2014. Kostnaderna ökade med 8,4 mkr. Personalkostnader svarade för 2,1 mkr av ökningen. Det berodde i sin tur på helårseffekter av anställningar avseende webadministrationen samt på starten av missbruksprojektet. Kommunen anställde också en fastighetsekonom som arbetade 10 månader 2014. Kostnaderna för köp av verksamhet har ökat med 7,1 mkr, 15 %, mellan åren. Det är helt inom fastighetsverksamheten som ökningen skett, från 26,3 mkr till 33,6 mkr, dvs 7,3 mkr eller 28 %. Det beror på ökade drift- och reparationskostnader, 3,7 mkr, och ökat planerat underhåll med 3,2 mkr samt övriga kostnadsökningar från Kustbostäder med 0,4 mkr. Personalenheten och IT-enheten redovisar däremot sänkta kostnader för lämnade uppdrag, totalt 0,7 mkr. Kommunstyrelsen hade ett överskott i detaljbudgeten, och större delen av denna reserv faller också ut som överskott i bokslutet, 0,6 mkr. Kostenheten visar ett överskott på 0,7 mkr. Större delen beror på att intäkterna blivit 1,1 mkr högre än budgeterat och detta beror på ökade volymer. Kostenheten har också under sommaren och hösten levererat lunchportioner till de förskolor som har egna tillagningskök, portioner som inte var inräknade i budgeten. 33 Lokalkostnaderna, tomhyrorna, minskade med 1,1 mkr när Torgskolan byggdes om för att hyras ut fr.o.m. september 2014 och fastigheten på Esplanaden såldes i jan 2014. kvalitetsarbete för ungas aktiviteter hos Kulturoch fritidsnämnden. Av anslagna 2,8 mkr förbrukades 0,9 mkr. Kostnader har uppkommit för konsulter och studiebesök och att ersätta övriga nämnders kostnader. Särskilt uppdrag Kommunstyrelsen fick i Mål och budget 2014 i uppdrag att göra en total översyn av kommunens uppdrag, organisation och bemanning utifrån långsiktiga behov. Införande av komponentredovisning är att uppfylla ny redovisningslag för uppdelning av våra anläggningstillgångar. Arbetet pågår även in på 2015 och kommer att innebära ändrade avskrivningskostnader och troligen ändrat synsätt på planerat underhåll. Översynen är avslutad och avrapporterad till kommunstyrelsen. Rapporten mynnade ut i ett uppdrag att göra en förstudie på ”En väg in”, ett enklare och snabbare sätt för medborgaren att få kontakt och svar på sina frågor. En projektledare arbetar med frågan och ska avrapportera i februari 2015. Projektet att utveckla ett nytt resursfördelningssystem har pågått 2014 och fortsätter in på 2015. Syftet är att resurser ska tydligt och enkelt följa resursbehovet, först och främst i skolverksamheten, men senare troligen också i äldreomsorgen. Särskilda satsningar I kommunstyrelsens ram ligger särskilda satsningar på näringsliv 0,5 miljoner kr och fastighetsdrift 0,5 miljoner kr. Näringsliv Projektet Kontaktcenter är en ny servicefunktion som ska ge ökad service och tillgänglighet genom att erbjuda ”en väg in”. Arbetet pågår även in på 2015 och kommer att kompletteras med en konsekvensanalys. 0,5 mkr har avsatts för satsningar på näringslivsarbete. Medlen har förbrukats för den avsedda satsningen. Investeringar (Belopp i mkr) Kommunstyrelseförvaltningen har en näringslivansvarig, tillika företagslots, anställd på halvtid. Företagsluncher och planerade företagsbesök har genomförts varje månad. Marknadsföringsmaterial har producerats och distribuerats. Olika företagsgrupper har träffats regelbundet, bland annat företag i fiskehamnen. Fastigheter och anläggningar Mark Datorer och infrastruktur Övrigt Summa Kommunen har varit representerad i arrangemang som Morgonsoffan, Bomässa, Logistikmässa samt besöksnäringsarrangemang. Budget Bokslut Bokslut 2014 2014 2013 39,4 12,9 1,7 1,3 42,4 0,2 0,1 13,2 18,0 0,4 0,3 18,7 2014 var ett år med lägre investeringsutgifter än föregående år. Budgeten uppgick till 42,4 mkr. 10,9 mkr av denna budget bestod av överförda medel från 2013. Fastighetsdrift 0,5 mkr har avsatts till fastighetsdrift. Medlen har ställts till Kustbostäder för ökade kostnader/uppdragsersättning i samband med fastighetsdrift. Utgifterna uppgick till 13,2 mkr, varav 12,9 mkr i fastigheters ny- och ombyggnationer. Några större projekt avser taket på Ramdalen och dess olika etapper. Etapp 1 är klart, och etapp 2 är påbörjad och beräknas vara klart till sommaren. Ventilationsombyggnaden i Ramdalsskolans hus D, E och F är klara, utgift 5,8 mkr. Torgskolans ombyggnad är klar och skolan har börjat användas, utgift 1,6 mkr. Medel för verksamhetsutveckling Kommunstyrelsen fick 2,8 mkr i ökat anslag för att arbeta med verksamhetsutveckling. Vissa projekt utfördes helt inom kommunstyrelsen. Dessa avsåg införande av komponentredovisning, kontaktcenter ”En väg in” och förändra radikalt. Projektet att utveckla ett resursfördelningssystem i skola/förskola skedde i samverkan mellan kommunstyrelse och utbildning. Övriga nämnders projekt avsåg workshop hos Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, gruppaktivitet hos Vård- och omsorgsnämnden och Ombyggnad av Peterslundsskolans kök är påbörjad och beräknas vara klar i april 2015. Budgeten belöper sig till 5,2 mkr. Projektering för en ny förskola och skola pågår. Budgeterat för denna etapp är 3,0 mkr. 34 Endast mindre utgifter redovisas för våra pågående projekt avseende utveckling av etjänster, fastighetsnät och ekonomisystem etc, totalt 0,1 mkr av budgeterade 1,7 mkr. Övriga projekt är dels en planerad kulvert på Sundsörs industriområde, och dels mat- och transportvagnar för kostenheten samt ett kommunikationssystem för säkerhetsarbetet. Försäljningar Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade investeringsmedel äskas 27,2 mkr. Försäljningen av tomter på Vallsundsvägen pågår. Totalt har kontrakt skrivits på ca 10 mkr utöver vad som redovisas som försäljningar i 2014 års bokslut. Orsaken är att det förväntas mera kostnader som knyts till försålda objekt innan redovisning av reavinster blir aktuellt. Kommunen räknar löpande med att sälja icke strategiska anläggningstillgångar. Syftet är både att frigöra kapital och att tillhandahålla mark för bostäder och företagande. 2014 såldes bl.a. fastigheter på Lastudden, och fastigheten Poppeln på Esplanaden. 35 Kultur- och fritidsnämnden Ekonomiskt utfall 2014 Verksamhet (tkr) Kultur- o fritidsnämnd Turism Konsumentinformation Gemensam administration Fritid Kultur Fritidsanläggningar Fritidsgård Café / uthyrning Summa 27 858 1 142 476 125 1 212 2 993 Kostnad 452 1 021 57 795 1 940 8 174 14 669 2 160 1 184 30 452 Budgetutfall 23 6 6 20 12 180 22 102 28 399 28 263 24 673 22 891 2 690 2 614 2 135 31 062 27 123 23 892 -109 164 1 134 Anslag 475 1 010 63 794 1 952 7 212 14 215 2 137 Summa 2013 Summa 2012 Summa 2011 Övriga intäkter 17 21 Lägre kostnader för hyra av Ramdalens badoch sporthall enligt nytt avtal för drift av denna, 0,2 miljoner kr. Utfall mot budget Kultur- och fritidsnämnden lämnar ett överskott med 0,4 mkr. 2013 hade kultur och fritid kostnader för nedskrivning av den kommunala konstens värde 0,3 miljoner kr samt avskrivning av en fordran, 0,2 mkr. Överskottet fördelar sig enligt följande: 0,3 mkr är lägre personalkostnader (inga vikarier vid föräldraledigheter, sjukskrivningar och annat arbete). Kvarstående 0,1 mkr är flera mindre poster bl a lägre städkostnader. Medel för verksamhetsutveckling Kultur- och fritidsnämnden fick 0,1 mkr för att arbeta med verksamhetsutveckling. Av detta förbrukades hälften till olika studiebesök Under 2014 har alla tjänster inte varit besatta. Den ansträngda personalsituationen har lett till att inarbetad årsarbetstid inte har kunnat tas ut i ledighet Syftet var att stärka kvalitetsarbetet, stärka ungdomars aktiviteter och att öka antalet tjejer som besökare Utfall jämfört med föregående år Studiebesöken var lyckade på flera sätt. Fritidsgården har inspirerats av arbetssätt och idéer samt har påbörjat ett förändringsarbete. Intrycken blev också en nystart för många aktiviteter. Anslagen minskade med 0,4 mkr. Intäkterna ökade med 0,3 mkr. Kostnaderna minskade med 0,3 mkr. Ökade intäkter är till största delen hyra som Medley betalar enligt nytt avtal 2014 för drift av Ramdalens bad- och sporthall, 0,2 miljoner kr. Extra intäkter för verksamhetsutveckling 0,1 mkr har tillkommit. 36 Investeringar Investeringar (mkr) Under året har upprustning av Stenviksbadet fortsatt. Budget Bokslut Bokslut 2014 2014 2013 Ny innebandysarg till Ramdalens sporthall. Inventarier Koordinaten Stenviksbadet RFID Ramdalens sporthall Övrigt Summa 0,1 0,2 0,3 0,1 0,7 0,1 0,1 0,1 0,3 Arbetet med RFID har slutförts och inventarier till Koordinaten har köpts. 0,3 Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade investeringsmedel äskas 0,2 mkr. 0,2 0,5 37 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Ekonomiskt utfall 2014 Verksamhet (tkr) Miljö o samhällsbyggnadsnämnd Gemensam administration Infrastruktur Fysiskt och teknisk planering Gator och vägar, gatubelysning Trafiknämnd Parker Miljö och hälsoskydd Bostadsanpassning VA och renhållning Kommunskydd Summa Anslag 538 1 812 -35 2 392 11 128 596 4 771 1 346 2 101 0 0 24 649 Summa 2013 Summa 2012 Summa 2011 23 902 22 520 8 227 Övriga Intäkter 287 3 351 6 658 Kostnad 504 2 012 514 3 803 10 632 738 4 636 2 275 2 339 287 3 351 31 091 Budgetutfall 34 -89 25 -110 644 -142 135 -43 -238 0 0 216 6 039 6 741 7 008 30 395 28 234 14 355 -454 1 027 880 111 574 1 301 148 886 En avvikelse är inom Bostadsanpassning där kostnaderna under året översteg budget med drygt 0,2 mkr. Bidragen utgår oavsett tillgängliga medel i budget förutsatt att kriterierna för bidragen är uppfyllda. Utfall mot budget Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens resultat blev +0,2 mkr 2014. De budgeterade intäkterna genom avgifter, exempelvis för bygglov, planverksamhet liksom miljö- och hälsoskyddsavgifter uppnåddes. Personalkostnaderna blev 0,1 mkr lägre beroende på en vakans. För att kompensera för vakansen fick konsulttjänster till en kostnad av 0,3 mkr köpas in. Eftersom kommunen har en åldrande befolkning är sannolikheten påtaglig att dessa kostnader fortsätter ligga på samma höga nivå eller forsätter att öka kommande år. Inom detaljplaneverksamheten som ryms inom verksamhetsgren fysisk och teknisk planering nådde inte intäkterna i form av avgifter upp till budgeterad nivå. Anledningen är att den planverksamhet som bedrevs var av karaktären anslagsfinansierad planering. Att både intäkter och kostnader är något högre än budget beror framförallt på kommunskyddet. Kostnader och intäkter för försäkringarna ska alltid balansera varandra så att verksamheten inte ger någon resultatpåverkan för nämnden. Intäkterna för kommunförsäkringarna såväl som kostnaderna ökade under året. Inom området Gator och vägar respektive park köper nämnden verksamhet från de kommunala bolagen. Intressant i sammanhanget är att elförbrukningen under 2014 sjönk med 36,5 kWh jämfört med 2013, vilket inverkat gynnsamt på kostnaderna. Vid varje årsskifte görs en avstämning och avräkning mellan parterna framförallt beroende av att kostnader för snöröjning/sandning varierar mellan åren. Avstämningen för 2014 medförde en återbetalning på 0,2 mkr. De intäkter nämnden genererar i övrig verksamhet utifrån avgiftsbelagda verksamheter är i storleksordningen 3,0 mkr. Nämndens olika verksamheter uppvisar en god överenstämmelse mellan budgeterade kostnader och intäkter, med några få undantag. 38 En reflektion som är lätt att göra i efterhand är att nämnden hade kunnat använda ytterligare 0,2 mkr till asfalttoppning och därmed nått målet att satsa 2,0 miljoner 2014. Det som är självklart i efterhand är inte lika självklart under pågående verksamhetsår. Investeringar (Belopp i mkr) Budget Bokslut Bokslut 2014 2014 2013 Gatubelysning 0,5 Gång- och cykelvägar 1,0 1,0 0,7 Under året har nämnden dessutom fått en tilläggsbudgetering med 0,2 mkr för en satsning på verksamhetsutveckling. Tillgänglighetsanpassning Trafiksäkerhet Parker Buss centrumhållplats Fiskehamnen Torget Övrigt Summa Utfall jämfört med föregående år Anslaget till Kommunstyrelsen sattes av Fullmäktige till 24,4 mkr. Efter detta justerades anslaget genom ett beslut om Verksamhetsutveckling, +0,2 mkr, Anslagen ökade med 0,7 mkr. Intäkterna ökade med 0,6 mkr. Kostnaderna ökade med -0,7 mkr. 0,4 0,9 0,2 0,2 0,8 0,3 0,2 4,0 0,3 0,6 0,1 0,2 0,5 2,7 0,2 0,3 0,2 0,1 2,0 Investeringar under året har gjorts planenligt. Inom området tillgänglighetsanpassning inköptes kupolplattor till området runt eken på torget. Med anledning av nytt gestaltningsprogram för torget beslutades att avvakta med alla investeringar på torget. En rättvisande bild skulle kunna vara att nämndens resultat i förhållande till 2013 förstärkts med 0,6 mkr. Dock är inte heller den bilden helt rätt, eftersom 2013 fick nämnden stå för snöbortforslingskostnader motsvarande 0,7 mkr liksom återbetala en tidigare bokförd intäkt på exploateringskontot på 0,2 mkr. Av den anledningen yrkas på överflyttning i form av tilläggsbudget för åtgärder på Torget. Investeringsvolymen inom trafiksäkerhetsområdet ianspråktogs inte heller helt. Även här yrkas på överflyttning i form av tilläggsbudget. I Fiskehamnen pågår ett uppdrag med projektering av soffor nordöst om Ståltheten. Uppdraget pågår och har ännu inte slutfakturerats. Med exakt samma förutsättningar 2013 som 2014 skulle resultatskillnaden vara 0,2 mkr till 2013 års fördel. Inom området Gator och vägar respektive park köper nämnden verksamhet från de kommunala bolagen. Intressant i sammanhanget är att elförbrukningen under 2014 sjönk med 36 500 kWh jämfört med 2013, vilket inverkat gynnsamt på kostnaderna. Posten ”Övrigt” avser dels investeringsutrymme inom Mät-, kart- och GISområdet dels ett utrymme för investering i ny luftkvalitetmätare. Utrymmet behövs för att bekosta scanning av nämndarkivet inom nämnda område. Handlingar som tomtindelningar, tomtmätningar, detaljplaner, fastighetsbildningsakter etcetera ingår i arkivet. Medel för verksamhetsutveckling Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fick 0,1 mkr för att arbeta med verksamhetsutveckling, ett projekt för bättre samarbete inom kommunen. Detta förbrukades till en workshop för 30 personer från olika förvaltningar och de kommunala bolagen. Beträffande utrustningen för luftkvalitetmätning är det inte helt avgjort om kommunen behöver investera i sådan. Det är viktigt att veta vad andra inom kommunen gör, vilket ger en förståelse för de olika processer som pågår och att alla är delar i ett större sammanhang. Några av förslagen som kom upp har redan börjat genomföras, medan andra behöver bearbetas mer innan de är klara eller kan påbörjas. Förvaltningen har också börjat titta på hur andra kommuner arbetar med det interna samarbetet. Syftet med ett bättre samarbete är att kommunen agerar som en enad verksamhet ut mot medborgare och företag. Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade investeringsmedel äskas 1,2 mkr. Särskilt uppdrag I Mål och budget 2014 fick Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en plan för cykelparkeringar i anslutning till kommunens fastigheter och andra strategiska punkter. En utredning om behov av cykelparkeringar har gjorts och finns inkluderad i cykelplanen. 39 Utbildningsnämnden Ekonomiskt utfall 2014 Verksamhet (tkr) Utbildningsnämnd Musikskola Gemensam administration Fritidshem Förskola Grundskola och förskoleklass Gymnasieskola Komvux och SFI Uppdragsutbildning Facklig verksamhet Summa 183 168 2 930 10 442 4 285 1 200 4 693 11 Kostnad 589 2 215 4 790 17 319 64 821 87 952 44 348 8 925 1 10 210 563 23 912 230 960 Budgetutfall 20 47 -152 1 880 -597 1 969 229 99 10 10 3 515 196 285 192 052 192 024 18 387 17 870 17 650 216 101 211 957 214 903 -1 429 -2 035 -5 229 Anslag 609 2 079 4 470 16 269 53 782 85 636 43 377 4 331 Summa 2013 Summa 2012 Summa 2011 Övriga Intäkter 1 Felbududgeterad hyra mellan förskola och grundskola/fritidshem finns. Förskola saknar anslag med 955 tkr och grundskola har för stort anslag med 735 tkr, fritidshem med 220 tkr. Ursprungligt anslag: 199 794 tkr Ändrade ramar enligt gällande beslut: Avräkning barn- och elevpeng 10 769 tkr Ny anslagsram 210 563 tkr Utfall mot budget Utbildningsnämnden visar ett positivt resultat med 3,5 mkr för 2014. Anledningen till det positiva resultatet är att antalet barn och elever ökat under året. Verksamhetstal Totalt antal barn/elever, 15 december enligt verksamhetssystemet (inklusive fristående utförare) Mellan åren har antalet barn och elever ökat med 117 stycken. 2014 Förskola 2013 1-3 år 294 306 4-5 år 242 220 113 124 Åk 1-3 374 337 Åk 4-5 225 201 Åk 6-9 397 363 Fritidshem 458 432 Gymnasium 346 349 Grundskola Förskoleklass Anpassning av elevhälsa, tilläggsbelopp, ledningsorganisation och administration har inte skett i samma takt som den faktiska barn- och elevökningen under året. Kostnaderna har därför inte ökat i samma omfattning som den utökade anslagramen. Försiktighet har också bidragit till det positiva resultatet. Gemensam administration Resultatet är -0,2 mkr. Utveckling och uppgradering av verksamhetssystemen har påbörjats för att öka effektivitet och service till kommuninvånarna. Kostnaden för detta är -0,4 mkr högre än budget. Däremot är kostnader för kurs- och konferens och personalkostnader lägre, 0,2 mkr. Resursfördelningssystem, barn- och elevpeng 2014 har ett resursfördelningssystem baserat på barn- och elevpeng införts för de kommunala verksamheterna för förskola, fritidshem 40 och grundskola. Verksamheterna har tilldelats intäkter beroende på hur många barn/elever som funnits i verksamheten den 15:e i varje månad. verksamheterna och försiktighetsprincipen. De kommunala grundskolornas resultat är -0,7 mkr och anledningen till det negativa resultatet är högre personalkostnader. Elevökningen under året har medfört att klasser har delats och att fler lärare anställts. Det ökade antalet nyanlända elever under året har medfört behov av studiehandledare som har anställts för att stödja eleverna på deras hemspråk. Förskola, 0,4 mkr (-0,6 mkr enligt redovisning) Förskolans resultat är 0,4 mkr med hänsyn tagen till att hyra är för lågt budgeterad med 1,0 mkr. Motsvarande summa är budgeterad hos fritidshem/grundskola. I resultatet ingår ökat anslag med 0,2 mkr efter avräkning av barn- och elevpeng. Ökade intäkter, främst från migrationsverket, har bidragit till det positiva resultatet med 0,7 mkr, bidrag från arbetsförmedlingen med 0,6 mkr, bidrag från skolverket för förstelärare med 0,2 mkr och försäljning av verksamhet till andra kommuner med 0,2 mkr. De kommunala förskolornas resultat är totalt sett positivt med 0,4 mkr och innebär att målet, att driva verksamheten med tilldelad intäkt, har uppnåtts. Gymnasieskola Efter avräkningen av barn- och elevpeng som medfört ökat anslag med 3,0 mkr, är resultatet för gymnasieskolan positivt med 0,2 mkr. All gymnasieverksamhet köps från externa utförare då Oxelösunds kommun inte har någon egen gymnasieskola. Kostnader för köp av verksamhet, inackorderingsbidrag och busskort/resebidrag har endast mindre avvikelser. Främsta anledningen till det positiva resultatet är bidrag från migrationsverket med 0,2 mkr. Köp av verksamhet från fristående friskolor är -0,6 mkr högre än budget och beror på ökat antal barn. Intäkter för barn från andra kommuner är 0,5 mkr högre än budget. Avgifterna har följt budget. Fritidshem, 1,7 mkr (1,9 mkr enligt redovisning) Fritidshemmens resultat är 1,7 mkr med hänsyn tagen till att hyra är för högt budgeterad med -0,2 mkr. Motsvarande summa skulle ha budgeterats i förskolan. I resultatet ingår ökat anslag med 2,3 mkr efter avräkning av barnoch elevpeng. I resultatet ingår kostnader för hyra och städ med 0,2 mkr för de nya lokalerna i Torgskolan. Komvux och SFI Komvux och SFI sammanlagda resultat är 0,1 mkr. Komvux resultat är –0,4 mkr och beror på högre personalkostnader med -0,1 mkr för att kunna möta det ökade antalet elever. 2013 hade Komvux 45 elever vilket ökade 2014 till 55 elever. Det beror bland annat på att elever som läst färdigt på SFI, läser vidare på Komvux. Under året har det blivit vanligare att elever läser på distans och kostnader för köp av verksamhet för distansutbildning är 0,3 mkr högre än budget. Yrkesvux, har levererat kostnadseffektiva utbildningar och har haft lägre kostnader än budgeterat. Yrkesvux finansieras av statsbidrag budgetutfallet är noll. För Yrkesvux finns 2,2 mkr kvar i statsbidrag på balanskonto som kommer att användas 2015. De huvudsakliga förklaringarna till det positiva resultatet är fördröjningen med att öka verksamheterna och försiktighetsprincipen. Övriga förklaringar är att kommunala fritidshemmen har ett positivt resultat på 0,3 mkr och det innebär att målet, att driva verksamheten med tilldelad intäkt, har uppnåtts. Köp av verksamhet från fristående fritidshem har följt budget. Intäkter för barn från andra kommuner är 0,1 mkr högre än budget. Avgifterna är 0,2 mkr högre är budget och beror på ökat antal barn i verksamheten. SFI har växt under året och eleverna har ökat från 70 till 210 elever. Det ökade elevantalet har medfört att bidrag från migrationsverket är 1,8 mkr högre än budgeterat. Bidragen har använts för att finansiera SFI-undervisning. Personalkostnaderna inom SFI är 1,0 mkr högre. Fyra SFI-lärare och en studie- och yrkesvägledare har anställts. Köp av verksamhet och övriga kostnader är 0,5 mkr högre än budget och beror på ökade kostnader för samhällsorientering (en utbildning om det svenska samhället på det egna språket). Resultatet för SFI är 0,3 mkr. Det positiva resultatet har uppstått då det varit svårt att rekrytera SFI-lärare Grundskola och förskoleklass, 1,2 mkr (2,0 mkr enligt redovisning) Grundskolans resultat är 1,2 mkr med hänsyn tagen till att hyra är för högt budgeterad med 0,7 mkr. Motsvarande summa skulle ha budgeterats i förskolan. I resultatet ingår ökat anslag med 5,2 mkr efter avräkning av barn- och elevpeng. Även för grundskolan ligger de främsta förklaringarna till resultatet i fördröjningen att utöka 41 Förklaringen till de ökade kostnaderna inom förskolan är att de nya avdelningarna på Ramdalens förskola togs i bruk i augusti 2013 och har helåreffekt 2014. Fler elever i grundskolan har gjort att klasser delats vilket medfört behov av fler lärare och även studiehandledare på olika språk. På Campus har Lärvux startat under höstterminen 2014 och SFI har utökats för att möta det ökande antalet elever. vilket gett lägre personalkostnader och att bidraget från migrationsverket i slutet av året var större än andra månader. Utfall jämfört med föregående år Utbildningsnämndens resultat 2014 är 3,5 mkr och jämfört med 2013 år resultat som var -1,4 mkr, är det en förbättring mellan åren med 4,9 mkr. Anslaget ökade med 14,3 mkr, från 196,3 mkr till 210,6 mkr. Utbildningsnämnden beviljades 10,8 mkr i ökat anslag efter avräkning av barnoch elevpeng. Intäkterna och kostnaderna med 14,9 mkr. Lokalkostnaderna ökade med 1,8 mkr. Torgskolan tillkom under hösten till en kostnad på 0,2 mkr och Ramdalens förskola har helårseffekt 2014 och har ökat med 0,6 mkr. Resterande högre lokalkostnader avser i första hand renoveringar och upprustningar som gjorts i grundskolorna och som gett högre hyreskostnader. Intäkterna ökade med 5,5 mkr. Avgifter i fritidshemmen ökade med 0,1 mkr medan avgifterna för förskolan var oförändrade. Köp av verksamhet ökade med 0,8 mkr och det beror på flera saker. Köp av gymnasieskola är 0,6 mkr lägre och kostnaderna påverkas av antalet elever och vilka program eleverna väljer och på vilken ort. Campus har ökat kostnaderna för köp av verksamhet med 0,9 mkr och det är köp av samhällsorientering inom SFI och Yrkesutbildningar som står för ökningen. Köp av verksamhet av förskola från andra kommuner har ökat med 0,3 mkr och för grundskola med 0,1 mkr. Kostnaderna påverkas av hur många barn och elever som går i fristående verksamheter. Bidrag ökade med 4,8 mkr och det är främst intäkter från migrationsverket som ökade med 2,5 mkr. Campus bidrag från migrationsverket är 1,7 mkr högre och grundskolans 0,7 mkr högre och det beror på det ökade barn och elevantalet. Bidrag från arbetsförmedlingen har ökat med 0,7 mkr och beror på att fler personer med arbetsmarknadsåtgärder har arbetat i verksamheterna. Bidrag från skolverket har ökat med 1,2 mkr. Den största ökningen är ersättning för omsorg på obekväm tid till Stenviks förskola där 0,6 mkr betalades ut 2014. Campus använde 0,6 mkr mer av statsbidrag 2014 än 2013 till Yrkesvux-utbildningar. Övriga kostnader ökade med 3,0 mkr vilket beror på ökade kostnader relaterade till det ökade antalet barn och elever. Köp av kost 1,5 mkr, läromedel 0,2 mkr och ITleasingkostnader med 0,5 mkr. Inköp av dataprogram är 0,5 mkr högre och avser utveckling och uppgradering av verksamhetssystem. Övriga intäkter är 0,6 mkr högre och avser främst förskolan då det 2014 var fler barn från andra kommuner som gått i förskolan i kommunens verksamheter. Den största ökningen av kostnaderna är personalkostnader som ökade med 9,3 mkr vilket motsvarar en ökning med 8,7 %. Utökningar har skett mellan åren, i huvudsak för att möta det ökade antalet barn och elever. Medel för verksamhetsutveckling Utbildningsnämnden beviljades 0,2 mkr för att arbeta med verksamhetsutveckling. Transportcyklar och förvaringsskjul har köpts in till förskolorna för att förenkla transporter av förskolebarnen. Cyklarna möjliggör att de lättare och oftare kan ta del av platser och göra saker i närområdet. Exempelvis underlättas transporter och på så vis ta del av rörelseaktiviteter i idrottshallar, naturområden och Koordinaten i pedagogiskt syfte och med miljömedvetenhet i fokus. Personalkostnader (mkr) Fritidshem Förskola Grundskola Campus Övriga Totalt 2014 2013 11,9 10,0 42,3 40,3 51,1 47,3 5,1 3,4 5,8 5,9 116,2 106,9 Skillnad mkr % 1,9 19,0% 2,0 5,0% 3,8 8,0% 1,7 50,0% -0,1 -1,7% 9,3 8,7% 42 I grundskolan har klasser delats och nya klassrum har inretts. De nya lokalerna på D-skolan (Torgskolan) har också utrustats med smartboards. Fler elever inom Campus verksamhet/SFI och en startad verksamhet, Särvux, har också medfört fler klassrum och behov av fler smartboards. Investeringar (Belopp i mkr) Smartboards i förskolor och skolor Ljuddämpande inventarier Inventarier och lekutrustning Summa Budget Bokslut Bokslut 2014 2014 2013 0,2 0,5 0,2 0,6 0,1 0,1 0,8 1,6 1,0 1,6 1,2 1,5 Inventarier och lekutrustning har köpts för 1,0 mkr (0,2 mkr högre än budget). Möbler och lekutrustning har köpts in som planerat. Anledningen till den högre summan är att nya investeringsbehov tillkommit sedan budgeten gjordes. Inventarier köptes till de nya lokalerna på D-skolan (Torgskolan) och utegården på Peterslunds förskola har rustats upp. Den beviljade investeringsbudgeten, 1,6 mkr, har använts. Utfallet följer inte investeringsobjekten utifrån budget, men håller sig totalt sett inom tilldelad ram. Anledningen är att behoven har ändrats under året, och en omfördelning har skett mellan olika investeringsobjekt. Ljuddämpande inventarier har köpts för 0,1 mkr, 0,6 mkr lägre än budget. Färre ljuddämpande inventarier har köpts för att istället tillgodose behov av fler smartboards och inventarier/lekutrustning. Smartboards har köpts in för 0,6 mkr (0,3 mkr högre än budget). Det ökande antalet barn och elever under året har gjort att fler smartboards har behövts. 43 Vård- och omsorgsnämnden Ekonomiskt utfall 2014 Verksamhet (tkr) Vård- o omsorgsnämnd Utskänkningstillstånd Gemensam administration Projekt ESF Individ och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Äldre och handikappomsorg LSS Färdtjänst Dagverksamhet Flyktingmottagning Arbetsbefrämjande åtgärder Summa Anslag 632 205 9 151 Summa 2013 Summa 2012 Summa 2011 223 293 215 690 203 230 25 939 8 226 137 775 39 205 1 641 1 302 2 071 226 147 Anslaget till Vård- och omsorgsnämnden sattes av Fullmäktige till 225,6 mkr. Efter detta justerades anslaget genom ett beslut om arbetsmarknadsutveckling, +0,5 mkr. Övriga Intäkter 130 4 668 432 655 478 22 400 11 577 118 9 789 2 341 52 588 41 118 37 814 28 784 Kostnad 622 202 8 186 403 35 642 10 301 165 830 51 072 1 402 1 084 6 819 2 667 284 230 261 953 258 123 245 419 Budgetutfall 10 133 5 633 29 -9 048 -1 597 -5 655 -290 357 218 2 970 1 745 -5 495 2 458 -4 619 -13 405 Utfall mot budget Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på -5,5 mkr för 2014. Underskottet fördelar sig på verksamheterna enligt nedan. Avvikelse mellan årsprognos och årsresultat Gemensam administration redovisar ett överskott med +5,6 mkr. Det positiva resultatet kan främst förklaras av den erhållna premien på 3,9 mkr. Utöver detta har personalkostnaderna minskat p.g.a. vakanshållna tjänster efter omorganisationen samt att den reserv som budgeterades inte har behövt användas. Den årsprognos som lades i november uppgick till -6,3 mkr. Skillnaden mellan årsresultat och prognos är 0,8 mkr. Den främsta orsaken till att resultatet förbättrats i jämförelse med prognosen är att den premie på 3,9 mkr som tilldelades nämnden i samband med utbildningssatsningen Omvårdnadslyftet resultatfördes på 2014. Utöver detta återfördes en reserv för utskrivningsklara patienter i bokslutet efter en förhandling med Landstinget Sörmland, vilket påverkade skillnaden mellan prognos och resultat med -1,7 mkr. Konsultkostnaderna inom Socialtjänsten ökade med -0,5 mkr mellan november och december, vilket beror på eftersläpning av inkomna fakturor. Dessutom blev de intäkter som avser barn i kommunens egna familjehem väsentligt lägre än vad som beräknades i novembers uppföljning, vilket påverkade skillnaden mellan prognos och resultat med -0,7 mkr. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen visar ett underskott på -9,0 mkr. Underskottet är främst kopplat till Socialtjänstens verksamhet. Orsakerna är främst höga konsultkostnader. På grund av svårigheter att rekrytera socialsekreterare och enhetschefer inom Socialtjänsten har konsulter hyrts in under året. Fördyringen jämfört med att rekrytera personal uppgår till -2,4 mkr. Verksamheten klarar inte det beslutade besparingskravet i budget 2014, vilket innebär ett underskott med -2,0 mkr. Orsakerna till att Socialtjänsten missar målet med besparingskravet är fyra placeringar enligt lag om vård av missbrukare (LVM) samt två dyra barnplaceringar enligt lag om vård av unga (LVU) samt tre familjehemsplaceringar. Kostnaderna för 44 vård och behandling av barn och vuxna överstiger budget med -1,2 mkr. Statsbidragen från bl.a. Socialstyrelsen understiger budget med -1,4 mkr. Flyktingmottagande Flyktingmottagningen visar en positiv budgetavvikelse med 2,9 mkr eftersom det ökade flyktingmottagandet under 2014 har lett till ökade statsbidrag. Flyktingtillströmningen har ökat med 180 nyanlända personer mellan 2013 och januari-november 2014. Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd visar ett underskott på -1,6 mkr på grund av att fler kommuninvånare har haft behov av bistånd under längre perioder. Arbetsbefrämjande åtgärder Kostnaderna för de kommuninvånare som är i arbetsmarknadsåtgärder har blivit 1,7 mkr lägre än vad som budgeterats. Äldre och handikappomsorgen Äldre och handikappomsorgen visar ett underskott på -5,6 mkr. Underskottet uppkommer främst i området Hemvård samt till viss del i Särskilt boende. Utfall jämfört med föregående år Inom området Hemvård kan -4,4 mkr härledas till personalkostnader kopplat till frånvaro inklusive kostnader för timanställda och övertid. Utöver detta redovisar Hemvård -0,5 mkr i lägre intäkter än vad som budgeterats. Detta beror på att inflödet av brukare under året varit lägre än vad som förväntades i budgetarbetet. Det genomsnittliga stödbehovet för varje brukare har dock ökat, vilket också påverkar personalkostnaderna. Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på -5,5 mkr 2014. I jämförelse med 2013 års resultat på +2,5 mkr är detta en resultatförsämring med -8,0 mkr. Anslaget för nämndens verksamhet ökade med 2,9 mkr. Intäkterna ökade med 11,5 mkr och kostnaderna ökade med 22,3 mkr. Den främsta orsaken till att intäkterna ökade mellan åren är att statsbidragen från Migrationsverket ökade med 5,2 mkr. Orsaken till detta är den ökade tillströmningen av nyanlända. Utöver detta har det tillkommit en premie på 3,9 mkr, som tilldelats nämnden i samband med utbildningssatsningen Omvårdnadslyftet. Även inom området Särskilt boende är den huvudsakliga orsaken till underskottet personalkostnader i form av frånvaro, löner för timanställda och övertid, -2,4 mkr. Den utökade bemanningen på grund av satsningen på demensvård inom Särskilt boende finansieras av ett riktat anslag. Satsningen lämnar dock ett överskott till områdets verksamhet. Områdets del av underskottet inom Äldre och handikappomsorgen uppgår därmed enbart till -0,5 mkr. Den främsta orsaken till kostnadsökningen är att personalkostnaderna ökar med 9,9 mkr eller 5,5 % mellan åren. Kostnadsökningen sker främst inom Äldre och handikappomsorgens områden Hemvård och Särskilt boende, som tillsammans ökar personalkostnaderna med 6,9 mkr. Orsakerna till ökningen är att stödbehovet för Hemvårdens brukare har ökat samt utökad bemanning på grund av satsningen på demensvård inom Särskilt boende. Denna satsning är finansierad av ett riktat anslag som finansierar delar av personalkostnadsökningen inom Särskilt boende. Handikappomsorgen inom området Funktionsstöd ligger i princip på budget. LSS Verksamheten LSS visar ett underskott på -0,3 mkr, p.g.a. att personalkostnaderna inom Personlig assistans överstiger budget. Orsaken till detta är att ersättningen från Försäkringskassan inte fullt ut täcker kostnaderna för omsorgsinsatsen. Löner för timanställda ökar med 3,9 mkr från 2013 till 2014. Denna kostnadsökning är främst kopplad till Äldre och handikappomsorgens områden Hemvård och Särskilt boende, som tillsammans står för 2,2 mkr. Orsakerna till ökningen av timanställda är ökad frånvaro. Resterande del av kostnadsökningen för timanställda återfinns främst inom Individ och familjeomsorgens område Socialtjänst och LSS område Funktionsstöd. Färdtjänst Färdtjänsten visar ett positivt resultat på drygt 0,3 mkr som främst beror på att kostnaderna för resor understiger budget. Dagverksamhet Dagverksamheten visar ett positivt resultat på 0,2 mkr som framförallt orsakas av lägre personalkostnader än förväntat inom området Hemvård. 45 Konsultkostnaderna ökar med 4 mkr mellan åren. Inom Individ och familjeomsorgens område Socialtjänst ökar konsultkostnaderna med 1,7 mkr. Den totala ökningen av konsultkostnader inom Socialtjänsten uppgår till 2,9 mkr. Orsaken till kostnadsökningen är svårigheter att rekrytera enhetschefer och socialsekreterare. Inom Äldre och handikappomsorgen ökar konsultkostnaderna med 1,1 mkr mellan 2013 och 2014, fördelat mellan Hemvården och Särskilt boende. Inom dessa områden är det svårigheter att rekrytera enhetschefer och sjuksköterskor som orsakar behovet av att hyra in konsulter. Investeringar Kostnaderna för köp av verksamhet ökar med 1,4 mkr. Individ och familjeomsorgens område Socialtjänst står för den största kostnadsökningen, som uppgår till 4,3 mkr. Det är främst placeringar av barn samt placeringar enligt LVM som orsakar kostnadsökningen. Inom Äldre och handikappomsorgens områden Funktionsstöd och Särskilt boende minskar kostnaderna för köp av verksamhet mellan 2013 och 2014 med 2,8 mkr. Vård- och omsorgsnämnden har flyttat fram genomförandet av nya bostäder med särskild service. Däremot planeras en omfördelning utifrån behov av befintliga bostäder med särskild service och 50 tkr har använts till inventarier. (Belopp i mkr) Verksamhetssystem Trygghetslarm, särskilda boenden Inventarier Elektroniska lås, hemvården Summa Budget Bokslut Bokslut 2014 2014 2013 0,4 0,3 0,3 0,1 0,5 0,4 1,0 0,1 0,9 Införandet av elektroniska lås inom hemvården har påbörjats 2013 och kommer att slutföras 2015 och medel flyttas över. Byte av larm inom särskilt boende är under utredning och det finns ännu inte någon beräknad kostnad för detta. Resterande del av kostnadsökningen mellan 2013 och 2014 består främst av övriga kostnader som t.ex. kostnader för kurs och konferenser 0,9 mkr, inköp av livsmedel 0,8 mkr, leasing av hjälpmedel och arbetskläder 0,7 mkr, hyra och inköp av dataprogram 0,5 mkr, kostnader för larm och bevakning 0,2 mkr samt övrigt förbrukningsmaterial 0,3 mkr. Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade investeringsmedel äskas 0,9 mkr. Särskilda satsningar I Vård- och omsorgsnämndens ram finns några särskilda satsningar 2014. Medel för verksamhetsutveckling Vård- och omsorgsnämnden fick 0,8 mkr för utbildning av personal inom SÄBO och Hemvård i Socialstyrelsens ”Äldreomsorgens nationella värdegrund” i december 2014. - 4,5 miljoner kr för ökad personalbemanning inom äldreomsorgens demensvård. - 0,5 miljoner kr för kvalitets- och utvecklingsarbete inom hemvården. - 0,5 miljoner kr för resursförstärkning inom Socialtjänstens område Arbetsmarknad. - Särskilt boende – förberedelse nya föreskrifter Av dessa medel förbrukades 0,1 mkr. Deltagarna har fått kunskap i värdegrundsbegreppens innebörd för brukaren relaterat till medarbetarens eget handlande. Dessa två dagar var en pilotutbildning av Socialstyrelsens webbutbildning kring det Allmänna rådet. 24 personer har deltagit i utbildningen och planeringen är att all personal inom äldreomsorgen ska genomföra den under 2015. 46 Delar av sjukskötersketjänsterna inom särskilt boende fördes över till hemsjukvården under 2012. Under 2014 har en utökning av sjuksköterskor i särskilt boende skett för att utgöra en omvårdnadsansvarig/avdelning. Det har skett för att klara kvalitetsarbetet med riskbedömningar av bland annat trycksår, fall och undernäring. Sjuksköterskan har en fördjupad utbildning inom omvårdnad och förstärkningen syftar även till handledning av omvårdnadspersonalen i omvårdnadsarbetet dvs att utgöra omvårdnadsledare. Uppdraget ska även ge ett förbättrat stöd till anhöriga. En arbetsterapeut har anställts under hösten och en biståndshandläggare från årets början för att förstärka utförandet av individuella beslut. Nu finns individuella beslut för nästan alla brukare inom demensvård på särskilt boende. Demensutbildning på Silviahemmet har genomförts för personal inom demenshemtjänst och dagverksamheter. Målet var ökad kunskap i demensvård och personalen har uppgett att de fått bra kunskaper och verktyg för sitt arbete. Arbetsmarknadssatsning En person som tidigare har arbetat i Communicare har anställts. Under 2014 har förvaltningen anpassat Communicares arbetsmetod för att bättre möta de behov som funnits för målgruppen. Målgruppen har utvidgats till att gälla arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd i ålder 18 till 35 år. Deltagarna har haft behov av individuellt stöd. Arbetssättet har visat sig vara lyckosamt. Satsning inom särskilt boende – demensvård Utbildning kring måltidssituation ”Omsorgsmåltider” har genomförts för omvårdnadspersonal och sjuksköterskor. Fortsatt stöd från enhetschefer för utveckling av måltiderna pågår. Resurstilldelning Förbrukade kostnader Kvarstående medel 4 500 tkr -2 162 tkr 2 338 tkr Hemtjänsten I hemtjänstgrupperna har funnits en hård attityd mellan omvårdnadspersonalen. En utbildningsinsats har genomförts där värdegrundsbegreppen för VOF har behandlats och delar av Klart ledarskap bearbetats. Detta utgör en start i ett långsiktigt förbättringsarbete där bättre samspel, attityder och förhållningssätt ingår. Målet är att förbättra bemötandet gentemot brukarna men en förutsättning för det är ett gott bemötande inom personalgrupperna. Nu råder en lugnare attityd i grupperna. Satsning på utvecklingsarbete inom hemvård Resurstilldelning Förbrukade kostnader Kvarstående medel 500 tkr -500 tkr 0 tkr Satsning inom Socialtjänstens område Arbetsmarknad Resurstilldelning Förbrukade kostnader Kvarstående medel 47 500 tkr -500 tkr 0 tkr Övriga nämnder Ekonomiskt utfall 2014 Verksamhet (tkr) Kommunfullmäktige Överförmyndare Valnämnd Revision Summa Anslag 1 014 1 017 226 788 3 045 Summa 2013 Summa 2012 Summa 2011 2 781 2 588 2 321 Dessa fyra nämnder, Kommunfullmäktige, Överförmyndare, Valnämnd och Revision redovisar ett överskott med sammanlagt 0,1 mkr. Övriga Intäkter 432 102 534 Kostnad 945 1 075 587 880 3 487 Budgetutfall 69 -58 71 10 92 100 162 96 2 863 2 702 2 609 18 48 -192 Valnämnden Valnämndens anslag 2014 ökades med 200 tkr eftersom två val skulle genomföras, dels till EU-parlamentet i maj och dels till Riksdagen i september. Kostnaderna steg med 572 tkr, men större delen finansierades av statsbidrag. Valnämnden lämnar ett överskott på 71 tkr (10 tkr). Kommunfullmäktige Anslaget räknades upp med 49 tkr för arvodesökningar men kostnaderna steg bara 8 tkr. Utfallet blev därför 41 tkr bättre. Revisionen Överförmyndarnämnden Kommunrevisionens budget är i stort sett oförändrad jämfört med 2013. Överskottet blev 10 tkr (34 tkr). Överförmyndarens verksamhet utövas i samverkan med Nyköpings kommun. Budgeten var oförändrad men kostnaderna steg bara marginellt och utfallet blev liknande som 2013. 48 Driftredovisning Budgetutfallet är 9,4 mkr, eller 0,7 mkr bättre än vad som budgeterades, 8,7 mkr. Anslagens utveckling 2014 2013 2012 Alla nämnder, mkr 551,8 527,0 504,0 Ökning i mkr 24,8 23,0 14,5 Ökning i % 4,7 % 4,6 % fortsatt förbättrad budgetdisciplin hos nämnderna, 4,1 mkr, (2,5 mkr), och att finansnettot steg i takt med att lånebehoven uteblev och räntesatserna sjönk, 0,8 mkr eller 2,9 mkr bättre än budget. Däremot är reserven för oförutsedda utgifter mer än förbrukad, -3,7 mkr (2,6 mkr). I jämförelse med budget blev det överskott avseende pensionskostnader +0,2 mkr, skatteintäkter, +0,2 mkr och avskrivningar, +1,8 mkr. Reavinsterna blev -4,7 mkr lägre än budgeterat. 3,0 % Nämndernas budgetutfall framgår av driftredovisningen. Det kan konstateras att verksamhetsresultaten fortsatt att förbättras till 4,1 mkr (2,4 mkr), motsvarande 0,7 % (0,5 %) av anslagen. Nettokostnaderna hos nämnderna ökade en hel del, 23,2 mkr (17,5 mkr) vilket motsvarar 4,4 % (3,5 %). Bruttokostnaderna ökade 46,3 mkr (18,5 mkr). Därmed framgår att utfallet förbättrades tack vare att anslagen ökade 4,7 % men nettokostnaderna bara 4,4 %. Anslagens ökning med 24,8 mkr kan jämföras med att intäkterna från skatter och statsbidrag under 2014 ökade med 23,6 mkr, (20,3 mkr) motsvarande 4,4 % (4,0 %). Orsakerna till det positiva budgetutfallet är flera. På den positiva sidan kan konstateras en (Belopp i mk r) Budget Redovisning Avvikelse 2013 -62,6 -57,1 5,5 2,1 Utbildningsnämnd -210,6 -207,0 3,5 -1,4 Vård- och omsorgsnämnd -226,1 -231,7 -5,5 2,4 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd -24,6 -24,4 0,2 -0,5 Kultur- och fritidsnämnd -27,8 -27,5 0,3 -0,2 Summa nämnder -551,8 -547,7 4,1 2,4 Reavinster Oförutsett Övrigt Pensionskostnader 5,9 3,7 -1,2 -32,1 1,2 0,0 -1,7 -31,9 -4,7 -3,7 -0,6 0,2 -4,3 2,6 9,6 -5,6 Avskrivningar och nedskrivningar -15,1 -14,5 0,6 0,1 Kommunstyrelse med övriga nämnder Interna poster Skatteintäkter och statsbidrag Finansiella kostnader och intäkter 48,4 50,5 2,1 -0,6 552,9 552,7 -0,2 -1,5 -2,0 0,8 2,9 -1,4 8,7 9,4 0,7 1,3 -8,4 2,6 11,0 0,9 0,3 12,0 11,7 2,2 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO Justeringar enligt balanskravet BALANSKRAVSRESULTAT 49 Ekonomi Ekonomisk översikt Årets resultat 20 Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9 % procent. 2015 ser förutsättningarna bättre ut, och BNP beräknas då växa med 2,9 %. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. 15 10 Miljoner kr 5 0 -5 2011 2012 2013 2014 -10 -15 -20 Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli 5 miljarder kr 2014. Det är en försämring med 10 miljarder kr jämfört med 2013. Det beror till största delen på återbetalningen från AFA 2013 på cirka 8 miljarder kr. Verksamheter som förväntas dra iväg kostnadsmässigt 2015 är barnomsorg, grundskola och äldreomsorg Årets resultat mkr Resultat enl balanskravsregeln mkr I balanskravsutredningen har 1,2 mkr i reavinster eliminerats. I bokslut 2013 täckte kommunen in tidigare års underskott, -2,5 mkr, och kunde därför undvika att räkna bort detta 2014 vilket var budgeterat. Upplösning har skett av avsättningar för inbokade projekt, 4,3 mkr, samtidigt som en ny avsättning på -0,5 mkr för framtida åtagande har räknats bort i resultatet. Årets resultat Kommunens verksamheter finansieras av skattemedel och till en mindre del av avgifter och andra intäkter. Kommunen budgeterade ett ursprungligt resultat på 8,6 mkr varav reavinster 5,9 mkr. I ett senare skede förstärktes budgeten med 0,1 mkr genom att nämndernas ramar och anslaget för oförutsedda utgifter ökade med 5,6 mkr samtidigt som budgeten för skatter och statsbidrag också ökades med 5,7 mkr. Resultatet enligt kommunallagens krav på balans blir därefter 12,0 mkr. 2014 var nettokostnadsandelen 98,4 %, en viss försämring från 2013 (98,1 %). Men både 2013 och 2012 fick kommunen återbetalningar AFA på 7,8 mkr, resp. 8,2 mkr vilket motsvarade 1,4 % (1,6 %) av andelen. Det slutligt budgeterade resultatet var därmed 8,7 mkr, varav reavinster utgjorde 5,9 mkr. 105% I bokslutet redovisar kommunen ett resultat på 9,4 mkr. Skillnaden jämfört med budget framgår av driftredovisningen och utvecklingen sedan 2013 beror på bland annat följande: Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag 100% Förbättrat finansnetto, bättre budgetdisciplin, en engångsintäkt från Socialstyrelsen och lägre avskrivningar medför att bokfört resultat är positivt. Detta trots att reavinsterna blev lägre än budgeterat, men ändå bättre än 2013. 95% 90% 2011 50 2012 2013 2014 Finansnettot, 0,8 mkr (-2,7 mkr), har förbättrats. Det beror på gjorda amorteringar och lägre räntesatser på våra lån. Kommunens bolag har lämnat utdelning med 2,0 mkr (2,5 mkr) och Oxelösunds Hamn AB med 1,0 mkr (1,25 mkr). Budgeten för skatter och statsbidrag var 552,9 mkr. Utfallet blev något lägre, 552,7 mkr. Men jämfört med 2013 blev utfallet 20,3 mkr högre, en ökning med 4,0 %. För 2013 får Oxelösund mindre kommunalskatt än vad Riksskatteverket betalat ut preliminärt, det vill säga en negativ slutavräkning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknade avdraget till -353 kr per invånare för kommunerna. I förra bokslutet hade kommunen bokat upp en skuld (-244 kr per invånare) men det blev en ännu lägre intäkt, 109 kr per invånare, för Oxelösund, -1,2 mkr. Kommunen har tidigare år haft ett positivt finansnetto. När finansnettot försvagats de senaste åren och blir negativt, måste verksamheten bedrivas desto effektivare och med snävare ramar för att nå positiva totalresultat. Det krävs att verksamheten gör ett positivt resultat för att kommunen ska kunna uppnå ett positivt totalresultat. För 2014 räknar SKL med att Oxelösund kommer att få en positiv slutavräkning, 7 kr per invånare, och alltså erhålla 0,1 mkr. Nettoökningen av skatterna blev därmed 3,9 mkr. Skatter och statsbidrag Generella statsbidrag ökade med 18,3 mkr (43,4 %) jämfört med 2013 och blev 10,9 mkr högre än budgeterat. En del av ökningen beror på hur riksdagen fördelar om i utjämningssystem och skattesystem, till exempel storlek på grundavdrag, vissa beslut som tas efter att kommunen fastställt sina budgetar. En mindre del beror på att kommunen betalar 5,8 mkr mindre i kostnadsutjämningsavgift än 2013. Kommunens intäkter består huvudsakligen av skatter och generella statsbidrag. Utdebiteringen är fortsatt 22:28 per skattekrona. Skatteintäkterna baseras på hur många invånare kommunen har 1 november året före budgetåret. Invånarna detta datum 2013 (11 389) var 166 personer fler än 2012 (11 223). Budget Redovisning Avvikelse 2013 2012 Skatteintäkter (preliminära) 503,4 491,4 -10,0 491,2 475,0 Slutskatteavräkningar 0,0 -1,1 -1,1 -2,5 5,1 Inkomstutjämning 63,0 71,9 8,9 59,1 50,3 Kostnadsutjämning -30,5 -30,3 0,2 -36,1 -36,1 LSS-utjämning -4,4 -4,7 -0,3 -5,5 -8,9 Regleringsbidrag 2,2 2,6 0,4 5,1 5,5 Fastighetsavgift 19,2 19,7 0,5 19,5 19,6 Strukturbidrag 0,0 1,2 1,2 0,0 0,0 Summa 552,9 552,7 -0,2 530,8 510,5 * Skillnader i utfall av preliminära skatteintäkter, inkomstutjämning och regleringsavgift mellan budget och bokslut och mellan åren beror huvudsakligen på reformer i statsbudgeten. Många förändringar är kraftiga. Förändring av intäkter och kostnader Statsbidragen är 15,4 mkr större beroende på ökad invandring. De fördelas på Migrationsverket, 8,9 mkr, Socialstyrelsen, 4,2 mkr och Skolverket 1,3 mkr. Däremot har EU-bidragen minskat med -1,6 mkr eftersom projektet avslutats. Intäkter Intäkterna exklusive reavinster är högre 2014 än under 2013, 100,8 mkr (95,1 mkr). Totalt har intäkterna, exklusive återbetalning från AFA resp. reavinster ökat med 13,5 mkr. 51 2014 fick vi ingen återbetalning av premier från AFA till skillnad från 2013 då vi fick 7,8 mkr. Köp av verksamhet Kostnaderna för gruppen köp av verksamhet ökade med 1,3 mkr (5,1 mkr). Ökningen beror på kostnader för fastighetsdrift, skötsel och planerat underhål vilka sammanlagt ökade med 6,8 mkr till 33,1 mkr (26,3 mkr). Det är i samklang med budgeten, där en satsning på eftersatt underhåll gjordes. Hyrorna har sjunkit med -3,4 mkr, beroende på ändrad driftform för badhuset, -4,7 mkr, men ökade arrenden, 1,4 mkr. Reavinsterna har ökat från 0,9 mkr till 1,2 mkr. Personal Vård- och omsorgsnämndens kostnader för köp av verksamhet, huvudsakligen placeringar, blev 30,5 mkr, en ökning med 3,0 mkr (minskning med -7,2 mkr) och är nu tillbaka på en kostnadsnivå som motsvarar 2011, 30,4 mkr. Kostnaderna för löner och sociala avgifter ökade med 8,2 % (2,2 %). Ökningen var 24,8 mkr (6,5 mkr), och personalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader ökade till 52,09 % (50,69 %). Förändringen av personalkostnaderna påverkas framförallt av att antalet anställda blivit flera. Det syns i att antalet årsarbetare har ökat med 7,6 %, från 674,4 till 725,7. Orsaker är att kommunen öppnade ett HVBhem (hem för vård och boende) för ensamkommande flyktingbarn samt ökning av antalet sjuksköterskor och biståndshandläggare. Även helårseffekten av att kommunen 2013 öppnade ett behandlingshem i egen regi ingår i skillnaden. Andra orsaker står att finna i skolverksamheten där det ökade elevantalet medfört rekryteringsbehov av lärare och annan personal. Utbildningsnämndens kostnader för köp av verksamhet ökade med 2,9 mkr, 3,8 % (2,3 mkr, 3,1 %) Kostnaderna för köp av gymnasieskola fortsatte att minska, -0,5 mkr (1,5 mkr). De lägre kostnaderna beror främst på att elevantalet minskar. Köp av grundskoleverksamhet ökade med 1,0 mkr (0,8 mkr). Kostnaderna för köp av verksamhet från externa förskolor är oförändrade mellan åren. Kostnaden för administrativa tjänster för IT/lönehantering, överförmyndare och räddningstjänst minskade -0,4 mkr, -0,2 % (2,7 mkr, 16,3 %). Inom gata/park-verksamheten blev det en minskning, -2,9 mkr, (ökning 1,4 mkr) orsakat av att snöbortforsling inte var lika aktuellt Arvoden till familjehem och kontaktpersoner vände uppåt till 3,2 mkr. Ökningen under 2014 var 16,0 %, 0,4 mkr (-0,4 mkr). Material Löneavdrag för olika frånvaroorsaker såsom sjukledigheter, föräldraskap och tjänstledighet ökade med 1,6 mkr (1,0 mkr), men kostnader för timanställda, övertid, ob-tid och fyllnadstid ökade mera, 4,9 mkr, 15,6 % (3,1 mkr, 10,9 %). Den avtalsstyrda löneökningen 2014 kostade 5,7 mkr (5,6 mkr) inkl. sociala avgifter m.m. Kostnaderna för material har ökat med 1,3 mkr, 8,5 % (1,6 mkr, 7,8 %). De ökade kostnaderna beror på att inköp av livsmedel ökade 0,4 mkr, vatten kostade 0,2 mkr mer än 2013 och inköp av förbrukningsinventarier till Kultur och fritidsnämnden, 0,4 mkr. En satsning på transportcyklar och förvaringsskjul hos Utbildningsnämnden kostade 0,2 mkr Pensioner Lämnade bidrag Kostnaderna för pensioner sjönk med -4,5 mkr, från 36,4 mkr till 31,9 mkr. Minskningen beror på att nyintjänad pension var mer än utbetalningarna. Exempelvis en stor kostnad, intjänad förmånsbestämd ålderspension hos KPA pension, minskade med -3,0 mkr, till 1,1 mkr 2014 jämfört med 4,1 mkr 2013. Kostnaderna för förtroendevalda minskade med -0,6 mkr, vilket beror på nya antaganden för hur enskilda förtroendevalda kommer att arbeta efter den nya mandatperioden. Kostnaden för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) har ökat med 0,8 mkr (0,8 mkr) sedan 2013 och ligger nu på 7,9 mkr. Ekonomiskt bistånd till nyanlända har fortsatt att öka och kostar nu 2,0 mkr (0,2 mkr). Totalt ökade kostnaderna för lämnade bidrag med 6,2 %, 1,3 mkr (-0,1 mkr). Lokaler Hyreskostnaderna är ganska oförändrade mellan åren, 11,6 mkr (11,3 mkr). Större delen av våra lokaler ägs av kommunen, det är huvudsakligen Sjötångens äldreboende och Koordinaten som vi hyr. 52 Verksamhetens kostnader 2011 - 2014 350 300 Miljoner kr 250 2011 200 2012 150 2013 100 2014 50 0 Personal Pensioner Köp av verksamhet Material Övrigt Koncernbanken Koncernbankens uppgift är att förse Oxelösunds kommun och dess helägda bolag med lån och likvida medel till lägsta möjliga räntekostnad. Kapitalförvaltning och samordning av koncernens likviditet ingår i koncernbankens uppdrag. Verksamheten bedrivs enligt finanspolicyns regler med hjälp av en finanskommitté. Koncernbankens upplåning 2011 - 2014, mkr 400 350 300 250 Kommunen strävar efter ett lågt positivt saldo på koncernkontot. Avtalet med Sörmlands Sparbank ger också tillgång till en kontokredit på 60 mkr för att överbrygga eventuella kortare likviditetsbehov. 200 150 Extern upplåning för kommunen och dess helägda bolag görs av koncernbanken. Undantag görs för Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB (Förab), vilket lånar direkt med kommunens borgen. 100 50 0 Den totala låneskulden uppgår till 478,0 mkr (506,0 mkr), en minskning med -28,0 mkr. Kommunens del av låneskulden minskade under 2014 med -28,0 mkr (-31,6 mkr) medan bolagens skuld var oförändrad, 378,7 mkr. Kommunens del av låneskulden uppgår nu till 99,3 mkr (127,3 mkr). 2011 2012 Bolagens lån 2013 2014 Kommunens lån Genomsnittsräntan har sjunkit. I december var den 3,18 % (3,36 %). Genomsnittlig räntebindningstid har blivit kortare men ligger inom det intervall som finanspolicyn anger, mellan 2,5 – 7,5 år. Koncernbanken förvaltar likviditeten till kommunen med 18,9 mkr (25,5 mkr) samt till de kommunala bolagen med 11,0 mkr (11,1 mkr). Genomsnittlig kapitalbindningstid har också blivit kortare men över den minimigräns som finanspolicyn anger, > 1,5 år. 53 kommande års balanskravsutredningar för att kapa de högsta kostnadstopparna när pensionerna ska betalas ut. Detta skedde 2011 då 4,8 mkr användes så att kommunen nu har en ackumulerad reserv på 9,5 mkr. Pensioner Pensioner redovisas enligt blandmodellen, vilket innebär att pensioner intjänade till och med 1997 behandlas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas löpande som kostnad i resultaträkningen och avsättning i balansräkningen. Pensionsskuld Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 353,9 mkr (371,5 mkr) varav 87,0 % (87,8 %) redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. I takt med att gamla pensioner betalas ut kommer en ökande andel av skulden att finnas i balansräkningens avsättning. Utöver detta finns intjänade förmåner för deltidspolitiker vilka också har rätt till pension. Merparten av den individuella delen av pensionsförmåner utbetalas under mars månad följande år för individuell placering. Den avsatta skulden i balansräkningen ökade med 0,6 mkr (7,8 mkr) och ansvarsförbindelsen minskade med -18,2 mkr (ökade 16,9 mkr). Totalt minskade skulden med -17,5 mkr (ökning 24,7 mkr). Pensionskostnader inkl löneskatt (mkr) Förändring avsatt till pensioner, inkl förtroendevalda Individuell del Pensionsutbetalningar Summa 2014 2013 0,3 3,9 15,1 14,8 16,5 17,7 31,9 36,4 2012 KPA förvaltar den största delen av kommunens pensionsskuld och sköter pensionsutbetalningarna. 3,1 14,2 17,9 35,2 5,0 mkr, 1,6 %, av den gamla skulden (ansvarsförbindelsen) och 2,0 mkr, 4,4 %, av den som är intjänad efter 1998 (avsättning) avser ett särskilt avtal med nyckelpersoner. Kostnaderna för pensioner sjönk med -4,5 mkr, från 36,4 mkr till 31,9 mkr. Den budgeterade kostnaden var 32,1 mkr. Pensionsförvaltning (mkr) Avsättningar inkl löneskatt Ansvarsförbindelser inkl löneskatt Totala pensionsförpliktelser Utbetalningar till medarbetare som gått i pension har minskat med 1,0 mkr men nyintjänandet har ökat med 0,3 mkr. Övriga pensionskostnader kommer att ta allt större utrymme av kommunens resurser i takt med att pensioner i ansvarsförbindelsen betalas ut och lyfts in som kostnader i allt snabbare takt. 2014 2013 2012 46,0 45,4 37,5 307,9 326,1 309,3 353,9 371,5 346,8 Finansiella placeringar 0,0 0,0 0,0 för framtida pensioner "Återlånade medel" 353,9 371,5 346,8 Pensionsreserv 2006, 2007 och 2010 skapade kommunen en reserv inom balanskravsresultatet med totalt 14,3 mkr. Syftet är att använda dessa i 54 Balansräkning Leasingavtal Balansomslutningen har minskat med 3,8 mkr, men de olika delarna av balansräkningen har förändrats i större omfattning. Kommunens leasingkontrakt behandlas som operationell leasing och innebär ett åtagande på 2,0 mkr (3,0 mkr) och utgörs av återstående nominella leasingavgifter. Leasingavgifter för 7,2 mkr (6,2 mkr) har betalats under 2014. Anläggningstillgångarna har ökat 7,1 mkr genom investeringar. Kommunens policy är att endast leasa personbilar och larmsystem. Även datorer leasas inom ramen för samarbetsavtal med Nyköpings kommun. I undantag har dock gjorts för teknisk utrustning där olika krav omöjliggjort köp. Omsättningstillgångarna har minskat med 10,4 mkr främst genom minskade likvida medel. Långfristiga skulder har minskat med 31,4 mkr, främst genom kommunens amortering på 28,0 mkr. De kortfristiga skulderna har ökat med 17,4 mkr. Försäljning av materiella anläggningstillgångar Avsättning till pensioner har ökat med 0,6 mkr. Likviditeten, räknat på enbart våra likvida medel, är lägre än i föregående bokslut. I december 2014 var betalningsberedskapen på drygt 14 dagar (15 dagar) och kassalikviditeten på 0,30 (0,35). 2014 2013 2012 Skuldsättningsgraden har sjunkit från 2,64 till 2,49, vilket är ett tecken på att investeringar, upplåning, utlåning och resultat utvecklats i rätt riktning sedan föregående år. Budget försäljning Redovisad försäljning 7,9 3,4 7,1 5,9 9,4 4,4 Budget reavinst Redovisad reavinst 5,9 1,2 5,3 1,0 6,8 3,7 Kommunen fortsätter att sälja icke strategiska anläggningstillgångar. Syftet är både att tillhandahålla mark för bostäder och företagande att frigöra kapital. 2014 såldes fastigheter på Lastudden, Esplanaden, och i Baraområdet. Soliditeten exklusive koncernbank förbättrades under 2014. Från 2013 är ökningen 2,2 procentenheter, från 47,3 % till 49,5 %. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är negativ under hela perioden. Under 2014 har detta soliditetsmått förbättrats något, vilket beror på det positiva resultatet och minskningen av skulden. Försäljningar på Vallsundsvägen har slutförts, men är ännu inte bokförda som klara, eftersom det tillkommer kostnader för förrättningar m.m. Soliditetsutveckling med justering för koncernbank Försäljningar och reavinster 14 70% 12 50% 10 40% 8 20% Miljoner kr 60% 10% 2 6 30% 4 0% -10% 0 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 2011 2012 Reavinster -20% exkl pensionsskuld inkl pensionsskuld 55 2013 Försäljningar 2014 Investeringar Investeringar jämfört med resultat och avskrivningar Investeringsbudgeten 2014 uppgick till 49,7 mkr (37,0 mkr), och har tillkommit på olika sätt. 80 000 70 000 (Belopp i mkr) 2014 2013 2012 60 000 Ursprunglig budget 35,7 20,8 56,5 Tilläggsbudget från föregående år 14,0 16,2 33,4 Summa budget 49,7 37,0 89,9 Redovisade investeringsutgifter 50 000 40 000 30 000 20 000 17,9 28,5 61,8 10 000 Investeringsarbetet 2014 innefattar fortsatt arbete med Ramdalsanläggningens tak, 1,5 mkr, ombyggnad av Torgskolan, 1,6 mkr, värme- och ventilation i Ramdalsskolan, 6,0 mkr, ventilation i Björntorps äldreboende, 0,9 mkr, en gång- och cykelväg i Baraområdet, 1,0 mkr, ombyggnad av köket i Peterslundsskolan, 1,0 mkr, omklädningsrum och vikvägg i Breviksskolan, 0,6 mkr, och arbeten i Fiskehamnen, 0,5 mkr. 0 -10 000 2011 2012 Utrymme 2013 2014 Nettoinvesteringar Investeringsutrymmet är beroende av kommunens resultat. I diagrammet ovan framgår investeringsutrymmet som årets resultat ökat med avskrivningar och bokfört värde av sålda anläggningstillgångar. Detta sätts i relation till nettoinvesteringarna. Som syns investerades långt över utrymmet både 2011 och 2012 men en anpassning skedde 2013 och 2014. Det är dock ett bekymmer att så stor del av investeringsbudgetens tilldelade medel förblir oanvänt varje år, som framgår av tabellen. Inventarier och utrustning har anskaffats till skolor och förskolor för 1,6 mkr, kostenheten, 0,1 mkr och äldreboenden, 0,1 mkr. Dessutom har tillgänglighetsanpassningar och trafiksäkerhetsåtgärder vidtagits för 0,7 mkr och arbetet med en ny skola har påbörjats, 0,1 mkr. Fortsättning följer 2015. 56 Investeringsredovisning (Belopp i miljoner k r) Verksamhet Budget Redovisning Avvikelse 2013 0,1 0,0 0,1 0,6 Politisk verksamhet / fastigheter Infrastruktur, skydd m.m. 5,1 2,7 Fritid och kultur 17,5 2,1 15,3 5,0 varav Ramdalsanläggningen 14,3 1,5 12,8 4,1 Pedagogisk verksamhet 13,8 10,5 3,2 14,0 Vård och omsorg 2,1 1,3 0,8 1,6 Affärsverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Adm. verksamheter och interna stödfunktioner 11,2 1,3 9,9 0,4 Summa investeringar 49,7 17,9 Utgifter, brutto Avgår statsbidrag mm Netto 2,4 31,8 18,8 -0,9 17,9 1,9 23,6 23,8 -0,2 23,6 FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Budget Redovisning Avvikelse 2013 -7,9 -1,2 -6,7 -1,0 Summa försäljningar Utgifter, brutto 2,2 4,9 Försäljningsintäkter Netto -3,4 -1,2 -5,9 -1,0 KASSAFLÖDE INVESTERINGAR 16,7 Bruttoutgifter exkl statsbidrag , brutto Försäljningsintäkter 25,1 22,6 20,1 -3,4 28,5 -5,9 16,7 22,6 Nettoinkomster Reaförlust 2013 Reavinst -1,2 0,0 1,0 Netto Reavinster 57 med 2013. I resultatet 2014 ingår en engångsintäkt till Vård- och omsorgsnämnden på 3,9 mkr. Nämndernas avvikelser är Kommunstyrelse +5,4 mkr, Utbildningsnämnd +3,5 mkr, Vård- och omsorgsnämnd -5,5 mkr, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 0,2 mkr och Kultur- och fritidsnämnd 0,4 mkr. Ett stort utvecklingsområde är Vård- och omsorgsnämnden som hade ett negativt resultat under 2014 på - 5,5 mkr. Under året har verksamheterna bland annat haft två granskningar från IVO och PWC med kraftig kritik av verksamheterna. Kommunstyrelsen måste noggrant följa utvecklingen hos Vård och omsorgsnämnden. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 21,0 mkr (21,1 mkr). Merparten är Förabs banklån. Förlustgarantier för småhus och hyresgarantier är 0,3 mkr (0,4 mkr). Kommunfullmäktige har medgett att Kollektivtrafikmyndigheten får ingå borgen såsom för egen skuld för upphandlad finansiering med borgenstak på 2 700 mkr för spårfordon och 120 mkr för komponenter opch utrustning. Oxelösunds andel av detta framgår av myndighetens förbundsordning. Under 2014 blev finansnettot positivt tack vara ökad utdelning från hamnen och minskad låneskuld. För de närmaste åren framåt är det budgeterade finansnettot dock negativt främst på grund av den ökande låneskulden. Det innebär att kommunen inte längre har ett finansnetto som kan bära underskott hos verksamheten. Kommunen behöver fortsätta att amortera på sin skuld för att förbättra finansnettot och kunna hantera större investeringar i framtiden. För detta krävs att verksamheterna fortsätter att hålla sin budget och fortsatt kostnadsmedvetenhet. Verksamheten måste fortsätta utveckla sina rutiner och sin kvalitet. Kollektivtrafikmyndigheten har ännu inte påbörjat anskaffning av utrustningen.. God ekonomisk hushållning För kommunens förvaltning gäller ett lagstadgat krav på god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har två perspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling. Kommunens finansiella mål är att ekonomin ska vara stabil. För att förtydliga vad det innebär för Oxelösund finns tre finansiella mål. Dessa finns redovisade under rubriken Kommunmål. Sammanfattande kommentarer För framtiden gäller att hålla i kommunens ekonomi. Oxelösund är på väg att skaffa sig ett grepp om framtiden. Det är upp till kommunen själv att förvalta den situationen genom att arbeta mot gemensamma mål, ha en gemensam bild kring var kommunen är och vart vi ska. Det bokförda resultatet är 9,4 mkr. Detta resultat innehåller inte några intäkter från Afa vilket fanns med både 2013 och 2014. För att fortsätta skapa ett grepp om framtiden behöver det också finnas en reserv för oförutsedda utgifter som bl.a. kan ta hand om förändringar i demografin som sker under året. Ett resultatkrav som kan ta hand om opåverkbara kostnader i finansförvaltningen som avviker från budget är också viktigt. Samtidigt behöver kommunen också ha resurser för framtiden. Med tanke på bl.a. den investeringsperiod som Oxelösund går in i under de närmaste åren, den åldersstruktur som finns i befolkningen och de utmaningar som finns inom verksamheterna. En annan viktig faktor för att ha en långsiktigt stabil ekonomi är att kunna ta hand om kommunens pensionsåtagande som finns utanför balansräkningen. I dagsläget är soliditeten inklusive pensionsåtagandet negativt men en positiv trend kan ses från 2011 och framåt. Med tanke på den investeringsperiod Oxelösund går in i under de närmaste åren kommer det att krävas fortsatt kostnadsmedvetenhet och ett ökat ansvar för ekonomin liksom en stor följsamhet gentemot budget. För att få en ekonomi som är stabil på lång sikt krävs en tydlighet kring Oxelösunds kostnadsnivå jämfört med andra kommuner. Det krävs också prioriteringar av vilken verksamhet Oxelösund ska erbjuda sina kommuninvånare för att nå en stabil ekonomi på lång sikt. Med en gemensam bild kring hur ekonomin ser ut, en tydlighet i vilka förväntningar våra kommuninvånare kan ha på den service kommunen Oxelösunds kommun. Det kommer också att krävas en stor förmåga att prioritera och effektivisera i verksamheten för att goda resultat ska kunna nås i framtiden samtidigt som ekonomin fortsätter att vara stabil. Verksamheterna redovisade ett överskott på 4,1 mkr (2,5 mkr) vilket är en förbättring jämfört 58 näringslivsbolag mellan de båda kommunerna. Onyx har i uppdrag att arbeta för att nya företag etablerar sig på orterna samt att hjälpa lokala företag vid behov av nya lokaler. Verksamhet hos andra huvudmän Genom två gemensamma nämnder sker samverkan med Nyköpings kommun om lönehantering, IT- och överförmyndarverksamhet samt kart-, mät- och GIS-verksamhet. Ett gemensamt bolag, Nyköping - Östgötalänken AB, tillsammans med två landsting och fyra andra kommuner, arbetar som en gemensam förhandlingspart gentemot staten för att förverkliga bansträckningen Ostlänken. Två gemensamma nämnder för landstinget och kommunerna i länet har hand om hjälpmedels- respektive patienträttsfrågor. Inom Regionförbundet Sörmland samarbetar Oxelösund med övriga kommuner i länet, Landstinget Sörmland samt Länsstyrelsen med fokusområdena infrastruktur, näringsliv, och kompetensförsörjning. Inom Vårdförbundet Sörmland bedriver kommunerna och landstinget behandling. Från och med 2012 är Oxelösund inte längre medlem i förbundet. Oxelösund har dock ett avtal med Vårdförbundet som säger att kommunen får nyttja deras upphandlade avtal med olika vårdinrättningar. Genom samverkansavtal med Nyköpings kommun om gymnasieutbildningar garanteras att Oxelösunds ungdomar har möjlighet att konkurrera om utbildningsplatser på lika villkor som Nyköpings ungdomar. Kommunen samverkar med landstinget om ungdomsmottagning, rådgivningsbyrå i drogfrågor och familjecentral. Kollektivtrafik bedrivs av Kollektivtrafikmyndigheten där Länstrafiken ingår. Länets samtliga kommuner och Landstinget är medlemmar i Kollektivtrafikmyndigheten. Sörmlandsturism AB är ett regionalt marknadsföringsbolag där Oxelösund har en mindre del. Onyx näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping AB är ett gemensamt Räddningstjänsten bedrivs sedan 1997 av Sörmlandskustens Räddningstjänst genom ett civilrättsligt avtal med Nyköpings kommun. Även Trosa och Gnesta deltar i samarbetet. 59 Kommunkoncernen Oxelösund kommunkoncern består av bolagskoncernen och intressebolag som tillsammans utgör en ekonomisk enhet gentemot omvärlden. Koncernen omfattar kommunen samt de företag i vilka kommunen har ett väsentligt inflytande eller där kommunens andel uppgår till minst 20 procent. De bolag som kommunen äger tillsammans med andra aktörer ingår i koncernen motsvarande den ägda andelen. Syftet med koncernredovisningen är att ge en samlad bild av bolagsgruppens åtaganden genom att presentera ett bokslut som beskriver koncernen som om den vore ett enda företag. Bolagskoncernen omfattar Oxelösunds kommuns Förvaltnings AB (Förab), Kustbostäder i Oxelösund AB och Oxelö Energi AB. Intressebolagen omfattar Oxelösunds Hamn AB (50 % andel), Nyköpings-Oxelösunds Vattenverksförbund (NOVF, 43 % andel) och Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping (20 % andel). Oxelösunds kommun 50 % Oxelösunds Hamn AB 43 % 100 % 20 % NOVF Onyx NyköpingsOxelösunds Vattenverksförbund Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping AB Oxelösunds kommuns förvaltnings AB (Förab) 100 % Kustbostäder i Oxelösund AB 100 % Oxelö Energi AB Finansiell ställning Kommunkoncernens resultat uppgår till 32,2 mkr (19,2 mkr). Balansomslutningen ökade med 32,9 mkr till 1 271,4 mkr (1 238,5 mkr). Koncernens soliditet är 34,8 % (33,0 %). Årets intäkter uppgår till 424,0 mkr (399,5 mkr) Koncernen har under 2014 utbetalat 5,7 mkr för arvoden och löner till styrelser och verkställande direktörer. Utbetalning av löner till anställda under året var för alla bolag i koncernen 82,2 mkr (77,4 mkr) och för kommunen 335,2 mkr (233,6 mkr). I Förab´s bolagskoncern har komponentredovisning tillämpats fr.o.m. 2014 vilket medfört att koncernens årsredovisning rekonstruerats för 2013 Medelantalet anställda i kommunkoncernen var 924 personer (877). 60 Ägardirektivet anses uppnått men har inte kunna leverares med den kvalitet som önskas beroende på det ett stort behov av underhåll. Bolagskoncernen Nyckeltal Förab Nyckeltal Balansomslutning, mkr Soliditet Omsättning, mkr Årets resultat, mkr Antal anställda Kustbostäder ska ha regelbundna och goda kontakter med kommunens socialtjänst. Bolagets sociala ansvar skall kombinera koncernnytta med en affärsmässighet. 2014 2013 2012 631,1 609,8 580,9 18,9% 18,1% 17,2% 248,2 243,7 217,3 16,6 12,6 8,2 95 96 98 Uppdraget har blivit svårare då bolaget inte alltid kan möta det behov som finns och här uppstår ibland diskussioner och prioriteringar där hänsyn till bolagets hyresgäster ibland gör att kommunens behov inte alltid går att tillfredsställa. Uppföljning ägardirektiv Ägardirektivet anses uppnått utifrån de förutsättningar som just nu råder på hyresmarknaden. Bolagens bidrag till att uppnå kommunmålen ingår i den gemensamma beskrivningen av måluppfyllelsen. Kustbostäder ska starta en process för att se över möjligheterna att tillskapa nya hyresrätter och under 2014 återkomma med en rapport till kommunstyrelsen där olika alternativa förslag för detta presenteras. Bolagen redovisar sin ekonomi per april, augusti och december. Nedan redovisas uppföljning av 2014 års specifika ägardirektiv för respektive bolag. Under året har styrelsen arbetet med frågan och det finns en plan framtagen som nu bolaget fortsätter att arbete efter. Planen kommer att rapporteras till kommunstyrelsen i mars 2015. Kustbostäder AB Kustbostäder ska fortsätta att bygga minst två hissar per år i det befintliga fastighetsbeståndet. Alternativt genomföra andra bostadsanpassningar för ökad tillgänglighet, till exempel anlägga marklägenheter. Ägardirektivet anses delvis uppnått. Kustbostäder ska följa kommunens renhållningsordning och avfallsplan samt genomföra de åtgärder/aktiviteter som bolaget enligt planen ansvarar för. Under året har tre hissar på Hagvägen installerats. Kustbostäder har under året haft en aktiv roll i arbetet med nya avfallsplanen. Som exempel pågår flera informationskampanjer i hyresgästtidningen samt underlätta för hyresgästerna att sortera soporna. Ägardirektivet anses uppnått. Kustbostäder ansvarar för utförandet av städning av kommunens lokaler. Städningen genomförs i enlighet med de upprättade städavtal och bolagets uppfattning är att uppdraget fungerar bra. Ägardirektivet anses uppnått. Kustbostäder ska för kommunuppdragen arbeta fram en effektiviseringsplan för åren 2014- 2016. Planen ska redovisas för Kommunstyrelsen. Ägardirektivet anses uppnått. Kustbostäder ansvarar för all fastighetsförvaltning av kommunens fastigheter. Det har arbetats fram en energieffektiviseringsplan plan för respektive verksamhet. Underlaget har presenterats i måloch budgetprocessen. För genomförandet så behövs en tät dialog då flera av de långsiktiga besparingarna kräver någon form av investering. Det behövs också en tydlig överenskommen uppdragsbeskrivning av vad som skall levereras, vilket idag saknas för båda uppdragen. Uppdraget har under åren successivt försvårats då kommunens ekonomi inte har gett utrymme att satsa på underhåll av kommunens fastigheter, vilket nu innebär en kraftig ökning av reparationer som ger ökade kostnader och gör det svårare för förvaltningsorganisationen att planera arbetet. Men i budget för 2015 är det lagt en högre underhållsbudget som om några år kan ge en positiv påverkan. Ägardirektivet anses uppnått. 61 Under året har det gjorts en omprioritering då det varit många andra stora pågående projekt med dels en utbyggnad av VA nätet samt en ombyggnad av reningsverket varför det inplanerade utbytesjobbet inte drogs igång. Men det kommer genomföras under nästa år istället. Oxelö Energi AB Oxelö Energi ska fortsätta utbyggnaden av stadsnätet med en målsättning att ha byggt ut en infrastruktur så att den når minst 90 % av samtliga hushåll senast år 2020, delmål är att 80 % ska ha möjlighet att ansluta sig till stadsnätet år 2016. Ägardirektivet är inte uppnått pga. en omprioritering som beslutats av företagsledningen. Med ovan definition är det bolagets uppfattning att målet redan är uppfyllt. Det arbete som återstår nu är att få upp antalet aktiva användare, vilket är en kritisk framgångsfaktor för den långsiktliga ekonomin för stadsnät affären. Bolaget ska ta en aktiv del i att verka för att få etableringar av vindkraft i kommunen. Under året har ett minivindkraftverk uppförts samt solceller för elproduktion, på en husfasad. Ägardirektivet anses uppnått. Utbyggnaden av fjärrvärme ska fortsätta och bolaget ska aktivt arbeta för att hitta lösningar för att ansluta fler villor, som inte har vattenburen värme, till fjärrvärmenätet. Ägardirektivet anses uppnått. Bolaget ska ordna och administrera en städdag en gång om året. Den årliga städdagen ska samordnas med ”Håll Sverige Rent” kampanjens Skräpplockardag.” Under året har det anslutits ett antal befintliga radhus och villor, samt förberett att ansluta 14 nybyggda radhus på Femöre. Dock har inga villor som är uppvärmda med direktel anslutits då elpriserna är så pass låga att det inte motiverar kunden att göra den investeringen. Städdagen är genomförd. Ägardirektivet anses uppnått. Bolaget ska följa och aktivt genomföra kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Ägardirektivet är inte uppnått i enlighet med ambitionen, beroende på att alternativet med direktel är så pass billig och kostnaden för omställning till fjärrvärme är för stor i förhållande till vinsten för kunden. Bolaget driver denna fråga aktivt och totalt har ca 30 olika aktiviteter tagits fram varav ca hälften är genomförda. Detta arbete bedrivs i samarbeta med Kustbostäder och kommunen. Bolaget ska fortsätta arbetet för att hitta andra former att utnyttja den överskottsenergi som genereras på SSAB. Ägardirektivet anses uppnått. Under året har diskussioner förts med en entreprenör angående en växthusodling där spillvärme från SSAB skulle vara värmekällan. Bolaget ska arbeta för att utveckla fjärrvärmeverksamheten med den långsiktliga inriktningen att, om det finns affärsmässiga och tekniska förutsättningar, koppla ihop Oxelösund och Nyköpings fjärrvärme-system. Ägardirektivet anses uppnått även om det inte har resulterat i någon ytterligare spillvärmekund. Bolaget ska aktivt arbeta för att stödja kunder i arbetet med att energieffektivisera sin bostad, sina lokaler eller verksamheter. Dialogen med SSAB och Vattenfall fortsätter och tagit ytterligare några steg i rätt riktning även om det återstår mycket arbete innan ett färdigt koncept är framtaget. Detta arbete bedrivs utifrån uppdraget med energirådgivningen. Under året har 85 st. rådgivningar, 3 st. föresläsningar om energibesparingar och 4 st. event genomförts. Ägardirektivet anses uppnått. Förab Ägardirektivet anses uppnått. Kommunen erhöll 2014 1,0 mkr från Förabs verksamhet 2013. Bolaget ska öka takten i upprustningen av VA nätet för att säkra vattenförsörjningen med målsättningen är att hålla en förnyelsetakt på 50 år. Ägardirektivet anses uppnått. 62 Ekonomiska utfall med kommentarer 2014 (belopp i miljoner k ronor) Affärsområde Förab Kustbostäder Därav: Gata/Park förvaltning Kommunfastigheter Oxelö Energi Därav: Vatten och avlopp Renhållning BOLAGSKONCERNEN Budget avvikelse Intäkter -1,0 0,0 -0,9 1,9 1,0 2,0 1,1 168,8 -166,9 3,1 5,0 3,9 0,0 0,0 9,1 28,8 -9,1 -28,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10,1 112,7 -96,9 -14,6 1,2 -8,9 0,0 0,9 28,4 10,6 -28,4 -10,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 -0,3 -33,3 33,3 9,4 9,4 9,4 248,1 -231,4 -0,2 16,6 6,4 Avgår koncerninterna, skatt på årets resultat 10,2 Kostn Disposition Resultat Budget Resultatet efter finansiella poster förbättrades med 13,2 mkr och är nu positivt, 1,9 mkr (-11,3 mkr). Kustbostäder 2014 års hyresförhandling innebar en tvåårig uppgörelse med en hyreshöjning på 1,98 % per år och en höjning från 1 januari 2015. Oxelö Energi Omsättningen i Oxelö Energi ökade med 3,7 mkr, 3,4 %, från 2013 Totalt ökade intäkterna med 0,7 mkr mellan 2013 och 2014, 0,4 %. Denna ökning beror helt på ökade reavinster. De två förvaltningsuppdragen från kommunen ökade med 1,3 mkr, 3,5 %. I den del som avser kommunfastigheter är det en tydlig trend med ökade reparationer och planerat underhåll, men inom gata/park var det mindre snöröjning och sandningsbehov än tidigare. Intäkterna från allmännyttan, kommersiella fastigheter och städverksamheten sjönk med 0,6 mkr, -0,5 %. Det redovisade resultatet efter finansiella poster försämrades med -3,5 mkr och uppgår nu till 1,2 mkr (4,7 mkr). Om effekterna av den nya komponentredovisningen K3 tas bort hade resultatet varit 13,0 mkr, vilket i sin tur vore 3,0 mkr över budget. Elnäts- och stadsnätsverksamheten har båda betydligt bättre resultat än budgeterat, tillsammans 5,8 mkr bättre än 2013. Den stora skillnaden utgörs av ändrad redovisning av anläggningstillgångar, vilket medför stora förändringar så att redovisade underhållskostnader bokförs som investeringar istället för resultatpåverkande driftkostnader. Kassaflödet är dock oförändrat. Kostnaderna är väsentligt lägre än föregående år, hela 12,6 mkr. Driftkostnader, avskrivningar och övriga externa kostnader har minskat, medan underhållskostnader och, till en mindre del, personalkostnaderna har ökat. Räntekostnaderna är fortsatt lägre än budgeterade och bedöms inte heller öka under de närmaste åren. 63 Intressebolagen Mängden levererat vatten har ökat med 0,3 miljoner kubikmeter, motsvarande 5,3 %. Oxelösunds Hamn AB Investeringarna uppgick till 2,9 mkr (6,2 mkr) och avsåg förberedelser för ökad uttagskapacitet. Nyckeltal Balansomslutning, mkr Soliditet Omsättning, mkr Årets resultat, mkr Antal anställda 2014 2013 2012 335,8 313,9 333,7 67,3% 67,4% 57,5% 295,1 278,1 253,9 24,1 7,0 0,1 215 187 194 Målen som NOVF satt upp för 2014 var: Ekonomi i balans – målet uppnått God vattenkvalitet – målet uppnått Ökad leveranssäkerhet – planering, tillståndsinförskattning och arbete pågår. Godsomsättningen över kajerna 2014 uppgick till 4 904 000 ton, en ökning med 24,6 %. Intäkterna från storbulkverksamheten var 131,5 mkr, motsvarande 44,6 % av omsättningen. Övriga intäkter kommer från småbulkverksamhet, 45,9 mkr, Stålhamnen 59,0 mkr, flytande bulk, 36,0 mkr, hamnservice 20,0 mkr och övriga intäkter 2,6 mkr. fortsatte mängden ton över kaj att öka, 22 % Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping Onyx Nyckeltal Balansomslutning, mkr Soliditet Omsättning, mkr Årets resultat, mkr Antal anställda Oxelösunds Hamn fortsatte arbetet med en certifiering för arbetsmiljö, OHSAS 18000. Arbetet beräknas vara klart våren 2015. 2014 2013 2012 3,5 0,8 0,7 7,0% 31,1% 36,4% 2,6 2,4 2,3 0,0 0,0 0,0 1 1 1 Resultatet 2014 förbättrades med 15,1 mkr (6,9 mkr) och omsättningen steg med 17,8 mkr (24,8 mkr). Onyx har under året arbetat med 13 företagsetableringar med cirka 150 anställda. Investeringarna enligt kassaflödesanalysen uppgick till 14,0 mkr (16,0 mkr) och var huvudsakligen av ersättningskaraktär. Onyx roll som näringslivsansvarig för Oxelösunds kommun förlängdes till att gälla hela 2014. Arbetet fokuseras på att förverkliga de olika områdena i kommunens näringslivsprogram. Nyköping-Oxelösunds Vattenverksförbund (NOVF) Under året togs beslut om att bolaget ska arbeta mer proaktivt med regionen Nyköping – Oxelösund. Nyckeltal Balansomslutning, mkr Soliditet Omsättning, mkr Årets resultat, mkr Antal anställda Under 2014 deltog bolaget på två logistikmässor. 2014 2013 2012 41,1 44,3 26,2 41,0% 31,3% 53,1% 13,3 13,3 10,0 0,3 0,2 -0,3 0 0 0 64 Resultaträkning Kommunen (Belopp i mk r) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Not 1 2 3 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader 4 5 6 7 2014 2013 2014 2013 102,0 -631,7 -14,5 96,0 -600,2 -15,4 424,0 -865,6 -59,3 399,5 -825,9 -67,0 -544,2 -519,6 -500,9 -493,3 492,3 60,4 17,7 -16,8 488,7 42,1 18,8 -21,4 492,3 60,4 2,2 -18,4 488,7 42,1 1,4 -21,8 9,4 8,6 35,6 17,1 -2,4 2,1 33,2 19,2 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära poster Aktuell och uppskjuten skatt ÅRETS RESULTAT Justeringar enligt balanskravet 8 Resultat enligt kommunallagens krav på ekonomisk balans * Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not 31 65 Koncernen 9,4 8,6 2,6 0,1 12,0 8,7 Balansräkning Kommunen (Belopp i mk r) Koncernen Not 2014 2013 9 10+11 12 2,1 386,9 442,5 831,5 3,0 381,4 440,0 824,4 Bidrag till statlig infrastruktur 13 11,5 12,0 11,5 12,0 Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 14 15 16 8,7 33,1 30,0 71,8 10,1 35,4 36,7 82,2 12,6 89,5 34,3 136,4 14,0 99,3 25,6 138,9 914,8 918,6 17 259,7 9,4 250,3 8,6 442,1 33,2 408,5 19,2 18 19 46,0 0,6 45,4 0,4 68,0 51,0 67,5 50,0 20 21 486,5 122,0 655,1 517,9 104,6 668,3 516,9 193,4 829,3 548,3 164,2 830,0 914,8 918,6 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella Materiella Finansiella Summa anläggningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 2014 2013 2,1 3,0 1 100,6 1 074,4 20,8 10,2 1 123,5 1 087,6 1 271,4 1 238,5 EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder och avsättningar SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 271,4 1 238,5 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda panter Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland avsättningar (inkl löneskatt) Övriga ansvarsförbindelser Leasing 22 23 24 25 SUMMA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 66 18,5 18,5 308,0 21,0 2,0 326,1 21,1 3,0 308,0 24,1 2,0 326,1 22,6 3,0 329,0 347,2 352,6 370,2 Kassaflöde Kommunen (Belopp i mk r) Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för poster som ej ingår i kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Not 26 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring av exploateringsfastigheter 14 Ökning ( -) / minskning (+) av fordringar 15 Ökning (+) / minskning (–) av kortfristiga skulder 21 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Förändring av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 27 28 29 Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering långfristiga skulder Förändring långfristiga fordringar Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 30 67 Koncernen 2014 2013 2014 2013 9,4 8,6 35,6 17,1 13,3 22,7 63,5 63,6 22,7 31,3 99,1 80,7 1,4 2,3 17,5 43,9 3,9 9,1 4,0 48,3 1,4 9,8 29,2 139,5 4,2 7,9 0,0 92,8 -0,1 -20,0 3,4 -2,5 -19,2 -0,8 -27,7 5,9 0,0 -22,6 -0,1 -96,2 7,6 -10,6 -99,3 -0,8 -87,9 6,1 0,0 -82,6 137,3 -165,0 0,0 -3,8 -31,5 326,2 -342,5 -15,0 -2,2 -33,5 137,3 -165,4 0,4 -3,8 -31,5 334,8 -342,5 -3,5 -2,2 -13,4 -6,8 36,8 -7,8 44,5 8,7 25,6 -3,2 28,8 30,0 36,7 34,3 25,6 Noter Kommunen (Belopp i mkr) Koncernen 2014 2013 2014 2013 Taxor och avgifter 16,2 15,7 16,2 15,7 Hyror och arrenden 19,3 22,7 19,3 22,7 Stats- och övriga bidrag 47,2 38,5 47,2 38,5 Övriga intäkter 18,1 18,2 18,1 18,2 1,2 0,9 1,2 0,9 102,0 96,0 102,0 96,0 Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB 248,2 243,7 Oxelösunds Hamn AB Not 1 Verksam hetens intäkter Reavinst vid försäljning Sum m a Oxelösunds kom m un 147,6 139,0 Nyköpings-Oxelösunds Vattenverksförbund 5,7 5,7 Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping AB 0,5 0,5 -80,0 -85,3 Koncerninterna poster Sum m a övriga koncernbolag Sum m a 102,0 96,0 322,0 303,5 424,0 399,5 Not 2 Verksam hetens kostnader Lämnade bidrag Köp av verksamhet Arvoden Löner -22,7 -21,4 -22,7 -21,4 -162,8 -161,5 -162,8 -161,5 -3,3 -3,3 -3,3 -3,3 -253,0 -233,6 -253,0 -233,6 Sociala kostnader -76,1 -70,7 -76,1 -70,7 Pensionskostnader -31,9 -36,4 -31,9 -36,4 -6,9 -5,5 -6,9 -5,5 -11,6 -11,3 -11,6 -11,3 Leasingkostnader -7,2 -6,2 -7,2 -6,2 Materialkostnader -23,1 -21,9 -23,1 -21,9 Övriga tjänster -20,7 -17,6 -20,7 -17,6 Övriga kostnader -11,7 -10,1 -11,7 -10,1 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 -631,7 -600,2 -631,7 -600,2 Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB -186,7 -190,1 Oxelösunds Hamn AB -123,4 -115,9 Nyköpings-Oxelösunds Vattenverksförbund -3,3 -4,6 Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping AB -0,5 -0,5 Koncerninterna poster 80,0 85,3 -233,9 -225,7 Övriga personalkostnader Hyreskostnader Upplösning statlig infrastruktur Sum m a Oxelösunds kom m un Sum m a övriga koncernbolag Sum m a -631,7 -600,2 -865,6 -825,9 -13,3 -13,3 -58,1 -45,5 Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar Justeringspost K3 -19,4 Nedskrivning Sum m a -1,2 -2,1 -1,2 -2,1 -14,5 -15,4 -59,3 -67,0 493,5 491,2 493,5 491,2 -1,2 -2,5 -1,2 -2,5 Nedskrivning har skett med 1,2 mkr på exploatering av järnvägsstation och område Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutskatteavräkningar 68 Noter Kommunen (Belopp i mkr) Koncernen 2014 2013 2014 2013 Not 5 Generella statsbidrag och utjäm ning Inkomstutjämning 71,9 59,1 71,9 59,1 Strukturbidrag 1,2 0,0 1,2 0,0 Regleringsbidrag 2,6 5,1 2,6 5,1 19,7 19,5 19,7 19,5 -30,3 -36,1 -30,3 -36,1 Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämning Utjämningsavgift LSS -4,7 -5,5 -4,7 -5,5 Sum m a 60,4 42,1 60,4 42,1 Ränteintäkter 14,0 13,9 14,3 14,4 Aktieutdelning 3,0 3,9 3,0 3,9 Övriga finansiella intäkter 0,7 1,0 0,7 1,0 -15,8 -17,9 Not 6 Finansiella intäkter Koncerninterna poster Sum m a 17,7 18,8 2,2 1,4 -16,1 -17,2 -30,5 -31,7 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 0,0 -3,3 0,0 -3,3 -0,1 -0,3 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Ränta på pensionsavsättningar Sänkt diskonteringsränta Övriga finansiella kostnader Koncerninterna poster Sum m a -16,8 -21,4 -0,1 -0,3 12,8 14,1 -18,4 -21,8 Not 8 Justeringar enligt balanskravet Reavinster -1,2 -0,9 Särskilda satsningar 4,3 -4,3 Sänkt diskonteringsränta 0,0 3,3 Ianspråktagande av sparande 0,0 0,5 -0,5 4,0 Återställande av underskott 2011 0,0 -2,5 Sum m a 2,6 0,1 Ingående bokfört värde 3,0 2,0 3,0 2,0 Anskaffningar 0,1 0,8 0,1 0,8 Utrangeringar, flyttningar 0,0 0,8 0,0 0,8 -1,0 -0,6 -1,0 -0,6 Projektavsättningar Not 9 Im m ateriella anläggningstillgångar Avser programvaror av olika slag Avskrivningar, linjär avskrivning tillämpas Utgående bokfört värde Avskrivningstid 2,1 3,0 2,1 3,0 5 år 5 år 5 år 5 år 372,0 363,3 801,3 734,8 Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående bokfört värde Justeringspost K3 -11,7 Anskaffningar 17,7 25,5 63,1 115,0 Försäljningar -2,2 -5,0 -2,2 -5,6 0,0 -1,8 -6,7 -9,4 Avskrivningar, linjär avskrivning tillämpas -10,1 -10,0 -33,4 -21,8 Utgående bokfört värde 377,4 372,0 822,1 801,3 Nedskrivningar 69 Noter Kommunen (Belopp i mkr) Koncernen 2014 2013 2014 2013 9,4 11,0 273,1 263,1 Not 11 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Justeringspost K3 3,6 Anskaffningar 2,3 2,2 33,1 31,0 Flyttning 0,0 -0,8 -0,3 -0,9 Nedskrivningar, försäljningar 0,0 -0,3 -3,6 -0,3 -2,2 -2,7 -23,8 -23,4 9,5 9,4 278,5 273,1 5-10 år 5-10 år 5-10 år 5-10 år 51,2 51,2 6,0 6,0 Avskrivningar, linjär avskrivning tillämpas Utgående bokfört värde Avskrivningstid Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, aktier och andelar Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB Oxelösunds Hamn AB DNB Edhager 2,5 Övriga 4,1 4,1 7,7 4,0 63,8 61,3 10,2 4,0 0,0 0,0 Sum m a 2,5 Långfristiga fordringar, utlämnade lån Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB Oxelö Energi AB 50,0 50,0 328,7 328,7 10,6 6,2 442,5 440,0 20,8 10,2 Citybanans finansiering 15,1 14,9 15,1 14,9 Upplösning (25 år) -3,6 -2,9 -3,6 -2,9 Sum m a 11,5 12,0 11,5 12,0 18,2 Kustbostäder i Oxelösund AB Övriga långfristiga fordringar Sum m a finansiella anläggningstillgångar Not 13 Bidrag till statlig infrastruktur Oxelösunds kommun ska medfinansiera Citybanan i Stockholm med 12,5 mkr. Bidraget indexjusteras årligen och upplöses på 25 år. Not 14 Förråd och exploateringsfastigheter Ingående värde 10,1 14,0 14,0 Årets förändring -1,4 -3,9 -1,4 -4,2 Utgående värde 8,7 10,1 12,6 14,0 6,6 5,0 44,9 45,8 1,0 0,4 Not 15 Fordringar Kundfordringar Varav kommunens koncernföretag Statsbidragsfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar 2,5 1,1 2,5 1,1 19,7 25,2 35,4 44,8 4,3 4,1 Koncerninterna poster Sum m a 33,1 70 35,4 20,5 21,0 -13,8 -13,4 89,5 99,3 Noter Kommunen (Belopp i mkr) Koncernen 2014 2013 2014 2013 Sörmlands Sparbank Kommunen 18,9 25,5 18,9 25,5 Sörmlands Sparbank Kommunala bolag 11,0 11,1 11,0 11,1 Övriga post- och banktillgodohavanden 0,1 0,1 Not 16 Kassa och bank Koncerninterna poster 15,5 0,4 -11,1 -11,4 Sum m a 30,0 36,7 34,3 25,6 Koncernkontokredit 60,0 60,0 77,5 77,5 250,3 241,7 408,5 385,5 Not 17 Eget kapital Ingående eget kapital Justeringar i koncernen 0,4 3,8 Årets resultat 9,4 8,6 33,2 19,2 Eget kapital 259,7 250,3 442,1 408,5 22,0 17,8 1,6 2,5 1,6 2,5 24,7 22,6 24,7 22,6 Ålderspension 5,5 5,6 5,5 5,6 Visstidspensioner 4,6 5,0 4,6 5,0 Pension till efterlevande 0,6 0,8 0,6 0,8 37,0 36,5 59,0 54,3 Not 18 Avsättningar för pensioner Pensionsbehållning Särskild avtalspension Förmånsbestämd / kompl.pension Sum m a pensioner Löneskatt 9,0 8,9 9,0 13,2 46,0 45,4 68,0 67,5 Politiker 5 5 Tjänstemän 0 0 45,4 37,5 Sum m a avsatt till pensioner Antal visstidsförordnanden Avsatt till pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser under året Varav Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar 2,4 3,8 0,4 0,1 Sänkt diskonteringsränta 2,7 Ändring av försäkringstekniska grunder -0,6 -0,2 Övrigt -0,5 0,3 Årets utbetalningar Förändring av löneskatt -1,2 -0,5 0,1 1,5 Pension till efterlevande 0,2 Sum m a avsatt till pensioner Aktualiseringsgrad 46,0 45,4 96,0% 96,0% Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd. Förpliktelser för särskild avtals/ålderspensioner som inte regleras enligt RIPS07 är nuvärdesberäknade med en kalkylränta på 2 %. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. 71 Noter Kommunen (Belopp i mkr) 2014 Koncernen 2013 2014 2013 Skatter obeskattade reserver 14,8 16,1 Skatter enl företagens årsredovisning 26,1 23,5 Not 19 Övriga avsättningar Skadefond 0,4 0,4 0,4 0,4 Övriga 0,2 0,0 9,7 10,0 Sum m a 0,6 0,4 51,0 50,0 543,3 Oxelösunds kommun gör en avsättning till skadefond samt säkerhets- och arbetsmiljöfond. Not 20 Långfristiga skulder Låneskuld vid årets början 506,0 522,6 535,4 Nettoamortering/nettoupplåning -28,0 -16,6 -27,0 -6,9 Sum m a lån 478,0 506,0 508,4 536,4 Citybanans finansiering 7,7 11,2 7,7 11,2 Övriga långfristiga skulder 0,8 0,7 0,8 0,7 486,5 517,9 516,9 548,3 60,0 60,0 77,5 77,5 Genomsnittlig ränta 3,18% 3,36 % Genomsnittlig räntebindningstid 2,63 år 2,85 år Genomsnittlig kapitalbindningstid 1,93 år 1,99 år 1 år 163,0 182,1 2-3 år 179,0 183,0 3-5 år 136,0 100,9 > 5 år 0,0 40,0 Ränterisk på 12 månaders sikt, mkr 1,0 1,2 Skuld till kommunala företag 11,0 11,1 Leverantörsskulder 26,4 24,1 46,1 35,2 9,6 9,3 11,7 11,0 11,7 11,0 6,4 4,3 7,6 4,3 Semesterlöneskuld och komptid inkl sociala avgifter 19,7 17,6 29,2 26,8 Avgiftsbestämd ålderspension 11,8 11,1 11,8 11,1 3,6 3,9 24,3 26,2 31,4 21,5 76,5 63,0 -13,8 -13,4 Sum m a Checkräkningslimit Uppgifter om lån i banker Lån som förfaller inom: därav ränterisk inom bolagen 0,9 mkr. Not 21 Kortfristiga skulder Varav kommunala bolag Personalens källskatt, arbetsgivaravgifter Skuld till staten Övriga kortfristiga skulder Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncerninterna poster Sum m a 122,0 104,6 193,4 164,2 0,0 0,0 18,5 18,5 Not 22 Ställda panter 72 Noter Kommunen (Belopp i mkr) Koncernen 2014 2013 2014 2013 Not 23 Pensionsförpliktelser Ingående ansvarsförbindelse 326,1 309,2 326,1 309,2 Pensionsutbetalningar -12,1 -12,7 -12,1 -12,7 2,7 7,4 2,7 7,4 Ränte- och basbeloppsuppräkningar Bromsen -1,7 Sänkt diskonteringsränta -1,7 19,1 19,1 Aktualisering och övrigt -3,5 -0,2 -3,5 Förändring av löneskatt -3,5 3,3 -3,5 3,3 308,0 326,1 308,0 326,1 22,2 Utgående ansvarsförbindelse -0,2 Not 24 Borgen och ansvarsförbindelser Borgensåtaganden 20,7 20,7 23,8 SBAB 6 st egnahem (förlustansvar för småhus) 0,2 0,2 0,2 0,2 Hyresgarantier inom Socialtjänsten 0,1 0,2 0,1 0,2 21,0 21,1 24,1 22,6 Sum m a x) Oxelösunds kommun har i januari 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förenin Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Oxelösunds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 626 783 184 och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 609 449 691 kronor. Kommuninvest AB lån inom kommunkoncern uppgick 2014-12-31 till 437,0 (477,0) mkr. Not 25 Leasing Fordon, maskiner och inventarier, förfall inom 1 år 0,4 0,6 0,4 0,6 Fordon, maskiner och inventarier, förfall inom 2-5 år 1,6 2,4 1,6 2,4 Sum m a 2,0 3,0 2,0 3,0 13,3 13,3 59,4 67,0 Not 26 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Årets avskrivningar Utrangeringar 0,0 2,1 3,6 2,1 Sänkning av diskonteringsräntan 0,0 3,3 0,0 3,3 Övriga avsättningar 0,8 4,6 1,5 6,3 Vinst vid försäljning -1,2 -0,9 -1,2 -1,0 0,4 0,3 0,2 -14,1 13,3 22,7 63,5 63,6 Övriga ej rörelsepåverkande poster Sum m a 73 Noter Koncernen Kommunen (Belopp i mkr) 2014 2013 2014 2013 0,1 0,8 0,1 0,8 17,7 25,5 63,1 57,6 2,3 2,2 33,1 30,3 20,0 27,7 96,2 87,9 Tomtförsäljning 3,4 5,9 3,4 5,9 Övriga 0,0 0,0 4,2 0,2 Utgående värde 3,4 5,9 7,6 6,1 25,6 Not 27 Investering i im m ateriella anläggningstillgångar IT system Not 28 Investering i m ateriella anläggningstillgångar Fastigheter Inventerarier Sum m a Not 29 Försäljning av anläggningstillgångar Not 30 Likvida m edel vid årets slut Banktillgodohavande: Oxelösunds Kommun 19,0 25,6 19,0 Oxelö Energi AB 6,6 7,9 6,6 7,9 Kustbostäder i Oxelösund AB 3,5 2,9 3,5 2,9 Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB 0,9 0,3 Övriga koncern Koncerninterna poster Sum m a 30,0 36,7 0,9 0,3 15,4 0,0 -11,1 -11,2 34,3 25,5 Not 31 Koncerninterna förhållanden Balansräkning Utdelning Enhet Lån Givna Mottagen Kommunen 3,0 Förab 1,0 Hamnen 2,0 Övriga kortfristiga Givare Mottagare Tillgångar 378,7 Skulder Intäkt Kostnad 23,5 12,8 71,9 23,4 379,8 70,0 12,8 378,7 0,1 378,7 378,7 403,3 74 Intäkt Kostnad 62,2 62,2 1,8 Onyx 3,0 Borgensavgifter 379,8 NOVF 3,0 Räntor och Försäljning 403,3 0,9 0,8 85,5 85,5 62,2 62,2 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper och upplysingar RKR 8.2 – Sammanställd redovisning Oxelösunds kommun tillämpar Kommunal redovisningslag (KRL) och följer de förslag och rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning (RKR) lämnar liksom övrig redovisningspraxis. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med specifikation enligt proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens bokförda värden på aktier och andelar i dotterföretagen elimineras mot deras egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar kommunens ägarandel. Obeskattade reserver i företagen har efter avdrag för uppskjuten skatt hänförts till eget kapital. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Klassificering av skulder och tillgångar styrs av kommunens redovisningsprinciper så långt det har varit möjligt. Rekommendationen tillämpas med undantag från att gjorda uppskrivningar i Förab och tillhörande avskrivningar inte eliminerats då beloppet inte anses väsentligt. Nedan följer kommunens kommentarer och upplysningar utifrån RKR:s gällande rekommendationer samt förklaringar till eventuella avvikelser i kommunens redovisning. RKR 2.1 – Särskild avtalspension och visstidspension Visstidspensioner för förtroendevalda redovisas i sin helhet som avsättning. RKR 3.1 – Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål RKR 10.2 – Avsättningar och ansvarsförbindelser Jämförelsestörande poster redovisas på separata rader i resultaträkningen och specificeras i not 8 Justeringar enligt balanskravet i enlighet med rekommendationen. Borgensåtaganden anges med aktuell kapitalskuld. Oxelösunds kommun har ingått solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB. För lägenheter där kommunen har borgensåtagande för hyran, redovisas uppsägningstiden för respektive lägenhet som borgensåtagande. RKR 4.2 – Redovisning av skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendationen. RKR 11.4 – Materiella anläggningstillgångar RKR 6.2 – Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar Anläggningstillgångar Värdering av anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärde med tillägg för värdehöjande investeringar med avdrag för gjorda avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Rekommendationen tillämpas i sin helhet och visas under not 13. RKR 7.1 – Upplysningar om pensionsförpliktelser och pensionsmedel Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. Uppgifter om pensionsförpliktelser och pensionsmedel återfinns i kommunens förvaltningsberättelse samt i noter till balansräkningen. Avskrivningar Lagen om kommunal redovisning anger att det endast är nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 som ska redovisas som avsättning i balansräkningen (blandmodellen). Med anläggningstillgång avses investeringar uppgående till minst ett prisbasbelopp och en ekonomisk livslängd på minst 3 år. Avskrivningar sker enligt nominell metod med linjär avskrivning och påbörjas i samband med delårs- respektive årsbokslut. Garantipensioner särredovisas. Räntan på årets nyintjänade redovisas bland finansiella kostnader. Löneskatt ingår i avsättning och årets intjänade. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Mark och konst – ingen avskrivning Fastigheter – 20-50 år Maskiner och inventarier – 3-10 år 75 För gator, vägar och parkeringsplatser gjorda till och med 1996 beräknades avskrivningen på bokförda värden med 5 %. Gator och vägar gjorda från och med 1997 har en avskrivningstid på 33 år. RKR 16.2 – Redovisning av kassaflöden Kommunen tillämpar rekommendationen i sin helhet. RKR 17 – Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Under 2014 har tillämpning av komponentavskrivning för byggnader påbörjats. Kommunen tillämpar rekommendationen i sin helhet. Uppgiften om koncernens pensionsavsättning är dock ofullständig. Förab´s bolagskoncern har komponentredovisning tillämpats från och med 2014 vilket medfört att koncernens årsredovisning rekonstruerats för 2013. RKR 18 – Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Internränta Internränta med 5 % beräknas på tillgångarnas bokförda värde. Statsbidrag har periodiserats. Statsbidrag för olika arbetsmarknadsåtgärder har bokförts till och med november. Investeringsbidrag redovisas som en intäkt och minskar anskaffningsvärdet. I övrigt tillämpas rekommendationen. RKR 12.1 – Redovisning av immateriella tillgångar Samtliga immateriella tillgångar avser investeringar i IT-program. Avskrivningstiden är 5 år och beloppsgränsen är minst ett prisbasbelopp. RKR 19 – Nedskrivningar RKR 13.2 – Redovisning av hyres/ leasingavtal RKR 20 – Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Kommunen har inga finansiella leasingavtal. Kommunens åtaganden i form för hyresavtal för fastighet utgörs av ett fåtal verksamhetslokaler där huvudsakligen kommunens bostadsbolag är ägare. Aktier och värdepappersinnehav tas upp till anskaffningsvärde eller till beräknat marknadsvärde om detta är lägre i enlighet med rekommendationen. Kommunen tillämpar rekommendationen i sin helhet. RKR 21 – Redovisning av derivat och säkringsredovisning RKR 14.1 – Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel Oxelösunds kommun tillämpar finansiella derivat för att säkra ränterisker. Räntebetalningar som kommunen erhåller och betalar redovisas som en del av räntekostnader på resultaträkningen. Under 2014 har det inte skett något byte av redovisningsprincip, gjorts någon ändring av uppskattningar och bedömningar eller rättats några fel i tidigare perioder. RKR 22 – Delårsrapport Kommunen tillämpar rekommendationen i sin helhet. RKR 15.1 – Redovisning av lånekostnader Oxelösunds kommun redovisar kostnader för både egna lån och förmedlade lån till kommunens bolag. Övriga upplysningar Löner Skuld för okompenserad övertid och semesterlöneskuld läsas av per sista augusti och per sista december. Förändringen av skulden redovisas i verksamheten. Sociala avgifter interndebiteras vid lönebokföringen. 76 Ordlista Aktualiseringsgrad Andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Likviditet Betalningsförmåga på kort sikt. Långfristiga fordringar och skulder Avser fordringar och skulder som förfaller senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk såsom fastigheter, inventarier, långfristiga fordringar, värdepapper med mera. Mkr Miljoner kronor. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag med mera. Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel och statsbidrag. Avsättningar Förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller tidpunkt då de ska infrias. Balansräkning Redovisning i sammandrag av samtliga tillgångar, skulder och eget kapital på balansdagen samt ansvarsförbindelser, vilka skall upptas inom linjen. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Hit räknas likvida medel, fordringar, nedlagda exploateringsutgifter med mera. Driftredovisning De enskilda verksamheternas budgeterade respektive redovisade kostnader och intäkter samt deras avvikelser gentemot budget. Resultaträkning Beskriver och förklarar det finansiella resultatet av verksamheten under redovisningsåret. Den mynnar ut i förändring av eget kapital. Detta uttrycks också som årets resultat. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Kassaflödesanalys En sammanställning hur årets löpande-, investerings- och finansieringsverksamhet har bidragit till förändring av likvida medel. Skattekraft Skatteunderlaget dividerat med invånarantalet vid taxeringsårets ingång. Inom linjen Bokföringsterm som innebär att vissa poster, till exempel borgensåtaganden, anges i anslutning till balansräkningen men inte medräknas i balanssumman. Skatteunderlag Summan av kommunmedlemmarnas beskattningsbara inkomster. Soliditet Betalningsförmåga på längre sikt, anges med måttet andel eget kapital av totalt kapital. Investeringsredovisning Visar hur investeringarna under året fördelar sig på de olika verksamhetsområdena. Tkr Tusen kronor. Kapitalkostnader Gemensam benämning för intern ränta och avskrivningar. Årets resultat Uttrycks som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Utläses av både resultaträkningen och balansräkningen. Kortfristiga fordringar och skulder Avser fordringar och skulder med en förfallotid ett år eller mindre från balansdagen. Kommande års amorteringar betraktas som en fortlöpande skuld som ska omsättas och därför långsiktig. 77 29(36) Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks § 75 2015-04-22 Dnr KS.2014.79 Upphandlingspolicy Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Godkänna upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling Sammanfattning Oxelösunds kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsbedömning funnit skäl för att granska den interna kontrollen i kommunens avtalshantering. PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun genomfört en granskning av avtalshantering. Granskningen är en del av beslutad revisionsplan. Ett av förslagen i granskningsrapporten var att se över nuvarande riktlinjer för upphandling och i stället skapa en övergripande upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling utifrån upphandlingspolicyn Oxelösunds kommun har en gräns för direktupphandling som är lägre än den lagreglerade. Det lagreglerade gränsvärdet har höjts. Mot bakgrund av detta är det på sin plats att höja gränsvärdet och samtidigt se över riktlinjerna utifrån det höjda gränsvärdet och revisorernas avtalsgranskning. Kommunstyrelseförvaltningen har nu omarbetat riktlinjerna samt tagit fram en ny upphandlingspolicy som följer de nationella gränsvärden som gäller för direktupphandling. För att uppnå stor delaktighet och få flera perspektiv på ärendet har upphandlingspolicyn och riktlinjerna har varit på remiss i kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp, koncernledningen, och en grupp leverantörer i det lokala näringslivet. Policyn var uppe i Kommunstyrelsen 2015-03-11 och återremitterades med anledning av att en skarpare text krävdes kring sociala hänsyn och krav på kollektivavtalsliknande villkor skall ingå. Policyn är nu omskriven i enlighet med kommunstyrelsens krav. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse upphandlingspolicy.docx Upphandlingspolicy 2015-03-27.docx ______ Utdragsbestyrkande 1(2) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Lars-Erik Carlsson Datum Dnr 2015-02-20 13:23:29 KS.2014.79 Kommunstyrelsen Upphandlingspolicy 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Godkänna upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling 1. Sammanfattning Oxelösunds kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsbedömning funnit skäl för att granska den interna kontrollen i kommunens avtalshantering. PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun genomfört en granskning av avtalshantering. Granskningen är en del av beslutad revisionsplan. Ett av förslagen i granskningsrapporten var att se över nuvarande riktlinjer för upphandling och i stället skapa en övergripande upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling utifrån upphandlingspolicyn Oxelösunds kommun har en gräns för direktupphandling som är lägre än den lagreglerade. Det lagreglerade gränsvärdet har höjts. Mot bakgrund av detta är det på sin plats att höja gränsvärdet och samtidigt se över riktlinjerna utifrån det höjda gränsvärdet och revisorernas avtalsgranskning. Kommunstyrelseförvaltningen har nu omarbetat riktlinjerna samt tagit fram en ny upphandlingspolicy som följer de nationella gränsvärden som gäller för direktupphandling. För att uppnå stor delaktighet och få flera perspektiv på ärendet har upphandlingspolicyn och riktlinjerna har varit på remiss i kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp, koncernledningen, och en grupp leverantörer i det lokala näringslivet. Policyn var uppe i Kommunstyrelsen 2015-03-11 och återremitterades med anledning av att en skarpare text krävdes kring sociala hänsyn och krav på kollektivavtalsliknande villkor skall ingå. Policyn är nu omskriven i enlighet med kommunstyrelsens krav. 2. Ärendet 2.1 Bakgrund Oxelösunds kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsbedömning funnit skäl för att granska den interna kontrollen i kommunens avtalshantering. PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun genomfört en granskning av avtalshantering. Granskningen är en del av beslutad revisionsplan. Ett av förslagen i granskningsrapporten var att se över nuvarande riktlinjer för upphandling och i stället skapa en övergripande upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(2) Tjänsteskrivelse Datum 2015-02-20 13:23:29 KS.2014.79 utifrån upphandlingspolicyn Oxelösunds kommun har en gräns för direktupphandling som är lägre än den lagreglerade. Det lagreglerade gränsvärdet har höjts. Mot bakgrund av detta är det på sin plats att höja gränsvärdet och samtidigt se över riktlinjerna utifrån det höjda gränsvärdet och revisorernas avtalsgranskning. Kommunstyrelseförvaltningen har nu omarbetat riktlinjerna samt tagit fram en ny upphandlingspolicy som följer de nationella gränsvärden som gäller för direktupphandling. För att uppnå stor delaktighet och få flera perspektiv på ärendet har upphandlingspolicyn och riktlinjerna har varit på remiss i kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp, koncernledningen, och en grupp leverantörer i det lokala näringslivet. I rapporten framgick också att upprättandet av en avtalsdatabas kommer att underlätta för de olika verksamheterna att känna till kommunens samtliga avtal. Denna avtalsdatabas finns nu på plats. Kommunstyrelseförvaltningen har tecknat avtal om juridisk kompetens som skall förstärka förvaltningen vid behov. 3.1 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att ett flertal fördelar för verksamheterna, leverantörer och entreprenörer kommer att uppnås med den nya upphandlingspolicyn och Riktlinjerna för upphandling. Förslaget till nya riktlinjer är tydligare kring hur verksamheterna skall hantera de olika upphandlingarna och avtalen. En annan fördel är att policy och riktlinjer är att de är uppdaterade med nya gränsvärden. Beslutsunderlag Bilaga 1. Upphandlingspolicy Bilaga 2. Riktlinjer för upphandling Förvaltningschef Handläggare Charlotte Johansson Lars-Erik Carlsson Upphandlingspolicy Oxelösunds kommun Kustbostäder i Oxelösund AB Oxelö Energi AB Dokumenttyp Fastställd av Dokumentansvarig Dokumentinformation Beslutsdatum Reviderat Förvaring Dnr Policy för Upphandling Datum 2015-03-27 Upphandlingspolicy Allmänt Oxelösunds kommuns upphandlingspolicy med tillhörande Riktlinjer utgör ett komplement till lagstiftning och andra styrande dokument som berörs. Upphandlingspolicyn gäller Oxelösunds kommuns alla verksamheter och bolag. Upphandlingspolicyn styr intern handläggning beträffande verkställighet av tidigare fattade beslut om externt köp av varor, tjänster, byggentreprenader, byggkoncessioner, leasing, hyra, hyrköp och tjänstekoncessioner (undantaget är fastighetsförvärv och uthyrning av befintliga lokaler). Upphandlingspolicyn beskriver ramarna för kommunens upphandling. Upphandlingspolicyn fastställs av Kommunfullmäktige. Bilagan ”Riktlinjer” beskriver hur upphandling ska genomföras av tjänstemännen inom kommunen. Riktlinjerna revideras vid behov av Inköpschefen i samråd med Kommunchefen. Strategi Inköpsenheten är en för kommunledningen strategisk resurs och upphandlingspolicyn syftar till att ange övergripande kvalitativa målsättningar för goda affärer. Vilket också innefattar styrning av interna verksamheter beträffande krav, effektivisering och utveckling av kommunala tjänster. Som ett medel att frigöra resurser till kommunens olika verksamheter. Samt för uppfyllande av kommunledningens strategiska mål som i slutändan ska komma alla medborgare till del. Inköpsenheten är kommunledningens strategiska resurs beträffande beslutsunderlag gällande de affärsmässiga delarna vid val av egenregiverksamhet eller konkurrensutsättning/avknoppning. Syfte och mål Upphandlingspolicyn ska säkerställa att upphandlingar av varor och tjänster sker på ett kvalitetssäkrat, kostnadseffektivt, affärsmässigt och rättvist sätt. Upphandling ska ske med helhetssyn och utifrån ett totalkostnadsperspektiv. Upphandlingspolicyn är ett styrande dokument som syftar till att främja en hållbar utveckling, bästa hushållning med kommunala medel, samt bidra till att resurser kan frigöras inom olika verksamheter. Intern handläggning För att kvalitetssäkra upphandlingar ska kommunens inköpsenhet alltid vara delaktig vid upphandling (enligt LOU/LUF). Undantaget är s.k. avrop på ramavtal, rabattavtal och enskilda direktupphandlingar till lågt värde som närmare finns beskrivet i Riktlinjer. Uppdragsgivare/verksamheten ska alltid och i god tid kontakta Inköpsenheten beträffande tänkt upplägg och planering av en upphandling. 2 (5) Policy för Upphandling Datum 2015-03-27 Oavsett belopp ska upphandlingar alltid genomföras affärsmässigt och med utnyttjande av befintlig konkurrens. Ställda krav ska vara behovsstyrda beträffande ekonomi, omfattning, kvalitet, och med beaktande av miljökrav, etiska och sociala hänsynstaganden. Leverantörskontakter inför och under en upphandling samt under avtalstiden eller i övrigt ska ske på ett affärsetiskt och förtroendeskapande sätt. Handläggare ska uppträda med hög personlig integritet så att inblandade personers objektivitet och trovärdighet aldrig kan ifrågasättas. Kommunen ska verka för att små och medelstora företag ska kunna delta i upphandlingar på ett rättvist sätt, i syfte att underlätta och vidmakthålla sund konkurrens. Krav på leverantörer ska vara proportionerliga i förhållande till upphandlingens omfattning. Ställda krav ska vara möjliga att följa upp. Anbudsprövning och anbudsutvärdering ska ske med beaktande av objektivitet, likabehandling och utan s.k. ovidkommande hänsyn. Uppföljning av såväl leverantörer som avtal ska ske regelbundet och systematiskt av avtalsansvarig verksamhet. Se mer under riktlinjer. Samordning Inköpsenheten har det övergripande ansvaret för att kommunens/koncernens upphandlingar samordnas så att kommunens storlek och styrka som köpare tillvaratas. I Inköpsenhetens samordningsansvar ligger även att renodla produktsortiment och antal leverantörer i syfte att skapa ökad konkurrens och kostnadsbesparingar. Inköpsenheten ansvarar för uppföljning av gjorda upphandlingar, samt att ramavtal och rabattavtal tecknas för frekventa varor och tjänster som årligen överstiger direktupphandlingsgränsen. Verksamheterna ansvarar för uppföljning av direktupphandlingar. Inköpsenheten ansvarar för att kommunens ramavtal är aktuella och finns tillgängliga på Oxman. Möjligheten till samordning av upphandlingar med andra kommuner, kommunala bolag, landsting, staten eller inköpscentraler ska alltid beaktas. Vid inköpssamordning och inriktning på antagande av endast en eller ett fåtal ramavtalsleverantörer ska riskbedömning beträffande eventuell framtida försämrad konkurrens alltid göras. Miljö Upphandlingar ska bidra till en hållbar utveckling, minsta möjliga miljöpåverkan samt följa kommunledningens strategiska inriktning och beslut. Miljökrav vid upphandling ska alltid ställas utifrån ett helhetsperspektiv så att kraven blir proportionerliga och att maximal miljönytta för satsade kommunala medel erhålles. Vid upphandling ska alltid beaktas att entreprenörer, leverantörer och dess underleverantörer i alla led, följer nationell miljö och arbetsmiljölagstiftning, samt att köpta varor uppfyller svensk miljölagstiftning. 3 (5) Policy för Upphandling Datum 2015-03-27 Uppdragsgivaren/verksamheten ansvarar för att relevanta miljökrav på varan eller tjänsten anges i kravspecifikationen. Miljökrav såväl som andra krav får inte vara diskriminerande, oproportionerliga eller på annat sätt strida mot Lagen om Offentlig Upphandling. Etiska och Sociala hänsynstaganden Vid upphandling av produkter ska krav ställas på att leverantören och dennes eventuella underleverantörer, i alla led följer relevant nationell lagstiftning, dock alltid lägst relevanta delar i: • • • ILO:s Kärnkonventioner betr. bl.a. barnarbete och anställningsvillkor. FN:s Barnkonvention FN:s Deklaration om mänskliga rättigheter • Det finns möjligheter att ställa särskilda krav på social hänsyn vid upphandlingen. Det kan vara krav som syftar till att anställa personer som har särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller att främja yrkesutbildning på arbetsplatsen. Hänsyn kan även tas genom att ställa krav på antidiskrimineringsklausuler i kontrakten. När Oxelösunds kommun och de kommunala bolagen ställer sociala krav skall dessa vara relevanta för den aktuella upphandlingen. • Kommunen och de kommunala bolagen skall ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i de särskilda kontraktsvillkoren med syfte att säkerställa goda arbets-och anställningsvillkor och därigenom främja en sund konkurrens som är tillämplig på den enskilda upphandlingen. Direktupphandling Lagen om Offentlig Upphandling gäller vid all offentlig upphandling oavsett belopp. Direktupphandling får inte ske på områden där ramavtal finns tecknade (Ramavtalsförteckning finns på Oxman). Direktupphandling till ”Lågt värde” Vad som kommunen betraktar som lågt värde överensstämmer med lagstiftarens direktupphandlingsgränser, vilka revideras vartannat år. Aktuella beloppsgränser finns beskrivet i Riktlinjerna. Vid enstaka köp av vara eller tjänst till lågt värde och såvida ramavtal inte finns, så kan detta direktupphandlas av respektive verksamhet. Direktupphandling ska alltid ske med beaktande av lagstiftning, utnyttjande av befintlig konkurrens, samordning, miljökrav, etiska och sociala krav samt utifrån ett totalkostnadsperspektiv. Respektive verksamhet ansvarar själv för affärsmässighet, lagkrav, anbudshandläggning, diarieföring och arkivering vid direktupphandling. Direktupphandling med hänvisning till ”Synnerliga skäl”: Direktupphandling kan ske på grund av synnerliga skäl såvida ett brådskande och helt oförutsett behov, som inte kommunen själv kunnat råda över har uppstått. 4 (5) Policy för Upphandling Datum 2015-03-27 Kontakt med Inköpsenheten ska alltid tas såvida en upphandling ska ske på grund av synnerliga skäl. 5 (5) 30(36) Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-04-22 Ks § 76 Dnr KS.2015.38 Förändrade taxor och avgifter för mötesrum på Koordinaten Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. 2. 3. Taxa för hyra av Koordinatens mötesrum Eventsalen fastställs till 1 800 kr för 4 timmar och 3 600 kr för 8 timmar för företag och andra privata aktörer. Taxa för hyra av Koordinatens mötesrum Lilla och Stora mötet fastställs till 1 000 kr för 4 timmar för företag och andra privata aktörer. Taxorna gäller från 1 maj 2015 Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden föreslår att taxor för uthyrning av Koordinatens mötesrum ändras från 1 maj 2015 enligt nedan. Förslaget omfattar företagares hyra av möteslokaler. Nämnden hänvisar till konkurrenslagens intentioner, vars innebörd är att kommuner inte får ha verksamhet som konkurrerar med företag. Av ett kompletterande samtal med kultur- och fritidschefen framkommer att föreslagna taxor motsvarar kostnaderna för verksamheten. Avgift övriga (företag, privat) Hyra eventsalen Nuvarande avgift Förslag 1 500 kr för max 4 timmar 1 800 kr för 4 timmar 2 500 kr för > 4 timmar 3 600 kr för 8 timmar Hyra sammanträdesrum 120 kr per timme 1 000 kr för 4 timmar Kommunstyrelseförvaltningen stöder kultur- och fritidsnämndens förslag men föreslår att höjningen ska omfatta hela gruppen ”Övriga”, det vill säga såväl företag som andra privata aktörer. Beslutsunderlag KFN.2015.12.docx Tjänsteskrivelse, Taxa Koordinaten Dagens sammanträde Förslag Patrik Renfors (V) föreslår bifall till framskrivet förslag. ______ Utdragsbestyrkande 1(1) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Niklas Thelin 0155- 381 22 072- 212 78 20 [email protected] Datum Dnr 2015-03-16 KS.2015.38 KS.2014.77 Kommunstyrelsen Förändrade taxor och avgifter för mötesrum på Koordinaten 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Taxa för hyra av Koordinatens mötesrum Eventsalen fastställs till 1 800 kr för 4 timmar och 3 600 kr för 8 timmar för företag och andra privata aktörer. 2. Taxa för hyra av Koordinatens mötesrum Lilla och Stora mötet fastställs till 1 000 kr för 4 timmar för företag och andra privata aktörer. 3. Taxorna gäller från 1 maj 2015 2. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden föreslår att taxor för uthyrning av Koordinatens mötesrum ändras från 1 maj 2015 enligt nedan. Förslaget omfattar företagares hyra av möteslokaler. Nämnden hänvisar till konkurrenslagens intentioner, vars innebörd är att kommuner inte får ha verksamhet som konkurrerar med företag. Av ett kompletterande samtal med kultur- och fritidschefen framkommer att föreslagna taxor motsvarar kostnaderna för verksamheten. Avgift övriga (företag, privat) Nuvarande avgift Förslag Hyra eventsalen 1 500 kr för max 4 timmar 1 800 kr för 4 timmar 2 500 kr för > 4 timmar 3 600 kr för 8 timmar 120 kr per timme 1 000 kr för 4 timmar Hyra sammanträdesrum Kommunstyrelseförvaltningen stöder kultur- och fritidsnämndens förslag men föreslår att höjningen ska omfatta hela gruppen ”Övriga”, det vill säga såväl företag som andra privata aktörer. Charlotte Johansson Kommunchef Niklas Thelin Utredare Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen 2015-03-16 Protokoll från kultur- och fritidsnämnden 2015-02-09, § 11 Beslut till Kultur- och fritidsnämnden (FÅ) Niklas Thelin (FK) Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden Kfn §11 2015-02-09 Dnr KFN.2015.12 Koordinatens mötesrum ändrade taxor Kultur- och fritidsnämndens förlsag till beslut i kommunfullmäktige 1 Förslag till förändrade taxor för företagare som bokar Koordinatens mötesrum: - Ny taxa för eventsalen blir 1.800 kr för 4 timmar och 3600 kr för 8 timmar - Ny taxa för lilla och stora mötet blir 1000 kr för 4 timmar 2 Förslagen om ändrade taxor föreslås gälla från 1 maj 2015. Sammanfattning Koordinatens mötesrum behöver ändra på taxorna utifrån konkurrenslagens intentioner. Konkurrenslagstiftningen tillåter inte att kommuner har konkurerande verksamhet med företag. Förslagen föreslås träda ikraft från 1 maj 2015. Beslutsunderlag Koordinatens mötesrum taxor beslut KF.pdf Koordinatens mötesrum ändrade taxor.docx Dagens sammanträde Kultur- och fritidschefen förderar ärendet. ______ Beslut till: Kommunstyrelsen (FÅ) Kultur- och fritidschef (FK) Utdragsbestyrkande 31(36) Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks § 77 2015-04-22 Dnr KS.2015.49 Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Godkänna den reviderade arbetsordningen. Sammanfattning Arbetsordningens regler avser att komplettera lagens bestämmelser. De får givetvis inte strida mot Kommunallagen eller annan lag. Det rättsliga värdet på bestämmelserna i en arbetsordning kan variera. Vissa är av mer konstitutiv karaktär, medan andra närmast har karaktären av rena ordningsföreskrifter. Revideringen är i huvudsak att betrakta som en uppdatering. Anledningen till att en revidering påbörjades var att Sveriges Kommuner och Landsting utkommit med ett nytt normalförslag för arbetsordning i Kommunfullmäktige vilken använts som grund för revideringen. De förändringar som föreslås i revideringen är i huvudsak att betraktas som redaktionella. Den största förändringen av materiell karaktär är att det läggs till en paragraf, paragraf 30. Innehållet i den paragrafen är att representanter ifrån de bolag där fullmäktige äger en majoritet ska ha rätt att väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldiga att se till att fullmäktige får ta ställning till. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ks revidering av KF arbetsordning 2015.doc ______ Utdragsbestyrkande 1(3) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Datum Dnr 2015-03-30 09:02:27 KS.2015.49 Kommunstyrelseförvaltningen Björn Selim Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i Kommunfullmäktige Godkänna den reviderade arbestordningen. 2. Sammanfattning Arbetsordningens regler avser att komplettera lagens bestämmelser. De får givetvis inte strida mot Kommunallagen eller annan lag. Det rättsliga värdet på bestämmelserna i en arbetsordning kan variera. Vissa är av mer konstitutiv karaktär, medan andra närmast har karaktären av rena ordningsföreskrifter. Revideringen är i huvudsak att betrakta som en uppdatering. Anledningen till att en revidering påbörjades var att Sveriges Kommuner och Landsting utkommit med ett nytt normalförslag för arbetsordning i Kommunfullmäktige vilken använts som grund för revideringen. De förändringar som föreslås i revideringen är i huvudsak att betraktas som redaktionella. Den största förändringen av materiell karaktär är att det läggs till en paragraf, paragraf 30. Innehållet i den paragrafen är att representanter ifrån de bolag där fullmäktige äger en majoritet ska ha rätt att väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldiga att se till att fullmäktige får ta ställning till. 3. Ärendet Revideringen är i huvudsak att betrakta som en uppdatering. Anledningen till att en revidering påbörjades var att Sveriges Kommuner och Landsting utkommit med ett nytt normalförslag för arbetsordning i Kommunfullmäktige vilken använts som grund för revideringen. Arbetsordningens regler avser att komplettera lagens bestämmelser. De får givetvis inte strida mot Kommunallagen eller annan lag. Det rättsliga värdet på bestämmelserna i en arbetsordning kan variera. Vissa är av mer konstitutiv karaktär, medan andra närmast har karaktären av rena ordningsföreskrifter. Detta har betydelse för frågan om fullmäktige själv kan ge dispens från en bestämmelse i arbetsordningen vid ett visst tillfälle, eller om ett beslut om detta kräver enighet. Fullmäktige har relativt stor frihet att själv bestämma arbetsordningens utformning och innehåll. I sakens natur ligger att fullmäktige inte bör tyngas av onödiga regler. Den största förändringen av materiell karaktär är att det läggs till en paragraf, paragraf 30. Innehållet i den paragrafen är att representanter ifrån de bolag där fullmäktige äger en majoritet ska ha rätt att väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(3) Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-30 09:02:27 KS.2015.49 skyldiga att se till att fullmäktige får ta ställning till. Införandet av en sådan paragraf rekommenderas i det nya normalförslaget från Sveriges Kommuner och Landsting. Noterbart är även att ett förtydligande sker i samband med ersättares rätt att deltaga vid debatt av en interpellation. I övrigt är de förändringar som föreslås att betraktas som redaktionella. 4.1 Ärendets beredning Revideringen har presenterats för Kommunfullmäktiges presidium som gett sitt bifall till de föreslagna förändringarna. 4.2 Koppling till andra beslut och mål Den senaste revideringen som genomfördes var 2012-01-15 och var att betraktas som en komplettering. Den utgick på samma vis ifrån ett nytt normalförslag till arbetsordning i kommunfullmäktige från Sveriges Kommuner och Landsting. Koppling till tidigare beslut Ks § 22 2012-02-01 4.3 Äldreperspektiv Förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser ur ett äldreperspektiv. 3(3) Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-30 09:02:27 KS.2015.49 4.4 Barn- och ungdomsperspektiv Förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Beslutsunderlag revidering av KF arbetsordning 2015.doc Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Kommunfullmäktige (för åtgärd) . Björn Selim Nämndsekreterare Arbetsordning för kommunfullmäktige 1 (10) 2.A Datum Diarienummer 2007-01-01 rev 2007-11-14 rev 2008-11-12 rev 2009-06-10,-10-14, -12-02 rev 2011-10-12 rev 2012-02-15 Ks 32/06 Ks 65/07 Ks 35/08 Ks 33/09 Ks 114/11 Ks 200/11 ARBETSORDNING FÖR OXELÖSUNDS KOMMUNS KOMMUNFULLMÄKTIGE Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter (5 kap 1-3 §§) § 1 Fullmäktige har 31 ledamöter. I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare. Presidium Ordförande och vice ordförande (5 kap 6 §) § 2 De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidievalen ska förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. § 3 Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. § 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske, välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandes uppgifter. Tid och plats för sammanträden (5 kap 7 §) § 5 Fullmäktige ska innan årets slut senast under november varje år fastställa sammanträdesplan för nästkommande år. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i oktober november månad. § 6 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordförande bestämmer, efter samråd med vice ordförandena. OXL100 v 1.0 2006-11-13 En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordförandena och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. § 7 Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden, efter samråd med vice ordförandena, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-381 03 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 Arbetsordning för kommunfullmäktige 2 2.A Datum Diarienummer 2007-01-01 rev 2007-11-14 rev 2008-11-12 rev 2009-06-10,-10-14, -12-02 rev 2011-10-12 rev 2012-01-15 Ks 32/06 Ks 65/07 Ks 35/08 Ks 33/09 Ks 114/11 Ks 200/11 Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in, eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen, anslås på kommunens anslagstavla. § 8 Ordföranden bestämmer, efter samråd med vice ordförandena, platsen för fullmäktiges sammanträden. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde § 9 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträdena § 10 Ordföranden bestämmer, efter samråd med vice ordförandena, när fullmäktige ska behandla ett ärende, om ej annat följer av lag. § 11 Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen, ska skickas till varje ledamot och ersättare minst en vecka före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Interpellationer ska tillställas samtliga ledamöter och ersättare tillsammans med övriga handlingar före det sammanträde vid vilket interpellationen avses bli besvarad. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap 12-17 §§) § 12 En ledamot, som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv vidtala ersättare. § 13 Om en ledamot, utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde, eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Arbetsordning för kommunfullmäktige 3 2.A Datum Diarienummer 2007-01-01 rev 2007-11-14 rev 2008-11-12 rev 2009-06-10,-10-14, -12-02 rev 2011-10-12 rev 2012-01-15 Ks 32/06 Ks 65/07 Ks 35/08 Ks 33/09 Ks 114/11 Ks 200/11 § 14 Det som sagts om ledamot i 12 och 13 §§ gäller också för ersättare som kallats till tjänstgöring. § 14 a Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det, bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Upprop § 15 En uppropslista över de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop. Uppropet avslutas med klubbslag. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Protokollsjusterare (5 kap 61 §) § 16 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt § 15, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Turordning för handläggning av ärendena § 17 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ett enigt fullmäktige beslutar med stöd av 5 kap 40 § dels om ett ärende som inte finns med i kungörelsen får tas upp till behandling, dels när det i så fall ska behandlas under sammanträdet. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap 18 § 1:a st och 19 §, 5 kap 21, 22, 45, 53 §§) § 18 Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller gemensam nämnd vars verksamhetsområde ett ärende berör, får delta i överläggningen i ärendet. Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen i ett ärende som beredningen har handlagt.. Ordförandena i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga, får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret. Arbetsordning för kommunfullmäktige 4 2.A Datum Diarienummer 2007-01-01 rev 2007-11-14 rev 2008-11-12 rev 2009-06-10,-10-14, -12-02 rev 2011-10-12 rev 2012-01-15 Ks 32/06 Ks 65/07 Ks 35/08 Ks 33/09 Ks 114/11 Ks 200/11 Styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ KL, får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. Ej tjänstgörande ersättare får delta i överläggningarna. § 19 Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning och som väckts särskilt av revisorerna, enligt Kommunallagen, 5 kap 23 §. § 20 Ordföranden låter, efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning som behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Ingår kommunen i en samverkan genom gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna/landstinget för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden, efter samråd med vice ordförandena, i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. § 21 Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Vägledningsdebatt § 22 Utöver möjligheterna att ställa interpellationer och frågor kan ledamot anmäla till fullmäktiges presidium att han/hon vill debattera en eller flera ämnen, vilka sedermera, efter regelmässig beredning, kan komma att bli föremål för slutgiltiga beslut av fullmäktige. Fullmäktiges presidium bestämmer efter samråd med kommunstyrelsens presidium när och om en sådan vägledningsdebatt ska äga rum samt om även nämndledamöter och allmänheten ska inbjudas att delta i denna. När en vägledningsdebatt hålls ska inga beslut fattas. Ordföranden ser till emellertid att under debatten framförda idéer och synpunkter blir antecknade, och att de på lämpligt sätt delges debattdeltagarna. Allmänhetens frågestund § 23 Allmänheten ska beredas tillfälle att ställa frågor (allmänhetens frågestund) vid fullmäktiges samtliga sammanträden utom vid mål- och budgetsammanträdet och vid extra sammanträden. Frågor ska avse ämnen som får behandlas av fullmäktige. Inbjudan till allmänhetens frågestund anges i kungörelsen. Arbetsordning för kommunfullmäktige 5 2.A Datum Diarienummer 2007-01-01 rev 2007-11-14 rev 2008-11-12 rev 2009-06-10,-10-14, -12-02 rev 2011-10-12 rev 2012-01-15 Ks 32/06 Ks 65/07 Ks 35/08 Ks 33/09 Ks 114/11 Ks 200/11 Allmänhetens frågestund hålls efter att mötet öppnats och sedan ajournerats. Frågestunden pågår i längst 30 minuter. Vid behov kan frågestunden fortsätta efter mötet. Frågeställaren måste vara kommunmedlem och får inte vara anonym. Frågor ska besvaras under innevarande sammanträde. Endast i undantagsfall kan frågan behandlas/kompletteras på följande sammanträde. Frågor ska vara skriftliga och lämnas in senast klockan 16.00 två vardagar före sammanträdet. Frågor ska vara skriftliga, vara formulerade utan delfrågor samt kunna läsas upp på tre minuter. Fullmäktiges ordförande avgör, i samråd med presidiet, om frågan inte ska besvaras och varför. Frågeställaren ska närvara på mötet. Frågeställaren eller ordföranden läser upp frågan innan den besvaras. Normalt besvaras en fråga av ordförande i berörd nämnd, men denne kan överlåta åt annan (även tjänsteman) att svara. Frågeställaren har rätt till en (1) replik på högst två minuter i omedelbar anslutning till att frågan besvaras. Den som har lämnat svar har rätt att kort kommentera frågeställarens replik. Talarordning och ordning vid sammanträdena § 24 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken denna anmält sig och blivit uppropad. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för ett genmäle med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställts. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordförande rättar sig, får ordföranden ta från denne ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under dennes anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra får ordföranden upplösa sammanträdet. Yrkanden § 25 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Arbetsordning för kommunfullmäktige 6 2.A Datum Diarienummer 2007-01-01 rev 2007-11-14 rev 2008-11-12 rev 2009-06-10,-10-14, -12-02 rev 2011-10-12 rev 2012-01-15 Ks 32/06 Ks 65/07 Ks 35/08 Ks 33/09 Ks 114/11 Ks 200/11 Om ordföranden anser att det behövs, ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut (4 kap 20 § 1:a st) § 26 En ledamot, som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden innan beslutet fattas. En ledamot, som inte har gjort en sådan anmälan, anses ha deltagit i beslutet om fullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar (4 kap 20 §, 2:a st, 5 kap 42-44, 46 §§) § 27 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. § 28 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning, ska uppta så många namn som valet avser, samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig: 1 om den upptar namnet på någon som inte är valbar, 2 om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, 3 om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som nu sagts gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Motioner och medborgarförslag § 29 En motion/ett medborgarförslag ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter/kommuninvånare. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion/medborgarförslag. En motion/ett medborgarförslag väcks genom att den ges in till kommunstyrelseförvaltningen kommunstyrelsens kontor eller lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Kommunfullmäktige får överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i ärenden som väckts genom medborgarförslag om ärendet inte är av principiell Arbetsordning för kommunfullmäktige 7 2.A Datum Diarienummer 2007-01-01 rev 2007-11-14 rev 2008-11-12 rev 2009-06-10,-10-14, -12-02 rev 2011-10-12 rev 2012-01-15 Ks 32/06 Ks 65/07 Ks 35/08 Ks 33/09 Ks 114/11 Ks 200/11 beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen (KL 3 kap 9 §). Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer att handlägga ärendet. Följande bestämmelser avser handläggningen i fullmäktige och gäller inte i de fall fullmäktige överlåter ärendet till nämnd. Den som lämnar ett medborgarförslag får delta i debatten när förslaget besvaras. Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner och medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Företagens initiativrätt § 30 Styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§KL får väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldiga att se till att fullmäktige får ta ställning till Interpellationer (5 kap 49-53 §§) § 31 30 En interpellation ska vara skriftligt och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den ska ges in till kommunstyrelsens kontor eller lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En ersättare som har ställt en interpellation får deltaga i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. . En interpellation bör bevaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Om den lämnats in senast 10 arbetsdagar före ett sammanträde bör den besvaras på detta sammanträde. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift bör tas in i kungörelsen om att interpellationssvar kommer att lämnas vid ett visst sammanträde. Den ledamot som har ställt interpellationen ska få ta del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 §§, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts, överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. Formaterat: Teckenfärg: Auto Arbetsordning för kommunfullmäktige 8 2.A Datum Diarienummer 2007-01-01 rev 2007-11-14 rev 2008-11-12 rev 2009-06-10,-10-14, -12-02 rev 2011-10-12 rev 2012-01-15 Ks 32/06 Ks 65/07 Ks 35/08 Ks 33/09 Ks 114/11 Ks 200/11 Frågor (5 kap 54-56 §§) § 32 31 En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den ska ges in till kommunstyrelsens kontor eller lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige. Vad som sägs i 30 § gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftlig. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Beredning av ärendena (5 kap 26-34 §§) § 33 32 Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som kommunfullmäktige ska behandla ska remitteras. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning § 34 33 Ordföranden bereder i samråd med vice ordförandena frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Fullmäktigeberedning § 35 34 Kommunfullmäktige kan välja att inrätta en kommunfullmäktigeberedning De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige för den löpande mandatperioden erforderligt antal ordinarie fullmäktigeberedningar. Valet förrättas på det sammanträde vid vilket fullmäktige väljer styrelsen och övriga nämnder. Fullmäktige bestämmer före valet av beredningar antalet ledamöter och eventuella ersättare i beredningarna. I samband med att en kommunfullmäktigeberedning inrättas väljs först antalet ledamöter och eventuella ersättare. Sedan väljs de personer som för uppdragen anses lämpliga. Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande och eventuellt en vice ordförande för den tid som de har valts till ledamöter. En fullmäktigeberedning bereder de ärenden som fullmäktige beslutat att överlämna till beredningen. En fullmäktigeberedning ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till beredningens uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som beredningen finner påkallade. En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda begära in de upplysningar och de yttrande som behövs för att beredningen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Formaterat: Teckenfärg: Auto Formaterat: Teckenfärg: Röd Arbetsordning för kommunfullmäktige 9 2.A Datum Diarienummer 2007-01-01 rev 2007-11-14 rev 2008-11-12 rev 2009-06-10,-10-14, -12-02 rev 2011-10-12 rev 2012-01-15 Ks 32/06 Ks 65/07 Ks 35/08 Ks 33/09 Ks 114/11 Ks 200/11 Fullmäktige får tillsätta en eller flera särskilda fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller behandling av en viss fråga. Fullmäktige bestämmer för varje tillfälle antalet ledamöter och eventuella ersättare i en särskild beredning samt mandattid/tidpunkt när beredningen ska ha slutfört sitt uppdrag. För fullmäktigeberedningar ska i tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutförhet och protokoll. Beredningsorgan för kommunrevisionens budget och räkenskaper § 3635 Kommunfullmäktiges presidium är beredningsorgan av revisorernas förslag till budget innan det tas in i det samlade budgetförslag, som kommunstyrelsen har ansvar för att upprätta. Presidiet har att granska revisorernas egna räkenskaper och förvaltning. Valutskott § 3736 På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige, väljer fullmäktige ett valutskott för den löpande mandatperioden. Valutskottet består av sju ledamöter och lika många ersättare. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valutskottet ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valutskott eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. Valutskottet bestämmer själv sina arbetsformer. Justering av protokollet (5 kap 61, 62 §§) § 3837 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. Reservation (4 kap 22 §) § 3938 Reservation mot fullmäktiges beslut ska göras skriftligt. Om ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Den skriftliga reservationen ska föras in i protokollet. Arbetsordning för kommunfullmäktige 10 2.A Datum Diarienummer 2007-01-01 rev 2007-11-14 rev 2008-11-12 rev 2009-06-10,-10-14, -12-02 rev 2011-10-12 rev 2012-01-15 Ks 32/06 Ks 65/07 Ks 35/08 Ks 33/09 Ks 114/11 Ks 200/11 Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. Sekreteraren § 4039 Som sekreterare i kommunfullmäktige och i kommunfullmäktiges utskott tjänstgör kommunsekreteraren om inte annat påkallats av omständigheterna. Expediering m.m. § 4140 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. Formaterat: Teckenfärg: Auto 32(36) Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks § 78 2015-04-22 Dnr KS.2015.4 Byte av namn på Vård- och omsorgsnämnden till Socialnämnden Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Nämndens förfrågan avslås. Sammanfattning I samband med att vakanser uppstod inom förvaltningsledningen under våren 2014 genomfördes en organisatorisk förändring från fyra områden till två områden. Efter det har respektive område arbetat vidare med anpassningar. Förslag på olika lösningar har arbetats fram i ledningsgrupperna per område och samverkats med fackliga företrädare och medarbetare Vid namnbyte av område Socialtjänst finns en möjlighet att arbeta med eventuell namnändring av förvaltning och nämnd till Socialnämnd och Socialförvaltning. Detta utifrån att Socialstyrelsens benämning socialtjänst inkluderar verksamhet inom Socialtjänstlagen, Lag om vård av unga, Lag om vård av missbrukare, Lag om stöd och service till funktionshindrade, personlig assistans som omfattas av socialförsäkringsbalken. Argumentationen för namnbyte bygger ytterst på att den förändring av organisation som sker är så omfattande att ett nytt namn krävs för att vara en rättvisande beskrivning av verksamheten. Med tanke på tidigare ärenden kan förslaget till beslut få en prejudicerande karaktär vilket bör beaktas. Det ska dock poängteras att förändringen av verksamheten är så pass genomgripande att risken för att beslutet får en prejudicerande karaktär anses som minimal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ks Von § 103 - Byte av namn på Von till Socialnämnden Dagens sammanträde Framskrivet förslag Vård- och omsorgsnämnd byter namn till Socialnämnd. Förslag Ordföranden föreslår att nämndens förfrågan avslås. Björn Johansson (MP) och Solweig Ericsson Kurg (FP) instämmer. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag mot framskrivet förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt ordförandens förslag. ______ Utdragsbestyrkande 1(4) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Datum Dnr 2015-03-30 08:20:41 KS.2015.4 Kommunstyrelseförvaltningen Björn Selim Byte av namn på Vård- och omsorgsnämnden till Socialnämnden 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i Kommunfullmäktige Vård- och omsorgsnämnd byter namn till Socialnämnd. 2. Sammanfattning I samband med att vakanser uppstod inom förvaltningsledningen under våren 2014 genomfördes en organisatorisk förändring från fyra områden till två områden. Efter det har respektive område arbetat vidare med anpassningar. Förslag på olika lösningar har arbetats fram i ledningsgrupperna per område och samverkats med fackliga företrädare och medarbetare Vid namnbyte av område Socialtjänst finns en möjlighet att arbeta med eventuell namnändring av förvaltning och nämnd till Socialnämnd och Socialförvaltning. Detta utifrån att Socialstyrelsens benämning socialtjänst inkluderar verksamhet inom Socialtjänstlagen, Lag om vård av unga, Lag om vård av missbrukare, Lag om stöd och service till funktionshindrade, personlig assistans som omfattas av socialförsäkringsbalken. Argumentationen för namnbyte bygger ytterst på att den förändring av organisation som sker är så omfattande att ett nytt namn krävs för att vara en rättvisande beskrivning av verksamheten. Med tanke på tidigare ärenden kan förslaget till beslut få en prejudicerande karaktär vilket bör beaktas. Det ska dock poängteras att förändringen av verksamheten är så pass genomgripande att risken för att beslutet får en prejudicerande karaktär anses som minimal. 3. Alternativa förslag Att avslå Vård- och omsorgsnämndens förfrågan om namnbyte. Med motiveringen att de organisatoriska förändringar som skett inte är av sådan genomgripande karaktär att en namnändring krävs för att korrekt återspegla verksamheten. Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(4) Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-30 08:20:41 KS.2015.4 4. Ärendet I samband med att vakanser uppstod inom förvaltningsledningen under våren 2014 genomfördes en organisatorisk förändring från fyra områden till två områden. Efter det har respektive område arbetat vidare med anpassningar. Förslag på olika lösningar har arbetats fram i ledningsgrupperna per område och samverkats med fackliga företrädare och medarbetare Vid namnbyte av område Socialtjänst finns en möjlighet att arbeta med eventuell namnändring av förvaltning och nämnd till Socialnämnd och Socialförvaltning. Detta utifrån att Socialstyrelsens benämning socialtjänst inkluderar verksamhet inom Socialtjänstlagen, Lag om vård av unga, Lag om vård av missbrukare, Lag om stöd och service till funktionshindrade, personlig assistans som omfattas av socialförsäkringsbalken. Vård- och omsorgsnämnden beslut i ärendet Byte av namn på Vård- och omsorgsnämnden till Socialnämnden är att godkänna förändringen av organisationen och att föreslå kommunfullmäktige att Vård- och omsorgsnämnden byter namn till Socialnämnden. Värt att notera är att ett eventuellt namnbyte av förvaltningen är av verkställighetskaraktär och ligger enligt delegationsordningen inom enhetschefens ram. Ett namnbyte av nämnden kommer därför inte påverka namnet på förvaltningen. 4.1 Koppling till andra beslut och mål 2007 begärde Kultur- och fritidsnämnden att få byta namn till Nämnden för Kultur, Fritid och Turism. I beslutet KF 2007 § 55 avslogs förfrågan med motiveringen att det skulle medföra administrativa kostnader till ett belopp om ca 48 tkr. 2008 föreslog utbildningsnämnden ett namnbyte till Barn- och utbildningsnämnden som ett sätt att illustrera nämndens ansvar. I beslutet KS 2008 § 14 avslogs förfrågan med motiveringen att det skulle medföra kostnader vid förändring av informationsmaterial såsom skyltar och visitkort. 2011 föreslog Kultur- och fritidsnämnden åter att få byta namn till antingen Nämnden för kultur, fritid och turism eller Kultur, fritids- och turistnämnden samt att tjänstemannaorganisation skulle byta namn till Kultur, fritid och turism. I beslutet Kf § 137 beslutades att nämnden och tjänstemannaorganisationen skulle behålla sina nuvarande namn. Motiveringen byggde på att ett alltigenom representativt namn som belyser all den verksamhet som ryms inom nämndens eller tjänstemannaorganisationen inte kan konstrueras. Att lösa det i viss mån pedagogiska problem som kan uppstå för förståelsen av verksamheten med en namnändring ansågs inte vara rätt väg. Mot namnbyte talar också ett kommunalt helhetsperspektiv. Problemet, att ett namn inte rättvisst återspeglar hela verksamheten, delas av kommunens samtliga nämnder, kontor och bolag. Kopplingar till tidigare ärenden VON.2014.74 KS.2011.76 KS.2007.186 4.2 Äldreperspektiv 3(4) Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-30 08:20:41 KS.2015.4 Förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser ur ett äldreperspektiv. 4(4) Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-30 08:20:41 KS.2015.4 4.3 Barn- och ungdomsperspektiv Förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser ur ett barn och ungdomsperspektiv. Beslutsunderlag § 103 VON Förändrad organisation inom vård och omsorg VON.2014.74 Charlotte Johansson Kommunchef Beslut till: Kommunfullmäktige (för åtgärd) Vård- och omsorgsnämnden (för kännedom) Björn Selim Nämndsekreterare 33(36) Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-04-22 Ks § 79 Dnr KS.2015.42 Bokslut för donationsfonderna 2014 Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Upprättade årsredovisningar fastställs och kommunstyrelsens ledamöter beviljas full ansvarsfrihet för 2014 års verksamhet. Sammanfattning Oxelösunds kommun förvaltar tre stiftelser (donationsfonder). Dessa tre stiftelser är: · Stiftelsen för utgivande av premier till elever vid högstadiet i Breviksskolan i Oxelösund, instiftad 1986, · Stiftelsen för utgivande av premier till elev / elever folkbokförda i Oxelösunds kommun som studerar på gymnasiet i Oxelösund instiftad 1986, och · Stiftelsen för främjande av kulturell verksamhet inom Oxelösunds kommun, instiftad 1986. Administrationen för stiftelserna sker konkret genom ett avtal med Skandikon Administration AB, lokaliserat i Malmö. Det egna kapitalet för dessa tre stiftelser uppgick till 1 201 tkr i bokslut 2014 (1 205 tkr vid föregående årsskifte). Totalt för alla tre fonderna delades 36 tkr (36,5 tkr) ut. De två fonder som riktar sig mot Breviksskolan resp. gymnasiet delade ut 26 tkr. Fonden för Breviksskolan delade ut 16 tkr (16,5 tkr), resp. för gymnasiet 10 tkr (10 tkr). Marknadsvärdet av stiftelsernas värdepapper uppgick till 1 238 tkr vid årets slut (1 230 tkr), en förändring med 8 tkr (37 tkr), vilket motsvarar 0,7 % (3,1 %). Stiftelserna har sin resp. förmögenhet gemensamt placerade i den samförvaltade depån Oxelösunds samförvaltning hos DNB Stiftelsefond. Årsredovisningar har upprättats av Skandikon Administration AB för de tre stiftelserna. Revisionen har granskat samtliga stiftelser utan anmärkning och föreslår att kommunstyrelsens ledamöter beviljas full ansvarsfrihet för den tid revisionen avser. Beslutsunderlag Bokslut för donationsfonderna 2014 ______ Utdragsbestyrkande 1(1) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Göran Bernhardsson 0155-381 54 Datum Dnr 2015-03-27 KS.2015.42 Kommunstyrelsen Bokslut för donationsfonderna 2014 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Upprättade årsredovisningar fastställs och kommunstyrelsens ledamöter beviljas full ansvarsfrihet för 2014 års verksamhet. 2. Ärendet Oxelösunds kommun förvaltar tre stiftelser (donationsfonder). Dessa tre stiftelser är: • Stiftelsen för utgivande av premier till elever vid högstadiet i Breviksskolan i Oxelösund, instiftad 1986, • Stiftelsen för utgivande av premier till elev / elever folkbokförda i Oxelösunds kommun som studerar på gymnasiet i Oxelösund instiftad 1986, och • Stiftelsen för främjande av kulturell verksamhet inom Oxelösunds kommun, instiftad 1986. Administrationen för stiftelserna sker konkret genom ett avtal med Skandikon Administration AB, lokaliserat i Malmö. Det egna kapitalet för dessa tre stiftelser uppgick till 1 201 tkr i bokslut 2014 (1 205 tkr vid föregående årsskifte). Totalt för alla tre fonderna delades 36 tkr (36,5 tkr) ut. De två fonder som riktar sig mot Breviksskolan resp. gymnasiet delade ut 26 tkr. Fonden för Breviksskolan delade ut 16 tkr (16,5 tkr), resp. för gymnasiet 10 tkr (10 tkr). Marknadsvärdet av stiftelsernas värdepapper uppgick till 1 238 tkr vid årets slut (1 230 tkr), en förändring med 8 tkr (37 tkr), vilket motsvarar 0,7 % (3,1 %). Stiftelserna har sin resp. förmögenhet gemensamt placerade i den samförvaltade depån Oxelösunds samförvaltning hos DNB Stiftelsefond. Årsredovisningar har upprättats av Skandikon Administration AB för de tre stiftelserna. Revisionen har granskat samtliga stiftelser utan anmärkning och föreslår att kommunstyrelsens ledamöter beviljas full ansvarsfrihet för den tid revisionen avser. Charlotte Johansson Kommunchef Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Göran Bernhardsson Redovisningschef Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 34(36) Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks § 80 2015-04-22 Dnr KS.2015.51 Fördelning av schablonersättning från migrationsverket för ensamkommande barn Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Schablonersättning för ensamkommande barn delas lika mellan vård- och omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden. Sammanfattning Migrationsverket betalar en schablonersättning till den kommun som först tar emot ett ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. Schablonersättningen betalas ut en gång per barn och uppgår under 2015 till 30 000 kronor. Schablonen är ersättning för kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten för ensamkommande barn (Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, SFS 2010:1122). Nyköpings- Oxelösunds överförmyndarnämnd yrkar på att få 50 % av utbetald schablonersättning för ensamkommande barn. Nyköpings kommun har beslutat att dela schablonen mellan överförmyndarnämnd och socialnämnd på motsvarande sätt. Barn som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar ska under tiden de är asylsökande få en god man via överförmyndarnämnden. Överförmyndarnämnden har rätt att söka ersättning för bland annat arvode och sociala avgifter för god man hos Migrationsverket. När barnet fått uppehållstillstånd ska den gode mannens uppdrag avslutas och det är socialnämndens ansvar att föreslå Tingsrätten att utse en särskild förordnad vårdnadshavare till barnet fram till 18-årsdagen. Oxelösunds kommun använder schablonersättningen till att bekosta handläggning och arvode till särskild förordnad vårdnadshavare. Schablonen ska även täcka kostnad för handläggning och arvode till god man för barn med uppehållstillstånd till dess barnet fyller 18 år eller särskild förordnad vårdnadshavare utses. Överförmyndarnämnden har handläggningskostnader för hantering av god man för ensamkommande asylsökande barn. Vård- och omsorgsnämnden föreslår att schablonersättningen för ensamkommande barn delas lika mellan Vård- och omsorgsnämnden och den överförmyndarnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ks - fördelning av ersättning Vård- och omsorgsnämndens beslut ______ Utdragsbestyrkande 1(2) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Susanna Shaibu 0155-381 14 Datum Dnr 2015-03-31 14:17:07 KS.2015.51 Kommunstyrelsen Fördelning av schablonersättning för ensamkommande från migrationsverket 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Schablonersättning för ensamkommande barn delas lika mellan vård- och omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden. 2. Sammanfattning Migrationsverket betalar en schablonersättning till den kommun som först tar emot ett ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. Schablonersättningen betalas ut en gång per barn och uppgår under 2015 till 30 000 kronor. Schablonen är ersättning för kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten för ensamkommande barn (Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, SFS 2010:1122). Nyköpings- Oxelösunds överförmyndarnämnd yrkar på att få 50 % av utbetald schablonersättning för ensamkommande barn. Nyköpings kommun har beslutat att dela schablonen mellan överförmyndarnämnd och socialnämnd på motsvarande sätt. Barn som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar ska under tiden de är asylsökande få en god man via överförmyndarnämnden. Överförmyndarnämnden har rätt att söka ersättning för bland annat arvode och sociala avgifter för god man hos Migrationsverket. När barnet fått uppehållstillstånd ska den gode mannens uppdrag avslutas och det är socialnämndens ansvar att föreslå Tingsrätten att utse en särskild förordnad vårdnadshavare till barnet fram till 18-årsdagen. Oxelösunds kommun använder schablonersättningen till att bekosta handläggning och arvode till särskild förordnad vårdnadshavare. Schablonen ska även täcka kostnad för handläggning och arvode till god man för barn med uppehållstillstånd till dess barnet fyller 18 år eller särskild förordnad vårdnadshavare utses. Överförmyndarnämnden har handläggningskostnader för hantering av god man för ensamkommande asylsökande barn. Vård- och omsorgsnämnden föreslår att schablonersättningen för ensamkommande barn delas lika mellan Vård- och omsorgsnämnden och den överförmyndarnämnden. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsnämndens beslut Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(2) Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-31 14:17:07 Charlotte Johansson Kommunchef Susanna Shaibu Kanslichef Beslut till: Vård- och omsorgsnämnden, för kännedom Gemensam överförmyndarnämnd, för kännedom KS.2015.51 1(2) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Vård- och omsorgsförvaltningen Lisbeth Ivarsson 0155-381 41 Datum Dnr 2015-03-10 VON.2015.28 Vård- och omsorgsnämnden Del av schablonersättning för ensamkommande barn till överförmyndarnämnden 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens förslag till beslut i kommunfullmäktige Nämnden föreslår kommunfullmäktige att schablonersättning för ensamkommande barn delas lika mellan vård- och omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden. 2. Sammanfattning Migrationsverket betalar en schablonersättning till den kommun som först tar emot ett ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. Schablonersättningen betalas ut en gång per barn och uppgår under 2015 till 30 000 kronor. Schablonen är ersättning för kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten för ensamkommande barn (Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, SFS 2010:1122). Nyköpings- Oxelösunds överförmyndarnämnd yrkar på att få 50 % av utbetald schablonersättning för ensamkommande barn. Nyköpings kommun har beslutat att dela schablonen mellan överförmyndarnämnd och socialnämnd på motsvarande sätt. Barn som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar ska under tiden de är asylsökande få en god man via överförmyndarnämnden. Överförmyndarnämnden har rätt att söka ersättning för bland annat arvode och sociala avgifter för god man hos Migrationsverket. När barnet fått uppehållstillstånd ska den gode mannens uppdrag avslutas och det är socialnämndens ansvar att föreslå Tingsrätten att utse en särskild förordnad vårdnadshavare till barnet fram till 18-årsdagen. Oxelösunds kommun använder schablonersättningen till att bekosta handläggning och arvode till särskild förordnad vårdnadshavare. Schablonen ska även täcka kostnad för handläggning och arvode till god man för barn med uppehållstillstånd till dess barnet fyller 18 år eller särskild förordnad vårdnadshavare utses. Överförmyndarnämnden har handläggningskostnader för hantering av god man för ensamkommande asylsökande barn. Vård- och omsorgsförvaltningen anser att det är rimligt att schablonersättningen för ensamkommande barn delas utifrån förslag. . Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(2) Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-10 Iréne Bengtsson Förvaltningschef Beslut till: Kommunfullmäktige (FÅ) Kommunchef (FK) Förvaltningschef (FK) Lisbeth Ivarsson Utvecklingsstrateg VON.2015.28 20(36) Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-04-22 Ks § 68 Dnr KS.2014.160 Direktiv till ombud inför bolagsstämma med Förab 2015 Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Röstombudet vid Förabs årsstämma 2015-05-13 får, under förutsättning av revisorernas tillstyrkan, i uppdrag att rösta för - att resultaträkning och balansräkning fastställs, - att tillstyrka disponeringen av bolagets vinst/förlust enligt fastställd balansräkning. - att bevilja styrelse och VD ansvarsfrihet samt - fastställande av arvoden och ersättningar för Förab i enlighet med av fullmäktige beslutade bestämmelser. Sammanfattning Kommunfullmäktige har tidigare utsett Mayvor Lundberg som ombud och Linda Hägglund som ersättande ombud, vid årsstämma i Förab. Inför årsstämman 2015-05-13 har förslag på direktiv till ombudet formulerats. Beslutsunderlag Direktiv till ombud inför årsstämma Förab 2015, Tjänsteskrivelse Ks ______ Utdragsbestyrkande 1(1) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Lisa Sollenborn Datum Dnr 2015-03-30 KS.2014.160 Kommunfullmäktige Direktiv till ombud inför årsstämma med Förab 2015 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Röstombudet vid Förabs årsstämma 2015-05-13 får, under förutsättning av revisorernas tillstyrkan, i uppdrag att rösta för - att resultaträkning och balansräkning fastställs, - att tillstyrka disponeringen av bolagets vinst/förlust enligt fastställd balansräkning. - att bevilja styrelse och VD ansvarsfrihet samt - fastställande av arvoden och ersättningar för Förab i enlighet med av fullmäktige beslutade bestämmelser. 2. Sammanfattning Kommunfullmäktige har tidigare utsett Mayvor Lundberg som ombud och Linda Hägglund som ersättande ombud, vid årsstämma i Förab. Inför årsstämman 2015-05-13 har förslag på direktiv till ombudet formulerats. Charlotte Johansson Kommunchef Lisa Sollenborn Kommunstrateg/utredare Beslut till: Mayvor Lundberg Linda Hägglund Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 1(2) Tjänsteskrivelse OXL2 621 v 1.0 200703-13 Kommunstyrelseförvaltningen Frida Appelkvist Datum Dnr 2015-03-30 11:37:39 KS.2013.141 Kommunstyrelsen Motion om Koordinaten som informationscentrum 1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. 2. Sammanfattning Miljöpartiet har lämnat en motion om att vidareutveckla Koordinaten som informationscentrum där kommunens information samordnas för medborgaren. Motionen stämmer väl överens med pågående utvecklingsarbete i kommunen. Under hösten 2014 har en förstudie tagits fram med syfte att se över möjligheterna för Oxelösunds kommun att starta upp ett kontaktcenter. Rekommendationen från förstudien är att Oxelösunds kommun bör införa ett kontaktcenter för att öka servicen och tillgängligheten till medborgarna. Nulägesstatistiken av medborgarkontakterna med kommunen visar att det finns stor utvecklingspotential. De positiva effekterna av att kontaktcenter svarar på medborgarens fråga vid första kontakten kommer även att innebära att förvaltningarna får mer tid till kvalificerad handläggning. Kontaktcenter föreslås att organiseras under Kommunstyrelseförvaltningen. Koordinaten erbjuder i dagsläget en bred service till medborgarna och har många besökare per dag därför föreslås kontaktcenter att vara lokaliserad på Koordinaten. Ett nära samarbete med förvaltningarna behövs för att servicen till medborgarna ska bli så bra och effektiv som möjligt. Många nya kontaktvägar bör erbjudas medborgarna. För att komma vidare med införande av kontaktcenter behöver ett beslut tas av koncernledningen under våren 2015. Det är sedan viktigt att hela ledningen gemensamt står bakom beslutet att införa kontaktcenter. Efter beslut om att införa kontaktcenter tar utsedd chef över och planerar för införandeprocessen. Uppstarten av kontaktcenter bör ske i december 2015 och bör ske stegvis. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Motion Charlotte Johansson Kommunchef Postadress Oxelösunds kommun 613 81 OXELÖSUND Besöksadress Höjdgatan 26 OXELÖSUND Frida Appelkvist IT-strateg Telefon/Fax 0155-380 00 (vx) 0155-382 40 (fax) Webb/E-post www.oxelosund.se [email protected] Org.nr 212000-0324 2(2) Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-30 11:37:39 Beslut till: Kultur- och fritidsnämnden (för kännedom) KS.2013.141 Sammanträdesprotokoll Blad 1 Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2013-12-18 Kf §140 Dnr KS.2013.141 Motion om Koordinaten som informationscentrum Kommunfullmäktiges beslut Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Kommunfullmäktige medger att Björn johansson (MP) och Gunnar Söderberg (MP) lämnar följande motion. ”I Oxelösund har invånarna genom den geografiska tätheten nära till allt. Och mitt i centrum ligger biblioteket/kulturhuset Koordinaten. Detta är ett av de mest frekventerade husen i landet i sitt slag och är en stor tillgång för Oxelösund som kommun. Men även det som är mycket bra kan bli ännu bättre. Koordinaten har följande funktioner: 1. Informationsverksamhet som svarar på frågor om kommunen, regionen och den nationella nivån. Frågor om olika myndigheter, lagar, kommunala frågor om barnomsorg, äldreomsorg, bygglov. 2. Turistfrågor och evenemangsfrågor. 3. Föreningsfrågor och frågor om olika lokaler, lokalbokningar 4. Evenemangsfrågor och biljettförsäljning 5. Biblioteksfrågor, informationsfrågor, databaser 6. Konsumentinformation 7. Stöd till personliga frågor, bokningshjälp mm 8. Utbildning i hur söka på internet 9. Studiefrågor lokalt, regionalt eller andra studieorter 10. Utställningar Den revidering av bibliotekslagen som genomförs från 2014-01-01 trycker specifikt på vikten av kunskap, upplysning, forskning och att kunskapen om informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktivitet i kulturlivet. Många människor använder idag e-tjänster men inte alla. Både direktkontakt och digitala tjänster behöver därför finnas för att ge en jämlik service. Genom att utveckla och utöka informationsmöjligheterna på Koordinaten förbättras kvalitén och tillgängligheten vad gäller fakta och information. Ett viktigt område är att de kommunala förvaltningarna samordnar informationen på Koordinaten så att invånarna lättare får tag på den. Koordinaten har öppet alla veckans dagar. Det omfattande öppenhållandet är en utmärkt grund för att utveckla de funktioner som finns idag ytterligare i detta viktiga informationscentrum. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2013-12-18 Kf §140 Yrkande: att Koordinaten för att stärka Oxelösund som kommun vidareutvecklas som informationscentrum enligt ovan angivna intentioner.” _______ Utdragsbestyrkande Blad 2 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Kf §40 2015-04-01 Dnr KS.2015.58 Interpellation om prioritering vid snöröjning Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige medger att Bo Höglander (C) lämnar följande interpellation till miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Inge Ståhlgren (S). Sammanfattning "Våren är på väg och om några månader är det sommar. Men sedan följer höst och ofrånkomligen ännu en vinter, sannolikt med snö, kanske till och med mycket snö, som måste plogas och i förekommande fall forslas undan. På några hå ll i landet har man vänt på den gängse ordningen och skottar och plogar först busshållplatser, cykelvägar och vägar till förskolor. Karlskoga är ett exempel. Tidigare brukade Karlskoga kommun börja med att skotta på större vägar som ringleder och genomfartsleder. Sådana vägar som främst trafikeras av personer i stora fordon. Trottoarer, busshållplatser och gångvägar fick vänta. Det fanns inga rationella skäl till detta, man gjorde bara som man alltid hade gjort. Efter granskningen började man i stället prioritera vägar till skolor och förskolor, kollektivtrafik och cykelbanor. Det kom bland annat att gynna kvinnor eftersom fler kvinnor åker kollektivt. Att de stora vägarna fick vänta till sist medförde inte några större problem. En normal bil klarar gott och väl att köra genom någon decimeter nysnö. Så torde det vara även i Oxelösund. Min fråga är: finns det någon prioriteringsordning i kommunens avtal om snöröjning? Kan man tänka sig att inför kommande vinter en prioritring införs som sätter fotgängare, föräldrar med barnvagnar, cyklister och kollektivtrafik i första hand, när snöröjning utförs? Oxelösund i april 2015" _______ Utdragsbestyrkande Interpellationssvar till Bo Höglander C Grundförutsättningen för snöröjningen är mängden nederbörd Plogstart för GC-väg är 3 cm Plogstart för bilväg/gata är 5 cm. Noterbart är också att man inte plogar och sandar samtidigt utan det utförs var för sig. Prioritering är följande: Gator så kallade öppningsleder är högst prioriterade Där räknas bland annat bussleder väg ut till fiskehamn Aspaleden och del av centrala Oxelösund med anknytning till SSAB Gator så kallade sekundärleder kommer i andra hand. Cykelleder som är öppningsleder prioriteras först, bland annat från ytterområden som anknyter till SSAB och centrum, Prioriterade områden är också Skolor och Daghem Sekundära cykelleder kommer i andra hand. Vad som är öppningsled respektive sekundär led finns noga angivet, se bifogat kartunderlag. VINTERBEREDSKAP Te g e l b ru k s v ä g e n Stjärnholmsviken Drag ares it ge Mä n starstig en Brannäsaviken Sm ed b ac ke n it gen Si lf v ers tie rn as vä g en Te gel st e nsväg Ta kt ege ls M u rte g e l s ti g e n L astu dds Stj ärn h ol ms vä vä ge n g en L as tud d sv äg e n Fiskarstuviken en s vä g Si lf v ers tie rn a Ba rav äg Bas t orp svä M yg gh e ms vä g en Ni cl as ge n l un ds n As vä ge tu ge vä ge tug eg rä nd Gator öppningsleder Gator sekundäraleder Gång och cykelvägar öppningsleder Gångbaanor,gång och cykelvägar sekundära Skolor mm. Distrikt lastbilar Distrikt traktorer o kväge Kr Stran sv äg n du dd ägen n Badudden n a nnäsv Br ike kars n v pa Ba cks F is Gra n vä ge en Ins ko gs l ed en g en G Vi ve sta ra nli dsvä vä ge n gen V ive Isa ksl un ds vä st avä ge n Bra nn ä sv äg e n Kru s b ä rs v ä g e n n ge S axvä B ar a väge n H agt en orns aväg väge S und n ä gen y vl Pr 4 T ran bä rsvä ge n Ve rks tad sg a tan v ägen nbärs ge n H amm Ny po n vä arväg en Tra i ng Mask Ve rks ta n t d sg a a an at Su nd sö rsv äg e n Asp al ed en Asp Da n vi ks vä g en Skö l dv äg e 5 n Skö l dv ä ge n Skö ld vä ge n S pj ut väg ng ss tig en Grä vl i en 4 Gaml a Nykö pi ngs väg en Sto rvi ts l vä g en en Gre n vä g n vä ge Ln i go F rös än gsv 2 äg en n Bl åb ärs vä ge l vä ge n n Ö. Sk o g s s ti g e n Ko ral S pj ut väge ae l de n Fårholmen n n Sp Sk og uj t väge V. ssti ge n l sv om Grö n h ige n Pi lv ju rssti äg en Råd äg e n ge n Hars it g en S und avä gen Back sväg Kr a bbvä vik gen Grön stig en en ge n psti g en T äp Nä su d ds vä S. Krok e n Ö Grönviken Ge v ärs vä g en 3 R ävst Ka ttb e rgs vä g en Pi v l ä ge n Re ky l vä ge n Dj u n g e l v ä g e n Bj örk vä Pi vl ä ge n Frös Ha ge l vä g Kl oc ka en en Pa tron vä g äg rtorp sv en än g svä ge n g en Sko gs väg en en ck pp väg väg en Danviken Kli Snä Säl en pp väg en Kli t sväg Ta l bi Snä ck vä ge Stud s arv äg e n Sj öängsvägen n n g en g sti Korpholmen Storv i lt s vä ge n Grönholmen tan en äge öga väg n vi ksv Dan Sj 1 Re ky l vä ge n T ång n ö rs an väge rigat I ndust S unds Kry d d v ä g e n P arkg gen ud atan dsvä Su ndsör T all sväg Pul Jä g a rv äg e n en pe tvä v ägen ö sr ge n Sjöän gs väge n M an e vt ä ge n S unds äg en gen ti g en kesti öbac an vä ge n en gat T räd gå rds ga tan ls t i ge n it g en El ev vä Dj urs g rav sv äg e Trål g en E sp n gat al n ad an en n Kyrko vä ge sti ge Hag g årds No r ra Ma ge n Torp s vä ytorgs n Djursgraven ge n El ev vä g en svä n Esp a l n ad en g en n l su nd an at ätg rsg ata äg e n N V al Tho Re kto rsv Yttre Tallholmen tn Bå gg a a Va ll sti g en N en ng ev ä g vä Rö dv i g ata ka te v ä g en Sn ös g en L in j al vä Tal l ås m l g a ta n l ss å rsg T al Inre Tallholmen atan L ära rvä g en ge n T ho tvä n Kol tras Ox el T ave klubben ög ata n Sjö ba Sj tig Als Frej Su nd a Bä nk vä g en Kri tvä ge n tb ov Su nd s ti g en T ras ck es Fred sg ata 1 M a l m to rg e t Nä su d ds vä g en Hö j dg a ta n Va l s un d sv äg e n Fol Al kv äg ke ga tan tan en lm ga kv äg en Skra keg rän d Ma a tan Än gs g F ol Bj örn torp Söd ra s vä ge n K yrkog at an Fl oraga t an Hö Må svä d j ga tan ge n d d ggrän T hu ge n Sko l g a tan L om vä le grän Bå Teklashäll Fl ora g ata n Få ge l vä ge n Örn Jogersösundet vä ge n F ol ke ga at n Fl oragrä nd Få ge l vä ge n An dv ä ge n an at eksg an bl iot H all gat Bi Th ul ega at n öv ä ge n An ga tan ni n gs an an nsgat an Ka pte nsgat ta n tros ga Ma Stegeluddsviken sgat an ron H amnb i gen rst ke n skro Båtm an at n rga eppa Sk ndgå Ga ml Mast gen na Sig l vä ge n a Ox el ös un ds vä ge n e viks Br vä n n ngsv La alv väge ga r s ti ge de K lyva n ägen Ja en ångsv D alg man er mm väg ägen en Ti rsö rd sväg g Jo ge yrma St yrbo vä sle äg e n St ckst ms ik lev ov i ksv atan egat T ha Ol Sj öb arg dhusBa an gat Brag n gi e Fo S ign 2 ge n pp an ns vä Ske gat rg en Ska Stomhällen Gavelshällen Höga H Vi l a ga tan To ksväg Mellersta Vitholmen Vi l a g a tan n ls väge Ra md a ls vä g e n t an 3 ki Ut Jogersö gavel karga ge n en al st st gi Lok el Före Bj örn to p r s vä Röj Ha l l ga tan J og ers Strömsundet Stora Vitholmen Fl agg spel sväg Yttre Vitholmen ggvä stig Lo Gaffel d n sg rän ige Tros n st Länsmanshällen vl äge K äll Sjöbodaviks hällen Sjöbodviken Sto m h ä l l s v ä g e n S ege 4 Ek ba ck e vä ge n Gulaklinten Al ml väg öfs s ti g en F emöre Hö gk l n i tsv äg e n Ba dh u sb a ck en Re l i n g s v ä g e n Breviken rlo tsv äg e n os tba äg en Syd Bä rin g sv Mä ste Mallriksholmen ck en Trappviken Söd e kr vi stsv äg e n sun möre dsvä gen u ddsv N öt Stra nd vä g en Fe Rölleshäll ä gen Sten v ik sv äg en Stra n d v ä g e n dv ks vä ki svä Hä stvi ge n Svartuddshällen Badhusviken Vi nk e lv äg e n Fe mö res un d sg rä nd Sa nd vi k sb L ots vä nd ge n d Kro gg rä n n Ka na l pro m en a de n Idv äg Bergösundet Lilla Björn en Krokholmshällarna grä ac ke n Sandviken Femöre kanal en vä ge lv äg s un ds Ka na r Be g Stora Björn Badhällen Småholmarna B åk San g en Handsktummen M oto rbå tsv ä ge n Käntingen sti g en Trap p vi ks Femörefjärden Särkkilen T ho en tvik Häs Uvb ac n ken vä ge Ö.Bjurshals -hällen V.Bjurshals -hällen väg rs d ds Handsken gen en en Fis ke h am Jogersö-Bergö väg Als Korsholmen Djupviken ns vä g e n en kärs F si keh am nsv äg en Nö u t Fårnäset Fruviksholmarna ha Fis ke mn s vä ge n Furö en Österviken rväg Rode Va rvsv n äg e Bjurshalsen j ng Lu h ol ms vä ge n en ik Nötuddsviken Bjurshalsudden Bergöklubben sv al vd U Krokholmen Stenkärringen Talluddsklubben Rundbulten S öde ksvä rvi gen Nötudden Ljungholmen Tre tallar Lågskär Knappen Sundshällarna Valen Tallarn Hällkarlsholmen Simpan Tallholmen St.Hundhällen Alskär Gölholmen Myrskär Kruthusvikarna Stångskär Ljungskär Löshuvud Södersviken Namnlösen St.Skeppsholmen L.Hundhällen Västerskär Stångskärsklubb Ramnöklubb L. Myrskärsklubben St.Gubbhålshällen Bullersten Suraviken Ljungskärsflagen Stångskärsrev L.Skeppsholmen Sköthällen Skötudden Huvudskärs Hällen Huvudskär Ramnö Femörehuvud Svarta hällen
© Copyright 2025