Användning av datorer utmanar skrivandet Marie Nordmark Conventum Konferens, Lärardagarna i Örebro 12 augusti 2015 Metod och material • Etnografisk ansats • Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner • Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer (24 elever och 3 lärare) Teoretisk referensram Sociokulturell syn på lärande Vygotsky, Lev Semyonivich (1978): Mind in Society. The Development of Higher Psychological Processes. Cambridge: harvard University press; Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma, Säljö, Roger 2005: Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag; Dysthe, Olga (2003): Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Olga Dysthe, red: Dialog, samspel och lärande, s 31-74- Lund: Studentlitteratur. Ekologiskt literacyperspektiv Barton, David (1994/2010): Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Malden: Blackwell Publishing. • Undervisningsdiskurser kopplade till klassrumssituationer Kress, Gunther, Jewitt Carey, Bourne Jill, Franks Anton, Hardcastle, John, Jones Ken och Reid Euan (2005): English in Urban Classrooms. A multimodal perspective on teaching and learning. London & New York: RoutledgeFalmer. • Skrivroller Smidt, Jon (2002): Double Histories in Multivacal Classrooms: Notes Toward an Ecological Account of Writing. Written Communication, 19(3), s 414-443. Resultat • Användning av datorer utmanar undervisningen • Skifte från penna och papper till tangentbord och skärm innebär mer för elevernas skrivande än ett byte av skrivverktyg Sociala mediers ständiga närvaro och inverkan på skrivprocessen • Stör elevernas koncentration • Några elever föredrar penna och papper • Några elever använder sociala medier för att få tillgång till specialistkunskaper eller skapa motivation Några jämförelser • 2005 var debutåldern för internetanvändning 9 år, idag har majoriteten av barn vid 3 års ålder varit på nätet. • 2010 använde 7 % av 16-åringarna mobilen för att koppla upp sig mot nätet, idag gör 96 % detsamma. Högkonsumenter genomsnittsanvändare • Tidigare, 3 h/dag av en specifik medieform sk högkonsument. Idag är det en genomsnittsanvändare. • I dag är ”alla barn” över 12 år högkonsumenter av internet, ”alla barn” över 13 år är högkonsumenter av mobiltelefoni. Sociala medier och specialistanvändning Digitalt skrivande Siv Strömquist (1989) Den digitala skrivprocessen (Nordmark 2014) • Skriver-sparar-skickar • Skriver samtidigt som de planerar och bearbetar text • Detaljnivå • Använder ingen särskild disposition/planering ”En början” Användning av grammatik- och rättstavningskontroll Stavning som ett testande av alternativ på skärmen Exempel ”Professionell” Lärarens rättningar och stavning Pennans användning i klassrumskulturen Sammanfattning skrivprocessen • ”Den digitala skrivprocessen: skriver-sparar-skickar”. Eleverna börjar skriva sin text direkt på datorn. Texten skrivs samtidigt som den planeras och bearbetas. • Eleverna uttrycker inte att de skriver utkast, de skriver fram. • Bearbetningar av text sker kontinuerligt med hjälp av datorns grammatikoch rättstavningsfunktion - ett sätt att snabbt klicka bort ett problem men inte ett sätt att lära sig stava på. • Eleverna skriver utan en särskild disposition med helhetsperspektiv på innehåll och struktur i text. Skrivroller i spänningsfält mellan individuellt och kollektivt skrivande Sammanfattning skrivroller i spänningsfält • Eleverna har ofta svårt att veta vad de ska skriva om och detta upptar en stor del av deras skrivprocess. Text ”bara kommer”. Eleverna jämför längd med varandra men inte innehåll. • Den mindre erfarne skribenten stöttas av den mer erfarne skribenten till nästa utvecklingszon. För att få hjälp måste en elev vara aktiv deltagare i det sociala samspelet i klassrummet och på nätet. • Erfarna skribenter anger att de hellre vill skriva hemma och när de ”känner för det”. Mindre erfarna skribenter är osjälvständiga, blir ofta blockerade i skrivandet och har svårt att formulera text. • Hur elever utvecklas som skribenter uppmärksammas inte i klassrumsmiljön. Skrivande blir en leverans av text för bedömning. Jobba eller utvecklas i skrivandet? • Den digitala tekniken öppnar upp för att eleverna kan ”jobba” med skoluppgifter på andra tider och andra platser. • Jobbmetaforen leder som Wahlström (2009) påpekar att fokus flyttas till undervisningens resultat medan undervisningens innehåll och processer blir sekundära. Leveranstänkande flyttar även fokus från skolan som specialiserad miljö till vilken plats som helst i samhället. Vad vill jag använda digitala redskap till? Vad vet jag? Vad behöver jag för att göra det? Några tips! UR http://www.ur.se/Inspiration/Didaktikens-verktyg http://www.ur.se/Produkter/189482-Forsta-kunskapskraven-Att-utveckla-ett-resonemang Oru, Språkverkstaden http://www.oru.se/ub/Sprakverkstaden/ Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/gymnasieutbildning/amnesovergripande/2.8461/vad-innebar-en-sprakutvecklande-undervisning1.225205 http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan https://lasochskrivportalen.skolverket.se/webcenter/portal/laslyftet?_afrLoop=4334980429886245#%40%3F_afrLoop%3D4334980429886245%26_adf.ctrl -state%3Dyxn64u3r1_4 OBS! Skolverket har en ny satsning på användning av digitala redskap, se http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/digitalalarresurser Språkrådet http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning.html Appar: SAOL, Frågelådan Flexspan http://flexspan.blogspot.se/ Patricia Diaz http://www.patriciadiaz.se/