Ladda ned - LiTHanian - Linköping University
NUMMER 1 // 2015 Om LiTHanian Lithanian är ett linjärt oberoende organ för Linköping Universitets teknologers studentkår, LinTek, och ges ut fem gånger per år. Tidskriften distribueras till alla LinTeks medlemmar i Linköping och Norrköping. Ansvarig utgivare Camilla Anderson [email protected] Tryckeri Linköpings Tryckeri AB Adress LiTHanian Linköpings Teknologers Studentkår Tekniska Högskolan 581 83 Linköping Kontakt Innehåll Redaktionssidan LARM SAAB Fråga fysikern Krönika Recept på drömmar Ladda inför LARM LinTek Starta eget - Crazy Pictures Starta eget - Tips och trix #Personligtvarumärke Drömmen om det perfekta vita ljuset Drömjobb Gör din röst hörd! Sektionssidor 4 6 8 10 12 14 16 19 20 22 23 24 26 28 29 [email protected] Omslag Kalendarium Sociala medier Frebruari Sofie Hellgren LiTHanian @ facebook LiTHanian @ instagram Linköping 5-7/2 VSR av Y6 14/2 KraValentine av Läxmästeriet 20/2 SjukHUsfesten av Reflex 21/2 Afterskifesten av 720 26-28/2 Snuttefilmen av Bi6 Norrköping 7/2 Fabriken 14/2 Kärleksfesten av Skumpa 21/2 Pappa betalar av Escort 28/2 Rockfesten av Max Mars Linköping 5-7/3 Suntrip av Läxmästeriet, SM och FBI 14/3 Goldfever av Fyllecellen 21/3 Sportgalan 2.0 av Jur6 Norrköping 7/3 Vårkravallen av Socer 12/3 Saint Patrick’s Day på Trappan 14/3 Hiphop-festen av Skandal 21/3 Nattklubb av 3Cant TRE Du förljer väl LiTHanian på sociala medier? REDAKTIONSSIDAN 2015 \\ NUMMER 1 HUR STOR ÄR RYMDEN? A. Camilla Anderson Chefredaktör - Så stor som du vill att den ska vara. A B B. Andrea Hultstrand Klint Redaktör - Det är inte storleken som räknas. C. Lucas Blom Layoutansvarig - “Jag vet inte” svarar jag. D. Sofie Hellgren CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET C Fotoansvarig - Ooootroligt! E. Frida Andersson Layoutare - Jättestor! F. Daniel Gadd Layoutare - YES!!!! Vad vinner jag? D E F G H I J K L M G. Oskar Palosaari Skribent - Bra svar, Gadd! H. Johanna Jansson Krönikör - Ungefär en planets omnejd per Stargate. I. Lovisa Österling Illustratör - Mot oändligheten, och vidare!! J. Marcus Jonsson Webbredaktör - Det beror på hur långt snöret är. K. Hanna Lindkvist Skribent - Så stor att du inte kan se var den slutar. L. Cecilia Kornehed Illustratör - Mycket större än ett blåbär. M. Josefine Norlin Skribent - Väldigt stor. Nytt år, nya möjligheter” skrålade jag och bästa vännen sådär några minuter innan 12-slaget den 31 december, och firade att en alldeles för lång höst var över och att framtiden nu låg vid våra fötter. Den första dagen av 365 nya var kommen och möjligheterna har slagit upp dörren och väntar på att vi ska kliva in. Detta nummer handlar om framtiden, om drömmar och mål, och om att ta tag i de där möjligheterna som precis slog upp dörren. För möjligheterna kommer sällan stå lurandes bakom ett träd och kasta sig över dig när du traskar förbi på en trevlig söndagspromenad. Det gäller att själv titta bakom trädet och greppa tag i det som lurar precis utom synhåll. Vill du ha det uppenbara tipset om var du hittat dessa möjligheter? Gå på LARM. Och gör det bra. Ofta när man pratar om framtiden börjar folk tjata om nätverk, om att synas och om att göra det där lilla extra som får alla arbetsgivare att vilja anställa just dig. Men det finns något annat som är minst lika viktigt men som det inte tjatas lika mycket om: vad vill du göra? Det är lätt att dränkas i vågen av stress när motivationsföreläsare talar om för dig hur du borde börjat för flera år sedan för att någonsin kunna bli något. Men glöm inte bort att alla är olika. Att dina drömmar bara kan uppnås om du gör det på ditt sätt. Det är lätt att bli en robot i virrvarret av alla sociala medier och maniskt bygga sitt nätverk på LinkedIn, Twittra sig till fördärvet och posta så mycket på Instagram att man missar den dansande björnen. Stanna upp för en sekund. Tänk efter. Vad vill du göra? Och på vilket sätt vill du göra det? Och gör det sedan, sådär bra som bara du kan och med dina värderingar i behåll. SÄPO inledde det nya året med den uppmärksammade tweeten ”Följ oss, vi följer er”. Naturskyddsföreningen med att mana till politiska handlingar som förbättrar det globala klimatet. Och jag själv? Jag tänkte att detta skulle bli året då jag tar till mig innebörden av Yodas klassiska replik: ”Do, or do not. There is no try.” Hur inledde du ditt? CAMILLA ANDERSON Chefredaktör 14/15 Foto: Sofie Hellgren LARM 2015 \\ NUMMER 1 NUMMER 1 L // 2015 ARM is arranged annually by LinTek, the Union of Technology and science students at Linköping University. February 10th, 2015 LARM is back for the 34th time and will offer visitors a chance to meet over 150 companies and organisations. And all will take place at Campus Valla. PreLARM started January 26th, two weeks in advance. There were numerous activities for students to participate in, such as inspirational lectures, company events and evening get-togethers. At the career fair representatives from companies will be available to meet and connect with. Both small and big, local and international companies will be present. Guests will have the opportunity to visit student lounges such as a health lounge and LinTek’s student lounge, where you will have the chance to mingle with representatives from LinTek. LARM has something for everyone. Even first year students and exchange students got a chance to find something that inspires and creates future dreams. Dare to present yourself professionally and take the chance to speak to future employees. Be inspired, motivated and create your dreams for the future! LARM LARMakuten: Häng in jackan i garderoben Du ser mycket mer avslappnad och ledig ut om du inte släpar på en tung vinterjacka. Visa att du har tid att prata med företagen! Förbered din sales pitch Fundera över din kompetens och utbildning, var förberedd! Läs på om de besökande företagen innan mässan Med LARMs egna mässkatalog som finns tillgänglig i vår egna app samt på hemsidan larmdagarna.se kan du enkelt läsa på om de olika företagen och filtrera dem efter din utbildning för att hitta de perfekta företagen för just dig! Snacka först, ta gratisprylar sen Du ger ett bättre intryck och verkar mer seriös då. Du vet aldrig vem din framtida arbetsgivare är, så visa att du i alla fall är intresserad av vad de har att säga! Använd inte förkortningar Presentera hela din utbildning, inte bara förkortningen. Alla företagsrepresentanter har inte koll på alla utbildningar! Använd appen Ladda ner appen för LARM2015, där finns relevant information för dig! Gå på InförLARM Vi erbjuder bland annat inspirationsföreläsningar, gympass och CV-granskning för att förbereda dig inför mässan! Jenny Wikström Projektledare LARM Ålder: Fyller 25 år den 9 februari Kommer från: Västerås Studerar till: Har läst 4 år på Industriell ekonomi Det bästa med att vara projektledare för LARM: Det bästa är att jag får träffa och arbeta tillsammans med så många olika människor. Bästa LARM-tipset: Mitt bästa LARMtips är att fundera ut innan vad man vill ha ut av mässan, våga ta för sig och skapa drömmar inför framtiden. SAAB 2015 \\ NUMMER 1 Så mycket mer än Gripen N Text: Oskar Palosaari ÅTTA är man tänker på Saab är bilar det första som poppar upp i huvudet. Det är tyvärr felaktigt. Bildelen av Saab såldes för många år sedan. Företaget är idag Sveriges främsta försvars- och säkerhetsföretag. Gripen och allt det där, du vet. Men att enbart ta upp Gripen när man pratar om Saab vore som att uteslutande gilla Foppa för hans straff i Lillehammer. Inom försvarsindustrin är Saab en viktig spelare och de håller på med mycket, mycket mer än bara flygplan. Det är 500 produkter, nästan 15 000 medarbetare och försäljning i fler än 100 länder vi pratar om. » Saab arbetar också med saker vi som civilpersoner haft nytta av, utan att ens veta om det. « Faktum är att Saab är ett världsomfattande försvars- och säkerhetsföretag som utvecklar och tillverkar några av världens mest avancerade militära system. Saab arbetar också med saker vi som civilpersoner haft nytta av, utan att ens veta om det. Från att hjälpa flygtrafiken på Arlanda till att göra olympiska spelen i London och Obamas besök i Sverige säkrare. I just Sverige finns Saab på ca 40 orter. Den största verksamhetsorten är Linköping, där är antalet anställda fler än 5000. På resten av platserna arbetar ungefär 7000 personer. Detta gör Saab till en av de tio största arbetsgivarna i vårt land. Saab finns dessutom i ungefär 30 länder till. Såväl i Sverige som utomlands, är innovation en viktig del av arbetet. Saab investerar nästan en fjärdedel av sin omsättning i forskning och utveckling. Denna forskning har legat bakom många ”firsts” i branschen. Saab var bland annat först med katapultstol i flygplan och de erhöll på 50-talet många hastighetsrekord med Tunnan (Saab 29 Tunnan). LiTHanian har pratat med Gunnar Holmberg som arbetar mycket med forsknings- och innovationssamarbeten på Saab. Gunnar menar att Saabs arbetssätt är en riktigt bra startpunkt för att hitta nya produkter och möjligheter. En av dessa produkter är Saabs Remote Tower, som de utvecklat tillsammans med Luftfartsverket. Innovationen, som snart ska börja användas, gör att en trafikledare kan övervaka en flygplats från en annan ort, genom ett sensortorn. Just nu håller Gunnar på med obemannade system. Dessa kan användas till väldigt mycket. Bland annat i katastrofsituationer, så som att hitta skogsbränder. De kan även användas till jord- och skogsbruk och paketleveranser. Enligt honom kommer det spela mindre roll vart du befinner dig i framtiden. Uppgiften kommer kunna utföras från en annan plats. ”Be where you want, Act where you’re needed!”, som en av Saabs slogans säger. Saab Double Eagle Sarov - modellen kommer ställas ut under LARM i Saabs monter. Den kan bland annat detektera, identifiera och röja minor på havsbotten. Saab på LARM Saab gillar att prata med studenter. Om du besöker LARM kan du få tips om vad du kan arbeta med på Saab med just din utbildningsbakgrund och få veta mer om hur det är att jobba i försvars- och säkerhetsbranschen. Saab är stolt huvudsponsor för LARM-dagarna 2015, och den 10 februari står ett helt gäng ingenjörer i Saabs monter på LARM. Ingenjörerna på plats jobbar med väldigt olika områden och extremt spännande produkter. Rollerna de har sträcker sig från mjukvaruutveckling, design och konstruktion till verksamhetsutveckling och projektledning. Flera av ingenjörerna är alumner som tidigare pluggat på LiU, och de är väldigt nyfikna på att prata med alla som har frågor att ställa. Någon har kanske läst samma utbildning som just dig, så passa på att fråga allt mellan himmel och jord. Om det är skvaller gällande någon gammal examinator eller hur just du ska ta dig in på arbetsmarknaden spelar ingen roll. Alla frågor är välkomna! I montern kommer det även finnas en modell av Saabs undervattensfarkost - Double Eagle Sarov. Den kan bland annat detektera, identifiera och röja minor på havsbotten och används bland annat av kunder i Östersjön. Det kommer även finnas en flygsimulator på plats. Missa inte dessa godbitar! Saab erbjuder bland annat: sommarjobb, exjobb och traineeprogram. Saabs traineeprogram heter Saab Graduate Leadership Programme. HUVUDSAMARBETSPARTNER FÖR LARM På LARM kommer du bland annat få träffa Sofia Fridell Affärsutvecklare Industriell ekonomi Maya Gonzalez Systemingenjör Teknisk Fysik Daniel Goodwin Beräkningsingenjör Maskinteknik Läs mer på: www.saabgroup.com/career www.saabgroup.com/visstedu HUVUDSAMARBETSPARTNER FÖR LARM 2015 FRÅGA FYSIKERN FRÅGA FYSIKERN \\ NUMMER 1 Människan sover normalt sett bort en tredjedel av sitt liv. Av den tredjedelen spenderas vanligtvis hälften i drömmarnas värld. Snabbt uträknad blir det 13 år. Det är alltså 13 år som vi tillbringar utan kläder i skolan, flygandes bland molnen eller i fullt slagsmål med arga giraffer. Fysikern drömmer såklart också, och han hjälper gärna till att reda ut några frågetecken. TIO Text: Oskar Palosaari Illustration: Cecilia Kornhed Varför drömmer vi? En sömncykel består av fem steg som återkommer ett antal gånger under sömnen. Vi drömmer huvudsakligen under det femtesteget. Det är den så kallade drömsömnen, eller REM-sömnen, som den också kallas. REM står för Rapid Eye Movement och karakteriseras bland annat av just snabba ögonrörelser, högre andnings- och hjärtfrekvens samt en ökad hjärnaktivitet. Den ökade hjärnaktiviteten består av vårt drömmande. När vi drömmer är det vårt centrala nervsystem som bearbetar information. Men exakt varför vi drömmer finns det många teorier om. Fysiologiskt kan det handla om att ”träna” nervsystemet. Psykologiskt kan det handla om att gå igenom dagens alla fantastiska intryck. Sigmund Freud tänkte att drömmar helt enkelt är förträngda önskningar som vi inte låter komma fram i vaket tillstånd. En annan teori, som väckte stor uppmärksamhet på 70-talet, är att drömmar består av slumpmässiga hjärnimpulser och att vi sedan sätter ihop dessa minnesfragment för att göra drömmen begriplig. Ofta kastas man mellan olika tidpunkter och olika platser i drömmar, vilket också kan stödja denna teori. Det kan också förklaras av att hjärnans centrum för tid- och rumsbegrepp är mindre verksamt i sömnen. I början av 2000-talet presenterades hot-teorin. Enligt den är drömmar hjärnans sätt att träna oss inför hotfulla situationer. När vi fightas mot en armé av skurkar i drömmen, förbereder vi oss helt enkelt inför ett liknande möte i verkligheten. Hypotesen bygger på de drömanalyser som gjordes på finländska studenter. Av de drömmar som analyserades innehöll två tredjedelar någon hotfull händelse. En femtedel av händelserna var livshotande. Att bli jagad av en hotfull person var den vanligaste drömmen i analysen. Trots alla dessa teorier och all forskning som har utförts har vi inte hittat det slutgiltiga svaret på varför vi egentligen drömmer. Det vi däremot vet är att hjärnan har en tendens att utnyttja enskilda processer till flera olika saker. Det är därför troligt att flera av dagens teorier kan visa sig vara lika korrekta. Foto: Sofie Hellgren KRÖNIKA 2015 \\ NUMMER 1 Vi söker traineer aLARMerande –framtidens samhällsutvecklare TOLV J a, då var det alltså dags för LARM igen, LinTeks årligt återkommande arbetsmarknadsdagar. En möjlighet utan dess like för studenter att skapa nya kontakter och som kanske till och med kan leda till drömjobbet. Med andra ord något som absolut inte går att missa – om du inte som jag i ärlighetens namn är lite rädd för den här så kallade arbetsmarknaden. Av den anledningen har jag faktiskt inte gått på LARM tidigare år jag har pluggat. Nu går jag dock sista året och tar snart examen, något som innebär att det är dags att börja söka jobb och ge sig ut i den riktiga världen. Plugga är ändå på något sätt en egen liten skyddad verkstad, så det är klart att det är läskigt att behöva lämna den. Att dessutom i hela sitt liv ha fått höra hur otroligt svårt det är att hitta rätt jobb och hela tiden läsa om ökad arbetslöshet, gör inte direkt den gnagande obehagliga känslan bättre. Jag minns första gången jag kände det, precis efter gymnasiet. Efter en livstid av skola var jag trött på det och skulle försöka hitta någon form av försörjning, något jag förstod skulle vara en utmaning utan andra erfarenheter än en gymnasieutbildning. Efter några vändor till arbetsförmedlingen kändes det mer hopplöst än någonsin. Tjurig och besviken bestämde jag mig för att hoppa på utbildningen jag kommit in på. Jag visste ändå att det var det jag ville läsa senare och det var betydligt enklare än att planlöst irra runt på en arbetsmarknad jag inte alls kände till. Det beslutet gav mig uppskov i tre på många sätt fantastiska år. Fast till slut var dagen tvungen att komma, den dag det på nytt var nödvändigt att försöka säkra sin ekonomiska framtid och hitta ett av de där jobben alla pratar om. Det känns ungefär precis likadant som det gjorde förra gången. Jag har visserligen fler erfarenheter, en kandidatexamen och ett betydligt längre CV med mig den här gången, men ovissheten och rädslan att inte hitta rätt är densamma. som vill vara med och utveckla samhället och hjälpa oss att nå vår vision ”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt”. Jag personligen har tagit beslutet att plugga vidare ett tag till. Vissa rädslor är svåra att skaka av sig. Jag kan inte påstå att det var den enda anledningen att jag valde att stanna i universitetsvärlden, det var till stor del av helt andra faktorer. Dock måste jag ändå erkänna att det känns väldigt skönt att slippa dras med den osäkra framtiden ett litet tag längre, även om jag vet att den kommer snart igen. När den dagen väl kommer inser jag att jag kommer behöva ta tjuren vid hornen och ge mig ut i arbetslivet. Jag börjar förbereda mig redan nu genom att för första gången gå på LARM. Vi ses där. Vi söker dig med siktet inställt på att bli projektcontroller, projektingenjör, planerare, markförhandlare eller utredare. Förutom relevant utbildning och ett intresse för samhällsutveckling så vill vi att du har förmågan att se helheter, är lyhörd, resultatorienterad – och vågar tänka vidare! Ansök n senast de 15 feb Text: Johanna Jansson Illustration: Lovisa Österling Läs mer på www.trafikverket.se/trainee Frida K. Röhne, en av oss i Trafikverket RECEPT PÅ DRÖMMAR Recept på Drömmar 2015 \\ NUMMER 1 NUMMER 1 // 2015 RECEPT PÅ DRÖMMAR A FEMTON FJORTON Var är du om fem år? Och Hur ska du ta dig dit? Träna på att drömma och skapa en föreställning om var du ska befinna dig om fem år. Genom att sätta upp stegvisa mål ökar du möjligheterna att nå dem. G A Receptet ger 30 stycken drömmar Sätt ugnen på 175 grader. Rör ihop 100 g rumsvarmt smör med 3 dl socker. Tillsätt 2 tsk vaniljsocker och 1 dl rapsolja. Tillsätt 2 tsk bakpulver och 5 dl mjöl. Arbeta ihop degen och forma till 30 stycken små bollar och lägg på en plåt. Grädda i 20 minuter och avnjut drömmarna. Text: Josefine Norlin Foto: Sofie Hellgren enom att visualisera dina drömmar tenderar varje vardagsbeslut ta dig närmare dagen då dina drömmar är verklighet. Din framtid ska inte kännas tråkig, stressad eller som en axelryckning. Du kan nå mycket längre än vad du tror, bara du bestämmer dig för det och arbetar målmedvetet. Konkretisera den dröm du vill uppnå som en vision om ett framtida tillstånd. Sätt upp mål enligt “SMART”- modellen. Ett SMART- mål är Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. Få människor konkretiserar eller målsätter sina visioner. När du ”tänker på papper” blir målen tydligare och mer konkreta. Gör som framgångsrika idrottare: skriv ner dina visioner och mål och sätt upp lappen någonstans där du lätt kan se den. På detta sätt skapar du en positiv mental bild och sannolikheten att du når dina mål ökar mångdubbelt. Börja med att sätta deadlines för varje mål, här kan det vara bra att dela upp målen i delmål. Skriv sedan för varje mål ner samtliga aktiviteter du kommer på som du behöver genomföra för att nå målet. Organisera därefter aktiviteterna i en handlingsplan/projektplan. Fyll på efter hand som nya saker dyker upp. Den här planen behöver du sedan arbeta med regelbundet genom att fylla på, ta bort och prioritera. T änk på att hellre ha en halvbra planering som utförs målmedvetet än en fantastisk strategi som aldrig omvandlas till handling. Glöm heller inte att våra mål ständigt förändras och om förutsättningarna ändras kan det vara läge att börja om med nya mål. Ibland kan det dock vara svårt att se skillnaden på att ge upp för tidigt och att vara insiktsfull nog när det är dags att börja på ny kula. Glöm inte heller att uppmärksamma de mål som du når: skriv upp dem och ge dig själv en klapp på axeln! Beronde på hur du fungerar är ett tips att aldrig ha fler mål än antalet fingrar på en hand. På så sätt kan du alltid bära med dig dina mål. LADDA INFÖR LARM 2015 \\ NUMMER 1 NUMMER 1 // 2015 LADDA INFÖR LARM LADDA INFÖR LARM LARM-dagarna är här och företagen förbereder sig med informationsblad och roll-ups i sina montrar. Hur laddar du inför mässan? Text: Josefine Norlin Illustration: Lovisa Österling Bli mingelproffs på 5 minuter Vad vill du få ut av LARM-dagarna? Hur ska du presentera dig? Vilka företag vill du ta kontakt med? • Tänk på hur du ska presentera dig (elevator pitch, skaka hand, mini-cv, visitkort) • Notera personens namn (tips är att upprepa personens namn under er konversation). • Tänk igenom vilka frågor du vill ställa, vad du vill veta (du presenterar dig genom dina frågor) • Be om informationsmaterial som du kan gå igenom när du kommit hem. • Tänk på hur du klär dig. Vad vill du ge för intryck? • Bekväma skor är ett måste, men glöm inte ovanstående punkt! • Låt telefonen vila i fickan eller väskan under hela eventet. • Ta en titt på visitkortet innan du stoppar ner det i fickan. • Var kreativ – gör egna visitkort, mini-cv m.m. • Sätt upp ett mål. Hur många ska jag ta kontakt med? Vilka vill jag prata med? • Var glad och intresserad! SJUTTON SEXTON Först att tänka på Tips för ditt CV • Presentera dig själv med beskrivande ord eller lyft fram framträdande aspekter av din personlighet. • Fånga läsarens intresse med en ovanlig titel. Det första rekryteraren ser är din CV-rubrik och därför är det viktigt att rubriken är slående och riktad. Rubriker som “CV1” och “CV” är mindre slagkraftiga. • Akta dig för upprepningar och klyschor som “jag är glad, spontan och öppen”, tre ord med ungefär samma betydelse. • Hur kreativ får man vara när man gör ett CV? Det beror på vilken bransch du söker dig till. I vissa branscher är det mer okej och uppskattat med ett kreativt eller annorlunda CV, i andra är det nästintill uteslutet. Att låta dina meriter vara det som skiljer dig från de andra är en bra grundregel, men en ovanlig utformning av CV:t fångar uppmärksamhet. • Det är viktigt att du behärskar den metod du valt, annars kan det bli amatörmässigt och taffligt. Om du är osäker, fråga någon med erfarenhet. Kan du rappa dina meriter i en film på Youtube kan det slå bra. Det viktigaste är att du understryker dina bästa kvaliteter och är dig själv. NUMMER 1 // 2015 LINTEK Har du vad som krävs, för att bli nästa LinTek-hjälte? Vill du vara med och påverka utvecklingen på TekFak? Vill du föra studenternas talan och se till att LiU har den bästa studiemiljön? På våren söker LinTek nya eldsjälar som vill arbeta inom kåren och vara med och förgylla allas vår studietid! LinTeks kårledning Kårledningen arbetar för att studenterna ska få det bättre. De jobbar varje dag med att göra universitetet bättre för LiTH-studenterna, exempelvis genom att verka som lobbyorgan mot universitetet, kommunerna och andra som kan påverka LinTek-medlemmarnas vardag. LinTeks kårstyrelse Kårstyrelsen leder det strategiska arbetet inom LinTek och de arbetar ideellt vid sidan av studierna. Kårstyrelsen ansvarar för den omedelbara ledningen av LinTeks verksamhet och driver de åsikter som ålagts dem från kårfullmäktige. Talman Talmannen leder fullmäktiges arbete och ser till att ledamöterna har den information, kunskap och de verktyg som behövs för att de ska kunna fatta kvalificerade beslut. Talman sammanställer och skickar ut kallelse till möten, anordnar debattmöten och informerar utskott och personer om underlag de förväntas förbereda. Internrevisor Som internrevisor ser man bland annat till att de beslut fullmäktige fattar genomförs och håller koll på att det görs på ett bra sätt. Foto: Rasmus Vesik NITTON Valberedning LinTeks valberedning jobbar aktivt med att rekrytera de bästa kandidaterna till LinTeks organisation. De genomför intervjuer med de sökande och jobbar tillsammans med marknadsföringsutskottet med att marknadsföra posterna. Sök Valberedning Talman Internrevisor Med deadline 15 februari Kårordförande Vice Kårordförande Utbildningsansvarig Studiesocialt ansvarig Näringslivsansvarig Marknadsföringsansvarig Chefredaktör för LiTHanian Projektledare LARM Kårstyrelseledamot Med deadline 15 mars För att ansöka, skicka CV och personligt brev till [email protected] Du kan även nominera någon du tycker skulle passa bra på en post. Skicka då personens namn och liu-id till samma mail. Läs mer på: lintek.liu.se/engagera-dig Foto: Sofie Hellgren STARTA EGET - CRAZY PICTURES 2015 \\ NUMMER 1 NUMMER 1 // 2015 STARTA EGET - CRAZY PICTURES Scen ur filmen “Den blå mannen”. M CRAZY PICTURES FÖLJDE SIN DRÖM Albin, Hannes, Olle, Victor, Gustaf och Rasmus är medlemmarna i Crazy Pictures. De är polarna som bestämde sig för att följa drömmen. De sex vännerna, som håller till i ett eget hus i centrala Norrköping, arbetar med film. De är ett produktionsbolag men föredrar att kalla sig för ett filmkollektiv. De brinner verkligen för att berätta historier och ha kul på vägen, så enkelt är det. Crazy Pictures har funnits i sex år och med en passion för film och storytelling har de bland annat skapat YouTube-succén “Poesi för Fiskar”, filmat massvis med reklamfilmer, gjort kortfilmen “Den Blå Mannen” och jobbat med SVT. ajoriteten av medlemmarna har varit med sedan grunden och de flesta kände redan varandra innan de startade. Namnet Crazy Pictures har också funnits med från början. När Albin och Victor var små spelade de in filmer hemma i Mjölby, under samma namn. Själva företaget började dock som ett projektarbete i gymnasiet. Där utvecklades allt till en idé om något större och något de faktiskt ville arbeta med i framtiden. Dagen efter studenten fixades alla bolagspapper och hela den första sommaren renoverade de deras nya kontor. Det gick alltså väldigt snabbt. Det stora genomslaget kom 2010 med ”Poesi för fiskar”. I den populära kortfilmsserien ser vi Magnus Sundberg och Christoffer Nordenrot som konstanta huvudroller. Serien består av de sju väldigt olika delarna: ”Ta mig”, ”Negerboll”, ”Generation krig”, ”Miljön”, ”Tiggaren”, ”Kuken brinner” och ”Övertidskrig”. Tillsammans har avsnitten hittills visats nästan 5 miljoner gånger på Youtube. På grund av succén med kortfilmerna lyckades kollektivet kamma hem pris för årets Rookieföretag 2010. Juryn i tävlingen gillade grabbarnas tydliga visioner och knäppa produktioner. Precis som resten av Sverige. Priset delades ut av Östgöta Enskilda Bank och vinstsumman låg på hela 100000 kr. Under 2015 kommer sex rykande färska delar i ”Poesi för fiskar” ha premiär på nätet. Men redan i november fick de riktiga entusiasterna chansen att se en smygvisning av kortfilmerna. En gammal industrilokal byggdes för en kväll om till biosalong och över 500 nyfikna personer kom för att ta del av spektaklet. Precis som förut är humor blandat med samhällskritik, personkemi, mänsklighet och genusperspektiv de stora beståndsdelarna i de nya avsnitten. En av delarna som snart har premiär kan också ses som en slags fri uppföljning till ”Ta mig”. ”Se mig”, som uppföljaren heter, är dock på många sätt råare och mörkare. Exakt som dagens samhälle och arbetsklimat. U nder 2010, samma år som succén med kortfilmerna, följde också Crazy Pictures Sveriges herrlandslag i handboll under ett halvår. Detta resulterade i dokumentärserien Drömmar om guld som visades i tre delar på TV4. TV-serien “En tavla hemlighet” producerade företaget tillsammans med Mediabruket 2012. Den hade premiär på julafton samma år och gick i tio delar. 2013 gjorde Crazy Pictures också musikvideon “Sista minuten” till bandet Medina. Crazy Pictures har alltså jobbat med många, väldigt olika projekt. Men i framtiden drömmer de om att få visa sina verk på Sveriges biografer. Deras mål är nämligen att göra långfilm. När de nya kortfilmerna haft premiär kommer storsatsningen att påbörjas och ett manus att börja skrivas. När kollektivet ska jobba fram en ny film börjar det oftast med att någon förklarar sin idé för dem andra i gruppen. Typ som en pitch. Sedan tas idén vidare och det slutar oftast med någon slags presentation av hur hela filmen ska se ut. Då börjar också funderingarna på hur allt ska finansieras. Med Poesi för Fiskar såg det dock annorlunda ut. Då spånades alla idéer ihop på ett enda möte. Crazy Pictures är även ute och föreläser en hel del. De pratar då, bland annat, om entreprenörskap för ambitiösa UF-företag på gymnasieskolor runt om i Sverige. Meningen är att peppa folk att ta vara på sitt driv, att följa sin dröm. Precis som de själva gjorde efter gymnasiet. Text: Oskar Palosaari STARTA EGET - TIPS OCH TRIX 2015 Starta eget – tips och trix \\ NUMMER 1 NUMMER 1 // 2015 #PERSONLIGTVARUMÄRKE #personligtvarumärke Den sociala medievågen har de senaste åren sköljt över oss och förändrat våra möjligheter att synas, både för varandra och för företag. För att inte gå vilse i djungeln är det viktigt att fundera på hur just du kan representera dig själv på de olika plattformarna. du vill göra och vad du vill förmedla. Facebook är det av de tre medierna nämnda ovan som innehåller mest bilder. Innan du accepterar vänförfrågningarna från nya chefen och kollegorna kan det vara bra att rensa lite bland alla årens foton, om det där finns något som inte passar in i det intryck du vill göra. Twitter är ett utmärkt medium för att hålla dig uppdaterad om vad som händer inom din bransch. Genom att följa olika personer och företag som verkar inom branschen får du snabbt en överblick över vad som händer i branschen just nu. » Ditt varumärke är inte bara något som representeras över en skärm, det måste även representeras #irl « Lika viktigt som det är att göra ett bra intryck på sociala medier, är det att göra rätt intryck på arbetsintervjun. Cecilia Lantz, Talent Aqcuisition Specialist på Saab, säger att det är viktigt att komma förberedd till en intervju, att manläst på om företaget och gjort ett jobb in- nan så att det syns att man är intresserad. Att ha arbetslivserfarenhet säger Lantz är något som blir viktigare ju äldre man blir, så den nyexade studenten kan känna sig lite lugnare. Hon trycker istället på vikten av att visa upp engagemang och driv, antingen på skolan eller i exempelvis ett fritidsintresse, vilket är något som de på Saab tittar på när de rekryterar. Inte heller betygen är den viktigaste komponenten för att få ett jobb. ”Det är sällan betyget är det viktigaste, det viktiga är att man klarat kurserna, och att man är rätt person för jobbet.” säger Lantz. ”Man har ändå så mycket att lära när man kommer ut, har man tagit sig igenom en hel utbildning finns det stor potential för det.” Så, innan du börjar manövrera dig genom landet av möjligheter som är de sociala medierna, fundera på vilket intryck du vill göra och se till att förmedla det. Och kom ihåg, välformulerade #hashtags kommer inte ge dig drömjobbet om inte den fysiska representationen lever upp till förväntningarna. » De flesta jobb förmedlas via kontakter och då gäller det att vara där människor finns « säger Martin Danielsson, Kommunikatör Unionen Öst. ”Kontakter behöver inte bara betyda förälder-som-har-ett-företag-ellerkänner-många-viktiga-personer, så det är viktigt att göra det känt att man söker jobb och via sociala medier går det snabbt.” När du hanterar dina olika profiler är det viktigt att fundera över vilket intryck Text: Oskar Palosaari Foto: Pontus Rudolfson Text: Camilla Anderson Illustration: Cecilia Kornehed TJUGOTRE TJUGOTVÅ H ur mycket påverkar egentligen den där bilden på Facebook din framtida karriär? Och behöver man verkligen vara med på alla sociala medier där ute? Det senare beror självklart på vilken bransch du vill arbeta i. Om marknadsföring är ditt kall ökar vikten av ordet nätverk och att vara expert på allt som heter #hashtag. Är forskning å andra sidan din dröm kanske expertkunskaper på Twitter inte är super meriterande. Några av de största sociala medierna just nu är Facebook, Twitter och LinkedIn. Av dessa tre aktörer är LinkedIn det som mest förknippas med jobbsökande och kontaktknytande inom näringslivet. ”På LinkedIn kan du lägga ut ditt CV, få kontakt med människor inom ditt yrkesområde och hitta nytt arbete. De flesta företag är representerade på LinkedIn och rekryterare använder flitigt sajten för att hitta personal.” skriver Malin Lindström, ansvarig för karriär, arbetsrätt och lön på Sveriges Ingenjörer. ”LinkedIn har blivit så populärt bland rekryterare att om du inte är registrerad där så ’finns du inte’ för många av dem.” Men även Facebook är en plats som inte ska underskattas för ditt jobbsökande, utan kan vara väldigt hjälpsamt. Mycket handlar om att göra det känt inom sitt nätverk att man söker jobb, och inom vilket område. DRÖMMEN OM DET PERFEKTA LJUSET 2015 \\ NUMMER 1 NUMMER 1 // 2015 DRÖMMEN OM DET PERFEKTA LJUSET N TJUGOFYRA DRÖMMEN OM DET PERFEKTA VITA LJUSET B A Bo Monemar, professor emeritus vid Linköpings universitet, doktorerade 1971 på en avhandling som bland annat handlade om de ljusemitterande egenskaperna hos nitriderna. Han fick dock ge upp den forskningen i brist på forskningsanslag. I Japan hade finansiärerna lite större uthållighet och i början av 1990-talet kom de första genombrotten. Några år senare hade de nu prisbelönta forskarna hittat en metod där de förde samman gaser innehållande gallium och kväve som vid rätt tryck och temperatur bildade en kristallstruktur av galliumnitrid på ett substrat av safir (en aluminiumoxid). Dock har materialet defekter. ” När en kristallstruktur av galliumnitrid läggs på en annan kristallstruktur, i detta fall av safir, passar de inte riktigt ihop. Det uppstår rent mekaniska spänningar i materialet som ger defekter berättar Bo Monemar, som snabbt tog upp forskningen igen när de första genombrotten rapporterades från Japan. Bo Monemar har samarbetat med forskarna vid Meijo- och Nagoya universiteten allt sedan dess och de har också skrivit ett hundratal gemensamma vetenskapliga artiklar genom åren. För medan de japanska forskarna varit inriktade på att tillverka materialet har Bo Monemar, och så småningom också professor Per-Olof Holtz och hans forskargrupp vid Linköpings universitet, arbetat med att karakterisera och studera de optiska egenskaperna i de material de japanska forskarna tagit fram. Per-Olof Holtz och hans grupp har också bidragit till att förbättra materialet. Till en början genom att framställa kvantbrunnar i vilka elektronerna bara kan röra sig i två dimensioner. På så vis svävar elektronerna i en bana ovanför defekterna. De har också framställt ett mönster av kvantprickar, virtuella atomer, som fångar in de laddningsbärare som annars skulle ha fastnat i defekterna. De blå lysdioderna blir därmed bättre och bättre och har idag en verkningsgrad på cirka 90 procent. Men vill vi ju inte ha ett blått ljus, utan ett vitt. I en lampa placeras därför ett antal blåvioletta dioder i mitten. Ett ingjutet skikt av fosforpulver ovanpå dioderna omvandlar sedan ljuset till vitt - men verkningsgraden sänks därmed till 50 procent. ” Det är första generationen lysdiodlampor vi ser i handeln nu. Det bedrivs forskning för att få fram ett substrat av galliumnitrid som skulle minska defekterna. Det finns, men är fortfarande så dyrt att industrin inte vill använda det säger Bo Monemar. I framtiden, om 10-15 år, hägrar också den andra generationens lampor där man kan blanda blått, grönt och rött ljus till ett perfekt vitt. ” Det skulle ge en bättre färgton och en effektivare lampa, men idag är de gröna lysdioderna för dåliga och ännu vet vi inte varför säger Bo Monemar. Lösningen på den gåtan kan bli det sista steget mot det perfekta vita och energisnåla ljuset. Bo Monemar - hedersdoktor vid både Meijo University och Nagoya University i Japan. Per-Olof Holtz Text: Monica Westman Svenselius/LiU 2015-01-07 Foto: Göran Billeson TJUGOFEM är de tre forskarna Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamuri i december fick ta emot Nobelpriset i fysik var det en bekräftelse på att en 50 år gammal dröm nu börjar gå i uppfyllelse. Drömmen om det perfekta och energisnåla vita ljuset. Vi vet idag att de blå lysdioderna kraftigt minskar energiförbrukningen för att lysa upp vår värld. De kan också drivas med solceller och göra det möjligt för barn även i riktigt fattiga områden att få ljus för att kunna läsa sina läxor. Belysning står för 20 procent av den globala energianvändningen och andelen beräknas minska till 15 procent tack vare lysdioderna. För medan en glödlampa har fem procents verkningsgrad och lysröret 25 procent har dagens vita lysdiodslampor en energieffektivitet på 50 procent. Och ännu bättre kommer de att bli. De japanska forskarna, och många med dem, såg redan på 1960-talet potentialen i det blåvioletta ljus som kunde sändas ut från de nitridbaserade halvledande materialen. Nitrider är stabila material som tål höga temperaturer och har goda elektriska egenskaper - med de förekommer inte i flytande form. Röda lysdioder exempelvis kunde man tidigt tillverka genom att smälta samman gallium och arsenik eller gallium och fosfor till en legering och sedan kyla den. Men det fungerar inte med nitrider. DRÖMJOBB 2015 \\ NUMMER 1 NUMMER 1 // 2015 om drömjobb. 130 olika jobb var möjliga att välja bland. Av dessa var kvinnors tre främsta drömjobb personalchef, ekonom och författare i den ordningen. Samma undersökning visade att VD, ingenjör och entreprenör var de motsvarande preferenserna för män. När det kommer till studenter är drömjobben ingenjör, entrepenör och personalchef. På frågan “Vad är det som lockar dig mest med ditt drömjobb?”, var det populäraste svarsalternativet “Det är spännande och personligt utvecklande”. Var tionde svensk är säker på att nå drömjobbet. Var åttonde svensk är villig att offra merparten av fritiden för att nå drömjobbet. En alumns syn på drömjobb Vad var ditt drömjobb när du var liten? När jag var liten var min dröm att ha uppfödning av får ihop med min mormor. Jag gillade livet på landet och tyckte att får verkade så mysiga. Beskriv ditt nuvarande arbete. Jag arbetar som serviceledare/projektledare på Sogeti i Linköping. Arbetet innebär att leda IT-projekt inom webb (EPiServer och SharePoint). I mitt arbete har jag mycket kundkontakt och kommunicerar även mycket internt med de konsulter som arbetar i mina projekt. Vilket arbete hade du haft idag om du valt en annan yrkesbana? Jag är utbildad ridledare och fick innan jag påbörjade mina studier på IT-programmet ett erbjudande om en tjänst som ridlärare. Trots att jag har ett stort hästintresse tackade jag nej och började istället att plugga IT. Hade jag tackat ja är chansen nog stor att jag hade arbetat med hästar idag. Text: Hanna Lindkvist Resultaten är hämtade från undersökningen Work Life genomförd av Manpower i samarbete med Kairos Future i september år 2013. Erika Sandström Ålder: 31 år Avslutad utbildning: Civilingenjör, IT-programmet TJUGOSJU TJUGOSEX 4700 svenskar svarade år 2013 på en undersökning DRÖMJOBB GÖR DIN RÖST HÖRD 2015 \\ NUMMER 1 50,000,0 00 Reduk tionen fa ns can’t b e wrong TBilagan Sagan om snutte Alla hjärtans filmkväll Reduktionen har slingrat sig både i verkligheten och i fantasy för att lösa Snuttefilmen 2015s obesvarade gåta. Vad är temat? Ledtrådarna för att lösa gåtan finner vi då personer i Bi6 måste passa in på temats karaktärer. Om du känner dig lite obekväm med att ta med din hjärtevän på premiären av Fifty Shades of Grey har Reduktionen gjort en lista på romantiska filmer som funkar minst lika bra! Ingen annan än chefen skulle kunna ta huvudrollen! Det krävs en storleken mindre person med envishet och äventyrlighet för att vara bärare av den enda ringen. Från högst upp i det norra kommer en av tryckarna. Reduktionens korrespondent rapporterade att tryckaren har spenderat mycket tid i gruvor, mycket likt dvärgarna från sagorna. Reduktionen väntar med spänning för att se Kårallen omvandlas till midgård. Och med det menas inte en välventilerad datorsal med oförståeliga hyllplan, utan ett legendariskt medeltida rike. TJUGOÅTTA #1 VT 2015 Syns på dansgolvet! Passion of the Christ Om du tycker Fifty Shades Of Grey är lite för äcklig, men ändå gillar piskor och passion! Lilja 4-ever En tonårstjej gör en fantastisk resa mot ett nytt liv. En film som kommer inspirera er med mycket kärlek, närhet och tankar! Rosemary’s Baby Med den här tidlösa klassikern kommer din dejt garanterat vilja bli din egen baby! Bra soundtrack. Funny Games Mysig familjefilm som kommer ge er den rätta stämningen i soffan Reduktionen vill tipsa inför fettisdagen, om den brittiska digestive semlan, enkel att göra, svår att äta. Nu är vi här igen, besök oss på LARM! foi.se V I F O R SK A R F Ö R E N SÄ K R A R E VÄ R L D I detta nummer skulle Reduktionen skriva en uppföljare till förra upplagans artikel “Tankar kring hösten”: Tyvärr har skribenten drabbats av rödahund och gulsot och kan dessvärre inte fullfölja sin artikel angående paprikor och de kommunistiska krafterna. Reduktionen anställde istället fyra lamor. I nästa nummer av TBI-lagan: Finns det kommunistiska spioner i Reduktionen, sanning eller myt? WORLD BUSINESS NEWSPAPER WORLD BUSINESS NEWSPAPER INANCIAL TIMES Inancial Times # 1 2015 Av och med: Carl, Olof, Malte och Nils [email protected] fax +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes Ledare Kära läsare, “Nytt år, nya möjligheter” brukar det heta. Det är något till synes magiskt med ett årsskifte som gör att var och varannan individ på nytt invaggas i en känsla av hopp om förändring och självförverkligande. Under det nya årets intågande kommer oräkneliga löften sväras, för att sedan, likt ett urverk, brytas en kort tid därpå. En beklaglig och cynisk människosyn, kan tyckas; “vad vore vi utan hoppet om att kunna förbättra oss?”. Dessvärre är detta allt som oftast ett självbedrägeri som helt saknar verklighetsanknytning. Att ännu ett år har avslutats och ett nytt år har inletts i den gregorianska kalendern saknar helt betydelse för den enskilde individen och det enda som kan anses vara av ansedd vikt är att det för de flesta verksamheter har påbörjats ett nytt räkenskapsår. Inom affärsvärlden innebär ett nytt räkenskapsår att beaktansvärda prospekter återigen har gjort sig tillgängliga. Först och främst innebär det en ny budget som i sig ger upphov till en uppsjö av möjligheter. En ny budget är något vi på redaktionen obevekligt förknippar med vårt årliga Äsknings-Rally™, en av redaktionens sju höjdpunkter under året; något som kanske inte ses på med lika blida ögon av sektionsstyrelsen. Ett nytt räkenskapsår innebär även att det på det framåt årsskiftet sinande representationskontot finns ett nytt belopp att allokera. Avslutningsvis sjunger givetvis det nya räkenskapsåret att den sedvanliga, och ytterst ansenliga, utdelning är i antågande. Det nya året till ära har vi valt att gräva fram några gamla godbitar ur arkivet. Vi har bland annat påträffat en exklusiv intervju med järnmagnaten Fredrik af Leijonhufvud, av många ansedd att vara en av de stora pionjärerna inom konsultyrket, från vår spirituelle föregångare Industrial Times. Vi har även en artikel skriven av nuvarande partner på McKinsey – då redaktionsmedlem – Professor Mats Nordencrantz innehållande siande för framtiden från mitt under den härjande oljekrisen 1973. Så, utan vidare floskler, gott nytt räkenskapsår! Högst aktningsfullt, Malte Rosenhane-Wolff Öppet brev till vladimir putin Ni som åtnjuter Inancial Times på en regelbunden basis vet att vi på redaktionen besitter en oerhörd fascination för den store härskaren i öst, Vladimir “Vlad The Bad” Putin. Likt varje finansiell dignitet med självaktning strävar Vladimir Putin efter att regera över ett världsomspännande imperium. På senare tid har det däremot, trots flertalet påtagliga kraftuppvisningar, blivit alltmer tydligt att det bakom den starka fasaden existerar stora problem. Därför har vi valt att publicera ett öppet brev till Rysslands enväldige och ständige ledare. Kära Vladimir, Ni har gång på gång uppvisat prov på stor politisk kvickhet, militär skicklighet och anpassningsförmåga när det gäller såväl exterritorial underrättelsetjänst som inhemsk media. Dessvärre har det senaste året inte spelats ut riktigt så som ni hade förhoppningar om. Trots kontinuerligt lyckat stävjande av meningsavvikare, censur av media samt nedslag på opposition har ni beklagligtvis inte lyckats hantera den globala finansmarknaden på ett tillfredställande vis. Under de senaste månaderna har rubeln kollapsat och den energiberoende ryska ekonomin har visat sig sårbar för det fortsatt sjunkande priset på olja. Kombinerat med fortsatta sanktioner från västvärlden och tvivelaktiga finansiella ingrepp i en korrumperad ekonomi där stora reformer är nödvändiga kan det gångna året ses skralt som bäst. Det har gått så långt att ryska butiksägare har blivit tvungna att begagna en prissättning på daglig basis och många i landet fruktar en försämrad levnadsstandard. Låga förtroendesiffror från populasen har sällan stoppat härskare, men när finansmarknaden – sidan som de facto står för de monetära medlen – tappar ert förtroende, yrkar detta på omedelbara åtgärder. Det har dessvärre gått så långt att direkta finansiella ingrepp (likt de som nyttjades i Malaysia, 1998, under den asiatiska finanskrisen) troligtvis inte längre kan hjälpa Rysslands ekonomi, i varje fall inte på längre sikt. I dagens värld går det inte att regera i ett långvarigt härskarvälde som företrädesvis styrs efter geopolitiska intressen utan att ta hänsyn till hur dess olika förehavanden påverkar dess ekonomiska situation gentemot den resterande världen, hur periferi sagda omvärld än förefaller att vara. Stora delar av västvärlden tillstyrker att det enda som på kort sikt kan ses som ett skäligt alternativ är att avsluta Rysslands verksamhet på Krimhalvön och återuppta handeln med västvärlden. Detta då energimarknaden i Ryssland fortfarande i första hand är beroende av västerländsk valuta, till största del amerikanska dollar. De nyligen signerade avtalen med Kina om nya rörledningar kan göra Kina till en större exportmarknad av olja och gas än vad Europa är idag, vilket på sikt råda bot på detta predikament. Det är dessvärre ett projekt som kommer att ta år att genomföra och som dessutom kommer kräva finansieringar i sig, vilket gör det till en mindre tillförlitlig lösning på kort sikt. I vissa avseenden har den nuvarande situationen visat sig fördelaktig för redaktionen; framför allt då vår konsumtion av rysk kaviar har skjutit i höjden till följd av er lågt värderade valuta. Vi fruktar dock att situationen på längre sikt inte är gångbar, synnerligen inte för ert rikes del, men ej heller för oss då vi fortfarande ser de ryska oljetillgångarna som någotsånär hållbara investeringar. Däremot har era ageranden avsevärt försvårat för oss att vidmakthålla våra handhavande utan att bryta mot diverse konventioner. Vi förespråkar definitivt inte att rulla över för alla västvärldens påtryckningar, men våra investeringar i den ryska finansvärlden kommer ej att återkomma förrän ni har lyckats få landet på rätt köl igen och detta fordrar visst samarbete med den västerländska finansmarknaden. Avslutningsvis vill vi påpeka att Ryssland under det gångna året har figurerat i världsmedia inom så gott som samtliga förefintliga kategorier och då mestadels framställts i dålig dager. Vi vill tro att det i första hand inte är ni som bär ansvaret, men vill uppmana er till att genomföra en grundlig utrensning på Минкомсвязь России (MinComSvyaz Rossii), eller Ministeriet för Kommunikation och Massmedia, då de fatalt har misslyckats och tagit innebörden av devisen “all publicitet är god publicitet” alltför bokstavligt. Interfvju af herr fredrik af leijonhufvud I backspegeln En tidig förlaga till Inancial Times var Industrial Times som utgavs mellan åren 1839-1899. Tidningen porträtterade ofta dåtidens framgångsrika affärsmän. Vi levererar här nedan en eminent intervju från nyårsutgåvan 1865 som på ett bra sätt skildrade dåtidens intellektuella och välutbildade (läs I, eller motsvarande… det vill säga enbart I. Reds. anm.). Smått skrattandes tar jag en mun kaffe innan jag återvänder till min dagstidning. Oljekris säger de. Om ändå de bara hade läst rapporten från oss på Inancial från ett decennium sedan. utdrag från industrial times nr 12, 1865 År 1865 blefvo ett sannerligen framgångsrikt år för jernmagnat Herr Fredrik af Leijonhufvud. Dennes i egen ägo grufvor, med tillhörandes jernverk, hvilka likt tidigare år har tillverkat en ansenlig mengd malm och stångjern. Industrial Times afgiver hermed en underdånig interfvju med Herr af Leijonhufvud. <<Hvad är Herr Leijonhufvuds nesta plan?>> <<Långt framskridna planer fanns på att expandera verksamheten till Amerika. Tyvärr är det beklagansvärt att nyttjandet av slavar icke är tillbörligt längre i Amerika. Mina kalkyleringar hvar proklamerat goda av mina käresta affärskompanjor, hvilket skulle gifvit mig ännu större rikedom då de dumfa jeflarna gerna investerar sin rikedom. Den svenska utvandringen hafva också församkat stor skada. Andelen qvinnor och barn i mina grufvor äro stor hvilket förvisso äro ekonomiskt fördelaktigt, icke fördelaktigt då barn icke hafva en mans styrka, hvilket gifva lägre produktivitet.>> <<Hur ser Herr af Leijonhufvud på den kommande framtiden?>> Herr Fredrik af Leijonhufvud inför sektionsaktivas 1865. <<Hvarför hafva detta år hvarit synnerligen godt för Herr af Leijonhufvud?>> <<Dedt äro viqtigt att nemna den svenska regeringens aktiebolagsförordning från år 1848 som hafvt stor positif påverkan för min egen rikedom. Jag hafva sedan 1848 kunnat sko meg på att andra gåfvoglada affärskompanjoner tillfördt kapital till mina verksamheter. De nyrika societetsherrarna äro totalt dumfa i hufvudet och jag såg en möjlighet till att försko mig på deres bekostnad.>> <<Anser ni inte att detta äro skameligdt?>> <<Ej sällan har sjelvfalledt mina jernverk hafva tillverkat gods till marknadens vinning. Deremot anser jag att det äro upp till var hvit man att tillsko seg till den grad det ekonomiska regelhverket tillåter.>> Trots sjunkande oljepriser och kraschad valuta har Vladimir Putin för femtonde året i rad utsetts till årets man av det ryska folket. Här med hundvalpen Stalin. Kvagga må hvara det djur jag ännu icke har fellt.>> Herr af Leijonhufvud hafva fest blicken i allas eder Industrial Times reporter. Han äro ståtlig der han sitter i sin divan tillverkat av ekta pungvargsskinn. På veggarna sitter uppfäst djurhufvud från tidigare Afrikaresor. <<Medelst det nya kapital som tillförts mig personligen hafva jag kunnat till fullo utöfvat midt stora intresse för jakt på utrotningshotade arter. <<Om jag må skratta godt, ha ha ha, framtiden är sannerligen god. Den svenska arbeitarklassen svelter medelst jag och min familj äter vildtstek med tryffelsås till middag, derafv kan jag icke beklaga. Jag har en tanke på att utvidga affärerna med att anbringa råd och konsultationer för jernmalmsbrytning i Amerika med omnejd. Det hafver för mig blifvit klart att konsultationsyrket hafva en ljus framtid. Att konsultera och rådgifva äro framtidens melodi, hvad som rådgifvas är icke vesentligt ty de dumfa jeflarna betalar bra, oafsedt om konsultationen gifva resultat.>> Med de orden hoppas Herr af Leijonhufvud ingjuta hopp och tro för samtidens unga, eller äro det hans egen vinning han hafva i åtanke? Likväl äro han ståtlig der han sitter i sin divan och eter torkat krokodilkjött. <<Vi tackar ärovördigast för denna interfvju Herr af Leijonhufvud.>> <<För all del, nöjet var sannerligen icke på min sida. Vad segs, skall vi korka upp? Klockan hafva redan blivit elfva på förmiddagen.>> udrag från inancial times nr 5, 1973 Att världen levt över sina resurser har väl egentligen inte varit någon hemlighet, snarare har vi väl valt att se åt ett annat håll. Efter en nästan sekellång fest av energi i överflöd vaknar världen nu upp till en ohygglig baksmälla; olja är ej längre billigt. Likt en drogberoende suktar dock världen efter mer och åter mer av det svarta guldet, och OPEC-länderna kommer skratta gott och länge hela vägen till dolda bankkonton i fördelaktiga skatteparadis. Tidigare har vi på Inancial diskuterat energisektorns framtid och vi vill påminna om de rekommendationer vi då gav om investering i branschen. Morgondagens värld är en verklighet där naturresurser inte bara innebär ekonomisk makt utan även kommer styra det politiska klimatet internationellt. Som en utgångspunkt för resonemang kring världens oljeberoende kan vi börja i att Sveriges energiförbrukning för tre år sedan tillgodosågs av olja till 75 procent. Även om vägen framåt ej längre är en bred motorväg likt autobahn utan snarare en krokig stig med otaliga förgreningar till okända platser vill Inancial i dessa tider ändå uppmana till lugn. Sverige har en nästan unik situation sett till våra möjligheter inom vattenkraft och även vindkraft och det är där kära läsare, och Y-are, som ni nu bör investera era surt förvärvade kronor. Genom att slå sig fri från oljan skulle vi kunna skapa oss en oberoendeställning och undvika att hamna i oljeexportörernas tyranniska järngrepp. För den moraliskt metaforiska lindansaren kan även det bruna guldet kol alternativt grundvattentillgångar vara lämpliga investeringsmöjligheter. Det vi på Inancial framförallt ser som framtidens stora säkra investering är att äga tillgången till infrastrukturen för energin, bland annat elnätet. Årets branschorganisation 2014 Inancial Times var självfallet på den årliga galan för branschorganisationer. Vi kan med glädje meddela att vinnare blev SOFF – Säkerhets- och Försvarsföretagen, vilka agerar lobbyister åt den lukrativa försvarsbranschen. Konkurrensen var hård där HiFi – Hipsters Finns och förhandsfavoriten BFOFS – Branschorganisationen För Onödiga Föreningars Skapande var två orosmoln. Motiveringen lyder: “SOFF - Säkerhets- och Försvarsföretagen har på ett föredömligt sätt stöttat den svenska försvarsbranschen i dess vapenexport till såväl demokratier som diktaturer, vilket visar på ett exemplariskt jämställdhetsarbete där ingen diskrimineras på grund av sin demokratiska läggning. Den svenska vapenexporten har sedan 2001 ökat med nästan 300 procent och uppgår till mer än 10 miljarder kronor per år, en imponerande siffra som sätter Sverige på den globala vapenexportkartan. Året kröntes med Brasiliens köp av Jas Gripen där SOFF på ett föredömligt sätt mutade både lokala politiker och den brasilianska regeringen. En bra förebild för andra branschorganisationer att följa!” Ledare Namnsdag: Ture/Tyra International night. Namnsdag: Engelbrekt Afghanistans och Togos nationaldagar 18 27 29 april 21 20 28 Loco!! “Röda ögon? Det är pollen...” “Sjuk”, hemma från skolan Trippen15! Födelsedag: Adde H 17 15 14 13 16 29 22 Födelsedag: Kim Il Sung 8 Pingst igen 1 I-sektionen släpper matchen och kommer in i sargen. On 7 Ti 6 Må 30 Namnsdag: Mariana, lol 23 Mellanölsdag 16 9 Annandag pingst igen 2 To 1 maj 24 17 10 3 Fr APRIL 2015 15 14 Vecka Köp den nu och få med en Brazzers-stol med dick-hållare för alla svettiga dagar som det kommande året har att bjuda PÅ! Priset är endast 20:- och betalningen sker i NATTREDAX carebox (den papperskorgsliknande postlådan bakom dörren i sektionsrummet Prevas - töms dagligen av städansvarig). I och med detta är det dags för oss i NATTREDAX att ge er ett smakprov av vår årskalender! Från och med idag kan ni alltså köpa kalendern som sträcker sig till mars 2016! Popi-dopp-pop snippedi snopp, här kommer NATTREDAX i full galopp! Snön är nu nästan borta från vallamassivet och det betyder att det snart är april. 12 5 Annandag pingst Sö Skottdag 25 Födelsedag: Björn E 18 Skottardag 26 19 Weekend i soliga Syrien 11 4 Pingst Lö WSP Prodelox AB Alten Tictail eBay Againity Agrilogik AB ReTreck
© Copyright 2024