Håbo LRF c/o Daniel Pettersson Måttans Byväg 14 746 94 Häggeby 2015-04-29 Yttrande gällande åtgärdsprogram för Görväln, Arnöfjärdens, Gripsholmsvikens, Långtarmens, Marielundsfjärdens, Prästfjärdens, Rödstensfjärdens och Tynnelsöfjärdens och Sävaåns och Hågaåns åtgärdsområden samt Ekolns, Gorrans, Lårstavikens, Skofjärdens och Stora Ullfjärdens åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Håbo uppskattar Vattenmyndighetens initiativ till brett samråd över förslagen till åtgärdsprogram. Tyvärr måste vi dock konstatera att materialet som skickats ut är mycket svårtillgängligt. Språkbruket är teknokratiskt med många främmande ord, materialet är svåröverskådligt, åtgärdsförslagen är ofta dåligt underbyggda och motiverade, källhänvisningar saknas ofta eller är svåra att finna. Bjuder man in till samråd bör man verkligen anstränga sig att utforma materialet så att alla berörda kan sätta sig in i det. Generella synpunkter Det är rimligt att arbeta för en bra vattenkvalitet- det vill vi alla ha. Däremot så är det inte rimligt att enskilda verksamhetsutövare får bära hela kostnaden för ett rent vatten som alla har nytta av. Vad vi förstår kommer lantbrukarna i flera av våra grannländer att få ersättning för de åtgärder de åläggs, då livsmedelsproduktion i dessa länder anses vara ett samhällsintresse. Om inte samhället betalar för ett rent vatten utan det sker på bekostnad av livsmedelsproduktionen, flyttas på sikt vår befintliga jordbruksproduktion utomlands. Man exporterar då både miljöbelastning och produktion från vårt land. Resultaten från Konkurrensutredningen måste vägas in när beslut fattas om vattendirektivet. Strukturkalkning är en åtgärd som vi lantbrukare skall utföra i stor skala enligt åtgärdsprogrammet. Detta anges kunna ske utan kostnad!? En redan genomförd strukturkalkning i vår kommun har kostat ca 6300 kr/ha plus egna kostnader för nedbrukning. Denna åtgärd är ett experiment, om den leder till högre skördar står skrivet i stjärnorna. I vattenmyndighetens material finns inget som säger att så är fallet. Ett flertal av våra medlemmar i kommungruppen är med i ”Greppa Näringen” och på så sätt fått kunskaper och inspiration till en bättre verksamhetsutövning. Kunskapen om hur gödsel och bekämpningsmedel ska hanteras för att minimera miljöpåverkan är hög. Beträffande enskilda avlopp bör en övergång ske mot kretsloppsanpassade sådana som separerar toalettavfallet från BDT vattnet (se Hölöverket, Södertälje). Med sådana lösningar fås ett 100% återföring av näringsämnena. LRF samarbetar med ett flertal kommuner om sådana lösningar. Regionförbundet i Mälardalen Besöksadress Box 23 Kungsgatan 21-23 745 21 Enköping Växel 0171-41 76 30 Fax 0171-41 76 31 2(3) 2015-04-29 Platsspecifika synpunkter - I åtgärdsprogrammet lyfts bara hästgårdar kring Hågaån- men det borde vara ett förbättringsområde i hela åtgärdsområdet. Dessutom borde åtgärder lyftas kopplat till hästverksamheter. - Såväl Stora Ullfjärden och Lilla Ullfjärden sägs påverkas av ”intensiv markanvändning på svämplanet”. Vad menas med svämplanet? Bägge fjärdarna är till allra största delen omgivna av skogbeklädda branta sluttningar. - Problemet med dagvatten borde lyftas tydligare och fler åtgärder borde kopplas till dagvatten. Lilla Ullfjärden t ex påverkas av dagvatten från motorvägen E18. Runt Lilla Ullfjärden finns inga åkrar alls varför problemen där inte på något sätt kan vara kopplade till jordbruket. - Siffrorna över antal Enskilda avlopp som måste åtgärdas låter lågt tilltagen. I Håbo kommun med 20 000 innevånare finns närmare 1000 enskilda avlopp. Knappt hälften är granskade och av dem behöver ca 30% åtgärdas. Varifrån kommer de angivna siffrorna 6000 enskilda avlopp och 760 som behöver åtgärdas? - Det finns i vårt område förorenande ämnen som bör uppmärksammas mer. Förekomst av läkemedelsrester, släckmedel från brandövningsplatser, metaller, vägsalt och toalettavfall från fritidsbåtar. Synpunkter gällande föreslagna åtgärder och styrmedel - I åtgärdsprogrammet bör genomförda åtgärder lyftas fram tydligare. Exempelvis har arealer strukturkalkats, det finns skyddszoner etc. Dessutom hålls avstånd till diken vid spridning av gödning och bekämpningsmedel enligt gällande regler. - Den som upplåter mark åt miljöåtgärder bör få en skälig ersättning. Kostnaden bärs annars enbart av lantbrukare eller markägare medan andra påverkanskällor slipper kostnaden men drar nytta av de åtgärder som görs på jordbruksmark. - Med urbaniseringen i området ökar storleken på hårdgjorda ytor, vilket medför stora punktutsläpp av miljöfarliga och övergödande ämnen och bidrar till översvämning på åkermark. 3(3) 2015-04-29 - Tiden för genomförandet av åtgärder måste vara längre och ekonomisk ersättning måste till för att nå målet om god status. Ju större ekonomiska bidrag som kommer till desto högre blir åtgärdstakten. Samhällets billigaste insats för ett rent vatten är att bekosta strukturkalkning på åkermark. - Vi undrar också om det finns tillräckligt med underlag på effekten av kalkfilterdiken, våtmarker, fosfordammar etc.? Det är viktigt att åtgärderna baseras på ordentligt med forskningsunderlag. För LRF:s kommungrupp i Håbo Daniel Petterson Ordförande i LRF:s kommungrupp i Håbo