Två lärare med koll på matematik
Uppväxtmiljö M M X V Koll på matematik Två lärare med koll på matematik Intervju med Hanna Almström och Pernilla Tengvall Text Siljastina Rönnkvist Foto Alvtegen Hanna och Pernilla arbetar som lärare på Handskerydsskolan i Nässjö. De har utvecklat en undervisningsmetodik baserad på kommunikation och formativ bedömning. Med utgångspunkt från sitt framgångsrika sätt att undervisa skriver de läromedlet Koll på matematik för årskurs 1–3. erätta lite om läromedlet Koll på matematik som ni har skrivit tillsammans. – Den kom till utifrån det sätt vi har undervisat på i matematik under de senaste sex åren. Vi har under dessa år utvecklat den kommunikativa delen av matematik i undervisningen, vilket har fungerat väldigt bra. Det är de metoderna som nu finns i bokform. Nu finns även bingel, en värld av digitala övningar knutna till Koll på matematik. – Ja, och bingel är ett jättebra komplement, där eleverna på individnivå kan färdighetsträna på egen hand. Vissa saker behöver bara nötas in, och det här är ett jättebra sätt. I Koll på Matematik använder ni begreppet EPA, beskriv vad det handlar om. – EPA är en metod som används inom många olika ämnen och står för enskilt, par och allas tänkande. Den utgår från att man först tänker på egen hand. Därefter arbetar eleven tillsammans i en liten grupp eller med en ”Pratkompis” och lånar kompetens av varandra. Slutligen lyfts problemställningen eller frågan inför hela klassen, och eleven kan välja att presentera det han eller hon själv tyckte eller det som gruppen kommit fram till. Ja, vi önskade att boken skulle få ett uttryck som ingenannan bok hade haft tidigare. Boken är färgglad och fint illustrerad. Var det ett medvetet uttryckssätt? – Ja, vi önskade att boken skulle få ett uttryck som ingen annan bok hade haft tidigare. Vi ville att eleverna skulle kunna identifiera sig med karaktärerna i boken, och valde därför att illustrera karaktärerna som barn och inte som exempelvis fantasifigurer. Boken innehåller vardagliga situationer som barn kan känna igen sig i och relatera till. Matematik handlar mycket om problemlösning. Är det viktigt för er? – Ja, problemlösning är en av de centrala förmågorna som vi ständigt arbetar med. Genom att presentera ett problem och arbeta med det enligt EPA-metoden får eleverna färdigheter i problemlösning. Vilka tycker ni är de främsta styrkorna med Koll på Matematik? – Begreppsförståelsen, kommunikationen och resonemanget, fokus på de matematiska förmågorna och den formativa bedömningen. Att ge tydlig och frekvent återkoppling på var eleven står, vart eleven är på väg och hur eleven ska nå dit är centralt. I läromedlet finns återkopplingsfrågor som synliggör elevens förståelse och lärande. Det finns även ett bedömningsunderlag för läraren, vilket ger möjlighet att fånga upp problem och göra anteckningar på individ- eller gruppnivå. Allt syftar till att öka lärandet och elevernas möjlighet att nå bättre resultat. Kan ni ge något exempel? – En lektion kan till exempel inledas med att ett problem presenteras. Ett barn ser en bild med djur. Djuren har tillsammans 16 ben. Vilka djur kan finnas på bilden? Genom att metoden EPA används och att eleverna får rita och pröva sig fram får vi en mångfald av lösningar och kan gemensamt diskutera frågan. Det blir en god kvalitet på problemlösningen. Kommunikation och matematik, hur hänger det ihop? – Det är med språket vi kan utvecklas kognitivt och samspela med andra. Genom att sätta ord på processer som pågår i hjärnan och dela med oss av kompetensen lär vi av varandra. Vi vidgar vår egen förståelse. – För oss är matematiken ett språkligt ämne. Den innehåller många ord och begrepp som vi tar för givet att barn kan och förstår, men som ofta har en dubbeltydighet i sig. Det är väldigt viktigt att arbeta med att synliggöra och förklara dessa begrepp för eleverna. Vilka begrepp kan det handla om? – Det kan exempelvis vara begrepp som ”fler/färre”, ”rimligt/orimligt” och ord som ”skala” och ”volym”. Eleverna behöver en begreppsförståelse och därför har vi valt att lyfta begreppen i matematikboken på ett tydligt sätt. Hur arbetar ni praktiskt med matematiska begrepp i klassrummet? – Vi arbetar enligt en trestegsmetod med begreppskoll 1, begreppskoll 2 och Stora begreppskollen. Vi väljer ett begrepp, exempelvis ”färre”, och skriver det på en lapp. Därefter har vi ringsamling med klassen och håller upp begreppet. – Eleverna använder EPA-metoden och gör en självbedömning av hur mycket de kan om begreppet; nytt för mig/jag vet lite/jag kan förklara. Efter att ha arbetat med sin Pratkompis, diskuterat med hela klassen och arbetat med olika uppgifter, gör eleven om självbedömningen igen. I Stora begreppskollen får eleven sedan visa och förklara sin förståelse för begreppet. Det är ett sätt att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärarande. EPA står för enskilt, par och allas tänkande. Den utgår från att man först tänker på egen hand. Därefter arbetar eleven tillsammans i en liten grupp eller med en ”Pratkompis” och lånar kompetens av varandra. 2 Om Hanna Almström BAKGRUND Grundskollärare för årskurs 1–7. INTRESSEN Golf och idrott i alla dess former, dock ej motorsport. Följer barnens idrottande, både som ledare och förälder. FAMILJ Min man Anders och våra barn Ellen 13 år och Olle 11 år. DET BÄSTA MED ATT VARA LÄRARE I MATEMATIK Det varierade undervisningsinnehållet och alla givande resonemang med kloka elever och kollegor. DET HÄR GÖR JAG OM TIO ÅR Då är jag mitt i nya, spännande utmaningar både privat och som författare/lärare! Om Pernilla Tengvall BAKGRUND Grundskollärare årskurs 1–7. INTRESSEN Sång och musik och att vistas i naturen året runt. FAMILJ Min man Janne och våra barn Lucas 16 år och Klara 14 år. DET BÄSTA MED ATT VARA LÄRARE I MATEMATIK Ämnet fascinerar mig! Matematiken finns i minsta snäcka och mitt i vår vardag. Den skapar nya frågor och intressanta samtal med elever och kollegor. DET HÄR GÖR JAG OM TIO ÅR Undervisar, författar och lär mig nya spännande saker. Undrar vad?! Sanoma Utbildning 2015
© Copyright 2024