1. No category

Minnet
•
•
•
•
Långtidsminnet
Arbetsminnet – Korttidsminnet KTM
Tester
Hur tränar man arbetsminnet?
Källor
• Björn Adler – Arbetsminneskurs
www.kognitivtcentrum
• Torkel Klingberg – Den lärande hjärnan
• Joanne Rudland – Bristande korttidsminne hos barn
• Ingvar Lundberg & Ulrika Wolff
Duvan - Dyslexiscreening för ungdomar och vuxna
• Karin Dahlin – Dyslexi och andra svårigheter med
skriftspråket (Samuelsson m fl, 2009)
• Does it Pay to Practice? Avhandling – Karin I E Dahlin
Inlärning
• Information fångas upp av arbetsminnet (ofta
behövs repetitioner) och sparas i
långtidsminnet.
• Långtidminnet lagrar det vi betraktar som
kunskap
Långtidsminnets delar
Medvetet LTM:
Episodminnet (händelseminnet, det självbiografiska minnet)
Semantiska minnet (faktaminnet)
Icke-medvetet LTM:
Procedurminnet (hur man gör-minnet)
PRC (vår förmåga att erinra oss syn- och hörselintryck, smaker, lukter osv
utan att sätta ord på intrycken)
Betingning (Pavlovs hundar, babyn Albert)
KTM och arbetsminne
• KTM ingår i begreppet arbetsminne
• KTM – endast lagring av information pågår.
Informationen ska inte bearbetas
ex. komma ihåg ett telefonnummer
• AM – lagring, bearbetning och
uppmärksamhet
ex. komma ihåg sifferserie, upprepa baklänges
Korttidsminnet/Arbetsminnet
Baddely och Hitch: Korttidsminnet är egentligen ett
arbetsminne (working memory)
Numera gör man ibland den distinktionen att arbetsminnet bearbetar intrycken medan korttidsminnet både
kan vara arbetsminne och enbart ett sinnesintryck som inte bearbetas. Med minne i denna betydelse av
termen arbetsminne avses att intryck hålls kvar i medvetandet medan ens uppmärksamhet är fokuserad på
dem.
Arbetsminnet är aktivt
• när vi gör mer än en sak åt gången
• vid målinriktat arbete
• The Magical Number Seven
(Sju enheter + eller – två)
• En del har högre kapacitet
Normal minnesutveckling hos barn i
normalbefolkning
• Ålder (år)
5,5
6
8,5
11-12
Antal siffror som kvarhålls i KTM
4
5
6
6-7
Källa: Joanne Rudland. Dessa uppgifter är ett av författaren gjort genomsnitt
av normer från ett flertal källor
Artikel-Torkel Klingberg
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/31-3-hjarnforskare-vill-attskolan-ska-tanka-om_6052835.svd
Den lärande hjärnan av Torkel Klingberg
Från det exekutiva systemet styrs de
mentala aktiviteter som krävs för att
a. Kunna planera och fokusera på uppgift utan
att störas av ovidkommande stimuli
b. Hålla kvar informationen i AM under
bearbetning
c. Dra nytta av tidigare erfarenheter och
kunskap i nya situationer
d. Kunna kontrollera talspråk och känslor (att
inte avbryta, tala för högt eller ”brusa upp”)
Fonologiska loopen
Den verbala delen av AM – lagrar och bearbetar
ljud och tal
Lagrad information försvinner efter mindre än 2
sekunder om den inte aktiveras av fonologiska
loopen
Inre röst – upprepar tyst eller högt information
Ju längre ord desto mer minne konsumeras
Ju fortare ord sägs desto mer kapacitet i AM
finns kvar
Fonologiska loopen
”Översätter” visuell information till fonologiska
representationer
Skriftligt bra – kan repetera själv om man vill
(uppgifter i klassrummet)
Kopplad till läsrelaterade förmågor:
Koppling mellan bokstav – ljud, ljuda till ord,
utveckling av ordförråd och språkförståelse
Fonologiska loopen
Kopplad till läsrelaterade förmågor:
• Koppling mellan bokstav – ljud, ljuda till ord,
utveckling av ordförråd och språkförståelse
• Bearbetar fonologiska formen, hanterar ljud
och artikulation, servar kognitiva förmågor
som läsförståelse, problemlösning och
skrivning
Visuella-spatiala funktionen
• Lagrar och bearbetar visuell och spatial
information
• Färg, mönster, bilder och former samt lägesoch rörelseinformation (rumsuppfattning)
Utveckling av arbetsminneskapacitet
Beror på uppgiftens art:
KTM – minnas ett antal siffror eller givna ord
eller
AM – hur mycket vi kan vara medvetna om, hålla
kvar uppmärksamheten på åt gången i
arbetsminnet
Minnesexempel!
Utveckling av
arbetsminneskapaciteten
4-åring kan upprepa 2 siffror baklänges
15-åring eller vuxen 4-5 siffror
Framlänges är lättare och mäter bara
lagringsförmågan i verbala KTM
Vuxen kan återge 7
Först vid 7-8 års ålder kan man börja påverka
lagringen (försvinner efter 2 sekunder om den inte
upprepas av inre rösten)
Utveckling av arbetsminneskapacitet
• Barn utvecklar generellt verbala, visuospatiala respektive exekutiva arbetsminne
ungefär lika mycket från 4 år till 15 år
(vuxennivå)
• Stor variation inom samma åldersspann
• I en klass med 7-åringar kan det skilja sex år i
arbetsminnesförmåga
Minneskapacitet och läsförmåga
• Studerade 7-13-åringar (bl a Siegel & Ryan,
1989)
• Duktiga läsare bättre minneskapacitet än de
yngre barnen men också med lässvaga i alla
åldersgrupperna.
• Minnesförmågan ökar med ålder för
normalläsarna inom åldersspannet men inte
för dem med lässvårigheter
När behövs arbetsminnet?
• Skriva, läsa, räkna
• Planering (packa väskan)
• Lära sig något nytt
Arbetsminnet är aktivt när
• vi gör mer än en sak åt gången
• vid målinriktat arbete
Det som är mest exklusivt fastnar i LTM
Arbetsminnet
• Arbetsminnet – Inlärning
• Information fångas upp av arbetsminnet och
sparas i någon form av långtidsminne.
• Arbetsminnets roll är att hålla informationen
aktuell när vi behöver den, samt att hålla aktuell
information ”i huvudet” när vi ska lösa ett
problem.
• Alltså förmågan att till exempel hålla en
instruktion i minnet en kort stund tills den är
utförd.
Arbetsminnet
• Grundbulten i all nyinlärning.
• Vägen in när man processar information in i
LTM
• Motorn – alla måste mer eller mindre
processa information för att det ska stanna i
LTM
• Det finns många vägar till ett bättre
arbetsminne (Hemma kan man samtala,
berätta, lyssna, reflektera)
Barn med bristande arbetsminne
•
•
•
•
Svårighet att följa instruktioner
Svårt att minnas en instruktion
Stora problem med matematik och läsförståelse
Svårt att koncentrera sig på en uppgift en längre
stund
• Svårt att utföra uppgifter i flera steg
Kan även passa in på en rad andra grupper, såsom barn med dyslexi, måttliga
inlärningssvårigheter och specifika språkstörningar. Viktigt att bekräfta KTMsvårigheter.
Självkänsla
• Barn med lågt arbetsminne hade lägre
självkänsla
• Lägst skattade de sig i fråga om ”Personal
Power” – uppfattningen en person har om sin
förmåga att påverka omgivningen
• Betydelsen av diagnoser
• ”You mean I’m not lazy, stupid or crazy?”
Läsning och arbetsminne
• Vid läsning samspelar arbetsminnet och
långtidsminnet. Fonem är inlärda
beståndsdelar av ord och för en
automatiserad läsning bör läsaren hitta
fonemen i långtidsminnet och behandla och
hålla kvar dem i arbetsminnet. Läsning och
skrivning kräver alltså enorm flexibilitet och
felfri aktivitet av minnesfunktionerna.
Tester
• En deltest i Duvan som testar det fonologiska arbetsminnet
• ITPA-3
Syntaktiska meningar
Testar: Auditivt sekvensminne (5) Deltestet mäter i viss mån barnets
korttidsminne; hur effektivt det använder strategier för att minnas det hörda.
• ITPA-3
Rimsekvenser
Testar: fonologi och fonemiskt sekvensminne
•
•
•
•
•
Semantisk – fonologisk kompetens
Veckodagar, månader
Alfabetet
Auditivt sekvensminne
Återgivningsprov 1 och 2
Kvalitativa tester
• Semantisk – fonologisk kompetens
• Veckodagar, månader
Diagnostisering… (Franzén)
• Alfabetet
• Auditivt sekvensminne
• Återgivningsprov 1 och 2
Hur kan man träna arbetsminnet?
• Fördel att höja sin kapacitet – arbetskoncentrationen
stärks och man orkar hålla sig kvar i uppgiften lite
längre tid
• Spela instrument
• Motion
• www.logik.nu – problemlösning
• Spela schack, Master Mind, kortspel, Alfapet, Anagram
• Minneslek, Robomemo
• Lyssna på högläsning, ljudbok
• Dot Line
• www.lumosity.com eller appen BrainTrainer
Does it Pay to Practice
avhandling – Karin I E Dahlin
Studerat elever i behov av stöd i tre år som genomförde
arbetsminnesträning med dataspelsprogrammet Robomemo
Syfte: undersöka sambanden mellan datoriserad AM-träning, läsning
och matematik
Frågeställning: Kan AM under fem veckor kunna påverka läsförståelse
och/eller baskunskaper i matematik hos elever med
uppmärksamhetssvårigheter?
Resultat: Träningen gav en förbättring av läsförståelse och matematik
både på kort och på lång sikt, men mer forskning behövs för att
klarlägga sambanden, menar forskaren Karin I E Dahlin.
Does it Pay to Practice?
• Läs- och matematiktest
• neuropsykiatriska test och
• lärar- och föräldraskattning
genomfördes före och efter träningen, samt sex
månader senare.
Does it Pay to Practice – intervju Skolporten
Studieteknik
•
•
•
•
•
•
Mindmap X-Mind
Bildschema – InPrint
Bildstöd- SymWriter
Kalender
Korta läxpass
Belöningar
Utvärdering i halvtid
Ta ställning till följande påståenden!
1. För mig har kursen varit användbar och givande
2. Jag har deltagit aktivt i kursen när det gäller
- mitt eget lärande
- gruppens lärande
3. Kursens utbildningsinslag har bidragit till mitt lärande
• Föredrag
• AV, IT, program och appar
• Litteratur
• Tester
Kommentarer till kursens utbildningsinslag
4. Kommentarer och utbildningsförslag när det gäller kursen i sin
helhet