Inblick Media & Kommunikation dec 2015
DECEMBER 2015 INBLICK I DIN BRANSCH MEDIA & KOMMUNIKATION NÄR KÄLLKRITIKEN BRISTER PÅ NÄTET BOKBRANSCHEN KAMPANJAR MOT E-BOKSMOMS KRAV PÅ ÖPPENHET I LOBBYBRANSCHEN När nyheterna skrivs av ROBOTAR JOURNALISTEN JENS FINNÄS OM VAD SOM HÄNDER NÄR ROBOTJOURNALISTIKEN GÖR SITT INTÅG I SVENSKA MEDIER INBLICK 1 D u f å r e n f i ka k u p Tipsa och få en ong s om gä l l er p åP FIKA re s www.unionen s by rå n / 7 Elev en. Värde upp till 30 kr. Alla krafter behövs i avtalsrörelsen. Därför kampanjar vi för att bli ännu fler i Unionen. Hjälp till du också. Snart drar avtalsrörelsen igång – arbetslivets riktiga kraftmätning. Denna gång kämpar vi för högre löner, flexiblare pension, bättre arbetstider och mer jämställdhet. Det kommer att bli tuffare än någonsin och därför bjuder vi just nu alla nya medlemmar på avgiften det första året. Ett erbjudande som är så bra att det ska vara omöjligt att tacka nej till. Detta för att vi vill vara så många som möjligt. Alla krafter behövs. Läs mer om avtalsrörelsen på avtal2016.unionen.se .se/tips Hjälp till du också! Tipsa kollegorna som fortfarande inte tagit steget, grannen som hävdar att han inte behöver facket och alla som fått för sig att det är för dyrt. Det är först när de flesta anställda inom en viss bransch eller på en enskild arbetsplats är med som vi blir starka på riktigt. Lyckas vi kommer du själv, dina kollegor och alla andra 600.000 medlemmar att tjäna på det. MEDIA & KOMMUNIKATION | VÄLKOMMEN Innehåll Välkommen till din bransch! Den här tidningen bevakar aktualiteter och trender i medie- och kommunikationsbranschen och de utmaningar du som jobbar inom området möter. Här kan du läsa om kollegor, besöka arbetsplatser och få svar på frågorna som hjälper dig att utvecklas. • NYHET: Unionen lyfter frågan om flexpension i ny branschkampanj. • REPORTAGE: Journalisten Jens Finnäs om framfarten för robotjournalistik. • TREND: Den bristande källkritiken på nätet måste åtgärdas, anser experterna. • KRÖNIKA: Daniel Naurin på Göteborgs Har vi ta g it fel på vilke n bransc h du arbe Byt enk tar i? elt geno m att logg a in på unionen .se! universitet om värdet av transparens. MÅNADENS SNACKIS Medienätverk mot journalisthat? Journalisterna Margret Atladottir och Lisa Bjurwald har i sin mediepodd Atladottir & Bjurwald föreslagit ett medienätverk mot det hat och de hot många journalister får utstå. Behövs det ett medienätverk mot hat och hot? Maria Ringborg Redaktör DN Prio Dagens Nyheter – Ja, det behövs. Som journalist står du ganska ensam när du blir utsatt för hat och det har setts som något som »hör till jobbet«. Hatet är dessutom rasifierat och grövre mot kvinnor och HBTQ-personer, som redan är mer utsatta i alla led. Men alla behöver stöd mot detta. Hot ska polisanmälas. Jenny Folkesson Journalist Södertäljeposten – Jag tycker att det är ett bra initiativ. Att ha folk att bolla idéer, tankar och känslor med är värdefullt i lägen av utsatthet. Och hatet följer ju vissa återkommande mönster, det är klart man kan dra nytta av andras erfaren heter. Patrik Lundberg Journalist och krönikör Aftonbladet – Ja. Dels eftersom det är ett arbetsmiljöproblem, dels som stöd för den enskilda medarbetaren. Framför allt för att vi måste bilda opinion i frågan, då rättsväsendet inte tar hot och hat på tillräckligt allvar. Ansvarig utgivare Fredrik Nilsson, Unionen Projektansvarig Mikael Sundström [email protected] Redaktör Linus Fremin [email protected] Art Director Douglas Dittmer Account Director Magnus Lindvall [email protected] Editorial Director Kjell Häglund [email protected] Tryck och repro Stibo Graphic AS För frågor om innehållet Mikael Sundström [email protected] INBLICK 3 NYHETER | MEDIA & KOMMUNIKATION 3 or fråg Unionen tar strid för flexpension Med en omfattande kampanj tar nu Unionen upp kampen om rätt till flexpension för medlemmar som arbetar inom branschen Media & Kommunikation. A MARGARETH DERLE Ordförande för Unionens branschdelegation som jobbar fram krav inför avtalsrörelsen. Vad är meningen med branschdelegationen? 1 – Delegationen består dels av avtalsansvariga ombudsmän, dels av ledamöter som är demokratiskt valda på Unionens förbundsråd. Ledamöterna företräder medlemmarna och ska bidra med erfarenheter från respektive branscher/ avtalsområden som ledamöterna representerar, som i vårt fall är inom media. Uppdraget är att formulera yrkanden till de nya avtalen. Det är viktigt att poängtera att delegaterna inte bara arbetar för »sitt« avtal utan vi har ett gemensamt ansvar för samtliga avtal inom vår delegation. Vidare är vår uppgift att föreslå förbundsstyrelsen att anta eller förkasta avtalsförslag. 2 3 När ska ni vara klara? – Vi hanterar flera kollektivavtal och de löper ut vid olika tillfällen, de flesta under våren. Vårt sista avtal i denna avtalsrörelse löper ut 31 oktober 2016 och vår förhoppning är naturligtvis att vi har tecknat nytt innan dess. 4 INBLICK många som arbetar i medie- och kommunikationsbranschen redan finns en osäkerhet kring slutet på arbetslivet och pensionen. – Till exempel saknar nio av tio reklambyråer kollektivavtal, vilket innebär att deras anställda inte är garanterade någon tjänstepension. Det behövs mer långsiktigt tänkande kring dem som arbetar i branschen, och där har flexpension en mycket viktig roll. Att många har ett kreativt och spännande arbete kan inte tas som ursäkt för att man ska behöva leva som fattigpensionär. Mer information om flexpension finns på www.flexpension.se Vad hoppas ni uppnå? – Förbättrade allmänna villkor i kollektivavtalen och att alla medlemmar får en reallönehöjning. Den tuffaste utmaningen blir att få igenom flexpensionen på alla våra avtal inom Almega. rbetsgivarorganisationen Almega motsätter sig flexpension trots att det redan har införts inom flera andra branscher, till exempel för tjänstemän inom industrin och transportbranschen. – Det behövs mer pengar till tjänstemännens pension. Den allmänna pensionen sjunker eftersom vi lever allt längre och därför behöver vi öka på tjänstepensionen. Vi kommer också att behöva jobba längre upp i åldrarna och för att orka det vill Unionen att alla själva ska få bestämma hur man går i pension – jobba på som vanligt eller trappa ner arbetstiden, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen. Niklas Hjert pekar på att det för Så påverkade betalmodellerna trafiken TU har undersökt effekterna av betalmodeller på svenska dagstidningar. På ett års sikt har de ökat trafiken – men betydligt mindre än de öppna sajterna. Av de 171 tidningar som ingår i undersökningen har 58 procent någon form av betalmodell i dag. 47 procent av tidningarna upplevde en minskning av antalet unika besökare året efter att betalmodellen infördes. Två år efter införandet hade 100 procent däremot ökat. Första året ökade trafiken för sajterna med betalmodell i snitt med 5 procent, år två ökade trafiken i snitt med 18 procent. Snittökningen för sajter utan betalmodell var 43 procent 2014 och 27 procent 2015. MEDIA & KOMMUNIKATION | NYHETER Förhandlad framtid Varje år förhandlar Unionen i en stor andel konflikter. Hur går förhandlingarna till? Och vilka konflikter är vanligast för mediaoch kommunikationsbranschen? T ill och med september i år hade 812 förhandlingar genomförts på företag inom Media och Kommunikation. Förhandlingstrycket brukar normalt öka något framåt slutet av åren, så på helåret 2015 beräknas siffran landa på drygt 1100 förhandlingar. Den vanligaste förhandlingen rör organisationsförändring med arbetsbrist som följd, de utgör cirka 23 procent av alla förhandlingsärenden inom branschen. – Branschen är ju under såväl stor som snabb förändring. Bolagen anser sig ha svårare att ta betalt för det innehåll man producerar och tidigare flaggskeppsprodukter är inte givna intäktskällor längre, säger Henrik Bäckstrand, förhandlare på Unionen. De gånger det snarare är Unionen än arbetsgivaren som kallar till förhandling, handlar det framför allt om att enskilda medlemmar hört av sig i frågor som handlar om exempelvis utebliven lön (eller del av lön), diskriminering, samt när det skett omplaceringar eller förändringar av anställningsvillkor som Unionen anser bryter mot lag eller kollektivavtal. Hittills i år har Unionen genomfört 812 förhandlingar på företag inom Media & Kommunikation Vad är Unionens roll i förhandlingarna? – Vi ska vara arbetstagarens trygghet när en situation uppkommer, detta genom vår kunskap om de skrivna regelverk som finns. Relativt snabbt skapar vi oss en bild av möjliga förhandlingsutfall och kan tydligt delge våra medlemmar vilka olika val en enskild individ kan komma att ställas inför, samt vilka konsekvenser respektive val kan få. När vi väl har klart för oss det juridiska förhandlingsutrymmet och enskilda medlemmars önskade scenario, försöker vi med vår förhandlingserfarenhet styra utfallet till ett så bra avslut som möjligt. Kampanj mot e-boksmomsen Bokbranschen kampanjar för att få sänkt moms på e-böcker. Målet är att alla böcker oavsett format ska beskattas med reducerad moms, 6 procent. Fysiska böcker beskattas med 6 procents moms i Sverige, medan digitala böcker (det vill säga nedladdningsbara och strömmade böcker) beskattas med 25 procent. Det är EU-lagstiftningen som styr vilka varor och tjänster medlems länderna tillåts ha reducerad moms på. EU klassar i dagsläget e-böcker som elektroniska tjänster i stället för böcker. Det har fått Svenska Förläggareföre ningen att dra i gång en kampanj med syftet att påverka svenska politiker att ta ställning, förbereda en lagändring i Sverige och påverka EU så att den gemensamma lagstiftningen ändras. Målet är att alla böcker oavsett format ska beskattas med reducerad moms, i Sverige 6 procent. Kampanjen fick inte gehör i regeringens höstbudget, men kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke har sagt att hon vill se en förändring. Unionen satsar på din bransch Unionen kommer att utöka sin satsning på branscharbete. Det beslutades vid Unionens kongress i mitten av oktober. Sedan 2012 bedriver Unionen analysarbete, påverkan och kommunikation inom elva olika branscher där Unionen har många medlemmar. Media & Kommunikation är en av dessa branscher. Kongressen uttalade sig positiv till ett fördjupat fortsatt branscharbete, där speciella branschråd och branschkonferenser i framtiden kan bli en möjlig del av arbetet. Branschråd och årliga branschkonferenser bedrivs redan inom området Farmaci & Hälsa med positivt resultat. INBLICK 5 REPORTAGE | MEDIA & KOMMUNIKATION Hot eller möjlighet? Jens Finnäs på Journalism ++ är övertygad om att robotjournalistik är vägen framåt. 6 INBLICK 6 INBLICK MEDIA & KOMMUNIKATION | REPORTAGE När ROBOTARNA tar över Över hela världen har dagstidningar och nyhetsbyråer börjat använda sig av nyhetsrobotar. Enkla dataprogram klarar redan av att skriva artiklar om väder, sport och börsresultat. Kommer robotarna att ta över? TEXT Anna Liljemalm FOTO Peter Jönsson ILLUSTRATION Joakim Hellstedt P å morgonen får vi nästan mulet, måttligt regn, 11 grader och svag ostlig vind. Längre fram på dagen får vi nästan mulet, temperaturen stiger till 14 och svag sydlig vind. På kvällen får vi mulet väder, temperaturen sjunker till 10 grader och vinden blir svag ostlig.« Nyhetsnotisen på Sundsvalls Tidnings webbsida var kort. Det skulle inte bli särskilt varmt. Någon monsterkyla var det inte heller tal om. Ändå fick artikeln stor uppmärksamhet i svenska medier. På bara något år har dagstidningar och nyhetsbyråer över hela världen börjat experimentera med dataprogram som skriver artiklar och notiser. Den korta vädertexten på Sundsvalls Tidnings webbsida i september var en av de första datagenererade artiklarna som publicerades i Sverige. – Det finns ingen journalist som älskar att skriva om väder. Sådana rutinbaserade arbetsuppgifter passar dessutom väldigt bra att automatisera. Allt som en robot kan göra bättre än en människa ska självklart göras av en robot, säger Robin Govik, affärsutvecklingschef på Mittmedia. Dataprogrammet, som utvecklades av Mittmedias medarbetare tidigare i år, sorterar fakta och skriver artiklar enligt förprogrammerade mallar. I praktiken handlar det om att förvandla siffror till löpande text, i det här fallet med hjälp av underlag från SMHI. Runt om i landet pågår liknande försök. Längst har man kommit i USA. Nyhetsbyrån Associated Press, AP, låter sin nyhetsrobot sköta all bokslutsrapportering. På så sätt har de lyckats tiofaldiga antalet nyheter. De ska också ha minimerat mängden felaktigheter, eftersom risken för fel i sifferintensiva texter minskar med ett automatiserat flöde. Man har identifierat lokala nyheter genom att hitta återkommande nyhetshändelser, som till exempel en parad. Därefter har man sammanställt mejllistor och lokaliserat nyckelpersoner. Tanken är att kontaktpersonerna automatiskt ska få ett mejl när det börjar närma sig evenemanget. Av svaren som mejlas tillbaka kan nyhetsroboten sedan skriva en inför-artikel, säger han. »Allt som en robot kan göra bättre än en människa ska självklart göras av en robot.« Jens Finnäs driver frilansbyrån Journalism ++ och jobbar med datadriven journalistik. Han har bland annat kartlagt hur långt olika länder kommit med nyhetsrobotarna. Under hösten har han dessutom, tillsammans med sin kollega Leo Wallentin, hållit Sveriges första programmeringskurs riktad till journalister, med bland annat Ekots och Expressens grävchefer som deltagare. Jens Finnäs är övertygad om att vi kommer att få se betydligt mer avancerad robotjournalistik på redaktionerna i framtiden. – Det har redan gjorts försök att automatisera lokaljournalistik. Fredrik Söderqvist, samhällsekonomisk utredare på Unionen, konstaterar att digitaliseringen numera genomsyrar i princip allt vi gör. Han tror att robotar och andra automatiserade lösningar kommer att bli ett allt vanligare inslag i arbetslivet. Inte minst i tjänstemanna sektorn. – Här finns en mängd arbetsuppgifter som fram till nu varit utom datorernas räckhåll, men som kan lämpa sig för automation i och med deras repetitiva natur. Ett par branscher där denna automation just nu går fort är inom redovisning och revision. Även inom juridiska tjänster, där standardisering INBLICK 7 REPORTAGE | MEDIA & KOMMUNIKATION av avtal blir vanligare, säger han. För många företag är det också självklart att samla in stora datamängder och sedan använda resultaten till att fatta smartare beslut och effektivisera olika processer. Data har blivit lika självklart som elektricitet, råvaror eller medarbetare. – Historiska erfarenheter visar att det varit lönlöst att försöka streta emot den tekniska utvecklingen. I stället för att försöka hålla emot vill fackförbunden hitta sätt att ställa om som gynnar så många som möjligt. Samtidigt som många jobb riskerar att rationaliseras öppnar tekniken för helt nya arbetstillfällen. Om det är svårt att sia om hur många eller vilka jobb som kan rationaliseras bort är det i jämförelse snudd på omöjligt att sia var de nya jobben kommer att skapas, säger Fredrik Söderqvist. som väldigt enkelt. Nu är de dock redo för nästa steg. – Vi har utvecklat en sportrobot i samarbete med Everysport. De förser programmet med sportresultat och gör att vi kan bevaka sport på både högre och lägre nivåer. Vi har aldrig haft någon förhoppning om att vädertexterna skulle välta sajten, men sport vet vi att det finns ett väldigt stort intresse för. Det skulle vara för dyrt att skicka en journalist till varje division 6-match. Med roboten får vi texter som inte blivit skrivna annars, säger Robin Govik. Sportroboten ska lanseras i slutet av året. Jens Finnäs på Journalism ++ konstaterar att datajournalistik är en stor internationell trend. Han tror att programmeringskunskaper kommer Den bransch som har kommit tveklöst längst inom robotiseringen är fordonsindustrin. Här har man använt sig av olika former av robotar sedan 1990-talet. Bilar och bildelar både målas och monteras med hjälp av avancerade robotar. På senare år har också drönare och självstyrande bilar fått stor uppmärksamhet. Ur det perspektivet ligger mediebranschen långt efter. Mittmedias väderrobot tog bara två veckor att utveckla. Själva dataprogrammet beskrivs Ritzau Finans: Håller på att utveckla en robot som kan identifiera nyckeltal i företags årsrapporter och därefter publicera nyhetsflashar. Robosport: Producerar automatiska matchreferat baserat på svenska fotbollsmatcher. Associated Press: Med hjälp av en textrobot har AP lyckats tiofaldiga sin bokslutsrapportering. Nästa steg är att automatisera utvalda sportnyheter. att bli allt viktigare hos framtidens journalister, men konstaterar samtidigt att alla texter inte är lika enkla att automatisera. Datorer är till exempel dåliga på att skriva levande och gestaltande reportage. – Det känns väldigt svart att fastna i frågeställningar som: »Kommer robotarna att ta alla journalistjobben?« Så kommer det såklart inte att bli. Ibland pratar man också om att robotjournalistiken ska frigöra en massa resurser till mer grävande journalistik. Det tror jag inte heller på. Man ska inte se det så radikalt. Man kommer inte att behöva säga upp massor av journalister, men man kommer inte heller att frigöra en massa oväntade resurser. Det blir bara ett nytt sätt att arbeta, säger Jens Finnäs. ANDRA EXEMPEL PÅ ROBOTJOURNALISTIK Nyhetsbyrån Siren: Har utvecklat en robot tillsammans med Textual Relations. Roboten går igenom beslut från Allmänna reklamationsnämnden och skriver korta sammanfattningar, dock inga färdiga artiklar. Los Angeles Times: Använder robotjournalistik för att identifiera kriminalnyheter. De har också fått mycket uppmärksamhet för sin jordbävningsrobot. Källa: Journalism ++ Mittmedias väderrobot skriver cirka 300 artiklar i veckan. Den gör sällan fel, men ibland dyker det upp formuleringar som »nästan mulet«. Tekniskt sett är det inte fel, men det får ändå betraktas som mindre språkligt korrekt. 8 INBLICK MEDIA & KOMMUNIKATION | KOMPETENS När källkritiken brister Källkritiken får ibland stå tillbaka på stressade medieredaktioner som är på jakt efter klick. Det är dags för journalister att skärpa sig, tycker experterna. TEXT Peter Hammarbäck ILLUSTRATION Martin Nicolausson Internet är en gudagåva – och ett problem, menar Lisa Bjurwald, redaktör på tidningen Medievärlden. Att få tag på information har blivit enkelt, vilket är bra. Men med nätet har också behovet av källkritik spritt sig till att inte bara gälla journalister utan i princip alla. – Källkritiken mår för jäkligt. Uppgifter från propagandasajter och vinklade sidor på nätet får stor spridning. Journalister använder Wikipedia dagligen utan att tycka att det är problematiskt, säger Lisa Bjurwald. Hon tycker att vi måste sluta se på nätet med så naiva ögon. Det gäller att både dubbel- och trippelkolla uppgifter. Egentligen skiljer sig inte verktygen åt – det är samma ifrågasättande av vem som sprider en uppgift och varför som gäller såväl på nätet som i traditionella källor. – Redskapen är desamma, men man ska vara mer kritisk till nätet än till tryckta källor, som åtminstone måste ha gått igenom en redaktör och ett förlag. På nätet lägger vem som helst upp vad som helst, säger Lisa Bjurwald. Jack Werner vann Stora journalistpriset 2014 för projektet Viralgranskaren som han, Linnéa Jonjons och Åsa Jonsson drev på Metro. Det gick ut på att ta reda på sanningshalten i storys som fick stor spridning på nätet. Inte sällan kom det fram att sanningshalten var låg i historier som lästs av väldigt många människor. Werner, som i dag jobbar för Dagens Industri, tror egentligen inte att journalister blivit sämre på källkritik. – Men vi är mitt uppe i ett systemskifte och folk har inte riktigt lärt sig de nya spelreglerna. Traditionellt har uppgifter från tidningar ansetts som trovärdiga – problemet i dag är att det finns massor av sajter som ser trovärdiga ut men inte alltid är det, säger han. Trots det är det sällan källkritik det satsas på. – »Nu storsatsar vi på källkritik«, hur sexigt låter det? Det är alltid affärsmodellerna det satsas på, inte journalistiken. I längden tror jag ändå att det är den vi vinner på även om den inte ger de snabba intäktsökningarna, säger Lisa Bjurwald. »Man ska vara mer kritisk till nätet än till tryckta källor.« INBLICK 9 SLUTORD | MEDIA & KOMMUNIKATION KRÖNIKA Lobbying i ljuset »Problemet med lobbying, ur demokratisk synvinkel, är inte att vi inte vet vilka lobbyisterna är och företräder. Problemet är vilka de är.« D e flesta samhällsproblem har någon gång under senare år fått receptet »ökad transparens« utskrivet. Från prioriteringar i sjukvården till frihandelsförhandlingar, till kommunala beslut om nedläggningar av byskolor, till lobbyfirmors påverkan på politiska partier – mer öppenhet och insyn är den saliggörande universalmedicinen. Precis hur öppenheten är tänkt att verka på patienten är dock ofta oklart. Ibland tycks dess tillskyndare anta att saker och ting faktiskt förändras till det bättre om de träffas av offentlighetens ljus. Problematiska beteenden upphör, orättvisor trängs undan, ineffektivitet avtar. Andra gånger handlar det mindre om faktiska förändringar, mer om att transparens, tror man, får saker att framstå i en bättre dager. Ökad transparens och »ökad legitimitet« ses ofta som två sidor av samma mynt. Lobbybranschen är förstås inget undantag. »Om det bara fanns insyn i vilka kunder konsultbyråerna har, och om de redovisade hur de jobbar mer i detalj så …« Ja, så vad då? Skulle några problematiska beteenden upphöra? Regelrätt korruption är trots allt relativt ovanligt, och skulle hur som helst inte synas i några offentliga register. Skulle några orättvisor trängas undan? Det är svårt att se vad det skulle vara. Problemet med lobbying, ur demokratisk synvinkel, är inte att vi inte vet vilka lobbyisterna är (och företräder). Problemet är vilka de är. Diffusa allmänintressen är svårare att mobilisera än specifika särintressen. Ekonomiska resurser underlättar för dem som vill påverka. Öppenhet ändrar inte på det. Daniel Naurin Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Skulle mer transparens öka legitimiteten för branschen? Här finns anledning att påminna om Otto von Bismarck: »Lagar, liksom korvar, upphör att inge respekt i takt med att man förstår hur de har tillverkats«, löd den preussiske järnkanslerns bedömning av effekten av transparens i det politiska livet. Min poäng är att öppenhet ökar legitimiteten endast om det som åskådliggörs är någorlunda aptitligt. Det finns alltså ett moment av självgodhet hos organisationer och beslutsfattare som tror att mer öppenhet självklart leder till fler likes och ökat förtroende. Lobbybranschen har – sannolikt med rätta – inte drabbats av någon hybris i detta avseende. KOMPETENS Bli en modern chef! Tre krav en chef bör leva upp till: 1 2 3 10 INBLICK Mindset. Inse att dagens medarbetare är de mest välutbildade någonsin. När de förstår det verkliga syftet med jobbet kommer de själva att leverera. Snabbare. Passion. Ditt jobb är att inspirera och förstärka positivt beteende. Då kommer affärsresultatet att mångfaldigas i organisationen. Ge mycket beröm – varje dag. Lyssna. Ingen kan ha full koll på allt som händer, så det gäller att träna sig att stå ut med grader av osäkerhet. Håll tillbaka dina reflexmässiga förslag. ANDERS KINDING Ledarskapskonsult och författare till bland annat Unionens bok »Världens bästa chefer«. FOTO: KARL HÄGGLUND FÖRDEL Nyheter och erbjudanden för just din bransch. ÅRE, HAMRA/ TÄNNDALEN ELLER FUNÄSFJÄLLEN? Vintersäsongen närmar sig och Unionen kan erbjuda dig rabatter på flera av Sveriges bästa skidorter. Tack tomten, 50 kronor rabatt på pocketköp Det spelar ingen roll om det snöar eller regnar under julen när du är djupt försjunken i en nagelbitande deckare, rolig skröna eller dramatisk livshistoria. Nu har du chansen att ladda upp med bra pocketböcker inför ledigheten. I Bokus vinterkampanj finns ett trettiotal aktuella böcker. Du får 50 kronor i rabatt om du köper minst 3 böcker. Så här gör du: surfa in på www.bokus.com/unionen, lägg minst 3 böcker från det utvalda sortimentet i varukorgen och ange kampanjkoden unionenjul15 till höger i kassan. Rabatten på 50 kr dras sedan automatiskt. Erbjudandet gäller t.o.m. 18 december 2015. . Utvecklas med Diploma Utbildning Utveckla din karriär. Genom Unionens avtal med Diploma Utbildning får du just nu kraftig rabatt på onlinebaserade utbildningar från ledande utbildningsbolag. Du hittar kurser inom ekonomi, försäljning, juridik, kommunikation, kundvård, ledarskap och marknadsföring till priset 595 kr per utbildning, oavsett tidigare pris. Med onlineutbildningar väljer du själv när i veckan och på dygnet du vill vidareutbilda dig. Du har tillgång till dem via dator, läsplatta eller mobil och kan pausa och repetera kursen så mycket du vill och behöver. När du har genomfört utbildningen får du ett diplom som du kan lägga till ditt cv. Priset gäller under en kampanjperiod till sista mars 2016. Du hittar mer information på www.unionen.diplomautbildning.se Välj Åre för vintersäsongen och du får 20 procents rabatt på boende hos AGO Mitt i Åre under vecka 1–7 samt 15–17. På www.mittiare.se bokar du ditt boende och hittar beskrivningar av lägenheter i olika storlekar och prisklasser. Skriv in kod Unionen som kampanjkod så visas boenden som omfattas av erbjudandet. Det går också bra att kontakta AGO Mitt i Åre på [email protected] eller 0647-515 00. I Hamra/Tänndalen får du 10 procents rabatt på boende hela vintersäsongen, även sportlovs- och påsklovsveckorna, i fräscha 5–6-bäddslägenheter i husen »Fjällbruden« och »Hjortronet«. Mer information hittar du på www.tanndalen.com/. Observera att boendebokningen måste göras via telefon 0684-155 00 för att rabatten ska gälla! I Funäsfjällen får du upp till 20 procents rabatt på utvalt boende och på många aktiviteter. Läs mer och boka på www.funasfjallen.se/unionen DITT CV SOM FILM Upplever du att det är svårt att få fram hela din personlighet i ditt skriftliga CV? Skapa en personlig videopresentation där du som person får möjlighet att lysa igenom. Rent praktiskt svarar du på ett antal frågor via datorn eller telefonens filmkamera. Sedan lägger du till dina främsta egenskaper och erfarenheter. Det tar cirka 10–15 minuter och resultatet är en video på 1 minut. Du väljer själv när och till vem du vill dela din video-cv. För att få tillgång till tjänsten, gå in på http://unionen.cvplay.se/ Flexpension. Ger mer pengar och tid när du vill börja sluta jobba. Vi vill att du ska få mer tjänstepension och bättre möjligheter att gå ner i arbetstid oavsett var i det privata arbetslivet du jobbar. Därför arbetar vi i avtalsrörelsen 2016 för att flexpension ska finnas med i alla medlemmars kollektivavtal. Kan du också få mer pengar och tid? www.flexpension.se 12 INBLICK ”Med flexpension får jag både tid att mejsla fram mina biceps och pengar att äta så mycket kvarg jag orkar. Tack Unionen!”
© Copyright 2024