Frågor och svar till förmånen ”Ersättning höga sjuklönekostnader”
Underlag till Skatteupplysningen och Försäkringskassans Kundcenter för partner.
Vad innebär ersättning för höga sjuklönekostnader?
Det innebär att arbetsgivaren kan få ersättning för de sjuklönekostnader som de haft under ett kalenderår.
Det finns olika nivåer på ersättningen beroende på hur stor lönekostnad som en arbetsgivare har. Den
högsta ersättningen som en arbetsgivare årligen kan få är 250 000 kr.
Hur gör arbetsgivaren för att få pengar?
Arbetsgivaren lämnar varje månad in arbetsgivardeklarationen till Skatteverket, på deklarationen anger
arbetsgivaren den totala sjuklönekostnaden för månaden. Dessa uppgifter får Försäkringskassan från
Skatteverket. Sedan gör Försäkringskassan en beräkning för att se om arbetsgivaren har rätt till ersättning.
Hur mycket pengar kan arbetsgivaren få tillbaka?
Om en arbetsgivare kan få ersättning och i så fall hur mycket beror på hur höga sjuklönekostnader och
hur stor årlig lönekostnad som en arbetsgivare har. En arbetsgivare kan få högst 250 000 kr.
De olika nivåerna:
– 0,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad uppgår till högst 3 miljoner
kronor årligen,
– 0,9 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 3 men inte 6
miljoner kronor årligen,
– 1,2 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 6 men inte 12
miljoner kronor årligen,
– 1,3 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 12 men inte 20
miljoner kronor årligen, och
– 1,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 20 miljoner kronor
årligen.
Hur kan arbetsgivaren räkna ut sin ersättning?
På Försäkringskassans hemsida finns en räknesnurra som arbetsgivarna kan ta hjälp av för att kunna
uppskatta sin ersättning
När kommer pengarna och hur?
Pengarna krediteras på skattekontot en gång om året, detta görs så fort som Försäkringskassan fattat
beslut i ärendet. Krediteringen leder inte till någon automatisk utbetalning från skattekontot, utan dyker
upp som en pluspost. Ersättning för höga sjuklönekostnader är inte ”skyddade” utan behandlas på samma
sätt som andra insättningar på skattekontot. Om det inte finns några andra poster som gör att
krediteringen tas i anspråk direkt uppkommer ett överskott och arbetsgivaren kan då begära att få
pengarna utbetalda. Begäran skickas till Skatteverket. Utbetalning kan bara ske om det inte finns några
utbetalningsspärrar på kontot. Utbetalningsspärrar kan i vissa fall läggas av Skatteverket och även begäras
av kontoinnehavaren. Om det exempelvis finns restförda skulder hos Kronofogden överförs pengarna
automatiskt dit i samband med månadsavstämningen. De används då för avräkning av de restförda
skulderna.
Är pengarna på skattekontot öronmärkta?
Nej, det är de inte. Ersättningen för höga sjuklönekostnader kommer att krediteras mot skatteskulder.
Finns det inga skulder på skattekontot ligger pengarna kvar till nästa avstämning. Arbetsgivaren kan också
begära en utbetalning från skattekontot.
Ska arbetsgivaren räkna in sjuklönekostnader för personer som har annat stöd via
Arbetsförmedlingen?
Ja, det ska räknas med.
Ska assistansbolag räkna in sjuklönekostnader som de får ersatta av kommunen?
Om ett assistansbolag är arbetsgivare och har höga kostnader för sjuklön, kan bolaget få ersättning för
dessa kostnader om villkoren enligt 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön är uppfyllda. Hur sedan
assistansbolaget och kommunen reglerar kostnaden för sjuklön dem emellan påverkar inte bedömningen
av rätten till ersättning för bolaget.
Gäller ersättning för höga sjuklönekostnader för de som lämnar in en förenklad
arbetsgivardeklaration till Skatteverket?
Nej, det gör det inte.
Behöver arbetsgivaren uppdatera sitt redovisningssystem?
Ja, arbetsgivarna behöver uppdatera sina redovisningssystem för att få med möjligheten att kunna
redovisa sjuklönekostnader. Arbetsgivarna får kontakta sina leverantörer av redovisningssystem.
Vad är sjuklönekostnad och vad ingår i beräkningen av den?
I definitionen av vad en sjuklönekostnad är lutar sig Försäkringskassan mot lagen (1991:1047) om sjuklön.
Lagen säger att arbetstagaren från sin arbetsgivare ska få ersättning med som högst 80 % av lönen och
anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan, för i
normalfallet dag 2-14 i sjuklöneperioden. Det är denna kostnad för sjuklön som arbetsgivaren i sin tur
sedan får ersättning från Försäkringskassan för enligt reglerna för ersättning för höga sjuklönekostnader
till arbetsgivare.
Vad är det då som ingår i kostnaden för sjuklön som Försäkringskassan ersätter och vad är det som inte
ingår? Det är svårt att ge ett uttömmande svar på vad som ska ingå i kostnaden och vad som inte ska ingå
eftersom det kan se olika ut för olika arbetsgivare.
Grundprincipen är i alla fall att 80 % av det som arbetstagaren skulle ha fått i lön och eventuella tillägg till
lönen den dagen han eller hon skulle ha jobbat om han eller hon inte blivit sjuk ska räknas som en
sjuklönekostnad. Dock under förutsättning att lönen och eventuella tillägg till lönen ingår i
beräkningsunderlaget för sjuklönen som betalas ut till den anställde eller dras av från lönen.
En bilförmån till exempel, kan man tänka sig att arbetstagaren förmodligen inte går miste om vid sjukdom
så den kostnaden behöver inte arbetsgivaren enligt sjuklönelagen räkna med i underlaget för sjuklönen.
Och räknar inte arbetsgivaren med det i underlaget för sjuklönen räknas det inte heller som en kostnad
för sjuklön. Givetvis är det en kostnad för arbetsgivaren men inte en sådan kostnad för sjuklön som
Försäkringskassan ersätter.
Ett annat exempel som både kan och inte kan ingå är vissa lönetillägg som jour eller skifttillägg. Det är
uppenbart att arbetstagaren går miste om sådana tillägg vid sjukdom men ingår tilläggen i
beräkningsunderlaget för utbetalning av sjuklön eller sjukavdrag från lönen? Om de ingår i
beräkningsunderlaget för sjuklön så ska de räknas med som en kostnad för sjuklön som
Försäkringskassan ersätter.
Kostnader för sjuklön vid eventuella avtal som arbetsgivaren och arbetstagaren har om att få mer än 80%
av lönen och anställningsförmånen ersatta vid sjukdom ingår inte i ersättningen för sjuklönekostnader till
arbetsgivare.
Däremot ska arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift på sjuklönen räknas med som en kostnad för sjuklön (i normalfallet 31,42 % av
avgiftsunderlaget).
I vissa fall betalas ersättningen ut som ett tillägg till lönen i form av sjuklön (timanställda) medan
månadsavlönade får ett så kallat sjukavdrag på sin lön. Arbetsgivarens kostnad för sjuklön är i fallet med
timanställda den utbetalda sjuklönen medan det för månadsavlönade är skillnaden mellan månadslönen
och sjukavdraget.
Hur ska sjuklönekostnaden redovisas?
Grundprincipen är att arbetsgivarna ska redovisa sjuklönekostnader och arbetsgivaravgifter på sjuklönen
månadsvis. Om det skulle vara så att sjuklön som betalas ut för en eller fler månader inte överstiger 1 000
kronor och inga arbetsgivaravgifter därmed betalas, ska sjuklönen som betalats ut den aktuella månaden
ändå redovisas. Arbetsgivaravgiften redovisas sedan på den månad som den betalas. Kostnader för
tidigare månader behöver alltså inte korrigeras.
Om arbetsgivaren av någon anledning redovisar hela årets sjuklönekostnad i slutet av året, t.ex. i
arbetsgivardeklarationen för december så går det bra. Arbetsgivaren måste då tänka på att om en ansökan
om förskott görs under året kommer det inte finnas några sjuklönekostnader redovisade från SKV. Det
innebär att Försäkringskassan kan komma att besluta om avslag på ersättningen i förskott.
Arbetsgivarna ska redovisa sjuklönekostnader enligt kontantprincipen, dvs. den utbetalda sjuklönen varje
månad.
Om total sjuklönekostnad är negativ en månad p.g.a. att det är en korrigering av utbetald sjuklön
månaden innan, ska arbetsgivaren redovisa negativt belopp i ruta 99, ska de redovisa 0 (noll) eller
ska de göra en korrigering? Om korrigering ska ske, hur går den till? Inga negativ belopp ska
redovisas i ruta 99. Om arbetsgivaren har redovisat en för hög sjuklönekostnad en månad så måste den
korrigeras på arbetsgivardeklarationen för den aktuella månaden. Det gäller under förutsättning att
arbetsgivaren inte kommer att ha fortsatta kostnader för sjuklön det året. Korrigeringen sker i så fall på
samma sätt som för övriga uppgifter på arbetsgivardeklarationen. Men om arbetsgivaren fortsatt kommer
att ha sjuklönekostnader kan det tidigare för högt redovisade beloppet korrigeras genom att beloppet dras
av från kommande redovisningar av sjuklönekostnader.
Ska man ta hänsyn till nedsättning för regionalt stöd eller forskning och utveckling på underlaget
i ruta 99, dvs. sänka ner underlaget med 10%? Nej, hela kostnaden för sjuklön som arbetsgivaren har
haft ska redovisas i ruta 99.
Hur redovisas sjuklönekostnader vid årsskiftet?
I ersättningen som avser 2014 ska kostnader för sjuklön för anställda som är sjuka i december månad
räknas med (oavsett om sjuklön har betalts ut i januari 2015). Ansökan för år 2014 görs på särskild
blankett som finns hos Försäkringskassan. Blankett 7015 ”Ansökan om ersättning till arbetsgivare för
höga sjuklönekostnader för föregående år”. Sista ansökningsdag för år 2014 är 31 maj 2015.
Kontantprincipen gäller för de nya reglerna från 1 januari 2015, dvs. den sjuklön som har betalats ut i
januari 2015 är den kostnad för sjuklön som redovisas i arbetsgivardeklarationen för januari.
Är ruta 99 i arbetsgivaredeklarationen obligatorisk att fylla i för arbetsgivaren?
Skatteverket hämtar endast in uppgiften till Försäkringskassan. Uppgiften är en obligatorisk uppgift till
Försäkringskassan. Det räcker att redovisa den totala sjuklönekostnaden en gång per år t.ex. i den sista
arbetsgivardeklarationen. Det är således inte nödvändigt att redovisa sjuklönekostnaderna månadsvis men
då kan arbetsgivaren gå miste om en eventuell förskottsutbetalning.
Hur gör arbetsgivaren om en utbetalning inte har registrerats på skattekontot?
Om en utbetalning av ersättning för sjuklönekostnader inte har registrerats på skattekontot det datum
som anges i beslutet ska arbetsgivaren i första hand vända sig till Skatteverket för att få information om
vad som kan ha hänt.
Hur ser flödet mellan Försäkringskassan och Skatteverket ut?
Nedan följer två exempel.
Försäkringskassan kontrollerar arbetsgivarens rätt till ersättning för höga sjuklönekostnader:
1. Arbetsgivaren har redovisat sjuklönekostnader via arbetsgivardeklarationen till Skatteverket, som
sedan skickar uppgifterna vidare till Försäkringskassan.
2. Kalenderåret 2015 är slut. Under första halvåret kommer Försäkringskassan automatiskt
kontrollera arbetsgivarens rätt till ersättning (utan att arbetsgivaren gör en ansökan).
3. Försäkringskassan beslutar om arbetsgivaren har rätt till ersättning som ska betalas ut.
Kreditering av skattekontot sker två veckor efter att beslut har fattats.
4. Försäkringskassan skickar följande uppgifter till Skatteverket:
a. Arbetsgivarens organisationsnummer
b. Ersättningsbelopp
c. Krediteringsdatum
5. Skatteverket tar emot och krediterar arbetsgivarens skattekonto med ersättningsbeloppet, enligt
krediteringsdatumet.
Arbetsgivaren ansöker om förskott för ersättning för höga sjuklönekostnader under kalenderåret:
1. Arbetsgivaren har redovisat sjuklönekostnader via arbetsgivardeklarationen till Skatteverket, som
sedan skickar uppgifterna vidare till Försäkringskassan.
2. Arbetsgivaren kan under 2015 ansöka om förskottsutbetalning för kalenderåret 2015 med hjälp
av blanketten FK 7016 som hittas på forsakringskassan.se.
Blanketten skickas till:
Försäkringskassans inläsningscentral
Box 1073
831 29 Östersund
3. Försäkringskassan beslutar om arbetsgivaren har rätt till ersättning som ska betalas ut.
Kreditering av skattekontot sker två veckor efter att beslut har fattats.
4. Försäkringskassan skickar följande uppgifter till Skatteverket:
a. Arbetsgivarens organisationsnummer
b. Ersättningsbelopp
c. Krediteringsdatum
5. Skatteverket tar emot och krediterar arbetsgivarens skattekonto med ersättningsbeloppet, enligt
krediteringsdatumet.
Slutreglering av förskottsersättning
Tänk på att ersättning i förskott är preliminär. Året efter att ersättning i förskott har betalats ut gör
Försäkringskassan en avstämning där man jämför de beräknade kostnaderna mot de verkliga kostnaderna.
En arbetsgivare som fått för mycket ersättning blir återbetalningsskyldig. En arbetsgivare som fått för lite
ersättning får en tilläggsutbetalning.
Informationen senast uppdaterad 2015-02-09