Fakultetsaudit
Intern bedömning av kvalitetsarbetet vid
humanistiska fakulteten,
Göteborgs universitet
Maj 2015
Innehållsförteckning
Bakgrund
3
Beskrivning av och kommentarer till
humanistiska fakultetens kvalitetsarbete
4
Sammanfattande reflektion
13
Bilaga 1: Material till auditgruppen från HFS
14
Bilaga 2: Program platsbesök HFS 31 mars 2015
15
2 (13)
Bakgrund och auditgruppens arbete
Sedan 2005 följer universitetsledningen vid Göteborgs universitet upp det samlade
kvalitetsutvecklingsarbetet genom kollegial granskning med studentmedverkan i s.k.
fakultetsaudits. Syftet är att bidra till utveckling såväl i den granskade som i
granskarnas verksamheter.
2013 påbörjades en andra cykel av fakultetsaudit. Den humanistiska fakulteten är den sjätte
fakulteten i denna cykel, men granskades inte under den första. Fakultetens omorganisation
och förberedelser för ”GU förnyas” pågick intensivt när det då var tid för en audit. Istället
genomförde fakulteten institutionsaudits vid samtliga institutioner.
Följande personer har ingått i auditgruppen.
Bengt-Ove Boström, vicerektor (ordf)
Roger Säljö, dekan Utbilningsvetenskapliga fakulteten
Jan Marton, vicedekan Handelshögskolan
Anna Brodin, utbildningschef LUN
Malin Östling, kvalitetssamordnare, sekreterare.
GUS hade en vakant plats i denna audit.
Inför platsbesöket lämnade HFS ett antal dokument till auditgruppen (bilaga 1). Ett
program för platsbesöket togs fram i samarbete mellan HFS och auditgruppen (bilaga
2). Den 23 februari 2015 genomförde auditgruppen ett förberedande möte där man
diskuterade materialet från HFS och vilka frågor man ville ställa till de olika
grupperna vid platsbesöket, som genomfördes den 31 mars 2015.
3 (13)
Beskrivning av och kommentarer till fakultetens
kvalitetsarbete
Fakultetens omorganisation och dess effekter
Göteborgas universitets humanistiska fakultet omorganiserades 2009 så att 16 institutioner
blev sex. Det innebar att ett antal tidigare ämnesinstitutioner kom att utgöra delar av de nya
institutionerna, och att institutionerna därmed blev flerämnesinstitutioner. Sådana
förändringsprocesser är sällan lätta, men i samband med de intervjuer auditgruppen
genomförde med ledning lärare/forskare, administrativ personal och studenter inom fakulteten
nämndes den nya indelningen inte någon gång som ett problem. Istället togs några gånger de
nya kontaktytorna upp som positiva, och den uppföljning av omorganisationen som
genomfördes för tre år sedan visade också på effekter vad gäller samarbetet inom
grundutbildningen. Det återstår fortfarande att utveckla och hantera vissa struktur- och
kulturfrågor samt att ytterligare arbeta för att uppnå samarbetsvinster, bland annat inom
forskarutbildningen, men auditgruppen tolkar frånvaron av negativa hänvisningar till
förändringen som att fakulteten klarat omstruktureringen väl.
Över huvud taget gav platsbesöket anledning till reflektionen att fakulteten ter sig
förhållandevis harmonisk. Den som vistas dagligdags i fakultetens verksamhet, och kanske är
indragen i intressekonflikter eller ska lösa svåra frågor, kanske inte känner igen sig i den
karaktäristiken. Men faktum kvarstår att motsättningar inte framträdde vid våra intervjuer.
Under platsbesöket diskuterades inte ingående samarbete över institutions- och ämnesgränser,
och auditgruppen reflekterar över varför så var fallet; finns här ett ointresse – vars orsaker i så
fall bör diskuteras vidare – eller gavs helt enkelt inte tillräcklig tid för sådana diskussioner?
Vision 2020 och arbetet med handlings- och verksamhetsplaner
Arbetet med handlings- och verkssamhetsplaner uppfattas generellt som ett bra instrument för
att föra strategiska diskussioner och att föra utvecklingen framåt. Det är konkret, tydliggör
vem som ska göra vad och fungerar som en effektiv checklista.
Man har nu lagt om arbetet så att fakultetsledningen, i samarbete med prefekterna, tar fram
fakultetens planer först, och att institutionernas planer följer därefter. Denna tågordning
uppfattas av alla parter som den mest logiska.
Det är mycket positivt att fakulteten antagit utmaningen att aktivt bana sin egen väg. Det
innebär inte att man har uppsikt över alla relevanta parametrar, men det strategiska arbetet
leder till att man uppmärksammar vad man behöver kartlägga bättre för att se hur
utvecklingen går och vart man vill nå. De intervjuade var också positiva till den ändrade
ordningen. Däremot fanns fortfarande frågetecken kring varför handlingsplanen är rullande på
tre år. En fast treårsplan skulle bli mer hanterlig i uppföljningshänseende. Samtidigt är det ett
mycket stressigt arbete att årligen ta fram verksamhetsplaner. Auditgruppen återför dessa
synpunkter till universitetsledningen.
4 (13)
Erfarenhetsutbytet och samarbetet kring handlings- och verksamhetsplanerna skulle kunna
vara större mellan institutionerna. Exempelvis verkar prefekterna i liten utsträckning läsa de
övriga institutionernas HP/VP. Ett ökat sådant utbyte skulle kunna gynna samverkan i
åtgärdsarbetet.
Auditgruppen ställde också frågor kring några specifika åtgärder i fakultetens HP/VP:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
utlysa medel till avancerad nivå i anslutning till starka forskningsmiljöer
förbättra publiceringsstrategier
följa upp hur forskningstiden säkras
benchmarking av forskning mellan institutionerna
inleda benchmarking för program och huvudområden
gemensamt arbete med styrdokument på alla nivåer (fakultetskansliets
verksamhetsplan)
De relevanta grupperna kunde inte redogöra för hur dessa åtgärder genomförs. Detta faktum
kan vara i sin ordning men auditgruppen rekommenderar att de föreslagna åtgärderna
diskuteras i relevanta fora.
GU förnyas
Trots att den förändrade institutionsindelningen skapade större institutioner är de fortfarande i
vissa avseenden små. Det har varit svårt för institutionerna att i enlighet med GU förnyas
överta funktioner som tidigare utfördes av fakultetsledningen och dess kansli, samtidigt som
också fördelar nämns, bland andra vid doktorandantagning och postdoc-anställningar.
Institutionerna verkar dock överlag nöjda med stödet från fakultetsledning och kansli.
Institutionsadministratörerna är nöjda med att man numera har uppsikt över hela processer,
men man saknar möjlighet att fullt ut hantera sina uppgifter. ”Överlämningen” uppfattas inte
heller ha varit optimal.
Fakultetsledningen ser inte logiken i att fakulteten har en styrelse medan institutionerna har
råd. Man anser också det faktum att kursplaner beslutas på institutionsnivå kan leda till
problem. De institutionsrepresentanter som intervjuas verkar dock nöjda med beslutsnivån
vad gäller kursplaner och menar också att det är en välfungerande rutin att kursplaner bereds i
den institutionsövergripande studierektorsgruppen. Däremot ser man generella svårigheter
med att få intresse för kursplaner bland alla lärare. Här ser auditgruppen att ett fortsatt arbete
kring lärarnas aktiva användning av kursplaner bör prioriteras, för att öka potentialen vad
gäller att alla studenter ska nå alla examensmål.
5 (13)
Kvalitetsutveckling genom dialog
Fakultetsledningen betonar att kvalitetssäkring gentemot institutionerna huvudsakligen sker
genom dialog, men att användning av skarpa verktyg i form av uppföljning av till exempel
söktryck, genomströmning och prestationer är viktiga utgångspunkter vid sådana dialoger.
För utbildningsprogrammen finns nu en BLUE 11-liknande enkät som underlag för
uppföljning. Auditgruppen ser positivt på detta och tror att det kan vara en bra grund inför
skapandet av universitetets planerade kvalitetssäkringssystem av utbildningen.
Kvalitetssäkring av forskningen
Ett av instrumenten för intern kvalitetssäkring av forskningen är forskarseminarierna, som
inom fakulteten är del av en stark och viktig tradition som man uttalat vill värna. Under en
period uppges dock seminarieserierna ha varit för många, vilket kan leda till att kvaliteten på
seminarierna sjunker. Auditgruppen får uppfattningen att det finns en levande debatt om hur
seminarieverksamheten kan utvecklas och uppmuntrar till en fortsatt och kontinuerlig
diskussion.
Inom några institutioner tillämpas rutinen att forskare som förbereder en extern ansökan först
ska lägga fram sitt alster internt, vilket enligt de intervjuade ger en positiv effekt.
Auditgruppen tror därför att detta och andra arbetssätt för att använda den gemensamma
kompetensen bör diskuteras och spridas inom fakulteten.
Arbetet med UGOT Challenges uppfattas som värdefullt och det påpekas att även de som inte
gick vidare har skapat bestående kontakter.
Fördelning av resurser är en viktig komponent i kvalitetsarbetet. Fakultetsmedlen inom den
humanistiska fakulteten fördelas till institutionerna i enlighet med en förutbestämd
fördelningsnyckel. Institutionerna kan sedan internt välja att fördela tilldelade resurser i
enlighet med samma nyckel eller på annat sätt. Institutionerna har här valt olika strategier.
Den forskningstid som tilldelas enskilda forskare följs upp i medarbetarsamtal.
Det är givetvis i sin ordning att institutionerna efter överväganden använder olika
fördelningsmodeller. Det viktiga är att institutionernas och fakultetsstyrelsens beslut bygger
på överväganden om vilken modell som långsiktigt bäst gynnar kvalitetsutvecklingen. Dessa
överväganden måste från tid till annan omprövas. Oavsett fördelningsmodell behöver
resursutnyttjandet följas upp på såväl individnivå som aggregerad nivå.
Forskarutbildningen
Institutionerna är flerämnesinstitutioner, vilket innebär att de akademiska miljöerna i de flesta
fall är mindre än institutionerna. Det faktum att miljöerna är små blir särskilt kritiskt när det
gäller utbildning på forskarnivå. Nu planeras att reducera antalet forskarutbildningsämnen
vilket auditgruppen kan se argumentationen för. En särskild utmaning i detta arbete är att
6 (13)
tillse att förändringen inte enbart blir kosmetisk. För små forskarutbildningsämnen är
nationellt samarbete också en väg att gå. Det löser dock inte problemet med det viktiga
vardagsarbetet i små intellektuella miljöer.
Fakulteten har hittills inte haft en vicedekan med ansvar för utbildning på forskarnivå, men
diskuterar nu att inrätta en sådan post. Mot bakgrund av diskussionen ovan tror auditgruppen
att den åtgärden är motiverad.
Flera handledare och doktorander ser det som positivt att de individuella studieplanerna inom
kort blir elektroniska och menar att de därmed blir ett bättre uppföljningsinstrument. I
sammanhanget nämns också att styrelsens beredningsgrupp för forskarutbildning planerar en
genomgång av hur högskoleförordningens examensmål uppfylls utöver vad som examineras
genom disputationen. Auditgruppen ser positivt på en sådan genomgång.
Auditgruppen uppfattade att doktoranderna i huvudsak är mycket positiva till sin utbildning,
hur den hanteras och på sitt inflytande över den. På en direkt fråga om eventuella
rekommendationer till fakultetsledningen nämndes dock att fakulteten bättre bör ta hand om
sina internationella doktorander och att en bättre infrastruktur kring kurser bör skapas. Det
senare är delvis på väg, genom ett GU-övergripande initiativ, men interna åtgärder kan förstås
ändå diskuteras. Rekommendationen om internationella doktorander bör diskuteras av
fakultetsledning och viceprefektgruppen.
Doktoranderna nämner också att de inte har upplevt att någon uppföljning har genomförts av
Hildur Kalmans översyn av fakultetens forskarutbildning från 2013. Här föreligger troligen en
informationsmiss som bör redas ut.
UKÄ:s utvärderingar och annan extern utvärdering
En slutsats som generellt verkar dras av UKÄ:s utbildningsutvärderingar är att vikten av
externa bedömare knappast kan överskattas. Även de institutionsaudits som genomfördes för
några år sedan vid fakulteten nämns i sammanhanget som något positivt, dvs. att
(institutions)externa bedömare granskade varandras kvalitetsarbete. Man kan ha varit
medveten om brister, men inte helt prioriterat krävande förändringar förrän ett externt
ifrågasättande tvingar fram handling. Därför verkar man vid fakulteten också enig om att
extern bedömning måste vara en självklar ingrediens i det planerade nationella
kvalitetssäkringssystem som medför självgranskningsrätt. Det påpekas också att fakulteten får
en mycket viktig uppföljningsroll i detta arbete. Auditgruppen instämmer helt i dessa två
synpunkter.
Den humanistiska fakultetens resultat vad gäller UKÄ:s utvärderingar 2011-2014 visas i
tabellen nedan och jämförs med GU och nationen. Relaterat till Sverige och GU har
fakulteten således ett positivt resultat.
7 (13)
Det bör påminnas om att utlåtanden om ”bristande” för Sveriges och GU:s (och därmed
troligen framgent även för den humanistiska fakultetens) del över tid har minskat och ”hög
kvalitet” därmed ökat, allt eftersom inlämnade åtgärdsrapporter har blivit godkända. Här visas
dock statistik över de ursprungliga omdömena.
Mycket hög
kvalitet
Hög
kvalitet
Bristande
kvalitet
Sverige
(N=2092)
14%
60%
26%
GU (N=201)
16%
62%
22%
HFS (N=39)
28%
51%
21%
Fakulteten och berörda institutioner har arbetat systematiskt med analys och åtgärder för de
utbildningar som fick omdömet bristande kvalitet. Auditgruppen vill uppmuntra
institutionerna till att fundera över om åtgärder av liknande art behöver vidtas även för de
utbildningar som fick hög eller till och med mycket hög kvalitet, för att ännu bättre tillgodose
att studenterna når högskoleförordningens examensmål. Härvid får man beakta att det är
svårare att säkra uppfyllande av examensmålen i examina som består av en kombination av
fristående kurser än i program.
Lärarutbildningen
Fakulteten bedriver omfattande verksamhet inom lärarutbildningen. LUN:s ansvar och
direktrelation till institutionerna medför dock enligt fakultetsledningen att man har svårt med
insyn och ansvarstagande. Lärarutbildningen nämns inte i fakultetens HP/VP och endast
begränsat i institutionernas planer.
Någon dialog med LUN har heller inte hållits i samband med åtgärdsarbetet relaterat till
UKÄ:s utvärderingar, till exempel för ämnet engelska.
Auditgruppen föreslår att förhållningssättet gentemot lärarutbildningen diskuteras och att
eventuella förändringar i syfte att både synliggöra och förstärka samverkan om densamma
övervägs. En möjlighet är att ta del av hur den naturvetenskapliga fakulteten hanterar
lärarutbildningen i sina handlings- och verksamhetsplaner. Auditgruppen är medveten om att
fakultetens hantering av lärarutbildningen är en ”knepig” fråga, som någon uttryckte det, men
inte desto mindre viktig.
8 (13)
Pedagogisk utveckling
Intresset för PIL:s kurser och ansökan om att bli excellent lärare verkar lågt vid fakulteten.
När auditgruppen frågar sägs man inte aktivt uppmuntra till vare sig den ena eller andra av
dessa aktiviteter. Tid för att skriva ansökan till excellent lärare ges, enligt uppgift, men
tydligen utan särskilt stor respons. Auditgruppen menar att förhållningssättet bör diskuteras i
olika sammanhang. Det kommande universitetsgemensamma pedagogiska idéprogrammet bör
användas som utgångspunkt för det pedagogiska utvecklingsarbetet inom fakulteten. Därför är
det angeläget att fakulteten i sitt remissvar ger uttryck för hur idéprogrammet bör vara
utformat för att utgöra en sådan utgångspunkt.
Kvalitetsutveckling genom studentsynpunkter
Ett viktigt inslag i kvalitetsarbetet är kartläggning av hur studenterna uppfattar utbildningen.
De studentkårsaktiva som auditgruppen träffade meddelade att deras synpunkter alltid tas på
allvar av ledningen, men att det stora problemet är att få fram de vanliga studenternas
synpunkter.
Studenterna svarar i alltför liten utsträckning på kursvärderingar, men auditgruppen fick också
uppgiften att kursvärderingar inte alltid genomförs, och att resultatet sällan återrapporteras.
Vid några utbildningar har man gått tillbaka till pappersversioner av kursvärderingar och får
därmed en betydligt högre svarsfrekvens. Kanske är detta ett förfaringssätt som borde prövas
av fler, om man ser att svarsfrekvensen är genomgående låg på GUL:s elektroniska
kursvärdering.
Fakultetsledningen nämner också att man planerar att arbeta mer med uppföljning av
kursvärderingar, eventuellt genom att efterfråga sammanställningar och/eller ta stickprov för
att få en bättre uppfattning av kursvärderingsresultat och potentiella åtgärder. Auditgruppen
ser positivt på detta och vill i sammanhanget slå ett slag även för andra metoder, som också
nämns positivt under platsbesöket, som till exempel formativa mittkursvärderingar och
muntliga rundabordssamtal mellan lärare och studenter om problem och möjligheter i de olika
kurserna. Eventuellt kan även en genomgång av LUN:s modell för kursvärderingar ge
inspiration och idéer.
Under våra samtal nämns vid ett flertal tillfällen att GUL inte alltid fungerar optimalt. Att
genomföra förändringar i GUL ligger förstås inte på fakulteten eller institutioner, men
situationen skulle delvis kunna vara en attityd- och kunskapsfråga, och denna kan och bör
diskuteras för att bidra till att GUL blir ett så effektivt och fruktbart verktyg som möjligt för
lärare och studenter.
9 (13)
Arbetsmarknadsanpassad utbildning
Olika typer av insatser har genomförts vid fakulteten de senaste åren för att stärka
utbildningarnas koppling till arbetsmarknaden. Bland annat erbjuds en termins praktikplats
och man vill, med inspiration från Oslo universitet, också utveckla webben vad gäller
karriärvägledning, Men mer kan göras, vilket också uttalas av flera intervjuade under
platsbesöket, och studenterna vittnar också om att de känner stort behov av en närmare
koppling. Idag är utbildningen inriktad på att man ska bli forskare, som någon student
uttryckte det.
Breddad rekrytering och retention
Auditgruppen uppfattar att fakulteten har relativt svag uppmärksamhet på breddad
rekrytering. Auditgruppen syftar då inte på antagning till lärarutbildningen som fakulteten ju
inte har ansvar för. Det kan finnas anledning att analysera vilka insatser fakulteten bör
genomföra för att bredda sin rekrytering. Insatser som redan görs är att gymnasieklasser bjuds
in till språkdagar samt att allmänhet och skolklasser bjuds in till religionsvetenskapens dag
och hearings.
En utmaning som i sammanhanget uttalas under platsbesöket handlar om att få studenter från
studieovana hem att stanna och avsluta sin utbildning. Studievägledare genomför workshops
för att man lättare ska komma in i den akademiska kulturen, men mer åtgärder är troligen
nödvändiga, inte minst vad gäller studenternas språkkunskaper i svenska.
I sammanhanget kan också nämnas att fakulteten generellt sett inte tycks ha uppmärksamhet
mot rekrytering av internationella studenter och doktorander.
10 (13)
Sammanfattande reflektioner
Efter konstaterandet att den humanistiska fakultetens kvalitetsarbete i huvudsak bedrivs på
ett väl fungerande sätt vill auditgruppen peka på följande punkter för vidare reflektion och
diskussion vad gäller fakultetens förbättringspotential.
-
Erfarenhetsutbytet och samarbetet kring handlings- och verksamhetsplanerna skulle
kunna vara större mellan institutionerna. Ett sådant utbyte skulle kunna gynna
samverkan i åtgärdsarbetet.
-
Några av åtgärderna i HP/VP verkar inte vara särskilt kända.
-
Svårigheter med att få intresse för kursplaner bland alla lärare nämndes under
platsbesöket. Ett fortsatt arbete kring lärarnas aktiva användning av kursplaner bör
prioriteras, för att öka potentialen vad gäller att alla studenter ska nå alla examensmål.
-
Auditgruppen får uppfattningen att det finns en levande debatt om hur
seminarieverksamheten kan utvecklas och kategoriseras och uppmuntrar till en fortsatt
och kontinuerlig diskussion.
-
Rutinen att forskare som förbereder en extern ansökan först ska lägga fram sitt alster
internt, ger enligt de intervjuade en positiv effekt. Auditgruppen tror därför att detta
förfaringssätt bör diskuteras och spridas inom fakulteten.
-
Fakulteten har hittills saknat en vicedekan med ansvar för utbildning på forskarnivå,
men diskuterar nu att inrätta en sådan post. Auditgruppen ställer sig positiv till detta.
-
Enligt doktoranderna bör fakulteten bättre ta hand om sina internationella doktorander.
Doktorandernas synpunkt och eventuella åtgärder bör enligt auditgruppen hanteras så
snart som möjligt.
-
Auditgruppen vill uppmuntra institutionerna till att fundera över om åtgärder behöver
vidtas även för de utbildningar som av UKÄ fick omdömet fick hög eller mycket hög
kvalitet, för att ännu bättre tillgodose att studenterna når högskoleförordningens
examensmål.
-
Audigruppen föreslår att förhållningssättet gentemot lärarutbildningen analyseras och
att eventuella förändringar i syfte att både synliggöra och förstärka samverkan om
detsamma övervägs.
-
Auditgruppen vill uppmuntra till en diskussion om hur förutsättningarna för
pedagogisk utveckling kan bli mer gynnsamma och hur det kommande
universitetsgemensamma pedagogiska idéprogrammet kan användas i detta arbete.
-
Auditgruppen fick höra att kursvärderingsprocessen och användandet av GUL inte
alltid fungerar. Dessa förhållanden bör undersökas.
11 (13)
Underlag till auditgruppen från HFS
Bilaga 1
1.
Allmänt om humanistiska fakulteten; surfa runt på http://hum.gu.se/
2.
HP/VP 2015-2017: http://hum.gu.se/digitalAssets/1506/1506232_hfs-handlings-och-veksamhetsplan2015-141030.pdf
3.
Institutionernas HP/VP (6 st): http://hum.gu.se/om-fakulteten/styrdokument/handlings--ochverksamhetsplaner/
4.
Verksamhetsplan för kansliet 2015: http://hum.gu.se/om-fakulteten/humanistiska-fakultetskansliet
5.
Uppföljning VP 2014: http://hum.gu.se/om-fakulteten/styrdokument/handlings--ochverksamhetsplaner
6.
Verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning 2015:
http://hum.gu.se/digitalAssets/1500/1500868_beslut-hfs-budget-2015.pdf
7.
Principer för fördelning av anslaget grund- och avanc nivå, 2015:
http://hum.gu.se/digitalAssets/1488/1488492_beslut-principer-grundutbildningsanslaget-2015.pdf)
8.
Principer för fördelning av fakultetsanslaget 2015:
http://hum.gu.se/digitalAssets/1481/1481759_principer-fordelning-fakultetsanslaget-2015.pdf
9.
Fyra nya rapporter (forskarutbildningen, samverkan, 2 st om forskning): http://hum.gu.se/omfakulteten/publikationer/rapporter
10. Information om styrelsens beredningsgrupper: http://hum.gu.se/omfakulteten/fakultetsstyrelsen/beredningsgrupper/
11. Information om prefekter, pro-prefekter, vice-prefekter http://hum.gu.se/om-fakulteten/prefekter/
12. Riskanalys HFS 2015: http://hum.gu.se/digitalAssets/1506/1506231_hfs-riskanalys-2015.pdf
13. Rapportering till Kvalitetsrådet/rektor våren 2014 ang ”uppföljning av vissa reformer” (bifogas)
14. Anvisningar för inrättande av utbildningsprogram:
http://hum.gu.se/digitalAssets/1469/1469349_anvisningar-utbildningsprogram-hfs131219.pdf
15. Handläggningsordning avvikelser studieregler:
http://hum.gu.se/digitalAssets/1504/1504514_handlaggningsordning-avvikelser-studieregler.pdf
16. Anvisningar för programråd: http://hum.gu.se/digitalAssets/1384/1384956_anvisningar-forprogramrad.pdf
17. UKÄ:s omdömen om HFS utbildningar (bifogas)
18. Kursplanemall för individuella läskurser på forskarnivå:
http://hum.gu.se/digitalAssets/1512/1512667_kursplanemall-individuella-kurser-fou-2015.pdf
19. Institutionsaudit 2011: http://hum.gu.se/om-fakulteten/internt/arkiv/institutionsaudits
20. Hum-Nytt: http://hum.gu.se/om-fakulteten/internt/humnytt/
12 (13)
Program platsbesök
Bilaga 2
08.20-8.30 Auditgruppen samlas
08.30-9.30 Fakultetsledning
Margareta Hallberg dekan, Mats Andrén prodekan, Åsa Wengelin vicedekan, Anna Nordling kc
9.45-10.45 Prefekter
Gunnar Bergh SPL, Thomas Bossius KUV, Håkan Karlsson HIS, Arne Rasmusson LIR, Christina Thomsen
Thörnqvist FLV
11.00-11.45 Studenter
Karoline Fällgren, Lina Olofsson, Axel Rosengren, Julia
12.00-12.45 Representanter för utbildning på grund och avancerad nivå
Anders Gustafsson HIS, Katharina Vajta SPL, Kerstin Ahlskog KUV, Tony Axelsson HIS, Karin Helgesson
SVE, Palle Kortteinen FLV, Mårten Ramnäs SPL, Dag Hedman LIR, Petra Pauli HIS
12.45-13.45 LUNCH med doktorander
Henrietta Adamsson Eryd SVE, Johannes Daun HIS, Heike Havermeier SPL,
Erik Persson KUV, Houman Sadri SPL, Tomas Hartvigsson, FLoV
13.45-14.30 Representanter för forskarutbildning
Henrik Björck LIR, Alf Björnberg KUV, Thomas Lindqvist HIS, Fredrik Engström FLV, Emma Sköldberg
SVE, Edgar Platen SPL, Tetz Rooke SPL, Per Holmberg SVE, Bia Mankell KUV
14.45-15.30 Representanter för forskning
Viceprefekter och forskare:
Mats Malm LIR, Lars Borin SVE, Lena Martinsson KUV, Joakim Sandberg FLV, Pernilla Myrne SPL,
Hanna Markusson Winqvist HIS, Katarina Plank LIR
15.40-16.20 Representanter för verksamhetsstödet
Helén Sandström (adminchef SVE), Caroline Tengroth (kommunikatör KUV), Katarina Moro (ekonom
SPL), Helena Bjärnlind (personalhandläggare FLV), Viktoria Öberg (utbildningsadm HIS),
Kristina Svensson (studievägledare, LIR), Mikael Strömberg (internationell handläggare,
fakultetskansliet)
16.20-16.40 Auditgruppen konfererar
16.40-17.00 Återföring till ledning
13 (13)