DECEMBER 2015 INBLICK I DIN BRANSCH
IT &
TELEKOM
BRIST PÅ KVINNOR
I IT-BRANSCHEN
FRAMTIDEN FÖR
OFFSHORING
SÅ FUNGERAR
PERSONALOPTIONER
Hela landets
HUR SKA REGERINGENS MÅL OM ATT
(NÄSTAN) ALLA SKA FÅ 100 MBIT/S ÅR 2020 UPPNÅS?
INBLICK 1
D u f å r e n f i ka k u p
Tipsa
och få en
ong s
om
gä l l
er p
åP
FIKA
re s
www.unionen
s by
rå n /
7 Elev
en. Värde upp till 30 kr.
Alla krafter behövs
i avtalsrörelsen.
Därför kampanjar vi för att bli ännu fler i Unionen.
Hjälp till du också.
Snart drar avtalsrörelsen igång – arbetslivets riktiga
kraftmätning. Denna gång kämpar vi för högre
löner, flexiblare pension, bättre arbetstider och mer
jämställdhet. Det kommer att bli tuffare än någonsin
och därför bjuder vi just nu alla nya medlemmar på
avgiften det första året. Ett erbjudande som är så bra
att det ska vara omöjligt att tacka nej till. Detta för att
vi vill vara så många som möjligt. Alla krafter behövs.
Läs mer om avtalsrörelsen på
avtal2016.unionen.se
.se/tips
Hjälp till du också! Tipsa kollegorna som fortfarande
inte tagit steget, grannen som hävdar att han inte
behöver facket och alla som fått för sig att det är för
dyrt. Det är först när de flesta anställda inom en viss
bransch eller på en enskild arbetsplats är med som vi
blir starka på riktigt. Lyckas vi kommer du själv, dina
kollegor och alla andra 600.000 medlemmar att tjäna
på det.
IT & TELEKOM | VÄLKOMMEN
Innehåll
Välkommen
till din bransch!
Den här tidningen bevakar
aktualiteter och trender i
IT- och telekombranschen
och de utmaningar du
som jobbar inom området
möter. Här kan du läsa om
kollegor, besöka arbets
platser och få svar på
frågorna som hjälper dig
att utvecklas.
• NYHET: Anette Eriksson om arbetet i
branschdelegationen för IT.
• REPORTAGE: Håller Mehmet Kaplan
sina löften om framtidens IT-Sverige?
• TREND: Kommer offshoring att förändras
för HiQ MobilEyes och andra IT-företag?
• KRÖNIKA: Anna-Karin Mattsson
Har vi ta
g it fel
på vilke
n bransc
h
du arbe
Byt enk tar i?
elt geno
m
att logg
a in på
unionen
.se!
från Unionen om personaloptioner.
MÅNADENS SNACKIS
En mer jämlik
IT-bransch
Programmerare är numera en av landets tio
största yrkesgrupper, men samtidigt är bara en
femtedel av gruppen kvinnor. En siffra som dessutom minskat med ett par procent från 2005.
Hur får vi in fler kvinnor i IT-branschen?
Lars Aker
Klubbordförande
Unionen
Capgemini
i Stockholm
– Jag tror det är viktigt att tidigt få
kontakt med unga kvinnor och få dem
intresserade för teknik och IT. Detta
bör ske redan i grundskolans 8–9:e år,
då de ska välja fortsatt utbildningsinriktning. Ett sådant initiativ vet jag
drivs av IT & Telecomföretagen i samarbete med Universeum i Göteborg.
Anne-Marie
Fransson
Branschorganisationen IT- &
Telekomföretagen
– Många företag är engagerade och
jobbar med kvinnliga förebilder, har
nätverk, besöker skolor och deltar
i vårt mentorprogram för kvinnliga
chefer. Tyvärr går det ändå alldeles för
sakta. Vi måste fånga intresset tidigare
– programmering på schemat, få unga
att förstå det kreativa i IT-jobben.
Fakta: IT-branschen
✓ Antalet svenska IT-företag har
stadigt ökat under de senaste fem
åren. Förra året var de nästan 40 000.
✓
Till allra största delen består branschen av mindre företag. Nästan 97
procent har färre än 20 anställda.
✓ Drygt 190 000 svenskar hade sin
sysselsättning i IT-branschen 2014.
Bara gruppen programmerare och
systemvetare uppgår till över 80 000
personer. Av dessa är dock bara en
dryg femtedel kvinnor.
Ansvarig utgivare Fredrik Nilsson, Unionen Projektansvarig Mikael Sundström [email protected]
Redaktör Mattias Dahlström [email protected] Art Director Douglas Dittmer Account Director
Magnus Lindvall [email protected] Editorial Director Kjell Häglund [email protected]
Tryck och repro Stibo Graphic AS För frågor om innehållet Mikael Sundström [email protected]
INBLICK 3
NYHETER | IT & TELEKOM
Ny satsning på
arbetsmiljö
Anette Eriksson
från branschdelegationen ISTe.
Arbetsmiljö har länge varit ett eftersatt
område i IT-branschen. Många stillasittande anställda och bristande ergonomiska lösningar har blivit ett problem.
Därför gör, rapporterar Techworld, den
ideella arbetsmiljöorganisationen Prevent, i samarbete med fackförbunden
PTK och Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega IT & Telekomföretagen, nu en satsning för att öka intresset för arbetsmiljöfrågor. Den riktar sig
framför allt mot företag med färre än 50
anställda, eftersom dessa ofta saknar
en HR-ansvarig och därmed är i störst
behov av såväl kunskap som resurser.
Formar avtalsrörelsen
Anette Eriksson är en av de förtroendevalda i
avtalsrörelsens förhandlingsdelegationer. Hennes
arbete går ut på att förbättra de avtal som finns.
»När jag
började i
spelbranschen
fanns ingen kö
till tjejtoan.
I dag har
spelbranschen
blivit mer
tvåkönad och
mognat.«
Spelföretaget Paradox Interactives
vice vd Susana Meza Graham till DN.
4 INBLICK
E
n av de viktigaste funktionerna
i den pågående avtalsrörelsen,
där Unionen och arbetsgivarorganisationerna ska komma
överens om löner och arbetsvillkor, har
branschdelegationerna. Anette Eriksson är ordförande i Unionens branschdelegation ISTe (IT, tekniktjänster och
telekom).
– Branschdelegationernas arbete går
ut på att förbättra de avtal som finns.
Vi utvärderar hur avtalen har följts
och samlar ihop alla de problem och
avtalskrav som medlemmarna har och
de som kom fram vid förbundsrådet
(där 130 ombud samlas för att behandla
den årliga verksamheten och dra upp
riktlinjerna för avtalsförhandlingarna).
Utifrån medlemmarnas uppgifter sätter delegationen samman en lista.
– Sedan börjar vi prioritera vilka
frågor som ska drivas på de olika avtalsområdena. Vi har samverkan med
andra fackförbund i samma bransch på
olika sätt och håller kontakt med för-
troendevalda. Förbundsstyrelsen godkänner avtalskraven som sedan lämnas
över till motparten – arbetsgivarna.
Efter det drar förhandlingarna
i gång. Branschdelegationerna stöttar
förhandlarna i arbetet och lämnar
slutligen över en rekommendation till
förbundsstyrelsen om Unionen ska
anta motpartens slutbud eller om andra
åtgärder ska vidtas.
Just nu befinner sig Anette Erikssons
branschdelegation i ett relativt tidigt
skede i processen.
– I branschdelegation ISTe har vi
gått igenom avtalen och ska börja göra
listan på avtalskrav. En fråga vi redan
nu vet att vi driver är flexpension.
Efter genomgången väntar slutarbetet.
– Förbundsstyrelsen godkänner våra
avtalskrav på sitt decembermöte och vi
planerar att byta avtalskrav med motparten i mitten av januari. Målet är att
vi har tecknat ett nytt avtal innan det
gamla går ut sista mars nästa år.
IT & TELEKOM | NYHETER
Förhandlad framtid
I år har Unionen förhandlat i över 17 000
konflikter, varav 1 200 inom IT- och telekombranschen. Hur går förhandlingarna till?
O
m till exempel ett företag
måste göra uppsägningar eller om en anställd inte fått ut
sin lön eller en annan typ av
konflikt uppstått måste en förhandling genomföras mellan arbetsgivare
och arbetstagare/facket. Ia Hamn är
regional ombudsman på Unionen och
förhandlar i IT-branschen.
– Arbetsgivaren får inte göra
förändringar utan att ha inhämtat
fackets åsikter. Anledningen är att
de anställda har bra kännedom om
företaget och kan komma med bra
input som gör att planerna kanske
förändras. Men i slutändan av en
medbestämmandeförhandling är det
arbetsgivaren som bestämmer över sin
verksamhet. När jag inhämtat medlemmarnas åsikter sätter jag mig
med arbetsgivaren. Sedan framför vi
vad medlemmarna tycker och slutförhandlar.
Processen är snarlik om det i stället
är en medlem som hör av sig.
– Om en medlem hör av sig med
ett problem, till exempel att hen
inte fått ut sin lön, kontaktar vi
ett ombud och ser över vilken typ
av problem det är och agerar. Är det
ett lönekrav så skickar vi ett sådant.
Tycker arbetsgivaren att de inte
ska betala så sätter vi oss ned och
förhandlar.
I den expansiva IT-sektorn,
där de nya företagen är
många och inte sällan saknar
kollektivavtal, handlar många
förhandlingar om anställningsskyddet, LAS (575 fall
i år), samt organisations
förändringar (295). Ett
annat vanligt skäl till förhandling är såklart lön.
– Många företag
använder provisionslön
som är svår att räkna
ut eller har väldigt
avancerat skrivna bonussystem som
förändras från tid till annan och ofta
på arbetsgivarens villkor. Det tar tid
när man ska reda ut det hela.
Ett annat problem är kompetensutvecklingen. Den snabba tekniska
utvecklingen i kombination med att
anställda fastnar i bestämda uppgifter
ger onödiga kostnader och oroshärdar.
– Många företag hyr ut en konsult
för att sköta IT-verksamheten på ett
annat företag och så sitter de där under flera år och blir väldigt bra på just
den kundens specifika system. Sedan
tar uppdraget slut och arbetsgivaren
sitter med någon de inte kan använda
och som man då vill göra sig av med.
Hittills i år har Unionen genomfört 17 000 förhandlingar.
3016
Så många nya svenska IT-bolag
av olika typer startade under 2014.
En ökning med 17 procent, enligt en
undersökning från Visma.
Facebooks anläggning i Luleå.
Ett förslag som
kan lajkas
Datacenter bör få sänkt elskatt, enligt
DN. Det menar en av regeringen tillsatt
utredning i ett förslag. Enligt förslaget
skulle IT-företag ges samma rabatt på
elskatten som den traditionella industrin,
eftersom likheterna mellan sektorerna är
så stora. Till dem som skulle kunna vinna
på rabatten hör Facebook, med två stora
anläggningar i Luleå. Rolf Bohlin, som lett
utredningen, säger till DN att satsningen
också skulle kunna locka fler internationella IT-företag till Sverige.
Unionen satsar
på din bransch
Unionen kommer att utöka sin satsning på branscharbete. Det beslutades
vid Unionens kongress i mitten av
oktober. Sedan 2012 bedriver Unionen
analysarbete, påverkan och kommunikation inom elva olika branscher där
Unionen har många medlemmar.
IT & Telekom är en av dessa branscher.
Kongressen uttalade sig positiv till ett
fördjupat fortsatt branscharbete, där
speciella branschråd och branschkonferenser i framtiden kan bli en möjlig
del av arbetet. Branschråd och årliga
branschkonferenser bedrivs redan
inom området Farmaci & Hälsa med
positivt resultat.
INBLICK 5
REPORTAGE | IT & TELEKOM
Xxxxxxxxx xxxx
xxx xxxxx xxx xxx
xx xxx xx xxx xx x
6 INBLICK
IT & TELEKOM | REPORTAGE
Staten och IT
på 2020-talet
Enligt regeringen ska 90 procent av Sverige
ha 100 Mbit/s till år 2020. Hur ska målet uppnås?
Och vilka kommer att ingå i de tio återstående procenten?
T
illgång till snabbt internet blir
allt viktigare. Regeringens mål är
att 90 procent av svenskarna bör
ha tillgång till minst 100 Mbit/s
år 2020. Men hur ska det ske?
– Staten ska ta ett större ansvar där
de kommersiella aktörerna inte hittar
ekonomi att satsa, säger IT-minister
Mehmet Kaplan.
År 2009 presenterade den förra
regeringen landets nuvarande bredbandsstrategi. Sverige ska ha ett
bredband i världsklass, sades det, vilket
rent konkret betyder att samtliga ska
ha goda möjligheter att använda sig av
elektroniska samhällstjänster och service via bredband och 90 procent ha en
hastighet om minst 100 Mbit/s år 2020.
Den nya regeringen jobbar nu med att
förverkliga målet. IT-minister Mehmet
Kaplan (MP) säger att det med tanke
på Sveriges avlånga geografi och delvis
glesa befolkning är viktigt att staten
aktivt arbetar med att jämna ut förutsättningarna.
– Vi har avsatt 3,25 miljarder kronor
som ska satsas där vi bedömer att det
inte kommer att ske någon utbyggnad
på kommersiella grunder, och därutöver
finns 1,2 miljarder kronor inom regionalfondsprogram för de tre nordligaste
länen, där man kan få stöd för så kallade ortssammanbindande nät, säger
Mehmet Kaplan.
Per Lindvall är kommentator på
Handelsbankens tv-plattform EFN.
se och krönikör på Svenska Dagbladet
Näringsliv. Han har bevakat IT-infrastrukturfrågor i många år, och menar
att svenska regeringar länge agerat
TEXT Daniel Åberg FOTO Alexander Lagergren
visionslöst på det här området. Han ser
inga tendenser till förändring under det
rödgröna styret.
Ett förslag han fört fram är att hela
IT-infrastrukturen borde förstatligas.
– Denna infrastruktur är så nära ett
naturligt monopol som det är möjligt
att komma, och staten eller varför inte
AP-fonderna skulle kunna ta ett samhällsekonomiskt och medborgarperspektiv här. Det är bortkastade pengar
att som i dag bygga dubbla och trippla
nät och master. Staten sitter redan på ett
stort digitalt nät via myndigheter och
statliga bolag som Trafikverket, Försvaret och Teracom. Tillsammans med
de kommunala bredbandsnäten skulle
det kunna vara grundstommen till ett
gemensamägt nät, säger Per Lindvall.
tvingas samordna och mot en rimlig
avgift dela på rören, säger Mehmet
Kaplan.
För att satsningarna ska kunna genomföras rent praktiskt har regeringen
beslutat att införa en bredbandskoordinator för varje län, som fram till år 2020
ska skapa förutsättningar för utbyggnad på de platser där de kommersiella
krafterna inte räcker till. Det är till
den utbyggnaden som anslaget på 3,25
miljarder kronor är tänkt att gå.
– Det kan vara att man är några
hushåll som har gått samman eller ett
byalag som vill ha fiberkabel dragen
men där projektet bedömts som ointressant av de kommersiella aktörerna, då
kan stödet bli aktuellt, säger Mehmet
Kaplan.
»I dag kan man inte skilja på företagens
och medborgarnas tillgång till internet.«
Några planer på att förstatliga ITinfrastruktur har inte aviserats av
regeringen. Däremot är Mehmet Kaplan
inne på att det finns mycket att tjäna på
att marknadsaktörerna samordnar sig.
– EU har ett utbyggnadsdirektiv för
samordnad utbyggnad som vi försöker
snabba på. I dag kan en aktör komma
och gräva, och sedan kommer nästa
aktör och gräver parallellt bredvid, de
har inte varit tvingade att koordinera
utbyggnaden. Det blir såklart dyrt,
grävkostnaden utgör ibland 90 procent
av den totala kostnaden för att lägga
fiberkabel. Tanken är att aktörerna ska
Bredbandsmålet till år 2020 talar om
såväl hushåll som företag. Är någon av
kategorierna viktigare än den andra?
– Tidigare sades det vara en hygienfaktor för företag att ha snabbt bredband. Men i dag kan man inte skilja på
företagens och medborgarnas tillgång
till internet, en så stor del av männi
skors umgänge, kommunikation och
kontakt med myndigheter är nätbaserad
så det är en hygienfaktor även för privatpersoner, säger Mehmet Kaplan.
Men han understryker att ett stort
fokus just nu är att lyfta IT-infrastrukturen för företagare på landsbygden.
INBLICK 7
REPORTAGE | IT & TELEKOM
– Det är en oerhört viktig del av Sverige
som länge har misshandlats av staten.
Här finns mycket att göra.
I bredbandsstrategin talas om att 90
procent ska ha tillgång till 100 Mbit/s
om fem år. Vad händer med de övriga 10
procenten?
– Utöver Sveriges officiella bredbandsmål finns även ett mål på EU-nivå att
alla bör ha minst 30 Mbit/s år 2020 och
det följer regeringen också upp, säger
Mehmet Kaplan.
Xxxxxxx
INBLICK
88 INBLICK
I bredbandsstrategin talas det om att
Sverige ska ha ett bredband i världsklass.
Där är vi dock redan i dag, säger Per
Lindvall på Svenska Dagbladet.
– Sverige är mycket bra vid en internationell jämförelse, men poängen är att
vi skulle kunna vara så mycket bättre.
En jämförelse mellan Stockholm och
Köpenhamn är slående. I Stockholm är
bredbandspenetreringen mycket god
tack vare det kommunala bolaget Stokab.
I Köpenhamn har de helt förlitat sig på
privata aktörer och där har dominanten
TDC valt en mycket snål utbyggnadsmodell. Stokabs satsning är en förklaring till
att Stockholm finns på världskartan vad
gäller att utveckla nya digitala tjänster
och lösningar.
Men även i Stockholm hämmas ITinfrastrukturen av lönsamhetskrav, til�lägger Per Lindvall.
– I dag måste Stokab ha full kostnadstäckning direkt. Drevs utbyggnaden efter
samhällsekonomiska premisser skulle
den vara ännu bättre.
EN HISTORIA AV
IT-SATSNINGAR
Den första IT-kommissionen
Tillsattes redan våren 1994 av den
Carl Bildt-ledda borgerliga regeringen
och skulle främja användandet av
informationsteknik.
Den andra IT-kommissionen
Bildt-regeringen förlorade valet, men
kommissionens arbete fortsatte,
dock med en ny sammansättning
och ett tydligare mål att vara kunskapsspridande och sätta upp en
handlingsplan.
Den tredje IT-kommissionen
Efter regeringsombildningen 1996
fick kommissionen en del nya uppgifter, bland annat att ta initiativ till
ett IT-rättsligt observatorium.
Den fjärde IT-kommissionen
Nya direktiv 1998 gjorde att kommissionens huvuduppgift blev att
analysera informationsteknikens
påverkan på samhällsutvecklingen.
Denna kommission lades ned 2003.
E-delegationen – expertgrupp som
regeringen inrättade 2009. Målet var
att leda arbetet för att medborgare
och företag så enkelt som möjligt
skulle kunna utöva sina rättigheter.
Delegationen, vars arbete avslutades i fjol, skulle också sträva efter
att offentlig förvaltning skulle bygga
sina lösningar på öppna standarder,
använda sig av programvara som
bygger på öppen källkod samt sträva
efter lösningar som frigör förvaltningen från beroendet av enskilda
plattformar och lösningar.
IT & TELEKOM | SPANING
Ny spelplan
för offshoring
Låga löner har länge lockat IT-företag att lägga delar
av sin verksamhet i Kina och Indien. Men stigande
löneutveckling i dessa länder kan förändra spelplanen.
TEXT Katharina Hedström ILLUSTRATION Martin Nicolausson
Kina och Indien har länge varit förstahandsvalet för
offshoring, att lägga delar av sin produktion av varor
och tjänster i andra länder. Låga löner och kunskapen på
teknikområdet är ofta det som attraherat. Men de senaste
åren har lönerna stigit kraftigt och frågan är hur det kommer att påverka framtiden.
Enligt Stefan Haag, vd för HiQ
MobilEyes, ett av HiQ:s dotterbolag
med bas i Moskva, har lönehöjningarna lett till att allt fler bolag riktar
blickarna mot nya låglönemarknader.
– Klassisk offshoring har handlat
om att man gör upphandlingar baserat på pris snarare än kompetens, stabilitet och leveransförmåga. När priset nu går upp behöver man flytta sin
verksamhet, säger han.
Stefan Haag tror att länder som Sri Lanka och Vietnam
kan vara på väg att ta över. Samtidigt påpekar han att
faktorer som stabilitet, kvalitet och närhet blir viktigare
för svenska bolag. Nearshoring – att lägga delar av sin produktion i länder i närområdet – kan vara den nya trenden.
– Länder inom Europa – som Bulgarien, Rumänien,
Polen och Baltländerna innebär mindre kulturskillnader
och du kan åka dit, ta ett möte och åka hem samma dag.
Lars Boström, outsourcingansvarig på Capgemini, ser
en ökad etablering av offshoring till nya låglöneländer,
men tror att Kina och Indien fortsätter att vara starka.
– Låglönekostnaderna går visserligen upp, men vi ökar
produktiviteten och hittar nya sätt att göra saker på, de
tjänster vi erbjuder i Indien har inte
blivit dyrare.
Bristen på IT-kompetens i Sverige gör att svenska företag kommer
att behöva söka sig utomlands även
framöver, menar Lars Boström.
– Både Indien och Kina har bra
utbildningsväsenden och tillgång på kompetent arbetskraft. I Indien pratar dessutom i princip alla engelska,
vilket gör att det kommer att fortsätta vara en av de mest
intressanta marknaderna för offshoring.
Var framtidens teknikproduktion än förläggs är Eva
Ossiansson, varumärkesdoktor på Handelshögskolan i
Göteborg, säker på vad som är det viktigaste för kunderna.
– Det som är prio ett utifrån ett varumärkesperspektiv
är att tjänsten eller produkten håller den standard som
man utlovat, oavsett var verksamheten ligger.
»Länder inom Europa
innebär mindre
kulturskillnader.«
INBLICK 9
SLUTORD | IT & TELEKOM
KRÖNIKA
En option för dig?
»I och med att personaloptioner innebär en rättighet och
ingen skyldighet så är optionernas värde aldrig negativt.«
I
Sverige växte intresset för aktierelaterade incitamentsprogram kraftigt under 1990-talet och det har sedan fortsatt att
öka. Fler än hälften av bolagen på Stockholmsbörsen har redan ett eller flera incitamentsprogram baserade på aktier, konvertibler eller optioner.
då en löneförmån som du förmånsbeskattas för. När du sedan
säljer aktierna beskattas vinsten som inkomst av kapital.
Lite förenklat fungerar det så här: Säg att du vill utnyttja
din personaloption och på slutdagen är värdet på aktien 125
kronor men optionen ger dig rätt att köpa den för 100 kroEn typ av incitamentsprogram som allt oftare riktar nor. Om du utnyttjar rätten att köpa aktien är skillnaden
sig till allt fler, inte minst på mindre IT-företag, är perso- mellan marknadsvärde och lösenpriset 25 kronor. Dessa 25
naloptioner, som ger dig rätt att i framtiden köpa aktier kronor betraktas då som en löneförmån och kommer att inkomstbeskattas och arbetsgivaren kommer också att betala
i företaget till ett i förväg bestämt pris (lösenpris) eller
arbetsgivaravgift på summan. Om du vid samma
andra förmånliga villkor. Optionen utmärks av att
tillfälle också säljer dina nyförvärvade aktier så
den är starkt kopplad till din anställning, till
kommer du dessutom att behöva betala kapiexempel att antalet optioner du får tillgång
talinkomstskatt på vinsten. Det vill säga
till är kopplat till din anställningstid, att
på skillnaden mellan försäljningspriset
de förfaller när din anställning upphör
och omkostnadsbeloppet (lösenpriset +
och inte kan överlåtas eller säljas. Jämfört
eventuella omkostnader). I detta fall är det
med andra optionsprogram betalas van25 kronor som beskattas.
ligtvis ingen premie för att få tillgång till
I och med att personaloptioner innebär
personaloptionerna och de har också fören rättighet och ingen skyldighet så är ophållandevis lång löptid, ofta 5–10 år, under
tionernas värde aldrig negativt. Skulle det
vilken de kan lösas in.
inte vara fördelaktigt att lösa in optionerna
så gör du helt enkelt inte det. Så länge ingen
Personaloptioner beskattas när du
avgift eller avstående av lön gjorts för att erutnyttjar optionsrätten att köpa aktier till
hålla optionen finns det alltså ingen risk att
lösenpriset. Skillnaden mellan aktiens
förlora några pengar … men det finns helmarknadsvärde på utnyttjandedagen och
Central ombudsman och
lönerådgivare på Unionen.
ler inga garantier för att du tjänar på det.
vad du betalar för aktien, lösenpriset, blir
Anna-Karin Mattsson
KOMPETENS
Bli en modern chef!
Tre krav en chef bör leva upp till:
1
2
3
10 INBLICK
Mindset. Inse att dagens medarbetare är de mest
välutbildade någonsin. När de förstår det verkliga syftet
med jobbet kommer de själva att leverera. Snabbare.
Passion. Ditt jobb är att inspirera och förstärka positivt
beteende. Då kommer affärsresultatet att mångfaldigas i
organisationen. Ge mycket beröm – varje dag.
Lyssna. Ingen kan ha full koll på allt som händer, så
det gäller att träna sig att stå ut med grader av osäkerhet.
Håll tillbaka dina reflexmässiga förslag.
ANDERS
KINDING
Ledarskapskonsult och
författare till
bland annat
Unionens bok
»Världens
bästa chefer«.
HANDEL | KRÖNIKA
FÖRDEL
Nyheter och erbjudanden för just din bransch.
HEMLARM ANSLUTET
TILL SECURITAS
Tack tomten, 50 kronor
rabatt på pocketköp
Det spelar ingen roll om det snöar eller regnar under julen när du är djupt
försjunken i en nagelbitande deckare, rolig skröna eller dramatisk livshistoria.
Nu har du chansen att ladda upp med bra pocketböcker inför ledigheten.
I Bokus vinterkampanj finns ett trettiotal aktuella böcker. Du får 50 kronor
i rabatt om du köper minst 3 böcker.
Som medlem i Unionen erbjuds du en
extra rörelsedetektor, värd 1 195 kronor,
när du köper ett hemlarm anslutet till
Securitas. Rörelsedetektorn får du
utöver den kameradetektor som ingår i
startpaketet. Du betalar en startavgift
på 375 kronor för hemlarmet. Till det
kommer månadsavgift för bland annat
anslutningen till Securitas larmcentral.
Läs mer om erbjudandet på
securitashemlarm.se/unionen.html
Skapa en personlig
videopresentation.
Så här gör du: surfa in på www.bokus.com/unionen, lägg minst 3 böcker från
det utvalda sortimentet i varukorgen och ange kampanjkoden unionenjul15
till höger i kassan. Rabatten på 50 kr dras sedan automatiskt.
Erbjudandet gäller t.o.m. 18 december 2015.
Utvecklas med Diploma Utbildning
Utveckla din karriär. Genom Unionens
avtal med Diploma Utbildning får du just
nu kraftig rabatt på onlinebaserade utbildningar från ledande utbildningsbolag.
Du hittar kurser inom ekonomi, försäljning,
juridik, kommunikation, kundvård, ledarskap och marknadsföring till priset 595 kr
per utbildning, oavsett tidigare pris.
Med onlineutbildningar väljer du själv
när i veckan och på dygnet du vill vidareutbilda dig. Du har tillgång till dem via dator,
läsplatta eller mobil och kan pausa och
repetera kursen så mycket du vill och behöver. När du har genomfört utbildningen
får du ett diplom som du kan lägga till
ditt cv. Priset gäller under en kampanjperiod till sista mars 2016.
Du hittar mer information på
www.unionen.diplomautbildning.se
DITT CV SOM FILM
Upplever du att det är svårt att få fram
hela din personlighet i ditt skriftliga CV?
Skapa en personlig videopresentation
där du som person får möjlighet att lysa
igenom. Rent praktiskt svarar du på ett
antal frågor via datorn eller telefonens
filmkamera. Sedan lägger du till dina
främsta egenskaper och erfarenheter.
Det tar cirka 10–15 minuter och resultatet är en video på 1 minut. Du väljer själv
när och till vem du vill dela din video-cv.
För att få tillgång till tjänsten, gå in
på http://unionen.cvplay.se/
INBLICK 11
Flexpension. Ger mer
pengar och tid när du
vill börja sluta jobba.
Vi vill att du ska få mer
tjänstepension och
bättre möjligheter att gå
ner i arbetstid oavsett var
i det privata arbetslivet du
jobbar. Därför arbetar vi
i avtalsrörelsen 2016 för
att flexpension ska finnas
med i alla medlemmars
kollektivavtal.
Kan du också få mer pengar och tid?
www.flexpension.se
12 INBLICK
”Med flexpension
får jag både tid att
mejsla fram mina
biceps och pengar
att äta så mycket
kvarg jag orkar.
Tack Unionen!”