Teknikanalys inom uthållighetsidrott
vad, hur och varför?
Anna Bjerkefors
Med.dr, specialistsjukgymnast
Riksidrottsförbundet Elitstöd
Gymnastik- och idrottshögskolan
Teknik
• Kräver samordning mellan flera olika kapaciteter
– styrka
– rörlighet
– perception
– motivation
Kännetecken
– Automatiserad koordination
– Rörelsesäkerhet
– Rörelseekonomi
Teknikträning
• Uppmärksamhet
• Rätt nivå
• Skapa imitationsbilder för programmering
– förstärk vissa intryck/stimuli
Exempel
Sätta ord på rörelsen för att lättare kunna
instruera och förändra teknik
https://youtu.be/fjffvt_SGKY
Nyckelord
• Hållning
• Axlarna och höftens position
• Armpendling
Demonstration – för att uppfatta skillnader
• Minnet är begränsat – få instruktioner
• Minnet glömmer fort – repetera
Vid automatisering av rörelse/ny teknik kan endast en
medveten process åt gången behandlas
Varför teknikanalys?
• För att lära in/finjustera rörelsemönster
• Förbättra prestation
– ex. kraftutveckling vid rätt tillfälle
• Hållbarhet
– minska skaderisken
• Effektivisering
– minska kraftinsatsen (löpekonomi)
• Utveckla ny utrustning
Vad och hur gör vi?
• Kvalitativ teknikanalys – observation
• Nyckelfaser och positioner under en rörelse
Videofilma från sidan, framifrån och bakifrån
• Kvalitativ analys med videofilmning
(höghastighetskamera 300 Hz)
Video: Hans Rosdahl och Johnny Nilsson
Kvantitativ teknikanalys
– beräkning
3D rörelseanalys
Data collection – 2D, 3D and Kinematics
Tack till Patrik Almström och Qualisys AB
Här visas tre idrottare som springer, en fotbollsspelare, en friidrottare och en orienterare. Vem är vem?
1) Orienterare
2) Fotbollsspelare
3) Friidrottare
Tack till Patrik Almström och Qualisys AB
Instant feedback – Training advice
information
feedback
optimera tekniken
Kajakpaddling
Vad krävs för att driva kajaken effektivt framåt?
Exempel på övningar för att bana
in rätt rörelsemönster
• Paddla med en pinne innanför flytvästen
• Paddla med keps
Vi fick ett uppdrag 2012
Syfte
Utveckla ett evidensbaserat
klassificeringssystem för parakanotister till
Paralympics 2016
Vad ville vi veta?
• Rörelseutslag (omfång och max/min) hos
elitkanotister med full funktion och elitaktiva parakanotister under paddling
• Samband mellan rörelseutslag och effektutveckling?
• Skiljer sig rörelseutslaget mellan grupperna?
23
Para-kanotister med olika
funktionsnedsättning
Dubbelbensamputerad
Enbentsamputerad
Nedsatt muskelstyrka I
bål och ben efter
ryggmärgsskada
Illustration: Johanna Rosèn
Para-kanotister med olika
funktionsnedsättning
Dubbelbensamputerad
Enbentsamputerad
Nedsatt muskelstyrka I
bål och ben efter
ryggmärgsskada
26
Rörelseomfång och max/min hos
elitkanotister under paddling
Bjerkefors et al., 2015 submitted
Samband mellan rörelseutslag
och effektutveckling
Males
Females
Pearson r
p-value
Pearson r
p-value
Trunk Flexion Max
0.83
<0.001
0.56
0.017
Trunk Rotation RoM
0.66
<0.001
0.83
<0.001
Hip Flexion RoM
0.71
<0.001
0.82
<0.001
Knee Flexion RoM
0.69
<0.001
0.88
<0.001
Foot Flexion RoM
0.38
0.039
0.79
<0.001
Trunk
Leg
28
Skillnader mellan grupper
KL1
KL2
KL3
Able-bodied
athletes
Trunk
Flexion
-13.5
-2.9
4.7
5.5
Trunk
Rotation
RoM
52.5
63.7
71.5
101.9
Hip
RoM
8.5
8.9
15.5
31.4
Knee
RoM
8.8
8.4
22.4
45.5
Ankle
RoM
5.9
4.5
9.8
29.2
• Para-kajak är en ny Paralympisk gren i Rio 2016.
• Evidensbaserad klassificeringssystem.
• Tre grupper beroende på funktion.
• Fysiologisk och teknisk klassificering.
30
Tack till Hans Rosdahl och Johnny Nilsson
Samarbete!
TU Delft and InnoSportLab Thialf in Heerenveen measure Lotte van Beek
Tack till Patrik Almström och Qualiysis AB
Tack för er uppmärksamhet!