Umeå Energi ÅR 2014 för utskrift
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 2 Vi kommer från en hållbar tanke UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 3 VI KOMMER FRÅN EN HÅLLBAR TANKE INNEHÅLL Vi kommer från en hållbar tanke 3 Vår resa mot hållbar utveckling 5 Det här är Umeå Energi 6 Umeå Energi i siffror Innehåll 8 Vd har ordet 10 Omvärld & marknad 15 Umeå Energis syn på hållbarhet 17 Väsentlighetsanalys 18 Vår intressentdialog 19 Vårt ansvar och vår roll i regionen 23 Tjänstefokusering 26 Leveranssäkerhet 28 Miljö och utsläpp 30 Medarbetare 32 Koncernledning 34 Styrelse 35 GRI-index och redovisningsprinciper 36 Förvaltningsberättelse 38 Resultaträkning 44 Balansräkning 45 Kassaflödesanalys 47 Tilläggsupplysningar 48 Revisionsberättelse 64 Granskningsrapport 65 Koncernöversikt 5 år 66 Den 25 juni 1888 brinner Umeå ner. Branden startar under eftermiddagen på bryggeriets vind nere vid älven och elden sprider sig snabbt längs de trånga gatorna mellan trähusen. På kvällen ligger en stor del av staden i aska, däribland länsresidens, rådhus, post och apotek. Lyckligtvis omkommer ingen, men 2 500 av stadens 3 000 invånare har förlorat sina hem. Umeås innevånare kraftsamlar och genom donationer börjar återuppbyggnaden. Byggiver råder och utvecklingens vindar blåser när staden långsamt reser sig ur askan. Elden har tänt den gnista av entreprenörskap, innovation och fram åtanda som utmärker Umeå än idag. Staden ska inte bara byggas upp, utan återfödas till något bättre och ta plats som Norrlands nya centralort. Stadens borgmästare, Johan Gustaf Rothoff, är fast besluten att ta Umeå in i framtiden. I hans ögon är elektricitet förutsättningen för tillväxt och modernisering. Ett kraftverk som likt ett hjär ta genom ett nät av ledningar pumpar kraft, ljus och energi ut till den växande staden. I sitt testamente donerar Rothoff den för tiden mycket frikostiga summan på 67 000 kr till stadsfullmäktige. Pengar som i sin helhet ska användas för att förse Umeå med elek triskt ljus. Umeås första ångkraftverk byggs i hörnet av Strandgatan och Östra Rådhusgatan och tegelbyggnaden med sitt karaktäristiska torn står kvar än idag. Tack vare borgmästare Rothoffs starka övertygelse tänds elektriskt ljus på allmän plats i Umeå för första gången den 18 november 1892. År 1899 beslutar stadsfullmäktige att tillsät ta styrelse för Umeå stads Elektricitetsverk och grunden till Umeå Energi AB ser dagens ljus. Omslagsbild: Medlemmar från föreningen You Skate Girl Umeå i skateparken Sparken utanför Umeå Energis huvudkontor. You Skate Girl arbetar för att öka antalet aktiva tjejer inom skatekulturen och utjämna den ojämna könsfördelning som finns idag. Foto: Andreas Nilsson Box 224, 901 05 Umeå www.umeaenergi.se Umeå efter den stora branden 25 juni 1888. Foto: Västerbottens museum. 4 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Vår resa mot hållbar utveckling Vår resa mot hållbar utveckling UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 5 VÅR RESA MOT HÅLLBAR UTVECKLING Umeå Energi har sedan bolaget grundades varit en viktig del i Umeås utveckling. Vi arbetar dagligen med att uppfylla vårt snart 130-åriga samhällskontrakt och har därmed såväl ett stort ansvar som stora möjligheter att aktivt påverka lokalsamhällets positiva utveckling och driva den viktiga omställningen till förnybara energikällor i regionen. För oss är hållbarhet inget nytt. I våra olika verksamheter och affärs områden har vi arbetat med hållbarhet i decennier. De senaste åren har behovet av att redovisa alla tre dimensioner av hållbarhet och en övergripande strategisk samordning och styrning blivit allt tydligare. Under 2014 påbörjades arbetet med att göra hållbarhet till en fullt integrerad del i koncernens övergripande strategi, där samtliga av verksamhetens strategiska målområden ska innehålla mätetal för hållbarhet. Som ett ytterligare steg i hållbarhetsarbetet beslutades också att Umeå Energi för första gången skulle redovisa enligt det globala ramverket för hållbarhetsrapportering, GRI G4. Vår ambition är att redovisa hållbarhet samanhållet med vår ekonomiska årsredovisning för att öka transparensen gentemot våra intressenter och tydligare visa hur hållbarhet påverkar och driver vår affär. Vi ser vårt hållbarhetsarbete som en utvecklingsresa. Vi har kommit en bra bit på vägen och är stolta över det vi har åstadkommit, men också medvetna om att vi fortfarande har mycket kvar att göra inom vissa områden. I din hand håller du Umeå Energis första rapportering enligt GRI G4 och vi hoppas att den ska intressera och tilltala dig. Kungsgatan i centrala Umeå 1913, 25 år efter den stora branden. Foto: Västerbottens museum. Det här är Umeå Energi Det här är Umeå Energi ” Vi kommer från en hållbar tanke. Vårt ursprung är samhällsansvar och norrländsk gör-det-självanda Umeå Energi AB är en energi- och kommunika tionskoncern med fyra affärsområden: Energilös ningar, Elnät, El och Bredband (stadsnätet ume. net) samt det delägda dotterbolaget BioEndev AB. Vår vision är en enklare vardag för våra kunder och en hållbar framtid för alla. Vi erbjud er helt förnybar el samt fjärrvärme och fjärrkyla. Vårt elnät sträcker sig över 5 211 km och ligger i framkant vad gäller leveranssäkerhet och tillgänglighet. Stadsnätet ume.net är ett av väst världens snabbaste och har gjort Umeå till en av världens mest uppkopplade städer. Vår primära marknad finns i Umeå med omnejd men vi har också ett stort antal kunder och samarbetspart ners i övriga landet. Umeå Energi har ca 350 tillsvidare anställda och är både miljö- och arbetsmiljöcertifierade enligt ISO 14001 och OHSAS 18001. Vi är en ambitiös organisation med högt ställda visioner och mål i en bransch i förändring. Umeå Energi har verksamhet endast i Sverige. Vårt huvudkontor samt våra anläggningar och öv riga kontor finns i och runt omkring Umeå stad. VERKSAMHET, ANLÄGGNINGAR OCH KUNDERBJUDANDE VD VD-Stab Miljö, Kommunikation, Affärsutveckling, VÅRT UPPDRAG Umeå Energi är en kommunalt ägd energi- och kommunikationskoncern. Vårt ägardirektiv anger att vi ska främja kommunens utveckling och med stor hänsyn till miljön på kort och lång sikt trygga en uthållig energiförsörjning för i första hand Umeå kommuns invånare. Bolaget skall också ansvara för att de öppna näten för eldistribution och bredband sköts kostnadseffektivt och att de har en hög leveranssäkerhet. VÅR AFFÄRSIDÉ Umeå Energi är energi- och kommunikationsföre taget som utgår från varje kunds unika behov av säkra, prisvärda och miljöanpassade produkter och tjänster. Verksamhetsutveckling, VD-assistent AFFÄRSOMRÅDEN RESULTATOMRÅDEN Energilösningar Värme Fjärrkyla Avfall Elnät Nät Tjänster El Elförsäljning Krafthandel Sol, vind & vatten Bredband Fiber Kapacitet HR Administration Marknad Kunder DET HÄR ÄR UMEÅ ENERGI UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Produkter och tjänster 6 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Organisation och styrning. Koncernens verksamhet är indelad i fyra affärsområden Energilösningar, Elnät, El och Bredband samt det delägda dotterbolaget BioEndev AB. Under koncernvarumärket Umeå Energi ryms samtliga verksamheter förutom stadsnätet som under 2014 lanserades under det egna varumärket ume.net. ELNÄT bygger och underhåller elnätet i Umeå regionen. Affärsområdet levererar el till hushåll och företag samt mäter hur mycket el som an vänds. Vi investerar kontinuerligt i elnätet för att göra det mer leveranssäkert och för att anpassa det till en utbyggd vindkraft, allt fler laddstatio ner för elbilar och fler solceller på villataken. Affärsområdet erbjuder också hjälp vid nyan slutningar eller tillfälliga anslutningar till elnätet, samt tar uppdrag på entreprenad, exempelvis vägbelysningen i Umeå. ENERGILÖSNINGAR producerar el, fjärrvärme och fjärrkyla. I dag finns fjärrvärme i alla Umeås stadsdelar, liksom Holmsund. Energilösningar erbjuder privat- och före tagskunder fjärrvärme, fjärrkyla, serviceavtal på kundernas anläggningar samt markvärme. Affärs området erbjuder också avfallsbehandlingstjäns ter för industrier, insamlingsbolag, kommuner och andra offentliga verksamheter i våra anlägg ningar på Dåvaområdet. Umeå Energis huvudkontor på storgatan 34 i umeå. ELs verksamhet omfattar försäljning och inköp av el. Affärsområdet säljer el till privat- och före tagskunder i hela Sverige och ger råd i frågor som gäller elhandel, kraftmarknad, elavtal, bindningstider och elpriser. Den el vi köper in är helt förnybar och ursprungsmärkt. Vi producerar egen el i två kraftvärmeverk på Dåva, genom solcellerna på huvudkontorets tak, i koncernens vindkraftsparker samt vid Umeå kommuns del av vattenkraftverket Stornorrfors. SOL VIND OCH VATTEN är vårt resultatområde som producerar och säljer elkraft baserad på för nybara energikällor. Verksamheten inom affärs området startade under 2009 och omfattar egen vindkraftproduktion i tio vindkraftverk, projekt och försäljning inom solenergi samt förvaltning och service av vindkraftanläggningar. BREDBAND erbjuder byggande, drift, underhåll och service samt uthyrning av kanalisation, fiber och kapacitet. Bredbandsnätet ume.net är ett öppet stads nät, vilket innebär att kunden själv väljer vilken tjänsteleverantör som ska leverera till exempel internet, tv och telefoni. I dag har 95 procent av invånarna i Umeå tillgång till bredband. 7 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 8 UMEÅ ENERGI I SIFFROR UMEÅ ENERGI I SIFFROR UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 9 UMEÅ ENERGI I SIFFROR BREDBAND 15 % ökade webbtrafiken i vårt nät PERSONAL EL VÄRME Antal rekryteringar: INTERNA 1,4 miljoner varv runt jorden kommer ett X2000-tåg på de 656 480 GWh elenergi vi levererade åt våra företagskunder. 14 avsnitt av Game of Thrones i HD-kvalitet klarar vårt nät genomsnitt att streama parallellt till varje kund. 100 % förnybar el från Umeå Energi EXTERNA 283 962 GWh elleveranser till våra privatkunder räcker till att brygga de 11,4 miljarder koppar kaffe som konsumeras i världen under en dryg arbetsvecka. Temperaturvariation på utgående fjärrvärme 95° 80° + Total rekrytering: Nedgrävd bredbandsfiber motsvarar 5 553 varv runt en vanlig fotbollsplan eller 1666 km. 16 kvinnor 25 män Total fjärrvärmeproduktion: 369 983 MWh. Total elproduktion 82 145 MWh. ELNÄT 5211 km är den totala längden på vårt elnät, motsvarande avståndet Umeå – Ulaanbataar i Mongoliet fågelvägen. UMEÅ 5 32 032 st är antalet ljuspunkter i regionen som vi ansvarar för. kmt 1 1 2 elnä ar/ le ng dni 18 574 st villor kunde värmas av vår fjärrvärme 151 846 ton avfall Dåva 1 kraftvärmeverk U L A A N B A ATA R MONGOLIET 41 072 500 mil med elbil gav vår elproduktion 10 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 VD har ordet “ Framtiden för energibolagen ligger inte i att enbart producera EN AV DE STÖRSTA OMSTÄLLNINGARNA I UMEÅ ENERGIS HISTORIA En snabb genomläsning av årsbokslutet avslöjar ingenting revolutionerande. Vi fortsätter att få fler kunder inom såväl el-, bredbands- och fjärrvärme nätet. Ett ovanligt varmt 2014, med minskade leve ranser av fjärrvärme och el i kombination med låga elpriser, resulterade i en något lägre nettoomsätt ning än föregående år. Resultatet landade på 140 miljoner kronor. Istället är det vårt eget hållbarhets arbete och ökat fokus på kunddriven affärsutveck ling som står ut bland årets händelser. Historiskt har de flesta energibolag jobbat med miljöfrågor ur ett utsläppsperspektiv och för att uppfylla myndighetskrav. Umeå Energi är inget undantag. Vi har varit duktiga på att snabbt anpassa oss och följa de signaler och styrmedel för miljöansvar som kommit från politiskt håll, exempelvis beskattning av koldioxidutsläpp. Under många år har vi också systematiskt och strukturerat arbetat med miljö- och arbets miljöfrågor. Över tid har det växt fram ett behov av att ta ett helhetsgrepp gällande hållbarhet och under 2014 påbörjade vi arbetet med att fullt ut integrera hela spektrat av ekonomisk, social och miljömäs sig hållbarhet i vår verksamhet. Samtidigt satte vi ökat fokus på miljödriven affärs utveckling där vi mer och mer går från ett produktionsperspektiv till ett kundperspek tiv och möjliggör omställningen till förnybar energi tillsammans med våra kunder. KUNDER BLIR PRODUCENTER Interaktion och symbios med kunderna blir allt viktigare. Vi ser behovet av att justera vår egen affärsmodell så att kunderna inte enbart är köpare av våra produkter och tjänster utan även fungerar som medprodu center i våra energi- och bredbandsnät. Vår viktigaste roll är att möjliggöra den sam verkan, där kunderna själva kan producera men också lagra energi, storskaligt hos oss eller hos sig själva, och sälja ett eventuellt överskott tillbaka till oss. Vi ser redan nu samma utveckling när det gäller datalag ring, där användarna i högre grad kommer att kunna involveras och bli delaktiga. I framtiden kommer lagring både ske i de stora datacenter som växer fram, men ock så lokalt hos kunderna. Distribuerad lagring där kunderna är medaktiva är också en del i en hållbar utveckling. Vi har som mål att utveckla produkter och tjänster samt erbjuda helhetslöningar som hjälper våra kunder att minska sin miljöpåverkan och som de kan känna sig trygga med. Vi ska också skapa en med vetenhet om, och tydligt visa, hur man kan använda energi på ett hållbart sätt. Umeå Energi är en av de aktörer i Sve rige som satsar kraftfullt på kundanpassade lösningar inom solenergi. Det är min fulla övertygelse att klimatneutral energiförsörj ning inte enbart uppnås genom mångmil jardinvesteringar från enstaka stora aktörer, utan genom småskalig elproduktion där alla människors vilja att förändra och förbättra bidrar till utvecklingen. Vi ger våra kun der konkreta möjligheter till detta genom våra solcellserbjudanden där varje kund både sänker sitt eget behov av köpt el och samtidigt tillför förnybar el i det nordiska elsystemet. Tryggheten med en långsiktig och stabil partner som Umeå Energi gör också att kunderna snabbare tar till sig nya, hållbara alternativ och därmed snabbas utveck lingen mot en hållbar elmarknad upp betydligt. och sälja. Utmaningen för hela branschen är att närma sig kunderna och se dem som samarbetspartners snarare än renodlade konsumenter. Göran Ernstson 12 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 VD har ordet EN ENGAGERAD SAMHÄLLSBYGGARE Vi är och har historiskt varit en viktig drivkraft för hållbar utveckling på vår huvudmarknad såväl miljömässigt, ekonomiskt och socialt. För oss är det en självklarhet att agera samhällsbygga re även ur ett affärsmässigt perspektiv, då ett samhälle där människor vill leva och bo också ger oss fler och långsiktiga kundrelationer. Vi är lokalt sett en relativt stor arbetsgivare som i vår hållbarhetsambition både genererar arbetstillfäl len direkt i vår egen organisation, men framfö rallt är en katalysator för andra privata näringar som kan utvecklas och anställa. Utbyggnaden av exempelvis fjärrvärme och bredband samt sats ningen på solenergi ger privata installations- och tjänsteföretag nya affärsmöjligheter när vi som energibolag driver utvecklingen. Emellanåt lyfts frågan om kommunala bolags konkurrens med privata företag upp på bordet. Det finns inget som säger att privata aktörer inte skulle kunna göra samma saker som vi – och kanske också bitvis göra det bättre. Däremot är det lättare för Umeå Energi som kommunägt bolag att ta ett långsiktigt, uthålligt helhetsgrepp på energi, kommunikation samt infrastruktur och se bortom kortsiktiga affärsmässiga mål. Fjärr värmesatsningen på 70-talet och bredbands satsningen på 90-talet är två bra exempel. Här har Umeå Energi varit en föregångare som drivit utvecklingen mot ett modernt, hållbart samhälle innan det fanns klara affärsmässiga förutsättning ar för det. UNDVIKNA UTSLÄPP I vårt klimatbokslut för 2014 går att utläsa att bruttoutsläppet från vår egen verksamhet var närmare 111 000 ton koldioxid, merparten från avfallsförbränning i vårt kraftvärmeverk Dåva 1. Att utvinna kraftvärme från avfall är omdiskuterat och anses av en del som en ohållbar energikälla. Det måste ändå sägas att över 80 procent av fjärrvärmen i Sverige idag skapas av tillgängliga resurser som annars skulle gått till spillo. Att göra kraftvärme av avfall innebär oundvikligen utsläpp av koldioxid, men om avfallet istället depo nerades skulle avsevärt mycket större mängd växthusgaser genereras under nedbrytningspro cessen. Idag har vi i Sverige kommit långt när det gäller återvinning, men det finns fortfarande mer att göra. På kontinenten hamnar fortfaran de mycket av avfallet på deponi, och här kan VD har ordet svenska kraftvärmeproducenter faktiskt göra skillnad. Utsläpp av växthusgaser och global uppvärmning är, precis som namnet anger, ett globalt problem och en global angelägenhet. Genom att exempelvis ta hand om och i en noga kontrollerad process förbränna avfall från andra EU-länder minskar vi det totala utsläppen av växthusgaser i världen. Något som brukar be nämnas undvikna utsläpp. Det finns ännu ingen internationell standard för hur undvikna utsläpp ska redovisas, men ett arbete för att kartlägga behovet av ett sådant regelverk har påbörjats inom ramen för den internationella standarden Greenhouse Gas Protocol. HELHETSSYN PÅ HÅLLBARHET I den bästa av världar skulle allt avfall i världen sorteras, återanvändas och återvinnas. Då är det inte längre miljömässigt försvarbart att använda avfall till kraftvärme. Och det är ur ett hållbar hetsperspektiv utan tvekan dit vi måste nå. Vår primära målsättning är att se till att det avfall som kommer till Dåva 1 inte kan återvinnas eller återanvändas på ett bättre sätt. Men så länge det finns avfall som ger avsevärt större klimat påverkan på deponi än i vårt kraftvärmeverk så är det både miljömässigt och ekonomiskt bättre att vi tar hand om avfallet och därmed bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Det handlar i grund och botten om resurseffektivitet och en global helhetssyn på hållbarhet. Vi har satt upp ett övergripande och kraftfullt miljömål, där vi säger att Umeå Energi ska vara klimatneutralt till 2018. Prioriterat är därför att bidra till ökad avfallssortering, att i producentle det aktivt försöka få bort produkter som inte går att återvinna och att fasa ut den sista procenten spetsenergi i form av olja som idag används i vår kraftvärmeproduktion. Självkritiskt kan jag ändå slå fast att vårt arbete mot oljeoberoende har gått trögare än vi önskat och väntat oss, men att vi under kommande år förväntas uppnå det målet i samverkan med våra kunder. EN FÖRÄNDRAD MARKNAD En omställning av energisystemet, ökad konkur rens, en avreglerad elmarknad och sjunkande energipriser sätter press på marknaden. Bran schen har präglats av låga energipriser under en längre tid och prognosen är att prisbilden stabiliserats på en låg nivå, även om det är osäker bedömning. Låga priser är inte odelat positivt. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan man se att incitamentet för att spara energi minskar med fallande priser. Samtidigt är intresset för våra framtidssatsningar på hållbara energilösningar enormt och våra kunder står bokstavligen i kö för att få vara en del av en hållbar framtid. Även på bredbands- och elnätsidan kan vi se snabb förändring i nyttjande och krav på funktio nalitet. Leveranssäkerhet är också en starkt prio riterad hållbarhetsfråga. Vårt elnät uppgraderas ständigt för att vara leveranssäkert och fram tidssäkert. Fokus ligger på att möta framtidens behov av smarta nät som både kan leverera el och ta emot el, men också klara av nya produk ter och tjänster för exempelvis styrning, kontroll och energibesparing. På bredbandsidan har vi sett en fortsatt ökad kundtillväxt under 2014. Intresset kan delvis härledas till att vi målmedve tet har arbetat med att bygga och marknadsföra varumärket ume.net, men också att vi träffat våra intressenter och diskuterat hur vi kan bidra för att tillgängliggöra bredbandsnätet även i inlandet och i byarna utanför centralorten. Leveranssäker heten för våra produktions- och distributionsan läggningar för fjärrvärme var fortsatt hög med fokus på underhåll och optimering under året. ÖKAT FOKUS PÅ EFFEKTIVISERING Vi har byggt upp en projektorganisation som ger oss en tydligare styrning och struktur i våra interna processer än tidigare. Vi har en metodik som gör att vi hela tiden har kontroll över våra utvecklingsprojekt och kan sätta in resurser där de behövs och gör mest nytta. Vi stämmer hela tiden av mot våra långsiktiga och kortsiktiga affärs- och hållbarhetsmål så vi kan säkerställa att vi gör rätt saker. I arbetet med att samla och fokusera våra resurser mot hållbarhet i alla tre dimensioner, har vi under året också antagit en ny hållbarhetspolicy. Vi har delat upp vår interna affärsprocess i en leveranssida och en affärssida. På leveranssidan arbetar vi med våra processer och arbetssätt för att öka vår servicegrad ut mot kund så kost nadseffektivt som möjligt. På affärssidan arbetar vi med affärsutveckling så vi ska komma ut på marknaden med nya produkter och tjänster snabbare än tidigare. Vi arbetar i partnerskap i större utsträckning än tidigare, exempelvis när det gäller solceller, laddinfrastruktur och data center. Det gör att det som tog fyra år tidigare nu kan ske på bara ett år. UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 EN TYDLIG VISION Nu samlar vi våra strategiska affärs- och hållbar hetsmål i en koncerngemensam och långsiktig strategi. I det arbetet ligger bland annat att vi ser över våra affärsmodeller med fokus på tjäns ter som involverar kunderna. Jag är övertygad om att det storskaliga och småskaliga i samver kan är vägen till ett effektivt nyttjande av resurser och hållbar utveckling. Framtiden för energibo lagen ligger inte i att enbart producera och sälja. Utmaningen för hela branschen är att närma sig kunderna och se dem som samar betspartners snarare än renodlade konsumenter. Det är en utveckling som kräver Framför allt att energibolagen har kundernas förtroende när det gäller såväl kun klimatfrågan med danpassade produkter och tjänster sina många utsom miljöambitioner och bidrag till samhällsutvecklingen. Det innebär maningar gör att också en ökad digitalisering, där vi energibranschen förenklar, underlättar och snabbar upp interaktionen med kunder globalt står inför na på kundernas villkor. Det kan sin mest omvälv exempelvis handla om information ande förändring och kommunikation, beställningar och avtalsteckning, men också om någonsin. att tillhandahålla exempelvis appar och andra digitala hjälpmedel som skapar kundmervärde. Umeå Energi har en tydlig och ambitiös håll barhetsvision. Det finns ett starkt engagemang för detta i vår organisation. Men att omvärde ra, utveckla och förändra kostar också på. Vår största utmaning är därför att känna trygghet i förändringen. Framför allt klimatfrågan med sina många utmaningar gör att energibranschen globalt står inför sin mest omvälvande förändring någonsin. Umeå Energi ska inte bara vara en del av den förändringen – vi ska vara ett nationellt och internationellt föredöme. Jag vågar nog på stå att Umeå Energi är väl rustade för den resan. “ Göran Ernstson, vd 13 14 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 OMVÄRLD & MARKNAD OMVÄRLD & MARKNAD UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 15 OMVÄRLD & MARKNAD Energibranschen har under flera år präglats av låga energipriser, så även under 2014. Progno sen är att prisbilden stabiliserats på en låg nivå som inte förväntas peka uppåt förrän runt 2020, även om det är en ytterst osäker bedömning. Prisbilden styrs av att efterfrågan på elenergi i Europa är fortsatt låg. Orsakerna till detta är flera, bland annat flera år av varmare klimat, låga priser på fossila bränslen, sjunkande investe ringskostnader för förnybar energi samt att europeisk industri ännu inte återhämtat sig från finanskrisen 2008/2009. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan man se att låga elpriser och politisk osäkerhet inneburit att de stora investeringarna i förnybara energialter nativ delvis har bromsats upp, och incitamen tet för att spara energi minskat. Samtidigt har fallande priser inneburit en lättnad för privatkon sumenter och energiintensiv industri. Trots rådande situation efterfrågar allt fler kunder, både privata och företagskunder, håll bara energilösningar, vilket gjort att branschen befinner sig i en omvandlingsfas. Energibola gen behöver därför omvärdera sin roll: ska man fortsätta att ensidigt vara producent som säljer till konsumenter, eller ska man tillhandahålla infrastrukturen och fungera som en katalysator för olika typer av samverkan med såväl stora som små kunder? Umeå Energi ser stora fördelar med att bryta upp från den traditionella relationen producent och konsument och istället hitta nya och inn ovativa former för olika typer av samarbeten och affärsrelationer för hållbar utveckling. Det speglas också i det strategiska vägval som Umeå Energi gjort när vi väljer att helt integrera hållbar het i vår värdekedja och för de kommande åren utökade satsningar på att utveckla produkter och tjänster med stort kund- och hållbarhetsfokus. Den 18 november 1892 tänds den första gatlyktan i Umeå. Idag ansvarar Umeå Energi för 32 032 ljuspunkter i regionen. Kungsgatan i centrala Umeå 2014. EXTERNA LAGAR OCH REGELVERK Vår verksamhet styrs och regleras externt av olika lagar, förordningar och riktlinjer från EU, Sveriges regering, bransch och kommun. Stor påverkan för oss och våra kunder har ellagen som reglerar våra åtaganden, skyldigheter och ansvar som elnätsägare avseende anslutningar, tillförlitlighet och säkerhet. Ellagen reglerar också prissättning en av elnätsavgifter samt avbrottsersättning till anslutna elkunder. Offentlighetprincipen (medborgarnas rätt till demokratisk insyn) gäller för kommunala företag där kommunen har ett rättsligt bestämman de och inflytande. Umeå Energi ska verka för öppenhet och insyn samt allas rätt att ta del av allmänna handlingar, vilket innebär att vi har krav på oss att hålla god ordning på vår information enligt regler i Tryckfrihetsförordningen, Offentlig hets- och sekretesslagen, Arkivlagen m fl. Säkerhet och integritet vid behandling av kunduppgifter är viktigt för oss. Inom Umeå Energi-koncernen är våra kunders förtroende vår största tillgång. Ett förtroende som bland annat bygger på respekt och skydd för kundernas personliga integritet. Vi behandlar den informa tion som våra kunder anförtror oss på ett varsamt och ansvarsfullt sätt enligt Personuppgiftslagen. Detta gäller även för hantering av våra anställdas personuppgifter. Våra upphandlingar följer regelverken LOU och LUF. Att vi följer gällande lagar och regelverk granskas i förekommande fall av berörda myndigheter som till exempel Energimarknads inspektionen och Elsäkerhetsverket, Post- och telestyrelsen, Arbetsmiljöverket, Konsument- och Konkurrensverket, Länsstyrelsen, Umeå kommun, Datainspektionen och Allmänna reklamations nämnden. Vår verksamhet styrs också efter interna tionellt erkända standarder och certifieringar för miljö och arbetsmiljö som exempelvis ISO 14001, OHSAS 18001 samt Greenhouse Gas Protocol. Vi följer även riktlinjerna för Global Reporting Initiatives (GRI) G4 samt tillämpar FN:s Global Compacts 10 grundläggande principer. Under 2014 inledde Konkurrensverket (KKV) en granskning av en offentlig upphandling som Umeå Energi deltog i som anbudslämnare. Upp handlingen vanns av en annan aktör. Händelsen uppmärksammades av media eftersom KKV genomförde en gryningsräd mot Umeå Energi och en annan av upphandlingens anbudsläm nare. Granskningen pågår fortfarande. Trots rådande situation efterfrågar allt fler kunder, både privata och företagskunder, hållbara energilös ningar, vilket gjort att energibranschen be finner sig i en omvand lingsfas. 16 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 UMEÅ ENERGIS SYN PÅ HÅLLBARHET UMEÅ ENERGIS SYN PÅ HÅLLBARHET UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 17 UMEÅ ENERGIS SYN PÅ HÅLLBARHET Vi utgår från den vedertagna definitionen av hållbar utveckling som innebär att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta innebär för oss respekt för och skydd av miljön, mänskliga rättigheter, arbets tagares rättigheter, och god affärsetik. Vi ska inom alla områden överträffa lagar och rele vanta krav. Vi arbetar för att ständigt förbättra verksamheten inom alla områden. Hållbarhet ska genomsyra hela verksamheten och vi utgår från kundens behov för att bistå med lösningar som leder mot en hållbar framtid. Sedan 2014 har vi påbörjat en utvecklings resa mot fördjupat och samordnat hållbar hetsarbete. Målet är att hållbarhet fullt ut ska integreras med koncernens affärsstrategi och därmed bli ett viktigt strategiskt styrmedel för Umeå Energis fortsatta utveckling som ett proaktivt, konkurrenskraftigt och hållbart energi- och kommunikationsbolag. 2014 påbörjades utvecklingsresan mot fördjupat och samordnat hållbarhets arbete. MILJÖ Vi arbetar för att minska vår egen påverkan på miljön lokalt och globalt. Vi ska använda energi och naturresurser på ett effektivt sätt och kontinuerligt minska användningen av fossila energikällor. Umeå Energi ska ligga i framkant vad gäller utveckling av långsiktigt hållbar en ergiproduktion. Vi deltar aktivt i forskning och utveckling för ett hållbart samhälle. ARBETSMILJÖ & FRISKVÅRD Umeå Energi ska erbjuda en inspirerande och säker arbetsmiljö som bidrar till att skapa arbetsglädje, trivsel, lönsamhet och samtidigt motverkar ohälsa, skador och utslagning från arbetslivet. Medarbetarna ska ges möjlighet att leva ett friskt och aktivt liv för att höja livskvali teten och öka välbefinnandet. Våra arbetsplat ser ska vara trygga, säkra och fria från alkohol och droger. MÅNGFALD Vi respekterar varje människas lika värde och våra relationer ska präglas av ömsesidig, öppen och rak kommunikation. Vi ser olikheter som en tillgång - att arbeta med mångfald stärker vår kompetens och därmed vår konkurrenskraft. AFFÄRSETIK Affärer ska bedrivas på ett affärsetiskt sätt och vi tar avstånd från mutor och bestickning. Vi ställer krav på att alla som levererar tjänster och varor till oss delar vår syn på affärsetik och hållbar utveckling. HÅLLBARA INKÖP Vi strävar efter att ständigt förbättra vårt sociala och miljömässiga arbete genom hela värdekedjan. Våra upphandlingar följer Umeå Kommuns upphandlingspolicy. Våra leverantörer förväntas följa gällande lagar i de länder där de är verksamma samt FN:s Global Compacts grundläggande principer. Dessa krav ska, inom ramen för våra leverantörers inflytande, även tillämpas på underleverantörer och underentreprenörer. SOCIALT ANSVARSTAGANDE Vårt agerande ska bidra till att Umeåregionen utvecklas till en att raktiv plats att verka och bo i. Vi stöttar initiativ och verksamheter som verkar för en hållbar framtid. Rådhusparken i Umeå sommaren 2014. Våra värdeord Enkelhet, Närhet och Ansvar samt våra medarbetare är avgörande för arbetet med att ständigt förbättra verksamheten. 18 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 VÄSENTLIGHETSANALYS VÅR INTRESSENTDIALOG VÄSENTLIGHETSANALYS UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 VÅR INTRESSENTDIALOG VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSOMRÅDEN Umeå Energi har definierat intressenter som enskilda personer eller grupper vilka direkt eller indirekt påverkas av vår verksamhet. Utifrån ägardirektiv och koncernövergripande strategier identifierades sex intressentgrupper. Urvalet av privatkunder baserades på aktivitetsnivå. För företagskunder och leverantörer gjordes urval baserat på affärens storlek. I grupperna styrelse, koncernledning och medarbetare tillfrågades samtliga. Under december 2014 genomfördes en undersökning för att identifiera vilka hållbar hetsområden våra intressentgrupper anser vara mest väsentliga. Undersökningen genomfördes som en webbenkät vilken distribuerades via e-post till samtliga intressentgrupper. Totalt tillfrågades 4 228 intressenter och den totala svarsfrekvensen för samtliga intressentgrupper uppgick till 11%. Utifrån intressentdialog, väsentlighetsanalys och Umeå Energis koncernövergripande strate gier för de kommande åren har fem väsentliga områden för hållbar utveckling kopplade till vår affärsverksamhet identifierats: • Miljö och utsläpp • Leveranssäkerhet • Tjänstefokusering • Ansvar i regionen • Medarbetare Samtliga väsentliga hållbarhetsaspekter förutom medarbetare har identifierats som avgörande av alla intressentgrupper. Medarbetare är ett väsentligt område för Umeå Energi som helhet, men enligt väsentlighetsanalysen avgränsad till interna intressenter. Umeå Energis ambition är att vara ett bransch föredöme i relationen till kunder och omvärld. En öppen intressentdialog är en förutsättning för att vi ska kunna identifiera de väsentliga frågor som påverkar vår affär och vårt arbete för hållbar utveckling. Tillgänglighet är avgörande för alla intressent dialoger. Vi arbetar med att ständigt förbättra vår dialog via kundservice, e-post, på vår webbplats och i sociala medier samt andra kanaler och forum där våra intressenter finns. INTRESSENTER STYRELSE (ÄGARE) PRIVATKUNDER MEDARBETARE UMEÅ ENERGI SÅ HÄR TYCKER VÅRA INTRESSENTER KONCERNLEDNING FÖRETAGSKUNDER STOR LEVERANTÖRER Miljö och utsläpp Leveranssäkerhet VIKT FÖR UMEÅ ENERGI ENLIGT INTERNA INTRESSENTER Hälsa och säkerhet Kompetensutveckling Finansiell stabilitet PRIVAT- OCH FÖRETAGSKUNDER Tjänstefokusering Vi har en kontinuerlig dialog med våra kunder, främst genom personliga möten och kundträffar. Våra kunder har möjlighet att boka ett personligt möte genom kundservice eller genom kundansvarig säljare för företagskunder. Inspirationsdag för kunder med specifikt tema genomförs en gång om året. Syftet är att informera och inspirera samt ge oss en möjlighet att föra dia log med kunderna på plats. Arrangemanget brukar besökas av strax under tusentalet kunder. Ansvar i regionen FoU Affärsetik Energipåverkan Leveransuppföljning Avfall Mångfald MEDARBETARE MINDRE MINDRE VIKT FÖR UMEÅ ENERGI ENLIGT EXTERNA INTRESSENTER = Ekonomisk apekt = Miljömässig aspekt = Social aspekt STOR Utöver de dagliga mötena med medarbetare så genomförs arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, gemensam personaldag, skyddsombudsmöten, fackliga möten samt medarbetarundersökningen ”Energiläget” som genomförs varje år. Information sker också via vårt intranät och personaltidningen Spektrum. Nyckeltal service Servicenivå Snitt hanteringstid Snitt kö Antal samtal Antal e-post Antal besök 20142013 87,74% 81,97% 4,47 min 4,31 min 42 sek 46 sek 38 600 46 972 9891 8459 789 1158 19 VÅR INTRESSENTDIALOG VÅR INTRESSENTDIALOG FÖRETAGSLEDNING OCH CHEFER Umeå Energi är ett kommunägt bolag. Dialog med ägaren sker främst via ägarrepresentanterna i styrelsen under styrelsemöten, styrelseresor samt våra årligen återkommande strategidagar. Inom moderbolaget Umeå Kommunföretag (UKF) sker samverkan och dialog genom vd-träf far och samarbetsprojekt. MYNDIGHETER OCH POLITIKER Energibranschen är till stor del styrd av politis ka beslut samt lagar, förordningar och riktlinjer nationellt och inom EU. Umeå Energi deltar aktivt, framför allt lokalt men också nationellt, i branschens omställning mot hållbar utveckling. Dialog förs främst med kommun och länsstyrelse men också med beslutsfattare på nationell poli tisk nivå genom ägare och styrelse. Hösten 2014 besökte energiminister Ibrahim Baylan Umeå En ergi och diskuterade omställningen till förnybara energikällor samt sammansättning och inriktning för den energikommission som sen tillsattes. BOENDE I UMEÅREGIONEN Ungefär 95 % av Umeåborna har tillgång till vårt bredbandsnät. Genom koncession har Umeå Energi 100 % av alla elnätskunder i regionen, 74 % av dessa har valt att också köpa el från oss. Inom distributionsområdet får mer än 80 % av ume åborna sin uppvärmning från fjärrvärme. Det innebär att i stort sett alla innevånare direkt eller indirekt är våra kunder. Vi möter upp och för di alog med alla boende i regionen på samma sätt och genom samma kanaler som för våra faktiska kunder; exempelvis genom inspirationsdagen, besök i och samarbeten med skolor, studiebesök på våra anläggningar, guidade turer i Umeå En ergicentrum och tillgänglighet i sociala media. Servicenivå % 21 Umeå Energi ställer lika höga krav på hållbarhet hos våra underleverantörer och entreprenörer som vi ställer på oss själva. Vi har regelbundna möten och för en löpande dialog med dessa utifrån vår leverantörsuppförandekod. Dialog förs exempelvis vid nyanslutningar, vid projekt i samband med detaljplaner via konsulter och byggherrar samt med bostadsrättsföreningar. Vi utför konsultation och service mot vindkraftsex ploatör för att korta ned ledtider för byggnation samt genomför miljö och konsekvensbeskriv ningar. ÄGARE 100 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 LEVERANTÖRER OCH ENTREPRENÖRER Företagsledningen genomför fyra större chefs träffar varje år som fördjupning och komplement till den löpande informationen till cheferna i organisationen. Mötena skapar också ett forum för dialog chefer emellan. Umeå Energi genom för dessutom olika workshops och strategidagar för personal i ledande befattning. Information sker också via intranätet och personaltidningen Spektrum. BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄTVERK Umeå Energi deltar regelbundet i möten och träffar, samt har representanter från företags ledningen på förtroendeposter i flera nätverk och branschorganisationer inom energi- och hållbarhetsområdet. Exempel på dessa är Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Avfall Sverige och Stadsnätsföreningen. Antal besök Kundkontakt 1 500 Antal 50 000 0 2014 2013 0 2014 8 459 46 972 20 000 9 891 1158 500 30 000 789 81,97 50 38 600 40 000 1 000 87,74 20 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 10 000 2013 0 Samtal E-post 2014 2013 Vi har definierat servicenivå som andelen besvarade samtal inom en minut. Med anledning av uppgradering av vårt telefonsystem under 2014, saknas en dryg månads statistik då uppgifter om besvarade samtal inte kunde sparas under den perioden. Klätterställningen “Timmerbrötet” i äventyrslekparken på Umeå Energicentrum augusti 2014. 22 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 VÅRT ANSVAR OCH VÅR ROLL I REGIONEN VÅRT ANSVAR OCH VÅR ROLL I REGIONEN UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 VÅRT ANSVAR OCH VÅR ROLL I REGIONEN Som kommunalägt regionalt energibolag har Umeå Energi ett stort ansvar för lokalsamhället när det gäller så väl boendemiljö som innevånar nas livskvalitet. Som betydande infrastrukturbyg gare bidrar vi till utveckling av Umeås stadskärna och kringområden. ELNÄT Umeå Energis elnät är ett av landets mest leve ranssäkra och sträcker sig över 5 211 km. Enligt den årliga och oberoende Nils Holgersson-un dersökningen har vi den 6:e lägsta nätavgiften i landet. Vi investerar långsiktigt och löpande för att framtidssäkra vårt elnät. Att möta kraven från en växande region, bibehålla den höga leveranssäkerheten samt säkerställa att våra kunder ges möjlighet att producera hållbar energi är prioriterat. Vi ska även fortsätt ningsvis kunna möta de krav som småskalig elproduktion (mikroproduktion) och smarta elnät i allt större utsträckning kommer att ställa på elnätsföretag. Målet är att alla kunder som vill i stor utsträckning ska kunna vara självförsörjande på el under perioder av året. Stort fokus finns också på att säkerställa kvaliteten för de kunder som bor i mindre bebodda och ibland mer svårtillgängliga delar av vårt nätområde. Alla kunder ska ha lika hög leveranssäkerhet oavsett var i näten de finns. FJÄRRVÄRME Fjärrvärme är en resurssnål och miljövänlig uppvärmningsform med en viktig roll i omställ ningen till förnybar energi som komplement till väderberoende sol- och vindenergi. En anlägg ning som kraftvärmeverket Dåva, med avancerad rening och kvalificerad personal, ersätter många små pannor och den miljöpåverkan de medför. Nästan all fjärrvärme som produceras i Sverige kommer från resurser som annars inte skulle ha kommit till nytta, till exempel spillvärme från industrin, energi ur avfall och rester från skogs avverkning. BREDBANDSNÄT Genom stadsnätet ume.net har Umeå blivit en av världens mest uppkopplade städer. Enligt The Akamai State of The Internet Re port är ume.net också västvärldens snabbaste bredbandsnät. Umeå Energi har sen starten 1994 investerat 464 miljoner i ume.net, vilket har resulterat i att 84 % av alla hushåll och företag i Umeåregionen har tillgång till internetaccess med högprestanda. Sen ett par år tillbaka ansva rar ume.net även för byanäten runt om Umeå. Som öppet stadsnät ger ume.net kunderna ett fritt val av bredbandsleverantör. I samarbete med andra aktörer erbjuder vi fritt wifi på flera platser i centrala Umeå. Ett snabbt och stabilt bredbandsnät ger invånarna likvärdiga möjlighe ter till informationstillgång och högre livskvalitet samt är en förutsättning för ett starkt näringsliv och därigenom tillväxt i regionen. Föreningslivet engagerar en stor del av umeborna och är en viktig del av regionens utveckling. 2014 lanserade Umeå Energi sponsorplattformen Hållbar sponsring med ett tydligt fokus på en hållbar vardag för alla utövare oavsett föreningsinriktning. Varje år förbränns ca 160 000 ton avfall på Dåva. Avfall som är till övervägande del uppkommit genom konsumtion och förbrukning i regionen. Med kvalitets- och miljösäkrad förbränning åter används och omvandlas restprodukter till värme istället för att hanteras på alternativa sätt med större miljöpåverkan som följd. FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR Sen 2012 säljer vi enbart el från förnybara en ergikällor till våra kunder. Vi arbetar aktivt med att utveckla vårt erbjudande och vår infratruktur för att underlätta omställningen till förnybar energiproduktion. Vi anser att det ligger i vårt uppdrag samt att om vi inte prioriterat lägger kraft och resurser blir omställning i regionen svår. Mer om vårt arbete med att utveckla och erbjuda förnyelsebar energi kan du läsa under avsnittet Tjänstefokusering på sidor 26-27. 23 24 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 VÅRT ANSVAR OCH VÅR ROLL I REGIONEN VÅRT ANSVAR OCH VÅR ROLL I REGIONEN UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 25 LADDINFRASTRUKTUR I samarbete med OKQ8 satte vi under förra året upp Umeås första snabbladdningsstation på Kronoparkens handelsområde. Vi arbetar aktivt för att utveckla laddinfrastrukturen för elfordon inom Umeåregionen och kommer att fortsatta våra satsningar under kommande år. ARBETSTILLFÄLLEN OCH SATSNINGAR PÅ UTBILDNING Med ca 350 anställda är vi en stor arbetsgivare på orten. Genom våra skol- och utbildnings samarbeten arbetar vi för underlätta ungdomars väg in i arbetslivet, bidra till att säkra framtida kompetensförsörjning samt uppnå en jämnare könsfördelning inom tekniska yrken. Våra utbildningssatsningar är skolsamarbeten, teknikkursen ”Energi för tjejer” för tjejer i årskurs åtta, praktikanter, examensarbeten samt stipen dier och utbildningsstöd till tekniska utbildningar. Vi är med och finansierar högskoleutbildning till elkraftsingenjör tillsammans med andra aktörer i branschen och delar varje år ut ett stipendium till bästa uppsats på temat hållbarhet och ekonomi i samarbete med Handelshögskolan i Umeå. Vi erbjuder också ungdomar en möjlighet till sommarjobb. Många av våra anställda har börjat sin karriär som praktikant eller sommarjobbare hos oss. SPONSRING Föreningslivet engagerar en stor del av Ume åborna och är en viktig del av regionens ut veckling. Därför sponsrar vi sedan långt tillbaka föreningslivet inom ett stort antal områden. Under förra året infördes ett tydligare fokus på hållbarhet i sponsorfrågor, där vi ställer krav på föreningar och organisationer att aktivt arbeta med hållbarhet i sin dagliga verksamhet. Vi kallar det ”Hållbar Sponsring”. Det innebär att vi ger stöd till föreningar som tänker och agerar mer hållbart och gör något bra för vår gemensamma framtid. SKOLSAMARBETEN I SIFFROR Examensarbeten Praktikanter Deltagare i Teknik för tjejer Umeå Energicentrum augusti 2014. Paraplyer målade av skolbarn från Umeå på temat sol, vind och vatten i samarbete med konstnären Ludwig Franzen inom projektet FairCity. 20132014 911 2936 8 12 RIKTLINJER FÖR HÅLLBAR SPONSRING Alla ansökningar bedöms utifrån ett hållbar hetsperspektiv och skattas lika utifrån Umeå Energis sponsringspolicy. Här följer några av våra bedömningskriterier: • Att föreningen är verksam i Umeå med krans kommuner. • Att föreningen är ideell samt religiöst och poli tiskt obunden. • Att föreningen bedriver en seriös verksamhet inom sitt område (kultur, idrott, samhälle, miljö etcetera). • Att föreningen vill genomföra en insats inom hållbarhet med syfte att utveckla den egna verksamheten. • Att det upprättas ett skriftligt samarbetsavtal mellan parterna. Inom idrottssponsring är det viktigt för oss att vårt stöd bidrar till bredd inom idrotten. Även om elitnivån självklart är viktig för klubbarna och Umeå, så ligger vårt fokus på en hållbar vardag för alla utövare och intresserade. Miljö, jämställd het och mångfald är viktiga frågor för förenings livet – precis som för oss. Umeå Energi vill vara med och inspirera och stötta föreningarna till att ta ytterligare kliv framåt inom dessa områden. UMEÅ ENERGICENTRUM I Klabböle, cirka åtta kilometer väster om stadskärnan, ligger Umeå Energicentrum som vi äger och förvaltar. Platsen är ett uppskattat och naturskönt utflyktsmål som även har ett kraftverksmuseum, experimentverkstad, återvin ningsverkstad för barn, äventyrslekpark, utställ ningar, café, stora grönytor för picknick samt en utomhusscen. Varje år kommer ca 25 000 besökare till Umeå Energicentrum. Guidade turer i Kraftverksmuseet, det traditionella midsommar firandet och Kraftskivan i augusti, där vi bjuder på framträdanden av aktuelle artister, är särskilt populära arrangemang. Området är öppet och alla aktiviteter är kostnadsfria. + – 25 000 personer besöker Umeå Energicentrum varje år. 26 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 TJÄNSTEFOKUSERING TJÄNSTEFOKUSERING TJÄNSTEFOKUSERING Som helhetsleverantör av energioch kommunikations lösningar är Umeå Energi en nödvändig möjliggörare för håll bar utveckling och fortsatt tillväxt i regionen. Med tjänstefokusering menar vi hur vi hjälper våra kunder att välja hållbara energi- och kommunikationslösningar för att tillsammans bidra till att ska pa en hållbar framtid. Vi har med vår verksamhet så väl ett stort ansvar för miljön som möjlighet att vara med och aktivt driva den viktiga omställningen till förnybara energikällor i Sverige och på så vis verkligen göra skillnad. Som kommunägd infrastrukturbyggare har vi ett uppdrag och ansvar att investera och driva utvecklingen framåt. PRODUKT- OCH TJÄNSTEUTVECKLING Tjänstefokusering är Umeå Energis svar på en om ställning av energimarknaden med ökad efterfrågan av kundanpassade, hållbara energi- och kommunika tionstjänster. Utvecklingen av nya hållbara produkter och tjänster skapar inte bara värde för Umeå Energi, kunder och miljö, utan genererar även positiva sam hällseffekter i Umeåregionen genom att generera värde för samarbetspartners och underleverantörer. I SAMRÅD MED INTRESSENTER De tjänster och produkter som identifierats som efterfrågade och angelägna har dels utvärderats inom Umeå Energis egen organisation utifrån vår antagna hållbarhetspolicy samt i dialog med våra intressenter. Urvals- och utvecklingsprocessen av nya produkter och tjänster har skett i koncernledning och i den projektor ganisation som Umeå Energi byggt upp under 2014 för att säkerställa rätt styrning, kontroll samt resursfördelning. Vi stämmer hela tiden av utveck lingsprojekt mot våra långsiktiga och kortsiktiga affärs- och hållbarhetsmål. MOT HÅLLBAR ENERGIFÖRSÖRJNING Under 2014 påbörjade vi arbetet med att ta fram solcellserbjudande till privatpersoner och företag, vilket resulterade i att vi i början av 2015 i sam arbete med partners lanserade solcellspaket till dessa kundgrupper. Under året installerade vi också egna solceller på vårt huvudkontor samt på Umeå Energicentrum. Umeå Energi medverkar också i forskningsprojekt där vi undersöker nya hållbara energikällor. Sedan 2007 pågår forskning om alger vid Dåva kraftvärmeverk. Algerna skapar en energirik biomassa som kan om vandlas till biodiesel. Forskningen är unik i sitt slag och har fått mycket uppmärksamhet internationellt. Vi är också delägare i BioEndev som tagit fram en ny teknik för att på ett kostnadseffektivt vis omvandla restprodukter från skogsindustrin till biogas. Meto den kallas ”torrefiering” och går i korthet ut på att omvandla biologiskt material till ett torrt pulver, som i nästa steg kan förädlas till biosyntesgas. ÖKAT KUNDFOKUS Umeå Energi administrerar vindandelar åt en ekono misk förening vilket underlättar för kunder att själva äga vindkraft och påverka den svenska energimixen i en mer hållbar riktning. Vi erbjuder oss även att köpa överskottsproducerad el från kunder som är mikroproducenter, för att göra det enklare och billigare att bli självförsörjande. All el till försäljning är sedan december 2012 förnybar, oavsett avtal och utan extra kostnad. Vi erbjuder också våra kunder elavtal med rörligt pris kombinerat med timavräkning. Det gör det möj ligt att planera förbrukning av el till tider på dygnet när elen är som billigast. I kombination med smarta elnät och apparater kan kundernas förbrukning för skjutas till tider då den generella lasten är lägre och därmed ge mindre miljöpåverkan. Inom ramen för tjänstefokusering lanserades även ett nytt effektba serat prisavtal för fjärrvärme under 2014. Mina Sidor på webben erbjuder våra kunder att få statistik på sin el- och fjärrvärmeanvändning, hantera fakturor och få översikt på sina avtal. Vi har ambitionen att öka interaktionen samt förbättra upp levelsen för våra kunder för att öka engagemanget kring energifrågor. Genom kundportalen på www.ume.net kan våra kunder teckna nya bredbandstjänster och ändra i sina befintliga. Målet har varit att göra det enklare att hantera sina tjänster i stadsnätet och skapa en översikt över utbudet. FRAMTIDSSÄKER KOMMUNIKATION EN VÄRLD AV FÖRNYBAR ENERGI Umeå öppna stadsnät ume.net är en viktig sam hällsnyttig hållbarhetsaspekt. Bredbandsaccess är en demokratifråga och därför spelar Umeå Energis satsning på byanäten en viktig roll för den samhälls utvecklingen utanför tätorten. Vi stöttar också närlig gande kommuner i frågor som drift och service där de själva inte har ekonomiska muskler att hantera detta. Med ume.net som började byggas 1995 har de flesta Umeåborna möjlighet att få en bredbands uppkoppling som även klarar den närmaste fram tidens krav på hastighet, stabilitet och nya tjänster. Med enbart fiber i stadsnätet som klarar dubbelrik tad hastighet på upp till 1000 Mbit/s är ume.net en hållbar infrastruktursatsning med lång livslängd. UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 27 28 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 LEVERANSSÄKERHET LEVERANSSÄKERHET UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 29 LEVERANSSÄKERHET Tillförlitliga leveranser till kunderna av el, fjärr värme och bredband är av yttersta vikt. Även korta avbrott kan få stora konsekvenser för privatpersoner och företag. Att upprätthålla en hög leveranssäkerhet är en förtroendefråga och ligger i vår uppdragsbeskrivning från ägaren. Vi utför kontinuerliga förbättringsarbeten för att alla våra tjänster ska bli mer leveranssäkra. I våra driftcentraler har vi bemanning och beredskap dygnet runt, året om för att snabbast möjligt kunna åtgärda fel och avbrott. ELNÄT Planerade investeringar samt under håll för fortsatt säkerhet har ge nomförts enligt plan under året och elnätet är ett av landets mest leve ranssäkra. Vi ser en fortsatt hög och även ökande förändringstakt inom energibranschen, bland annat gällan de smarta nät och tjänsteutveckling. Genom fortsatt kompetens- och medarbetarutveckling, bra omvärldsbevakning och ökad kunddialog är vi redo för dessa utmaningar. Genom att förtydliga och utveckla våra processer skapar vi förutsättningar för ett standardiserat, effektivit och kvalitetssäkrat arbetssätt. BREDBAND För att öka leveranssäkerheten i vårt bredbandsnät påbörjades om byggnation av vår största nod i Umeå under 2014. I arbetet ingick bland annat översyn och uppgradering av brandskydd, avbrottsfri kraft samt reservkraft. Då bredbandsnätet har en mycket viktig samhälls funktion ligger framtidens stora utmaning i att säkerställa nätets redun dans samt en tillgänglighet som närmar sig fullständig (99,999%). Även ett system för att hantera de processer som stadsnätet använder för att automatiskt aktivera kunder efter beställning infördes under året. Det innebär att vi kan styra om resurser som tidigare använts för manuell hantering. FJÄRRVÄRME Grunden för leveranssäkerhet är god tillgänglighet i våra produktionsoch distributionsanläggningar. Därutöver jobbar vi kontinuerligt med att bygga bort risker och underhålla vårt distributionsnät samt opti mera drift av densamma. Flera reinvesteringar gjordes under 2014, bland annat på Nygatan, Trattgränd och Glassgränd samt vid Ålid hemsanläggningen. Införandet av Network Information System, NIS, tillgängliggör informationen om fjärrvärmenätet och minskar risken för avgrävningar. Prioriterade aktiviteter är fortsatt produkt och tjänsteut veckling, förbättrad information, statistik och möjlighet till styrning för kunderna samt fortsatt optimering och effektivisering i alla led. LEVERANSSÄKERHET EL 2013 2014 Planerade avbrott, genomsnitt antal/kund 0,014 0,035 Planerade avbrott, genomsnitt minuter/kund 2,33 2,48 Oplanerde avbrott, genomsnitt antal/kund 0,46 0,63 41,50 38,66 757 000 96 000 Oplanerade avbrott, genomsnitt minuter/kund Avbrottsersättning, SEK Inspektion och trädröjning längs luftlinjer görs löpande under året. UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 30 1% 91% Scope 1 Scope 2 Scope 3 Scope 1: Utsläpp från vår egen verksamhet, bl a förbränning av bränslen och utsläpp från egna fordon Scope 2: Utsläpp som sker genom vår egen användning av el Scope 3: Utsläpp från bl a transport och produktion av bränslen, tjänsteresor samt postförsändelser Utsläpp olika verksamheter 0% 1% MILJÖ OCH UTSLÄPP MILJÖ OCH UTSLÄPP Utsläpp scope 1, 2 och 3 8% MILJÖ OCH UTSLÄPP 37% 62% Elproduktion Värmeproduktion Elnät Tjänsteresor och kontorsarbete Redan för decennier sedan identifierade Umeå Energi, både i organisationen och på koncernledningsnivå, bolagets väsentliga miljöpåverkan. Främst identifierades klimat påverkande utsläpp till luft som betydande miljöaspekt och största miljörisk. Vår utvär dering av klimatpåverkande utsläpp innehöll analys av både risker och möjligheter gällan de hur utsläppen påverkade såväl miljö som vår egen affärsverksamhet. Redan 2001 blev vi som ett led i att ta kontroll över, och ta ansvar, för vår miljöpåverkan miljöcertifierade enligt ISO 14001. REDOVISAR ENLIGT GHG PROTOCOL Umeå Energi var också bland de första svens ka energibolag som årligen redovisar sina klimatpåverkande utsläpp enligt den inter nationellt erkända standarden Greenhouse Gas Protocol. Att miljö och utsläppsfrågorna fått extra fokus beror på att vi använder avfall som bränsle i våra förbränningsanläggningar. Miljöpåverkan från avfallsförbränningen ska dock ställas i relation till de betydligt större utsläpp av växthusgaser som skulle ske om avfallet inte brändes utan deponerades på en avfallsanläggning. Kunskapsutbyte och diskussioner runt avfallsförbränning har skett genom ett gott och fruktbart samarbete med branschorganisationen Avfall Sverige. Att sluta med avfallsförbränning och helt övergå till förnybara bränsleslag innebär stora kostnader. Därför har avfallsförbränning en direkt och stor affärsmässig påverkan på Umeå Energi, men också på Umeå Energis drygt 7000 fjärrvärmekunder. UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 31 Netto växthusgasutsläpp UPPMÄRKSAMMAT KLIMATBOKSLUT Under 2014 har vi börjat införa ett ännu mer strukturerat och genomgripande arbetssätt med målstyrning, uppföljning och utvärde ring. Koncernledningen har huvudansvaret för att driva miljö och utsläppsfrågorna och stämmer av med organisationen mot koncer nens långsiktiga och kortsiktiga affärs- och hållbarhetsmål. Miljöåret 2014 har inte präglats av någon större dramatik. I stort löper det hela väl och detta kunde också konstateras vid den årliga externa revisionen utförd av SP Certifiering, hur vi uppfyller kraven i den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Tre avvikelser noterades vilket är ett bra resultat. Umeå Energi är en branschföregångare när det gäller att redovisa utsläpp och klimat påverkan. Vårt arbete med klimatbokslut har uppmärksammats inom landet och flera energibolag har följt efter. UNDVIKNA UTSLÄPP EN VIKTIG HÅLLBARHETSFRÅGA Mycket av årets miljödiskussioner har handlat om huruvida det vi kallar för ”undvikna utsläpp” ska användas i beräkningarna. Undvikna utsläpp är resultaten från att vi använder avfall som bränsle. Sverige har en överkapacitet på avfallsförbränning vilket resulterar i att avfall importeras på margi nalen. Avfall från Europa, som annars skulle deponeras, ger då klart större klimatpåverkan jämfört med energiåtervinning. Detta undvik na utsläpp från den europeiska avfallssektorn skulle Umeå Energi kunna tillgodoräkna sig. Våra bruttoutsläpp av växthusgaser har inte minskat under 2014 utan ligger i samma nivå som tidigare år. Inga större åtgärder för att minska utsläppen har heller vidtagits. En viss effekt borde kunna ses då effekttaxa har införts, men sannolikt har 2014 varit för varmt för att detta ska få genomslag. Växthusgasutsläppen i scope 1-3 med de undvikna utsläppen. Tusen ton CO2 150 100 111 50 14 0 -95 -50 -1 -100 Scope 1, 2 och 3 Undvikta utsläpp från avfall och torv Klimatkompensation Nettoutsläpp Växthusgasutsläpp 2010-2014 Bruttoutsläpp från scope 1-3 under åren 2010-2014. Tusen ton CO2-ekv 140 120 100 80 116 102 121 102 111 2010 2011 2012 2013 2014 60 40 20 0 År 2014 var varmare än ett normalår vilket bidrog till att mindre fossil olja behövdes för fjärrvärmeproduktionen. Skillnaden mellan 2013 och 2014 beror främst på att avfallsförbränning stod för en större andel av värmeproduktionen. Utsläppskälla undvikna utsläpp ton CO2e Undvikna utsläpp genom torvbrytning från dikad torvmosse -1 958 Undvikna utsläpp genom ökad elproduktion vid torvförbränning -2 741 Undvikna deponiutsläpp genom avfallsbehandling Totalt -90 793 -95 492 Klimatkompensation För år 2014 har vi kompenserat för växthusgasutsläpp från egna fordon, tjänsteresor, el och fjärrvärme till kontorsfastigheter, samt postförsändelser. Denna klimatkompensation uppgick till 875 ton CO2ekv (875). Vi har även klimatkompenserat för produkten klimatneutral fjärrvärme för våra kunders räkning. Total klimatkompensation uppgick till 104 ton CO2ekv (104). All klimatkompensation har gjorts genom inköp av CER från projekt certifierade enligt Gold Standard. Certifieringen Gold Standard är framtagen av bl a WWF och Greenpeace och ställer ännu högre krav på projekten, framförallt inom hållbar utveckling. UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 32 500 400 339 348 2013 2014 200 100 0 Tillsv anst kvinnor/män Umeå Energi arbetar aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan erbjuda spännande och utmanande arbetsuppgifter, god arbetsmiljö och inspirerande arbetskamrater i kombination med förutsättningar för en rik fritid. Målsättningen är motiverade, friska och kompetenta medarbetare samt att bidra till en hållbar arbetsplats genom att underlätta en balans i livet för våra medarbetare. KOMPETENSUTVECKLING FRISKVÅRD – MÅBRA SATSNINGEN Umeå Energis arbetsplatser ska erbjuda en inspi rerande och säker arbetsmiljö, som bidrar till att skapa arbetsglädje, trivsel, lönsamhet och samti digt motverka ohälsa, skador och utslagning från arbetet. Vägen till ett öppet klimat och en kreativ miljö tror vi är en jämn ålders- och könsfördel ning för medarbetare och chefer, naturliga träff punkter för medarbetare inom koncernen samt en arbetsmiljö med kreativa mötesplatser. Våra arbetsplatser ska vara fria från droger och slumpmässiga drogtester genomförs konti nuerligt. Vi är arbetsmiljöcertifierade enligt ISO 14001 och OHSAS 18001 sen 2014. 40 000 Umeå Energis medarbetare ska ges möjlighet att leva ett friskt och aktivt liv för att höja livskva liteten och öka välbefinnandet. Vi har byggt fullt utrustade gym i två av våra kontorsfastigheter och erbjuder träning på arbetstid. Gymmen får nyttjas fritt av anställda även på fritiden. Utöver detta erbjuder vi olika MåBra-aktiviteter så som gruppträning av olika slag, innebandy, löpning, körsång, kulturklubb och mycket annat. Tanken med MåBra-satsning en är förutom friskvård också att skapa naturliga träffpunkter för våra medarbetare. Utöver arbetet med förebyggande friskvård så satsar vi också mycket på tidiga rehabinsatster och erbjuder företagshälsovård. Vi är hälsodiplomerade genom Korpen sen 2004. 30 000 PERSONALSTÖD 300 250 200 150 0 2013 Kvinnor 259 89 250 89 100 50 2014 Män Medellön kvinnor/män 0 2013 Kvinnor 31 896 SEK 30 697 30 964 10 000 29 610 (exkl koncernledning) 20 000 MEDARBETARE UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 33 MEDARBETARE Tillsvidareanställda 300 MEDARBETARE 2014 Män Umeå Energi har en personalstödstjänst genom extern part för att kunna erbjuda medarbetare möjlighet till samtal med professionella psyko loger dygnet runt, året om. I tjänsten ingår också stöd inom icke arbetsrelaterade frågor som t ex ekonomi eller juridik. Erbjudandet gäller även medarbetares partner. ARBETSTID 14,7% av antalet tillsvidareanställda kvinnor är chefer I största möjliga mån erbjuder vi flexibel arbets tid för att möjliggöra en tillvaro med balans mellan arbetsliv och privatliv. Genom att försöka underlätta för t ex småbarnsföräldrar tror vi att vi uppnår mer lika villkor för våra medarbetare oavsett kön och livssituation vilket på sikt skapar en kreativ arbetsmiljö med god stämning. Långsiktig kompetensförsörjning är en strategisk fråga inom Umeå Energi. Genom kompetensut veckling ska medarbetaren ges goda förutsätt ningar för utveckling på ett yrkesmässigt och personligt plan. Målet är kompetenta, engagera de och motiverade medarbetare som är trygga i sin yrkesroll och trivs med att arbeta i företaget. I SIFFROR KREATIV OCH ÖPPEN ARBETSMILJÖ MÅNGFALD Vårt mål är att sammansättningen av medarbe tarna ska spegla samhället runt omkring oss. Fokus har länge legat på jämställdhet och där har arbetet gett goda resultat. Målet är att karriärsmöjligheter och lönesättning ska vara lika oavsett kön. Vi har en hög andel kvinnliga chefer och 4 av 9 i koncernledning är kvinnor. Mång fald är ett område där vi under de kommande åren måste bli bättre för att på sikt kunna spegla samhället i stort. LEDARSKAP Under 2014 genomfördes en större satsning på ledarskapsutveckling för chefer inom koncer nen – Ett Umeå Energi – med fokus på målstyrt ledarskap och förändringsledning. Detta för ett framtidssäkrat ledarskap i en omvärld som ställer allt högre krav på förändringstakt. ENERGILÄGET – VÅR ÅRLIGA MEDARBETARUNDERSÖKNING Medarbetarundersökningen Energiläget genom förs en gång per år för att få medarbetarnas syn på verksamheten. Umeå Energi tilldelades år 2014 en utmärkelse av Nyckeltalsinstitutet för vårt hållbara HRarbete. Nyckelinstitutet erbjuder företag systematiska mätningar av personalekonomiska nyckeltal för kartläggning och analys samt framgångsrik styrning av HR-frågor. 20132014 ANSTÄLLDA Tillsvidareanställda, antal Tillsvidareanställda, kvinnor 339 348 89 89 Tillsvidareanställda, män 250 259 Årsarbetare, antal 314 341 Årsarbetare, kvinnor Årsarbetare, män FÖRÄLDRALEDIGHET Uttag VAB totalt, antal dagar 80 84 234 257 10,7 13,45 Uttag VAB i arbetsdagar, kvinnor 5,4 8 Uttag VAB i arbetsdagar, män 5,3 5,5 2 145 3 682 Uttag föräldraledighet i arbetsdagar, kvinnor 32,7 73,5 Uttag föräldraledighet i arbetsdagar, män 24,3 24 Uttag föräldraledighet totalt, arbetsdagar SJUKFRÅNVARO* Sjukfrånvaro korttids 1,50% 1,05% Sjukfrånvaro långtids 0,80% 2,19% Olycksfall, antal 7 7 Olycksfall med sjukfrånvaro, antal 0 2 52 41 OLYCKSFALL Tillbud, antal UTBILDNING Utbildningsdagar per anställd 4,9 4,3 Utbildningsdagar per anställd, kvinnor 4,5 3,3 Utbildningsdagar per anställd, män 5,1 4,6 * Långtidssjuka fr o m dag 60 34 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 KONCERNLEDNING STYRELSE UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 KONCERNLEDNING STYRELSE I Umeå Energis koncernledning sitter vd samt chefer för våra affärsområden och enheter. Nuvarande koncernledning består av fyra kvinnor och fem män. Som kommunalt ägt bolag har Umeå Energi AB en politiskt sammansatt styrelse där representation motsvarar politiska mandat i kommunen. Nuvarande styrelse består av fyra kvinnor och sju män. Stående från vänster: Eva Lendic Edlund, Anders Hjalmarsson, Mari-Louise Johansson, Mats Berggren, Karin Hedlund, Jan Ridfeldt. Sittande från vänster: Agneta Filén, Göran Ernstson, Jan Eriksson. Bordets vänstra sida från framkant: Lena Karlsson Engman (s), styrelseordförande Gunilla Berglund (m), vice styrelseordförande Javad Erfanian Mehr, facklig representant Vision Christer Vredin (kd), styrelsemedlem Torbjörn Wennebro (c), styrelsemedlem Conny Svensson (fp), styrelsemedlem Ingemar Odeblad, fackliga representant SACO HÅLLBAR UTVECKLING I FOKUS FÖR KONCERNLEDNINGEN ”Solceller är framtiden. De är tysta, kostnadseffektiva och solen som energikälla är tillgänglig för alla - det är det som är så finurligt.” Eva Lendic Edlund, El & Sol vind och vatten ”Producenter och konsumenter måste lära sig att tillsammans använda resurser så att lägsta produktionskostnad och minsta möjliga miljöpåverkan uppnås.” Jan Ridfeldt, Energilösningar ”Fortsatt utveckling och ökad användning av förnybara energikällor. Vi är på god väg men här behövs en strukturell förändring i samhället.” ”Barn och ungdomar är framtiden, deras engagemang och delaktighet är otroligt viktig för en hållbar utveckling i samhället” Anders Hjalmarsson, Affärsutveckling Mari-Louise Johansson, Human Resources ”Vår historia började 1889. Den innerlighet och vilja som då fanns att bidra till närsamhällets utveckling lever än idag i vår drivkraft att skapa en grön och hållbar framtid. Vi har ett stort ansvar i att förvalta och kommunicera detta.” Agneta Filén, Marknad ”Fortsatt utbyggnad av fiberinfrastruktur är en viktig fråga. Alla ska ha samma tillgång till information och samhällservice oavsett var man bor”. ”Hållbart företagande är en central fråga. Näringslivet måste bli bättre på att använda sina resurser effektivt - och alltid med stor hänsyn till miljö och människa.” Mats Berggren, Bredband Karin Hedlund, Ekonomi & Administration ”Vi behöver utveckla fler nya tjänster och lösningar de närmaste åren än vad som gjorts de senaste decennierna. Med omställningen till förnybart som drivkraft kommer vi att klara det.” ”Elnätet har en central roll i omställningen till det hållbara energisamhället. Utvecklingen av det flexibla elsystemet som informationsbärare och möjliggörare är därför en viktig fråga.” Göran Ernstson, Vd & koncernchef Jan Eriksson, Elnät STYRELSEORDFÖRANDE OM UMEÅ ENERGIS ANSVAR ”Umeåregionen är, och ska fortsätta vara en attraktiv plats att bo och arbeta i! Som infrastrukturbyggare och regionalt energi- och bredbandsbolag har Umeå Energi stor inverkan i regionen. Samtidigt har företaget också stora möjligheter att påverka och driva så väl omställning till förnybart som utveckling. I detta ligger ett stort ansvar som vi ska fortsätta att förvalta väl.” Lena Karlsson Engman (s), Styrelseordförande Umeå Energi AB 35 Bordets högra sida från framkant: Per-Olov Ljung, facklig representant Ledarna Jan-Olov Carlsson (v), styrelsemedlem Roger Bertilsson, facklig representant SEKO Torbjörn Hornliden (mp), styrelsemedlem Lars Hammarstedt (s), styrelsemedlem Malin Nygren (s), styrelsemedlem Frånvarande: Jörgen Boström (s), styrelsemedlem 36 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 GRI-index och redovisningsprinciper GRI-index och redovisningsprinciper UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 37 GRI – INDEX OCH REDOVISNINGSPRINCIPER Från och med verksamhetsåret 2014 upprättar Umeå Energi årlig hållbarhetsredovisning i enlighet med riktlinjerna för GRI, Global Reporting Initiative. Umeå Energi har valt att rapportera sammanhållet och sammanfoga information om koncernens hållbarhetsarbete med den finansiella rapporteringen. Detta för att tydligare redovisa hur hållbarhet är en väsentlig del av, och starkt påverkar, koncernens kärnverksamhet och affärsstrategi. Den sammanhållna rapporten är framtagen enligt GRI:s senaste riktlinjer, G4, på nivån ”Core”. Redovisningen är inte granskad av tredje part, men har upprättats i samarbete med hållbarhetskonsulter och uppfyller enligt deras GRI indikator Utestående information Uttalande från vd Omfattning och avgränsningar Redovisningen fokuserar främst på de områden där Umeå Energi har 10-13 G4-19 Redogörelse för samtliga väsentli ga aspekter som identifierats 18 G4-EC3 Förmånsbestämda åtaganden 54 G4-20 Redogörelse för varje väsentlig aspekts avgränsning inom organi sationen 18; 36-37 G4-DMA Indirekt ekonomisk påverkan 5-6; 18, 23-25 G4-21 Redogörelse för varje väsentlig aspekts avgränsning utanför orga nisationen 18; 36-37 G4-EC7 Utveckling och betydelse av infrastrukturinvesteringar samt stödtjänster 18 ; 23-28; 40 G4-22 Förklaring till effekten av föränd ringar av information som lämnats i tidigare redovisningar och skälen för sådana förändringar redovis ningen Ej relevant. Denna redovis ning är Umeå Energis första hållbarhetsredovisning. EU12 Nätförluster 40 Ej relevant. Denna redovis ning är Umeå Energis första hållbarhetsredovisning. ORGANISATIONSPROFIL G4-3 Organisationens namn 6, 38 G4-4 Varumärken, produkter och tjänster 7, 38 G4-5 Huvudkontorets lokalisering 6 G4-6 Antal länder som organisationen är verksam i 6 G4-7 Ägarstruktur och bolagsform 38 G4-8 Marknader 6-7 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisnings perion G4-9 Bolagets storlek 6-7; 38 KOMMUNIKATION OCH INTRESSENTER G4-10 Total personalstyrka, uppdelad på Samtliga medarbetare har anställningsform, anställningsvillkor, placeringsort i Umeåregi region och kön onen. 32-33 G4-11 Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal - G4-12 Beskriv organisationens leveran törskedja G4-13 Förändring i bolagets storlek, struktur, ägarskap, värdekedja Samtliga av Umeå Energi anställda omfattas av kollek tiv avtal. 38 Inga förändringar i bolagets storlek, struktur och/eller ägarskap under 2014. G4-23 Hantering av försiktighetsprincipen 3,15, 17 G4-15 Externa ekonomiska, miljömässiga och sociala deklarationer, principer eller andra initiativ som organisa tionen anslutit sig till eller stödjer 3, 6, 15 G4-16 Medlemskap i föreningar och branschsammanslutningar 20 EU1 Installerad effekt EU2 - MILJÖ - G4-24 Intressentgrupper som organisatio nen har kontakt med 18-20 G4-25 Princip för identifiering och urval av intressenter 18 G4-26 Tillvägagångssätt vid kommunika tion med intressenter 18-20 G4-27 Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter 19-20; 23-33 - G4-14 REDOVISNINGSPROFIL G4-28 Redovisningsperiod G4-29 Datum för tidigare rapport 36 Ej relevant. Denna redovis ning är Umeå Energis första hållbarhetsredovisning. - G4-30 Redovisningscykel 36 G4-31 Kontaktuppgifter 37 9, 39, 66 G4-32 GRI-index och tillämpad GRIs "in accordance" nivå 36-37 Energiproduktion 9, 39, 66 G4-33 Policy och tillvägagångssätt för ex ternt bestyrkande av redovisningen 36 EU3 Antal kunder 66 EU4 Längd på transmissions- och distri butionsledningar 8, 66 EU5 Utsläppsrätter för koldioxidutsläpp 162 023 st för 2014 - VÄSENTLIGA ASPEKTER OCH AVGRÄNSNINGAR G4-17 G4-18 betydande ekonomisk, social och miljömässig påverkan. Koncernens fyra affärsområden; Energilösningar, Elnät, El och Bredband viktas lika. Samtliga delar av koncernens affärsverksamhet har stor påverkan på miljö, ekonomiska frågor och närsamhälle. Utifrån intressentdialog, väsentlighetsanalys och koncernövergripande strategier har fyra västentliga hållbarhetsområden identifierats och redovisats; Miljö och utsläpp, Leveranssäkerhet, Tjänstefokusering och Ansvar i regionen. Utifrån energibranschens stora utmaningar med omställning till förnybart och ökad förändringstakt har vi också identiferat Medarbetare som ett relevant hållbarhetsområde inom organisationen. Umeå Energis rapportering avgränsar sig till de områden och verksamheter där bolaget har fullständig kontroll över hela värdekedjan, inklusive rapporteringsdata och informationskvalitet. Vårt mindre engagemang (2,6 procent av aktierna) i Norrlands Etanolkraft är inte inkluderat i vår hållbarhetsredovisning. Kontakt Kontaktperson för års- och hållbarhetsredovisningen är vd Göran Ernstson, [email protected] Sida/ hänvisning STRATEGI OCH ANALYS G4-1 och Umeå Energis bedömning GRI:s grundläggande krav för nivå ”Core”. Ambitionen är att utveckla arbetet med hållbarhetsrapporteringen med mål att få kommande års redovisningar externt granskade och godkända. Publicering av första och också senaste hållbarhetsredovisningen för verksamhetsåret 2014, skedde i juli 2015. Enheter som inkluderas i organi sationens finansiella rapportering samt uppgift om någon av dessa enheter inte ingår i hållbarhetsre dovisningen 37-38 Beskrivning av processen för att definiera redovisningens innehåll och aspektavgränsningar 18; 36-37 G4-DMA Energi 8, 15, 18, 39 G4-EN3 Energianvändning inom organi sationen G4-EN7 Initiativ för energieffektiva produk ter och tjänster, inklusive baserade på förnyelsebar energi, samt resultat för energibehovet. kom mer G4-DMA Utsläpp till luft 8, 12, 15, 18, 30, 39 G4EN15 Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) G4EN16 Energi indirekta utsläpp av växthus 676 ton CO2e gaser (Scope 2) - G4EN17 Övriga indirekta utsläpp av växt husgaser (Scope 3) 9 257 ton CO2e - G4EN18 Utsläppsintensitet växthusgaser Utsläpp per levererad energi: 103 g CO2e/kWh - G4EN19 Minskning av utsläpp av växthusgas Minskning netto jämfört med 2013 2 000 ton CO2e - G4EN21 NO, SO samt andra väsentliga luftföroreningar, i vikt per typ. - G4-DMA Avfall och utsläpp till vatten Fjärrvärme 16 453 GWh och el 56 074 GWh 100 738 ton CO2e Total emission 2014: NOX 12,4 ton, SO2 12,3 ton, Stoft 8,5 ton Styrningsstruktur 7; 3435 G4-51 Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare 54 G4-56 Beskriv värderingar, riktlinjer och principer för etiskt uppförande 15, 17 EKONOMISK PÅVERKAN G4-DMA Ekonomiskt resultat 18; 38-44 G4-EC1 Skapat och levererat ekonomiskt värde 18, 44-47 G4EN23 Total avfallsvikt, per typ och hante ringsmetod. G4EN24 Oförutsedda utsläpp G4EN29 Böter för brott mot gällande miljö lagstiftning G4-DMA Anställning 15, 17, 18, 32 G4-LA2 Förmåner 32, 49 G4-LA4 Underrättelse vid förändringar i verksamheten 54 G4-LA6 Arbetsrelaterade skador och sjukdomar 33 G4-DMA Utbildning 32 G4-LA9 Genomsnittligt antal tränings- och utbildningstimmar per anställd och år, fördelat på personalkategorier. 33 G4-DMA Mångfald 17, 32 G4-LA12 Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön, ålders grupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer. 34-35, 54 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER G4-DMA Icke-diskriminering G4-HR8 Totalt antal fall av kränkningar av ursprungsbefolkningars rättigheter och vidtagna åtgärder - 12, 18, 23, 30 STYRNING G4-34 - ARBETSFÖRHÅLLANDEN & ARBETSVILLKOR Från förbränning: askor till deponi 37 216 ton varav farligt avfall (flygaska): 7 411 ton, Skrot till återvinning: 2 796 ton. Övrigt verksamhets avfall: återvinning 323 ton, energiåtervinning: 111 ton, deponi 8 ton samt farligt avfall 45 ton - Inga oförutsedda utsläpp har rapporterats under året - Inga viten har utdelats under året - 15, 17, 18 Inga kränkningar har rapporterats under året - SAMHÄLLSPÅVERKAN G4-DMA Påverkan på lokalsamhället 8, 15, 17, 18, 20, 23 G4-SO1 Program och praxis som bedömer och styr verksamhetens effekt på samhället/kommuner 23-25, 42 PRODUKTANSVAR G4-DMA Produkt- och tjänsteinformation 8-9, 15, 18, 26-27 G4-PR4 Fall då regler och koder för produktinformation inte efterlevts under perioden Inga fall har rapporterats under året - G4-PR5 Kundnöjdhet och kundundersök ning Ingen NKI (Nöjd Kundin dex)-mätning genomfördes under 2014. Mätning kom mer att göras under 2015. - G4-PR7 Fall då regler och koder för mark nadskommunikation inte efterlevts under perioden Inga anmälningar kring mark nadskommunikation - G4-DMA Tillgång till elnätet och tillgäng lighet 8-9,15, 18, 23, 28 EU28 Strömavbrott 28, 40 EU29 Strömavbrott, längd 28, 40 EU30 Genomsnittlig tillgänglighet och driftavbrott 28,40 38 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrelsens och verkställande direktörens årsredovisning för 2014, bolagets 50:e verksamhetsår. (Föregående års siffror anges inom parentes.) Ägarförhållande och koncernstruktur Moderbolaget, Umeå Energi AB, är ett helägt dotterbolag till Umeå Kommunföretag AB (UKF). Umeå Energi AB äger i sin tur samtliga aktier i Umeå Energi Elhandel AB, Umeå Energi Elnät AB, Umeå Energi UmeNet AB, Umeå Energi Sol Vind och Vatten AB, 58,8 % av aktierna i BioEndev AB och 2,6 % av aktierna i Norrlands Etanolkraft AB. Verksamhet Koncernens verksamhet är indelad i fyra affärsområden (Ao), ett resultatområde (Ro) och ett dotterbolag: Energilösningar (tidigare Värme), Elnät, El (tidigare Elhandel), Bredband (tidigare UmeNet), Sol Vind och Vatten och dotterbolaget Bio Endev AB. Under året ökades ägandet i bolaget Bio Endev AB med 9,8 %. Ao Energilösningar innefattar produktion, försäljning och distribution av fjärrvärme och fjärrkyla inom Umeå kommun och Bjurholms kommun, samt produktion och försäljning av el. Vidare erbjuds Umeå kommun och andra kunder avfallsbehandling i form av förbränning. Affärsområdet ansvarar också för energirelaterade tjänster som serviceavtal och energiutredningar. Torvbrytning i egen regi sker vid Basarmyran utanför Fredrika inom Åsele kommun. Verksamheten bedrivs i moderbolaget. Ao Elnät innefattar eldistribution inom Umeå kommuns gränser förutom Botsmarksområdet, entreprenadtjänster samt byggande och underhåll av vägbelysning. Verksamheten bedrivs i dotterbolaget Umeå Energi Elnät AB. Ao Els (tidigare Elhandel) verksamhet, som bedrivs i dotterbolaget Umeå Energi Elhandel AB, omfattar försäljning och inköp av el. Resultatområdet Sol Vind och Vatten producerar och säljer elkraft baserad på förnybara energikällor såsom sol och vind. Verksamheten inom affärsområdet startade under 2009 och omfattar vindkraftproduktion, projekt inom solenergi och service av vindkraftanläggningar. Verksamheten bedrivs i dotterbolaget Umeå Energi Sol Vind och Vatten AB. Ao Bredband (tidigare UmeNet) erbjuder byggande, drift, underhåll och service samt uthyrning av kanalisation, fiber och kapacitet. Verksamheten bedrivs i dotterbolaget Umeå Energi UmeNet AB. I dotterbolaget BioEndev AB bedrivs forskning med nära koppling till Umeå Universitet. Bolaget skall utveckla och kommersialisera ny teknologi för förädling av biomassa, till exempel s.k. grönt kol. Års- och koncernredovisningen är skriven i Tkr/Mkr om inte annat anges. Affärsområde Elnät Omsättning och resultat Koncernen 20142013 Koncernens intäkter, Mkr 1 459,6 Resultat efter finansnetto, Mkr 140,2 Resultat efter skatt, Mkr 104,9 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 6,5 Räntabilitet på totalt kapital, % 5,8 Räntabilitet på justerat eget kapital % 15,6 Soliditet, % 24 1 468,4 111,1 85,3 4,6 4,5 10,9 21 Moderbolaget 20142013 Intäkter, Mkr varav försäljning till dotterföretag, Mkr Av rörelsekostnader utgjorde inköp från dotterföretag, Mkr Resultat efter finansnetto, Mkr* Nettoresultat efter bokslutsdispositioner och skatt, Mkr 876,7 862,0 147,8 146,6 43,6 43,6 57,5 13,8 -12,7 - 0,8 *70,6 Mkr härrör från Ao Energilösningar och -27,0 Mkr är övriga omkostnader samt nedskrivning av aktier och andelar. Bokslutsdispositioner Moderbolaget har lämnat koncernbidrag till Umeå Kommunföretag AB, Mkr Umeå Energi Sol Vind och Vatten, Mkr Moderbolaget har erhållit koncernbidrag från Umeå Energi Elnät AB, Mkr Umeå Energi Elhandel AB, Mkr Maskiner och inventarier har avskrivits utöver plan i Moderbolaget, Mkr i Umeå Energi Elnät AB, Mkr i Umeå Energi UmeNet AB, Mkr Personal 20142013 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Affärsområde El Försäljning och resultat 2014 2013 Försäljning och resultat 2014 2013 Intäkter, Mkr varav vägbelysnings- och entreprenadverksamhet, Mkr Försäljning till moder- och systerföretag, Mkr Försäljning, GWh varav lågspänningskunder, GWh Resultat efter finansnetto, Mkr varav vägbelysnings- och entreprenadverksamhet, Mkr Nätkunder årets slut, Antal 330,1 327,7 360,1 438,7 18,3 25,0 20,8 1 398 793 98,5 22,4 1 422 794 78,8 Intäkter, Mkr varav försäljning till moder- och systerföretag, Mkr Elförsäljning, GWh Kunder årets slut, Antal Resultat efter finansnetto, Mkr 33,5 940 50 102 10,6 41,9 1 014 51 175 19,2 4,5 58 532 5,9 57 865 Affärsområde Energilösningar Försäljning och resultat 2014 2013 Intäkter, Mkr Försäljning värme, GWh Försäljning El,GWh Resultat efter finansnetto, Mkr Fjärrvärmekunder årets slut, Antal Fjärrkylakunder årets slut, Antal 755,0 815 203 70,6 7 312 53 743,8 845 188 14,7 7 267 50 Produktion* 20142013 Värme, GWh El, GWh Fjärrkyla, GWh 39 975 222 13,4 1 059 208 13,1 Prisnivån för slutkunder har sammantaget varit lägre jämfört med föregående år. Inköp Den totala elanskaffningen uppgick till 940 GWh (1 014). All kraft köps på elmarknaden. Marknadspriset på inköpt el har varit stabilt och har sammantaget varit något lägre än föregående år. Affärsområde Bredband Försäljning och resultat Intäkter, Mkr varav försäljning till moder- och systerföretag, Mkr Resultat efter finansnetto, Mkr Kunder årets slut, Antal 2014 2013 59,1 54,3 1,8 4,1 9 774 1,1 5,2 8 464 *Produktionsmixen har bestått av avfall, biobränsle, olja, värmepumpar, el samt inköp av färdig värme. 16,4 14,7 7,0 9,5 74,4 10,6 47,0 19,2 108,7 24,0 4,1 65,4 32,2 5,1 Koncernens pensionsåtagande tryggas genom pensionsstiftelse och försäkringslösning. MILJÖPÅVERKAN Koncernen bedriver tio tillståndspliktiga och åtta anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. DE TILLSTÅNDSPLIKTIGA VERKSAMHETERNA ÄR: • Dåva kraftvärmeverk, fjärrvärme- och elproduktion samt bränsleplaner • Ålidhemsanläggningen, fjärrvärmeproduktion • Backens panncentral, fjärrvärmeproduktion • Ryttarens panncentral, fjärrvärmeproduktion • Landstingets panncentral • Röbäcks panncentral • Panncentral Volvo • Hörnefors vindkraftspark, elproduktion • Basarmyran Åsele, torvbrytning • Granbergets vindkraftspark Robertsfors, elproduktion DE ANMÄLNINGSPLIKTIGA VERKSAMHETERNA ÄR: • Ålö panncentral, värmeproduktion för Ålöfabriken. • Brännlands panncentral, värmeproduktion för industrifastighet • Bjurholms panncentral, fjärrvärmeproduktion • Hörnefors panncentral, fjärrvärmeproduktion • Vindkraftverk Holmsund, elproduktion • Granitens värmepumpsanläggning, fjärrvärme- och fjärrkylaproduktion • Sävar 61:264 och 61:275, mellanlagring av biobränsle • Graniten 3, mellanlagring av biobränsle Samtliga verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten, buller och avfall i form av aska och slagg. Den tillståndspliktiga produktionen i dessa verksamheter sysselsätter ca 140 av företagets anställda. Umeå Energi har ett certifierat ledningssystem enligt ISO 14 001 sedan år 2001 och har som koncernövergripande mål att vara klimatneutrala år 2018. UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 40 Förvaltningsberättelse Resultatområde Sol Vind och Vatten Verksamheten Försäljning, resultat och produktion 2014 2013 Intäkter, Mkr varav försäljning till koncernföretag Rörelseresultat efter finansnetto, Mkr * Produktion el, GWh 24,5 16,7 -14,7 45,7 27,0 12,2 -9,5 30,8 *Totalt ingår 10 vindkraftverk (7) med en totaleffekt på 22,2 MW. Investeringar Koncernens investeringar i Fastigheter, maskiner och inventarier Elnät, Mkr Energilösningar, Mkr Bredband, Mkr Sol vind och vatten, Mkr BioEndev, Mkr Koncernnivå, Mkr Immateriella tillgångar * Moderbolaget, Mkr Bredband, Mkr Elnät, Mkr 2014 2013 53 64 30 53 20 19 10 104 5 – 14 6 132247 2014 2013 5 11 4 5 8 5 1720 *Avser systemutveckling i verksamhetssystem, provisioneringssystem och för för ärende- och mätvärdeshantering. Finansiering och likviditet Koncernens betalningsberedskap har varit god. Finansiering sker via checkräkningskredit genom koncernkonto. Årets investeringar har finansierats med egna medel. Självfinansieringsgraden uppgick till 266 % (126). För leasebar maskinutrustning inom Dåva 2 har moderbolaget tecknat ett finansiellt leasingavtal som lyftes kommersiellt den 1 juni 2010. Moderbolagets lånestock har på balansdagen minskat med 216 Mkr (191). Genomsnittliga skuldräntan på bolagets totala skulder inklusive avsättningar och kortfristiga skulder var 2,9 % (2,9). Risk Förvaltningsberättelse Risk ingår som en aktiv del i all affärsverksamhet. Dess två huvudområden är rörelserisker och finansiella risker. Dessa hanteras av ledningen och affärsområdena med målsättningen att skapa en fungerande kontroll över resultat och kassaflöden i nutid och i framtiden. För de finansiella riskerna har styrelsen fastställt ett finansieringsreglemente och en riskpolicy för handel med el. Koncernens marknadsandel är fortsatt mycket hög på den prioriterade hemmamarknaden. Leveranserna av värme, el och bredband har tryggt och säkert nått våra kunder. 2014 var 13,9 % varmare än ett normalår jämfört med 2013 som var 9,7 % varmare än ett normalår. Producerad och såld värmevolym är lägre än föregående år liksom elleveranserna i vårt elnät till följd av det milda vädret. Producerad och såld el i kraftanläggningarna är högre än föregående år, som en följd av god tillgänglighet. Tillsammans med lägre elpriser innebär det också lägre nettoomsättning jämfört med föregående år. Antalet kunder i vårt värme-, el- och bredbandsnät fortsätter att öka. Affärsområde Elnät Ao Elnät är en säker och kvalitetsmedveten leverantör av nättjänst och nyanslutningar. Investeringar samt underhåll för säkerställande av fortsatt hög leveranssäkerhet har genomförts enligt plan under året och elnätet är ett av landets mest leveranssäkra. En årlig oberoende mätning visar att Umeå Energis elnätsavgifter är de 6:e lägsta i landet. Energiförlusterna i nätet är på en fortsatt låg nivå och uppgår till 2,8 % (2,9 %) vilket motsvarar 40 GWh. Det milda vädret har självklart en påverkan på nätförlusterna, positivt är att de aktiviteter som har drivits under de senaste åren börjar ge utfall. Den 6:e november orsakade en kortslutning i en strömtransformator vid Ersboda fördelningsstation att 33 079 av Umeå Energi Elnäts kunder blev strömlösa. Ca 31 000 kunder hade tillbaka strömmen efter ca 10 minuter de övriga efter ca 50 minuter. Efter avbrottet har det genomförts flera förebyggande aktiviteter för att minimera risken att denna typ av avbrott drabbar. Planerade avbrott har varit 2,48 minuter (2,33) i genomsnitt per kund och år. Oplanerade avbrott 38,66 minuter (41,50) i genomsnitt per kund och år. Under 2014 utbetalades 96 kkr (757) i avbrottsersättning till kund. Affärsområde Energilösningar Efter årets första månader som totalt sett var nära ett normalår, var resterande månader varmare eller mycket varmare än ett normalår. Detta innebar att produktionen av värme och el blev mindre än planerat. Detta har också medfört att försäljningsvolymerna av värme, el- och elcertifikat blev lägre än förväntat under året för Ao Energilösningar. Prisnivåerna för el- och elcertifikaten är på alltjämt låga nivåer, vilket påverkat resultatet negativt. Tillgängligheten i huvudproduktionsanläggningarna Dåva 1 och Dåva 2 har under året varit god vilket medfört att produktionen av värme och el varit mycket kostnadseffektiv. Lönsamheten inom Ao Energilösningar har förbättrats under de senaste åren och verksamheten går nu stabilt med vinst. Affärsområde Bredband Ao Bredband, som profileras under ett nytt varumärke, ume.net, har fortsatt att arbeta utifrån den långsiktigt fastlagda strategin med ett fortsatt mycket gott resultat. Vidare har ao Bredband arbetat med både förtätning i befintliga strukturer samt med nybyggnation. Utöver detta har arbetet fortsatt med att erbjuda drift, underhåll och service till fibernät som ägs av andra. Samarbeten med externa tjänsteleverantörer utvecklas ständigt med nya tjänster. Under 2014 fortsatte utrullningen av den nya automatiserade tjänsten som innebär avsevärd förenkling för kunderna att hantera avtal och tjänster för kunderna. Ett samarbete pågår med Umeå Kommun och Umeå Universitet, Wireless City of Umea, i syfte att utöka antalet accesspunkter för att kunna surfa trådlöst. Antalet kunder ökar och lönsamheten är fortsatt god. Under 2014 lanserades det nya varumärket, ume.net och som en del i detta arbete genomfördes kampanjen ”Leva med lagg”. Kampanjen har under året belönats med en mängd prestigefyllda priser i PR-tävlingen Spinn, reklamtävlingen Clio, europeiska Lovie Award och Sveriges Annonsörers reklamtävling 100-wattaren. Utöver dessa utmärkelser så vann ume.net även priset för Årets marknadskampanj på telekomgalan i Stockholm. Affärsområde El Konkurrensen på den svenska elmarknaden är alltjämt hård. Det ekonomiska resultatet för Ao El för år 2014 fortsatte de senaste årens trend av god vinstnivå. Översynen av risker och avtal ger utdelning samtidigt som det fortsatt är en gynnsam underliggande råkraftmarknad med låga och stabila priser, vilket minskar risker vid inköp och håller vinstmarginalen på tillfredställande nivå, utan oförutsedda prisspikar. Bolaget fortsätter sin resa mot en mer strukturerad affär, där balansansvaret ligger på en samarbetspartner och en indexerad förvaltning av de interna elportföljerna skapar transparens och insyn för alla inblandade. Fortsatt fokus på att uppskatta försäljningsvolymer för att bäst matcha inköp på terminsmarknaden och minska kostnader och risk. De låga elpriserna är gynnsamma för våra kunder. Den allmänna trenden och även bland våra kunder har under året varit att allt fler väljer rörligt avtal, s k Börsavtal. Det ökar kundnyttan eftersom det i rörliga avtal inte förekommer risktillägg men även för kraftaffären är det gynnsamt då det minskar risken. Antalet kunder inom Ao El minskar något, medan antalet kunder i Umeå ökar, om än blygsamt. Andelen kunder i det lokala nätet är närapå 80 %. Affärsområdet har förstärkts med produkt- och affärsutvecklare samt en ny VD. UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Resultatområde Sol Vind och Vatten Resultatområdet är en del av Affärsområdet El. Här samlas Umeå Energis vindkraftverk, sol- och andra projekt som främjar koncernens arbete med förnyelsebar elproduktion. Projektet Hållbara Ålidhem där bolaget tillsammans med AB Bostaden och Umeå Kommun utvecklar den hållbara stadsdelen har genomfört installation av solceller på 2 600 kvadratmeter och 320 kW. Projektet är avslutat men vi fortsätter att samla mätdata och följa upp solproduktionen. Solcellerna, som är i olika material, är placerade i olika riktningar och lutningar. Datainsamlingen har pågått i tre år och ger underlag till unik information för hela branschen. Umeå Energi investerade 2014 också solceller på de egna kontorsfastigheterna i centrum, total effekt 25 kW. Vindkraftsinvesteringarna har under 2014 genererat 46 GWh el. Vindnivåerna under 2014 var lägre än normalt och uppmättes till 89 % (100). Under 2014 har tre vindkraftverk om vardera 3,2 MW börjat producera i Robertsfors. Prisnivån på el och elcertifikat har väsentlig betydelse för lönsamheten inom affärsområdet. Då dessa under 2014, liksom året dessförinnan, inte varit gynnsamma resulterar det i ett negativt resultat för Sol Vind och Vatten. Bolaget har förstärkts då man samlat bolagen för elhandel och förnybar elproduktion under samma hatt, d.v.s. under Ao El. Koncernen och moderbolaget Umeå Energi, har genom ägarbolaget Nekab ett direkt och indirekt engagemang i SEKAB tillsammans med energibolagen i Övik och Skellefteå. Delägarlån har fram till och med 2012 lämnats till Nekab om totalt 52,9 Mkr. Av försiktighetsskäl har 20,0 Mkr av totalt lämnade delägarlån nedskrivits. Detta gjordes 2010. Räntefordringar på Nekab för 2010 och 2011 har konverterats till aktier uppgående totalt till 5,4 Mkr. Dessa har av samma skäl nedskrivits med sitt värde det år de uppstod. Inget ytterligare behov av nedskrivning bedöms aktuellt för 2014. En ansvarsförbindelse som Umeå Energi har haft till SEKAB har övertagits av Umeå Kommun. En koncernövergripande väsentlig förändring är genomförd under året för att förbättra konkurrenskraften, bibehålla leveranskvalitén och förbättra servicenivån - med långsiktig lönsamhet. En ny organisation är under året sjösatt för större affärsfokus och effektivisering av leveransprocessen. Ett nytt koncernöverbryggande arbetssätt för att arbeta med utvecklings- och förändringsfrågor är infört. För att säkra framtida affärer är en affärsledning och en leveransledning tillsatt för att prioritera utvecklingsfrågor på koncernnivå. 41 42 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Framtida utveckling Förvaltningsberättelse Umeå Energi har stor betydelse för utvecklingen i Umeå Kommun både på kort och på lång sikt. Arbetet inom bolaget bedrivs med stor hänsyn till miljön och med fokus på trygg och uthållig energiförsörjning i kommunen. Som Umeåbornas eget energibolag är det viktigt för oss att staden utvecklas och att vi vilket också uttrycks i våra ägardirektiv, bidrar till att göra Umeå till en attraktiv kommun att bo och utvecklas i. Vi vill ge kunderna en enklare vardag och regionen en hållbar utveckling. Umeå Energi har idag en stark ställning och för att behålla den måste vi uppnå våra strategiska mål, bland annat vad gäller leverans av produkter och tjänster av högsta kvalitet till våra kunder. Det innebär att vi måste ständigt röra oss uppåt i värdekedjan och skapa mervärde för kunderna. För att nå dit måste vi under de närmaste åren fokusera på att integrera våra produkter och tjänster i kompletta lösningar för våra kunder och skapa en bättre och närmare relation med våra kunder, genom olika kanaler. En bra relation med våra kunder ska ha sin utgångspunkt i kundernas behov av lösningar, inte våra produkter och tjänster. Vi vill förflytta Umeå Energi till att bli en lösningsleverantör. Det är en nödvändig omställning som krävs för att möta förändringarna i vår omvärld. Det arbetet kommer att fortgå inom koncernen de kommande åren. Vi fokuserar på att arbeta processinriktat med tydligt definierade processer som vi mäter, följer upp och ständigt förbättrar i syfte att vara effektiva i allt vi gör. Våra värderingar är Enkelhet, Närhet och Ansvar och våra medarbetare har en huvudroll där arbetet med ständiga förbättringar ses som en naturlig del i såväl medarbetarens som företagets utveckling. Våra ledare utvecklar förmågan att leda och verka i förändring. Det långsiktiga verksamhetsmålet att vi ska vara Klimatneutrala 2018 har en påtaglig inverkan på alla beslut. Flera år med stora investeringar för bättre miljö, där vår biobränsleeldade kraftvärmeanläggning Dåva 2 är det tydligaste beviset. Dåva 2 ger produktion av värme och el med förnybart bränsle. Investeringar i vindkraft samt investeringar i solcellsanläggningar stödjer också verksamhetsmålet Klimatneutral 2018. Med egen produktion av el och värme med förnybara bränslen, bio och vind och med 100 % förnybar el till alla våra elhandelskunder tar vi betydelsefulla kliv för vårt ansvar för ett hållbart samhälle. Som umeåbornas eget energibolag ger vi tillbaka till vår region i form av en bra miljö, stadsutveckling och genom stöd till idrott och kultur samt vårt sociala ansvarstagande. Ett positivt ekonomiskt resultat har gett och ger oss möjlighet att fortsätta våra investeringar i nya produkter och tjänster, nära kunderna och kopplade till våra basaffärer, såväl som investeringar i anläggningar och personal, något som är helt avgörande för att vi ska kunna fortsätta ha hög kvalitet, service och leveranssäkerhet. Förvaltningsberättelse För 2015 planeras investeringar i nivån 187 Mkr och kommer kunna självfinansieras till 100 %. Affärsområde Elnät De senaste åren har utvecklingen och förändringarna inom energibranschen varit stora och när ao Elnät blickar framåt tyder allt på att förändringstakten bara kommer att öka. Detta måste Umeå Energi Elnät som nätbolag ta i beaktande och anpassa verksamheten därefter. Några av de utmaningar som vi ställs inför är hur vi som nätbolag påverkas av införandet av en Nordisk slutkundsmarknad där elkunden främst skall ha kontakt med elhandlaren och endast i vissa särskilda fall med nätägaren. Förhandsregleringen för nästa reglerperiod 2016-2019 innebär nu okända förändringar för nätbolagen. Smarta nät som bland annat innebär en utveckling mot ett energisystem med ökade möjligheter för kunderna att leverera sin el till nätet betyder att vi som nätbolag vill vara i framkant och utveckla elnätet. Snabb utveckling sker inom förnybar elproduktion (vind och sol) och elektrifiering av fordonsflottan m.m. I dagsläget vet man inte i detalj hur och i vilken omfattning. Ao Elnät skall dock vara redo för dessa utmaningar genom fortsatt kompetens- och medarbetarutveckling, bra omvärldsbevakning och ökad kunddialog. Genom att förtydliga och utveckla bolagets processer skapas förutsättningar för ett standardiserat, effektivt och kvalitetssäkrat arbetssätt. Med det stora engagemang och intresse för utveckling som finns inom organisationen kommer ao Elnät att nå detta mål och ligga ”steget före”. Affärsområde Energilösningar Hög tillgänglighet och god prestanda hos våra kraftvärmeverk Dåva 1 och 2 är även fortsättningsvis av yttersta vikt för ao Energilösningars ekonomiska resultat. Optimering av drift och underhåll av produktions- och distributionsanläggningar är därmed ett högprioriterat område. Att fortsätta stödja våra kunder i deras arbete för en hållbar utveckling och erbjuda tjänster i form av service av kundernas anläggningar, statistik och rådgivning är idag viktigt och kommer att bli allt viktigare. Vi erbjuder bland annat möjlighet att teckna serviceavtal för fjärrvärme och efterfrågan är mycket stor. Vid årsskiftet har i storleksordningen 1000 (600) privatkunder valt att teckna serviceavtal med Umeå Energi. Oberoende undersökningar visar att fjärrvärmen i jämförelse med andra uppvärmningsalternativ, t ex bergvärme och värmepumpar ger mindre klimatpåverkan och är ett ur prisperspektiv konkurrenskraftigt alternativ. Ao Energilösningar kommer för att ge kunderna ett större värde utveckla sina erbjudanden mot mer lösningsorienterade tjänster. För att synliggöra denna utveckling har affärsområdet genomfört ett namnbyte och heter numera Affärsområde Energilösningar. Affärsområde El Det strategiska beslutet att all el som säljs ska vara hundra procent förnybar var ett viktigt beslut för bolaget då allt fler bolag väljer att göra likadant och det håller på att utvecklas till en hygienfaktor. Ao El har fortsatt fokus på de förändringar som sker inom elbranschen för att fortsätta skapa värde för befintliga kunder och utvecklas till ett attraktivt elhandelsbolag för nya kunder. Bolaget har under 2014 förstärkts med en ny VD samt produkt-och affärsutvecklare med fokus på kundorientering och utveckling av nya produkter och affärer. Användningen av el i Sverige fortsätter att minska och slutade 2014 på samma nivå som för 30 år sedan, 1986. Marknaden förändras och elaffären behöver anpassas till ett nytt energilandskap där kunden fortsätter att på olika sätt minska sin energiförbrukning och där allt fler väljer att bli microproducenter och göra sin egen el. Konkurrensen på slutkundsmarknaden väntas dessutom vara fortsatt stenhård med extremt låga marginaler. Förberedelser sker kontinuerligt inför de utmaningar som en elhandlarcentrisk slutkundsmarknad innebär. Det är bland annat därför viktigt för bolaget att förflytta fokus från pris till värde. Detta ses tydligt i den kommunikation som Ao Elhandel drivit under de senare åren där mervärden och känsla tar plats framför priserbjudanden och rabatter. Fokus är kundgränssnittet och kommunikation av tydliga och enkla budskap där Umeå Energi är det givna valet när det kommer till hållbara energilösningar. Det är också viktigt att fortsätta bekräfta kundens val av energileverantör. Bolaget har därför tagit fram solcellspaket för villakunder och erbjuder sig att köpa överskottsel av solelsproducenter. Det ska dessutom tas fram nya former av vind- och solerbjudanden för att göra det enkelt för våra kunder att både köpa och producera förnybar energi, både för privatoch företagskunder. Resultatområde Sol vind och Vatten Nya tjänster är ständigt under utveckling. Solen kommer starkt och under 2015 kommer bl.a. solcellspaket till privatkunder att lanseras. Tjänsteutveckling kommer också att generera fler tjänster för service av sol- och vindkraftsanläggningar och förväntas öka i omfattning. Vindkraftsverken i parkerna Hörnefors, samt Robertsfors har god tillgänglighet och vindförhållandena är goda. Vindförhållanden och elprisutvecklingen är avgörande för Sol Vind och Vattens lönsamhet. Vid full produktion förväntas de 10 vindkraftverken producera 56 GWh el. Affärsområde Bredband Ao Bredband kommer att fortsätta arbetet med att erbjuda tjänster till fler kunder samt att utveckla det öppna stadsnätets erbjudande. Kundundersökningar visar att kunderna värderar valfriheten i ett öppet stadsnät. Ett steg i den riktningen är införandet av kundportalen där nya och befintliga kunder får information om vilka pro- UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 dukter och tjänster som erbjuds via stadsnätet. I portalen kan kunderna köpa de tjänster som erbjuds via ume.net och ume.nets tjänsteleverantörer helt elektroniskt. Med tidiga, framsynta och innovativa satsningar på stadsnät och bredbandsutbyggnad och samarbete med tjänsteleverantörer och operatörer har man satt Sverige och Umeå på kartan. De nationella operatörerna har börjat bygga nästa generation av mobilt bredband, 4G. ume.net arbetar vidare med att erbjuda svartfiber till denna utbyggnad. Under 2015 kommer Ao Bredband att arbeta vidare med den konsolidering som sker i branschen samt att titta på möjligheterna att arbeta över kommungränserna. Resultatdisposition Till bolagsstämmans förfogande står från föregående år i kronor: Balanserade vinstmedel Årets resultat 13 276 094,21 -12 679 781,52 596 312,69 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinsten balanseras i ny räkning. 43 44 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Resultaträkning Resultaträkning Balansräkning KONCERNEN MODERBOLAGET Balansräkning UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 KONCERNEN 45 MODERBOLAGET KkrNot 2014201320142013 KkrNot 2014-12-312013-12-312014-12-312013-12-31 Rörelsens intäkter m.m. TILLGÅNGAR Nettoomsättning exkl. punktskatter Anläggningstillgångar 3 1 336 649 1 376 680 733 082 728 202 Aktiverat arbete för egen räkning 32 107 30 952 3 696 6 804 Övriga rörelseintäkter 4 90 822 60 773 139 960 127 059 Balanserade utvecklingsarbeten och liknande arbeten 1 459 578 1 468 405 876 738 862 065 Koncessioner, patent, licenser, varumärken och Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader 5,6-740 097-809 579-462 861-503 075 7-217 027-211 248-147 733-144 423 Immateriella anläggningstillgångar liknande rättigheter 13 58 369 47 399 25 906 25 261 14 725––– 59 094 47 399 25 906 25 261 Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar av materiella och immateriella Byggnader och mark 15 587 776 609 710 585 708 607 392 anläggningstillgångar-235 337-227 810-129 964-126 413 Maskiner och andra tekniska anläggningar 16 3 158 707 3 064 616 1 354 217 1 377 182 -1 192 461 -1 248 637 -740 558 -773 911 Pågående nyanläggningar och förskott avseende Rörelseresultat 267 117 219 768 136 180 88 154 materiella anläggningstillgångar 17 110 159 279 494 34 469 70 989 3 856 642 3 953 820 1 974 394 2 055 563 Finansiella anläggningstillgångar Resultat från finansiella poster Andelar i koncernföretag 18 – – 20 692 24 249 Resultat från värdepapper och fordringar som är Fordringar hos koncernföretag 19 32 700 32 710 203 388 202 710 anläggningstillgångar 8-23 536-622-23 527-613 Andelar i intresseföretag 20 – 49 – 49 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav 21 2 624 2 682 799 847 Andra långfristiga fordringar 22 47 456 48 006 47 456 48 006 Räntekostnader och liknande resultatposter 1 617 1 414 7 205 7 243 10-105 033-109 491-76 241-80 965 -126 952 -108 699 -92 563 -74 335 Resultat efter finansiella poster 140 165 111 069 43 617 13 819 11 – 140 165 82 780 83 447 272 335 275 861 Bokslutsdispositioner –-54 737-13 071 Summa anläggningstillgångar 3 998 516 4 084 666 2 272 635 2 356 685 Omsättningstillgångar Varulager mm Resultat före skatt 111 069 -11 120 748 Råvaror och förnödenheter 98 961 92 172 98 961 92 172 98 961 92 172 98 961 92 172 Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT 12-35 277-25 802-1 560-1 530 104 888 85 267 -12 680 -781 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 134 590 154 967 133 208 154 667 Fordringar hos koncernföretag 13 700 16 535 103 273 111 625 Elcertifikat, utsläppsrätter, ursprungsgarantier etc 10 986 19 631 34 – Aktuell skattefordran 4 950 2 295 2 455 1 509 Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 35 069 37 874 29 798 31 603 176 157 153 705 100 328 89 571 375 452 385 007 369 096 388 975 Kassa och bank 148 993 121 502 1 394 1 997 Summa omsättningstillgångar 623 406 598 681 469 451 483 144 SUMMA TILLGÅNGAR 4 621 922 4 683 347 2 742 086 2 839 829 46 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Balansräkning Balansräkning Kassaflödesanalys KONCERNEN Kassaflödesanalys MODERBOLAGET UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 KONCERNEN 47 MODERBOLAGET KkrNot 2014-12-312013-12-312014-12-312013-12-31 KkrNot 2014201320142013 EGET KAPITAL OCH SKULDER Den löpande verksamheten Eget kapital 24 Bundet eget kapital Aktiekapital (692 aktier) 69 200 Rörelseresultat 267 117 219 768 136 180 88 154 - Avskrivningar 235 337 227 811 129 964 126 413 69 200 69 200 69 200 - Övriga poster som inte ingår i kassaflödet Reservfond 13 840 13 840 83 040 83 040 Fritt eget kapital 32 -2 810 -1 843 -1 870 6 733 499 644 445 736 264 274 221 300 Erhållen ränta 1 617 1 414 7 205 7 243 Erlagd ränta-105 033-109 491-76 241-80 965 Balanserat resultat 13 276 14 057 Årets resultat-12 680-781 596 Annat eget kapital inkl. årets resultat 1 031 083 Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare 1 100 283 Nettokassaflöde från den löpande verksamheten 396 195 337 657 0 – 195 238 147 578 13 276 Förändringar i rörelsekapital 933 471 1 002 671 Betald inkomstskatt-33-2 Ökning(-)/minskning(+) av varulager -6 789 20 262 -6 789 20 262 Minoritetsintresse51 – Ökning(-)/minskning(+) av rörelsefordringar 9 555 47 860 19 879 -39 021 1 100 334 1 002 671 83 636 96 316 Ökning(+)/minskning(-) av rörelseskulder Obeskattade reserver25 Investeringsverksamheten 479 612 370 935 Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 794 -8 800 17 949 7 830 405 755 396 979 226 277 136 649 Lämnade kapitaltillskott––-19 980– Avsättningar Uppskjuten skatteskuld Förvärv av aktier i dotterföretag –-21 – 308 787 258 552 3 090 1 530 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar-17 130-20 465-4 634-10 833 308 787 258 552 3 090 1 530 Förvärv av materiella anläggningstillgångar-131 890-247 131-43 624-59 287 Långfristiga skulder 27 Avyttring av materiella anläggningstillgångar Checkräkningskredit 28 Kassaflöde från investeringsverksamheten Övriga skulder till kreditinstitut 2 352 125 2 549 427 2 040 938 2 253 787 599 597 618 412 267 667 2 951 722 3 167 839 2 041 205 2 254 454 Övriga skulder till kreditinstitut 23 351 23 351 – – – 26 Kortfristiga skulder Förskott från kunder 106 37 106 37 Leverantörsskulder 85 611 55 701 61 005 41 978 Skulder till koncernföretag 16 401 7 077 16 402 7 077 3 274 127 202 685 202 -145 746 -140 394 -67 574 -69 918 Erhållna koncernbidrag – – 85 026 66 203 Finansieringsverksamheten Lämnade koncernbidrag-16 401 –-31 083-16 989 Amortering av skuld-18 815-23 282-400 209 Förändring av checkräkningskredit-197 302-167 357-212 849-115 151 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -232 518 -190 639 -159 306 -65 728 1 003 Aktuell skatteskuld5335 – – Övriga skulder 55 028 69 530 12 038 12 367 Årets kassaflöde 27 491 65 946 -603 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 80 529 98 554 44 992 55 136 Likvida medel vid årets början 121 502 55 556 1 997 994 261 079 254 285 134 543 116 594 Likvida medel vid årets slut 148 993 121 502 1 394 1 997 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 621 922 4 683 347 2 742 086 2 839 829 Ställda säkerheter 30 5 080808080 Ansvarsförbindelser 30 572 45 572 572 45 572 48 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Tilläggsupplysningar Tilläggsupplysningar Belopp i tkr om inte annat anges Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Års- och koncernredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Övergång till K3-regelverket innebär byte av redovisningsprincip. Byte av redovisningsprincip har inneburit att jämförelseåret 2013 räknats om i enlighet med de nya redovisningsprinciperna. Följande redovisningsprinciper har ändrats: Enligt K3 ska komponentavskrivning tillämpas på materiella anläggningstillgångar som har betydande komponenter med väsentligt olika nyttjandeperioder. Tidigare har prestandahöjande ansatsen tillämpats vilket inneburit att om ett byte av komponent inte höjt ursprungliga prestanda har denna kostnadsförts. Enligt K3 ska ett sådant komponentbyte läggas till tillgångens värde och skrivas av över sin nyttjandeperiod vilket innebär att de komponentbyten som kostnadsförts i de fastställda resultat- och balansräkningarna för 2013 istället redovisas som en ökning av tillgångens värde i de omräknade resultat- och balansräkningarna för 2013. Nettoeffekten redovisas mot balanserat resultat. De viktigaste redovisnings- och värderingsprinciperna som använts vid upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan. I de fall moderföretaget tillämpar avvikande principer anges dessa under redovisningsprinciper i Moderföretaget nedan. Värderingsprinciper Tillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar verksamheten moderföretaget och samtliga dotterföretag fram till och med 31 december 2014. Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än 50% av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Redovisningen av rörelseförvärv bygger på enhetssynen. Det innebär att förvärvsanalysen upprättas per den tidpunkt då förvärvaren får bestämmande inflytande. Från och med denna tidpunkt ses förvärvaren och den förvärvade enheten som en redovisningsenhet. Tillämpningen av enhetssynen innebär vidare att alla tillgångar (inklusive goodwill) och skulder samt intäkter och kostnader medräknas i sin helhet även för delägda dotterföretag. Anskaffningsvärdet för dotterföretag beräknas till summan av verkligt värde vid förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar med tillägg av uppkomna och övertagna skulder samt emitterade eget kapitalinstrument, utgifter som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet samt eventuell tilläggsköpeskilling. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet, med några undantag, vid förvärvstidpunkten av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt minoritetsintresse. Minoritetsintresse värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade företagets intäkter och kostnader, identifierbara tillgångar och skulder liksom eventuell uppkommen goodwill eller negativ goodwill. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och ansvarsförbindelser utgör goodwill eller, om beloppet är negativt, negativ goodwill. Intresseföretag Intresseföretag är de företag där koncernen innehar ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom att koncernen äger mellan 20% och 50% av röstetalen. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden från och med den tidpunkt då det betydande inflytandet erhålls till dess att det upphör. Kapitalandelsmetoden innebär att koncernens andel av intresseföretagets resultat efter skatt redovisas på egen rad inom rörelseresultatet. Detta belopp justerar Koncernens redovisade värde på andelarna i intresseföretaget. Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar, skulder, intäkter, kostnader, vinster och förluster som uppkommit genom transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen. Resultaträkning Intäktsredovisning Samtliga intäkter värderas till det belopp som influtit eller beräknas inflyta, d.v.s. med hänsyn till rabatter och efter avdrag för moms och energiskatter, och redovisas i posten Nettoomsättning. Försäljning och distribution av energi Energiförsäljning intäktsredovisas vid leveranstidpunkten. Tjänste- och entreprenaduppdrag Tjänste- och entreprenaduppdrag redovisas enligt principen om successiv vinstavräkning, d.v.s. att intäkter och kostnader redovisas i förhållande till projektets färdigställandegrad. Färdigställandegraden fastställs genom en jämförelse mellan beräknade och faktiska utgifter på balansdagen. Befarade förluster redovisas omedelbart. Elcertifikat Intäkter av elcertifikat som tilldelats från Svenska Kraftnät genom egen produktion redovisas i den månad som produktion sker. Elcertifikat värderas till elcertifikatets verkliga värde för produktionsmånaden och ingår i posten Nettoomsättning. Utsläppsrätter Intäkter från utsläppsrätter redovisas i takt med att tilldelning görs. Utsläppsrätter värderas till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten då kontrakt finns annars anskaffningsvärde. Tilläggsupplysningar är förknippande med ägande i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Övriga leasingavtal är operationella leasingavtal. Klassificering av leasingavtal görs vid leasingavtalets ingående. Finansiell leasing Rättigheter och skyldigheter enligt finansiella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernredovisningen som tillgång och skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden redovisas vid första redovisningstillfället till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minileaseavgifterna. Leasade tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden. Förpliktelsen enligt finansiella leasingavtal redovisas som lång- respektive kortfristig skuld. Betalningar av minimileaseavgifter redovisas som ränta och amortering av skulderna. Minimileaseavgifter enligt finansiella leasingavtal fördelas mellan leasingkostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje räkenskapsår belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive räkenskapsår redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs under det räkenskapsår som de uppkommer. Operationell leasing Minimilieaseavgifter enligt operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda pensionsplaner Avgiftsbestämda pensionsplaner är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka fastställda avgifter betalas till en separat juridisk enhet. Någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter finns inte i de fall den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till de anställda. Avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner kostnadsförs under det räkenskapsår de avser. Förmånsbestämda pensionsplaner Förmånsbestämda pensionsplaner är andra planer än avgiftsbestämda pensionsplaner. Koncernen har bildat en pensionsstiftelse för att hantera Koncernens förmånsbestämda pensionsplaner. Den avsättning som redovisas avser den del av pensionsförpliktelsen som inte täcks av pensionsstiftelsens förmögenhet värderad till marknadsvärde. Avskrivningar Immateriella och materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångarnas eller komponenternas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningen beräknas på det avskrivningsbara beloppet vilket i de allra flesta fall utgörs av tillgångens anskaffningsvärde. I ett fåtal fall tas hänsyn till ett beräknat restvärde. Mark har inte någon begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Portföljförvaltning Koncernen bedriver handel med elderivat mot försåld volym för riskminimering. Elderivaten redovisas i resultaträkningen i takt med att affärer avslutas. Följande nyttjandeperioder tillämpas: Leasing Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Kontors- och lagerbyggnader 20-80 år Markanläggningar 20 år Leasingavtal klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och fördelarna som Immateriella anläggningstillgångar Programvaror 5-7 år UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 49 Maskiner och andra tekniska anläggningar Vattenkraftanläggningar 25 år Värmeproduktionsanläggningar 7-30 år Kraftvärmeanläggningar 15-40 år Vindkraftanläggningar 10-20 år Kylproduktionsanläggningar 10-20 år Nätanläggningar/Anläggningar för eldistribution 10-40 år Inventarier, verktyg och installationer Kontorsutrustning 5 år Datautrustning 3-5 år Nyttjandeperioden för de större IT systemen bedöms vara längre än 5 år då systemen stödjer omfattande affärs- och arbetsprocesser och är implementerade för att stödja verksamheten under längre tid. Vår bedömning är att vi med rimlig grad av säkerhet kan fastställa en avskrivningstid om 7 år. Nedskrivningar Nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Allmänna principer Per balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs. Nedskrivningsprövningen görs per varje enskild tillgång med ett oberoende flöde av inbetalningar. Vid behov behöver tillgångarna grupperas ihop till kassagenererande enheter för att identifiera inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. Nedskrivningsprövning görs i dessa fall för hela den kassagenerande enheten. En nedskrivning redovisas när en tillgång eller en kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen belastar resultaträkningen. Balansräkning Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar inkluderar IT-system, patent och liknande rättigheter. Dessa redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången sannolikt kommer att tillfalla koncernen och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärde I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är direkt hänförbara till inköpet. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter aktiveras endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utbyte av komponenter räknas in i tillgångens redovisade värde. Om inte kostnadsförs utgifter under det räkenskapsår som de uppkommer. Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande. 50 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Tilläggsupplysningar Elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier Elcertifikat värderas till verkligt värde vid produktionstillfället. Utsläppsrätter och ursprungsgarantier värderas till verkligt värde i de fall försäljningskontrakt finns annars till anskaffningsvärde. Dessa tillgångar utgör immateriella rättigheter och är att jämställa med betalningsmedel eftersom de som huvudregel ska användas för att reglera den skuld som uppkommer genom förbrukning eller försäljning. Elcerfikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier som utgör kortfristiga innehav ingår i posten Övriga fordringar och värderas enligt lägsta värdets princip i de fall inte försäljningskontrakt finns. Långfristiga innehav redovisas under rubriken Immateriella anläggningstillgångar och värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde om försäljningskontrakt finns med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Finansiella instrument Allmänna principer Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde vilket motsvarar instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när koncernen blir part enligt instrumentets avtalsenliga villkor. Kundfordringar redovisas när faktura har skickats till kund. Skuld tas upp när motparten har utfört sin prestation och koncernen därmed har en avtalsenlig skyldighet att betala även om faktura inte har erhållits. Leverantörsskulder redovisas när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när koncernen förlorar kontrollen över rättigheterna. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Övervägande del av finansiella tillgångar och skulder tas bort från balansräkningen genom erhållande eller erläggande av betalning. Derivatinstrument Koncernen använder swappar som derivatinstrument för att säkra ränterisker. Här ingår inte energiderivat och valutaderivat som förväntas regleras med leverans av el och annan energi. Swappar värderas till verkligt värde. Varulager Varulager värderas enligt lägsta värdets princip, d.v.s. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet utgörs av inköpspris och utgifter direkt hänförliga till inköpet. Anskaffningsvärdet har fastställts genom tillämpning av lagervärderingsmetoden vägt genomsnitt. Energiderivat Alla köp av energiderivat som görs i prissäkringssyfte, antingen för produktion eller för försäljning till slutkund redovisas i samband med att kontaktet går i leverans och påverkar därmed enbart inköpspriset på den volym energi som säkrats. Dessa energiderivat utgör således finansiella instrument. Biologiska tillgångar Energibolaget har biologiska tillgångar i form av torvtäckt. Torven används som bränsle i de egna anläggningarna. Dessa redovisas därför som varulager och värderas enligt lägsta värdets princip. Fordringar och skulder i utländsk valuta Monetära fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs med undantag för leverantörsskulder i utländsk valuta som värderas till månadens medelkurs för fakturans ankomstdatum. Kursvinster och kursförluster på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet medan kursvinster och kursförluster på finansiella fordringar och skulder redovisas som finansiella poster. När en fordran eller skuld har terminssäkrats och denna säkring uppfyller kraven för säkringsredovisning värderas fordran eller skulden till terminskursen vid säkringstillfället, se Säkringsredovisning nedan. Inkomstskatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppkjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuella skattefordringar och skatteskulder samt uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas om det finns en legal rätt till kvittning. Aktuell skatt Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet enligt de skattesatser och skatteregler som gäller per balansdagen och nuvärdesberäknas inte. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktiga resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Uppskjuten skatt beräknas på samtliga temporära skillnader, d.v.s. skillnaden mellan de redovisade värdena för tillgångar och skulder och deras skattemässiga värden samt skattemässiga underskott. Förändringar i uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran redovisas i resultaträkningen om inte förändringen är hänförlig till en post som redovisas i eget kapital. Uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran värderas enligt de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Uppskjuten skattefordran värderas till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas per varje balansdag för att återspegla aktuell bedömning av framtida skattemässiga resultat. Koncernen redovisar ingen uppskjuten skatt på temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag, intresseföretag eller gemensamt styrda företag eftersom koncernen kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det är uppenbart att de temporära skillnaderna inte kommer att återföras inom en överskådlig framtid. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden betalningen sker är väsentlig redovisas avsättningen till nuvärdet av de framtida betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan utgörs av den räntesats som före skatt avspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och Tilläggsupplysningar de risker som är förknippade med framtida betalningar till den del riskerna inte betaktas genom att justeringar gjorts vid bedömningen av de framtida betalningarna. Avsättningen tas endast i anspråk för de utgifter som avsättningen ursprungligen var avsedd för. Avsättningen prövas per varje balansdag och justeringar av avsättningen redovisas i resultaträkningen. Förändringar i avsättningen för återställande, nedmontering och bortforsling som beror på förändringar av den uppskattade utgiften avseende utflöde av resurser eller diskonteringsräntan förändrar tillgångens anskaffningsvärde. Periodisk förändring av nuvärdet redovisas som en räntekostnad. Avsättning för avbrottsersättning görs i den period som avbrottet skett under förutsättning att avbrottet ger upphov till en förpliktelse och avsättningens storlek kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Gottgörelse från försäkringsföretag redovisas som tillgång. Skulder Skulder för elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier Skulder för elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier uppkommer i takt med försäljning (elcertifikat och ursprungsgarantier) och utsläpp (utsläppsrätter). Skulden värderas till samma värde som tilldelade och anskaffade rättigheter. Här tas även hänsyn till avtal om framtida leverans av rättigheter och möjligheten till reglering av elcertifikat genom betalning av kvotpliktsavgift. Skulder för elcertifikat, utsläppsrätter och ursprungsgarantier redovisas som en övrig kortfristig skuld. UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 51 Kassaflödessäkringar Kassaflödessäkringar används huvudsakligen i följande situationer: * När råvaruterminer används för säkring av råvaruprisrisk i framtida inköp och försäljning. * När valutaterminer används för säkring av valutarisk i famtida inköp och försäljning i utländsk valuta. * När ränteswappar används för att ersätta upplåning till rörlig ränta med fast ränta. Så länge som säkringsrelationen är effektiv sker ingen redovisning av derivatinstrumentet. Värdeförändringarna på terminerna redovisas i samma period som det prognosticerade flödet uppstår. Ineffektiv del redovisas löpande i den mån det utgör ett förlustkontrakt. Säkringar av verkligt värde Säkringar av verkligt värde tillämpas genom ränteswappar för säkring av ränterisk från rörlig till fast ränta. Den säkrade posten värderas till terminskursen. Samtliga säkrade poster värderas till säkrad kurs så länge som kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Redovisningsprinciper i moderföretaget Leasing Samtliga leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Låneutgifter Övrigt Samtliga låneutgifter kostnadsförs under det räkenskapsår som de hänför sig till. Ansvarsförbindelser Aktieägartillskott Som ansvarsförbindelse redovisas: * en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra händelser, som inte helt ligger inom koncernens kontroll, inträffar eller uteblir, eller * en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Säkringsredovisning Säkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår i ett dokumenterat säkringssamband. För att säkringsredovisning ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det krävs också att säkringen effektivt skyddar den risk som är avsedd att säkras, att effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög genom effektivitetsmätningar och att säkringsdokumentation har upprättats. Bedömningen om huruvida säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av säkringsrelationen. Redovisning av värdeförändringen beror på vilken typ av säkring som ingåtts. Förluster hänförliga till den säkrade risken redovisas inte så länge som säkringsförhållandet består. Säkringsredovisningen upphör när säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in samt när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Moderföretaget redovisar lämnade och återbetalda aktieägartillskott till och från dotterföretag som en ökning respektive minskning av värdet på andelarna i dotterföretaget. Koncernbidrag Samtliga lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Utdelningar från dotterföretag Utdelningar från dotterföretag intäktsredovisas när moderföretagets rätt till utdelning bedöms som säker och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag I moderföretaget redovisas innehaven till anskaffningsvärde eventuellt minskat med nedskrivningar. Varulager Olja, biobränsle och pellets värderas genom tillämpning av först-in, först-ut-metoden (FIFU). Övrigt lager värderas genom tillämpning av lagervärderingsmetoden vägt genomsnitt. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt ingår i obeskattade reserver med 22 %. 52 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Tilläggsupplysningar Tilläggsupplysningar UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Not 2 Väsentliga uppskattningar och bedömningar Not 5 Operationell leasing Upprättande av års- och koncernredovisning enligt K3 kräver att företagsledning och styrelse gör antaganden om framtiden och Koncernen leasar bilar, kopiatorer, hyra av lokaler och annan utrustning enligt avtal om operationell leasing. I moderbolaget redo- andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de visas all leasing som operationell leasing. I koncernen redovisas enbart leasing av kraftvärmeverket Dåva 2 som finansiell leasing. redovisade värdena för tillgångar och skulder i framtiden. Det görs också bedömningar som har betydande effekt på de redovisa- Övriga leasingavtal redovisas som operationell även om de är av finansiell karaktär eftersom de inte utgör ett väsentligt belopp i de beloppen i denna års- och koncernredovisning. koncernen. Uppskattningar och bedömningar baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer som under rådande förhållanden anses vara Kostnadsförda operationella leasingavgifter under året uppgår till -5 638 (-3 697) i koncernen och i moderföretaget till -29 452 rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och bedömningar används sedan för att fastställa redovisade värden på tillgångar och (-32 114) inklusive leasingavgift för Dåva 2. skulder som inte framgår tydligt från andra källor. Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Uppskattningar och bedömningar ses över årligen. KONCERNEN Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningar kan komma att avvika från nuvarande uppskattningar och bedömningar. Effekterna av ändringar i dessa redovisas i resultaträkningen under det räkenskapsår som ändringen görs samt under framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både aktuellt och kommande räkenskapsår. Inom 1 år Viktiga uppskattningar och bedömningar beskrivs nedan. 1-5 år Senare än 5 år Effekter av elnätsregleringen I koncernen finns elnätsverksamhet som regleras av föreskrifter från Energimarknadsinspektionen. Det föreligger dock en osäkerhet kring gränsen för tillåtna avgifter som elnätverksamheten får ta ut av sina kunder. Under kommande år kan det därför uppkomma en återbetalningsskyldighet/reducerade intäkter. -5 638 -25 361 -29 452 -14 142 -14 787 -96 503 -116 939 – – -492 871 -547 611 -19 320 -20 425 -614 735 -694 002 I moderföretagets framtida minimileasavgifter ingår leasingavgifter för kraftvärmeverket Dåva 2. KONCERNEN Nettoomsättning per verksamhetsgren KONCERNEN Summa 2014201320142013 -5 178 Not 6 Ersättning till revisorer Not 3 Nettoomsättning exkl. punktskatter M O D E R F Ö R E TA G E T M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 KPMG Revisionsuppdraget -251-157-120 -60 Skatterådgivning -3-3-3-3 Energi 669 398 649 105 733 082 728 202 Elnät 290 960 286 027 – – Andra uppdrag Elhandel 325 771 395 921 – – Summa Bredband 50 520 45 627 – – 1 336 649 1 376 680 733 082 728 202 147 716 167 421 – – 1 484 365 1 544 101 733 082 728 202 Nettoomsättning exkl. punktskatter Punktskatter Nettoomsättning Lekmannarevision Totala ersättningar till revisorer -6-12 -6-12 -260 -172 -129 -75 -22– -22– -282 -172 -151 -75 Pågående entreprenaduppdrag KONCERNEN Upparbetade intäkter per balansdagen Fakturerade belopp per balansdagen M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 3 307 2 854 – – 14 768 20 867 – – Not 4 Övriga rörelseintäkter KONCERNEN Administrativ avgift dotterbolag Övrigt Summa M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 – – 112 558 90 822 60 773 27 402 107 863 19 196 90 822 60 773 139 960 127 059 53 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 54 Tilläggsupplysningar Tilläggsupplysningar Not 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Not 7 Löner och ersättningar Löner och ersättningar till anställda KONCERNEN KONCERNEN M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 Ränteintäkter från koncernföretag Löner och andra ersättningar Ränteintäkter från övriga företag Styrelse och verkställande direktör Summa Övriga anställda Summa löner och andra ersättningar -3 729 -3 267 -1 768 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 -1 654 -144 251 -132 890 -97 240 -89 800 -147 980 -136 157 -99 008 -91 454 M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 – – 6 064 1 617 1 414 1 141 6 183 1 060 1 617 1 414 7 205 7 243 Sociala kostnader Pensionskostnader Varav för styrelse och verkställande direktör Övriga sociala kostnader Summa sociala kostnader -13 967 -19 313 -9 972 -14 068 (-920) (-849) (-415) (-542) -45 319 -46 174 -31 083 -31 127 -59 286 -65 487 -41 055 -45 195 Umeå Energi har inga andra pensionsförpliktelser än sådana som är tryggade genom försäkringslösning eller i pensionsstiftelse. Enligt anställningsavtalet gäller 3 månaders uppsägningstid från den verkställande direktörens sida och 24 månaders uppsägningstid från moderföretagets sida. Kvinnor KONCERNEN Räntekostnader till övriga företag Summa M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 -105 033 -109 491 -76 241 -80 965 -105 033 -109 491 -76 241 -80 965 Medelantalet anställda KONCERNEN Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 84807067 Not 11 Bokslutsdispositioner KONCERNEN M O D E R F Ö R E TA G E T Män 257234157144 Totalt 341 Aktieägartillskott ––– -379 Överavskrivningar – – -108 679 Könsfördelning i styrelse och företagsledning (antal) Erhållna koncernbidrag – – 85 026 66 203 Lämnade koncernbidrag – – -31 084 -16 610 Summa 0 0 -54 737 -13 071 314 KONCERNEN 227 211 M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 Styrelse Kvinnor 4343 Män 7878 Totalt 11111111 Övriga ledande befattningshavare Not 12 Skatt på årets resultat 4343 Män 5555 Totalt 9 Aktuell skatt 8 9 8 Uppskjuten skatt Summa Not 8 Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar KONCERNEN M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 Redovisat resultat före skatt Summa M O D E R F Ö R E TA G E T -33-2–– -35 244 -25 800 -1 560 -1 530 -35 277 -25 802 -1 560 -1 530 140 165 111 069 -11 120 748 Skatt enligt gällande skattesats (22%) Skatteeffekt av uppkommet underskottsavdrag -30 836 -24 436 2 446 -165 1 212 -1 040 1 212 -1 193 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader: Övriga ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter Nedskrivningar KONCERNEN 2014201320142013 -62 285 Kvinnor 2014201320142013 -23 536 -622 -23 527 -613 Korrigering från föregående år -23 536 -622 -23 527 -613 Redovisad skattekostnad -5 701 -498 -5 258 -305 48 1 537 39 1 499 – -1 366 – -1 366 -35 277 -25 802 -1 560 -1 530 55 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 56 Tilläggsupplysningar Tilläggsupplysningar Not 13 Balanserade utvecklingsarbeten och liknande arbeten Not 16 Maskiner och andra tekniska anläggningar KONCERNEN Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar KONCERNEN M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 117 347 96 882 68 922 58 089 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 17 130 20 465 4 634 10 833 Inköp 134 477 117 347 73 556 68 922 -69 948 -61 633 -43 661 -39 968 Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar -6 160 -8 315 -3 989 -3 693 -76 108 -69 948 -47 650 -43 661 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Redovisat värde Årets avskrivningar 47 399 25 906 25 261 M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 5 801 661 5 917 507 2 861 632 29 349 20 320 14 019 2 839 667 7 471 -37 552 -156 226 -582 -1 091 270 712 20 060 64 732 15 585 6 064 170 5 801 661 2 939 801 2 861 632 58 369 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 -2 737 045 -2 571 279 -1 484 450 37 515 30 856 1 940 -1 385 688 1 085 -205 933 -196 622 -103 074 -99 847 -2 905 463 -2 737 045 -1 585 584 -1 484 450 Utgående ackumulerade avskrivningar Redovisat värde Not 14 Koncessioner, patent, licenser, varumärken och liknande rättigheter KONCERNEN M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 829 – – – 1 829 0 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar -761––– Årets avskrivningar -343––– Utgående ackumulerade avskrivningar -1 104 0 0 0 Redovisat värde 725 0 0 0 Not 15 Byggnader och mark KONCERNEN Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 852 171 M O D E R F Ö R E TA G E T 850 899 3 064 616 849 766 933999923999 -435– -175– 469 134 469 134 854 271 853 304 852 116 850 899 1 354 217 1 377 182 Leasade tillgångar Koncernen innehar finansiella leasingavtal avseende kraftvärmeverk. I ovanstående redovisade värden ingår redovisade värden för dessa tillgångar med 617 681 641 096 – – Anskaffningsvärdet har minskats med erhållna offentliga bidrag uppgående till 54 789 tkr. Under övriga kort- och långfristiga skulder i koncernen redovisas framtida betalningar avseende skuldförda finansiella leasingförpliktelser. Not 17 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar KONCERNEN 2014201320142013 853 304 3 158 707 M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 279 494 81 420 70 989 43 434 Inköp 101 949 225 811 28 682 50 817 -102 -7 543 – -7 543 Omklassificeringar -271 182 -20 194 -65 202 -15 719 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 110 159 279 494 34 469 70 989 Försäljningar/utrangeringar Redovisat värde 110 159 279 494 34 469 70 989 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -243 594 -220 722 -243 507 -220 636 -22 901 -22 872 -22 901 -22 871 -266 495 -243 594 -266 408 -243 507 Redovisat värde 587 776 609 710 585 708 607 392 Anskaffningsvärdet har minskats med erhållna offentliga bidrag uppgående till 1 855 tkr. 57 58 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Tilläggsupplysningar Tilläggsupplysningar Not 18 Andelar i koncernföretag KONCERNEN M O D E R F Ö R E TA G E T Not 21 Andra långfristiga värdepappersinnehav KONCERNEN 20142013 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 24 249 24 249 Förvärv21 – Aktieägartillskott 19 291 – Omklassificeringar 49 – 43 610 24 249 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar -22 918 – -22 918 0 Redovisat värde Dotterföretag 20 692 Andel, % Antal 24 249 8 543 8 543 6 579 6 579 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 543 8 543 6 579 6 579 Ingående ackumulerade nedskrivningar -5 861 -5 803 -5 732 -5 683 Årets nedskrivningar -58-58-49-49 Utgående ackumulerade nedskrivningar Redovisat värde Redovisat värde Org nr Säte kapital (röster) andelar 2014 2013 Umeå 100,0 (100,0) 30 000 – 3 622 3 622 Umeå Energi Elnät AB 556086-8225 Umeå 100,0 (100,0) 100 000 – 12 000 12 000 Umeå Energi UmeNet AB 556619-3057 Umeå 100,0 (100,0) 10 000 – 1 000 1 000 Umeå Energi Sol Vind och Vatten AB 556649-3127 Umeå 100,0 (100,0) 7 627 Bioendev AB 556740-5674 Umeå 1 000 – 2 000 71 252 2 070 – 20 692 24 249 2014201320142013 -5 919 -5 861 -5 780 -5 732 2 624 2 682 799 847 556432-4324 (49,0) M O D E R F Ö R E TA G E T Umeå Energi Elhandel AB 58,8 Moderföretaget förvärvade den 22/12 2014 ytterligare 21 249 aktier i BioEndev AB och har efter förvärvet en ägarandel på 59 % (49 %). Företag Antal Koncernen Moderföretaget Org nr andelar2014201320142013 Norrsken AB 556576-3066 Kvarkenvinden 1 769602-8096200632690586634 Andra aktier och andelar 670 1 757 – 1 757 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Utlåning Amortering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 32 710 32 720 202 710 202 720 –– 688– 235 213 213 2 682 799 847 Not 22 Andra långfristiga fordringar Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Amortering M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 48 006 48 556 48 006 48 556 -550-550-550-550 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 47 456 48 006 47 456 48 006 Redovisat värde 47 456 48 006 47 456 48 006 -10-10-10-10 32 700 32 710 203 388 202 710 Redovisat värde – 235 KONCERNEN Not 19 Fordringar hos koncernföretag – 2 624 KONCERNEN UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 32 700 32 710 203 388 202 710 Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter KONCERNEN Not 20 Andelar i intresseföretag 2014201320142013 Förutbetald hyra Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 4 049 KONCERNEN Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden M O D E R F Ö R E TA G E T 4 049 4 049 4 049 -4 049 – -4 049 – 0 4 049 0 4 049 Ingående ackumulerade nedskrivningar Årets nedskrivningar Omklassificeringar Utgående ackumulerade nedskrivningar -4 000 – -4 000 – – -4 000 – -4 000 4 000 – 4 000 – 0 -4 000 0 -4 000 Redovisat värde 049 049 Upplupna intäkter Förutbetalda försäkringar Övriga poster Redovisat värde M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 162 904 144 626 89 854 82 754 108–– 50 2 723 – 2 540 – 10 422 9 079 7 934 6 767 176 157 153 705 100 328 89 571 59 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 60 Tilläggsupplysningar Tilläggsupplysningar Not 24 Eget kapital Koncernen Not 25 Obeskattade reserver KONCERNEN Hänförbart till ägare till moderföretaget Aktie- Övr tillskju- kapital tet kapital Belopp vid årets ingång 69 200 – Annat eget Summa Minoritets- Summa kapital intresse eget kapital – 1 002 671 933 471 1 002 671 Övrigt – –710710 –710 K3 effekt maskiner och inventarier – – 4 807 4 807 – 4 807 Lämnat koncernbidrag – -12 794 -12 794 – -12 794 Årets resultat Redovisat värde UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 69 200 0 104 888 104 888 51 104 939 1 031 083 1 100 283 51 1 100 334 M O D E R F Ö R E TA G E T 20142013 Ackumulerade överavskrivningar Redovisat värde 479 612 370 935 479 612 370 935 I obeskattade reserver ingår 22 % uppskjuten skatt. Moderföretaget Aktie- Uppskriv- Reserv- Överkurs-Balanserat Summa kapital ningsfondfondfond resultat eget kapital Belopp vid årets ingång 69 200 – 13 276 96 316 Årets resultat -12 680 -12 680 596 83 636 Redovisat värde 69 200 – 0 13 840 13 840 0 Eget kapital i ingångsbalansräkningen Bundet eget Balanserat kapital resultat inkl årets resultat Koncernen Enligt fastställd balansräkning 13-01-01 913 972 8 952 Förskjutningar mellan bundet och fritt eget kapital 75 719 -75 719 Lämnat koncernbidrag, netto – -5 520 Årets resultat – 81 243 Not 26 Uppskjuten skatteskuld Koncernen 2014 2013 skillnad fordran skuld skillnadfordran skuld Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar – 287 106 – 257 022 Övriga obeskattade reserver – 18 591 – – Övriga temporära skillnader Byggnader och mark Redovisat värde 14 045 – 3 090 6 955 – 1 530 308 787 258 552 Moderföretaget 2014 2013 Effekter av byte av redovisningsprincip TemporärUppskjutenUppskjuten TemporärUppskjutenUppskjuten Byggnader och mark Redovisat värde TemporärUppskjutenUppskjuten TemporärUppskjutenUppskjuten skillnad fordran skuld skillnadfordran skuld 14 045 – 3 090 6 955 – 1 530 3 090 1 530 Ändrad avskrivning p.g.a. komponentindelning – 6 911 Förändring uppskjuten skatteskuld – -2 886 989 691 12 981 Ingående eget kapital efter korrigeringar 14-01-01 Moderföretaget Enligt fastställd balansräkning Not 27 Långfristiga skulder 13-01-01 83 040 14 056 Årets resultat – 1 KONCERNEN Effekter av byte av redovisningsprincip Ändrad avskrivning p.g.a. komponentindelning – 3 313 Ändrad överavskrivning p.g.a. komponentindelning -2 565 Förändring uppskjuten skatteskuld -1 530 Ingående eget kapital efter korrigeringar 13 275 14-01-01 83 040 M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 Mellan 1 och 5 år – 94 071 – Senare än 5 år – 524 341 – 667 – Redovisat värde 0 618 412 0 667 Not 28 Checkräkningskredit KONCERNEN Beviljad limit uppgår till M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 2 500 000 2 900 000 2 300 000 2 600 000 61 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 62 Tilläggsupplysningar Tilläggsupplysningar Not 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter KONCERNEN M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 Upplupna personalkostnader 6 907 16 705 11 767 10 978 36 701 39 691 13 158 14 407 1 385 8 566 – – Förutbetalda intäkter Upplupna kraftkostnader Övriga poster Redovisat värde UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Not 34 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Av moderföretagets nettoomsättning utgjorde 34 % (29 %) omsättning mot andra koncernföretag. Av inköpen avsåg 9 % (11 %) rörelsekostnader och investeringar från andra koncernföretag. 35 536 33 592 20 067 29 751 Not 35 Koncernuppgifter 80 529 98 554 44 992 55 136 Moderföretaget är ett helägt dotterföretag till Umeå Kommunföretag AB, org. nr. 556051-9562 med säte i Umeå. Not 30 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser KONCERNEN Not 36 Definiton av nyckeltal M O D E R F Ö R E TA G E T 2014201320142013 Ställda säkerheter Räntabilitet på sysselsatt kapital: rörelseresultat efter finansiella intäkter i procent av genomsnittlig balansomslutning efter avdrag för icke räntebärande krediter. Räntabilitet på totalt kapital: rörelseresultat efter finansiella intäkter i procent av genomsnittlig balansomslutning. Räntabilitet på justerat eget kapital: resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt justerat eget kapital. Fastighetsinteckningar 80808080 Självfinansieringsgrad: kassaflöde från löpande verksamhet före rörelsekapitalförändring i procent av investeringar. Företagsinteckningar 5 000––– Genomsnittlig skuldränta: räntekostnader i procent av genomsnittliga totala skulder och skattedel av obeskattade reserver. Redovisat värde 5 080 80 80 80 KONCERNEN M O D E R F Ö R E TA G E T Soliditet: justerat eget kapital i procent av genomsnittlig balansomslutning. 2014201320142013 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser, övriga 572 45 572 572 45 572 Redovisat värde 572 45 572 572 45 572 Not 32 Övriga poster som inte påverkar kassaflödet KONCERNEN Nedskrivningar av immateriella och materiella anl.tillgångar Realisationsresultat på im- och materiella anl.tillgångar Summa M O D E R F Ö R E TA G E T Umeå den 18 mars 2015 Lena Karlsson Engman Ordförande Gunilla Berglund Torbjörn Hornliden Vice ordförande 2014201320142013 – – – 6 928 -2 810 -1 843 -1 870 -195 -2 810 -1 843 -1 870 6 733 Jörgen Boström Malin Nygren Lars Hammarstedt Jan Olov Carlsson Elisabeth Zackrisson Torbjörn Wennebro Conny Svensson Christer Vredin Not 33 Derivatinstrument 2014 0 2013 Göran Ernstson Verkställande direktör RedovisatVerkligt RedovisatVerkligt värdevärdevärdevärde Koncernen Valutaterminer 448 5 092 -4 389 -1 734 Ränteswappar -1 601 -80 260 -1 286 -24 653 Valutaterminer -528 -1 482 1 063 -776 Ränteswappar -1 601 -80 260 -1 286 -24 653 Min revisionsberättelse har lämnats den 20 mars 2015 Moderföretaget Med redovisat värde avses upplupen intäkt eller kostnad innevarande år. Med verkligt värde redovisas framtida intäkter och kostnader marknadsvärderade av våra motparter. Hans Öystilä Auktoriserad revisor 63 64 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Revisionsberättelse Revisionsberättelse Till årsstämman i Umeå Energi Aktiebolag, org. nr 556097-8602 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Umeå Energi Aktiebolag för år 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. Granskningsrapport UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Granskningsrapport Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Umeå Energi Aktiebolag för år 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Lekmannarevisorerna i Umeå Energi AB för Umeå kommun Till fullmäktige i Umeå kommun Till årsstämman i Umeå Energi AB org.nr. 556097-8602 Granskningsrapport för år 2014 Vi av fullmäktige i Umeå kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Umeå Energi AB’s verksamhet. Vi har biträtts av Ernst & Young AB i vår granskning. Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Under året har vi träffat bolagets ledning och gått igenom väsentliga frågor i syfte att bedöma om bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen är tillräcklig. Vidare har vi genomläst styrelseprotokoll och andra väsentliga ledningsdokument samt årsredovisningen för 2014. Vi har också träffat den auktoriserade revisorn i bolaget för att stämma av våra respektive granskningsinsatser och resultatet av dessa. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi har även genomfört fördjupade granskningar inom området • Granskning av de kommunala bolagens investeringsprocesser Luleå den 20 mars 2015 KPMG AB Umeå den 3 mars 2015 Hans Öystilä Auktoriserad revisor Vi bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Per-Erik Evaldsson Lekmannarevisor Marie Sandström Öhberg Lekmannarevisor 65 66 UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Koncernöversikt 5 år UMEÅ ENERGI ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Koncernöversikt 5 år Koncernen20142013201220112010 Intäkter totalt (exkl aktiverat arbete) Mkr 1 427 1 437 1 499 1 598 1 839 Intäkter per anställd Mkr4,24,64,95,56,5 Investeringar Mkr149267208154240 Avskrivningar enligt plan Mkr235235249254244 Resultat efter finansnetto Mkr 140 104 126 89 65 Soliditet %2421191613 Räntabilitet på justerat eget kapital % 15,6 10,9 15,3 12,1 9,7 Räntabilitet på sysselsatt kapital %6,54,65,55,24,3 Räntabilitet på totalt kapital %5,84,55,24,73,8 Genomsnittlig skuldränta %2,92,93,13,42,9 Självfinansieringsgrad % 266 126 176 235 130 Energileverans Elnät GWh 1 398 1 422 1 464 1 413 1 472 Elhandel GWh 940 1 014 1 174 1 225 1 395 Fjärrvärme GWh839870910847 1 002 Energileverans/anställd GWh 7 7 8 8 9 Kunders anläggningar Elnät antal 58 532 57 865 57 454 57 177 56 985 Elhandel antal 50 102 51 175 52 651 54 462 56 198 Fjärrvärme antal 7 312 7 267 7 214 7 159 6 931 Bredband antal 9 774 8 464 6 906 6 326 9 631 Fjärrkyla antal5350484847 Personal Medeltal anställda antal341314303292283 Utbetalda löner och ersättningar Mkr148136129119112 El Mottagn stn 130/40 kV antal 3 3 3 3 3 Fördeln stn 130-40/10 kV antal 19 19 19 19 19 Nätstationer 10/0,4 kV antal 1 609 1 661 1 658 1 643 1 634 Högspänning friledning 10 kV km449477612614634 Högspänning jordkabel 10 kV km 1 056 1 072 1 029 1 005 965 Fjärrvärme Produktionsanläggningar i huvudnätet antal1010101010 Total effekt MW565565565565565 Produktionsanläggningar i övrigt antal66655 Total effekt MW2121211818 Huvudledningar 300-700mm km4848484848 Fördelnings- och servisledningar 20-250mm km400398395391388 Fjärrkyla Absorptionskylmaskiner och kompressorkylmaskiner antal66666 Total effekt MW1111111111 Bredband Optofiberkabel, anlagd i mark km 1 666 1 556 1 482 1 398 1 330 Accessnoder antal5756565555 Vindkraft Vindkraftverk antal10 7121217 Total effekt MW2213222232 Umeå Energis års- och hållbarhetsredovisning 2014. Tryck juli 2015. 67
© Copyright 2024