Implementering av GySär13
Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor GYSÄR13 – höstterminen 2012 • Häggviks gymnasium – Skolverkets referensskola • Synpunkter på ämnesområdenas utformning • Ca 13 lärare • Ämnesområdena – – – – – Språk och kommunikation Individ och samhälle Natur och miljö Idrott och hälsa Hem och konsumentkunskap Jämföra – Varför ser det ut som det gör? Grundsärskolan Gymnasiesärskolan Motorik Idrott och hälsa Estetisk verksamhet Estetisk verksamhet Kommunikation Språk och kommunikation – inriktning träningsskolan Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning - Individuella programmet Hem och konsumentkunskap Natur och miljö Individ och samhälle Jämföra • Större förståelse för ämnesområdenas utformning • Naturlig progression: grundsärgysär • En del i bearbetningsprocessen • Kan finnas en idé i att göra det igen… Är det möjligt att få en full förståelse innan ”skolhjulet” rullat 4 år? Läroplan + ämnesplan = levande dokument! Hur ska vår struktur se ut? • Verksamhetsträning före GySär13 – Gemensamma teman – 4-årshjul • • • • ÅR ÅR ÅR ÅR 1 2 3 4 - ”Olika kulturer” ”Djur och natur” – ”Jaget och familjen” ” Min kropp och hur jag mår” – ”Yrken/Samhälle”, ”Att åka” – ”Bondgården”, ”Teknik och miljö” • Kan vi behålla våra gamla teman? • Var börjar vi? Vad är mest hanterbart? Centralt innehåll - Tema • Givande diskussioner • Hur anpassar vi det centrala innehållet till respektive elevgrupp? Svårt att pressa in nytt i gamla ramar! Början höstterminen 13 • Läroplan för GySär 13 • Skolverkets konferens om GySär 13 Bedömning för lärande – ett stödmaterial om kunskapsbedömning i gymnasiesärskolan • Dokumentation? – För att dokumentera elevens progression – Pedagogiska planeringar • SPSM projekt Parallella processer • Prata om bedömning - för vems skull? • Det ledde till flera parallella processer: – – – – Centralt innehåll Bedömning: att tolka kunskapskrav och likvärdighet Dokumentation, pedagogiska planeringar Förmågorna, ämnesområdets syfte Centralt innehåll • Lärarna kom med önskemål på att vi på skolans IV-program skulle ha någon ”minsta gemensamma nämnare”… • Vi i skolledningen skapade en mall för gemensam 4-årsplan för IV • Detta gör det möjligt att samarbeta på skolan i teman (även om man kan ha olika teman i olika klasser) och för elever att byta grupp under skoltiden, underlättar lärarbyte samt att fortsätta ha åldersblandade grupper 4-årsplan 4-årsplan Kunskapskrav och likvärdig bedömning • Det var framförallt när vi pratade om hur man skulle skriva en pedagogisk planering som det blev tydligt att vi måste fortsätta jobba med bedömning. – Genom diskussioner i lärarlag – Genom diskussioner i tvärgrupper/ämnesområdesgrupper • SPSM nämnde att en annan skola hade skapat kunskapstrappa för att definiera progressionsbegreppen Progressionstrappa • Vi såg det som en framkomlig väg att diskutera likvärdig bedömning • Det viktigaste att definiera för oss var: – Skärningspunkt mellan grundläggande och fördjupade kunskaper – Skärningspunkt mellan fördjupade kunskaper och nationella programmets kurser • Det finns inget stopp i trappan, alla kan utvecklas mer! • Syftet med dokumentet är ett stödmaterial för när man ska skriva pedagogiska planeringar samt när man skriver omdömen Dokumentation • Lärportal edWise • Pedagogisk planering som kopplas till eleven, där man också kan göra en individuell bedömning. • En gång per termin nulägesbedömning • Beskrivningen ska vara kortfattad, med riktning mot syfte och mål, samt vara konkret för eleven • Vi jobbar nu med ett bedömningsstöd Nuläge - exempel Bedömningsstöd under arbete Förmågor och syfte • Under vårterminen 2014 föreläsning om Bedömning för lärande i särskolan • ”Förmåge-cirkel” introducerades Lärdomar • Det var ett komplext och svårt arbete att förändra en kunskapskultur, och att få ihop kunskapssynen för att garantera likvärdig bedömning och bedömning för lärande. • Det är diskussionen som är det väsentliga, det är där tanken formas, hur fin mall man än har. • Det hjälpte att ha tydlig styrning, en sammanfattande och beslutande ledning som lyssnade i diskussioner men sedan kom med en gemensam plan. • Om vi hade gjort det igen skulle vi försöka fokusera mer på helheten av vad förmågor, kravnivåer och innehåll är. Att leda utvecklingsarbete är att leda lärande • Ledningens betydelse: – – – – – – Uppmärksamma, medverka Skapa resurser Ge offentligt stöd till bra arbetssätt/metoder Kräva effekt med tydliga förväntningar Uppmärksamma tidiga effekter Tålamod! • Kräv inte total likformighet, variation och anpassningar måste finnas, det lär vi oss av – men inom de ramar som vi sätter upp! • För att lyckas med mål måste man ta hänsyn till vardagen om lärandeprocessen ska förändra tänkande och beteende. Därför var det viktigt med växelverkan lärarkollegium och skolledning. Delaktighet är A och O. Utförarna måste förstå varför något ska förändras. Fortsättning • Hur vi gör syfte, mål och bedömning tydligt för eleverna? • Hur får vi in läroplanens övriga mål som en tydlig del i undervisningen, när de inte bedöms i ämnesområdet? • Hur gör vi pedagogiska planeringar som levandegör undervisningen och blir till hjälp för lärarna? • Fortsätt håll diskussionen om bedömning för lärande levande, revidera dokumenten, fördjupa förståelsen.
© Copyright 2024