Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Upprättad december 2013 Återupprättad juni 2015 Fastställd av skolledningen augusti 2015 Gäller till 31 augusti 2016 Fyllingeskolan Innehållsförteckning Planens syfte ......................................................................................................................... 1 diskrimineringslagen (2008:567) ............................................................................................................ 1 skollagen (2010:800), 4§ .......................................................................................................................... 1 Vision .................................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvärdering 14/15, kartläggning och åtgärder 15/16............................................................ 3 utvärdering av åtgärder föregående läsår 13/14 och 14/15 .............................................................. 4 planerade åtgärder för läsår 15/16 ........................................................................................................ 6 Ansvarsfördelning ................................................................................................................. 7 rektor har … ............................................................................................................................................. 7 personal har … ......................................................................................................................................... 7 elever har … ............................................................................................................................................. 7 föräldrar har … ........................................................................................................................................ 7 Så här arbetar vi på fyllingeskolan ........................................................................................ 8 Främjande arbete .................................................................................................................. 9 främjande arbete på organisationsnivå ................................................................................................. 9 främjande arbete på gruppnivå .............................................................................................................. 9 främjande arbete på individnivå ............................................................................................................. 9 Förebyggande arbete .......................................................................................................... 10 förebyggande arbete på organisationsnivå ......................................................................................... 10 förebyggande arbete på gruppnivå ...................................................................................................... 10 förebyggande arbete på individnivå..................................................................................................... 10 Identifiering av kränkning .................................................................................................. 11 möjliga tecken på att ett barn utsatts för kränkande handlingar ..................................................... 11 rutiner vid upptäckt/misstanke om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling..... 12 Kvalitetssäkring av plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling .... 15 Plan för kompetensutveckling ............................................................................................ 14 Bilaga 1 – diskrimineringsgrunder Bilaga 2 – begreppsdefinitioner Bilaga 3 – fyllingeskolans ordningsregler Bilaga 4 – referenser och förslag på ytterligare litteratur Planens syfte Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen (2010:800). Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet i verksamheten och innefattar även ett direktiv om handlingsplikt. Barn och elever har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja barns och elevers lika möjligheter och rättigheter måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska upprättas årligen och beskriva det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda. Diskrimineringslagen (2008:567) Lagens syfte är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett (se bilaga 1 för förklaring av begreppen): Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Könsidentitet eller könsuttryck Ålder Skollagen (2010:800), 4§ Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 1 Fyllinge verksamhetsområdes vision för likabehandling I vår verksamhet skall barn/elever och personal känna sig trygga. Trygghet innebär att: Alla känner sig sedda och bekräftade. Alla vågar vara sig själva. Alla vågar och vill gå till förskolan/skolan och vara delaktiga. Alla vågar lyckas/misslyckas. Alla barn och elever vet att de kan vända sig till vilken vuxen som helst på förskolan/skolan. Föräldrar vet och känner trygghet i vem de skall vända sig till om de känner oro för sitt barns situation i förskolan/skolan. Vi motverkar fördomar, löser konflikter, förhindrar kränkningar, mobbning och utanförskap. Ingen skall utsättas för kränkande behandling. 2 Utvärdering 14/15, kartläggning och åtgärder 15/16 Skolan har arbetat fram ett nytt årshjul och sett över sitt systematiska kvalitetsarbete gällande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Detta har inneburit att utvärdering av föregående plan har förskjutits något. Nov Kartläggning (2015 – trivselenkät, 2016 – husmodell) Aug/Sep Dec/Jan Utvärdering Sammanställning (utvärdering av allt likabehandlingsarbete i NV-gruppen) (sammanställning av kartläggning) Aug Feb/Mar Presentera Återkoppling (presentera plan för personal, elever och föräldraförening) (elever får ge förslag på åtgärder samt nyansera vad resultatet ger – elevråd, keso delaktiggörs) Apr/Maj Revidering av plan Under hösten 2014 genomförde samtliga klasser DO:s kartläggningsverktyg ”Husmodellen”. Utifrån en ritning av skolan och dess verksamhet identifierade personal och elever tillsammans problem- och riskområden utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Denna kartläggning ligger till grund för en sammanställning gjord av Normer- och värdegruppen kring elevernas trivsel på skolan. En genomgång av förra läsårets händelseblanketter har också gjorts. Normer- och värdegruppen har sammanställt en skolövergripande bild av dessa, som tillsammans med ”Husmodellens” kartläggning ligger till grund för planerade åtgärder framåt. Årets plan kommer att förankras på en studiedag för personalen, i elevrådet och föräldraföreningen. 3 Utvärdering av åtgärder läsår 13/14 och 14/15 Vad Åtgärd Vuxennärvaro i omklädningsrum Ansvar Utvärdering av läsår 13-14 och 14-15 Rektor/pedagoger Eleverna lyfte inte omklädningsrummet som en otrygg plats i Husmodellen. Den skolövergripande statistiken över händelser som skett visar dock på fyra incidenter i omklädningsrummet under året. Otrygghet i omklädningsrum Kontakt med fastighetskontoret ang. Arbetsmiljöansvarig skiljeväggar, krokar, rektor insynsskydd, målning samt dämpad belysning. Alla åtgärder förutom dämpad belysning är åtgärdade. Detta kommer vi inte att gå vidare med. Matrådet har haft pågående diskussion med Städ och måltidsservice genom Agneta i matsalen ang. hur matsvinn och Matråd Ansvariga pedagoger buller ska minska. Matsvinnet har vägts och det har blivit konkret för eleverna hur mycket mat som Oro i slängs. Ämnet har diskuterats skolrestaurangen vidare i klasserna. Elever i åk 7 och 8 har varit matvärdar under läsåret. Deras uppgifter har varit att hålla Skolrestaurangvärdar Mentorer i åk 9 restaurangen fräsch och trivsam. Åtgärden har fungerat bra och har haft lugnande effekt. Ämnet har pågått hela året och en utvärdering visar på god effekt Forskningscirkeldeltagare enligt både elever och personal. Nytt elevens val: ledarskap /rektor Värdet av åldersblandade möten lyfts av båda grupper som mycket positiv. Tema ”schyst på nätet” har genomförts från åk F-9. I en utvärdering med personalen lyfts Förebyggande värdet av en röd tråd genom alla relationsarbete årskurser, elevnära tema, god service med material från NV, Innehåll livskunskap Alla klasslärare/mentorer relevanta och åldersanpassade övningar, samt schemalagd tid som positivt. En info-kväll för vårdnadshavare genomfördes under våren kring temat. Personal och föräldrar uttrycker i utvärderingen att det är bra att ämnet uppmärksammas. 4 Förebyggande relationsarbete (forts.) Otrivsel i G- och H-hus Vuxenledd organiserad lek har upplevts positivt av både elever och Vuxenledda rastaktiviteter Forskningscirkeldeltagare personal. En viss minskning av 1-3 /rektor incidenter under raster synliggörs i den skolövergripande statistiken av händelseblanketter. I H-huset har kamratstödjarna arbetat fram ordningsregler för åk 4-6 kring hur man ska få ökad trivsel i korridorerna. En önskan om att förändra i miljön mot en studiehall Planering för miljöer som ligger kvar. inbjuder till samtal och Personal/rektor/elever arbete. I G-huset finns planer för hur man skulle kunna förändra miljön mot en studiehall. Detta är ännu ej åtgärdat. Upplevelse av att Mångkulturellt tema ingår bli utsatt för sitt Personal i Livskunskapen ursprung. 5 Pågick under Lå 13/14 i alla skolans årskurser. Avslutades med en gemensam temadag och ett konstverk tillverkades av alla skolans elever. NV-gruppen servade klasser med material anpassat efter ålder under hela läsåret, vilket personal lyfte som positivt för likvärdigheten på skolan, samt att det var ett gott stöd i undervisningen. Planerade åtgärder för läsår 15/16 Vad Slitna bänkar i omklädningsrum Ljudnivå i omklädningsrum Hög ljudnivå i matsalen Åtgärd Ansvar Rektor Fastighetskontor Rektor Vuxennärvaro/schema Ansvariga pedagoger En pedagog/klass äter gratis Rektor med klassen varje dag under Städ- och ht 15 då projektet utvärderas måltidsservice Byta bänkar Tidsplan Ht 15 Lå 15/16 Ht 15 Ljudabsorbenter Planering för miljöer som Otrivsel i G- och H-hus inbjuder till samtal och arbete. Ofräscha toaletter vid Kontakt med pr-est delen av skolan städ/fastighetskontor för (lukt & klotter) planering och åtgärder Ojämn Påfyllnad av grus grusfotbollsplan NV-gruppen servar mentor Likvärdighet kring med en PPT som ger information om information om skolans skolans förebyggande arbete kring värdegrundsarbete till Värdegrunds-arbetet att vårdnadshavare användas på årliga föräldramöten. Likvärdighet kring information om Representanter ur NVskolans förebyggande gruppen informerar klasserna värdegrundsarbete till under livskunskapstimmarna elever Skapa broar mellan Möten genomförs efter årskurser planering av NV-gruppen IKT-gruppen planerar för ett arbete kring källkritik och informationssök Plan för etik på nätet (del av IKT-plan och en IKT-gruppen planerar för ett utv. av temat ”schysst temaarbete kring på nätet”) ”programmering” med fokus på samarbete. Information/utbildning till personal kring IKT-teman Schema för vuxenledda Rastaktivister aktiviteter på lunchraster åk 1-3. 6 Personal/rektor/elever Lå 15/16 Rektor Lå 15/16 Rektor Fastighetskontor Ht 15 NV-gruppen Klasslärare/mentor Ht 15 NV-gruppen Lå 15/16 NV-gruppen IKT-gruppen v. 37-38 Ht 15 v. 45-46 Ht 15 Under livskunskapstimmar med start Ht 15 v. 47 IKT-gruppen Under livskunskapstimmar Vt 16 Representanter från IKT-gruppen Lå 15/16 Rektor Personal Lå 15/16 Ansvarsfördelning Rektor har… det yttersta ansvaret för att planen upprättas, följs samt årligen utvärderas och revideras. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Vidare ansvarar rektor för att all personal som rör sig på skolan, men som tillhör andra enheter (såsom måltid, städ m fl.) får ta del av planen. Personal har… skyldighet att aktivt arbeta förebyggande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Personalen har ansvar för att reagera när man stöter på diskriminering och kränkande behandling. Då en incident inträffat som personal anser vara så allvarlig att hemmet informeras skall en ”Händelseblankett” fyllas i och lämnas till Mobbkoll. Personalen har ansvar att hålla sig uppdaterad om innehållet i planen. Elever har… ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra elever. Eleven skall ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den. Som elev på skolan förutsätts man respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att man funderar över hur man uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta detta. Föräldrar har … också ett stort ansvar. Om skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om kränkningar. Vi kan hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. 7 Så här arbetar vi på fyllingeskolan Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det förebyggande arbetet syftar även till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 2012, s. 12). 8 Främjande arbete Främjande arbete på organisationsnivå Regelbundna arbetslagsmöten. Alla elever har varje vecka en schemalagd lektion i Livskunskap tillsammans med sina mentorer. Fortbildning i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Forskningscirkel kring elevers relationsarbete. Främjande arbete på gruppnivå Regelbundna klassråd, elevråd och möte med KESO. Kunskapsinhämtning som omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning som riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt utan förekommen anledning. Genomförande av gemensamma teman, projekt, idrottsdagar och trivselfrämjande aktiviteter för hela skolan. På skolan finns ”kioskrådet”, som består av elever från högstadiet som tillsammans med skolvärd och lärarassistent ansvarar för försäljning och skötsel av elevkaféet i uppehållsrummet. Projektarbete om andra världskriget för eleverna i årskurs 9. Eleverna får även göra en studieresa till Krakow i Polen där förutom lärare även intresserade föräldrar samt personal från Mariakyrkan på Fyllinge får möjlighet att följa med. Främjande arbete på individnivå Omdömen skrivs där utgångspunkten är elevens starka sidor och intressen. Elevsamtal. Hälsosamtal i skolår F, 2, 4 och 7. Under lå 15/16 sker även hälsosamtal under åk 8. Fyllingeskolan firar varje år FN-dagen med sång, musik och en parad av elever som bär flaggor för att visa upp från vilket land de kommer. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från en kartläggning av elevernas trivsel och trygghet, som gjordes av alla elever inskrivna i skola och fritidsverksamhet under höstterminen 2014 och syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Kartläggningen följs därefter upp av diskussioner och sammanställning av materialet i varje arbetslag. De olika sammanställningarna lämnas till Normer och Värde-gruppen, som gör en nulägesanalys med åtgärdsförslag som ligger till grund för kommande läsårs Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, där elever och föräldrar får möjlighet att lämna synpunkter t.ex. elevråd, KESO, kamratstödjare och Fyllingeskolans föräldraförening. 9 Förebyggande arbete på organisationsnivå Normer och värdegruppen består av lärarrepresentanter från alla arbetslag, samt rektor, skolvärd och kurator, som träffas regelbundet för att diskutera skolans värdegrund och det förebyggande arbetet mot trakasserier och kränkande behandling i ett långsiktigt perspektiv. I Normer och värde-gruppen ingår arbetsgruppen "Mobbkoll" som träffas varje tisdag kl. 14.15-15.00. Personal på skolan kan vända sig till denna grupp för att få råd och stöd i det aktuella arbetet mot trakasserier och kränkande behandling. Mobbkoll gör en sammanställning av kartläggningar och händelseblanketter inför arbetet med åtgärder på skol och gruppnivå. Skolans elevskyddsombud kallas för KESO (Kämpande ElevSkyddsOmbud). Två representanter från varje klass i årskurs 7-9 utses till KESO-gruppen. De träffar regelbundet skolvärd och kurator för att diskutera elevernas arbetsmiljö. Det finns också en kamratstödjargrupp på skolan med två representanter från varje klass från årskurserna 4-6. Gruppen leds av två lärare på mellanstadiet, som har regelbundna möten med gruppen för att diskutera hur man ska skapa en god atmosfär bland eleverna på skolan. Eleverna får med sig olika kamratstödjande övningar att prova i sina klasser under livskunskapen. Elevhälsoteamet består av elevhälsoansvarig rektor, specialpedagoger, skolsköterska, skolvärd och kurator. Skolan har utarbetade ordningsregler (se bilaga 3). Dessa regler utvärderas och uppdateras löpande tillsammans med elever. Rastvärdar cirkulerar på skolans områden under raster och har uppsikt över platser där eleverna känner sig otrygga. All personal har ansvar för att stanna upp och ingripa, när man ser elever som bråkar eller använder nedlåtande kommentarer eller miner eller liknande. Överlämningsrutiner finns mellan verksamheter och stadier på skolan. Förebyggande arbete på gruppnivå Överlämnande möte förskola – skola - fritids. Överlämnandekonferens vid mentorsbyte. Styrda gruppindelningar. Vi strävar efter att elever inte utsätts för att välja/väljas bort vid bildande av lag och dylikt. Tjej- och killsamtal samt kompissamtal kan vara förebyggande och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Rastaktivister organiserar för vuxenledd lek i syfte att förebygga konflikter. Förebyggande arbete på individnivå Utvecklingssamtal en gång/termin. Upprättande av åtgärdsprogram vid behov. Husmodellen utförs vartannat läsår (ht-14). 10 Trivselenkät med frågor rörande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utförs vartannat läsår (ht-15). Identifiering av kränkning För att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella kränkningar följer skolan nedanstående rutiner: Elevenkäter om skoltrivsel och förekomst av trakasserier och kränkande behandling genomförs och följs upp vartannat år. Kartläggning av elevernas trygghet enligt Husmodellen genomförs vartannat år och sammanfaller inte de år elevenkäterna görs. Vuxna cirkulerar på skolans område under raster. Pedagogerna håller utvecklingssamtal med sina elever en gång per termin. Dessa samtal skall syfta till att pedagogerna får en fördjupad bild av varje elevs studiesituation samt skapa ett tillfälle för att tendenser kring förekomst av kränkande behandling ska kunna fångas upp. Medarbetarsamtal där personal och ledning tar upp frågor om inflytande, trivsel och om huruvida kränkningar förekommer. Arbetslagskonferenser är forum där man kan delge varandra information, ta del av varandras tips och idéer när det gäller värdegrundsarbetet, elevinflytande mm. Möjliga tecken på att ett barn utsatts för kränkande handlingar Svårigheter att hävda sig i kamratgruppen. Verkar ledsen och olycklig - håglös och passiv. Svårigheter att koncentrera sig – arbetsminnet fungerar dåligt. Underpresterande. Saknar vänner – ensam- ett ”tomrum” runt barnet/eleven. Svårigheter att tala högt på samlingar/lektioner. Flykt från den hotfulla verkligheten genom dagdrömmeri, fantasier, skolk eller droger. Försöker alltid vara nära en vuxen i fria situationer. ”Vill” vara ensam – drar sig hellre undan än riskerar att bli kränkt. Många, korta frånvarotillfällen. Uteblir ofta från idrottslektionerna. Bråk som ofta upplöses då en vuxen närmar sig. Går hem på långa raster – går till skolsköterska – kommer ofta till personalrummet med bagateller. Tar lång tid på sig att komma ut. Sover dåligt, mardrömmar, gråter i sömnen. Ofta ont i huvudet. Motvillig att gå till skolan. 11 Kommer hem med trasiga kläder, förstörda saker, t.ex. böcker, teckningar, cykel; med konstiga förklaringar. Har blåmärken sår eller skråmor utan naturlig förklaring. Blir sällan eller aldrig bjuden på kalas. Väljer en omväg till skolan. Ber om eller stjäl pengar för att muta eller köpa kompisar. Vill inte gå på klassfester, undviker friluftsdagar och utflykter. Rutiner vid upptäckt/misstanke om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Elev eller förälder till elev som känner sig kränkt vänder sig i första hand till klassföreståndare/mentor. Det finns också ett Team mot kränkande behandling som träffas regelbundet som elever och föräldrar direkt kan vända sig till. Teamet består under läsåret av rektorn för de yngre eleverna, skolvärd, kurator samt en lärarrepresentant från varje arbetslag. Det är elevens mentor som är ansvarig för att en utredning om kränkande behandling blir gjord. Personal som upptäcker en kränkning mellan elever säger ifrån och markerar att kränkningar inte är tillåtna. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. En sådan enkel utredning kan bara göras om personalen är säker på att händelsen varit bagatellartad. Berörda klassföreståndare/mentorer skall alltid informeras om händelsen. Rektor skall snarast informeras om kränkningen och har skyldighet att underrätta huvudmannen om det inträffade. Mentor påbörjar utredningen, som allsidigt ska belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både den eller de som utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. Föräldrarna skall snarast kontaktas av klassföreståndare/mentor. En bedömning bör därefter ske om vilka åtgärder som måste vidtas för att trakasserierna eller den kränkande behandlingen ska upphöra. Mobbkoll ska också informeras om det inträffade och kan hjälpa till med samtal eller att upprätta utredningen. Kränkningar skall alltid utredas och dokumenteras på Halmstad kommuns blankett för kränkande utredning (se Fronter – Info Fyllinge – Rutiner – Kränkande behandling – BUF utredningsblankett för kränkande behandling). Rektor ansvarar för utredningen om en elev upplever sig utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling av någon i personalen. Rektor ansvarar även för att göra en bedömning i varje enskilt fall om anmälan ska göras till polis, socialtjänst eller arbetsmiljöverket. Observera att polisanmälan kan göras i vilket skede som helst och görs av rektor. 12 Rutin för arbetet med konflikthantering och kränkande behandling på Fyllingeskolan Enligt skollagen är personal som får kännedom om att elev blivit utsatt för kränkande behandling skyldig att anmäla detta till rektor, som i sin tur är skyldig att anmäla detta vidare till huvudmannen. OM DET ÄR UPPENBART ATT HÄNDELSEN ÄR EN KRÄNKANDE BEHANDLING, PÅBÖRJAS STEG 4 DIREKT OCH HEMMET KONTAKTAS. NÄR KONFLIKTEN ÄR SÅ ALLVARLIG ATT KONTAKT MED HEMMET BEHÖVER TAS: 4. BESKRIV 1. BESKRIV HÄNDELSEN/KONFLIKTEN PERSONAL som blir vittne till en konflikt informerar berörd MENTOR. Konflikten dokumenteras med hjälp av FYLLINGESKOLANS HÄNDELSEBLANKETT. HÄNDELSEN/KONFLIKTEN MENTOR fyller i FYLLINGESKOLANS HÄNDELSEBLANKETT och e-postar denna till REKTOR för att meddela att utredning om kränkande behandling påbörjats. Kryssa i att utredning om kränkande behandling påbörjas. 2. LÄMNA KOPIA TILL MOBBKOLL MENTOR lämnar en kopia av HÄNDELSEBLANKETTEN den till MOBBKOLL. 5. STARTA OCH GENOMFÖR UTREDNING OM KRÄNKANDE BEHANDLING MENTOR ansvarar för att starta en utredning om kränkande behandling, använd BUFs BLANKETT OM UTREDNING av KRÄNKANDE BEHANDLING. Dokumentet behålls av MENTOR under utredningen. Till Mobbkoll kan man komma och få hjälp med att skriva utredningar eller diskutera elevärenden. Mobbkoll träffas tisdagar kl. 14.15 i konferensrummet. 3. ÅTGÄRDER MENTOR beslutar (vid behov tillsammans med Mobbkoll) vilka åtgärder som bör tas och om en Utredning om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier ska påbörjas. Om utredning ska påbörjas kryssas rutan i på händelseblanketten, hemmet kontaktas samt steg 5-6 genomförs. 6. UPPFÖLJNING AV UTREDNINGEN MENTOR ansvarar för att utredningen och åtgärderna följs upp. Utredningen är avslutad när vårdnadshavare informerats, även om åtgärder fortsätter. Avslutad UTREDNING ska överlämnas av MENTOR till REKTOR. OSÄKER? Kontakta MOBBKOLL! 13 Kvalitetssäkring av plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling För att säkerställa att arbetet mot kränkande behandling sker på ett tillfredställande sätt och att alla rutiner följs har vi på Fyllingeskolan tagit fram följande punkter för att säkra kvaliteten i arbetet: Vid upprättandet av den årliga planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska barn och elever samt personal oavsett kön delta. En uppdaterad version av planen skall alltid finnas tillgänglig på skolans hemsida. Planen är en del av skolan kvalitetsredovisning. Vikarierande personal som vistas tillfälligt i skolan informeras skriftligen om skolans plan och regler och skall liksom övrig personal rapportera eventuella kränkningar på händelseblankett alternativt direkt till rektor. Genom möten hålls facken informerade om eventuella kränkningar mot personalen. VFU-studenter och nyanställd personal informeras om planen av sin handledare utifrån den introduktionsplan som skall följas på enheten. Plan för kompetensutveckling All personal utbildas kontinuerligt kring kränkande behandling, värdegrunder, metoder för förebyggande arbete i klasserna och liknande. Mobbkoll handleder vid behov. KESO och kamratstödjarna utbildas varje år. Ett arbete för att hålla Planen levande bland personal och elever görs regelbundet under läsåret på studiedagar, under livskunskap samt i andra forum där personal och elever deltar. 14 Bilaga 1 Diskrimineringsgrunder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande fem diskrimineringsgrunder: Kön Omfattar könsdiskriminering (kvinna - man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Barn ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Sexuell läggning Omfattar homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Sedan 1 januari 2009 har skyddet mot diskriminering utvidgats till att omfatta två nya diskrimineringsgrunder, men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande utifrån dessa eller inkludera dem i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. DO rekommenderar dock att skolorna arbetar förebyggande utifrån de nya diskrimineringsgrunderna och inkluderar dem i Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Könsidentitet eller könsuttryck (eller könsidentitet) Omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. Bilaga 2 Begreppsdefinitioner Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När barn/elever behandlas sämre än andra pga. någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person kan ha fler etniska tillhörigheter exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel och synskada samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och alla likas rättigheter. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck, exempelvis transvestiter eller transsexuella. Trakasserier Uppträdande som kränker ett barns värdighet och har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn kränks pga. en förälders sexuella läggning, funktionsnedsättning m.m. Bilaga 3 Fyllingeskolans ordningsregler En trygg och stimulerande lärmiljö är en förutsättning för att jag som elev ska få de kunskaper och värderingar som skolan ska förmedla. Det är meningen att ordningsreglerna ska ge vägledning för mig, alla vuxna i skolan samt mina föräldrar om förhållanden eller situationer i skolan. De ska bidra till att skolan blir trygg och stimulerande – en plats dit jag som elev och skolans personal känner lust att gå. Skolan har kompletterande dokument som används vid specifika situationer. Dessa dokument är ”Krisplan” och ”Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”. Dessutom ska jag tillsammans med mina klasskamrater och lärare komma överens om ytterligare regler som gäller just i vår klass. Vi ska också prata om hur skolans ordningsregler ska tolkas. Bemötande Vi är alla olika, det är bra! Vi respekterar varandra. Om jag ser någon som inte mår bra hjälper jag till eller tar kontakt med någon vuxen. Det är viktigt hur jag uppträder, vad jag säger och hur jag säger det. Ingen ska känna sig kränkt eller skrämd av mitt agerande. Vi är varandras arbetsmiljö. Jag gör mitt bästa för att stämningen på skolan ska vara trivsam. Trivsel i klassrummet Jag passar tider och har med mig ”rätt saker” till lektionerna. Jag tar, tillsammans med läraren, ansvar för mitt skolarbete. Jag har inte med mig föremål som stör under lektionstid. Det är mycket allvarligt med ogiltig frånvaro. Bråk och slagsmål Jag gör mitt bästa för att undvika bråk. Jag tar ansvar för att jag är aktivt delaktig i konfliktlösning. Det är aldrig tillåtet att använda våld! Om jag ser att det blir bråk, och vi elever inte kan hantera det själva, ber vi någon vuxen om hjälp. Konsekvenser Om jag inte följer reglerna gällande bemötande kommer personalen först att prata med mig och sedan med mina föräldrar. Jag kan också bli kallad till medlingsssamtal. Åtgärdsprogram kan upprättas, polisanmälan kan bli aktuell. Som sista konsekvens kan det blir aktuellt med skolbyte. Om jag inte kommer i tid eller uteblir från skolan kommer personalen först att prata med mig och sedan med mina föräldrar. Om det fortsätter kan jag och mina föräldrar bli kallade till samtal med personal ur elevhälsoteamet. En handlingsplan upprättas. Om jag har med mig störande föremål under skoltid kommer läraren att omhänderta detta/dessa. För det mesta får jag tillbaka föremålet efter lektionen, men det kan också vara så att föremålet får hämtas av förälder. Om jag är delaktig i bråk eller slagsmål så kommer personalen att ingripa. Om det inte hjälper att prata med mig får vuxna handgripligen sära på oss eller hålla fast mig. Mina föräldrar blir kontaktade om det behövs. Om ett slagsmål bedöms som misshandel kan polisanmälan ske. Åtgärder och konsekvenser ska stå i proportion till förseelsen. Samtal kan föras på olika nivåer beroende på hur allvarlig en förseelse är. Det finns olika åtgärder att sätta in för att förbättra beteendet. I vissa fall kan åtgärderna innebära att skolan, efter pedagogiska överväganden, måste göra förändringar i hur undervisningen ska organiseras. I allra sista hand kan det bli aktuellt att byta skola. Ordningsreglerna är bestämda i samråd mellan skolledning, personal och elevråd. Bilaga 4 Referenser Diskrimineringsombudsmannen. (2010). Husmodellen – handledning. Hämtad 2013-01-04, från http://www.do.se/Documents/handledningarutbildning/HusmodellenHandledning20101029.pdf Diskrimineringsombudsmannan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan och skolan. Hämtad 2013-01-04, från http://www.planforskolan.se/ Skolverket (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Hämtad 2013-01-04, från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2798 Skolverket. (2011). Elevskyddsombud. Hämtad 2013-12-10, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/planeringoch-vardag/delaktighet-och-inflytande/ratt-till-delaktighet-och-inflytande-1.195976 Sveriges Riksdag. Diskrimineringslag (2008:567). Hämtad 2013-01-04, från http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008567/?bet=2008:567 Sveriges Riksdag. Skollag (2010:800). Hämtad 2013-01-04, från http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800 Förslag på ytterligare litteratur Barnkonventionen. http://barnkonventionen.se/ Barn och elevombudet (BEO). http://www.skolinspektionen.se/BEO/ Diskrimineringsombudsmannen (DO). www.do.se Diskrimineringsombudsmannen. Lika Rättigheter i skolan – handledning. http://www.do.se/Documents/handledningar-utbildning/lika_rattigheter_i_skolan.pdf Skolinspektionen. www.skolinspektion.se Skolverket. www.skolverket.se Egna anteckningar ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Egna anteckningar ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Fyllingeskolan Besöksadress: Gäddvägen 181 302 61 Halmstad Telefon: Expedition: 035-13 88 12 Halmstad Direkt: 035-13 70 00 Webbplats: www.halmstad.se/fyllingeskolan
© Copyright 2025