Skolpolitiska läget Gustav Fridolin Utbildningsminister Utbildningsdepartementet Utbildningsnivån i befolkningen 15-74 år ökar Andel (%) 60 50 40 Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 30 20 Förgymnasial utbildning 10 0 Källa: SCB Utbildningsdepartementet Forskarutbildning Befolkningens utbildningsnivå har ökat, men män halkar efter Procent 100 Procent Män 100 90 90 80 80 uppgift saknas 70 60 50 eftergymnasial utbildning 40 gymnasial utbildning 30 förgymnasial utbildning 20 10 0 Kvinnor 70 60 50 40 30 20 10 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 år år år år år Källa: SCB Utbildningsdepartementet 0 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 år år år år år Föräldrar är positiva till skolan Föräldrar till barn i grundskolan har svarat på frågan: Vad tycker du om ... ..vad barnet får lära sig? ..barnets lärare? ..skolans normer och regler? 8% 8% 10% 9% 8% 9% Mycket eller ganska bra Mycket eller ganska dåligt 84% Källa: Skolverket Utbildningsdepartementet 83% 81% Varken bra eller dåligt Eleverna känner sig trygga och trivs bra i skolan Andel elever som svarat stämmer helt/ganska bra på nedanstående påståenden Andel elever som svarat att de trivs ganska bra eller mycket bra 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% Jag känner mig De vuxna på skolan Jag vet vem på trygg i skolan reagerar om de får skolan jag kan reda på att någon prata med om varit elak någon har varit elak mot en elev Årskurs 5 Årskurs 9 Källa: Skolverket. Utbildningsdepartementet Trivs bra med andra elever (Årskurs 7-9) Trivs bra med lärarna (Årskurs 7-9) Trivs bra med lärarna (Årskurs 4-6) Svenska 15-åringars resultat faller i PISA Genomsnittlig poäng 520 510 516 512 514 509 510 503 500 507 503 502 490 497 495 494 485 483 480 478 470 460 Matematik 450 2000 Källa: OECD, PISA. Utbildningsdepartementet 2003 Läsförståelse 2006 Naturvetenskap 2009 2012 Allt större andel elever går ut årskurs 9 utan behörighet till gymnasieskolan Andel behöriga elever till gymnasieskolans nationella program Andel elever 92% 90% 88% 87,3% 86% 85,6% 84% 83,9% 82% 80% 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 Avgångsår Källa: Skolverket. Utbildningsdepartementet Flickor Totalt Pojkar Andel behöriga elever till gymnasieskolan med och utan nyanlända elever Andel elever 100% 98% 96% Totalt 94% 92% 90% 89,1% 88% 86% 85,6% 84% 82% 80% Avgångsår Källa: Skolverket. Utbildningsdepartementet Exklusive nyanlända Utrikesföddas ålder vid ankomsten till Sverige spelar en stor roll Andelen (%) behöriga till gymnasieskolan bland utrikesfödda 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 Källa: SCB, Utbildningsdepartementets egna beräkningar. Utbildningsdepartementet 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Antalet år eleven bott i Sverige vid grundskolans slut Tre tydliga utmaningar • Insatser kommer för sent • Läraryrkets attraktivitet • Ojämlikheten i skolan Utbildningsdepartementet Tidiga insatser Utbildningsdepartementet Föräldrar är nöjda med förskolan Är du/ni nöjda med den form av verksamhet som barnet hade? 5% Ja Nej 95% Källa: Skolverket (2012) Utbildningsdepartementet Föräldrar mindre nöjda med gruppstorleken i förskolan I vilken utsträckning tycker du/ni att verksamheten uppfyller de behov och önskemål som du/ni har utifrån gruppstorlek? 1% Mycket eller ganska hög 26% Varken eller Mycket eller ganska låg 56% 17% Källa: Skolverket (2012) Utbildningsdepartementet Vet ej Var femte avdelning i förskolan har fler än 20 barn Andel avdelningar med fler än 20 barn per grupp 2003-2013 Andel (%) avdelningar 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2003 Källa: Skolverket. Utbildningsdepartementet 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Det särskilda stödet sätts in sent Andel elever med åtgärdsprogram 2013/2014 Andel elever 25% 20% 15% Pojkar Totalt 10% Flickor 5% 0% 1 Källa: Skolverket. Utbildningsdepartementet 2 3 4 5 Årskurs 6 7 8 9 Deltagandet i stödundervisning har minskat i de lägre årskurserna Andel elever som deltagit i stödundervisning i årskurs 3 över tid Andel elever 30% 25% 20% 15% 10% Källa: SCB Utbildningsdepartementet 1992 1997 2002 2008 Lärare anser att elevernas möjlighet till att få särskilt stöd har försämrats Lärare i grundskolan har svarat på frågan: I vilken utsträckning anser du att din skola lyckas med att ge särskilt stöd till de elever som har svårigheter i skolarbetet? Andel (%) lärare 50 48 46 44 -3% 2009 42 +3% 40 38 36 34 Källa: Skolverket Utbildningsdepartementet Ganska bra eller mycket bra Ganska dåligt eller mycket dåligt 2012 Antalet speciallärare och specialpedagoger har minskat Tillgången på speciallärare/specialpedagoger i grundskolan omräknat som heltidstjänster Antal heltidstjänster 9 600 9 400 9 200 9 000 8 800 8 600 8 400 8 200 8 000 7 800 2008/09 Källa: Skolverket. Utbildningsdepartementet 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 Fler anställda i lågstadiet Källa: Lärarnas nyheter och Gotlands tidningar Utbildningsdepartementet Regeringens svar • Läsa-skriva-räkna-garanti • Fler speciallärare/-pedagoger • Fler anställda: Mer tid för eleverna i de tidiga åren • Förskolepedagogik till alla barn Utbildningsdepartementet Ett attraktivt läraryrke Utbildningsdepartementet 0 Slovak Republic France Sweden Spain Croatia Portugal Czech Republic Italy Brazil Estonia Poland Denmark Bulgaria Serbia Latvia Japan Norway x.International… Chile United States Israel Romania England (United… Australia Netherlands Flanders (Belgium) Alberta (Canada) Mexico Finland Abu Dhabi (United… Korea Singapore Malaysia Svenska lärare anser inte att läraryrket värderas i samhället Andel lärare som anser att yrket värderas i samhället Andel (%) lärare 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Källa: OECD, TALIS (2013) Utbildningsdepartementet 23 Många lärare har lämnat yrket 12 24 64 Är kvar i yrket Har lämnat yrket av annan skäl än pension Har gått i pension Källa: Skolverket 2013. Utveckling läraryrket 2006/07-2011/12. Utbildningsdepartementet Behovet av lärare kommande år Totalt behov av lärare under tre femårsperioder i olika skol- och verksamhetsformer Antal heltidstjänster Övriga verksamhetsformer* 90 000 80 000 Speciallärare/specialpedagoger 70 000 Gymnasieskola 60 000 Grundskola 7-9 50 000 Grundskola 4-6 40 000 Grundskola 1-3 30 000 Förskoleklass 20 000 Fritidshem 10 000 0 Källa: Skolverket. Utbildningsdepartementet Förskola 2015-2019 2020-2024 2025-2029 Fler sökande till lärarutbildningarna de senaste åren Behöriga förstahandssökande till lärarutbildningar HT95-HT14 Antal sökande 25000 20000 15000 10000 5000 0 Källa: Universitetskanslersämbetet Utbildningsdepartementet Fortfarande lågt söktryck till vissa lärarutbildningar Behöriga förstahandssökande per antagen student höstterminen 2014 Förskollärarexamen Grundlärarexamen Fritidshem Förskoleklass, Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärarexamen Årskurs 7-9 Gymnasieskolan Yrkeslärarexamen 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Kompletterande pedagogisk utbildning* *Visar behöriga sökande per antagen student 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Källa: Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet (uppgifter om KPU) Utbildningsdepartementet 2,5 Många studenter på lärarprogrammet lämnar högskolan utan examen Uppföljning av nybörjare på lärarprogrammet nio år efter programstart Andel (%) 100 Andel (%) Kvinnor 100 90 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 2001/2002 2002/2003 Nybörjarläsår Källa: Universitetskanslersämbetet och SCB. Utbildningsdepartementet 2003/2004 0 2001/2002 Män 2002/2003 Nybörjarläsår 2003/2004 Regeringens svar • Nationell samling för läraryrket • Lärarlönelyft • Förstärkt lärarutbildning • Skolforskningsinstitut • Nationella skolutvecklingsprogram Utbildningsdepartementet En jämlik skola Utbildningsdepartementet Ojämlikheten i skolan ökar Gymnasiebehörighet efter föräldrarnas utbildningsbakgrund Andel (%) 100 95 90 85 80 Förgymnasial utbildning 75 Gymnasial utbildning 70 Eftergymnasial utbildning 65 60 55 50 Källa: Skolverket. 2006 Utbildningsdepartementet 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Högutbildade föräldrar läser oftare för sina barn Andel föräldrar som uppgav att de ofta brukade läsa för sina barn innan skolstart uppdelat efter mammans utbildningsnivå Andel föräldrar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Källa: PIRLS (2011) Utbildningsdepartementet Grundskola Gymnasieskola Universitetsnivå Forskarnivå En allt större polarisering mellan skolor gällande elevernas resultat Andel elever i skolor med många respektive få elever med godkända betyg (minst G och från år 2013 minst E) i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk Andel elever 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Skolverket. Utbildningsdepartementet Andel elever i skolor med minst 20 % ej godkända Andel elever i skolor med högst 1 % ej godkända Fördelning av nyanlända elever Antal kommuner efter andelen nyanlända. Så stor andel av elevunderlaget utgörs av nyanlända Antal kommuner 90 80 70 År 2014 utgjorde nyanlända 5 procent av barn 7-18 år i Sverige. Med nyanlända menas att de varit 0-4 år i Sverige. 60 50 40 30 20 10 0 0-2% Källa: SCB. Utbildningsdepartementet 2-4% 4-6% Andel nyanlända 6-8% 8-10% >10% Många skolenheter saknar tillgång till bemannade bibliotek Har tillgång till skolbibliotek Har EJ tillgång till skolbibliotet 29% 71% 46% 14% Källa: Kungliga bibliotekets skolbiblioteksundersökning 2012. Utbildningsdepartementet 10% 29% Bemannat och öppet för alla Bemannat och öppet för enskilda Obemannat och öppet för alla Obemannat och öppet för enskilda Hej EJ tillgång till skolbibliotet Regeringens svar • • • • • Resurser till skolor efter behov Likvärdigt mottagande av nyanlända elever Samverkan för bästa skola Arbete för nya karriärmönster – fler erfarna lärare på skolor med tuffa utmaningar Stark pedagogisk infrastruktur – – – – – – – Elevhälsa Förlängd undervisningstid genom lovskola eller skolarbete utanför schemat Upprustning av skollokaler Skolbibliotek Fritidshem Skapande skola IT-strategi Utbildningsdepartementet Gemensamt ansvar Utbildningsdepartementet Skolor med bättre resultat tar oftare del av specialdestinerade statsbidrag Sannolikheten för skolor med lågt respektive högt genomsnittligt slutbetyg i årskurs 9 att ta del av specialdestinerat statsbidrag Sannolikhet 60% 50% Lågpresterande skolor (25:e percentilen) 40% 30% Högpresterande skolor (75:e percentilen) 20% 10% 0% Källa: Riksrevisionen Utbildningsdepartementet Matematiklyftet Lärarlyftet II Karriärtjänster Rektorerna använder tiden till rutinadministration Rutinadministration Personalvård Möte med huvudmannen Akuta problem Elevhälsoteam Strategisk administration Pedagogiskt ledarskap/grupp Övrigt Andra möten Reflektion Kompetensutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogiskt ledarskap/individ Möte barn Kontakter med föräldrar Verksamhetsobservationer 0 Källa: Sou 2015:22 Rektorn och styrkedjan Utbildningsdepartementet 100 200 300 400 500 Antal minuter per arbetsuppgift under en arbetsvecka 0 Källa: OECD Talis Netherlands Sweden Denmark Czech Republic Finland Estonia Australia Flanders (Belgium) Portugal Slovak Republic Bulgaria Singapore England (United Kingdom) Poland Average France Malaysia Iceland Latvia Alberta (Canada) Serbia Mexico Croatia Romania Italy Spain Japan Korea Israel Abu Dhabi (United Arab… Brazil Chile Svenska rektorer ägnar mycket tid åt administration Andelen arbetstid som rektorer ägnar åt administration Andel (%) tid 60 50 40 30 20 10 Utbildningsdepartementet Rektorer har mindre tid att leda det pedagogiska arbetet Har din tid att leda det pedagogiska arbetet förändrats? Andel (%) 70 60 50 40 30 20 10 0 Nej Källa: Lärarförbundet 2014 Utbildningsdepartementet Jag har mer tid Jag har mindre tid Vet ej Var femte lärare obehörig men lärarlyftet inte fullt utnyttjat Andel lärare med legitimation* augusti 2015 Gymansieskola Grundskola Kommunal vuxenutbildning Förskoleklass Fyra av tio kurser inom Lärarlyftet ställdes in våren 2015. Utbildning i svenska för invandrare Specialskola Särskild utbildning för vuxna Grundsärskola Gymnasiesärskola 0 Källa: Skolverket Utbildningsdepartementet 10 20 30 40 50 60 70 80 90 *Behöriga i minst ett av sina undervisningsämnen OECD understryker i sin granskning av svensk skola att bristen på gemensamt ansvarstagande och en tydlig ansvarsfördelning är ett problem. Den höga tillit som historiskt präglat svensk skola har under de senaste åren successivt urholkats. OECD konstaterar att det växt fram en kultur där lärare och rektorer hela tiden försöker anpassa sig till de senaste politiska reformerna, istället för att som tidigare känna ett gemensamt ägarskap och ansvar för skolans utveckling. OECD 2015, Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective Utbildningsdepartementet Regeringens svar • Samverkan för bästa skola • Dialog med Sveriges kommuner och huvudmän • Skolkommission Utbildningsdepartementet ”Diskussionen runt vårt bord tog en annan väg, en väg som idag har lett till en lovande samverkan mellan förvaltning, fack och politik.” Svar på frågan: Hur kan ni i er kommun använda regeringens investeringar? ”Större valfrihet på dessa investeringar än tidigare. […]Dessa investeringar är bättre anpassade till våra förutsättningar.” ”Vi ser att regeringens satsning bidrar till fortsatt utveckling för de yngre eleverna” ”Ser möjligheter i ”Samverkan för bästa skola” för våra olika skolor, då vi idag tydligt kan se att skillnad i förutsättning mellan skolor kan vara stor” Citat från regionala träffar 2015 med skolhuvudmän och fack Utbildningsdepartementet Sammanfattning 1. Tidiga insatser 2. Ett attraktivt läraryrke 3. Jämlik skola 4. Gemensamt ansvar Utbildningsdepartementet Skolpolitiska läget Foto: Folio Bildbyrå och Scanpix