Den outvecklade hjärnan vid beslutsfattande

INSTITUTIONEN FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP
Tros- och livsåskådningsvetenskap: Det onda och de onda - från demoner till psykopater
(TLVB52)
Den outvecklade hjärnan vid beslutsfattande under rädsla hos unga förövare
med outvecklad Prefrontala cortex
Testosteronets påverkan på samverkan mellan Orbitofrontala cortex (OFC) och
Amygdalan – och hur detta kan leda till att begå onda handlingar hos unga män
Linnéa Palme, juni 2015
Handledare: Ann Heberlein
2
Abstrakt
Kan det vara så att unga manliga förövare under tjugosex år ej har
färdigutvecklade frontallober och även har en hög halt av Testostoren i kroppen och att detta i
så fall medför att fler unga män begår våldshandlingar? Att när Testostoren frisläpps så kan
Orbitofrontalcortex och Amygdala ej samverka lika effektivt som vid senare ålder. Att
beslutfattande är svårt vid ungdom och ibland leder till förödande konsekvenser av beslut vid
brott. Konsekvenser även av att frontalloberna ej är helt färdigutvecklade som efter tjugosex
års ålder. Och att förövare i sådana fall är offer lika mycket som förövare.
I denna text vill jag undersöka om möjligheter till att begå onda handlingar
lättare kan uppstå om förövaren är ung och vad det i så fall beror på rent neurologiskt. Om
hjärndelar i kombination med Steroider påverkar vårt beslutsfattande system till att begå onda
handlingar som ett försvar på vår reaktion av rädsla.
Hur detta påverkar vårt handlande, som många tror har en social kontext baserad utgång
istället för som jag tror en neurologisk biologisk förklaring.
Inledning
Varför uppstår ondska och vad får människor att begå onda handlingar. Kan det
finnas en förklaring till Zimbardos ord i The Lucifer Effect ”The process begins with creating
stereotyped conceptions of the other, dehumanized perceptions of the other, the other as
worthless, the other as all-powerful, the other as demonic, the other as an abstract monster,
the other as a fundamental threat to our cherished values and beliefs.” Kanske är detta
avhumaniserande och demoniserande helt nödvändigt för att kunna begå den onda handlingen
men bakom handlingen finns en människa och inuti människan finns Testosteron.
Vill vi begå brott och väljer vi att göra detta eller är det så att unga förövare istället
styrs av sina kroppar och sina hjärndelar och blir till offer själva för att de ej är
färdigutvecklade människor med en helt färdigutvecklad hjärna. Det som skiljer människan
från djuren är att vi människor har en lång barndom, under denna långa barndom ca tjugosex
år hinner vi lära oss hur vi skall bete oss och känna oss och hur vi skall möta livet samtidigt
som hjärnan växer klart inuti oss.
Unga människor har ej lika stor möjlighet som äldre människor som har helt
utvecklade frontallober (MacPherson, Phillips, & Della Sala, 2002) och mindre Testosteron i
3
kroppen att förstå de direkta konsekvenserna av sina handlingar. Och har härmed svårare att
välja bort att begå onda handlingar i lika stor utsträckning som människor över tjugosex år.
I ungdomen är man ofta väldigt sårbar och är lättstött och kan lätt känna
mindervärdeskomplex i sociala sammanhang, när relationer skall etableras och bildas. Man
upplever ofta en stor förvirring vid beslutsfattande, speciellt i en kontext som kräver mer och
mer egna val som är helt baserade på individens egna beslut och detta kan lätt skapa
frustration och få förödande konsekvenser vid etablering och fasthållande av grupptillhörighet
och skapandet av den egna identiteten som oftast är baserade i rädsla. Vid konkreta onda
handlingar i grupprelaterat våld blir det väldigt svårt för en ung individ som påverkas så
direkt av sin Amygdala som svarar vid rädsla att kunna fatta ett logiskt beslut. Orbitofrontal
cortex ej kan bedöma dessa beslut lika snabbt och effektivt pg av Testosteronet som utsöndras
hos den unga individen. Den outvecklade frontalloben hos denna unga individ kan ej heller
förstå de förödande konsekvenser som beslutet får, lika starkt som hos äldre människor med
helt utvecklad frontallob och mindre Testosteron.
Stanfordexperimentet och Milgrams lydnadsexperiment
Stanfordexperimentet och Milgrams lydnadsexperiment är två intressanta experiment
där ondska undersöks. Nästan alla studier av verkliga torterare tyder på att de har undervisats i
metoder av tortyr och detta kastar tvivel över Bushadministrationen som hävdar att Abu
Ghraib torterare improviserade tortyr på egen hand. Forskare är oense om torterare måste
instrueras formellt i att begå tortyr, eller om det finns en möjlighet att improvisera
tortyrmetoder på egen hand. Man har sett i Zimbardos Stanford Prison experiment från 1973
att studenter i en simulerad fängelsemiljö kunde improvisera bestraffningstekniker som
liknande de som används vid Abu Ghraib. Här såg man att fysiska bestraffningar baserades på
deras kunskaper som liknade de som används i skolmiljöer och vid broderskaps invigningar.
Således verkar det som om de flesta torterare inte får utbildning i tortyr metoder utan att
förhörsledare och fångvakter improviserar tortyrmetoder på egen hand (Einolf, 2009).
Auktoritära ledare som ger order om våldsverkan har i själva verket ett offer i sin
närmsta krets. Detta offer blir till en förövare.
De flesta forskare är överens om att auktoritet och lydnad i beställningar av
våldshandlingar spela en stor roll i uppdraget av våld. Det finns en viss oenighet om huruvida
direkta order är nödvändiga för att förmå människor att begå våldshandlingar. (Einolf, 2009).
4
Experimenten av Stanley Milgram (1974) har visat att många annars normala
individer kommer att utföra våldshandlingar när det ges order av en person som de uppfattar
som en legitim auktoritet. Men Stanford Experimentet visade att direkta order inte alltid är
nödvändigt utan att i fängelser och fängelseliknande sociala sammanhang, räcker indirekt
uppmuntran, kombinerat med en brist på förebyggande övervakning, kan vara allt som behövs
för att förnedring skall ske (Einolf, 2009).
Någon som tar upp att den ruttna korgen bidrar till att förstöra äpplena är
(Lurigio, 2009) som i sin review av Zimbardo säger att situationsfaktorer bidrar till att utöva
förnedring av fångar. The Lucifer Effect tar utgångspunkt i att människors personlighet till
stor del formas efter de roller den blir tilldelad eller väljer att anta själv. Och det är här jag tror
att hjärnans utveckling och speciellt Prefrontalcortex kommer in och gör förövarna till offer
vid unga år innan hjärnan är helt färdigutvecklad och detta beror på fler faktorer som
Testosteron och outvecklade Prefrontalcortex.
Nyckelord:
Stanfordexperimentet,
Milgrams
lydnadsexperiment,
Prefrontalcortex,
Orbitofrontalcortex, Amygdalan, rädsla, emotioner, minne, pubertet, testosteron, tillit,
Testosteronets mekanismer och beslutsfattande hos unga män
I unga mäns kroppar utsöndras Testosteron vilket bidrar till att känna social
samhörighet och social status, (Spielberg et al., 2015). Testosteron som utsöndras vid unga år
hos pojkar gör att Orbitofrontalcortex ej kan samverka lika starkt med Amygdalan.
Amygdalan aktiveras starkt vid rädsla och isoleras mer pg av testosteronet som gör att vägen
mellan Orbitofrontalcortex och Amgydalan ej fungerar lika starkt som i senare ålder när
testosteronet ej är lika starkt som hos unga män. Aktivering i Amygdalan gör att man handlar
direkt vid rädsla och ej tänker logiskt. Ofta är det unga män som begår våldshandlingar och
man vet att i ungdomen är man väldigt sårbar och är lättstött. Prefrontala cortex som förutom
Orbitofrontala prefrontala cortex (OFC) innehåller Dorsolaterala prefrontala cortex och
Ventromediala cortex (WmPFC) och dessa delar står för bla för beslutsfattande och är
färdigutvecklad först vid tjugosex års ålder.
Orbitala frontalcortex har hand om
känslomässig, social kontroll och styrning av beteende. Den Orbitala delen är även länkad till
det Limbiska systemet som även kallas för känslohjärnan och här finns Amygdalan.
5
Andra funktioner hos Prefrontala cortex är omdöme, styrning av beteende,
tidsuppfattning, inlärning, uppmärksamhet och problemlösning. Eftersom Frontalloberna står
för beslutsfattande och ej är färdigutvecklade hos individer förrän tjugosex års ålder är det
väldigt svårt att säga om en människa som fortfarande är ett barn, en växande varelser, är en
förövare eller ett offer. I Adrian Raine boks ”Anatomy of violence” tar han upp att Ondskan
sitter i frontalloberna och han har fotograferat med MRI kamera Seriemördare och Psykopater
och funnit skadade frontallober och han menar här att de har mindre möjligheter att välja att
göra ont eller gott. ("The Anatomy of Violence: The Biological Roots of Crime," 2013)
Rädsla och Amygdala
Amygdala är involverad i konsolideringen av långsiktiga känslomässiga minnen
och Amygdala interagerar med multipla minnessystem och är verksamt inom både implicit
och explicita minnesdomäner och känd för sin medverkan i kamp-/flyktreaktion och
rädslobetingning/inlärning liksom främre gördelvindlingarna (Dorsal anterior cigulate cortex)
som är viktiga för att tolka emotioner och hot och bedömning av förväntat värde.
Vid hot aktiveras Amygdala direkt och förhöjda värden syns där liksom förminskad aktivitet i
frontalloberna.
Pubertal växande bevis tyder på att normgivande pubertal mognad förknippas
med ökad riskreaktivitet, och detta utvecklingsskifte har varit inblandad i ökade andelen av
ungdomar med affektiva störningar. De neurala mekanismer som är involverade i denna
pubertala ökning av hot reaktivitet är fortfarande okända (Spielberg et al., 2015). Forskning
hos vuxna tyder på att testosteron transient minskar Amygdala - Orbitofrontal cortex ( OFC )
kopplingen. Följaktligen är hypotesen att ökad pubertal Testosteron stör Amygdala - OFC
koppling som kan bidra till ökad utveckling i hot reaktivitet hos vissa ungdomar.
Resultaten överensstämde med hypoteser och ökade vår förståelse av normativa
pubertala förändringar i neurala system exemplifierar påverkan/motivation. Slutligen,
potentiella nya insikter om nervsystemets vägar som kan bidra till att ungdomars utsatthet för
beteende- och känslomässiga problem diskuteras.
Dessutom har flera studier på människor funnit att framgångsrik nedreglering av
känslor som svar på negativt valenced (inklusive hot relaterade) stimuli var förknippade med
både minskad Amygdala aktivering och större Amygdala -OFC koppling, vilket tyder på att
OFC nedreglerar Amygdala aktivitet för att dämpa negativa känslor.
6
Bevis hos vuxna tyder på att testosteron minskar koppling mellan Amygdala och
centrala / centromediala OFC, vilket ger en mekanism genom vilken puberteten kan framkalla
större Amygdala reaktivitet mot hot. Till exempel, har högre nivåer av endogena testosteron
hos män kopplats till minskad Amygdala-OFC koppling.
Ökade bevis tyder på att testosteron spelar en viktig modulerande roll i
processer som är involverade i att navigera sociala interaktioner, särskilt när social status kan
vinnas eller förloras. Senaste recensioner har dragit slutsatsen att testosteron främjar sökandet
efter, och underhåll av, social status och ändrar bedömningen av motiverade relevanta sociala
stimuli (Spielberg et al., 2015)
Figur 1. Bilden visar Orbitofrontal cortex och Amygdala. (hämtad från Yale Scientific )
Slutsatser och förebyggande åtgärder
Emotioner styrs av hjärnan och vissa beslut är även de baserade på emotioner
(Dalgleish, 2004) Om man ej har en förmåga att mentalisera att sätta sig in i en annan
människas föreställningsvärld är det dessutom ännu lättare att fortsätta begå onda handlingar
eftersom det är svårare att förstå ett nej, eller att personen i fråga lider och en neurologisk
skada av Prefrontalcortex kan i kombination av ung ålder vara totalt förödande och medverka
till att fler enskilda individer begår brott om de hamnar i sammanhang där de tvingas utföra
7
onda handlingar i en auktoritär miljö där de lyder och känner sig rädda. Eftersom
Frontalloberna står för beslutsfattande, moraliska beslut och hejdar aggressiva impulser syns
dessa drag tydligare vid frontallobskadade patienter som lättare kan begå onda handlingar.
För unga med normala frontallober utan skada är det viktig att förebygga med
att man ej ger sig in i gruppsituationer som kan leda till ondska (även internetgrupper räknas
här) för att i detta stadium kan man ej tänka logiskt och intellektuellt och här kan alla ens
lärdomar samsas och förebygga att man hamnar/sätter sig i farliga situationer. Allt detta kan
vara extremt svårt då man ej förstår konsekvenser av sina handlingar i lika stor utsträckning
som när frontalloberna är helt färdigutvecklade.
Ludvig Igra tar upp det narcissistiska perspektivet i sin bok ”Den tunna Hinnan”
(2001) där han skriver ” Narcissismen, Hur skall vi förstå den attraktion som individen kan
känna inför det totalitära och dess förgreningar ut i våldshandlingar mot andra människor?
Vad gör det så tilltalande att förlora sig i massans anonymitet? Ett svar på den frågan kan vara
att individen undkommer känslan av maktlöshet och litenhet genom att uppgå i en extasisk
kollektiv manifestation som gör att han kan uppleva sitt jag som större och mer närvarande än
någonsin. När han låter sig införlivas som en liten, men nödvändig beståndsdel inom ramen
för en större helhet, när han förlorar sig i det kollektiva ruset, uppstår en känsla av befrielse
från både ansvar och samvete. Ett sådant jag blir uppsvällt och övermodigt och behöver inte
bry sig om några moraliska gränser. Själva den förhöjda livskänslan som uppnås i
massupplevelsen ger de destruktiva böjelserna en sexuell underton. Stämningen blir
upphetsad bortom allt förnuft. Den kusliga dubbelhet som präglar jaget i massan utgörs i en
extasisk känsla av att vara en liten men nödvändig kugge i det stora, men även av att
massjagets litenhet liksom upphävs och övergår i ett grandiost övermod. Den mest
betydelsefulla intrapsykiska faktorer som gör sådana här gruppfenomen möjliga är
narcissismen.” Detta som Ludvig Igra beskriver går att applicera på både tortyr av fångar vid
Abu Ghraib men även Pedofilgrupper på nätet där alla begår onda handlingar och frångår sitt
eget moraliska ansvar mot sina offer och de andra förövarna i gruppen. Det kollektivistiska
grupprelaterade våldet frångår individens egna beslut och att man överhuvudtaget tog dem
och begick dem frångås allt sunt förnuft.
Kan man genom språket förebygga och avbyråkratisera själva orden vid
institutioner så som fängelser och inom platser/gruppkonstellationer som kan bidra till onda
handlingar sker så kan detta vara till stor hjälp för att ej demonisera och avhumanisera utan
istället personifiera och på så sätt skapa empati och förebygga att ondska ej skall kunna
uppstå på dessa platser.
8
Om man för in fler vardagshjältar i populärkultur kan unga människor
identifiera sig med dessa och inte superhjältar och genom detta bidra till ett humanare klimat.
Sist men inte minst skall man titta på de förövare som dessutom tagit tillskott av
Testosteron i form av Anabola Steroider. Och sedan försöka förebygga och lära ut vilka
konsekvenser normal utsöndring av Testosteron har hos unga män och påverkan vid syntetisk
tillförsel. Man vet redan nu att långtidseffekterna vid tillförsel blir ökad aggressivitet, ökat
våld, ökad irritabilitet och man ser en tydlig koppling mellan anabola steroider, våld och
kriminalitet. Anabola Steroider används ofta i kriminella kretsar för att öka aggressivitet.
Även enskilda förövare så som Breivik åt Anabola Steroider även om han ej var så ung när
brottet begicks och han vägrade göra en hjärnscanning så man vet ej hur hans frontallober ser
ut eller hans Amygdala.
Kanske kan man öka empati och förebygga ondska med ökning/utsöndring av
nivåer, men även tillskott av Östrogen och Peptider som Oxytocin och Vassopressin för att
även få ned kortisolnivåer som är viktig för kamp-/flyktreaktion liksom adrenalin och
noradrenalin som ökar vid långvarig stress får oss att fatta felaktiga beslut och ha
tunnelseende. Oxytocin utsöndras t.ex. av lugn musik, när man simmar och vid värme.
Unga militärer bör informeras redan under militär träning för att förebygga
brott, att tränas i hur beslut tas och vad konsekvenserna blir av dessa beslut, att lära sig mer
om sin egen hjärna för att förstå dess funktioner och ej demonisera sig själv.
Att man ej lägger bort sina personliga attribut utan personifieras även under
militär träning, att man får behålla personliga smycken, attribut och när man tillfångatar
fångar under krig så får även dessa behålla allt på kroppen som personifiera sin tillhörighet
och individuella smak om de nu har några attribut kvar eftersom de ofta lärt sig att ej ha några
på sig som kan identifiera dem och deras tillhörighet. Att verkligen försöka att personifiera
och fasthålla bilden av den egna individen och ej skapa myten om den eller sig själv är här
viktiga egenskaper för att förebygga våld och ondska.
9
Referenser
Dalgleish, T. (2004). Timeline: The emotional brain. Nature Reviews Neuroscience, 5(7),
582-589. doi:10.1038/nrn1432
Einolf, C. J. (2009). Explaining Abu Ghraib: A Review Essay. Journal of Human Rights,
8(1), 110-120. doi:10.1080/14754830902758290
Lurigio, A. J. (2009). The Rotten Barrel Spoils the Apples: How Situational Factors
Contribute to Detention Officer Abuse Toward Inmates A Review of The Lucifer
Effect, by Philip Zimbardo. Prison Journal, 89(1), 70S-80S.
doi:10.1177/0032885508329773
MacPherson, S. E., Phillips, L. H., & Della Sala, S. (2002). Age, executive function and
social decision making: A dorsolateral prefrontal theory of cognitive aging.
Psychology and Aging, 17(4), 598-609. doi:10.1037/0882-7974.17.4.598
Spielberg, J. M., Forbes, E. E., Ladouceur, C. D., Worthman, C. M., Olino, T. M., Ryan, N.
D., & Dahl, R. E. (2015). Pubertal testosterone influences threat-related amygdalaorbitofrontal cortex coupling. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 10(3),
408-415. doi:10.1093/scan/nsu062
The Anatomy of Violence: The Biological Roots of Crime. (2013). Publishers Weekly,
260(8), 152-153.
Bilagor:
Fig 1: The Experience of Eating, senast ändrad, 03-04-2011, hämtad 30-06-2015,
http://www.yalescientific.org/2011/04/the-experience-of-eating/