Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Stöpenskolan 2015 Innehållsförteckning Planens syfte och skolans uppdrag Diskrimineringsgrunder Ansvarsfördelning Skapandet av ny plan och arbetsgång Genomförda insatser 2014 Sammanfattning och utvärdering av läsåret 2014 Kartläggning inför 2015 Nulägesanalys och prioriterade områden 2015 Beskrivning av det förebyggande arbetet 2015 Främjande insatser under 2015 Rutiner Kontakt Planens syfte: Enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skolans uppdrag: Vad säger lagen? Skolan ska verka för en demokratisk värdegrund och ska främja de mänskliga rättigheterna såsom individens frihet och alla människors lika värde (Skollagen, SFS 2010:800). Barn och ungdomar ska i skolan lära sig samarbeta, bli medvetna om konsekvenserna av sina handlingar, ta ansvar för andra, visa tolerans för olikheter samt solidaritet med svaga och utsatta (LGR 11). Ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling enligt diskrimineringslagen och skolan är enligt skollagen skyldig att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling [Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012)] Ur Skolverkets Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012): Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Förbud enligt diskrimineringslagen: Direkt diskriminering Indirekt diskriminering (bestämmelser som missgynnar enskilda individer) Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktioner att diskriminera Repressalier Diskrimineringsgrunder: Kön – särbehandling på grund av könstillhörighet som innebär att pojkar och flickor inte har samma möjligheter (gäller även transsexuella). Könsöverskridande identitet eller uttryck – om en individ missgynnas på grund av att denne inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet och då bryter mot samhällets normer. Etnisk tillhörighet – särbehandling av någon som tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning- missgynnande handling mot någon på grund av dennes tro eller religiösa tillhörighet. Funktionshinder – då en individ med fysiska, psykiska samt intellektuella begränsningar ges sämre möjligheter och rättigheter. Sexuell läggning – orättvis behandling på grund av individens sexuella läggning som homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Ålder – en individ får inte särbehandlas på grund av ålder. (DO) Ansvarsfördelning på Stöpenskolan Alla som verkar i skolan, såväl personal som elever, skall: Följa de ordningsregler vi har. Vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att elever samt personal utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Få kännedom om och involveras i arbetet med likabehandlingsplanen. Anmäla till mentor om de får kännedom om att någon på Stöpenskolan, i samband med verksamheten, anser sig har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Mentor har sedan ansvar att förmedla informationen vidare till föräldrar, LBT och andra berörda. Likabehandlingsteamet, LBT: Kan vid behov bistå mentorer och rektor i utredningar och i genomförandet av åtgärder. Gruppen består av rektor, kurator, värdegrundspedagog, samt en pedagog ur vardera arbetslag. LBT arbetar dessutom med att följa upp det främjande och förebyggande arbetet enligt likabehandlingsplanen samt att planera för kommande insatser. (Från och med höstterminen 2015) Elevhälsan, EHT: Om ärendet är omfattande eller rör en individs särskilda behov ska mentor/rektor föra ärendet vidare till elevhälsoteamet. Teamet består av rektor, skolsköterska, kurator, studie och yrkesvägledare, samt specialpedagoger. Målsmän: Skolan förväntar sig att målsmän tar del av och handlar i enlighet med planen. Vi förväntar oss att målsmän aktivt tar del av information från skolan och är aktiva i barnens lärande och utveckling samt arbetar tillsammans med skolan mot våra gemensamma mål. Vi förväntar oss samtidigt att målsmän är uppmärksamma på om något barn inte har det bra på skolan och då för informationen vidare till skolans personal. (Information om utsatta elever kan ej återkopplas till uppgiftslämnaren på grund av sekretesskäl om annat än vårdnadshavare). Skapandet av ny plan Vilka är delaktiga? Elevernas delaktighet Eleverna får en gång per termin göra en enkät där de svarar på frågor gällande trygghet, diskriminering och kränkande behandling. Varje klass får ta del av de delar av planen som de kan ha åsikter och tankar kring. Detta sker på klassrådstid och anteckningarna ges till värdegrundspedagog/LBT. Personalens delaktighet I LBT representeras varje arbetslag och representanten blir en länk ut till arbetslagen där olika likabehandlingsfrågor lyfts och återkopplas. I LBT sker sedan revidering av ny plan i samarbete med rektor (från och med höstterminen 2015). Hur görs planen känd? Planen presenteras för alla elever på skolan och vid start av åk 7 introduceras även den värdegrund som Stöpenskolan står för. Likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöten och finns tillgänglig på skolans lärplattform Fronter. För personalen avsätts tid på APT samt på studiedagar då planen presenteras och diskuteras. Ansvarig: Rektor tillsammans med LBT. Arbetsgång: Kartläggning - alla elever svarar på en enkät på klassrådstid, årskurs sju får en genomgång av enkäten så de förstår frågorna (se bilaga 1 för enkätfrågor) Sammanställning av kartläggning – görs av rektor, kurator och värdegrundspedagog Presentation av kartläggning - sker i början av terminen Påbörjandet av ny plan – sker kontinuerligt under vecka 3 -13, därefter publiceras planen Höstterminen 2015 – revidering av planen inför de återstående månaderna, årskurs sju får information om planen Genomförda insatser 2014 MÅL: att få eleverna medvetna om hur de använder kommentarer och att stärka dem i att inte acceptera kränkande kommentarer även om det sägs vara på skoj. Vi ska komma överens om hur vi agerar ute bland eleverna i uppehållsrummet och vi ska ha en gemensam policy angående hur vi hanterar skojbråk och kommentarer som bara är på skoj. Då vi upplevde att kränkningar över nätet ökade skickade vi ut ett brev till alla vårdnadshavare där vi informerade om våra tankar och om våra rutiner. Den 4 november deltog några klasser i NOHATE-dagen. Vi visade en kortfilm och diskuterade kring filmen. Vi hade ett frukostmöte med föräldrar den 6 november där vi diskuterade Stöpenskolan i framtiden. Mötet uttryckte önskemål om flera liknande möten och att vi gemensamt ska arbeta fram en vision om hur nya Stöpenskolan ska vara. Periodvis har vi varit på de områden elever uttryckt att de känner sig otrygga – till exempel vid busshållplatsen när det finns snö. Personalen har haft träffar angående hur vi kan minska antalet kommentarer – vi har pratat om jargonger och normer. Detta tar vi med oss i det dagliga arbetet med eleverna. Årskurs åtta hade en klassdag för att främja sammanhållning och kamratskap. Förstärkt rastvakt då elever bryter regler och stör arbetsron för andra. Vi har haft riktade insatser i de klasser där vi har upplevt att vi behövt arbeta mer socialt – vi har förstärkt med personal och gjort vissa schema-och lokaländringar. Främjande insatser: Lägerskola för årskurs sju. Fokus på demokrati, jämlikhet och normer i alla ämnen, eleverna har fått chansen att diskutera olika frågeställningar. Elevbemanning i kafeterian. Operation Dagsverke för årskurs åtta. Tjejpunkt och killpunkt i årskurs åtta Utvärdering av förebyggande och främjande insatser Under vårterminen lades kamratstödjarverksamheten ner på grund av tidsbrist. Detta har påverkat det förebyggande arbetet negativt. Kamratstödjarverksamheten gav oss större inblick i elevernas situation och hade kunnat förhindra en del av de ärenden vi har fått arbeta med under höstterminen. Brevet angående vårt förhållningssätt till kränkningar över nätet mottogs positivt av elever och föräldrar. Alla elever har fått diskutera frågorna men det var svårt att följa upp det i arbetslagen då vi är utspridda på två skolor. Vi vill fortsätta med elevbemanning i kafeterian, det fungerar bra. Lägerskolan upplevs som positiv av alla och vi fortsätter med den. Tjejpunkten och killpunkten är positivt och vi vill vidareutveckla den lokalt. Kartläggningen fungerar ok men behövs utvecklas än mer. Resultat av kartläggningen i november 2014: Resultat: Diskrimineringsgrund Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion/annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) Åk 7 5 7 Åk8 7 4 Åk9 11 11 4 4 0 0 4 2 4 0 5 2 2 1 0 2 6 Utsatt för sexuella trakasserier 2, 3, 9 Känner ngn som blivit utsatt 5, 4, 11 Blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar 10, 17, 21 Känner ngn som blivit utsatt 10, 15, 19 Blivit mobbad 4, 10, 8 Känner ngn som blivit 9, 5, 18 Utsatt av vuxna 8, 4, 11 Otrygga områden: Ryd: 15, Bussen: 8, Matsalen: 3 Nulägesanalys och prioriterade områden Beskrivning av det förebyggande arbetet 2015: Mål: Att minska antalet elever som känner sig kränkta utifrån följande diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet och ålder Detta ska vi göra innan nästa kartläggning: Vi diskuterar kartläggningen på klassrådet och alla elever får chansen att diskutera varför det ser ut så här. Alla lärare är uppmärksamma på kommentarer och markerar tydligt när hen hör kränkande kommentarer. Vid upprepade gånger följs alltid arbetsgången för kränkningar. Under hösten 2015 återinförs ett längre klasspass där det finns möjlighet att jobba mera socialt med eleverna. Ansvar: All personal på skolan, särskilt ansvar ligger på varje klassföreståndare att vara uppmärksam på hur stämningen är i klassen. Mål: Att alla elever ska känna sig trygga på skolan. Vi ska uppmärksamma särskilda områden: bussen, i matsalen, i uppehållsrummet, utanför toaletten och när de är på Rydskolan. Detta ska vi göra innan nästa kartläggning: Vi schemalägger våra rastvakter mer noga – vi är uppmärksamma på vilka tidpunkter och dagar då många elever är på samma utrymme och ser till att det är fler vuxna på plats. Ansvar: All personal på skolan Mål: Att minska antalet elever som upplever att pedagoger behandlar killar och tjejer på olika sätt – minska den upplevda könsdiskrimineringen. Detta ska vi göra innan nästa kartläggning: Vi för diskussioner med våra elever, vi har kontinuerliga samtal på arbetslagskonferenser för att göra oss själva uppmärksamma på hur vi bemöter våra elever. Ansvar: All personal på skolan, ett tyngre ansvar ligger på ledningsgruppen att svara för att kontinuerligt se till att frågan finns på dagordningen Beskrivning av vårt främjande arbete 2015: Bild: Årskurs sju: Proportioner - Människokroppen och kroppsspråk. Årskurs åtta: Reklam - använda människor i kommersiellt syfte. Årskurs nio: Konsthistoria - människans olika roller i konsthistorien. Engelska: Inom realia får eleverna möjlighet att möta andra kulturer och livsvillkor, detta får eleverna diskutera och reflektera över. Vissa pedagoger samarbetar med NO och SO inom en del områden, till exempel sex och samlevnad, demokrati, världskrigen samt moral och etik. Eleverna får se filmer de kanske inte själva skulle ha valt, filmer som tar upp olika levnadsvillkor, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning, genus med mera. Det är viktigt att skapa en trygg klassrumsmiljö på engelsklektionerna, därför jobbar pedagogerna medvetet för att se till att alla elever vågar uttrycka sig på engelska. Hem-och Konsumentkunskap I ämnet Hem-och konsumentkunskap arbetar vi kontinuerligt med att eleverna skall utveckla kunskaper om och reflektera över jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Detta diskuteras ofta i både åk.8 och 9. Eleverna ges också möjligheter att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll. För att utveckla en förståelse och tolerans, för allas olikheter. (Religion, olika kulturell bakgrund, livsmedelsallergier mm) I ämnet arbetar vi mycket med vikten av samarbete. Lärarna styr alltid gruppindelningarna, och eleverna får möjlighet att arbeta med de flesta i gruppen. Eleverna får ofta utvärdera enskilt, hur de upplever att samarbetet och hur lektionen som helhet har fungerat. Gemenskap och trivsel, är en annan aspekt som vi lägger stor vikt vid. Att eleverna skall lära sig måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande. I samband med arbetsområdet näringslära i åk.8, för vi diskussion om olika skönhetsideal som förekommer i samhället. ”Att man duger som man är!” Vi arbetar mycket med hållbar utveckling i alla årskurser, och där diskuterar vi bland annat att människor har så olika förutsättningar i olika delar av världen. Idrott och Hälsa: I Idrott och Hälsa arbetar vi kontinuerligt med språkbruk, fair play och förståelse för alla individers olika fysiska och psykiska förutsättningar. Lektionsinnehåll och aktiviteter anpassas efter individen och inte efter könstillhörighet. Idrottslärarna styr gruppindelningar och de flesta aktiviteter avslutas med gemensam utvärdering om hur samarbete och delaktighet i grupperna har fungerat. Årskurs sju: Lekar, idrotter, gymnastik, dans (jämlikhet, kön) Könsroller och normer (jämlikhet, kön) Årskurs åtta: Lekar, idrotter, gymnastik, dans (jämlikhet, kön) Könsroller och normer (jämlikhet, kön) Ergonomi och praoberättelse (jämlikhet, kön, ålder, etnicitet) Årskurs nio: Lekar, idrotter, gymnastik, dans (jämlikhet, kön) Teorilektion om könsroller och kroppsideal (jämlikhet, kön) Moderna språk I moderna språk arbetar vi med att eleverna ska känna sig trygga inför varandra. Vi startar i liten grupp med muntliga övningar, och övergår sedan till helklass. Vi arbetar för ett tillåtande klimat i klassrummet där alla kan känna sig trygga. Vi har återkommande samtal om att man måste visa varandra respekt och uppmuntra varandra. Målet är att alla elever ska våga uttrycka sig på ett nytt språk utan att vara rädd för kränkande kommentarer. Inom realia går vi igenom målspråkslandets etiska seder och bruk. Musik Värdegrund kontinuerligt Att se alla, vid lektionens början alltid närvaro och samling samt avslut. Vid ensemblespel: Eleverna väljer låt och instrument, läraren delar in i grupp. Eleverna tränar samarbete, ansvar och att uppmuntra och hjälpa varandra. Vi tränar att uppträda och spela för varandra. Stötta och uppmuntra. Årskurs sju: Stärka gruppen med mycket helklass/grupp övningar. Ex Namnsång med rytm, instrumentspel i stor grupp. Om tid finns jobbar vi med konstmusik. Vi berör olika epoker och tidsperioder med musikexempel. Här kommer vi naturligt in på klassamhället och människors olika levnadsförhållande. Årskurs åtta: Folkmusik och världsmusik Musik från bondesamhället och olika kulturer i världen. Ex Sydamerika, Africa och Sverige. Samekulturen. Kommer in på diskussion om sysslor utifrån manligt och kvinnligt. Tydliga skillnader i kulturerna då vi tittar och praktiserar dans, instrument och rytm. Årskurs nio: Poulärmusikhistoria Inleder med slavhandeln genom film och diskussion som knyter an till tidigare kunskap hos eleverna från So. Musikens utveckling och bakgrund och mötet mellan svart och vit musikkultur. Frigivning av slavarna och det diskriminerande samhället. Den populära ungdomsmusiken Rytm and blues som döps om till Rock´n roll för att inte förknippas med de svartas bakgrund. Vi berör och diskuterar kring progg och protestmusik ,vänstervågen på 70-talet. Punkkulturen som handlar om orättvisor i samhället. NO: Årskurs 7 ”Hud, skelett och muskler”: Hälsodiskussion - Doping – ideal, olika värde, varför ... ATT DUGA SOM DU ÄR Årskurs 8: ”Sex- och samlevnad” – lagstiftning, ”all kärlek har lika värde”, olika ideal och hur de värderas av samhället, olika ställningstagande. ”Teknikens utveckling” – uppfinnare – varför är det flesta bak i tiden män – hur har kvinnans värde förändrats över tid. År 9: ”Genetik” – Fosterdiagnostik, etik och moral, ställningstagande, ”Hållbar utveckling” – hur påverkar vår konsumtion människor i andra delar av världen, fotavtryck. SO: Genom hela högstadietiden arbetar vi SO med frågor som rör människovärde, etik och moral, genus, demokrati, solidaritet och diskriminering. Frågorna löper som en tråd inom samtliga SO-ämnen. Geografi: Ur perspektivet etik och hållbar utveckling får eleverna värdera olika lösningar på miljö- och utvecklingsfrågor. Historia: Eleverna lär sig utveckla kunskaper om hur skillnader i människors levnadsvillkor påverkar deras värderingar. Genom historiska berättelser får de olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar, förtryck, rasism, diskriminering av minoriteter och andra föreställningar. Religion: Eleverna undersöker olika livsfrågor där t.ex. identitet, människosyn och solidaritet ingår. Vi diskuterar etiska förhållningssätt och ger eleverna möjligheter att utveckla förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva. Eleverna utvecklar sina kunskaper om relationer av olika slag. Ämnet bidrar också till att eleverna utvecklar en beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning. Samhällskunskap: I ämnet utvecklar eleverna en helhetssyn ur ett samhällsperspektiv där betydelsen av jämställdhet ingår. De tillägnar sig kunskaper om vilka värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Eleverna ges tillfällen att själva pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar och diskuterar demokratiska och etiska värden och principer som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Svenska: Ämnet svenska är ett ämne som ständigt tar upp olika normer och värden; det kan vara texter som eleverna får läsa, filmer som visas eller temaområden som rör det sociala arbetet som skolan är ålagd att göra enligt LGR 11. I ämnet är det viktigt att våga tala inför andra och stå upp för sin åsikt, detta är något som eleverna ofta får chansen att träna på. I samband med detta tränas eleverna också i att vara goda lyssnare och respektera andras åsikter. Här kommer några exempel Årskurs sju: ”Det osynliga barnet” – människors lika värde, identitet Sagor, myter och fantasy – genusperspektiv Årskurs åtta: Kommunikation – jämställdhet, människors lika värde, identitet, demokrati En oväntad vänskap – människors lika värde, identitet, etnicitet, funktionshinder Kärlek – i samarbete med NO, identitet, sexualitet, genus Årskurs nio: Etik och moral i samarbete med SO Genetik i samarbete med NO Genus Textilslöjd-Likabehandling I textilslöjden jobbar alla med samma arbetsområden. De passar båda könen lika bra. Det är till exempel inte bara tjejer som skall lära sig sticka och virka. I slöjdlexikon (ett digitalt lexikon, som visar de olika teknikerna inom slöjden ), framhävs även manliga förebilder. I alla bildserier som finns upplagda förekommer både tjejer och killar på bilderna. Beskrivning av främjande insatser - det gemensamma arbetet: Ett likabehandlingsteam (LBT) ska skapas inför hösten 2015 Nyskrivna ordningsregler som tas fram tillsammans med eleverna (färdigställs aug 2015) Elevrådets ordförande inbjuds till ledningsgruppen minst tre gånger per termin för att trygga elevdemokrati och bibehålla goda relationer. Ett elevcafé som bemannas av elever för att skapa goda relationer mellan våra elever. Vi hoppas kunna utöka öppettiderna så att eleverna har en gemensam samlingspunkt även under eftermiddagarna. Önskemål finns att återinföra kamratstödjarverksamheten, vi ska undersöka möjligheterna för detta. Blivande årskurs nio ska vara delaktiga i blivande årskurs sju – de ska hjälpa till vid besöksdagen den 27 maj. Alla blivande klassföreståndare i årskurs sju träffas vecka 12 för att starta upp planeringen av sjuornas besök. Lägerskola och uppföljning av lägerskolan för årskurs sju. Besök utifrån - det vore bra om våra elever får gemensamma upplevelser som vi sedan kan jobba vidare med. Föräldrafrukostar återupptas från höstterminen 2015. Alla föräldrar inbjuds två gånger per termin att äta frukost och samtala kring värdegrunden. Ett samarbete med övriga högstadieskolor i kommunen har inletts; det sker genom regelbundna träffar och på dagordningen står trygghet och gemenskap. Gemenskap och trygghet är en stående punkt på ledningsgruppsmöten samt på arbetslagsmöten. Särskilt riktade insatser görs i de klasser där det finns behov. Vi har målet att återinföra STAR-arbetet och dessutom ta upp samarbetet med tidigareskolorna under hösten 2015 Under sista skolveckan på vårterminen arbetar vi utifrån temat ”Om det vore jag”, eleverna får ta del av den pågående konflikten i Syrien. De får information från Migrationsverket, bearbetar en filmupplevelse, det blir också en föreläsning av ungdomar som flytt från Syrien. Eleverna gör därefter en välgörenhetsdag där de på olika sätt gör en insats för de drabbade i Syrien. Efter ett föräldraföreningsmöte i september önskade föräldrarna en plan för rastaktiviteter. Under hösten ska en sådan plan arbetas fram (elevråd och fritidspedagog). Vi har en tydlig vision med positiva förväntningar på all personal, alla elever och alla föräldrar: Vi vill att våra elever ska känna trygghet, livsglädje och framtidstro. Vi vill förbereda dem inför vuxenlivet på bästa sätt: Vi bemöter varje elev med tålamod och respekt, vi ser också varje elev som en unik individ. Vi visar våra elever att vi tror på dem – vi har positiva förväntningar på dem och vi visar detta genom det vi säger och gör i klassrummet. Vi vill lära våra elever att ta ansvar för sig själva men även för övriga på skolan. Vi har tydliga regler som vi jobbat fram tillsammans med eleverna. Dessa regler följer vi och det blir konsekvenser när regler bryts. Alla ska få vara som de är och bemötas med respekt – vi arbetar alltid med begrepp som demokrati, människors lika rättigheter och jämlikhet i åtanke. Beskrivning av STAR: STAR – samarbete – trygghet– ansvar och respekt Samarbete: Sjuorna får arbeta kring samarbete under förberedelse av lägerskolan, under lägerskolan samt de får ett uppdrag att förbereda en föräldrakväll. Årskurs åtta följer upp lägerskolan samt får på vårterminen förbereda blivande sjuors besök. Årskurs nio arbetar ofta i grupper och vi anser att det inte ska finnas svårigheter att samarbeta med andra i denna årskurs. Trygghet: Vi arbetar hela tiden med att våra elever ska ha kunskap om sig själv – förstå sina normer och vara medveten om att alla inte är som du är. Vi pratar normer genom att föra in det naturligt i vår undervisning – som en naturlig del av vårt vardagliga jobb. Alla ska få vara som de är utan att riskera bli utsatt för kommentarer eller kränkningar. Vi korrigerar våra elever när de fäller elaka kommentarer om andras beteenden, normer eller utseende – det är aldrig ok! Ansvar: Vi förväntar oss att eleverna ska ta ett socialt ansvar; för sig själva och för andra på skolan. Vi arbetar med olika frågeställningar kring detta. Årkurs sju har studieteknik och vi tränar dem i hur viktigt det är att ta ansvar för sina prylar och sitt skolarbete. Elever kan förbereda sina utvecklingssamtal och hålla i dem själva. Med hjälp av våra matriser och ett formativt bedömningssätt ska eleverna ansvara för att vara delaktig i sin kunskapsutveckling - de får tid att reflektera kring detta på klasstiden. Elever som är lediga eller frånvarande har eget ansvar att ta reda på vad som missades när de var borta. Om våra elever bryter mot våra regler har vi konsekvenser som utvecklar dem – de får hjälpa till att städa om de stökar till och de får ersätta saker om de har gjort sönder någonting. Respekt: Vi för in respekt i vårt dagliga arbete. Vi respekterar våra elever – de ska respektera varandra. De ska respektera vårt arbete – om vi har planerat att rätta en inlämning en viss tid går det inte att strunta i att lämna in. De respekterar andras behov och att det ska vara arbetsro. Årskurs sju och åtta har STAR-lektioner där klassen arbetar med sociala värden efter de behov som finns. Rutiner: Elev som bryter mot våra regler: All personal på Stöpen förväntas reagera på elever som bryter mot våra gemensamma regler. Elever som upprepar ett beteende som bryter mot våra regler tas i kontakt med för samtal – med mentor och/eller rektor. Hemmet kontaktas vid behov. Om ett negativt beteende inte upphör kallas vårdnadshavare till möte med mentor, rektor och vid behov undervisande lärare. En skriftlig varning kan utfärdas. Rektor kan i särskilda fall besluta om avstängning i upp till fjorton dagar. Kränkningar: Elev – elev: Mentor skapar sig en bild av vad det är som har hänt – vilka elever är inblandade, var och när hände det? Vid behov görs alltid en kränkningsanmälan. Mentor informerar berörda lärare, rektor informeras alltid. Rektor tar beslut om antimobbningsteamet/LBT behöver träffas. Mentorer kontaktar hemmen. Vid grövre fall av kränkning sker en polisanmälan Uppföljning sker i antimobbningsteamet/LBT/arbetslaget Personal – elev: Om det kommer till vår kännedom att en elev blivit utsatt för kränkning kontaktas alltid rektor. Rektor kontaktar berörda. En kränkningsanmälan skrivs om rektor bedömer händelsen som en kränkning. Vid grövre fall av kränkning sker en polisanmälan. Elev – personal: Om det kommer till vår kännedom att en elev har kränkt någon ur personalen kontaktas alltid rektor och eventuellt skoljurist. Rektor kontaktar vårdnadshavare. Vid grövre fall av kränkning sker en polisanmälan. Rutiner vid mobbingärenden: Det är viktigt att snabbt få en överblick över situationen – samla så mycket information som möjligt innan berörda konfronteras. För anteckningar på gjorda insatser. Informera alltid rektor som i sin tur samlar antimobbningsteamet/LBT(ht-15). Berörda lärare samlas till ett möte så fort som möjligt för att få en inblick i situationen och så att arbetet den kommande tiden kan planeras. Den utsatta elevens trygghet ska alltid prioriteras. Rektor kallar vårdnadshavare till skolan för ett möte. Berörda arbetslag träffas för att diskutera hur undervisningen ska se ut den kommande tiden: Behöver klasser bryta ordinarie undervisning? Behöver det ske en schemaförändring? Behöver det upprättas ett nytt rastvaktsschema? Behöver vårdnadshavare kallas till klassmöte? Uppföljning sker på arbetslagsmöten och i antimobbningsteamet/LBT Rektor är den som beslutar om eventuell avstängning, polisanmälan och/eller byte av klass/skola. Kontakter: Rektor: Anne-Maarit Nyman Kurator: Björn Åkerman Skolsköterska: Leela Ahlstrand Värdegrundspedagog: Jenny Tapper [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Övrig information: http://www.skolverket.se/ http://do.se/
© Copyright 2024