OCK EN STRUNT - Sockenstrunt.se

OCK ENSTRUNT
. FRÖSUNDA
HEMBYGDSFÖRENINGS
KVARTALSTIDSKRIFT
l
nr.l
1980
Uk kakta övek
Sem~ng­
hu~a
häkad 6~ån 7638.
Ve använda gåk~tecknen
hak 6öljande betyde~e:
p~Mtgåkd
•
~~attehemman
~
6~~ehemman
GD
~onohemman
()
akadem~hemman ~
TUNA OCH BILLSTA SATERI
Frösunda försvinner! Eller åtminstone förändras. För ungefär 300 år sedan försvann
ett helt säteri från Frösunda. Och det så
totalt att man i dag inte är säker på var
det legat.
Det gäller Tuna säteri som legat någonstans i närheten a~ Billsta. Billsta var
då också säteri och de båda har intimt
sammanlänkade öden.
Men både Bölljor och Rosenhanar blev
efterträdda av Silfversparrar som kom att
regera på Billsta och Tuna under lång tid.
1
-Silfversparre var en gammal lagmanssläkt
som förlorar sig någonstans nere i 1300talet. När de första gången kopplas samman
med Frösunda är någon gång under förra hälften av 1500-talet då Pehr Sunesson Silfversparre skriver sig till Billestad. Därmed
sitter det Silfversparrar på Billsta till
..Men låt oss börja fr~n b~rjan med att för- början av 1700-talet med en del avbrott.
saka reda ut vad ett ~äteA~ är. Eller sna- ~·---------------------------------------------.
rare var. Ett annat namn på säteri var ~a- !
t~g~d. sätesgården var säte för en frälse- ·
man som inte behövde betala skatt till kronan för jorden. Han bodde alltså själv på
gården som dessutom måste ha en viss standard på byggnaderna. Under säteriet kunde
frälse- eller adelsmannens övriga jord
lyda som nk~ehemman.
Ett säteri var alltså ett ganska förnämligt boställe. Första gången gården Tuna
skymtar fram ur historien tycks vara omkring 1560. Gården var då inget säteri men
väl frälsehemman och innehades ' av en Kettil
Nilsson Böllja. Han var väpnare och anförde en fidnika i sjuårskriget mot Ryssland
1560 - 1567. En fänika är ca 250 man.
Enligt tradition skall Kettil Nilsson
Böllja ha hemfört den ryska kyrkklocka
som hänger i Frösunda klockstapel.
Ännu var alltså Tuna inget säteri, men
bör ändå ha varit en betydande gård i
bygden. Inte långt från Tuna låg ocksåBillsta som redan tidigare på 1500-talet
är känt som säteri.
uvke b..<.R.den V~M B..<.-t.~ta ~äteA..<.
v..<.d ~eke~k..<.fitet 1900. Ven undke
b..<.-t.den ~ tagen ..<. mM~ 1980, på ungen~ ~amma p-t.aU. Ve Muta h~en
utom den ~tåti..<.ga ~äteA..<.bljggnaden
fi..<.n~ kvM. Ven g).Qk upp ..<. kÖk på
1940-Wet.
I mitten av 1500-talet förekommer. en
viss Nils Thomasson Böllja med säte i
Billestad. Här bör alltså både Tuna och
Billsta ha innehafts av Bölljor som båda
tillhörde den äldre Böllja-ätten. Den är
känd från början av 1300-talet. Hur Tuna
och Billsta båda Bölljor var släkt vet vi
dock inte.
Däremot vet vi att Nils Thomasson Böllja på Billsta var gift med en Karin Kattilsdotter Hvessing. De hade bl a en dotter som hett~ Märta Nilsdotter som dog
av pesten år 1603. Innan dess hann hon gif- L:=:=~~~~==~------~--~--~~~~~~~_J
ta sig med Göran Johansson Rosenhane
Den kanske mest namnkunnige av Silfversom så småningom blev ståthållare på Nykösparrarna var
Per Sunesssons son
pings slott innan han avled 1576.
Måns Persson Silfversparre. Han var gift med
Denne Göran Johansson Rosenhane skall
Elsa Nilsdotter, dotter till gamle Böllja
enligt vissa uppgifter också ha innehaft
Nils Thomasson 1 och alltså syster till Märta
Billsta efter sin svärfarsom alltså var
Nilsdotter, gift med Göran Johansson RosenNils Thomasson Böllja.
hane som skulle innehaft Billsta före Måns
2
Perssons far ••• Detta verkar kanske rörigt,·
och det kanske t o m är så rörigt att det
inte är sant; de myckna åren skymmer sikten.
Alltnog, det Måns Persson var känd för
var väl inte så mycket sin fru som sitt
ämbete. Han levde-på Erik XIV:s tid. Erik
XIV hade av rädsla för konspirationer
bildat en nämnd med Jöran Persson som ledare. Nämnden skulle se till att intet ont
vederfors kungen och hade att skaffa undan
alla tänkbara upprorsmän.
l
.....
Är 1563 kom en Johan Bertilsson till ~~åns
Persson på Billsta och "talade spotska
ord" mot Erik XIV. Han blev i likhet med
många andra, ställd inför Jöran Perssons
nämnd och dömd till döden. Här intill återger vi ett avsnitt ur konung Erik XIV:s
nämnds dombok av 1563.
Måns Persson skall o~kså ha deltagit
i en process mot en kyrkoherde i Aker.
Silfversparre ägde nämligen gård också
i Hakunge bl a. Den gården skulle ha gränsat till mark som ägdes av kyrkoherden,
och denne beskyllde Silfversparre för att
ha flyttat en gränsmarkering till sin förmån. Processen slutade med förlikning; om
den förmenta råstensrubbningen vet man
numera inget.
l Så si t ter Sil fversparrarna mer eller
mindre obrutet i 100 år. Bland dem dyker
det så småningom upp en Carl Arendtsson
Silfversparre. Han föddes 1614 och var
sonsons son till lagmannen Måns Persson.
Så småningom blev han kommendant på Hörningsholm, men skrev sig till bl a Bille~tad. Han deltog i trettioåriga kriget
under Gustav II Adolf och blev tillfångatagen under slaget vid Nordlingen 1634.
f .
·,
Han löste sig dock ur fångenskapen med 100
riksdaler som han sedan återbekom 1642.
Silfversparrarna var alltså herrar på
Billsta, och mestadels också på Tuna. Ef
tersom Billsta var ett säteri och därmed- ,
förnämare än Tuna är också dess historia
bättre dokumenterad.
I början av 1670-talet övertogs dock Tuna
av en Jon8s eller Johan Brehmer. Han var
tullbokhållare och son ti.ll Hans Brehmer
som var invandrad från Bremen . och i tjänst
som arkitekt hos Magnus Gabriel de la Gardie. Hans mest kända verk som arkitekt är
de la Gardies palats "Makalös" som senare
blev Dramatiska Teatern och brann ner 1825.
1 . . . ~~~ t. ~1\?l~ ~Otn~O~
~·
1
~. ~ ~---~
"4
IJ '~
1
Hämtat ur Konung Erik XIV:s nämnds dombok.
Avskriften gjord ur den sentida i tryck
utkomna upplagan.
Ap~~l~. Wakdt ~n b~n~mpd
B~~~~on 6ö~dh ~ ~ätt~ oeh anelag~tt 6ö~ någ~~ w~eh~g~ ~ak~ oeh a~andh~ vda66 Kong:~ M:ttz p~oeUkato~~
oeh ~~~~t~~ Jö~~n P~~~on, ~ ~å mott~ att han ~ehall Wak~n komm~n ~l
Mo~ P~~~on ~ B~ll~tha oeh th~ ~å­
~om ~l6ö~~nd~ ann~~tadz m~dh mong~
~potzk~ oeh hån~~k~ o~dh oeh ta~ll ~­
mot Kong:~ M:~ ~~gh l~dh 6ö~hö~~.
th~ th~ w~~ ~mott oeh angoll~ Ha~
Kong:~ M:ttz högh~tt, d~gnli~~t oc.h
kong:~ w~d~gh~tt, ~ th~t han ~adh~
~~gh w~th~ th~n ~om Ha~ Kong:~ M:ttz
~6ö~want w~~. th~n th~ ~öeht~ ~66-·
th~ H~ Kong:w M:ttz l~J66 oeh wal6~dh oeh ~ehull~ ~nn~nn M~eh~~~m~­
7563 14
Johan
~o b~6l~th~ ~~gh att ha66w~ sw~~g~
~~jk~ ~nn~. Oeh ~ han wakdt b~6~å­
g~tt
huad
~kall
oeh
b~w~j~~
oeh
hadh~
~il ~ådan~ Mdh, dhå ~wakadh~ han ~n­
~dt annat th~ ~il, vthan ~ål~d~:
Gudh 6o~lath~ h~tugh Johan ~~om m~gh
ha66w~ th~tt~ komm~tt opå. Szå ~66t~
And~~ S~g6~~d~~on ~ampt m~dh Jö~~n
P~~~on oeh Olo6 Lak~~on m~dh th~~
~~dh w~tn~d~ ~ådan~ b~k~nn~~~~
honom ~l6ö~~ndh~ ha66w~ hö~dt oeh
~ll~~th w~~ mong~ a~~ ~pp~nbak~
~tyek~ 6o~hond~n, wakdt han ~66th~
th~n ak~ek~ll ~ Kong:~ M:ttz ho66ak~ekl~, hw~lk~n ~om a~ng~n m~dh
handl~ng~n, p~ae~k~ oeh ~t~mpl~ng~,
vpp~nbak 6~dh ~il~ g~~ng~, ~ådh,
dådh, 6ö~g~66t, ~t~mpl~ ~il~ b~uk~
~mott ~~n h~~ oeh konungh oeh th~
vpp~nbakdt Wakd~ oeh m~dh godh w~t­
n~ ö66w~b~tyg~tt, and oeh han all~­
n~th hadh~ ~ådantt ~ ~~nn~tt oeh
th~t m~dh w~ek~tt ~ek~ 6ulbo~d~dh~,
~:tJr.a6 ~ ~~om ~n ö~~ ad~, ~agdh
~66~å l~66~tt ~il dödh~n.
a66
6
6
Men sonen Jonas fick Tuna som förläning
någon gång under 1670-talet. Förläningar
av jordagods var ofta nog en form av lön
från kronan, och han fick frälsegodset Tuna
trots att han inte var av frälsesläkt.
3
-Ar 1674 lyckades JonBs Brehmer utverka
sätesfrihet för Tuna som därmed fick rang
och värdighet av säteri. Och detta trots
att Brehmer ännu inte var adlad, vilket
han skulle bli först '1705.
·------------~-----------,
Billsta ägdes då av Margareta Klingspor,
'änka efter Johan Drake. Hon lade Tuna
under Billsta och Tunas sätesfrihet upphörde därmed. Tunas ställning som säteri
varade alltså mindre än sex år'
fjjj~~~~iZ~~~j~i~~~~~iJ
'
j
lt.
Kak~k~~ Övek B~l~ta med omg~v­
ningak. Vet tkol~g~te läget fiök
gamla. Tuna. ä.Jr. det ~ ··HMtha.gen
käti ~Ödek om B~l~ta.. Vet a.ndka. läget, vMtek om B~l~ta. hM
fiökekorrrnä på. en kakta. Vä.Jr. fi~nM
nu d~vek~e h~gkund ek, ~om h~Ök
Må.n ett tMp benämnt Rå.da.. Fkam
till någoMtaM -i. m~tten på. 1700Wet låg B~l~ta huvudbyggnad
~tka.x ö~tek om B~l~t~-ån ungefiä.Jr.
käti ~Ödek om vägen v~d den L-fiokma.de byggnaden på. kakta..
Innan dess hann dock mycket hända. För
att Tuna skulle få bli säteri hade det
krävts en hög standard på byggnaderna.
Det fanns föreskrifter om hur många våningar bostadshuset skulle omfatta etc.
1
Många av de säterier som tillkom under
1600-talet uppfyllde dock fordringarna
med knapp nöd. Många tecken tyder på att
Tuna varit betydligt anspråkslösare än
det ståtliga Billsta.
Emellertid sålde Jonas Brenner sitt
Juna till ägaren av Billsta före 1680.
4
M detta en k~t av Tuna. ~ätek-i.?
Venna. ~teMa.tta. källake 6~nM v~d
HMtha.gen ~öd ek om B~l~ta.. Yttekl-i.gMe en kWMe fi~nM dä.Jr., de~~­
tuom en del a.ndka. ~teMammel ~om
m~nnen av en tid~gMe bebygge~e.
Dessutom rapporteras att Tuna var obebyggt år 1680! Från att ha varit en blomstrande sätesgård har det alltså förfallit
till ingenting på sex år.Vad hade hänt?
En gissning kan vara att gården härjats
av eld. Men varför hade den i så fall inte
byggts upp på nytt? Köpte Margareta Klingspor Tuna obebyggt eller var stället redan
"borta" när hon trädde till? Här är frågorna, svaren vet vi inte. Men Tuna tycks
ha förblivit obebyggt.
Redan 1686 slutade man att anlägga nya
säterier, så historien med Tuna blev ett
kort kapitel just i slutet på epoken med
säterier. De som inrättats tidigare fick
dock leva kvar, och bland dem också Billsta.
1
Gården förblev säteri till i slutet av
1700-talet då troligen den siste frälsemannen bodde där. Han hette Gustaf Julius Freytag och var av tjeckisk börd.
Ur husförhörslängden av år 1779 kan vi
se att det levdes i högsta välmåga på Billsta för 200 år sedan. Mängden tjänstefolk
imponerar verkligen. Vi återger ur husförhörslängden:
översten o Riddaren välborne
Herr Gustaf Jul Freytag
+ 1787
Högvälborna fru Grevinnan Cath Elin
Lovisa Hård
Son: Leutnanten Herr Kar l Gustav Freytag
* 1763 Sundby
Dotter: Cath Margareta
* 1759 Vidbo
Hushållerskan
Maja Stina Öhman
Huspigan
Sofia Södergren
Brygghuspigan
Stina Jansdotter
Huspigan
Anna Jansdotter
Pigan
Kajsa Jansdotter
Tjänste Flickan Ulrika
Rättaren
Olof Olsson Sandström
Kusken
Olof Olsson
Betjänten
Peter Olsson Hammarlund
Trädgårdsmästaren Anders Carlström
Hans Hustru
Catharina Sofia
Kökspigan
Britta Jansdotter
Ladugårdspigan Cajsa Bengtsdotter
Ladugårdspigan Kjerstin Jansdotter
Drängen
Per Andersson
Smeden
Jakop Walström
Drängen
Per Olofsson
FRÖSUNDAGARDENs UPPRUSTNING
FÖLJETONG I OTAL DELAR
DEL XV: EN PESSIMISTISK RAPPORT
Ja det verkar nästan hopplöst att det
skall bli någonting gjort. Kommunen verkar
allt annat än intresserad av oss som bor så
långt borta från tätortens kärna.
Upprepade samtal med fastighetsingenjören
har inte givit stort resultat annat än ett
dåligt humör.
Det senaste samtalet lät väldigt optimistiskt från ingenjörens sida. En tillökning i arbetsstyrkan är att vänta inom den
närmaste tiden, och då finns det chanser
för vår "fina" gård att få den upprustning
den så väl behöver.
Lennart Hedlund på fastigheteskontoret
lovade att arbetena skall komma igång i
1
början av april 1980, men man vet ju aldrig.
Vid den här tiden var förmodligen det hus Givna löften har blivit svikna förr.
byggt på Billsta som stod kvar ända in på
.
.. o
•
••
1940-talet. Tidigare hade huvudbyggnaden
.. N1 skall anda veta att v1 gor vad vi kan
på Billsta legat något hundratal meter läng- for att påskynda det hela. Både Olle Wredh
re österut.
och jag har ringt ett flertal gånger.
Anne-Marie Karlsson.
Den senaste byggnaden inrymde i början
av innevarande sekel bl a Frösundas första
handelsbod som levde kvar ända tills Frösunda Handel kom till. Under de kalla vintrarna på 1940-talet rönte dock det ståtliga huset samma öde som många andra: Det
höggs upp til ved.
Och därmed har de sista resterna av
säteriverksamheten i Billsta och Tuna utplånats. Ja, rester finns väl ändå kvar
~en de är snarast sorgliga och ger dåligt
atersken av det glänsande liv som en gång
förts där. Vi har här sett ungefär fyra
hundra år tillbaka i tiden. Men i backarna
runt den plats där Tuna kan ha legat finns
stenminnen som är äldre än så. Där finns
stensatta gravar som kanske är tusen år
äldre. Om vi vet litet om tiden från
1500 och framåt så vet vi försvinnande
litet om de människor som bodde där då.
Våra efterlevande kan, om de har tur, åtminstone läsa Sockenstrunt och lära en
del. En liten del.
Sven Biller sj ö
Bertil Hellsten
Frösunda S K
Spelordning över Frösunda SK:s hemmamatcher i fotboll för 1980, det gäller
både A och B-laget.
Våren
26.4
4.5
9.5
19.5
27.5
1.6
7.6
13.6
15.6
80
Frösunda
Frösunda
Frösunda
Frösunda
Frösunda
Frösunda
Frösunda
Frösunda
Frösunda
A
B
A
B
A
B
A
A
B
-
Skånella A
Skepptuna B
Markim-Ork Ä
Sigtuna B
Vigör A
Roslagshov B
Söderbyk A
Kåre A
Markim-Ork B
Hösten 80
16.8 Frösunda A - Almunge A
24.8 Frösunda B - Kåre B
30.8 Frösunda A - Rådmansö A
7.9 Frösunda B- Märsta C
13.9 Frösunda A - Långhundra A
21.9 FrösundaB-Vigör B
4.10 Frösunda A- Roslagshov A
Kl
14.00
14.00
19.00
19.00
19.00
16.00
16.00
19.00
16.00
kl
16.00
18.30
14.00
10.00
14.00
14.00
15.00
Väl mött vid Björkvallen och heja
fram Frösundalagen.
B-A Jansson
Det finns en hel del att läsa om
gårdsskötseln" i lantmätarna Johan
sons och Per Oscar Kruuses sockenbeskrivningar från 1850~talet (1), -men ingenting från Frösunda! Istället beklagar
man det rådande oskicket att sälja hö
m m som foder till Stockholm. Som följd
därav var betesmarken "illa skött och
vårdad" och åkerjorden fick "gå i mistning af den gödsel som fodrets användande vid egendomen skulle frambringa" - och
som tydligen så väl behövdes.
Men några årtionden senare vet vi att
även mjölken blivit "en kurant vara på
ofvannämnde afsättningsort".
Mejerihanteringens
uppsvmg.
Under de båda senaste ,årtiondena
har i vårt land en livlig och fruktbärande verksamhet utve~klat sig på
mjölkhanteringens och mejerinäringens
område. Runt om i landet hava mejerier uppstått, och mjölkens förädling
till smör och ost har, tack vare uppfinnaodet och det allt allmännare användandet av nya redskap och maskiner och ett mera tidsenligt ordnande
av handeln med mejeriprodukter, fått
ett så starkt uppsving, att Sverige på
detta område numera med framgång
kan tävla med sin granne, Danmark.
(N y illustrerad tidning, 189 Jj
Även i Frösunda hade vi då en del små
mejerier. Ett av dem fanns i Billsta, där
Sven Billesjäs fastrar tog emot mjölken
och skickade den dagligen med häst till
Rosersberg för vidare befordran med tåg
till Stockholm.
Mjölkhandlarna.
Pen tredje och sista gruppen mjölkförsäljare voro mjölkhandlarna. De hade dels butiker och dels s. k. stånd i
form av vanliga marknadsstånd på torgen eller andra
öppna platser eller ock inskjutna i väggar eller plank utmed gatorna. Där såldes huvudsakligast skummjölk och
grädde men endast en obetydlighet av oskummad mjölk.
Dessa mjö}khandlare hade ute i landsorten små mejerier
eller rättare sagt uppsamlingsställen. Där kylsattes mjölken
och skummades för hand samt transporterades in till Stockholm på olika sätt och vägar.
Vid mitt inträde i mjölkhandels- och mejeribranschen
1884 bestod vår mjölkförsäljning till ungefär 9/10 av
sk~jölk. Sötmjölkshandeln var en ren obetydlighet.
D~n skötte "kogubbarna" och mjölkarrendatorerna om.
~ fanns stadsdelar och butiker, där vi knappast sålde en
bona oskummad mjölk för dagen utan endast skummad.
6
TII. ERlCSON.
. . (Ur m fiUjmtiUifls mmnm)
PrM. .u mjölh.Jg 11iJ CentrlllsttllioMn 1111111r ltllllor och ~~rbe­
,_, •iöllt/I.sltONM åireltt till 11iint11nåe mjölltltii"or.
1895 invigdes så Rimbo-linjen på stockhalm-Roslagens Järnvägar (SRJ), och i
flera decennier var det Frösundas tur att
ta emot långväga hästskjutsar varje morgon för vidare befordran av mjölken mot
Stockholm.
En del bönder lämnade mjölken morgon
och kväll till 11 mejeriet" bakom nuvarande
Frösunda Handel; andra körde direkt till
tåget. Man behöver inte lyssna länge till
de gamla som var med på den tiden förrän
man börjar förstå att det verkligen måste
ha varit "ett jädrans liv där nere på morgonen då bönderna kom körande med mjölken"!
Den mjölk som lämnades till uppsamlingsstället måste bl a kylas. Det skedde med
den tidens teknik - med hjälp av is. Ejnar
Carlsson, vars familj kom till Frösunda
1922 som prästgårdsarrendatore~ har en del
minnen som berör ishämtning.
Bönderna som levererade mjölk hade skyldighet att göra ren isstacken från sågspån
och hämta ny is. Rengöringen skulle ske
alldeles inann den nya isen hämtades. För
varje 1000-tal liter en bonde levererade
skulle han köra 5 isbitar på en gånger en
halv meter med minst 40 cm tjocklek till
stacken.
stacken stod intill östra väggen på mejeriet bakom affären. Man flyttade hela tiden
det som var kvar av den gamla stacken och
byggde upp på nytt på den rengjorda plattan.
Samma sågspån användes år efter år med
blott nödvändig påfyllning.
Isen togs från Helgösjön och sågningen
utfördes av lejda arbetare i Frösunda.
Harry Andersson i Rolsta och Harry Sjöström sågade is på 1930-talet. De hade
4 öre var för varje isbit. Man började
på morgonen i skenet från en Fenixlykta och isen kördes sedan hela dagen
med B till 10 par hästar.
Signe Andersson från Hamra arbetade som
flicka vid uppsamlingsstället. Hon har
bara trevliga minnen från den tiden då
hon hjälpte till ~n stund varje dag med
inmätning av mjölken, diskning av de 1520 liters galvaniserade(?) mjölkcylindrar som stod i mejeriet och användes för
olika ändamål, och utlämning av den smör
och ost som bönderna fick ta hem från
mejeriet i Rimbo.
Men många frågor förblir obesvarade.
Mjölkcentralen bildades 1915, men när
övergick Frösundas uppsamlingsställe i
MC:s regi? Vem tog emot mjölken i stockhalm dessförinnan? Hade han (eller hon)
egen butik - eller såldes mjölken
kanske på Ladugårdslandstorg?
Gunnar Dahlberg från Fridensborg började hämta mjölken från en del Frösundagårdar år 1930, men fem, sex år senare
sålde han både mjölklinjen och lastbilen
till järnvägen, som därmed började att
konkurrera ut sig själv, och de sista
bönderna slutade att köra mjölken. Fram
till 1935, till exempel, hade de två
Billsta·gårdarna, de två Avasta-gårdarna, och Brogård haft ett lagarbete där
varje bonde körde en eller två dagar i
veckan beroende på avståndet från stationen. Brogårdarn fick förstås åka en
sväng åt andra hållet först, för att
hämta hos de andra.
1936 började Holger Karlsson från Skepptuna som SRJ:s chaufför, och fortsatte
att köra ända fram till 1960, varefter
Danderyds lastbilcentral under några år
hämtade mjölken, tills MC:s egna kylda
tankbilar helt övertog transporterna.
Men Birger Roas hade också byggt upp en
annan mjölklinje, och man kom överens, så
småningom, om en del rationaliseringar.
I början kom mjölk-Halger först till
Löfsta, sedan upp till Salby i Ekskogen
där han vände, hämtade sedan på Lilla
Sunnarby, Fågelsunda och Rolsta; sista
gården var Söderby i Lindholmen. Så små- ningom bytte man så att Birger Roas tog
Salby, Rolsta etc samt vägen förbi StolpEkeby, medan SRJ fick Tarbyvägen och en
del andra områden. Vid den tiden körde
Harry Carlsson i Klippan åt Roas.
MjölkhandeJ i /Of'na dagar pli det nt~flarande Ostermalm!lorg,
som då hette LaJ.ugårdslandstorg.
Och senare, hur lång tid fick mjölken
stå vid östra station innan den kördes
genom stan till mejeriet?
Snälla ni som minns, eller har hört de
gamla berätta, eller har några papper
undangömda på vinden - hör av er till
Sockens t runt.
Järnvägen hade, som sagt, sin storhetstid, men så småningom kom lastbilarna.
Ttansportlindringar.
Järnvägar och lastbilar konkurrera
sedan någon tid synnerligen skarpt om
mjölktransporterna. Detta har i många
fall lett till välbehövliga fraktlindringar för våra medlemmar; på ett par
h1ll ha vi kunnat utverka ända till 50
proc. sänkning.
(MC:s MeJlemsblaJ 1927)
Under andra världskriget åkte mjölken
in till stan på en lastbil med ett gengasaggregat hängande på sidan utanför
hytten. Holger Karlsson berättar hur han
fyllde med ved före avfärden från Skepptuna, och igen vid Söderby. Den påfyllningen räckte ända fram till mejeriets
övre plan vid Tegnergatan där han körde
in. Han hade aldrig några bekymmer med
gengasen.
MJOlK-Holger Korde 1nte bara mjölk, utan
också passagerare och gods. Han stannade
ofta på vägen hem, för att köpa receptfri
hostmedicin mm åt frösundaborna, eller för
att byta skor åt optimister som köpt för
små och ångrat sig, eller för att utföra
andra små ärenden. På den tiden fanns det
sällan några parkeringsproblem. Han tog
också med sig potatis, ägg och andra lantprodukter i mån av utrymme för leverans
närmare stan.
Det var under mjölk-Holgers tid som Stig
och Ingegärd Öhman övertog Stigs föräldrars gård vid Avasta och började leverera
mjölk. Det råkade också vara samma år som
man införde nya klassificeringsregler för
mjölkens kvalitet.
7
·. '{
....,.-- .- -- ~ ~
.
~
-
...... . ..-. _, ...........
·~ ··-· ··· ·
.
···. ··
- ·-
Skärpta kvalitetsavdrag.
Fr!n och med Arsskiftet kommer
Mjölkcentralen att tredubbla prisavdraget för leverans av dålig mjölk. Redan
i april i år började man utreda möjligheten för nya klassificeringsgrunder för
MC-mjölken, och Dll är de alltså klara.
Det blir sl stora avdrag för mjölkleverantörer med stor bakteriehalt, att
de helt enkelt inte får rld att fortsätta
med sina leveranser - avdraget kan
bli ända upp tiJJ 9,8 öre per liter, och
sl dåliga leveranser kommer ingen producent att ha råd att lämnL I genomsnitt får leverantörerna nu 34,5 öre
för 3,5-procentig zpjöllc.
(•qS'3)
Idag är livsmedelsförsörjningen splittrad
i tre verksamhetsgrenar - produktion, förädling och distribution/handel. Alla dessa
områden har man organiserat och "rationaliserat" var för sig. Men helheten är
bland det mest förnuftsvidriga man kan
Redan för åren 1955, 1958 och 1960, då
den fortfarande fick stå på ett öppet lastbilsflak, även mitt i den värsta sommarvärmen, kom deras mjölk fram till mejeriet
utan fel i någon enda av årets provtagningar.
De kunde då få intyg för "visad skicklighet och ansvarskänsla vid mjölkens behandLivsmedeln skickas numera - i lönsamling i ladugården".
hetens namn - hit och dit och kors och
tvärs över städer, länder, hav. Och dyr1961 flyttade de till Ingegärds barnare och dyrare blir det - inte minst för
domshem och ända sedan 1962, då MC:s
de ständigt stigande transportkostnadernas
kylda tankbilar började hämta mjölken,
skull~
har de aldrig fått en enda anmärkning
på mjölkens renlighet, smak eller lukt.
Närproduktion av livsmedel, i den form
· Därför tilldelades Ingegärd och Stig en
som Björn Eriksson föreslår, skulle inne- .
silvermedalj i december förra året. Den
bära att kommunerna betraktades som lämprepresenterar sammanlagt tjugo års felliga storleksenheter för en rationell
fria mjölkleveranser. Det skedde vid mjölk- livsmedelsförsörjning. I största möjliga
producenternas kretsmöte i Norrtälje, och
utsträckning skulle livsmedlen produceras,
det är den lilla händelse som föranlett
förädlas och konsumeras i samma kommun.
denna översikt av Frösundas kanske viktDetta skulle i praktiken innebära att
igaste näringsgren genom åren.
man måste underlätta etableringen av en
rad lagom stora företag inom varje kommun.
* * Men ännu är sagan inte slut! * *
Företagen skulle svara för mellanstadierna
i livsmedelshanteringen; en kvarn med någAllt sedan "transportlindringarna" börra samarbetande bagerier, ett slakteri
jade för ett halvt sekel sedan har utvecksom också skulle tillverka några få av de
lingen .styrts av de låga oljepriserna.
vanligaste charkuterierna, en konserveringsanläggning mm.
Ännu långt tidigare hade industriländerna börjat bygga upp sin materiella rikedom på ett enormt slöseri med jordens
resurser och människornas hälsa och värdighet. Så har det fortsatt och så fortsätter det alltjämt.
Helt oberoende av resultatet från folkomröstningen om kärnkraft vet vi nu att
det måste bli en ändring, vare sig vi vill
det eller ~nte.
Det görs många fina försök att finna
framkomliga vägar för den ändringen. Ett
av dem har presenterats i en rapport som
heter "Närproduktion av Livsmedel". Den
är skriven av Björn Eriksson och utgiven
av Centrum för tvärvetenskapliga studier
av människans villkor (vid Göteborgs Universitet). Utredningen som ligger bakom
rapporten är ~ finansierad av sv~nska staten.
8
I en bilaga till rapporten har man
åskådliggjort förslaget genom att visa hur
det hela kunde fungera i en viss kommun
- och denna "vissa kommun" råkade bli
Vallentuna, därför att författaren hade
en kollega som bodde här och kunde utföra
enkäten som behövdes till faktaunderlag.
Därför är det ren tillfällighet som gör
att Frösunda nämns i rapporten - men roligt ändå! Och ännu roligare i nuvarande
sammanhang eftersom det råkar vara just
i samband med mjölk!
Vid tiden för utredningen kördes all
den mjölk som producerades i Vallentuna
till Arlas mejerier i Stockholm (tidsvis
körs en del till Uppsala). Arla själv
levererar konsumtionsmjölk till butikerna
men smör och ost, som numera tillverkas
endast i vissa mejerier, distribueras av
partihandeln.
Man har räknat ut att den mängd mjölk
(inkl det som användes till smör, ost mm)
som producerades inom Vallentuna kommun
år 1975, d v s 5,4 miljoner kg, var nästan
exakt samma mä~gd som Vallentuna befolkning själv förbrukade.
Enligt Björn Erikssons förslag skulle
man i framtiden ta hand om all denna
mjölk i ett nybyggt mejeri med ca 20 anställda (grov räknat utifrån Arlas siffror)
i Frösunda eller Lindholmen. Där skulle
man bereda mjölk, ost, smör och messmör
(han glömde väl filmjölken!) som sedan
skulle distribueras och konsumeras i
stort sett inom Vallentuna kommun.
Här finns inte plats att gå in i detalj
i Björn Erikssons rapport, men den är väl
värt att läsa! Visst finns det många detaljer som man gärna vill opponera sig emot,
men helhetstanken är någonting väsentligt
som vi alla borde ta på allvar.
Den 9:e april får vi ännu ett tillfälle
(se Kulturkalendern) att diskutera förslagen tillsammans med författaren, denna
gång under rubriken "Låt vallentunaborna
producera sin mat - men hur komma igång?"
Det vore roligt om också några frösundarealister kunde vara med!
Kanske kunde vi "komma igång" genom att
regeringen och mjölkproducenternas förening (och givitvis andra berörda grupper)
kunde komma överens att utnämna Vallentuna
till en "experimentkommun" för närhantering
av mjölk och mjölkprodukter baserad på ett
socialt- och energiriktigt lagom stort
mejeri på gamla sågverkstomten vid Frösunda
station?
"
Men sedan, frågar någon, da
är slut! Vad händer då?
"
•
experlmentet
Det blir väl politikerna som får avgöra.
Och dem kan man ju alltid lita på!
El-bilarna avvecklas.
Mjölkcentralens 66 elektriskt drivna
bilar, som tillkom under krigsåren,
då det var brist på bensin, haf bibehållits i beredskapssyfte, men de har
på grund av bilskattebestämmelserna
blivit alltmer oekonomiska i drift.
Sedan myndigheterna avslagit en
framställning om skattelättnader för
dessa bilar, har MC:s styrelse beslutat
att beståndet av el-bilar successi1t skall
· avvecklas. ·
11
PLÖJN'INGSMÄSTARE SÖKES
Våra bygder hyser flera mästerplöjare.
Kjell Helgöstam på Helgö var distriktsmästare i plöjning 1974-78.
Kjell började med tävlingsplöjning redan i 16-årsåldern. Det började med
kretsmästerskap. Sedan gick han vidare
till distriktsmästerskap. Eftersom stockhalms län har landets duktigaste plöjare, så var konkurrensen där väldigt
gård. Efter att den värsta konkurrenten
Sivert Jansson från Närtuna varit med på
3 VM, fick han inte vara med längre, sådana är reglerna. Då vann Kjell 4 distriktsmästerskap i rad. Därmed gick han
vidare till SM, där han 1978 nådde sin
;bästa placering och blev nr 6.
Det är flera moment som bedöms, bl a
rakhet, djup och tid. Man har 2 tim på
Det är flera moment som bedöms, bl a
rakhet, d j up och tid~ · Man har 2 t im på
sig att plöja 3000 m2 • Ryggens genomplöjning, likformighet, slutenhet o s v
bedöms.
Några prispengar får man inte, men
firmor ställer upp med redskap. Man
blir också inbjuden till firmorna att
komma och titta på deras maskiner. Kjell
har varit i bl a Norge och Finland.
Han vann också ett vandringspris, då
han tog 3 DM i rad.
Det som Kjell tycker är tråkigt är att
nyrekryteringen är så dålig. När Kjell,
Sivert och några fler nu börjar bli "lite
till åren", tycker han det skulle vara
roligt om det kom några efter dem. Vårt
distrikt har haft plöjare i världsklass
många år nu, säger Kjell, och det är ju
synd om den traditionen skall brytas.
Dm du är intresserad av att plöja, är
ung och noggrann, hör av dig till Kjell.
Man får visserligen träna mycket, men
det är roligt och så är det ju roligt
att tävla och få vara med ut och resa.
l
KCi.f.f.OJr.;
Meddelande
!7) SoQ~enb~~~vn~ng~ fikån 7850-ta.f.et.
Utg~ven 7979. F~n~ att ~öpa 6kån hembygd~Med denna tidskrift följer ett inbet6öke~ngen.
(2) B~f.d~ OQh ~f.~pp tagna nkån jub~f.e~­
~~~fit Fyk~o åk med Mjöf.~Qentkaf.en 7955.
Jean Bokström
alningskort. Medlemsavgift i Frösunda
Hembygdsförening är 15 kronor för vuxna
och 5 kronor för skolungdom över 12 år.
Välkommen in med din!
9
......
~ --·~- ,-
''
......~ · --···- - ·--- - ·--·'"
Frösunda skytteförening
Söndagen den 2 mars avgjordes den 33
Frösundaträffen under fina väderleksförhållanden. 317 skyttar från länet,
stockhalms skytteförb och Uppsalaförb
hade mött upp och de enda som inte godtog vår inbjudan var ett antal skyttar
från Norrtäljekretsen, vilka hade sitt
kretsmästerskap denna dag. Därav minskade antalet för vår del med ca 50 man.
Bröderna Bertil och Martin Grandin hade
lagt en fin men rätt hård bana på Tarby
och Attesta marker, vilken qillades skarpt
av samtl deltagare. Två män sköt 29 tr, ,
varför särskjutning måste ordnas. Segrare blev Bo Wiqvist från Kjula-Jäder
före Per Naumburg St Amatör. Wiqvist
var den enda sörmlänning som deltog
och kanske den som åkt längst.
Kl 14.30 var tävlingen slut och prisutdelning kunde ske. Var skjutningen bra
så var inte prisbordet sämre. Priser för
nära 10.000 kr kunde fördelas till pristagarna. Skyttarna stod förundrade hur
vi kunnat ordna en sådan prissamling. Men
som det sades att med Frösundabornas och
många Vallentunabors hjälp och stöd är
det möjligt. Synd bara att inte fler
Frösundabor kom ner och såg det fina
prisbordet. I samband härmed vill föreningens styrelse framföra sitt varma
tack till alla prisdonatorer som bidragit till densamma och hoppas vi, att få
återkomma nästa år igen. TACK.
Prislista
10
Klass 5
Bo Wiqvist
Kjula-Jäder
Per H Naumburg
St Amatör
Bo Hagenstam
Sr-Vällingby
Frötuna
Johnny Andersson
Per E Järvström
Ras bo
Rolf Eklund
Akersberga
Kjell stråle
Järfälla
Anders Holmbom
Lidingö
Hans Lindström
Enköping
29
29
28
28
28
28
28
28
28
tr
tr
tr
tr
tr
tr
tr
tr
tr
Klass
N E Erixon
Bo Lundberg
David Rogner
Björn Andersson
Sven E Lind
Kjell Lind
Björn Gustavsson
4
Sigtuna
Skogs-Tibble
Ros
Solna
Järlåsa-A
Börje
Ö-berga
27
27
26
25
25
25
25
tr
tr
tr
tr
tr
tr
tr
Klass
Lennart Andersson
Göran Jansson
Stig Lexanders
US G
Gimo
Sollentuna
3
Klass 2
US G
Mats Eriksson
St Polis
Ulf Söderström
23 tr
23 tr
22 tr
21 tr
20 tr
Mats Eriksson
Ulf Söderström
Jonny Jansson
Klass 2
US G
St Polis
Össeby
21 t r
20 t r
20 t r
Klass F 56
St Amatör
Nils Naumburg
US G
Harald Ljung
Östermalm
Börje Johansson
US G
Ingvar Jansson
Skarp 9
Tage Olsson
Bälinge
Erik Eklund
Järfälla
Folke Karlsson
St Amatör
Per Naumburg
Östervåla
Torsten Larsson
26
26
25
24
24
23
23
23
23
Klass F 66
Kataringa
E G Andersson
US G
Carl Gulliksson
Närtuna
Erik Andersson
25 t r
22 t r
20 t r
Klass I
Erik Lindholm
Göte Hjärner
Roine Bergman
Christer Rudolfsson
26
21
19
19
US G
Jumkil
US G
US G
tr
tr
tr
tr
tr
tr
tr
tr
tr
tr
tr
tr
tr
Klass 17 år
Kenneth Hagenstam
Sr-Vällingby
Salem
Annele Asikainen
Rosersberg
Jan Larsen
26 t r
22 t r
22 t r
Klass 15 år
Lund a
Bern t Andersson
Botkyrka
Lars Grenius
Össeby
Fredrik Ekholm
24 t r
24 t r
17 t r
Sigvard Jansson
GAMMALT STRUNT
Många frågar efter
Sockenstrunt. Tyvärr
få exemplar att inga
till utdelning eller
gamla nummer av
har vi tryckt så
gamla nummer finns
försäljning.
Vi kan dock sälja kopior av gamla nummer till den som vill. Ett kopierat nummer kostar 10 kr, vilket ungefär motsvarar kostnaden för kopieringen. Sätt in
10 kr på hembygdsföreningens postgiro
BO 58 98 - 5 och ange vilket nummer du
önskar!
ROSLAGSBANAN
. av
Ro~lag~banan äk aktu~ll. ständigt aktu~ll,
divVt~~ in.tJr.~M~n. Vi hM
~ynpunktVt
kända
nl[Ö~unda-~ikt~n.
natt
och ~tändigt hotad
på banan filtån någl[a
Siri Blom, Vallentuna
l
Jag är en som vill att Roslagsbanan skall bevaras. Har mitt sommarställe i Frösunda som jag far med tåget till rätt ofta. Det passar bäst för mig.
Har också en syster på Gärdet och
tar tåget från Stockholm Östra till
tåg när man skall till Täby Centrum
Mer personligt och bättre med plats
en på Lidingö som för det mesta
Frösunda. Det är bekvämt att åka
och handla eller till Stockholm.
tycker jag.
Gösta Liden
Nyligen har läby och Vallentuna i en folkomröstning framfört sina
synpunkter på Roslagsbanan. Upprustningsförslaget fin den förkrossande majoritet det förtjänade. Jag hopppas att detta också måste bli
avgörande för myndighetens beslut. I dagspressen har visserligen
tillkännagetts att landstinget lägger ner banan oavsett opinionen.
Ett sådant yttrande kan bara komma från prestigeförblindade pampar.
Jag har i det längsta inbillat mig att de flokvaldas skyldighet är
att lyssna på allmogens önskemål. Alltså: Rusta banan och förbättra
tidtabellen!
- · · Lisbeth Höglund, Tarby
Aker varje skoldag till Vallentuna samt använder tåget på fritiden.
Vill absolut inte att Roslagsbanan skall läggas ned.
Önskar flera tåg på kvällarna, framför allt på lördagar. Sista tåget kommer till Frösunda söderifrån kl 20.20. Det lämnar Östra
station kl 19.27 och Vallentuna kl 20.00! Sista tåget en lördagkväll!
Det är inte mycket som vi kan hinna med innan dess. Man blir tvungen
att ta sig hem på ett eller annat sätt från Lindholmen, för dit går
ju tåg senare.
Jansson
Ja, banan skall få vara kvar, förstås. Jag tycker den är väldigt
bra och trivsam. Men på ett sätt är den fullständigt vansinnig. De
som bor här och jobbar på kontor innei stockhalm slutar ofta kl 17.
Då är det svårt att hinna med tåget som går 17.04 från Östra.
_,~-~Berit
Och nästa tåg hit ut går inte förrän halv åtta på kvällen! Vi
kommer inte hem förrän halv nio! Vi som bor i Frösunda kanske kan
åka till Lindholmen, för dit går ju tåg, men alla de som bor i Kårsta, Ekskogen och så, de får väldigt långt hem från tåget. Och alla
har ju inte bil heller.
Olle Andersson
Räknar sig egentligen som stockholmare, men bor numera mest i
Frösunda året runt. Har varit flitig passagerare på Roslagsbanan
ända sedan 30-talet. Byggde då en stuga tillsammans med sin fru
1
Lilly på marken hon ärvt av sin far styckjunkare Bergman.
Olle pensionerades från gasverket samma dag som Sverige gick över
till högertrafik. Aker numera vanligen in till stockhalm varje söndag och ut till Frösunda på måndagen. Tar aldrig bussen trots att
den stannar vid hans vägskäl. Trivs bäst med tåget. Är helt nöjd
med tiderna.
11
.·
FRÖSUNDA BLEV RADLÖST
I valet av samfällt kyrkoråd blev
Frösunda församling utan ordinarie ledamot, beroende på att ingen i valberedningen tänkt på den geografiska fördelningen (alla utom en är från centrala Vallentuna).
I en motion till kyrkofullmäktige har
nu begärts att kyrkorådet skall utökas
med en eller två ledamöter så att alla
församlingar blir representerade.
Ulla Öhman
Nu folkviljan
fångat förnuftet,
dussin storeldar
skapas och styres.
Som fjädrade fåglar
skyhögt vi flyger
säkert sveds ej
vingar av solen.
ARSMÖTE
Hembygdsföreningen hade årsmöte den 9.3.
styrelsen fick följande sammansättning
Ordf
Sven Billersjö
Kassör Carl-Henrik Wredh
Sekr
Anne-Marie Karlsson
övr ledamöter
Jean Bokström
Kerstin Englund
Rolf-Arne Jansson
Ingegärd Johansson
Inge Ohlsson
Ulla Öhrlund
Efter förhandlingarna SJong ungdomskören under ledning av Bosse Eriksson
som hade förstärkts med en gitarrist.
STOLP-EKEBYSJÖN
Hemska rykten har länge cirkulerat i
Frösunda om en förestående sänkning av
Stolp-Ekebysjön. Enligt ryktena skulle
sprängning företas i Klockarån, och sjön
i det närmaste torrläggas. På Lantbruksnämnden, som handlägger dikningsfrågor,
ger man emellertid lugnande besked.
Någon ansökan om ny dikningsförrättning har så sent som januari 1980 inte
lämnats in. stalp-Ekebysjöns vattennivå
och Klockaråns lutning har fastställts
i förrättning år 1893. Markägarna har
rätt att utan särskilt tillstånd rensa
ån ner till ursprungliga bottnen men
inte längre. Stolp-Ekebysjön tycks
klara sig ett tag till!
Martin Grandin
CK EN STRUNT .
~
HEMIMåDSFORE.NJNCS
KVARTALSTIDSKRIFJ"
Adress:Björkås,Frösunda,186 00 VALLENTUNA
Redaktion:
Jean Bokström
320 43
Ante Eklund
302 69
Bertil Hellsten (ansv utg)
302 54
301 33
Berndt-Rune Jäverbrant
302 05
Anne-Marie Karlsson
FRÖSUNDA HEMBYGDSPÖRENING
Ordförande: Sven Billesjö tel
Kassör: Karl-Henrik Wredh
Postgiro nr 80 58 98 - 4
320 54
301 51
Medlemsavgift per år: 15 kr för vuxen,
5 kr för ungdom mellan 12 - 18 år.
A.FF.l RS· & TIDSUIFTSTRYCK VALLENTUNA UID