1. No category

NUMMER 1
//
2015
Om LiTHanian
Lithanian är ett linjärt oberoende
organ för Linköping Universitets teknologers studentkår, LinTek, och ges
ut fem gånger per år. Tidskriften distribueras till alla LinTeks medlemmar
i Linköping och Norrköping.
Ansvarig utgivare
Camilla Anderson
[email protected]
Tryckeri
Linköpings Tryckeri AB
Adress
LiTHanian
Linköpings Teknologers
Studentkår Tekniska
Högskolan 581 83 Linköping
Kontakt
Innehåll
Redaktionssidan
LARM
SAAB
Fråga fysikern
Krönika
Recept på drömmar
Ladda inför LARM
LinTek
Starta eget - Crazy Pictures
Starta eget - Tips och trix
#Personligtvarumärke
Drömmen om det perfekta vita ljuset
Drömjobb
Gör din röst hörd!
Sektionssidor
4
6
8
10
12
14
16
19
20
22
23
24
26
28
29
[email protected]
Omslag
Kalendarium
Sociala medier
Frebruari
Sofie Hellgren
LiTHanian @ facebook
LiTHanian @ instagram
Linköping
5-7/2 VSR av Y6
14/2 KraValentine av Läxmästeriet
20/2 SjukHUsfesten av Reflex
21/2 Afterskifesten av 720
26-28/2 Snuttefilmen av Bi6
Norrköping
7/2 Fabriken
14/2 Kärleksfesten av Skumpa
21/2 Pappa betalar av Escort
28/2 Rockfesten av Max
Mars
Linköping
5-7/3 Suntrip av Läxmästeriet, SM och FBI
14/3 Goldfever av Fyllecellen
21/3 Sportgalan 2.0 av Jur6
Norrköping
7/3 Vårkravallen av Socer
12/3 Saint Patrick’s Day på Trappan
14/3 Hiphop-festen av Skandal
21/3 Nattklubb av 3Cant
TRE
Du förljer väl LiTHanian på sociala
medier?
REDAKTIONSSIDAN
2015
\\
NUMMER 1
HUR STOR ÄR RYMDEN?
A. Camilla Anderson
Chefredaktör
- Så stor som du vill att den ska vara.
A
B
B. Andrea Hultstrand Klint
Redaktör
- Det är inte storleken som räknas.
C. Lucas Blom
Layoutansvarig
- “Jag vet inte” svarar jag.
D. Sofie Hellgren
CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET
C
Fotoansvarig
- Ooootroligt!
E. Frida Andersson
Layoutare
- Jättestor!
F. Daniel Gadd
Layoutare
- YES!!!! Vad vinner jag?
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
G. Oskar Palosaari
Skribent
- Bra svar, Gadd!
H. Johanna Jansson
Krönikör
- Ungefär en planets omnejd per
Stargate.
I. Lovisa Österling
Illustratör
- Mot oändligheten, och vidare!!
J. Marcus Jonsson
Webbredaktör
- Det beror på hur långt snöret är.
K. Hanna Lindkvist
Skribent
- Så stor att du inte kan se var den
slutar.
L. Cecilia Kornehed
Illustratör
- Mycket större än ett blåbär.
M. Josefine Norlin
Skribent
- Väldigt stor.
Nytt år, nya möjligheter” skrålade jag och
bästa vännen sådär några minuter innan
12-slaget den 31 december, och firade att
en alldeles för lång höst var över och att framtiden
nu låg vid våra fötter. Den första dagen av 365 nya var
kommen och möjligheterna har slagit upp dörren och
väntar på att vi ska kliva in.
Detta nummer handlar om framtiden, om drömmar
och mål, och om att ta tag i de där möjligheterna som
precis slog upp dörren. För möjligheterna kommer sällan stå lurandes bakom ett träd och kasta sig över dig
när du traskar förbi på en trevlig söndagspromenad.
Det gäller att själv titta bakom trädet och greppa tag
i det som lurar precis utom synhåll. Vill du ha det uppenbara tipset om var du hittat dessa möjligheter? Gå
på LARM. Och gör det bra.
Ofta när man pratar om framtiden börjar folk tjata
om nätverk, om att synas och om att göra det där lilla
extra som får alla arbetsgivare att vilja anställa just dig.
Men det finns något annat som är minst lika viktigt men
som det inte tjatas lika mycket om: vad vill du göra? Det
är lätt att dränkas i vågen av stress när motivationsföreläsare talar om för dig hur du borde börjat för flera
år sedan för att någonsin kunna bli något. Men glöm
inte bort att alla är olika. Att dina drömmar bara kan
uppnås om du gör det på ditt sätt. Det är lätt att bli en
robot i virrvarret av alla sociala medier och maniskt
bygga sitt nätverk på LinkedIn, Twittra sig till fördärvet
och posta så mycket på Instagram att man missar den
dansande björnen. Stanna upp för en sekund. Tänk
efter. Vad vill du göra? Och på vilket sätt vill du göra
det? Och gör det sedan, sådär bra som bara du kan och
med dina värderingar i behåll.
SÄPO inledde det nya året med den uppmärksammade tweeten ”Följ oss, vi följer er”. Naturskyddsföreningen med att mana till politiska handlingar som förbättrar det globala klimatet. Och jag själv? Jag tänkte
att detta skulle bli året då jag tar till mig innebörden av
Yodas klassiska replik: ”Do, or do not. There is no try.”
Hur inledde du ditt?
CAMILLA ANDERSON
Chefredaktör 14/15
Foto: Sofie Hellgren
LARM
2015
\\
NUMMER 1
NUMMER 1
L
//
2015
ARM is arranged annually by LinTek, the Union of
Technology and science students at Linköping
University. February 10th, 2015 LARM is back for
the 34th time and will offer visitors a chance to meet
over 150 companies and organisations. And all will take
place at Campus Valla.
PreLARM started January 26th, two weeks in advance. There were numerous activities for students to
participate in, such as inspirational lectures, company
events and evening get-togethers.
At the career fair representatives from companies
will be available to meet and connect with. Both small
and big, local and international companies will be present. Guests will have the opportunity to visit student
lounges such as a health lounge and LinTek’s student
lounge, where you will have the chance to mingle with
representatives from LinTek.
LARM has something for everyone. Even first year
students and exchange students got a chance to find
something that inspires and creates future dreams.
Dare to present yourself professionally and take the
chance to speak to future employees. Be inspired, motivated and create your dreams for the future!
LARM
LARMakuten:
Häng in jackan i garderoben
Du ser mycket mer avslappnad och ledig ut om du inte
släpar på en tung vinterjacka. Visa att du har tid att
prata med företagen!
Förbered din sales pitch
Fundera över din kompetens och utbildning, var förberedd!
Läs på om de besökande företagen innan mässan
Med LARMs egna mässkatalog som finns tillgänglig i
vår egna app samt på hemsidan larmdagarna.se kan
du enkelt läsa på om de olika företagen och filtrera dem
efter din utbildning för att hitta de perfekta företagen
för just dig!
Snacka först, ta gratisprylar sen
Du ger ett bättre intryck och verkar mer seriös då. Du
vet aldrig vem din framtida arbetsgivare är, så visa att
du i alla fall är intresserad av vad de har att säga!
Använd inte förkortningar
Presentera hela din utbildning, inte bara förkortningen. Alla företagsrepresentanter har inte koll på alla
utbildningar!
Använd appen
Ladda ner appen för LARM2015, där finns relevant information för dig!
Gå på InförLARM
Vi erbjuder bland annat inspirationsföreläsningar,
gympass och CV-granskning för att förbereda dig inför mässan!
Jenny Wikström Projektledare LARM
Ålder: Fyller 25 år den 9 februari
Kommer från: Västerås
Studerar till: Har läst 4 år på Industriell
ekonomi
Det bästa med att vara projektledare
för LARM: Det bästa är att jag får träffa
och arbeta tillsammans med så många
olika människor.
Bästa LARM-tipset: Mitt bästa LARMtips är att fundera ut innan vad man
vill ha ut av mässan, våga ta för sig och
skapa drömmar inför framtiden.
SAAB
2015
\\
NUMMER 1
Så mycket
mer än
Gripen
N
Text: Oskar Palosaari
ÅTTA
är man tänker på Saab är
bilar det första som poppar
upp i huvudet. Det är tyvärr
felaktigt. Bildelen av Saab såldes för
många år sedan. Företaget är idag Sveriges främsta försvars- och säkerhetsföretag. Gripen och allt det där, du vet. Men att enbart ta upp Gripen
när man pratar om Saab vore som att uteslutande gilla
Foppa för hans straff i Lillehammer. Inom försvarsindustrin är Saab en viktig spelare och de håller på med
mycket, mycket mer än bara flygplan. Det är 500 produkter, nästan 15 000 medarbetare och försäljning i
fler än 100 länder vi pratar om.
» Saab arbetar också med saker
vi som civilpersoner haft nytta
av, utan att ens veta om det. «
Faktum är att Saab är ett världsomfattande försvars- och säkerhetsföretag som utvecklar och tillverkar
några av världens mest avancerade militära system.
Saab arbetar också med saker vi som civilpersoner
haft nytta av, utan att ens veta om det. Från att hjälpa
flygtrafiken på Arlanda till att göra olympiska spelen i
London och Obamas besök i Sverige säkrare.
I just Sverige finns Saab på ca 40 orter. Den största
verksamhetsorten är Linköping, där är antalet anställda fler än 5000. På resten av platserna arbetar ungefär
7000 personer. Detta gör Saab till en av de tio största
arbetsgivarna i vårt land. Saab finns dessutom i ungefär
30 länder till.
Såväl i Sverige som utomlands, är innovation en viktig del av arbetet. Saab investerar nästan en fjärdedel
av sin omsättning i forskning och utveckling. Denna
forskning har legat bakom många ”firsts” i branschen.
Saab var bland annat först med katapultstol i flygplan
och de erhöll på 50-talet många hastighetsrekord med
Tunnan (Saab 29 Tunnan).
LiTHanian har pratat med Gunnar Holmberg som
arbetar mycket med forsknings- och innovationssamarbeten på Saab. Gunnar menar att Saabs arbetssätt är
en riktigt bra startpunkt för att hitta nya produkter och
möjligheter. En av dessa produkter är Saabs Remote
Tower, som de utvecklat tillsammans med Luftfartsverket. Innovationen, som snart ska börja användas, gör
att en trafikledare kan övervaka en flygplats från en
annan ort, genom ett sensortorn.
Just nu håller Gunnar på med obemannade system.
Dessa kan användas till väldigt mycket. Bland annat i
katastrofsituationer, så som att hitta skogsbränder. De
kan även användas till jord- och skogsbruk och paketleveranser. Enligt honom kommer det spela mindre roll vart
du befinner dig i framtiden. Uppgiften kommer kunna
utföras från en annan plats. ”Be where you want, Act
where you’re needed!”, som en av Saabs slogans säger.
Saab Double Eagle Sarov - modellen kommer ställas ut
under LARM i Saabs monter. Den kan bland annat detektera, identifiera och röja minor på havsbotten.
Saab på LARM
Saab gillar att prata med studenter. Om du besöker
LARM kan du få tips om vad du kan arbeta med på Saab
med just din utbildningsbakgrund och få veta mer om
hur det är att jobba i försvars- och säkerhetsbranschen.
Saab är stolt huvudsponsor för LARM-dagarna
2015, och den 10 februari står ett helt gäng ingenjörer
i Saabs monter på LARM. Ingenjörerna på plats jobbar
med väldigt olika områden och extremt spännande
produkter. Rollerna de har sträcker sig från mjukvaruutveckling, design och konstruktion till verksamhetsutveckling och projektledning. Flera av ingenjörerna är
alumner som tidigare pluggat på LiU, och de är väldigt
nyfikna på att prata med alla som har frågor att ställa.
Någon har kanske läst samma utbildning som just dig,
så passa på att fråga allt mellan himmel och jord. Om
det är skvaller gällande någon gammal examinator eller
hur just du ska ta dig in på arbetsmarknaden spelar
ingen roll. Alla frågor är välkomna!
I montern kommer det även finnas en modell av
Saabs undervattensfarkost - Double Eagle Sarov. Den
kan bland annat detektera, identifiera och röja minor
på havsbotten och används bland annat av kunder i
Östersjön. Det kommer även finnas en flygsimulator
på plats. Missa inte dessa godbitar!
Saab erbjuder bland annat: sommarjobb, exjobb
och traineeprogram. Saabs traineeprogram heter
Saab Graduate Leadership Programme.
HUVUDSAMARBETSPARTNER FÖR LARM
På LARM kommer du bland annat få träffa
Sofia Fridell
Affärsutvecklare
Industriell ekonomi
Maya Gonzalez
Systemingenjör
Teknisk Fysik
Daniel Goodwin
Beräkningsingenjör
Maskinteknik
Läs mer på:
www.saabgroup.com/career
www.saabgroup.com/visstedu
HUVUDSAMARBETSPARTNER FÖR LARM
2015
FRÅGA FYSIKERN
FRÅGA FYSIKERN
\\
NUMMER 1
Människan sover normalt sett bort en tredjedel av sitt
liv. Av den tredjedelen spenderas vanligtvis hälften i
drömmarnas värld. Snabbt uträknad blir det 13 år. Det
är alltså 13 år som vi tillbringar utan kläder i skolan,
flygandes bland molnen eller i fullt slagsmål med arga
giraffer. Fysikern drömmer såklart också, och han
hjälper gärna till att reda ut några frågetecken.
TIO
Text: Oskar Palosaari
Illustration: Cecilia Kornhed
Varför drömmer vi?
En sömncykel består av fem steg som återkommer ett
antal gånger under sömnen. Vi drömmer huvudsakligen
under det femte­steget. Det är den så kallade drömsömnen, eller REM-sömnen, som den också kallas. REM står
för Rapid Eye Movement och karakteriseras bland annat av just snabba ögonrörelser, högre andnings- och
hjärtfrekvens samt en ökad hjärnaktivitet. Den ökade
hjärnaktiviteten består av vårt drömmande.
När vi drömmer är det vårt centrala nervsystem
som bearbetar information. Men exakt varför vi drömmer finns det många teorier om. Fysiologiskt kan det
handla om att ”träna” nervsystemet. Psykologiskt kan
det handla om att gå igenom dagens alla fantastiska
intryck. Sigmund Freud tänkte att drömmar helt enkelt är förträngda önskningar som vi inte låter komma
fram i vaket tillstånd. En annan teori, som väckte stor
uppmärksamhet på 70-talet, är att drömmar består
av slumpmässiga hjärnimpulser och att vi sedan sätter ihop dessa minnesfragment för att göra drömmen
begriplig. Ofta kastas man mellan olika tidpunkter och
olika platser i drömmar, vilket också kan stödja denna
teori. Det kan också förklaras av att hjärnans centrum
för tid- och rumsbegrepp är mindre verksamt i sömnen.
I början av 2000-talet presenterades hot-teorin. Enligt den är drömmar hjärnans sätt att träna oss inför
hotfulla situationer. När vi fightas mot en armé av skurkar i drömmen, förbereder vi oss helt enkelt inför ett
liknande möte i verkligheten. Hypotesen bygger på de
drömanalyser som gjordes på finländska studenter. Av
de drömmar som analyserades innehöll två tredjedelar
någon hotfull händelse. En femtedel av händelserna var
livshotande. Att bli jagad av en hotfull person var den
vanligaste drömmen i analysen.
Trots alla dessa teorier och all forskning som har
utförts har vi inte hittat det slutgiltiga svaret på varför
vi egentligen drömmer. Det vi däremot vet är att hjärnan har en tendens att utnyttja enskilda processer till
flera olika saker. Det är därför troligt att flera av dagens
teorier kan visa sig vara lika korrekta.
Foto: Sofie Hellgren
KRÖNIKA
2015
\\
NUMMER 1
Vi söker traineer
aLARMerande
–framtidens samhällsutvecklare
TOLV
J
a, då var det alltså dags för LARM
igen, LinTeks årligt återkommande
arbetsmarknadsdagar. En möjlighet
utan dess like för studenter att skapa nya
kontakter och som kanske till och med kan
leda till drömjobbet. Med andra ord något
som absolut inte går att missa – om du inte
som jag i ärlighetens namn är lite rädd för
den här så kallade arbetsmarknaden.
Av den anledningen har jag faktiskt inte
gått på LARM tidigare år jag har pluggat. Nu
går jag dock sista året och tar snart examen,
något som innebär att det är dags att börja
söka jobb och ge sig ut i den riktiga världen.
Plugga är ändå på något sätt en egen liten
skyddad verkstad, så det är klart att det är
läskigt att behöva lämna den. Att dessutom
i hela sitt liv ha fått höra hur otroligt svårt
det är att hitta rätt jobb och hela tiden läsa
om ökad arbetslöshet, gör inte direkt den
gnagande obehagliga känslan bättre.
Jag minns första gången jag kände
det, precis efter gymnasiet. Efter en livstid av skola var jag trött på det och skulle
försöka hitta någon form av försörjning, något jag förstod skulle vara en utmaning utan andra erfarenheter än en
gymnasieutbildning. Efter några vändor
till arbetsförmedlingen kändes det mer
hopplöst än någonsin. Tjurig och besviken bestämde jag mig för att hoppa på
utbildningen jag kommit in på. Jag visste
ändå att det var det jag ville läsa senare
och det var betydligt enklare än att planlöst irra runt på en arbetsmarknad jag
inte alls kände till.
Det beslutet gav mig uppskov i tre på
många sätt fantastiska år. Fast till slut var
dagen tvungen att komma, den dag det på
nytt var nödvändigt att försöka säkra sin
ekonomiska framtid och hitta ett av de där
jobben alla pratar om. Det känns ungefär
precis likadant som det gjorde förra gången. Jag har visserligen fler erfarenheter,
en kandidatexamen och ett betydligt
längre CV med mig den här gången, men
ovissheten och rädslan att inte hitta rätt
är densamma.
som vill vara med och utveckla
samhället och hjälpa oss att nå
vår vision ”Alla kommer fram
smidigt, grönt och tryggt”.
Jag personligen har tagit beslutet att
plugga vidare ett tag till. Vissa rädslor är
svåra att skaka av sig. Jag kan inte påstå
att det var den enda anledningen att jag
valde att stanna i universitetsvärlden,
det var till stor del av helt andra faktorer. Dock måste jag ändå erkänna att det
känns väldigt skönt att slippa dras med
den osäkra framtiden ett litet tag längre,
även om jag vet att den
kommer snart igen. När
den dagen väl kommer
inser jag att jag kommer behöva ta tjuren
vid hornen och ge mig
ut i arbetslivet. Jag
börjar förbereda mig
redan nu genom att
för första gången gå på
LARM. Vi ses där.
Vi söker dig med siktet inställt på att bli projektcontroller, projektingenjör, planerare, markförhandlare eller utredare. Förutom relevant
utbildning och ett intresse för samhällsutveckling så vill vi att du har förmågan att
se helheter, är lyhörd, resultatorienterad
– och vågar tänka vidare!
Ansök n
senast de
15 feb
Text: Johanna Jansson
Illustration: Lovisa Österling
Läs mer på
www.trafikverket.se/trainee
Frida K. Röhne,
en av oss i Trafikverket
RECEPT PÅ DRÖMMAR
Recept
på
Drömmar
2015
\\
NUMMER 1
NUMMER 1
//
2015
RECEPT PÅ DRÖMMAR
A
FEMTON
FJORTON
Var är du om fem år? Och Hur ska du ta dig dit? Träna
på att drömma och skapa en föreställning om var du
ska befinna dig om fem år. Genom att sätta upp stegvisa mål ökar du möjligheterna att nå dem.
G
A
Receptet ger 30 stycken
drömmar
Sätt ugnen på 175 grader. Rör ihop
100 g rumsvarmt smör med 3 dl socker. Tillsätt 2 tsk vaniljsocker och 1 dl
rapsolja. Tillsätt 2 tsk bakpulver och 5
dl mjöl. Arbeta ihop degen och forma
till 30 stycken små bollar och lägg på
en plåt. Grädda i 20 minuter och avnjut
drömmarna.
Text: Josefine Norlin
Foto: Sofie Hellgren
enom att visualisera dina drömmar tenderar
varje vardagsbeslut ta dig närmare dagen då
dina drömmar är verklighet. Din framtid ska inte
kännas tråkig, stressad eller som en axelryckning. Du
kan nå mycket längre än vad du tror, bara du bestämmer dig för det och arbetar målmedvetet. Konkretisera
den dröm du vill uppnå som en vision om ett framtida
tillstånd. Sätt upp mål enligt “SMART”- modellen. Ett
SMART- mål är Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt.
Få människor konkretiserar eller målsätter sina visioner. När du ”tänker på papper” blir målen tydligare
och mer konkreta. Gör som framgångsrika idrottare:
skriv ner dina visioner och mål och sätt upp lappen
någonstans där du lätt kan se den. På detta sätt skapar
du en positiv mental bild och sannolikheten att du når
dina mål ökar mångdubbelt.
Börja med att sätta deadlines för varje mål, här kan
det vara bra att dela upp målen i delmål. Skriv sedan för
varje mål ner samtliga aktiviteter du kommer på som
du behöver genomföra för att nå målet. Organisera därefter aktiviteterna i en handlingsplan/projektplan. Fyll
på efter hand som nya saker dyker upp. Den här planen
behöver du sedan arbeta med regelbundet genom att
fylla på, ta bort och prioritera.
T
änk på att hellre ha en halvbra planering som utförs målmedvetet än en fantastisk strategi som
aldrig omvandlas till handling. Glöm heller inte
att våra mål ständigt förändras och om förutsättningarna ändras kan det vara läge att börja om med nya
mål. Ibland kan det dock vara svårt att se skillnaden
på att ge upp för tidigt och att vara insiktsfull nog när
det är dags att börja på ny kula. Glöm inte heller att uppmärksamma de mål som du når: skriv upp dem och ge
dig själv en klapp på axeln! Beronde på hur du fungerar
är ett tips att aldrig ha fler mål än antalet fingrar på en
hand. På så sätt kan du alltid bära med dig dina mål.
LADDA INFÖR LARM
2015
\\
NUMMER 1
NUMMER 1
//
2015
LADDA INFÖR LARM
LADDA INFÖR LARM
LARM-dagarna är här och företagen förbereder sig med informationsblad och
roll-ups i sina montrar. Hur laddar du inför mässan?
Text: Josefine Norlin
Illustration: Lovisa Österling
Bli mingelproffs
på 5 minuter
Vad vill du få ut av LARM-dagarna?
Hur ska du presentera dig?
Vilka företag vill du ta kontakt med?
• Tänk på hur du ska presentera dig (elevator pitch, skaka hand, mini-cv, visitkort) • Notera personens namn
(tips är att upprepa personens namn under er konversation). • Tänk igenom vilka frågor du vill ställa, vad du
vill veta (du presenterar dig genom dina frågor) • Be
om informationsmaterial som du kan gå igenom när du
kommit hem. • Tänk på hur du klär dig. Vad vill du ge för
intryck? • Bekväma skor är ett måste, men glöm inte
ovanstående punkt! • Låt telefonen vila i fickan eller
väskan under hela eventet. • Ta en titt på visitkortet
innan du stoppar ner det i fickan. • Var kreativ – gör
egna visitkort, mini-cv m.m. • Sätt upp ett mål. Hur
många ska jag ta kontakt med? Vilka vill jag prata med?
• Var glad och intresserad!
SJUTTON
SEXTON
Först att tänka på
Tips för ditt CV
• Presentera dig själv med beskrivande ord eller lyft
fram framträdande aspekter av din personlighet.
• Fånga läsarens intresse med en ovanlig titel. Det första rekryteraren ser är din CV-rubrik och därför är det
viktigt att rubriken är slående och riktad. Rubriker som
“CV1” och “CV” är mindre slagkraftiga.
• Akta dig för upprepningar och klyschor som “jag är
glad, spontan och öppen”, tre ord med ungefär samma
betydelse.
• Hur kreativ får man vara när man gör ett CV? Det beror
på vilken bransch du söker dig till. I vissa branscher är
det mer okej och uppskattat med ett kreativt eller annorlunda CV, i andra är det nästintill uteslutet. Att låta
dina meriter vara det som skiljer dig från de andra är
en bra grundregel, men en ovanlig utformning av CV:t
fångar uppmärksamhet.
• Det är viktigt att du behärskar den metod du valt,
annars kan det bli amatörmässigt och taffligt. Om du
är osäker, fråga någon med erfarenhet. Kan du rappa
dina meriter i en film på Youtube kan det slå bra. Det
viktigaste är att du understryker dina bästa kvaliteter
och är dig själv.
NUMMER 1
//
2015
LINTEK
Har du vad som krävs,
för att bli nästa LinTek-hjälte?
Vill du vara med och påverka utvecklingen på TekFak?
Vill du föra studenternas talan och se till att LiU har
den bästa studiemiljön? På våren söker LinTek nya
eldsjälar som vill arbeta inom kåren och vara med
och förgylla allas vår studietid!
LinTeks kårledning
Kårledningen arbetar för att studenterna ska få det
bättre. De jobbar varje dag med att göra universitetet
bättre för LiTH-studenterna, exempelvis genom att verka som lobbyorgan mot universitetet, kommunerna och
andra som kan påverka LinTek-medlemmarnas vardag.
LinTeks kårstyrelse
Kårstyrelsen leder det strategiska arbetet inom LinTek
och de arbetar ideellt vid sidan av studierna. Kårstyrelsen ansvarar för den omedelbara ledningen av LinTeks
verksamhet och driver de åsikter som ålagts dem från
kårfullmäktige.
Talman
Talmannen leder fullmäktiges arbete och ser till att
ledamöterna har den information, kunskap och de verktyg som behövs för att de ska kunna fatta kvalificerade
beslut. Talman sammanställer och skickar ut kallelse till
möten, anordnar debattmöten och informerar utskott
och personer om underlag de förväntas förbereda.
Internrevisor
Som internrevisor ser man bland annat till att de beslut
fullmäktige fattar genomförs och håller koll på att det
görs på ett bra sätt.
Foto: Rasmus Vesik
NITTON
Valberedning
LinTeks valberedning jobbar aktivt med att rekrytera de
bästa kandidaterna till LinTeks organisation. De genomför intervjuer med de sökande och jobbar tillsammans
med marknadsföringsutskottet med att marknadsföra
posterna.
Sök
Valberedning
Talman
Internrevisor
Med deadline 15 februari
Kårordförande
Vice Kårordförande
Utbildningsansvarig
Studiesocialt ansvarig
Näringslivsansvarig
Marknadsföringsansvarig
Chefredaktör för LiTHanian
Projektledare LARM
Kårstyrelseledamot
Med deadline 15 mars
För att ansöka, skicka CV och personligt brev till
[email protected]
Du kan även nominera någon du tycker skulle
passa bra på en post. Skicka då personens namn
och liu-id till samma mail. Läs mer på:
lintek.liu.se/engagera-dig
Foto: Sofie Hellgren
STARTA EGET - CRAZY PICTURES
2015
\\
NUMMER 1
NUMMER 1
//
2015
STARTA EGET - CRAZY PICTURES
Scen ur filmen “Den blå mannen”.
M
CRAZY PICTURES
FÖLJDE SIN
DRÖM
Albin, Hannes, Olle, Victor, Gustaf och Rasmus är
medlemmarna i Crazy Pictures. De är polarna som
bestämde sig för att följa drömmen. De sex vännerna,
som håller till i ett eget hus i centrala Norrköping,
arbetar med film. De är ett produktionsbolag men
föredrar att kalla sig för ett filmkollektiv. De brinner
verkligen för att berätta historier och ha kul på vägen,
så enkelt är det. Crazy Pictures har funnits i sex år och
med en passion för film och storytelling har de bland
annat skapat YouTube-succén “Poesi för Fiskar”, filmat massvis med reklamfilmer, gjort kortfilmen “Den
Blå Mannen” och jobbat med SVT.
ajoriteten av medlemmarna har varit med
sedan grunden och de flesta kände redan
varandra innan de startade. Namnet Crazy
Pictures har också funnits med från början. När Albin
och Victor var små spelade de in filmer hemma i Mjölby, under samma namn. Själva företaget började dock
som ett projektarbete i gymnasiet. Där utvecklades allt
till en idé om något större och något de faktiskt ville
arbeta med i framtiden. Dagen efter studenten fixades alla bolagspapper och hela den första sommaren
renoverade de deras nya kontor. Det gick alltså väldigt
snabbt.
Det stora genomslaget kom 2010 med ”Poesi för
fiskar”. I den populära kortfilmsserien ser vi Magnus
Sundberg och Christoffer Nordenrot som konstanta
huvudroller. Serien består av de sju väldigt olika delarna: ”Ta mig”, ”Negerboll”, ”Generation krig”, ”Miljön”,
”Tiggaren”, ”Kuken brinner” och ”Övertidskrig”. Tillsammans har avsnitten hittills visats nästan 5 miljoner
gånger på Youtube.
På grund av succén med kortfilmerna lyckades
kollektivet kamma hem pris för årets Rookieföretag
2010. Juryn i tävlingen gillade grabbarnas tydliga visioner och knäppa produktioner. Precis som resten av
Sverige. Priset delades ut av Östgöta Enskilda Bank och
vinstsumman låg på hela 100000 kr.
Under 2015 kommer sex rykande färska delar i ”Poesi för fiskar” ha premiär på nätet. Men redan i november
fick de riktiga entusiasterna chansen att se en smygvisning av kortfilmerna. En gammal industrilokal byggdes för en kväll om till biosalong och över 500 nyfikna
personer kom för att ta del av spektaklet.
Precis som förut är humor blandat med samhällskritik, personkemi, mänsklighet och genusperspektiv de
stora beståndsdelarna i de nya avsnitten. En av delarna som snart har premiär kan också ses som en slags
fri uppföljning till ”Ta mig”. ”Se mig”, som uppföljaren
heter, är dock på många sätt råare och mörkare. Exakt
som dagens samhälle och arbetsklimat.
U
nder 2010, samma år som succén med kortfilmerna, följde också Crazy Pictures Sveriges herrlandslag i handboll under ett halvår.
Detta resulterade i dokumentärserien Drömmar om
guld som visades i tre delar på TV4. TV-serien “En tavla
hemlighet” producerade företaget tillsammans med
Mediabruket 2012. Den hade premiär på julafton samma
år och gick i tio delar. 2013 gjorde Crazy Pictures också
musikvideon “Sista minuten” till bandet Medina.
Crazy Pictures har alltså jobbat med många, väldigt
olika projekt. Men i framtiden drömmer de om att få
visa sina verk på Sveriges biografer. Deras mål är nämligen att göra långfilm. När de nya kortfilmerna haft
premiär kommer storsatsningen att påbörjas och ett
manus att börja skrivas.
När kollektivet ska jobba fram en ny film börjar det
oftast med att någon förklarar sin idé för dem andra i
gruppen. Typ som en pitch. Sedan tas idén vidare och
det slutar oftast med någon slags presentation av hur
hela filmen ska se ut. Då börjar också funderingarna
på hur allt ska finansieras. Med Poesi för Fiskar såg det
dock annorlunda ut. Då spånades alla idéer ihop på
ett enda möte.
Crazy Pictures är även ute och föreläser en hel
del. De pratar då, bland annat, om entreprenörskap
för ambitiösa UF-företag på gymnasieskolor runt om
i Sverige. Meningen är att peppa folk att ta vara på sitt
driv, att följa sin dröm. Precis som de själva gjorde efter
gymnasiet.
Text: Oskar Palosaari
STARTA EGET - TIPS OCH TRIX
2015
Starta eget – tips och trix
\\
NUMMER 1
NUMMER 1
//
2015
#PERSONLIGTVARUMÄRKE
#personligtvarumärke
Den sociala medievågen har de senaste åren sköljt över oss och förändrat våra möjligheter att synas, både för varandra och för företag. För att inte gå vilse i djungeln är
det viktigt att fundera på hur just du kan representera dig själv på de olika plattformarna.
du vill göra och vad du vill förmedla. Facebook är det av de tre medierna nämnda
ovan som innehåller mest bilder. Innan du
accepterar vänförfrågningarna från nya
chefen och kollegorna kan det vara bra att
rensa lite bland alla årens foton, om det
där finns något som inte passar in i det intryck du vill göra.
Twitter är ett utmärkt medium för att
hålla dig uppdaterad om vad som händer
inom din bransch. Genom att följa olika
personer och företag som verkar inom
branschen får du snabbt en överblick över
vad som händer i branschen just nu.
» Ditt varumärke är inte bara något
som representeras över en skärm,
det måste även representeras #irl «
Lika viktigt som det är att göra ett bra intryck på sociala medier, är det att göra rätt
intryck på arbetsintervjun.
Cecilia Lantz, Talent Aqcuisition Specialist på Saab, säger att det är viktigt att
komma förberedd till en intervju, att manläst på om företaget och gjort ett jobb in-
nan så att det syns att man är intresserad.
Att ha arbetslivserfarenhet säger Lantz
är något som blir viktigare ju äldre man
blir, så den nyexade studenten kan känna
sig lite lugnare. Hon trycker istället på vikten av att visa upp engagemang och driv,
antingen på skolan eller i exempelvis ett
fritidsintresse, vilket är något som de på
Saab tittar på när de rekryterar. Inte heller
betygen är den viktigaste komponenten
för att få ett jobb.
”Det är sällan betyget är det viktigaste,
det viktiga är att man klarat kurserna, och
att man är rätt person för jobbet.” säger
Lantz. ”Man har ändå så mycket att lära när
man kommer ut, har man tagit sig igenom
en hel utbildning finns det stor potential
för det.”
Så, innan du börjar manövrera dig
genom landet av möjligheter som är de
sociala medierna, fundera på vilket intryck du vill göra och se till att förmedla det.
Och kom ihåg, välformulerade #hashtags
kommer inte ge dig drömjobbet om inte
den fysiska representationen lever upp till
förväntningarna.
» De flesta jobb förmedlas via kontakter och då gäller det att vara där
människor finns «
säger Martin Danielsson, Kommunikatör
Unionen Öst. ”Kontakter behöver inte bara
betyda förälder-som-har-ett-företag-ellerkänner-många-viktiga-personer, så det är
viktigt att göra det känt att man söker jobb
och via sociala medier går det snabbt.”
När du hanterar dina olika profiler är
det viktigt att fundera över vilket intryck
Text: Oskar Palosaari
Foto: Pontus Rudolfson
Text: Camilla Anderson
Illustration: Cecilia Kornehed
TJUGOTRE
TJUGOTVÅ
H
ur mycket påverkar egentligen den
där bilden på Facebook din framtida karriär? Och behöver man verkligen vara med på alla sociala medier där
ute? Det senare beror självklart på vilken
bransch du vill arbeta i. Om marknadsföring är ditt kall ökar vikten av ordet nätverk och att vara expert på allt som heter
#hashtag. Är forskning å andra sidan din
dröm kanske expertkunskaper på Twitter
inte är super meriterande.
Några av de största sociala medierna
just nu är Facebook, Twitter och LinkedIn.
Av dessa tre aktörer är LinkedIn det som
mest förknippas med jobbsökande och
kontaktknytande inom näringslivet.
”På LinkedIn kan du lägga ut ditt CV,
få kontakt med människor inom ditt yrkesområde och hitta nytt arbete. De flesta
företag är representerade på LinkedIn och
rekryterare använder flitigt sajten för att
hitta personal.” skriver Malin Lindström,
ansvarig för karriär, arbetsrätt och lön på
Sveriges Ingenjörer. ”LinkedIn har blivit
så populärt bland rekryterare att om du
inte är registrerad där så ’finns du inte’ för
många av dem.”
Men även Facebook är en plats som
inte ska underskattas för ditt jobbsökande,
utan kan vara väldigt hjälpsamt. Mycket
handlar om att göra det känt inom sitt nätverk att man söker jobb, och inom vilket
område.
DRÖMMEN OM DET PERFEKTA LJUSET
2015
\\
NUMMER 1
NUMMER 1
//
2015
DRÖMMEN OM DET PERFEKTA LJUSET
N
TJUGOFYRA
DRÖMMEN OM DET
PERFEKTA VITA LJUSET
B
A
Bo Monemar, professor emeritus vid
Linköpings universitet, doktorerade 1971
på en avhandling som bland annat handlade om de ljusemitterande egenskaperna
hos nitriderna. Han fick dock ge upp den
forskningen i brist på forskningsanslag. I
Japan hade finansiärerna lite större uthållighet och i början av 1990-talet kom de
första genombrotten. Några år senare
hade de nu prisbelönta forskarna hittat en
metod där de förde samman gaser innehållande gallium och kväve som vid rätt tryck
och temperatur bildade en kristallstruktur
av galliumnitrid på ett substrat av safir (en
aluminiumoxid).
Dock har materialet defekter.
”
När en kristallstruktur av galliumnitrid
läggs på en annan kristallstruktur, i detta
fall av safir, passar de inte riktigt ihop. Det
uppstår rent mekaniska spänningar i materialet som ger defekter
berättar Bo Monemar, som snabbt tog upp
forskningen igen när de första genombrotten rapporterades från Japan. Bo Monemar har samarbetat med forskarna vid
Meijo- och Nagoya universiteten allt sedan
dess och de har också skrivit ett hundratal
gemensamma vetenskapliga artiklar genom åren.
För medan de japanska forskarna varit
inriktade på att tillverka materialet har Bo
Monemar, och så småningom också professor Per-Olof Holtz och hans forskargrupp
vid Linköpings universitet, arbetat med
att karakterisera och studera de optiska
egenskaperna i de material de japanska
forskarna tagit fram.
Per-Olof Holtz och hans grupp har
också bidragit till att förbättra materialet. Till en början genom att framställa
kvantbrunnar i vilka elektronerna bara kan
röra sig i två dimensioner. På så vis svävar
elektronerna i en bana ovanför defekterna. De har också framställt ett mönster av
kvantprickar, virtuella atomer, som fångar
in de laddningsbärare som annars skulle
ha fastnat i defekterna.
De blå lysdioderna blir därmed bättre
och bättre och har idag en verkningsgrad
på cirka 90 procent. Men vill vi ju inte ha ett
blått ljus, utan ett vitt. I en lampa placeras
därför ett antal blåvioletta dioder i mitten.
Ett ingjutet skikt av fosforpulver ovanpå
dioderna omvandlar sedan ljuset till vitt
- men verkningsgraden sänks därmed till
50 procent.
”
Det är första generationen lysdiodlampor vi ser i handeln nu. Det bedrivs forskning
för att få fram ett substrat av galliumnitrid
som skulle minska defekterna. Det finns,
men är fortfarande så dyrt att industrin inte
vill använda det
säger Bo Monemar.
I framtiden, om 10-15 år, hägrar också
den andra generationens lampor där man
kan blanda blått, grönt och rött ljus till ett
perfekt vitt.
”
Det skulle ge en bättre färgton och en
effektivare lampa, men idag är de gröna
lysdioderna för dåliga och ännu vet vi inte
varför
säger Bo Monemar.
Lösningen på den gåtan kan bli det
sista steget mot det perfekta vita och energisnåla ljuset.
Bo Monemar - hedersdoktor vid både Meijo
University och Nagoya University i Japan.
Per-Olof Holtz
Text: Monica Westman Svenselius/LiU 2015-01-07
Foto: Göran Billeson
TJUGOFEM
är de tre forskarna Isamu Akasaki,
Hiroshi Amano och Shuji Nakamuri
i december fick ta emot Nobelpriset i fysik var det en bekräftelse på att en
50 år gammal dröm nu börjar gå i uppfyllelse. Drömmen om det perfekta och energisnåla vita ljuset.
Vi vet idag att de blå lysdioderna kraftigt minskar energiförbrukningen för att
lysa upp vår värld. De kan också drivas
med solceller och göra det möjligt för barn
även i riktigt fattiga områden att få ljus för
att kunna läsa sina läxor.
Belysning står för 20 procent av den
globala energianvändningen och andelen
beräknas minska till 15 procent tack vare
lysdioderna. För medan en glödlampa har
fem procents verkningsgrad och lysröret
25 procent har dagens vita lysdiodslampor
en energieffektivitet på 50 procent. Och
ännu bättre kommer de att bli.
De japanska forskarna, och många med
dem, såg redan på 1960-talet potentialen
i det blåvioletta ljus som kunde sändas ut
från de nitridbaserade halvledande materialen.
Nitrider är stabila material som tål
höga temperaturer och har goda elektriska egenskaper - med de förekommer inte
i flytande form. Röda lysdioder exempelvis kunde man tidigt tillverka genom att
smälta samman gallium och arsenik eller
gallium och fosfor till en legering och sedan kyla den. Men det fungerar inte med
nitrider.
DRÖMJOBB
2015
\\
NUMMER 1
NUMMER 1
//
2015
om drömjobb. 130 olika jobb var möjliga att välja bland.
Av dessa var kvinnors tre främsta drömjobb personalchef, ekonom och författare i den ordningen. Samma
undersökning visade att VD, ingenjör och entreprenör
var de motsvarande preferenserna för män. När det
kommer till studenter är drömjobben ingenjör, entrepenör och personalchef.
På frågan “Vad är det som lockar dig mest med ditt
drömjobb?”, var det populäraste svarsalternativet “Det
är spännande och personligt utvecklande”.
Var tionde svensk är säker på att nå drömjobbet. Var
åttonde svensk är villig att offra merparten av fritiden
för att nå drömjobbet.
En alumns syn på drömjobb
Vad var ditt drömjobb när du var liten?
När jag var liten var min dröm att ha uppfödning av får
ihop med min mormor. Jag gillade livet på landet och
tyckte att får verkade så mysiga.
Beskriv ditt nuvarande arbete.
Jag arbetar som serviceledare/projektledare på Sogeti i
Linköping. Arbetet innebär att leda IT-projekt inom webb
(EPiServer och SharePoint). I mitt arbete har jag mycket
kundkontakt och kommunicerar även mycket internt med
de konsulter som arbetar i mina projekt.
Vilket arbete hade du haft idag om du valt en annan
yrkesbana?
Jag är utbildad ridledare och fick innan jag påbörjade
mina studier på IT-programmet ett erbjudande om en
tjänst som ridlärare. Trots att jag har ett stort hästintresse tackade jag nej och började istället att plugga
IT. Hade jag tackat ja är chansen nog stor att jag hade
arbetat med hästar idag.
Text: Hanna Lindkvist
Resultaten är hämtade från undersökningen Work Life genomförd
av Manpower i samarbete med Kairos Future i september år 2013.
Erika Sandström
Ålder: 31 år
Avslutad utbildning: Civilingenjör, IT-programmet
TJUGOSJU
TJUGOSEX
4700 svenskar svarade år 2013 på en undersökning
DRÖMJOBB
GÖR DIN RÖST HÖRD
2015
\\
NUMMER 1
50,000,0
00 Reduk
tionen fa
ns can’t b
e wrong
TBilagan
Sagan om snutte
Alla hjärtans filmkväll
Reduktionen har slingrat sig både i verkligheten och i
fantasy för att lösa Snuttefilmen 2015s obesvarade gåta. Vad är
temat? Ledtrådarna för att lösa gåtan finner vi då personer i Bi6
måste passa in på temats karaktärer.
Om du känner dig lite obekväm med att ta med din hjärtevän på
premiären av Fifty Shades of Grey har Reduktionen gjort en lista på
romantiska filmer som funkar minst lika bra!
Ingen annan än chefen skulle kunna ta huvudrollen! Det krävs
en storleken mindre person med envishet och
äventyrlighet för att vara bärare av den enda ringen.
Från högst upp i det norra kommer en av tryckarna.
Reduktionens korrespondent rapporterade att tryckaren har
spenderat mycket tid i gruvor, mycket likt dvärgarna från
sagorna.
Reduktionen väntar med spänning för att se Kårallen
omvandlas till midgård. Och med det menas inte en
välventilerad datorsal med oförståeliga hyllplan,
utan ett legendariskt medeltida rike.
TJUGOÅTTA
#1 VT 2015
Syns på dansgolvet!
Passion of the Christ
Om du tycker Fifty Shades Of Grey är lite för äcklig,
men ändå gillar piskor och passion!
Lilja 4-ever
En tonårstjej gör en fantastisk resa mot ett nytt liv.
En film som kommer inspirera er med mycket kärlek,
närhet och tankar!
Rosemary’s Baby
Med den här tidlösa klassikern kommer
din dejt garanterat vilja bli din egen baby!
Bra soundtrack.
Funny Games
Mysig familjefilm som kommer ge er den rätta
stämningen i soffan
Reduktionen vill tipsa inför fettisdagen,
om den brittiska digestive semlan, enkel att
göra, svår att äta.
Nu är vi här igen,
besök oss på LARM!
foi.se
V I F O R SK A R F Ö R E N SÄ K R A R E VÄ R L D
I detta nummer skulle Reduktionen skriva en uppföljare till förra upplagans artikel “Tankar kring hösten”: Tyvärr har skribenten drabbats
av rödahund och gulsot och kan dessvärre inte fullfölja sin artikel
angående paprikor och de kommunistiska krafterna. Reduktionen
anställde istället fyra lamor.
I nästa nummer av TBI-lagan: Finns det kommunistiska
spioner i Reduktionen, sanning eller myt?
WORLD BUSINESS NEWSPAPER
WORLD BUSINESS NEWSPAPER
INANCIAL TIMES
Inancial Times # 1 2015
Av och med: Carl, Olof, Malte och Nils
[email protected]
fax +46 8 700 65 00
Twitter: @inancialtimes
Ledare
Kära läsare,
“Nytt år, nya möjligheter” brukar det heta. Det
är något till synes magiskt med ett årsskifte
som gör att var och varannan individ på nytt
invaggas i en känsla av hopp om förändring och
självförverkligande. Under det nya årets intågande
kommer oräkneliga löften sväras, för att sedan, likt
ett urverk, brytas en kort tid därpå. En beklaglig
och cynisk människosyn, kan tyckas; “vad vore
vi utan hoppet om att kunna förbättra oss?”.
Dessvärre är detta allt som oftast ett självbedrägeri
som helt saknar verklighetsanknytning. Att ännu
ett år har avslutats och ett nytt år har inletts i
den gregorianska kalendern saknar helt betydelse
för den enskilde individen och det enda som kan
anses vara av ansedd vikt är att det för de flesta
verksamheter har påbörjats ett nytt räkenskapsår.
Inom affärsvärlden innebär ett nytt räkenskapsår
att beaktansvärda prospekter återigen har gjort
sig tillgängliga. Först och främst innebär det en
ny budget som i sig ger upphov till en uppsjö
av möjligheter. En ny budget är något vi på
redaktionen obevekligt förknippar med vårt
årliga Äsknings-Rally™, en av redaktionens sju
höjdpunkter under året; något som kanske inte
ses på med lika blida ögon av sektionsstyrelsen.
Ett nytt räkenskapsår innebär även att det på det
framåt årsskiftet sinande representationskontot
finns ett nytt belopp att allokera. Avslutningsvis
sjunger givetvis det nya räkenskapsåret att den
sedvanliga, och ytterst ansenliga, utdelning är i
antågande.
Det nya året till ära har vi valt att gräva fram några
gamla godbitar ur arkivet. Vi har bland annat
påträffat en exklusiv intervju med järnmagnaten
Fredrik af Leijonhufvud, av många ansedd att vara
en av de stora pionjärerna inom konsultyrket, från
vår spirituelle föregångare Industrial Times. Vi
har även en artikel skriven av nuvarande partner
på McKinsey – då redaktionsmedlem – Professor
Mats Nordencrantz innehållande siande för
framtiden från mitt under den härjande oljekrisen
1973.
Så, utan vidare floskler, gott nytt räkenskapsår!
Högst aktningsfullt,
Malte Rosenhane-Wolff
Öppet brev till vladimir putin
Ni som åtnjuter Inancial Times på en regelbunden
basis vet att vi på redaktionen besitter en oerhörd
fascination för den store härskaren i öst, Vladimir
“Vlad The Bad” Putin. Likt varje finansiell dignitet
med självaktning strävar Vladimir Putin efter att
regera över ett världsomspännande imperium. På
senare tid har det däremot, trots flertalet påtagliga
kraftuppvisningar, blivit alltmer tydligt att det
bakom den starka fasaden existerar stora problem.
Därför har vi valt att publicera ett öppet brev till
Rysslands enväldige och ständige ledare.
Kära Vladimir,
Ni har gång på gång uppvisat prov på stor
politisk kvickhet, militär skicklighet och
anpassningsförmåga när det gäller såväl
exterritorial underrättelsetjänst som inhemsk
media. Dessvärre har det senaste året inte spelats
ut riktigt så som ni hade förhoppningar om. Trots
kontinuerligt lyckat stävjande av meningsavvikare,
censur av media samt nedslag på opposition har
ni beklagligtvis inte lyckats hantera den globala
finansmarknaden på ett tillfredställande vis. Under
de senaste månaderna har rubeln kollapsat och
den energiberoende ryska ekonomin har visat
sig sårbar för det fortsatt sjunkande priset på
olja. Kombinerat med fortsatta sanktioner från
västvärlden och tvivelaktiga finansiella ingrepp
i en korrumperad ekonomi där stora reformer är
nödvändiga kan det gångna året ses skralt som
bäst. Det har gått så långt att ryska butiksägare
har blivit tvungna att begagna en prissättning
på daglig basis och många i landet fruktar en
försämrad levnadsstandard.
Låga förtroendesiffror från populasen har sällan
stoppat härskare, men när finansmarknaden –
sidan som de facto står för de monetära medlen
– tappar ert förtroende, yrkar detta på omedelbara
åtgärder. Det har dessvärre gått så långt att direkta
finansiella ingrepp (likt de som nyttjades i Malaysia,
1998, under den asiatiska finanskrisen) troligtvis
inte längre kan hjälpa Rysslands ekonomi, i varje
fall inte på längre sikt.
I dagens värld går det inte att regera i ett långvarigt
härskarvälde som företrädesvis styrs efter
geopolitiska intressen utan att ta hänsyn till hur
dess olika förehavanden påverkar dess ekonomiska
situation gentemot den resterande världen, hur
periferi sagda omvärld än förefaller att vara. Stora
delar av västvärlden tillstyrker att det enda som
på kort sikt kan ses som ett skäligt alternativ är
att avsluta Rysslands verksamhet på Krimhalvön
och återuppta handeln med västvärlden. Detta då
energimarknaden i Ryssland fortfarande i första
hand är beroende av västerländsk valuta, till största
del amerikanska dollar. De nyligen signerade
avtalen med Kina om nya rörledningar kan göra
Kina till en större exportmarknad av olja och gas
än vad Europa är idag, vilket på sikt råda bot på
detta predikament. Det är dessvärre ett projekt
som kommer att ta år att genomföra och som
dessutom kommer kräva finansieringar i sig, vilket
gör det till en mindre tillförlitlig lösning på kort
sikt.
I vissa avseenden har den nuvarande situationen
visat sig fördelaktig för redaktionen; framför allt då
vår konsumtion av rysk kaviar har skjutit i höjden
till följd av er lågt värderade valuta. Vi fruktar
dock att situationen på längre sikt inte är gångbar,
synnerligen inte för ert rikes del, men ej heller för
oss då vi fortfarande ser de ryska oljetillgångarna
som någotsånär hållbara investeringar. Däremot
har era ageranden avsevärt försvårat för oss
att vidmakthålla våra handhavande utan att
bryta mot diverse konventioner. Vi förespråkar
definitivt inte att rulla över för alla västvärldens
påtryckningar, men våra investeringar i den ryska
finansvärlden kommer ej att återkomma förrän
ni har lyckats få landet på rätt köl igen och detta
fordrar visst samarbete med den västerländska
finansmarknaden.
Avslutningsvis vill vi påpeka att Ryssland under
det gångna året har figurerat i världsmedia inom
så gott som samtliga förefintliga kategorier och
då mestadels framställts i dålig dager. Vi vill tro
att det i första hand inte är ni som bär ansvaret,
men vill uppmana er till att genomföra en
grundlig utrensning på Минкомсвязь России
(MinComSvyaz Rossii), eller Ministeriet för
Kommunikation och Massmedia, då de fatalt har
misslyckats och tagit innebörden av devisen “all
publicitet är god publicitet” alltför bokstavligt.
Interfvju af herr fredrik af leijonhufvud
I backspegeln
En tidig förlaga till Inancial Times var Industrial
Times som utgavs mellan åren 1839-1899. Tidningen
porträtterade ofta dåtidens framgångsrika affärsmän.
Vi levererar här nedan en eminent intervju från
nyårsutgåvan 1865 som på ett bra sätt skildrade
dåtidens intellektuella och välutbildade (läs I, eller
motsvarande… det vill säga enbart I. Reds. anm.).
Smått skrattandes tar jag en mun kaffe innan jag
återvänder till min dagstidning. Oljekris säger de.
Om ändå de bara hade läst rapporten från oss på
Inancial från ett decennium sedan.
utdrag från industrial times nr 12, 1865
År 1865 blefvo ett sannerligen framgångsrikt år
för jernmagnat Herr Fredrik af Leijonhufvud.
Dennes i egen ägo grufvor, med tillhörandes
jernverk, hvilka likt tidigare år har tillverkat en
ansenlig mengd malm och stångjern. Industrial
Times afgiver hermed en underdånig interfvju
med Herr af Leijonhufvud.
<<Hvad är Herr Leijonhufvuds nesta plan?>>
<<Långt framskridna planer fanns på att
expandera verksamheten till Amerika. Tyvärr
är det beklagansvärt att nyttjandet av slavar
icke är tillbörligt längre i Amerika. Mina
kalkyleringar hvar proklamerat goda av mina
käresta affärskompanjor, hvilket skulle gifvit mig
ännu större rikedom då de dumfa jeflarna gerna
investerar sin rikedom. Den svenska utvandringen
hafva också församkat stor skada. Andelen qvinnor
och barn i mina grufvor äro stor hvilket förvisso
äro ekonomiskt fördelaktigt, icke fördelaktigt då
barn icke hafva en mans styrka, hvilket gifva lägre
produktivitet.>>
<<Hur ser Herr af Leijonhufvud på den kommande
framtiden?>>
Herr Fredrik af Leijonhufvud inför
sektionsaktivas 1865.
<<Hvarför hafva detta år hvarit synnerligen godt
för Herr af Leijonhufvud?>>
<<Dedt äro viqtigt att nemna den svenska
regeringens aktiebolagsförordning från år 1848
som hafvt stor positif påverkan för min egen
rikedom. Jag hafva sedan 1848 kunnat sko meg
på att andra gåfvoglada affärskompanjoner
tillfördt kapital till mina verksamheter. De nyrika
societetsherrarna äro totalt dumfa i hufvudet och
jag såg en möjlighet till att försko mig på deres
bekostnad.>>
<<Anser ni inte att detta äro skameligdt?>>
<<Ej sällan har sjelvfalledt mina jernverk hafva
tillverkat gods till marknadens vinning. Deremot
anser jag att det äro upp till var hvit man att tillsko
seg till den grad det ekonomiska regelhverket
tillåter.>>
Trots sjunkande oljepriser och kraschad
valuta har Vladimir Putin för femtonde året
i rad utsetts till årets man av det ryska
folket. Här med hundvalpen Stalin.
Kvagga må hvara det djur jag ännu icke har fellt.>>
Herr af Leijonhufvud hafva fest blicken i allas eder
Industrial Times reporter. Han äro ståtlig der han
sitter i sin divan tillverkat av ekta pungvargsskinn.
På veggarna sitter uppfäst djurhufvud från tidigare
Afrikaresor.
<<Medelst det nya kapital som tillförts mig
personligen hafva jag kunnat till fullo utöfvat midt
stora intresse för jakt på utrotningshotade arter.
<<Om jag må skratta godt, ha ha ha, framtiden
är sannerligen god. Den svenska arbeitarklassen
svelter medelst jag och min familj äter vildtstek
med tryffelsås till middag, derafv kan jag icke
beklaga. Jag har en tanke på att utvidga affärerna
med att anbringa råd och konsultationer för
jernmalmsbrytning i Amerika med omnejd. Det
hafver för mig blifvit klart att konsultationsyrket
hafva en ljus framtid. Att konsultera och rådgifva
äro framtidens melodi, hvad som rådgifvas är icke
vesentligt ty de dumfa jeflarna betalar bra, oafsedt
om konsultationen gifva resultat.>>
Med de orden hoppas Herr af Leijonhufvud
ingjuta hopp och tro för samtidens unga, eller äro
det hans egen vinning han hafva i åtanke? Likväl
äro han ståtlig der han sitter i sin divan och eter
torkat krokodilkjött.
<<Vi tackar ärovördigast för denna interfvju Herr
af Leijonhufvud.>>
<<För all del, nöjet var sannerligen icke på min
sida. Vad segs, skall vi korka upp? Klockan hafva
redan blivit elfva på förmiddagen.>>
udrag från inancial times nr 5, 1973
Att världen levt över sina resurser har väl
egentligen inte varit någon hemlighet, snarare har
vi väl valt att se åt ett annat håll. Efter en nästan
sekellång fest av energi i överflöd vaknar världen
nu upp till en ohygglig baksmälla; olja är ej längre
billigt. Likt en drogberoende suktar dock världen
efter mer och åter mer av det svarta guldet, och
OPEC-länderna kommer skratta gott och länge
hela vägen till dolda bankkonton i fördelaktiga
skatteparadis.
Tidigare har vi på Inancial diskuterat
energisektorns framtid och vi vill påminna om
de rekommendationer vi då gav om investering i
branschen. Morgondagens värld är en verklighet
där naturresurser inte bara innebär ekonomisk
makt utan även kommer styra det politiska
klimatet internationellt. Som en utgångspunkt
för resonemang kring världens oljeberoende kan
vi börja i att Sveriges energiförbrukning för tre år
sedan tillgodosågs av olja till 75 procent. Även om
vägen framåt ej längre är en bred motorväg likt
autobahn utan snarare en krokig stig med otaliga
förgreningar till okända platser vill Inancial i dessa
tider ändå uppmana till lugn.
Sverige har en nästan unik situation sett till våra
möjligheter inom vattenkraft och även vindkraft
och det är där kära läsare, och Y-are, som ni nu
bör investera era surt förvärvade kronor. Genom
att slå sig fri från oljan skulle vi kunna skapa oss
en oberoendeställning och undvika att hamna i
oljeexportörernas tyranniska järngrepp. För den
moraliskt metaforiska lindansaren kan även det
bruna guldet kol alternativt grundvattentillgångar
vara lämpliga investeringsmöjligheter. Det vi på
Inancial framförallt ser som framtidens stora säkra
investering är att äga tillgången till infrastrukturen
för energin, bland annat elnätet.
Årets branschorganisation 2014
Inancial Times var självfallet på den årliga galan för branschorganisationer. Vi kan med glädje meddela
att vinnare blev SOFF – Säkerhets- och Försvarsföretagen, vilka agerar lobbyister åt den lukrativa
försvarsbranschen. Konkurrensen var hård där HiFi – Hipsters Finns och förhandsfavoriten BFOFS
– Branschorganisationen För Onödiga Föreningars Skapande var två orosmoln. Motiveringen lyder:
“SOFF - Säkerhets- och Försvarsföretagen har på ett föredömligt sätt stöttat den svenska
försvarsbranschen i dess vapenexport till såväl demokratier som diktaturer, vilket visar på ett
exemplariskt jämställdhetsarbete där ingen diskrimineras på grund av sin demokratiska läggning.
Den svenska vapenexporten har sedan 2001 ökat med nästan 300 procent och uppgår till mer än 10
miljarder kronor per år, en imponerande siffra som sätter Sverige på den globala vapenexportkartan.
Året kröntes med Brasiliens köp av Jas Gripen där SOFF på ett föredömligt sätt mutade både lokala
politiker och den brasilianska regeringen. En bra förebild för andra branschorganisationer att följa!”
Ledare
Namnsdag: Ture/Tyra
International night.
Namnsdag: Engelbrekt
Afghanistans och Togos
nationaldagar
18
27
29 april
21
20
28
Loco!!
“Röda ögon?
Det är pollen...”
“Sjuk”, hemma
från skolan
Trippen15!
Födelsedag: Adde H
17
15
14
13
16
29
22
Födelsedag: Kim
Il Sung
8
Pingst igen
1
I-sektionen släpper
matchen och kommer in i sargen.
On
7
Ti
6
Må
30
Namnsdag: Mariana, lol
23
Mellanölsdag
16
9
Annandag pingst
igen
2
To
1 maj
24
17
10
3
Fr
APRIL 2015
15
14
Vecka
Köp den nu och få med en Brazzers-stol med
dick-hållare för alla svettiga dagar som det
kommande året har att bjuda PÅ!
Priset är endast 20:- och betalningen sker i NATTREDAX
carebox (den papperskorgsliknande postlådan bakom dörren i sektionsrummet Prevas - töms dagligen av städansvarig).
I och med detta är det dags för oss i NATTREDAX att ge
er ett smakprov av vår årskalender! Från och med idag kan
ni alltså köpa kalendern som sträcker sig till mars 2016!
Popi-dopp-pop snippedi snopp, här
kommer NATTREDAX i full galopp!
Snön är nu nästan borta från vallamassivet och
det betyder att det snart är april.
12
5
Annandag pingst
Sö
Skottdag
25
Födelsedag: Björn E
18
Skottardag
26
19
Weekend i soliga Syrien
11
4
Pingst
Lö
WSP
Prodelox AB
Alten
Tictail
eBay
Againity
Agrilogik AB
ReTreck