1. No category

....
~
OCK ENSTRUNT
FRÖSUNDA
HEMBYGDSFÖRENINGS'
KVARTALSTIDSKRIFT
nr2 1978
årgång l
VÅRPROMENAD I
ROLSTA
Här berättade Bertil Hellsten att den ca
fem meter breda gräsbevuxna remsan är resterna av ett stenlagt vadställe från den
tid då vattnet från Östersjön ännu nådde
hit upp. Detta kan antas vara för 900 år
sedan, I anslutning till vadställets norra
fäste finns också ett antal fornlämningar.
Så gick vi tillbaka mot byn och förbi
gården Fjärndeln. (Namnet syftar på ett
fjärdedels mantal rusthåll, )I den intilliggande logen inmundigades medhavd förtäring,
Efter kafferasten visade rolstaborna Anders Nilsson och Ante Eklund de kartor som
finns bevarade över byn och redogjorde för
byns historia, Vi kunde bl a ta del av olika skiftesförelägganden, storskiftet 1768
och det laga skiftet 1870, och vad dessa
betydde för byns struktur vad det gäller
antal brukningsdelar och arealförändringar
m m.
l
Annandag pingst arrangerade Frösunda
Hembygdsförening den traditionella vårpromenaden, I år förlades den till Rolsta,
l
l
Ett sextiotal personer hade mött upp,
trotsande det minst sagt motbjudande vädret, Ante Eklund hälsade välkommen och angav riktningen till det första målet på
p romen a den , den s k "lin dan" vi d j ä m vägen
på gränsen mot Torsholma,
,.l
Vid avmarschen från logen kunde vi tydligt se en hel del kullar i terrängen, Det
•
o
var gravhögar efter Rolstas 1.nnevanare
för ca 1000 år sedan,
Promenaden avslutades med ett besök vid
den s k jättegrytan som är belägen i berget ovanför torpet Johannelund, Grytan är
drygt två meter djup och dryga halvmetern
vi d i markytan •
Anders Nilsson
•
..
4~._----------------------------r·•------------~--------------
DETBLEV
STRUNT
Namnet på denna publikation blev alltså
Socken Strunt, Frösunda Hembygdsförenings
kvartalstidskrift. Den pristävling om namnförslag som utlystes i förra numret gav
tre förslag i lådan vid affären, Ett av
förslagen löd i sin helhet: Flera tjejer
till Frösunda: Därför ska tidningen heta
Tjej o Killar, Ett annat förslag var Tri-
angeltidningen, Det tredje förslaget berättar vi endast muntligt, men vi kan avslöja att det har stark anatomisk anknytning.
Vi, som själva utsett oss till jury,
fann trots dessa förslag att våra egna
var bättre och fastnade för ovanstående
namn efter långa och svåra överläggningar,
Härigenom kammade vi själva hem det Hemliga
Priset som fortfarande är Hemligt,
Att vi valde Socken Strunt som huvudrubrik kanske våra läsare förstår när de
tagit del av innehållet, Vi tycker det
är bättre att vi själva kallar oss Strunt
än att andra gör det, , •
DET BLEV STRUNT!
Underrubriken valde vi i första hand
för att vi tyckte den lät ståtlig, inte
så mycket för att vi skall komma ut regelbundet kvartalsvis. Vår ambition är dock
att den skall komma ut med ca fyra nummer
per år, så därigenom kanske man kan rättvärdiga epitetet kvartalstidskrift.
VAIJ .Ä.R STRUNT?
ORDFÖRKLARINGAR OCH
SAKUPPLYSNIN GA.~
Ja, vad strunt är vet väl de flesta,
om inte så finns ju åskådningsmateri al
på nära håll. En del andra ord i förra
artikeln kan det däremot vara ~oligt att
få kommentera. Huruvida det kan vara av
intresse för någon att läsa kommentarerna är en annan fråga som Vl inte tar upp
här.
Publikation ha:r samband med ordet publik som ju bety~er en massa människor
som lyssnar eller läser något t ex, Båda
orden kan spåras tillbaka till det latinska ~ublicus som betyder allmän i
motsats till privat, En publikation är
alltså en skrift som är avsedd att läsas
av envar,
En tidskrift vet man ju vad det är, men
hur skiljer sig en tidskrift från en tidning? Ja, en tidning är främst ett nyhetsorgan. Ordet tidning kommer från lågtyska
tidinge som just betyder nyhet eller underrättelse. Tidskriften däremot är en
företeelse som man kan säga ligger ~ellan
en tidning och en bok. Den är alltså inte
så aktuell som en tidning och kanske inte
så tidlös som en ·bok är. !·1en, som ett uppslagsverk förtäljer: Gränsen mellan tidning och tidskrift är stumdom svår att
draga •••
För att få reda på vad anatomi betyder
får vi gå ända till de gamle grekerna,
Hos dem förekom ett ord som hette anate~ som betydde skära sönder. Förmodligen var djurkroppar det som var mest populärt att skära i, för det grekiska ordet gav så småningom upphov till vårt
ord anatomi som betyder läran om kroppen,
uppbyggnad.
Ambition kommer sig av ett latinskt
ord som heter ambire och betyder gå omkring. I den betydelsen har vi det i den
svenska ordet ambulera som just betyder
gå omkring (t ex en ambulerande korvförsäljare eller varför inte en ambulans).
Ivlen ordet ambition har vi nog på känn att
det skulle betyda något _annat. Det är då
6
faktiskt så att ambire kan betyda gå omkring i avsikten att söka jobb. Och om
man gör så har man ju avsikten eller önskan att få jobb. Och denna avsikt eller
önskan kallar vi ambition i dag.
Slutligen har vi då vårt ståtliga epitet. Ordet är grekiskt och heter egentligen epi theton som beyder "det tillagda".
Det är alltså något man lägger till ett
annat ord för att bestämma det lite närmare. Om vi säger att denna artikel är en
kolossal onöda så är kolossal ett epitet,
Artikeln däremot är slut.
•
SE UPPII
FRÖSUNDAS FRAMTID
Som framgått av berättelsen från hembygdsföreningens årmöte på annan plats
har vi för avsikt att söka kontakt med
samtliga kommunala nämnder, styrelser,
planeringsråd mm för bevakning av och
samråd med de valda församlingarna i
Vallentuna.
Vi vill alltså på så tidigt stadium
som möjligt ha reda på planer som rör
oss i Frösunda.För att detta skall bli
så effektivt som möjligt behövs många
som hjilper till.
Om du är intresserad av sådana frågor
som barnomsorg, skolor, byggnationer,
busstidtabeller, sophämtning mm vänd dig
då till styrelsen eller förslagslådan vid
affären.
Även om du inte kan eller vill hjälpa
till med bevakningen är vi glada om du
vill höra av dig med dina synpunkter.
Vi kanske också kan ordna diskussioner
eller liknande om det finns behov i någon särskild fråga.
e
För att publiken skulle få böra de båda instrumentens olika klang spelades en
del låtar på enbart nyckelharpa och därefter på enbart fiol. Andra låtar spelades med instrumenten tillsammans, Tilläggas bör att fiol och nyckelharpa normalt
har olika repertoar.
Gösta Sandström berättade sedan om nyckelharpans historia och om de olika typerna: Enkelharpa, kontramasharpa, silverbasharpa och den moderna kromatiska harpan,
samt om några berömda spelmän, bl a Erik
Sahlström,
F O L K M U_S I K A F T O N
FRÖSUNDA
I
K Y R K A
En manstark publik fick höra nyckelharpa- och fiolspelmän från Täby spelmansgille under ledning av Gösta Sandström,
De spelade låtar från främst Uppland,
men också från Sörmland, Dalarna och Hälsingland, En del lokala låtar spelades
också, bl a en vals efter August Karlsson i Rosersberg och en polska efter J O
Löven i Vallentuna.
Kvällen avslutades med några kända låtar
som Gärdebylåten och den i Uppland världsberömda Rapp-Kalles vals,
Av publikens stora anslutning och långa
applåder att döma var det en lyckad tillställning. Röst ur en kyrkbänk:
- När de spelade sista valsen tänkte jag
ta och bjuda upp!
Carl-Henrik Wredh
H
•
AVDELNING FÖR KANTORSUPPLYSNING
Frösunda Sockens nye kantor Bo Eriksson,
känd från förra utgåvan av detta blad, har
återigen och vid flera tillfällen visat
vad han kan.
Det var som vanligt körövning en torsdagskväll. Bosse skulle visa körmedlemmarna hur man sjöng med magstöd, Han ställde
sig därför i profil och försökte visa magstödet. En kvinnlig körmedlem pep då:
- Vi ser ingen mage!
Bosse knäppte snabbt upp skjortan och visade med bar mage sitt magstöd för kören.
Det hela skedde på ett så övertygande
sätt att kören under resten av kvällen
hade svårt att träffa rätt bland tonerna
på grund av innehållen munterhet,
En söndag därefter var det högmässa
med körsång i Orkesta kyrka, Man hade
kommit fram till kollektpsalmen, Kyrkvärden sträckte även fram håven till Bosse
som satt och spelade med alla händer och
fötter. Utan att låta sig avbrytas i spelet stoppade han vänsterhanden i rockfickan och lade i sin kollekt, allt under
det att övriga fötter och händer bearbetade orgeln.
Efter postludiet kom kyrkvärden, något
uppspelt, fram till Bosse och lämnade tillbaka två tvättpoletter med orden:
- Dom här går inte här!
Bosse s_varade, helt förvånad: - ~assa?!
•
Berndt Wredh
•
---------TILL ÖSTERBYBRUK ?
Hembygdsföreningen planerar att eventuellt anordna en bussutflykt till Österbybruk. Där finns möjlighet att bese den
gamla bruksmiljön och samtidigt uppleva
en gemensam resa med glada Frösundabor,
Innan planeringen tar mera fast form
skulle styrelsen vilja veta hur stort
intresset är för ett sådant arr~gemang.
Det är tankt att resan skulle ske söndagen den 13 augusti, och vi tänker bara
ta ut ett självkostnadspris.
Du som är intresserad kan antingen
fylla i lappen härunder och lägga den ~
förslagslådan vid affären eller ringa
till Annmarie Karlsson tel 302 05 eller
Ann Marie Jäverbrant 301 33.
r
l
l
L
-
-
Jag . heter
- - - - -- -,
l
.............. , ........... .
och jag vill gärna åka till Österbybruk.
Detta är inte en bindande anmälan utan
bara en markering av intresse.
-
-
- -
-- -
l
l
l
_7J_,
ROLSTA BY
En utvecklingshistoria berättad av
Anders Nilsson
Byns namn kan antas härröra från en betydande person på orten. Rol kan ju vara
första delen av ett namn
t ex Rolof,
·s ista delen av ·namnet, sta, kommer av hussamling, plats för byggnation. sta-namnen
tillkam för ca 1000 år sedan.
·som
I runskriften vid Näs omnämns en ägare
till Tarsholma vid namn Livsten. Han ägde
skeppshjälp vid Rolsta, Detta var i början på 1100-talet, Huruvida Livsten även
ägde Holsta är ej känt,
I runskriften omnämns att Livsten låtit
bygga broar. Den bro som gick till Rolsta
kan ännu klart urskiljas, Bron sträcker
sig längs gränsen mellan Rolsta och Torsholma och slutar vid järnvägen. Troligt
är att Rolstabönderna ej funnit det mödan värt att bryta upp bron för odling,
Mot Kårstagränsen, som utgöres av Holmbroån, gick vid denna tid den s k Långhundraleden upp till Uppsala, Det är belagt
att en saltskuta en gång sjunkit vid Rolsta, Platsen för haveriet ligger ca 150 m
från den nuvarande åns lopp och är numera
åkermark.
Rekonstruerad karta över Holsta by på
1000-talet. De mörka områdena föreställer vatten eller sankt område och de
streckade linjerna i vattnet utmärker
Holmbroåns och Lillåns nuvarande sträcning. Den forntida vägen från Rolsta
mot Helgö över Livstens bro har ritats
heldragen och nuvarande vägar har streckats,
Den skogklädda höjden norr om Livstens
bro kallas för klockstaplarna, Med lite
fantasi kan man föreställa sig att denna
plats varit lämplig för någon form av
kommunikation. Olika teorier föreligger
om namnets innebörd, En är att kyrkklockan
vid Frösunda kyrka varit för liten så
att klangen ej nådde till hela socknen
och att man därför placerat hjälpklockor
här. En annan teori säger att en klocka
här kan ha använts för alarm vid fara,
Om byns liv fram till 1630-talet vet vi
föga, från denna tid härstammar nämligen
den första kända kartan, År 1634 bestod
byn av fyra hemman, placerade efter varandra i en s k radby. 1624 donerades Södergården till Uppsala akademi av Gustaf
II Adolf.
Enligt ett tingsprotokoll från 1650-talet var tre bönder i Rolsta skyldiga att
hålla ambulerande gästgiveri. Därav för~
står man att stora landsvägen gick genom
byn och inte i nuvarande sträckning,
En bonde vid namn Erik Pehrsson representerade på 1660-talet häradet i den dåvarande riksdagen. Han ägde mark i Rolsta.
En stor händelse i byn var självfallet
Karl XI:s införande av indelningsverket
på 1680-talet, Byn blev därmed skyldig att
sätta upp soldat och dragon med tillhörande mundering och häst för dragonen jämte var sitt boställe. Ett flertal av sol,daterna och dragonerna har burit namn
som härletts från byns, Således har ett
flertal dragoner hetat Rolström och Ros,
I ofärdstider var omsättningen på krigsfolket stor, säkerligen vilar några av
byns soldater i främmande jord, Några av
läsarna har säkert hört talas om "Roligs".
Roligs är en muntlig benämning på en ca
ett tunnland stor åker som ligger mellan
Rolsta hage och skogen kallad ,Häst 11 • Denna åkerlapp har fått sitt namn efter Soldat Rolig som var städslad för byn mellan 1855 och 1885, Soldaten arrenderade
marken för eget bruk och uppförde bostad
och uthus i nära anslutning därtill. Husen
revs efter änkans död 1907, men minnet
lever kvar,
Från 1703 finns en karta med tillhörande protokoll bevarad, Här omnämns fem
hemman, 1768 genomfördes storskiftet i
byn. Handlingarna sam finns på Lantmäteristyrelsen är väl bevarade och lättförståeliga. Här nämns fem brukningsenheter;
l. storgården om 2 mantal och 3 ägare.
2. Södergården om ett halvt mantal och
Uppsala akademi som ägare,
3, Norrgården om ett halvt mantal och
en ägare,
Bönderna på storgården kallades för
rusthållare då det var deras skyldighet
att ombesörja dragonen. Södergården, som
alltså ägdes av Uppsala akademi, bruka-·
des av en arrendator,
1870 genomfördes det laga skiftet i byn,
Detta skifte innebar en revolution i byns
liv. Nu samlades varje bondes ägor till
ett sammanhängande stycke. Tidigare hade
alla bönderna sin jord splittrad på byns
alla markområden, I och med detta var man
naturligtvis mycket beroende av varandras
sätt att bruka sin areal.
storgårdens bönder hade alla haft sina
man- och åbyggnader på den stora höjden
mitt i byn. Således låg husen förmodligen
Olika utvecklingsskeden av bebyggelsen
knut i knut över hela höjden, Skiftet föri Rolsta by. De svarta husen är de
de med sig att den enskilde bonden skulle
bo så nära större delen av sin areal som
som fanns redan 1770 och man kan följa
möjligt. Sålunda fick en bonde flytta alen del av dem ända fram till i dag.
På samma sätt kan man följa de prickade
la sina hus till det därmed uppstående
husen från 1870 fram till våra dagar.
Eneberga. Enannan bonde flyttade till
De ofyllda husen har tillkommit efter
,östervalls" och en tredje till Fjärndeln,
På dessa tomter hade tidigare endast stått
1870.
:1---------------------~---------------------t någon enkel lada, Vid denna tid 1 1870 1 ägi
~\
des storgården av så mycket som fem ägare.
~
\'.
Man bör då ha klart för sig att den uppÅ'
odlade arealen var betydligt större än 1768
~ ~ ~~ \\
genom dikning och landhöjning osv,
år1770
lfttrk_~ '~\
~A..
.
11 ~,-er
~~.~:'Ila
~~q
Iii~,'
~ ~~
•!.f',
,,
~l
t/ .,....._.
~~ ..'~
,. ,
/J.
~
1
///J~~,~,, , f.1 r~~
~ ...
//
f_, '' )}
1
11
!:i:
•
..
b
q
I dag har byns mark fyra ägare, På hemmanet som tidigare kallats storgården äger
nu fyra ägare (efter gammal mantalsräkning
från 1870) :
- Britta och Åke Nilsson
l 1/4 mantal
- Elsa och Berthold Östervall
1/2 mantal
- Birger Pettersson
1/4 mantal
Söder- och Norrgården har ägts tillsammans sedan 1939 då Uppsala akad~mi sålde
Södergården till Norrgårdens ägare, Nuva............................................~ rande ägare'till Norrgården är Gun och KurtRoland Jansson. Södergårdens mangårdsbyggnader såldes för några år sedan till Ante
och Margareta Eklund,
1;
rJ
årJB JO
På 1760-talet omnämns en mjölnare i byn,
och på 1768 års karta är även en kvarn
utsatt på berget söder om byn, Dess senare öden är inte kända.
Det har funnits två dagsverkstorp. Platsen för det senaste torpet kallas fortfarande för "Pellpers". Torparen, som hette Per Persson, dog 1882. En jordkällar~
ruin är det enda som numera vittnar om
torpets förekomst.
I närheten av Holmbrobacken låg på byns
mark en stuga som kallades för Holmberga.
Här bodde s k "inhyses 11 • De var mycket fat:..
tiga människor som levde på böndernas givmildhet.
•
9
v~~fl,~~~
~~~lf1rn?
UTMED
lJ.N.GHUNDR.~EOE N
Eftersom vi bor två stenkast från Holmbroån, är lyckliga ägare till en kanot,
ett tält, fyra sovsäckar och ett litet
stormkök samt begåvades med två lediga dagar från torpupprustning, stationshussnickeri och annat begav vi oss en lördagseftermiddag ut på Äventyret.
Efter att omsorgsfullt ha packat in all
packning i vattentäta plastpåsar (om olyckan skulle vara framme), packade vi i oss
själva: Far, mor och två barn. Vi stötte
ut kanoten från land och gled iväg medströms, En kanot åker inte, den glider
fram i vattnet, ofta ljudlöst,
Att sitta nere i flodfåran innebär den
första biten mellan Rolsta och Helgö att
man inte ser någonting av de omgivande
fälten och åkrarna. Himlen ovanför, vattnet runtikring och de bägge sluttningssidorna ner mot ån bildar bakgrund, Man
känner sig som en del av naturen, och naturen verkar förvånad över att man är där,
När vi når fram till järnvägsbron är ån
igentäppt av vass, så vi får stiga ur kanoten och dra den förbi hindret, Färden
går vidare i det vackra ålandskapet och
snart har vi hunnit fram till Helgö, Där
höjer sig ån till landnivå, eller är det
kanske snarare landet som ligger lågt,
I alla fall får vi nu en fin utsikt åt alla håll. En jättestor pil släpar sina grenar i vattnet, Den kan väl aldrig behöva
törsta! Helgös åkrar står under vatten och
några kor klampar omkring i sörjan och
glor förvånat på oss,
Plötsligt hör vi ljudet av en transistorradio, och vi får syn på en annan ka- not·farare som slagit läger vid åkanten
och sitter och lagar mat över en eld, Vi
hälsar och paddlar snabbt vidare för att
slippa höra skvalmusiken som skrålar från
transistorn.
Snart når vi vårt mål, Helgösjön, Skymningen smyger sig över oss och med den
mörkret och dimman, Barnen börjar bli trötta och hungriga så vi kämpar oss genom sjöns
tä~a vass och styr mot land,
Vi drar upp kanoten och slår läger i
skogskanten ovanför ett berg. Vi reser
vårt tält, gör .upp en eld, grillar korv,
kokar te, äter medhavda smörgåsar och
vyssas sedan stilla till sömns av skogens
alla ljud,
Detta kan man uppleva i den fridfulla
jordbruksbygden Frösunda,
Margareta Eklund
•
ROLSTA......
Vattnet kluckar runt stäven, Stim av
småfisk rusar förbi under oss och en och
annan löja gör ett elegant lufthopp, Bakom en sten kikar en förvånad räv länge
på oss innan den försvinner uppför sluttningen, Vi hör prassel i fjolårsgräset och
fantiserar om att både möss, ormar, sork
och annat säkert lever ganska ostört här,
Kaveldunet vajar stolt i vinden, Det enda som stör idyllen är att luften då och
då genomkorsas av jetplan på väg till Arlanda.
10
Ett mycket tragiskt levnadsöde drabbade
en rusthållare på Storgården. Han hette
Gustaf Jansson och var född 1812. Denne
man miste först sin far när han var blott
sex å~ gammal. Senare skulle han även mista
sin fru i förtid och överlevde i sinom tid
även alla sina barn
· även alla sina· fem barn och ett barnbarn
samt även en måg, det enda barnbarnets
far.
Detta var i urval några glimtar från
Rolsta. Byns historia är förmodligen rätt
typisk och lik andra byars i vår trakt.
Överallt, var man söker, finner man spår
av människor som levat tidigare än vi och
som kan hjälpa oss att förstå vår plats
i historien.
•
o
VlB
ELD
som kan berätta något am hur det var
förr uppmanas att ta kontakt med styrelsen så ordnar vi bandinspelning av det värdefulla materiale~. Till sist pålystes
vårstädning och en vårpromenad i Rolsta.
Ove Eklund avtackade styrelsen, önskade
den nya styrelsen lycka till, och mötet
strömmade ut till Frösundas första gemensamma Hajbrasa, där de värmande lågorna redan slickade den kalla vårhimlen
vilket sannerligen behövdes. För att ytterligare bättra på värmen höll Sven Billersjö talet till våren, och efter en
stund dök den fantastiskt värmande MOFHembygdsföreningens årsmöte förlades i
kören upp med sin redan mycket populäre
år till Valborgsmässoafton. Därmed hoppas
och r~ktbare ledare i spetsen. (Eller
vi ha startat en ny tradition, nämligen
h~r?~~Ja, j~st det!) Allt medan kören
ett kombinerat valborgsmässofirande med
vandstektes ~ valda delar rasade våren
eld, tal, körsång, fyrverkeri och årsmöte.
ut för våra fjällar, vilket så småningom
och med fyrverkeriets hjälp intill åkanTack vare Ove Eklunds effektiva ledning
ten
nästan överglänste Händels Firework
av själva årsmötet lyckades vi genomföra
Music
(Musik till ett kungligt fyrverkeri
den långa föredragningslistan på en dryg
påThemsen
år 1749). När så kören klingat
timme. Hånga fina beslut fattades. Bland
ut
och
glöden
började falna väntade en
annat valdes årets bästa styrelse. Genom
värmande
kopp
kaffe
med kakor och bullar
en stadgeändring, som togs på detta årsi
Frösundagården,
som
utnyttjades till
möte, har antalet styrelsemedlemmar utökats
sista
plats.
Även
här
stod glädjen, och
från sju till nio för att lätta arbetsbörinte
minst
musiken,
högt
i tak. Frösunda
dan för denna hårt arbetande skara med
Spelmanslag
gjorde
en
härlig
insats med
alla sina "fantastiska projekt". Den impoen
blandning
av
gamla
fina
upplandslåtar
nerande styrelselistan ser ut som följer:
och andra mera kända tongångar. När var
Sven Billersjö som ordförande,
och en slutligen drog hem till sitt var
Carl-Henrik Wredh som håller i kassan,
det
nog fler än vi som kände att en ny
Annmarie Karlsson håller i pennan och
tradition
hade fått en stadig förankring
har det mesta i huvudet (sekreterare),
i
Frösunda.
samt som arbetshjon i största allAMJ/BRJ
mänhet:
Jean Bokström
Ann Marie Jäverbrant
Kerstin Englund
Ulla Öhrlund
Inge Ohlsson
Rolf Arne Jansson
1978
•
Föreningens goda ekonomi föranledde
ingen ändring av årsavgiften, så du kan
fortfarande vara medlem för den symboliska
summan av 15 kr för vuxna och 5 kr för
ungdom. En ny viktig fråga togs upp .p å
armötet, nämligen nyttan av att få ett
organ i Frösunda som fungerar som "remissinstans" när det gäller kommunala beslut
som rör Frösunda. Vi vill åtminstone ha
någon form av bevakning av vad Vallentunabestämmarna planerar för oss här uppe så
att vi inte tas på sängen av t ex en motorväg som kommer rullande över byn. Detta
är en stor fråga som måste behandlas vidare inom föreningen.
Vidare informerades om en pågående dokumentation av Frösunda förr i tiden. Alla
11
HJ{NDER
LABYRINTLEK !
Att söka väg genom labyrinter är en gammal förnäm sysselsättning. Ofta lade man
labyrinter av stenar i gamla tider och
labyrinterna gavs då ofta en magisk innebörd. Vår labyrint är föga magisk men kan
ge en stunds hjärngymnastik. Finn vägen
till hembygdsföreningen! Lösning kommer
i nästa nummer av Sockenstrunt!
En sammanställning av de arrangemang i
Frösunda som vi kände till vid pressläggningen,
Söndagen den 13 juli åker vi till Österbybruk om det finns intresse. Se notisen
med ~älningslappen!
Lördagen den 22 juli arbetar vi på stationshuset. Det finns många små och stora uppgifter åt envar!
Torsdag den 24 augusti kl 19.30 samlas
alla intresserade till redaktionsmöte
om nästa nummer av Sockenstrunt. Vi håller till i stationshuset.
Vi hade tidigare planerat en auktion till
förmån för stationshuset. Den auktionen
kommer att inträffa våren 1979 i stället.
Vi satsar alltså stort och planerar bättre än vi skulle haft tid att göra annars.
~------------------------------·
Sedan en tid sker också stora ting inom
husets väggar. Två atel.ieer i övervåningen
används flitigt. De används av skulptören
Bertil de Beer och grafikern Berndt-Rune
Jäverbrant som har gjort i ordning var
sitt rum.
Detta är vad som har skett. Ännu finns
mycket kvar att göra, men det gör vi nu
lugnare tempo än tillförne. Själva räddningsoperationen ser ut att ha lyckats och vl
har nu faktiskt åter ett meningsfullt
stationshus i Frösunda.
STATIONSHUSRAPPORT
Nu är klockan fem! Det har alla sett som
varit vid stationshuset. Klockan står visserligen, men den visar dels rätt tid
två gånger per dygn, och dels är det trevligt med en stationshusklocka på rätt
plats. Klockan är den som ursprungligen
suttit på stationshuset, och den har skänkts
tillbaka av Nisse Björk. Av honom har
vi också fått ett antal stiliga skyltar
med järnvägsanknytning. Det är verkligen
roligt att få sådana bidrag till upprustningen!
Vi hoppas så småningom att få igång
klockan så att tågpassagerarna har något
att vila ögonen på. Redan nu finns dock
möjlighet att vila resten av kroppen på
en anspråkslös soffa utanför stationen.
Den är skön att sola och vänta tåg på om
morgnarna. Den fina stationshusskylten har
också kommit på plats. Den har förtjänst·f ull t restaurerats av Bertil de Beer.
FRösuND.\
CK ENSTRUNT
HEMMGDSFÖRENINGS
KVARTALSTIDSKRIFT
Medarbetare: Alla Frösundabor
som är intresserade.
Kontaktmän: Ante Eklund tel
302 69
Berndt-Rune Jäverbrant30l 33
Bertil Hellsten (ansv utg) 302 54
FRÖSUNDA HEMBYGDSFäRENING
Ordförande: Sven Billersjö tel
Kassör: Karl-Henrik Wredh
Postgiro nr 80 58 98 - 4
320 54
301 51
Medlemsavgift per år: 15 kr för vuxen,
5 kr för ungdom mellan 12 och 18 år.
Stationshusgruppen:Ante Eklund
Postgiro nr 88 37 3 - 6
302 69
12