1. No category

Månadsbrev – priser på jordbruksprodukter
2015-03-31
Priser på jordbruksprodukter – mars 2015

Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU ligger på en relativt hög nivå. Under 2014
ökade andelen svenskt nötkött av totalkonsumtionen från 50,8 till 52,5 procent, vilket beror på
ökad produktion och minskad import.

Avräkningspriserna på slaktgrisar i EU har vänt svagt uppåt och det svenska priset som sjunkit
under inledningen av 2015 har börjat hämta sig under mars. Den inhemska efterfrågan på
svenskt griskött ökade markant 2014, vilket gav en ökad andel av totalkonsumtionen från 66,7
till 69,4 procent. Samtidigt minskade importen kraftigt med nästan 7 procent.

Mindre prisförändringar har skett för spannmål under månaden. Skörden av spannmål 2015/16
förväntas bli drygt 3 procent lägre än föregående år till stor del beroende på en återgång till mer
normala hektaravkastningsnivåer.

I januari 2015 steg EU:s genomsnittliga avräkningspris på mjölk för första gången på många år
till en nivå över det svenska priset.

Nu sätts midsommarens färskpotatis. Stora arealer sätts vilket troligtvis ger låga priser. Priserna
på vinterpotatisen är stabila, men kvalitetsförsämringar i lagren ger stor bortsortering hos
odlaren.
Nötpriser klass R3 i Sverige och i EU
Det svenska avräkningspriset på slaktkroppar av ungtjur har stigit under början av året och var 39,13
kr/kg vecka 12. Jämfört med samma vecka förra året var priset nästan 16 procent högre. Den svenska
nötkreatursslakten ökade med 4,5 procent under 2014, men trots ett ökat utbud av svenskt nötkött
och en något minskad import steg alltså avräkningspriserna. Den ökade efterfrågan på svenskt kött
som karakteriserat marknaden 2014 kan vara en förklaring till detta. Sammantaget ökade den
svenska marknadsandelen av totalkonsumtionen av nötkött från 50,8 till 52,5 procent.
EU:s genomsnittspris för ungtjur klass R3 var 390,04 euro/100 kg vecka 12 vilket var 0,7 procent
högre än motsvarande vecka 2014. Nötköttsproduktionen inom EU, uttryckt i slaktvikt, var 0,7
procent högre 2014 än året innan. Under januari 2015 ökade exporten från EU av nötkött och
levande nötkreatur med 19 procent, samtidigt som importen minskade med knappt 14 procent.
Exporten ökade mest till Libanon, Hong Kong och Elfenbenskusten samtidigt som importen från
Brasilien minskade kraftigt.
2(7)
Månadsbrev – priser på jordbruksprodukter
Veckovisa avräkningspriser ungtjur (R3) i
Sverige (senaste året)
38
SEK/kg
460
420
380
340
300
260
220
36
34
32
30
Sverige
2014-07
2014-10
2014-13
2014-16
2014-19
2014-22
2014-25
2014-28
2014-31
2014-34
2014-37
2014-40
2014-43
2014-46
2014-49
2014-52
2015-03
2015-07
2009-01
2009-23
2009-45
2010-14
2010-36
2011-06
2011-28
2011-50
2012-20
2012-42
2013-12
2013-34
2014-04
2014-26
2015-07
Euro/100 kg
Veckovisa avräkningspriser ungtjur (R3) i
Sverige och EU 2009-2015
EU
Källa: Kommissionen och Jordbruksverket
Mjölkpriser i Sverige och i EU
I januari 2015 steg EU:s genomsnittliga avräkningspris på mjölk för första gången på många år över
det svenska priset. Det svenska avräkningspriset på mjölk var 31,09 euro/100 kg i februari 2015,
vilket var 27 procent lägre än i februari 2014. EU:s genomsnittliga avräkningspris på mjölk var 32,26
euro/100 kg i februari 2015, vilket var 19 procent lägre än februari 2014. De genomsnittliga priserna
på mjölkprodukter inom EU har stigit sedan årsskiftet, men trots stigande priser på bland annat
skummjölkspulver och smör ligger priserna för samtliga mejeriprodukter där priser registreras
fortfarande under nivåerna vid motsvarande tidpunkt 2014. Under 2014 minskade EU:s export av och
ost med drygt 8 procent, vilket kan förklaras av att Ryssland vanligtvis är den främsta mottagaren av
EU:s ostexport. Importen till EU av ost ökade samtidigt med 2 procent.Exporten av skummjölkspulver
och helmjölkspulver ökade med 62 respektive 5 procent medan exporten av smör och smörolja
ökade med 17 procent förra året. Det är troligt att mer mjölkråvara inom EU används till exempelvis
mjölkpulver eftersom exporten av ost till Ryssland fallit bort.
Sverige
EU
Källa: Kommissionen och Jordbruksverket
44
42
40
38
36
34
32
30
Månadsvisa avräkningspriser mjölk i
Sverige och EU (senaste året)
2014-03
2014-04
2014-05
2014-06
2014-07
2014-08
2014-09
2014-10
2014-11
2014-12
2015-01
2015-02
Euro/100 kg
42
37
32
27
22
2009-01
2009-06
2009-11
2010-04
2010-09
2011-02
2011-07
2011-12
2012-05
2012-10
2013-03
2013-08
2014-01
2014-06
2014-11
Euro/100 kg
Månadsvisa avräkningspriser mjölk i
Sverige och EU 2009-2015
Sverige
EU
3(7)
Månadsbrev – priser på jordbruksprodukter
Slaktgrispriser klass E i Sverige och i EU
Avräkningspriset för klass E i Sverige vecka 12 var 15,64 kr/kg vilket är knappt 2 procent lägre än
motsvarande vecka 2014. Sveriges genomsnittliga pris för slaktgrisar låg betydligt lägre än EU:s under
2014, och prisstatistiken för inledningen av 2015 visar att skillnaden kvarstår. Trots detta fortsätter
importen av griskött till Sverige att minska. Det genomsnittliga avräkningspriset för slaktkroppar av gris
klass E inom EU var 140,1 euro/100 kg vecka 12 vilket är 11 procent lägre än motsvarande vecka 2014.
Att det inte går att avsätta griskött i Ryssland bör liksom tidigare påverka priserna inom EU nedåt till viss
del, under januari sjönk exporten med drygt 11 procent medan importen ökade med ungefär lika
mycket procentuellt.
200
Baspris
EU
Sverige
Euro/100 kg
180
Slaktsvinspriser klass E i Sverige och EU,
2009-2015
18,00
17,50
17,00
16,50
kr/kg
160
Slaktsvinspriser klass E i Sverige senaste året
16,00
15,50
140
15,00
14,50
120
2009-01
2009-18
2009-35
2009-52
2010-16
2010-33
2010-50
2011-15
2011-32
2011-49
2012-14
2012-31
2012-48
2013-13
2013-30
2013-47
2014-12
2014-29
2014-46
2015-11
100
2014-11
2014-15
2014-19
2014-23
2014-27
2014-31
2014-35
2014-39
2014-43
2014-47
2014-51
2015-03
2015-07
2015-11
14,00
Källa: Kommissionen och Jordbruksverket
Världsmarknadspriser spannmål
Priset på vete har ökat med ca 1 procent medan priset för majs steg med ca 5 procent i i slutet av
mars 2015 jämfört med samma tidpunkt föregående månad. Noteringen för raps på den europeiska
marknaden sjönk med omkring 1 procent för motsvarande period. När det gäller spannmål har bland
annat växelkursförändringar (stark dollar), varierande väderleksrapporter (kallt och torrt väder
blandas med att nederbördsmängder förväntas i viktiga odlingsområden i USA), stark export ifrån EU
samt samt en viss oro för sen majssåd i USA påverkat prisbilden under perioden. I takt med rapporter
om det förbättrade skördeläget av sojabönor i Sydamerika har både noteringen i Kanada (canola) och
i Europa för raps sjunkit.
4(7)
Månadsbrev – priser på jordbruksprodukter
Dagliga världsmarknadspriser spannmål
2005-2015
Dagliga världsmarknadspriser spannmål
(senaste året)
210
500
Euro/ton
Euro/ton
600
400
300
170
130
200
100
90
03/01/2005
06/09/2005
17/05/2006
19/01/2007
26/09/2007
06/06/2008
11/02/2009
19/10/2009
24/06/2010
24/02/2011
27/10/2011
05/07/2012
11/03/2013
12/11/2013
22/07/2014
30/03/2015
20/01/2014
11/02/2014
06/03/2014
28/03/2014
23/04/2014
15/05/2014
06/06/2014
30/06/2014
22/07/2014
13/08/2014
04/09/2014
26/09/2014
20/10/2014
11/11/2014
03/12/2014
26/12/2014
20/01/2015
12/02/2015
06/03/2015
30/03/2015
0
Paris Raps
Paris Vete
Paris Vete
Chicago Vete
Chicago Majs
Chicago Majs
Källa: International Grains Council
EU:s fortsatta gynnsamma exportsituation framgår av nedanstående figur. Det är framförallt vete
ifrån svarta havsområdet som stärkt sin position under den senaste tiden men både Ryssland och
Ukraina har sedan tidigare beslutat att vara restriktiva med export beroende på höga priser på den
inhemska marknaden.
310
Exportpriser spannmål, fob
290
250
230
210
27/03/2015
20/03/2015
13/03/2015
06/03/2015
25/02/2015
24/02/2015
23/02/2015
20/02/2015
13/02/2015
06/02/2015
30/01/2015
23/01/2015
16/01/2015
09/01/2015
02/01/2015
26/12/2014
28/11/2014
21/11/2014
14/11/2014
07/11/2014
31/10/2014
24/10/2014
17/10/2014
10/10/2014
03/10/2014
26/09/2014
19/09/2014
150
19/12/2014
170
12/12/2014
Franskt vete
USA vete, HRW
USA vete, SRW
RUS UKR, vete
190
05/12/2014
dollar/ton
270
Källa: International Grains Council
Nya prognoser för det innevarande året 2014/15 framgår av tabell på nästa sida. Både IGC
(International Grain Council) och USDA (amerikanska jordbruksdepartementet) ger samstämmiga
prognoser om att förra årets rekordskörd av spannmål kommer att tangeras. FAO:s prognos är dock
5(7)
Månadsbrev – priser på jordbruksprodukter
som brukligt högre än IGC:s och USDA:s prognoser vilket beror på att de förutspår en högre
majsproduktion i världen). FAO:s prognos för 2014/15 är den högsta någonsin. Tidiga prognoser ifrån
IGC om det kommande året (2015/16) förutspår en lägre skörd beroende främst på att
hektaravkastningen förväntas bli lägre än innevarande års höga nivåer. De utgående
spannmålslagren förväntas dock fortsatt vara förhållandevis höga i världen. Efter två år av
rekordskörd för raps/canola i världen beräknar nu IGC skörden till 68,8 miljoner ton, vilket i så fall
skulle vara ca 3,8 procent lägre än föregående års rekordskördar. Medan Kanadas produktion av
canola förväntas öka till 16 miljoner ton förväntas framförallt EU minska sin rapsskörd till 21,3
miljoner ton.
Miljoner ton
IGC 14/15 mar IGC 15/16 mar
USDA 14/15 mars
FAO-AMIS 14/15 mar
Produktion
Vete
719
709
725
727
Majs
Övrigt
990
291
941
287
990
285
1 022
297
2 000
1937
2 000
2 046
Vete
198
196
198
199
Majs
191
171
185
210
Övrigt
Total spannmål
40
429
39
401
34
417
45
454
Total spannmål
Utgående lager
Källa: IGC (international Grain Council), USDA (Jordbruksdepartementet, USA), FAO-AMIS (FN jordbruk)
Svenska spannmålspriser
De svenska spannmålspriserna har stigit överlag vid en jämförelse av tillgängliga priser för januari i år
och föregående månad. Mest hade kornpriset stigit med ca 13 procent, priserna för vete och havre steg
med 8-9 procent. Priset på råg ökade bara med ca 2 procent. Tillgängliga odlarpriser på spannmål i
Sverige (januari) uppgick till 168 kr/100 kg för vete, 127 kr/100 kg för råg, 135 kr/100 kg för korn och
122 kr/100 kg för havre. Vetenoteringen på Parisbörsen steg under motsvarande period bara med ca 1
procent och uppgick till ca 184 kr/100 kg i december.
Exporten av spannmål ifrån Sverige går fortsatt mycket bra jämfört med föregående år. Exporten till
länder utanför EU uppgår till drygt 593 000 ton för perioden juli 2014 t.o.m. mars 2015. Det är
huvudsakligen vete som exporterats till Algeriet och Marocko. Tillgänglig statistik över
spannmålsexporten till andra EU-länder (juli 2014 t.o.m januari 2015) visar på att ytterligare 763 500
ton har exporterats.
6(7)
Månadsbrev – priser på jordbruksprodukter
Månadsvisa avräkningspriser spannmål i
Sverige (senaste året)
Vete
Råg
Korn
Havre
200
190
180
170
160
150
140
130
120
110
100
2013-10
2013-11
2013-12
2014-01
2014-02
2014-03
2014-04
2014-05
2014-06
2014-07
2014-08
2014-09
2014-10
2014-11
2014-12
2015-01
Kronor/100 kg
220
200
180
160
140
120
100
80
60
2005-01
2005-09
2006-05
2007-01
2007-09
2008-05
2009-01
2009-09
2010-05
2011-01
2011-09
2012-05
2013-01
2013-09
2014-05
2015-01
Kronor/100 kg
Månadsvisa avräkningspriser spannmål
i Sverige 2005-2014
Vete
Korn, foder
Paris vete
Råg
Havre
Källa: Jordbruksverket och International Grains Council
Potatispriser
I Sverige börjar lagren nu tömmas och en del av färskpotatisen är satt. I både Sverige och
Storbritannien börjar kvaliteten på skalet försämras och i vissa lager är det problem med att
potatisen gror. Detta gör att man får sortera bort mer potatis för att få fram klass 1-vara. Det medför
att även om klass 1-noteringen enligt figuren nedan är stabil så förändras kalkylen för odlaren. Den
här utvecklingen av kvaliteten är till viss del normal för årstiden. Tyskland har dock ett besvärligare
läge med sämre kvaliteter än vanligt i lagren.
Trots vissa tecken på stärkt efterfrågan på Eurex under februari så vände priserna på aprilterminen
nedåt igen under mars. De stora mängderna potatis på marknaden fortsätter att pressa priserna. Den
senaste uppskattningen om produktion i NEPG-länderna (North-westerns European Potato Growers,
Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Nederländerna) visar som väntat på en mycket hög
produktion av matpotatis 2014, hela 28 % högre än föregående år. De låga priserna har dock medfört
att större kvantiteter potatis än vanligt gått in i förädlingen.
På flera håll i EU vädjar olika intressenter odlarna om att minska odlingen och sannolikt kommer
arealerna nu att begränsas till nästa år. Investeringar i belgisk förädling i kombination med stark
efterfrågan på export, som fått ytterligare stöd av valutautvecklingen, gör att belgiska odlare väntas
bibehålla arealen på grund av goda utsikter för avsättningen.
En svagare euro påverkar Storbritanniens export negativt och ger prispress på den inhemska
marknaden. Även importen till Sverige blir troligtvis något billigare eftersom den till största delen
kommer från Danmark vars valuta är kopplad till euron. Det ser ut som om vi får stora arealer
färskpotatis även i år vilket oroar odlarkåren som under 2014 hade svårt att få kostnadstäckning då
priserna var låga.
7(7)
Kr/100 kg
290
270
250
230
210
190
170
150
2012/13
2013/14
2014/15
300
250
200
150
100
50
0
Månadsvisa potatispriser i Rotterdam,
industri, fr.o.m. 2011/12 EUREX
Okt
Okt
Okt
Nov
Nov
Dec
Jan
Jan
Feb
Feb
Feb
Mar
Mar
Mar
Apr
Apr
Apr
Maj
Maj
Månadsvisa potatispriser i Skåne
(klass 1, fritt uppsamlande handel)
Okt
Okt
Okt
Nov
Nov
Dec
Jan
Jan
Feb
Feb
Feb
Mar
Mar
Mar
Apr
Apr
Apr
Maj
Kr/100 kg
Månadsbrev – priser på jordbruksprodukter
2012/13
2013/14
2014/15
Källa: LRF Trädgård Pluggen, EUREX
Insatsvaror i Sverige
Indexserier för oilka insatsmedel i jordbruket framgår av nedanstående figur. Indexseriernas basår är
ändrat till 2010. Förändringen i det totala indexet januari 2015 jämfört med föregående månad var
oförändrat. De förändringar som hade skett var att priserna för energi och smörjmedel hade sjunkit med
ca 2 procent medan priserna för gödselmedel och djurfoder hade stigit med 2 procent respektive 1
procent.
PM-index månad, 2010=100 efter produkter och månad
210
190
2010=100
170
150
130
110
90
2005M01
2005M05
2005M09
2006M01
2006M05
2006M09
2007M01
2007M05
2007M09
2008M01
2008M05
2008M09
2009M01
2009M05
2009M09
2010M01
2010M05
2010M09
2011M01
2011M05
2011M09
2012M01
2012M05
2012M09
2013M01
2013M05
2013M09
2014M01
2014M05
2014M09
2015M01
70
Energi och smörjmedel
Växtskydds- och bekämpningsmedel
TOTALT
Gödnings- och jordförbättringsmedel
Djurfoder
Källa: Jordbruksverket
Kontaktpersoner
Eva Jirskog (nöt, gris och mjölk), Patrik Eklöf (spannmål och insatsvaror) och Marie Törnquist
(potatis)