Rekommenderad fysisk aktivitet vid KOL

Hämtad ur FYSS-kapitel KOL
2015-02-28
Rekommenderad fysisk aktivitet vid KOL
Behandling av KOL med fysisk aktivitet
Personer med stabil KOL i stadium 2–4 med nedsatt fysisk kapacitet bör rekommenderas
aerob fysisk aktivitet och muskelstärkande fysisk aktivitet så att de kan:
 förbättra hälsorelaterad livskvalitet samt minska dyspné, ångest och depression.
Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).
 öka fysisk kapacitet (gångsträcka och arbetsförmåga) samt minska dyspné under dagliga
aktiviteter.
Begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++).
Personer med KOL stadium 2–4 med akut exacerbation bör rekommenderas ledarstyrd aerob
och muskelstärkande fysisk aktivitet i direkt anslutning till exacerbationen så att de kan:
 förbättra hälsorelaterad livskvalitet.
Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).
 öka fysisk kapacitet och minska risken för inläggning på sjukhus och för mortalitet.
Begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka++).
KOL – FÖREBYGGA med fysisk aktivitet
Den allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet kan tillämpas:
 Ja
X Nej
KOL – BEHANDLING med fysisk aktivitet
(Obs! Fokus här är på att behandla sjukdom eller dess symtom).
Aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet
Evidens: +++ (livskvalitet), ++ (fysisk kapacitet)
Aerob fysisk aktivitet
Muskelstärkande fysisk aktivitet
Intensitet*
Duration
minuter/vecka
Frekvens
antal gånger/vecka
Antal
övningar
Intensitet
antal repetitioner
Antal set
Frekvens
antal gånger/vecka
Måttlig
Minst 60
3–5
8–10
8–12
1–3
2–3
(20–60
minuter/tillfälle)
Tänk på att:
För optimal effekt ska belastningen stegras under träningsperioden.
Patienter med svår dyspné kan initialt rekommenderas att träna endast styrka och rörlighet som inte belastar andningen på samma
sätt som aerob fysisk aktivitet. Aerob fysisk aktivitet utförd i korta intervaller kan därefter läggas till.
Finns det behov av KOMPLETTERANDE fysisk aktivitet utifrån behandlande dos för att nå den
allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet i syfte att förebygga andra sjukdomar?
X Nej
 Ja
* Måttlig intensitet: 40–59 % VO2max, RPE 12–13. Hög intensitet: 60–89 % VO2max, RPE 14–17.
Kommentar
Den aeroba fysiska aktiviteten kan bedrivas kontinuerligt eller i intervaller, på land eller i
bassäng, och bör vara på måttlig intensitet (20), vilket motsvarar 4–6 på Borgs CR-10-skala
för dyspné eller fatigue (bentrötthet) (51). Träningsperioden ska helst pågå under 6 månader
Hämtad ur FYSS-kapitel KOL
2015-02-28
för att ge bäst resultat beträffande fysisk kapacitet och livskvalitet. Träningen kan bedrivas på
sjukhus, inom primärvården, inom friskvård eller i hemmet beroende på patientens förmåga
och/eller egna önskemål.
Förutom aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet så bör individer med KOL utföra
rörlighetsträning för övre och nedre extremiteter 2–3 gånger per vecka (24).
Även muskulär uthållighet kan tränas med lägre belastning, 55 procent av 1 RM, med fler
repetitioner, 25 repetitioner i 2 set.
Specifika träningsråd omfattar premedicinering med inhalationsläkemedel (för de som har
detta utskrivet). Man ska även kontrollera syrgasmättnad och hjärtfrekvens i vila och under
ansträngning samt blodtryck vid träningsstart. Om patienten har ett viloblodtryck > 180/110
mm Hg bör man avvakta med träning tills patienten varit i kontakt med läkare. Vid BMI < 22
kg/m2 bör kontakt tas med dietist, så att extra näring kan förskrivas och tas i samband med
träningen. Om patienten sjunker < 88 procent i syrgasmättnad bör intensiteten i träningen
sänkas, träningen kan ske i intervallform eller så kan extra syrgas tillföras (konsultation av
läkare ska ske eftersom oxygen är ett läkemedel). Sluten läppandning under aktivitet
rekommenderas till samtliga patienter. Patienter med svår ventilationsbegränsning kan
rekommenderas att starta med muskelstärkande fysisk aktivitet, rörlighetsträning och därefter
aerob fysisk aktivitet i intervaller. Personer med KOL, som är otillräckligt fysiskt aktiva, bör
få remiss till fysioterapeut för hjälp med att komma igång med träning.
Patienter som haft en exacerbation ska ges möjlighet att komma igång med fysisk aktivitet i
direkt anslutning till exacerbationen. Om patienten befinner sig på sjukhus ska aktiviteterna
starta redan där. Det kan exempelvis vara i form av promenader i korridoren, lätt
muskelstärkande fysisk aktivitet, trappgång, cykling på stationär cykel eller uppresningar från
stol. När patienten skrivs ut från sjukhuset ska den fysiska aktiviteten/träningen fortsätta i
hemmet, på sjukhemmet eller polikliniskt. Bäst effekt uppnås om träningen är ledarstyrd.