Hämtad ur FYSS-kapitel KOL 2015-02-28 Rekommenderad fysisk aktivitet vid KOL Behandling av KOL med fysisk aktivitet Personer med stabil KOL i stadium 2–4 med nedsatt fysisk kapacitet bör rekommenderas aerob fysisk aktivitet och muskelstärkande fysisk aktivitet så att de kan:  förbättra hälsorelaterad livskvalitet samt minska dyspné, ångest och depression. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).  öka fysisk kapacitet (gångsträcka och arbetsförmåga) samt minska dyspné under dagliga aktiviteter. Begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++). Personer med KOL stadium 2–4 med akut exacerbation bör rekommenderas ledarstyrd aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet i direkt anslutning till exacerbationen så att de kan:  förbättra hälsorelaterad livskvalitet. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).  öka fysisk kapacitet och minska risken för inläggning på sjukhus och för mortalitet. Begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka++). KOL – FÖREBYGGA med fysisk aktivitet Den allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet kan tillämpas:  Ja X Nej KOL – BEHANDLING med fysisk aktivitet (Obs! Fokus här är på att behandla sjukdom eller dess symtom). Aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet Evidens: +++ (livskvalitet), ++ (fysisk kapacitet) Aerob fysisk aktivitet Muskelstärkande fysisk aktivitet Intensitet* Duration minuter/vecka Frekvens antal gånger/vecka Antal övningar Intensitet antal repetitioner Antal set Frekvens antal gånger/vecka Måttlig Minst 60 3–5 8–10 8–12 1–3 2–3 (20–60 minuter/tillfälle) Tänk på att: För optimal effekt ska belastningen stegras under träningsperioden. Patienter med svår dyspné kan initialt rekommenderas att träna endast styrka och rörlighet som inte belastar andningen på samma sätt som aerob fysisk aktivitet. Aerob fysisk aktivitet utförd i korta intervaller kan därefter läggas till. Finns det behov av KOMPLETTERANDE fysisk aktivitet utifrån behandlande dos för att nå den allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet i syfte att förebygga andra sjukdomar? X Nej  Ja * Måttlig intensitet: 40–59 % VO2max, RPE 12–13. Hög intensitet: 60–89 % VO2max, RPE 14–17. Kommentar Den aeroba fysiska aktiviteten kan bedrivas kontinuerligt eller i intervaller, på land eller i bassäng, och bör vara på måttlig intensitet (20), vilket motsvarar 4–6 på Borgs CR-10-skala för dyspné eller fatigue (bentrötthet) (51). Träningsperioden ska helst pågå under 6 månader Hämtad ur FYSS-kapitel KOL 2015-02-28 för att ge bäst resultat beträffande fysisk kapacitet och livskvalitet. Träningen kan bedrivas på sjukhus, inom primärvården, inom friskvård eller i hemmet beroende på patientens förmåga och/eller egna önskemål. Förutom aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet så bör individer med KOL utföra rörlighetsträning för övre och nedre extremiteter 2–3 gånger per vecka (24). Även muskulär uthållighet kan tränas med lägre belastning, 55 procent av 1 RM, med fler repetitioner, 25 repetitioner i 2 set. Specifika träningsråd omfattar premedicinering med inhalationsläkemedel (för de som har detta utskrivet). Man ska även kontrollera syrgasmättnad och hjärtfrekvens i vila och under ansträngning samt blodtryck vid träningsstart. Om patienten har ett viloblodtryck > 180/110 mm Hg bör man avvakta med träning tills patienten varit i kontakt med läkare. Vid BMI < 22 kg/m2 bör kontakt tas med dietist, så att extra näring kan förskrivas och tas i samband med träningen. Om patienten sjunker < 88 procent i syrgasmättnad bör intensiteten i träningen sänkas, träningen kan ske i intervallform eller så kan extra syrgas tillföras (konsultation av läkare ska ske eftersom oxygen är ett läkemedel). Sluten läppandning under aktivitet rekommenderas till samtliga patienter. Patienter med svår ventilationsbegränsning kan rekommenderas att starta med muskelstärkande fysisk aktivitet, rörlighetsträning och därefter aerob fysisk aktivitet i intervaller. Personer med KOL, som är otillräckligt fysiskt aktiva, bör få remiss till fysioterapeut för hjälp med att komma igång med träning. Patienter som haft en exacerbation ska ges möjlighet att komma igång med fysisk aktivitet i direkt anslutning till exacerbationen. Om patienten befinner sig på sjukhus ska aktiviteterna starta redan där. Det kan exempelvis vara i form av promenader i korridoren, lätt muskelstärkande fysisk aktivitet, trappgång, cykling på stationär cykel eller uppresningar från stol. När patienten skrivs ut från sjukhuset ska den fysiska aktiviteten/träningen fortsätta i hemmet, på sjukhemmet eller polikliniskt. Bäst effekt uppnås om träningen är ledarstyrd.