Mesta 6:40 m.fl - Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Gustaf Nyman, 016-710 87 05 Datum Diarienummer Aktnummer 2014-11-19 SBN/2011:74 1.21 1 (17) Samrådshandling Detaljplan för Mesta 6:40 m.fl Borsökna Eskilstuna kommun Mesta 6:40 Planbeskrivning Planprocessen – normalt planförfarande utan program I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under plansamrådet ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten. Detaljplanen godkänns av stadsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagandet har ”ej tillgodosedda sakägare” möjlighet att överklaga detaljplanen innan den kan vinna laga kraft. Eskilstuna kommun 2 (17) INLEDNING Handlingar Planbeskrivning och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Behovsbedömning Plankarta med bestämmelser Illustrationskartor Utredningar Under planarbetet har följande utredningar upprättats och tillförts handlingarna: - Dagvattenutredning, Norconsult 2014-10-23 - Markteknisk undersökningsrapport, Grontmij 2014-10-10 - Detaljerad stabilitetsrapport, Grontmij 2014-10-10 Bakgrund Efter inkommen begäran om planbesked för planläggning av bostäder inom fastigheten Mesta 6:40 gjorde planavdelningen i februari 2011 bedömningen att planläggning är möjlig. Stadsbyggnadsnämnden gav i december 2011 planavdelningen i uppdrag att starta arbetet med att ta fram detaljplan för del av Mesta 6:40 m.fl. Syfte Syftet med detaljplaneläggningen är att möjliggöra för bostäder i form av friliggande villabebyggelse, parhus, radhus eller kedjehus inom fastigheten Mesta 6:40. Planen ska ge flexibla byggrätter med möjlighet till en variation av byggnadstyper. Detaljplanen ska även omfatta fem befintliga parhus som byggts utan stöd av detaljplan, samt möjliggöra för parkering till Borsöknabadet. Planerad ny bebyggelse kan ses som en utveckling av den befintliga bebyggelsen i ett sammanhängande område med enfamiljshus och innebär förtätning av bostäder i redan befintligt bostadsområde. Plandata Läge och areal Området är beläget i Borsökna, ca 6 km söder om Eskilstuna centrum. Området omfattar ca 8 ha. Planområdets avgränsning Området avgränsas i väster av Borsöknavägen och angränsande villabebyggelse, i norr av Borsöknabäcken och skog, i öster av angränsande skogsfastighet och i söder av Faskungevägen och angränsande villabebyggelse. Markägande Området berör 15 fastigheter, nedan redovisas ägandeförhållanden och area för respektive fastighet. Fastighet Mesta 6:40 (del av) Mesta 5:11 (del av) Mesta 5:1 (del av) Mesta 6:45 (del av) Area Ca 5,7 ha Ägare Faskunge fastigheter AB Ca 1,6 ha Privatperson Ca 3 900 kvm Eskilstuna kommun Ca 4 600 kvm Eskilstuna kommun Eskilstuna kommun 3 (17) Mesta 5:69 746 kvm Mesta 5:70 Mesta 5:71 Mesta 5:72 Mesta 5:73 Mesta 5:74 Mesta 5:75 Mesta 5:76 Mesta 5:77 Mesta 5:78 Mesta 5:79 319 kvm 298 kvm 297 kvm 328 kvm 357 kvm 339 kvm 312 kvm 298 kvm 297 kvm 267 kvm Mentor i Eskilstuna Fastighetsutveckling AB Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Privatperson Kommunala ställningstaganden Översiktsplan I översiktsplan för Eskilstuna kommun, Översiktsplan 2030 (antagen 2013-0829), pekas området ut som utbyggnadsområde för bostäder. Området ligger inom den del av stadsbygden som ska byggas ut enligt förtätningsprincipen. Föreslagen planering har således stöd i kommunens översiktliga planering. Årsplan I kommunens Årsplan 2015 sätts fokus på stadsläkning, förtätning och att utveckla kopplingarna mellan stadsdelarna i enighet med översiktsplanen. Minst 300 nya bostäder ska byggas varje år. Detaljplanen för Mesta 6:40 är en del i att uppnå målen i årsplanen genom att förtäta Borsökna med fler bostäder. Grönstrukturplan I Eskilstuna kommuns grönstrukturplan, antagen 2006-11-22, pekas området ut som stadsdelsnära natur och grannskapets grönområde utan närmare precisering. Detaljplan Området omfattas idag inte av detaljplan. Miljöbedömning För att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL har en behovsbedömning gjorts av planförslaget. Planen är förenlig med hushållningsbestämmelserna i kap 3, 4 och 5 i miljöbalken. Inga naturvärden eller kulturmiljövärden berörs. Inga miljökvalitetsnormer överskrids. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon betydande påverkan på miljön. En miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL upprättas därför inte. Klimatplan I kommunens klimatplan, antagen 2012-12-13, anges mål för energiförbrukning och förnybar energi. Kommunens mål för förnybar energi anger att senast 2020 ska 20 % av fastighetsägarna i kommunen producera el eller värme från sol eller vind i anslutning till sin fastighet. Solkartan för Eskilstuna kommun visar på att det finns goda förutsättningar för produktion av solel inom planområdet. Befintliga byggnader pekas i stor utsträckning ut som ”mycket lämplig” för solfångare. Solkartan bör beaktas vid projektering av solfångare på befintliga och tillkommande byggnader inom planområdet. Eskilstuna kommun 4 (17) FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och kultur Mark och vegetation Området är i dagsläget en jordbruksfastighet av skiftande karaktär. Under inventeringar med kommunens biolog har områden med värdefull artrik natur avgränsats och föreslagen ny bebyggelse föreslås där påverkan på värdefull natur bedöms som liten. Närområdet innehåller artrik skog som har stora rekreationsvärden. Den geotekniska utredningen anger att området begränsas i väster av en höjdrygg med isälvsmaterial och i öster av en höjd med morän eller berg. Området med de befintliga husen ligger på en höjd på ca +25 vilken sluttar ned mot ett kärr. Övriga delar av området är relativt flacka med en nivå mellan ca +21 och +22. Större delen av området utgörs av ängs- och åkermark med några åkerholmar. I det nordvästra området finns ett vattenområde av främst kärrkaraktär. I nordost begränsas området av ett skogsområde med sly och lövskog. Planen medför att tidigare ej ianspråktagen ängs- och åkermark tas i anspråk för småhusbebyggelse. Planen anger en faktor för högsta andel hårdgjord yta på kvartersmark vilket syftar till att motverka att gröna ytor tas i anspråk för hårdgjorda ytor. För parkeringsplatserna ska ytorna ej hårdgöras utan får utföras med t.ex. grus eller armerat gräs. I angränsning till villabebyggelsen anläggs naturmark som barriär mot ny bebyggelse och för att skapa släpp mot Faskungevägen och angränsande skogspartier. Eskilstuna kommun Geotekniska förhållanden, skredrisk, grundläggning 5 (17) Grontmij har på uppdrag av planavdelningen tagit fram en geoteknisk undersökning för planområdet. Dessutom finns en geoteknisk kartering för att studera grundförhållandena inom ett större område i Mesta togs fram 1968, karteringens resultat har delvis använts som underlag. Befintliga hus För de befintliga husen inom området gränsar de till en höjdrygg av isälvsmaterial i väster. Från denna sluttar marken nedåt mot ett kärr med ca 6 m torv vilken underlagras av siltig sand till mellan 16 och minst 24 m i undersökta punkter. I en punkt har även lera med 3 m mäktighet registrerats. Norr om kärret ligger de befintliga husen på en höjd vilken utgörs av utfyllt material av block och grus mellan 2-6 m mäktighet. Under fyllningen finns lös lera vilken har konsoliderat för belastningen av fyllningen. Ingen lera har konstaterats i nu utförda punkter nära husen. Söder om de befintliga husen sluttar marken uppåt och övergår i sand. Nyexploatering För delen av planen som omfattas av ny exploatering skiftar markförhållandena inom området. Generellt utgörs jordlagren av 0,5 till 2 m torrskorpelera vilken underlagras av sand eller siltig sand upp till 10 m under markytan, därunder finns sannolikt en fast lagrad morän eller berg. I tre punkter i området har torv med upp till 6 m mäktighet registrerats. Hydrologiska förhållanden Grundvattenrör installerades i två punkter för att undersöka grundvattennivån. Rör G05 installerades strax norr om de befintliga husen, rör G16 i den södra delen av området. Rören installerades på djup 14 respektive 7 m. Detta för att undersöka eventuell hydraulisk koppling med Borsöknasjön. Nivån var i juli 2014 i rör G05 1,33 m under markytan (nivå +21,75) och i rör G16 2,27 m under markytan (nivå +21,83). Nivån i Borsöknasjön var på undersökningsdagen (juni 2014) +23,74. Det innebär alltså att en stor del av området ligger lägre än sjönivån och artesiskt grundvatten kan förväntas. Stabilitetsberäkning Stabilitetsberäkningar har utförts i enlighet med Skredkommissionens anvisningar i rapport 3:95 samt IEG:s rapport 4:2010-Vägledning för tillämpning av Skredkommissionens rapporter 3:95 och 2:96. Stabilitetsanalyserna har utförts genom traditionell beräkning av totalsäkerhetsfaktorer, dvs. s.k. hävdvunnen metod. För de befintliga husen så bedöms husen ha en tillfredsställande säkerhet mot skred. Däremot är marken nedanför husen känslig och uppfyllnad eller annat som ökar belastningen kan leda till skred där. Det bör däremot inte äventyra husen då ev. lösare jordlager under husen har konsoliderat och därmed uppnått tillräcklig hållfasthet för att motstå stora, djupa glidytor. För den föreslagna nyexploateringen så är området relativt flackt med en genomsnittlig lutning på endast några procent. Risk för skred kan allmänt sägas finnas vid slänter med lutning brantare än 1:10 gränsande mot partier med förutsättningar för skred. Ras eller skred inom området för föreslagna hus är Eskilstuna kommun 6 (17) därför osannolikt. Däremot kan lokala stabilitetsproblem uppkomma vid schakt, se vidare under kapitel 6.3. Skred kan även uppkomma i torven vid uppfyllnader som leder till nivåskillnader. Belastningsökning för uppfyllnad eller annat som kan äventyra stabiliteten bör därför undvikas och geotekniskt sakkunnig ska delta i planering och höjdsättning av området. Grundläggningsmetod Områdets geotekniska egenskaper varierar inom relativt små avstånd. Delar med mäktig torv som betecknades med y2, se bild nedan, är känsligt mot belastning och stora sättningar riskerar att uppstå redan vid små lasttillskott. Pålning av byggnader bör därför utföras inom området med torv; y2, se bild nedan. Området y1, uppvisar ingen torv men uppvisar ett lager torrskorpelera ovan sand och silt. Området bedöms klara laster från 1-1,5-våningshus om förekommande torrskorpelera skiftas ur. Med tanke på de skiftande förhållandena mellan lös och fastare jord bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras för fastställande av lämplig grundläggningsmetod för respektive hus. Om kompletterande undersökningar inte utförs med hänsyn till att det är farligt att bygga direkt på lera, bör den här delen, y1, också pålgrundläggas. Sanden innehåller silt och därför kan flytjordsproblematik uppstå vid regn i schakter. Hänsyn till detta samt risk för lokala skred ska tas vid schaktarbete. Orienteringskarta för grundläggning Markradon Delar av planområdets västra del ligger inom utpekat högriskområde för markradon enligt radonkarta från 1984. Frågan handläggs i samband med bygglovsprövningen, byggnader ska uppföras radonsäkert. Eskilstuna kommun Markföroreningar 7 (17) Enligt uppgifter från Länsstyrelsen finns historiska belägg för en handelsträdgård i nära anslutning till planområdet. Handelsträdgårdens utbredning visas i bilden nedan. Inom området har frilandsodling utförts där grönsaker, blommor, potatis, frukt eller bär odlats. Frilandsodlingen lades ned under 1970-talet och flyttade till växthus på andra sidan av Borsöknasjön. Frilandsodlingen kan ha besprutats med DDT, dock är bedömningen att marken innehåller så låga halter att man inte behöver vidta åtgärder vid byggnation. Marken är redan bebyggd och ingen tillkommande bebyggelse tillkommer inom detta område i planen. Planområdets nordvästra del berörs. Området som berörs av frilandsodlingen är redan bebyggt eller i anspråktaget på annat sätt med dammar för kräftodling. Vid det område där ny bebyggelse föreslås finns inga historiska belägg för verksamhet som kan bidragit till markföroreningar. Orangea stjärnan visar handelsträdgårdens placering. Röd markering visar handelsträdgårdens utbredning med frilandsodling. Historik Borsöknaområdet har varit planlagt sedan 1958. Planområdet har dock inte varit detaljplanelagt, utan använts som jordbruksfastighet. 2009 beviljades bygglov för fem parhus med carport i planområdets västra del. Den kommunalt ägda fastigheten Mesta 5:1 används som parkering till Borsöknabadet, ytan är dock inte planlagd för ändamålet och under sommartid är parkeringsytan underdimensionerad. Kulturmiljövärden Inga dokumenterade kulturmiljövärden finns inom planområdet. Bebyggelsen begränsas dock i höjd och utbredning för att passa in med angränsande villabebyggelse. Fornlämningar Enligt Riksantikvariatämbetets fornsök finns inga kända fornlämningar inom området. Eskilstuna kommun 8 (17) Bebyggelseområden Bostäder Bebyggelsen inom områdets nordvästra del består av fem parhus, uppförda 2011. Samtlig bebyggelse inom planområdet är uppförd i ett våningsplan med trä som fasadmaterial. Befintliga parhus inom planområdet. Detaljplanen möjliggör för bostadsändamål och ger en flexibel byggrätt som möjliggör för både fristående villa, par-, rad- eller kedjehus. Bestämmelsen syftar till att göra planen långsiktigt flexibel för att kunna svara på marknadens behov. Verksamheter Det finns inga verksamheter inom planområdet, planförslaget medför ej heller några verksamheter i området. Eskilstuna kommun Placering, utformning, material, byggnadsteknik 9 (17) Bebyggelsen regleras med bestämmelsen e1. För friliggande enbostadshus gäller en minsta tomtstorlek på 700m2, högst 30 % av tomtens area får bebyggas. För parhus och kedjehus är minsta tomtstorlek 300 m2. Högst en tredjedel av tomtens storlek får bebyggas. För radhus är minsta tomtstorlek 200 m2. Högst en tredjedel av tomtens storlek får bebyggas. För samtliga byggnadstyper får högst 25% av tomtmarken hårdgöras. För de befintliga parhusen bekräftas rådande placering i planen. Byggnadernas placering inom byggrätterna regleras med bestämmelsen p1 – på tomt med fristående enbostadshus skall huvudbyggnad placeras minst 4 meter från gräns mot granntomt, komplementbyggnader får placeras minst 1,0 meter från granntomt. För parhus skall huvudbyggnad placeras minst 4 meter från gräns mot granntomt och komplementbyggnader får placeras i gräns mot granntomt. För rad- och kedjehus får komplementbyggnad placeras i gräns mot granntomt. Inom hela planområdet gäller högsta tillåtna nockhöjd på 7,5 meter. Ny bebyggelse får uppföras med trä, tegel eller putsade fasader. För nya bostadskvarter mot angränsande villabebyggelse anläggs en remsa med prickmark för att motverka bebyggelse mot angränsande fastigheter. Mot lokalgatan införs en remsa med prickmark för att motverka bebyggelse längs vägen och skapa goda siktförhållanden från garage och carport. Utökad bygglovsplikt Kommunen kan enligt PBL (2010:900) kap. 4 § 15 bestämma omfattning av krav på bygglov enligt det som anges i kap 9. § 7 och 8. Med stöd av detta utökar kommunen bygglovsplikten inom planområdet för områden betecknade med B1 och B2. Den tillåtna exploateringsgraden och befintliga fastighetsindelningar medför att friytor inom planområdet av kommunen anses som värdefull miljö ur miljömässig synpunkt för att klara av kommunens dagvattenhantering och brandskyddsåtgärder. Planen medför, fullt utbyggd, en tät exploateringsgrad med en generös byggrätt som ändå kan garantera friytor för respektive fastighetsägare där fördröjningsytor för dagvattenhantering innefattas. Ytterligare tillbyggnad utöver tillåten byggrätt i detaljplan medför således att kommunen inte kan garantera tillräckliga friytor för lek, rekreation och fördröjning av dagvatten. Bestämmelsen utökar lovplikten för åtgärder enligt PBL 9 kap. 4 a och b punkt 1 §. Detta innebär att bygglov krävs för 25 kvm komplementbyggnad (s.k. Attefallshus) och 15 kvm tillbyggnad på huvudbyggnad. Service I Borsökna finns en kiosk, närmsta livsmedelsbutik finns i Stenby cirka fyra kilometer från planområdet. Närmsta vårdcentral finns i Fröslunda ungefär fyra och en halv kilometer. Närmaste förskola är Berga förskola, ca 1 km norr om planområdet. Närmaste grundskola, Mesta skola, är belägen ca 2,5 km norr om planområdet. Gymnasieskolor finns i centrala Eskilstuna. Eskilstuna kommun 10 (17) Friytor Naturmiljö, lek och rekreation Planområdet ligger i närheten av skogrika miljöer som medger till lek och rekreation. Vid Borsöknasjön finns även två badplatser. Borsöknabäcken som sådan har en hel del naturvärden, framför allt i sin övre del där den rinner med ett relativt naturligt lopp i skogsmark, till stor del skuggad och med varierande botten. Vid inventeringar har man bland annat konstaterat riklig förekomst av sötvattensmärla som är en indikator på god vattenkvalitet. Även längre ned i bäcken finns sötvattensmärlan. En del åtgärder har genomförts för att förbättra naturvärdena i bäcken och det finns planer på ytterligare insatser. Vattenområden Vattenområden Det finns inga vattenområden inom planområdet. Planen angränsar till Borsöknabäcken och anlagda dammar för kräftodling. I nära anslutnings till planområdet ligger Borsöknasjön. Strandskydd Delar av planområdet omfattas av strandskydd enligt 7 kap MB. För att få bygga innanför strandskydd krävs strandskyddsdispens. Strandskydd i detaljplanen upphävs på områden markerade med a1 på plankartan. Strandskyddet föreslås upphävas för redan ianspråktagen tomtmark och vägområden. Som särskilda skäl (7 kap 18§ MB) för upphävande av strandskyddet anges att kvartersmark, genom sin tidigare exploatering, till stor del saknar betydelse för strandskyddets syften. Upphävande av strandskyddet inom redan i anspråkstagen mark bedöms få ringa påverkan på strandskyddets syfte, då markområdena redan är ianspråktagna, privatiserade och tillgängligheten till strand och vatten är inom dessa områden redan begränsad. Biologiska värden bedöms inte påverkas på ett oacceptabelt sätt och påverkan på den allemansrättsliga tillgängligheten till strand- och vattenområden bedöms ej påverkas nämnvärt. Gator och trafik Gatunät och trafik Inom planområdet finns en enklare väg för trafik till de befintliga parhusen i området, vägen ansluter till Borsöknavägen väster om planområdet. Planen medför att en ny lokalgata anläggs som löper genom hela planområdet. För de befintliga parhusen behålls befintlig väg som samfällighet och markeras med g – marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning. Gång- och cykelvägar Det finns inga separerade gång- och cykelvägar inom området. Närmaste gångoch cykelväg löper längs Borsöknavägen och kopplar samman området Kollektivtrafik Närmaste busshållplats finns vid Borsöknabadet, ca 200 meter från planområdet. Området trafikeras av linje 1 som går mellan Borsökna – centrum och Torshälla. Eskilstuna kommun Parkering 11 (17) Parkering för befintlig bebyggelse sköts idag inom den egna fastigheten. Parkering för Borsöknabadet sker idag oreglerat inom fastigheten Mesta 5:1. Då ytan inte är anlagd för parkering utnyttjas ytan ineffektivt och infart till parkering är underdimensionerad för ändamålet. Ytan till höger i bilden används som parkeringsplats till Borsöknabadet, till vänster syns nuvarande väg till de befintliga parhusen. Parkeringsbehovet för bostadsändamål ska lösas inom kvartersmark på den egna fastigheten. Borsöknabadets parkeringsplats betecknas som P – parkering på plankartan. Parkeringsplatsen ska ha karaktär av grönområde och ytan ska delas in i mindre delar och bestå av armerat gräs. För Borsöknabadets parkering bedöms i en första etapp ca 40 platser som tillräckligt med möjlighet till utbyggnad i en andra etapp med ytterligare ca 20 platser. Störningar Buller Med hänsyn till trafikmängd, skyltad hastighet och avstånd till planerad bebyggelse från omkringliggande vägar så bedöms inte riktvärden för buller överstigas. Inga bullerdämpande åtgärder behövs för planens genomförande. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) är huvudman för vatten- och avloppsnätet inom planområdet. Ledningar från vilka anslutning kan ske finns i angränsande gator. Inom kvartersmark finns u-områden, där allmänna ledningar kan dras. Varje enskild bostad får en egen anslutningspunkt. Eskilstuna kommun 12 (17) El, tele, bredband, värme I dagsläget har Eskilstuna Energi och Miljö en luftburen el-ledning på 12 kV som löper genom planområdets norra gräns. Ledningen löper förbi de befintliga parhusen vid fastighetsgränsen. För att klara av skyddsavstånd från ledningen och för att skapa en miljö med låg magnetstrålning där människor vistas stadigvarande så ska ledningen grävas ner. Ledningen förläggs i lokalgatan. Avfall Eskilstuna Energi och Miljö hämtar avfall mot avgift. Nya lokal- och kvartersgator och vändplatser har dimensionerats för vändning med sopbil. I parhusområdet lämnas avfallet i sophus medan det i villaområdet läggs i enskilda kärl som fastighetsägaren ansvarar för att ställa ut vid hämtning. Dagvatten En dagvattenutredning har utförts av Norconsult AB på uppdrag av planavdelningen (dat. 2014-10-23). Dagvatten som samlas på hårdgjorda ytor ska enligt kommunens krav fördröjas till ett 10-årsregn. Befintlig dagvattenhantering Bostadsområdet söder om planområdet avvattnas via en dagvattenledning som är dragen genom planområdets sydvästra del och mynnar ut vid samma plats som utloppsledning i Borsöknasjön. Dagvattenavrinning från planområdet sker i huvudsak via diken. Marken sluttar mot Borsöknabäcken, dit avrinning sker. Taken avvattnas genrellt via stuprör och utkastare. Utloppet från Borsöknasjön sker via en grävd kanal och en trumma under Borsöknavägen. Framtida dagvattenhantering För att erhålla en tillfredställande dagvattenhantering med avseende på områdets beskaffenhet föreslås dagvatten i första hand omhändertas ytligt och avledas till recipient. Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, premeabel asfalt, grus eller en kombination av dessa. Även om det inte går att infiltrera dagvatten genom underliggande material kan genomsläpplig beläggning öka koncentrationstiden jämfört med asfalterade ytor. I plankartan finns en bestämmelse på kvartersmark att högst 25% av tomtens yta får hårdgöras för att möjliggöra fördröjning av dagvatten. Den framtida föreoreningsbelastningen på dagvatten förväntas utgöras av olje och erosionsprodukter från fordonsuppställning. Även erosion från byggnadsmaterial kan utgöra en föroreningskälla. Byggnadsmaterialen bör därför väljas med avseende på att minimera påverkan på miljön. Parkeringsytorna för borsöknabadet bedöms utgöra en av de främsta föroreningskällorna inom planområdet. Då ytan anläggs med genomsläppligt material kommer nyttan av en oljeavskiljare vara begränsad. Istället föreslår utredningen att överskottsvattnet, d.v.s. det vatten som inte infiltrerar, att samlas upp i svackdicken som anläggs kring parkeringsplatsen. Flödet från parkeringsytan bör separeras från flödet från Borsöknasjön. Dagvatten från hårdgjorda ytor på bostadsfastigheterna kan förmodas vara relativt rent om byggnadsmaterial med liten eller ingen miljöpåverkan väljs. Från mindre takytor som t.ex. förråd kan takvatten ledas på gräsmattorna via en utkastare. Dagvatten från större tak och garageuppfarter föreslås istället anslutas till markförlagda fördröjningsmagasin som ansluts till nytt eller Eskilstuna kommun 13 (17) befintligt dagvattenledningsnät, alternativt till ett system med diken om höjdsättningen tillåter detta. Utredningen föreslår att fördröjningen i allmänhet dimensioneras så att befintliga flöden inte överskrids. Avledningen av dagvatten från de allmänna ytorna bör i möjligaste mån ske i öppna diken där detta är möjligt. Även makadamdiken kan vara ett alternativ. Med strypta utlopp från dikena kan erforderlig fördröjningsvolym för dagvattnet från vägarna erhållas i dikena. Det bör dock säkerställas att inga skador sker om dikena skulle svämma över vid mycket kraftiga regn genom en noga planerad höjdsättning. Föreslagen dagvattenhantering, bilaga 2 i dagvattenutredningen Eftersom fastighetsbildning och husens placering fastställs vid bygglovsprövningen så ska dagvattenhanteringens exakta utformning utföras under projekteringen. Eskilstuna kommun 14 (17) GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Tidplan Januari 2014 Mars 2014 Maj 2015 Juni 2015 Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dagen planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Detaljplanen anger att kommunen inom planområdet är huvudman för allmän platsmark. Det innebär att kommunen ska ansvara för anläggande, drift och underhåll samt skötsel av allmänna platser. Med allmänna platser menas lokalgata, natur och park som är upplåtna för allmänheten. Ansvarsfördelning Exploatören ansvarar för och bekostar samtliga arbeten som ska utföras inom kvartersmark. Samråd Granskning Kommunfullmäktige antar detaljplanen Detaljplanen vinner laga kraft förutsatt att den inte överklagas. Kommunen ansvarar för anläggande, drift och underhåll av allmän platsmark som t.ex. lokalgator och allmän parkeringsplats. Exploatören ersätter Eskilstuna kommun för nedlagt arbete och utförda anläggningar inom allmän platsmark. Detta styrs i exploateringsavtal. Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB (ESEM AB) ansvarar för anläggande samt drift och underhåll av vatten och avloppsledningar, elledningar och bredband fram till anslutningspunkt. Planområdet ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp och ska anslutas till det. Ledningar finns i omgivande gator. Anslutning sker från ledningar i angränsande gator. ESEM AB ansvarar för dagvattenledningar fram till anslutningspunkt. Telia Sonera AB ansvarar för anläggande samt drift och underhåll av teleledningar fram till kopplingspunkt. Exploateringsavtal Exploateringsavtal ska upprättas mellan kommunen och exploatören för att reglera kostnader och genomförandet av detaljplanen. Fastighetsrättsliga frågor Berörda fastigheter Mesta 5:1, Mesta 5:11, Mesta 5:69-79, Mesta 6:40 och Mesta 6:45 Eskilstuna kommun Fastighetsbildning 15 (17) Del av Mesta 6:40, del av Mesta 6:45 och del av Mesta 5:11 som utlagts som allmän platsmark ska genom fastighetsreglering föras till den kommunala gatufastigheten Mesta 5:1. Kommunen ansvarar för att ansöka om fastighetsbildning när detaljplanen vunnit laga kraft. I exploateringsavtalet som upprättas mellan kommunen och exploatören kommer marköverföringarna som krävs för detaljplanens genomförande regleras. Del av fastigheten Mesta 6:45 kan överföras till Mesta 6:50 om fastighetsägaren önskar större tomt och en överenskommelse om fastighetsreglering kan träffas mellan parterna. Mesta 6:40 belastas av servitut för vatten- och avloppsledningar till förmån för Hyndevad 21:1. I samband med utbyggnaden av de kommunala VAledningarna blir delar av servituten onödiga och kan tas bort inom de nybildade fastigheterna. Exploatören ska i samråd med ESEM AB verka för att ändra belastande servitut i samband med övrig fastighetsbildning. Övrig fastighetsbildning inom kvartersmark ombesörjs och bekostas av fastighetsägaren. Gemensamhetsanläggningar Gemensamhetsanläggningen Mesta ga:7 som avser tillfartsväg till fastigheterna 5:70-5:79 samt Mesta 5:11 är upplåten på mark som avser bli Naturmark i detaljplanen. Infarten är dock flyttad till ett annat läge och har i dag utfart mot de planerade P-platserna. I samband med detaljplanens genomförande ska infarten flyttas mot lokalgatan i stället. Den mark som utlagts som kvartersmark inom Mesta 5:1 kan upplåtas till förmån för gemensamhetsanläggningen för att skapa en skyddszon mot parkeringsplatserna. Exploatören svarar för att tillfartsvägen ändras och bekostar en omprövning av gemensamhetsanläggningen, kommunen ansöker om anläggningsåtgärden. En ny tillfart till Mesta 5:11 öppnas från lokalgatan och norrut över kvartersmarken. Tillfarten säkerställs med servitut eller genom inrättande av gemensamhetsanläggning om fler nybildade fastigheter har behov av vägen. Ägaren till Mesta 5:11 svarar för att säkra tillfarten med lämplig rättighet i samband med att vägen byggs. Ledningsrätt Respektive ledningsägare ansöker om och bekostar ledningsrätt för sina ledningar inom u-områden. Exploatören upplåter marken utan ersättning Ekonomiska frågor Kostnader Detaljplanen bekostas av exploatören och regleras genom planavtal mellan exploatören och Eskilstuna kommun. Kostnaderna för utbyggnaden av den kommunala lokalgatan, parkeringsplatser och iordningställande av park- och naturmark samt viss fastighetsbildning bekostas av exploatören. Kostnaden fördelas ut på de byggrätter som planen ger. Eskilstuna kommun 16 (17) ESEM AB svarar för utbyggnad av ledningsnätet inom planområdet. Fastighetsägaren eller exploatören betalar anslutningsavgifter enligt gällande taxa. Kostnaden för markförläggning av luftledningen bekostas av exploatören. Fastighetsägaren bekostar och utför de byggnader och anläggningar på kvartersmark som möjliggörs enligt detaljplanen, samt nya in- och utfarter från parkeringar m.m. till allmänna gator och gång- och cykelvägar. Investeringar i angränsande kommunala gator som tillkommer på grund av exploateringen bekostas av exploatören. Detaljplanen innebär utökade drift- och underhållsytor för Stadsbyggnadsförvaltningen i form av ny lokalgata; gång- och cykelväg; parkoch naturmark inom området. Exploatören bekostar den fastighetsbildning som behövs för att genomföra detaljplanen. Respektive ledningsägare bekostar bildande av ledningsrätt för sina egna ledningar. Tekniska frågor El Befintlig 12 kV luftledning markförläggs i lokalgatan. Elnätet för ny planerad bebyggelse anläggs inom lokalgata. Vatten och avlopp Nytt VA-nät till planerad bebyggelse anläggs i huvudsak inom lokalgatan, förbindelsepunkter till nybildade fastigheters anläggs och upprättas efter samråd mellan exploatör och ESEM AB. Pumpstation anläggs inom planområdet. Fjärrvärme Fjärrvärmenätet kommer inte anslutas till planområdet. Stadsnät Området förbereds för anslutning till stadsnät. Parkering Parkeringsplatser för nytillkommen bebyggelse anordnas inom kvartersmaken. Allmän parkering för gäster till badplatsen sker på allmän platsmark. Dagvatten Dagvatten från kvartersmarken ska i första hand omhändertas lokalt och infiltreras på tomtmarken. Dagvattenmagasin ska inrättas för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor och tak innan inkoppling kan ske till dagvattennätet. Dagvatten från allmän platsmark ska i första hand tas om hand i öppna diken i anlutning till gaturummet där så är möjligt. Inom naturmarken kan större svackdiken anläggas med breddningsfunktion innan dagvattnet leds vidare till befintliga diken. Marksanering Om markföroreningar påträffas inom planområdet ska exploatören se till att sanering av marken sker till känslig mark (KM) enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, och i enlighet med miljöförvaltningens anvisningar, innan byggnation kan påbörjas. Eskilstuna kommun 17 (17) ARBETSGRUPP Arbetet med detaljplanen har bedrivits i projektform. Medverkande tjänstemän har varit: Camilla Ährlund Sheraz Iqbal Peter Jensen-Urstad Jörgen Westerlund Åsa Bengtsson Sjörs Magnus Nyström SBN/Planavdelningen SBN/Planavdelningen MoR/Miljökontoret Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö KLK/Mark och exploatering Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Anna Ekwall t.f. Planchef Gustaf Nyman Planarkitekt FPR/MSA
© Copyright 2024