1. No category

Hur kan vi stötta unga vuxna
med psykisk sjukdom till ökad
aktivitet, studier och arbete?
Samordningsförbundet DELTA bjöd tillsammans med FoU i Väst/GR in till dialogmöte
den 12 maj 2015
Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?
S
amordningsförbundet
DELTA bjöd tillsammans
med FoU i Väst/GR in till
dialogmöte på temat Hur kan vi
stötta unga vuxna med psykisk
sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?
Många unga vuxna med psykiska sjukdomar känner sig inte
redo att börja arbeta och behöver stöd innan de klarar av att ta
det steget. Men hur hittar man
en fungerande balans mellan de
ungas behov och myndigheternas möjligheter och begränsningar?
Syftet med dagen var att
erbjuda möjlighet till reflektion
och dialog mellan företrädare
från arbetsförmedlingen, försäkringskassan, primärvården,
psykiatrin, kommuner och
brukarorganisationer samt att
identifiera hållbara lösningar för
målgruppen.
DELTA – Samordningsförbundet Göteborg Hisingen – har
ansvaret för den finansiella samordningen på Hisingen, Göteborg. De samverkande parterna
är Försäkringskassan, Göteborgs
Stad, Arbetsförmedlingen och
Regionen.
FoU i Väst är en mötesplats
för forskning och praktik som
ska bidra till att Göteborgsregionen är en lärande region
avseende välfärdsfrågor (socialtjänst, arbetsmarknadsfrågor,
hälso- och sjukvård samt vård
och omsorg om äldre och funktionsnedsatta).
DISA är en verksamhet inom
samordningsförbundet DELTA som stärker aktivitets- och
arbetsförmågan hos unga vuxna
med psykisk sjukdom och
aktivitetsersättning från försäkringskassan. Gemensamt för
deltagarna är att de har många
myndighetskontakter och att
varje enskild myndighet för
sig har svårt att på egen hand
hjälpa målgruppen vidare till
egenförsörjning.
Nordens Välfärdscenter, som
lyder under Nordiska ministerrådet, kommer under hösten
2015 att publicera en rapport
som lyfter ”best practice”
inom arbete med unga vuxna
som lider av psykisk ohälsa.
Två verksamheter i respektive
nordiskt land har valts ut som
goda exempel och DISA är ett
av dessa.
– Idag ska vi prata om hur vi
tar tillvara på goda erfarenheter
och får stabilitet i våra verksamheter. Vi måste tänka på
långsiktig hållbarhet, säger Ola
Andersson, förbundschef Samordningsförbundet DELTA.
Dialogmötet inleddes med en
presentation om DISAs arbete
av Annika Brännberg, aktivitetscoach och samordnare,
och Maja Bremell, personlig
handläggare. Theresa Larsen,
projektledare vid FoU i Väst/
Göteborgsregionens kommunalförbund, presenterade sin
utvärdering av DISA och Joakim
Tranquist, utvärderare, berättade om den studie av insatser för
unga inom Finsam som han genomfört. Efter presentationerna
hölls strukturerade diskussioner
utifrån några frågeställningar på
temat. g
Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?
”Passiv blir aktiv
är våra ledord”
U
nga vuxna med psykiatrisk diagnos och aktivitetsersättning har svårt
att få stöd för att stärka sin
arbetsförmåga på sikt. De har
kontakt med flera myndigheter
och hamnar ofta mellan stolarna. Ingen myndighet klarar att
på egen hand hantera denna
resurskrävande grupp. Därför
startade DISA.
– Vårt uppdrag är att hjälpa
unga långtidssjukskrivna personer ut i aktivitet. Målet är att
deltagarna ska återfå en arbetsförmåga på del- eller heltid.
Passiv blir aktiv är våra ledord,
säger Annika Brännberg, aktivitetscoach och samordnare i
DISA.
DISAs uppdrag består av tre
delar:
• myndighetsutövning –
handläggning av aktivitetsärenden
• aktivitetscoachning – öka
aktivitetsgrad och stärka
funktionsförmågan
• samverkan – samordning
av rehabinsatser
– Några av våra framgångsfaktorer är att vi har en helhetssyn
på deltagarna och vi kan erbjuda individuellt anpassat stöd. Vi
tror också att kombinationen av
myndighetsutövning och coachning är en viktig del, säger Maja
Bremell, personlig handläggare
på Försäkringskassan.
Andra framgångsfaktorer de
nämner är:
• Långsiktig planering och
uthålligt stöd
Annika Brännberg och Maja Bremell, DISA.
• Korta ledtider
• Fungerande samverkan
med externa aktörer
Fråga från publiken: Hur
kommer inflödet av ungdomar?
– Ibland hör personen av sig
själv. Ibland är det en behand-
lare från psykiatrin. Och bland
kommer det från en annan
försäkringshandläggare, säger
Maja. g
Resultat 2010–2015, 61 st utskrivna deltagare
Annan orsak
Utskrivning
pga åldersgräns
Arbete/studier
Sjukdom
Flytt/
Föräldraledig
Arbete/studier
Flytt/föräldraledig
Sjukdom
Utskrivning
Annan orsak
Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?
”Kan alternativa
kvalitetsmått användas?”
T
heresa Larsen, projektledare vid FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund, har utvärderat
DISA med fokus på processer
och arbetsmetoder. Under
dialogmötet berättade hon om
utvärderingens resultat och om
Supported employment, som är
en metod som delvis används i
DISA.
I utvärderingsrapporten
Passiv bli aktiv, DISA-modellen stöttar unga vuxna med
aktivitetsersättning till arbete
eller studier, konstaterar hon
att DISA fungerar utmärkt för
att ge personer med aktivitetsersättning på grund av psykisk
sjukdom stöd att komma vidare
i sin rehabilitering och öka
aktivitets- och arbetsförmågan i
möjligaste mån. De resultat som
uppnås står i paritet med vad
som åstadkoms genom supported employment och IPS-metodiken, trots att merparten av
DISAs deltagare initialt inte har
önskemål om att börja arbeta
utan istället uttrycker att de vill
komma ut mer och inte bara
sitta hemma.
Här kan du ta del av utvärderingsrapporten.
I utvärderingen intervjuade
Theresa deltagare. Flera av dem
vittande om att de har lägre
ångestnivåer, äter färre medici-
”
Theresa Larsen, FoU i Väst/GR.
ner och inte uppsöker vården
akut lika ofta som före DISA.
En deltagare berättade att hon
numera är en bättre förälder till
sitt barn eftersom hon känner
sig lugnare och tryggare. Theresa avslutar därför med att
fundera över om resultaten för
verksamheter som DISA enbart
bör mätas i antal individer som
kommit i arbete.
– Kan alternativa och kompletterande kvalitetsmått användas, exempelvis vårdkonsumtion och livskvalitet, säger
Theresa. g
Deltagares röster från utvärderingen om DISA
I och med att jag kom med i DISA öppnades en helt ny värld för
mig. Nu tror jag att jag har en arbetsförmåga, åtminstone på deltid.
Förut såg jag mig bara som sjuk.”
Supported employment
Supported employment, SE,
kan ses som en samlingsrubrik för en rad insatser
som syftar till att stötta
individer med funktionshinder att få och behålla
ett arbete på den reguljära
arbetsmarknaden. Den form
av SE som studerats och
utvärderats mest är IPS. IPS
är en standardiserad och
manualbaserad form av SE.
IPS-metodiken har getts
högsta prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
för psykosociala insatser vid
schizofreni.
”Tidigare var jag med i en grupp där personer som är sjukskrivna träffades. Där var det mest en massa
ältande.”
Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?
Studie av insatser för unga
J
oakim Tranquist, utvärderare vid Tranquist
Utvärdering, har gjort en studie av insatser
inom Finsam på uppdrag av Nationella rådet
för finansiell samordning. Syftet med studien var att
skapa mer kunskap om insatser som görs för unga i
samordningsförbunden och identifiera gemensamma
nämnare som bidrar till positiva resultat i insatserna.
– Ett av de goda exempel jag lyfter fram är just
DISA. Delvis på grund av sitt individanpassade stöd
men också genom sin inriktning på metoden Supported employment, säger Joakim.
Många vittnar om att det är svårt att implementera metoden SE. Då får man en mängd anpassade
varianter.
– Det är inte fel i sig men varför sker anpassningarna? Det måste finnas en medvetenhet. Men av ett
flertal utvärderingar framgår att det beror på en
brist på kunskap, säger Joakim.
Han pratar om brist på kunskap när det gäller
organisering av samverkan, målgruppens förutsättningar och metodernas grunder.
Här kan du ta del av studien. g
Joakim Tranquist, Tranquist Utvärdering.
Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?
Gruppdiskussioner
Hur ska vi arbeta för att stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till aktivering, studier
och arbete? Finns det behov av nya strukturer eller arbets- och tankesätt?
•
Jobba mer som DISA eftersom den formen visat sig vara framgångsrik, bland annat den lyckade myndighetssamverkan. Vi ska inte tänka nytt igen utan använda sådant som fungerar. Vad är det som gör att inte alla
jobbar så då? Tid och pengar saknas!
•
Vi borde utveckla dialogen med arbetslivet. •
Vi pratar ofta om att tänka nytt, men det här med att bygga upp ideella verksamheter som sedan blir faktiska verksamheter kanske är bra? Som man gjorde med hemtjänsten till exempel, den startade som en ideell
verksamhet. •
Vi måste gräva där vi står. Hur många praktikanter tar vi själva emot på våra arbetsplatser? Vi måste vara
goda ambassadörer. •
Det finns rehabkoordinatorer på alla privata och offentliga vårdcentraler. Det kan vara en bra ingång till
sjukvården. Finns det liknande inom psykiatrin? Ja det finns rehabpersonal i varje team på SU, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. •
Det är viktigt att nå ungdomarna tidigt. Redan när de hoppar av skolan. Försäkringskassan borde tillsammans med Arbetsförmedlingen jobba mer aktivt med skolorna kring detta för att fånga upp de som hoppar
av direkt. •
Det finns många ungdomar som inte har någon diagnos men som har fastnat i källaren framför datorn.
Föräldrarna kommer och söker hjälp men ungdomarna lämnar inte sina rum. De kommer inte ens till sjukvården. Då går det inte att få en diagnos för att få eventuell aktivitetsersättning. En kartläggning av primärvården är önskvärd – hur många ungdomar är utanför? Och också någon fysisk person som hjälper ungdomarna att ta sig till hjälpen. •
Göteborgs Stad har på förslag att få till någon form av ungdomslots som ska bedöma vad ungdomen behöver
hjälp med och lotsa den dit. De ska vara knutna till de olika psykiatrika verksamheterna inom SU. •
Trendspaning inom vården: att skapa incitament för att patientarbetet också ska verka för arbetsåtergång/
ökad sysselsättning. Att man inom vården ska registrera patienters arbetsförmåga/sysselsättningsgrad vid
exempelvis utskrivning/avslutad behandling.
•
Att brukarorganisationer ska fortsätta och kanske arbeta ännu mer aktivt med att driva vad målgruppen vill
ha för insatser till beslutande politiker.
Vilka
behov har unga vuxna med psykisk sjukdom som behövs tillgodoses för att de
ska få och behålla ett arbete?
•
Utifrån vad vi har hört idag så verkar a och o vara att tänka långsiktigt och hålla i personerna.
•
På Försäkringskassan har man börjat titta på lite andra faktorer än om man kommer ut i studier eller arbete.
Man gör en bedömning om personen förväntas komma i arbete inom kort eller lång tid till exempel. Ambitionen är att kunna hjälpa de som är inskrivna länge på ett bra sätt.
Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?
•
Är det verkligen funktionsnedsättningen som är hindret? Det känns som att det mer är sociala hinder. Man
har ingen försörjning, inget boende, ingen etablerad sjukvårdskontakt. Så innan man börjar leta jobb måste
man vara samordnare för dessa saker runtomkring personen. Det råder ingen enskild myndighet över, där
måste vi samarbete mer. Finns
det något i DISA:s arbetssätt som skulle kunna användas i din verksamhet eller
som
borde spridas till andra sammanhang? Vad skulle i så fall krävas för att arbeta på
det sättet?
•
Nyckeln i DISA är att vi – myndigheterna – jobbar tillsammans. Man lämnar sitt hus och sin organisation
och samverkar. •
Alla på olika nivåer behöver mer kunskap om detta. •
Det behövs mer stöd till arbetsgivarna. Man blir mycket kurator till ungdomen och mindre aktivitetscoach.
•
Kan det inte bli för många aktörer runt individen då? Det är viktigt att man är tydlig med vilka roller alla har.
Avslutande funderingar
K
unskap har varit återkommande idag, vi behöver
mer kunskap. Jag tror också det är viktigt att få
en lokal handlingsfrihet inom yrkesrollen, det är
väldigt låsta system vi arbetar inom. Man behöver en
tillåtelse att inte vara modelltrogen. Individens behov
måste gå före modellen, säger Ola.
– Att utveckla kunskap, skapa ökat handlingsutrymme för handläggarna och långsiktig social hållbarhet är
områden som samordningsförbundet DELTA kommer
att arbeta vidare med. Ett konkret förslag är att bjuda
in till återkommande nätverksträffar kring dessa frågor,
avslutar han. g
Text, foto och layout: Maja Sabelsjö, GR