1. No category

Utbildning ur ett
barnfattigdomsperspektiv
-vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken?
Anders Trumberg
Enheten för hållbar utveckling
[email protected]
orebro.se
Upplägg för idag
• Vad är fattigdom ?
• Hur mäter vi fattigdom ?
• Barnfattigdom
• Sverige
• Örebro
• Orsaker till fattigdom
• Effekter av fattigdom
• Vardagens arenor
• Diskussion
orebro.se
Fattigdom
•
•
orebro.se
Absolut fattigdom
–
–
–
Mat, kläder, boende
Absolut fattigdom är konstant över tid och geografisk plats
Absolut fattigdom handlar om att vara oförmögen att hålla sig
själv vid liv Biologiska faktorer
–
Kritik behov varierar beroende på tid och plats t.ex. kräver olika
klimat olika kläder. Inga sociala faktorer tas upp.
Relativ fattigdom
–
–
–
–
Relaterat till levnadsstandarden i landet
Relativ fattigdom varierar över tid och plats
En relativt fattig person är fattig i jämfört med andra personer.
Att inte kunna konsumera och hålla en lägst socialt accepterad
konsumtionsnivå leder till att personen blir fattig i relativa termer Sociala faktorer
–
Kritik subjektiv, när ser individen sig själv som fattig och hur mäter
man detta på ett bra och metodologiskt säkert sätt?
Hur mäter vi barnfattigdom?
•
Nationellt finns inget officiellt sätt att mäta fattigdom.
•
Vanliga mått:
–
EU: 60 % av medianinkomsten i ett land.
Problem:
– Mäter bara inkomster inte utgifter
– Om inkomsten ökar i den högsta inkomstklassen men inte i de andra, påverkas
medianinkomsten och andelen fattiga ökar.
•
Alla mått har sina fördelar och nackdelar
Rädda barnens fattigdomsmått
Två indikatorer vägs ihop:
–
Barn i familjer med låg inkomststandard inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet
Norm för baskonsumtion + boendenorm
• 11 622kr/mån : 1 vuxen 1 barn
• 17 702kr/mån : 2 vuxna 2 barn.
–
Barn i hushåll med försörjningsstöd.
Definition
Barn som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller har fått försörjningsstöd under året = barn
i ekonomiskt utsatta hushåll (barnfattigdom)
orebro.se
Ökande klyftor
• Barn med svensk och utländsk bakgrund.
• Barn till ensamstående och
sammanboende föräldrar.
• Barn i de fattigaste och rikaste familjerna
• Rika och fattiga kommuner
• Rika och fattiga stadsdelar i städerna.
orebro.se
Sverige
%
Andel barn i ekonomsikt utsatta hushåll år 2002-2012
15
14
13
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
13
12,7
13
12,4
12,9
11,8
10,9
2002
2003
2004
2005
2006
2007
11,5
2008
År
Antal barn år 2012: 232 000
orebro.se
12,7
2009
2010
12,1
12
2011
2012
Barnfattigdomen i Örebro
Kommun
Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Örebro kommun år 2002-2013
17,2
16,6
16,1
16,8
15,4
15,2
2005
2006
15,2
14,4
15,9
15,3
14,9
14,6
2011
2012
2013
%
20
19
18
17
16
15
14
13
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2002
2003
2004
2007
2008
2009
År
År 2012: 4292 barn
År 2013: 4285 barn
orebro.se
2010
orebro.se
Geografisk fördelning
orebro.se
Geografisk fördelning
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll i %
de sju mest utsatta områdena i Örebro
70
60
66
63 63
60
50
47
45 46
49
42
45
2010
42
%
40
44
38
41
43
41
43
40
30
33
37
44
39
36 37
2011
37
34 34
26
20
10
0
Vivalla
Brickebacken
Oxhagen
Baronbackarna
Centrum (Krämartorget)
73 procent av alla barn i ekonomiskt
utsatta hushåll i kommunen bor i något
av dessa sju områden
orebro.se
Varberga
Markbacken
2012
2013
Barnfattigdom kopplat till familjesammansättning…..
Hög andel kvinnor i gruppen
ensamstående
2011: 88%,
2012: 89%,
2013: 86%
orebro.se
Sammanfattning
•
Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll minskar.
•
Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll är fortsatt
geografiskt ojämnt fördelat.
•
Det finns skillnader gällande kön, där ensamstående kvinnor
är särskilt drabbade.
•
Det finns en skillnad gällande utländsk bakgrund/svensk
bakgrund, där barn/familjer med utländsk bakgrund är
särskilt drabbade.
Barnfattigdomen berör både klass, kön och etnicitet.
orebro.se
Barnfattigdom orsaker och effekter…..
orebro.se
Orsaker till fattigdom
Exempel på orsaker:
– Konjunktursvängningar
– Ökande inkomstklyftor
– Tillträde till socialförsäkringssystemet
– Förändrade familjesituationer
– Arbetslöshet
– Ohälsa
– Otillräcklig eller ”fel” utbildning
– Diskriminering
Bakom de flesta barn som lever i fattigdom står en eller två föräldrar
med dålig kontakt med arbetsmarknaden och/eller någon form av
ohälsa.
Working poor arbetar men lönen räcker inte…..
orebro.se
Effekter av fattigdom
• Generellt påverkar fattigdom barnets livschanser negativt.
– Sämre hälsa även om man har en stabil ekonomisk situation i
vuxen ålder.
– Ökad risk för missbruk, självmordsförsök och kriminalitet
– Större behov av försörjningsstöd i vuxen ålder
– Lägre utbildningsnivå samband mellan socioekonomisk
bakgrund och barnens betyg
– Ökad risk för framtida arbetslöshet
– Lägre framtida inkomst
orebro.se
Vardagens arenor för barn och ungdomar
• Hemmet och familjen
• Skolan
• Närmiljön
orebro.se
Hemmet
Individen
•
Vilja/krav att hjälpa till hemma, medvetenhet om situationen, ansvar.
•
Större risk för utsatthet i hemmet (kriminalitet, våld, missbruk etc.)
Fritid
•
I mindre grad aktiva i strukturerad fritidsverksamhet.
•
I högre grad bunden till sitt bostadsområde.
Skola
•
Stress, oro, koncentrationssvårigheter
•
Skamkänsla negativ självbild
•
Socialt utanförskap mobbning
•
Utåtriktat eller introvert agerande
•
Döljandestrategier
•
Trygghet, kontakt vänner, vuxna
orebro.se
Hemmet
•
Hur barnet agerar beror också på föräldrarnas möjlighet att hantera situationen i
familjen.
•
Det finns en gräns då det inte längre är möjligt att skydda barnet från negativa
effekter. ekonomi, trångboddhet etc.
•
Negativa effekter kan i viss mån kompenseras av institutioner i barnets närmiljö
(förskola, skola, fritids etc.)
orebro.se
Skolan
•
Skolan och aktiviteter knutna till skolan spelar en viktig roll för elever.
•
Står för struktur och att man blir sedd och lyssnad på, man träffar vänner och
det finns vuxna som lyssnar och bryr sig (Trondman 2007).
•
Även om det finns problem i närområdet eller i hemmet så är skolan en fast
punkt (Johansson 2012).
•
Skolan är viktig för individen och dess utveckling och kan verka kompensatoriskt
mot barnfattigdom och bostadsområdets segregerade bostadsmiljö
(Folkhälsoinstitutet 2010).
orebro.se
Samtidigt…
Hur gör du om saker kostar i skolan?
”Då säger jag att jag ska fråga mamma, men det blir troligtvis ett nej. I skolan tycker lärarna att det är
bra att jag säger till, för då vet de varför jag inte kan följa med på utflykten. Oftast så kan inte mamma betala,
men hon brukar fråga en del släkt och ibland kan vi låna ihop till det så att jag kan följa med. Mest har skolan
gratis aktiviteter. Men sen måste vi handla mat på utflykten.” (Tjej 16 år).
”När vi fick information i skolan om att vi skulle göra en utflykt blev jag direkt orolig för om jag skulle få pengar
för det av mamma. Även om skolan betalade resan och kanske åkkort på nöjesfältet förväntades det ändå
att man skulle ha pengar till dricka och mat.” (Tjej, 18 år)
”En gång hade jag inte stövlar och pengar till en klassresa och då ringde jag min kontakt på soc så fixade hon
det. Skolan är bättre idag än innan, man låter alla följa med och betalar bussbiljett och så. Sen finns det snälla
människor som delar med sig av sin mat på utflykter.”(Kille 15 år)
”Man blir hela tiden frestad av vad de andra barnen har. De har saker man själv absolut inte kan ha, typ en fin
väska eller en ny Iphone. Ja man blir ledsen ofta, men så är det, livet är inte alltid rättvist.” (Kille, 15 år)
orebro.se
Diskussionsfrågor
orebro.se
Lärarens dilemma?
•
”Mitt agerande är direkt avgörande, kan jag inte lösa detta kommer ju inte eleven den
dagen. Då är ju hon eller han sjuk.” (Karlsson & Thelander 2013).
•
Lärare ser ofta inte tecken på ekonomisk fattigdom om man gjorde det så slussade man
vidare till kurator och skolsköterska (Näsman 2012).
•
Har ni möjlighet och verktyg för att identifiera barn som lever
i ekonomiskt utsatthet ?
•
Hur tycker ni man ska agera som lärare, hur långt kan man
gå och vart slutar lärarens ansvar ?
orebro.se
Barnens önskemål…………….
•
Frukost, frukt och mellanmål varje dag, kostnadsfritt.
•
Satsa på godare och mer näringsrik mat.
•
Alltid ha med mat på utflykter som skolan står för.
•
Att barn aldrig ska behöva betala för resor, som till och från skolan eller när man ska åka någonstans
med klassen.
•
Gratis läxhjälp.
•
Gratis dator och internet till alla.
•
Försäkring för dator om den går sönder eller blir stulen.
•
Inte så höga kostnader för borttappade böcker.
•
Möjlighet att få tillgång till exempelvis gympakläder, skor och badkläder när det behövs.
•
Införa skoluniform – så syns det inte vem som har pengar och inte.
•
En skolfond att ta från till de som inte har råd att köpa saker eller följa med på utflykter som skolan
anordnar.
•
Att skolan gör sådant som man inte kan göra annars, gå på bio, laserdome, resa någonstans eller skaffa
ett klassrumshusdjur.
•
Mer och bättre stöd från lärare och skolkurator med att hantera svårigheter som kan uppstå när man
har det dåligt ställt.
orebro.se
Barnens tips om bemötande från lärare….
•
Fråga aldrig rakt ut, exempelvis i klassrummet, om någon inte har råd.
•
Ta inte för givet att alla kan betala även om det ”bara” kostar 10, 20, 50 eller 100 kronor.
•
Om du som vuxen tror att ett barn kanske inte har råd, ta barnet åt sidan och fråga om
han eller hon har möjlighet att betala. Bättre att fråga än att riskera att skämma ut
barnet inför andra.
•
Ignorera inte situationen. Prata med barnet, men gör det avskilt.
•
Som vuxen ska du ta ansvar för situationen, låt inte barnet göra det. Barnet vill inte
behöva gå till läraren/ledaren i efterhand och säga att hon/han inte har råd.
orebro.se
Stöd och hjälp?
•
Vad kan skolan på ett övergripande plan bidra med för att underlätta
situationen för dessa barn ?
•
Vad kan man göra på ”klassrumsnivå” för att underlätta ?
orebro.se
Att läsa för den intresserade……
Angelin A, Tapio S (2012) Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom, Kommissionen för ett hållbart
Malmö, 2012
Harju A., Thoröd A.B (2010) Child poverty in an Scandinavian welfare context – from children´s point of wiev. i
Child Ind Res, DOI 10.1007/s12187-010-9092-0, Springer 2010
Rauhut D., Lingärde S., Alander N., Holm C. (2006) Om barnfattigdom – ansvar, insatser och orsaker, Fourapport 2006:9, Stadsledningskontoret, Stockholm
Näsman E (2012) Barnfattigdom – om bemötande och metoder ur ett barnpespektiv, Gothia förlag,
Göteborg 2012
Sjögren A., Svaleryd H (2011) Nitlott i barndomen – familjebakgrund, hälsa, utbildning och
socialbidragstagande, Rapport 2011:5, IFAU, Stockholm
Trondman M. (2008) Att förstå utsatthet – en studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas
liv, Ungdomsstyrelsen, Stockholm 2008
Hör gärna av er till mig om ni vill ha fler tips……
orebro.se