1. No category

Strategisk
lokalförsörjningsplan
åren 2014-2018 med
utblick mot 2023
Strategisk lokalförsörjningsplan år 2014-2018 med utblick mot 2023
Fastighetsstrateg Michael Yhr i samarbete med Lokalstyrningsgruppen
Godkänd av kommunstyrelsen 2014-02-03
2013-12-16
2 (45)
Innehållsförteckning
Förord
Sammanfattning
1.
Inledning
1:1 Bakgrund
1:2 Syfte
1:3 Mål
1:4 Målgrupp
1:5 Arbetsmodell
1:6 Avgränsningar
1:7 Osäkerhetsfaktorer/riskanalys
1:8 Uppföljning
2.
Befolkningsprognos 2013-2022
3.
Kommunens planarbete och planerade bebyggelse
4.
Fastighetsbeståndet och lokalförsörjningsprocessen
5.
Ekonomi och investeringsbehov
6.
6:1
6:2
6:3
6:4
6:5
6:6
6:7
6:8
6:9
Barn- och ungdomsnämnden
Nulägessituation förskolelokaler och grundskoleanläggningar 2013
Befolkningsutveckling barn 1-5 år
Begreppen prognosticerad efterfrågan på platser, kapacitet, nyttjande- respektive beläggningsgrad
Prognosticerad efterfrågan på förskoleplatser
Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar förskola
Befolkningsutveckling barn 6-15 år
Prognosticerad efterfrågan på grundskoleplatser åk F-5
Prognosticerad efterfrågan på grundskoleplatser åk 6-9
Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar grundskola
7.
7:1
7:2
7:3
Utbildningsnämnden
Nulägessituation gymnasie- och vuxenutbildningslokaler 2013
Befolkningsutveckling 16-18 år och prognosticerad efterfrågan på gymnasieplatser
Lokalbehov och pågående planering/lokalutredningar
8.
8:1
8:1:1
8:2
8:3
8:4
8:4:1
8:4:2
8:4:3
8:4:4
8:4:5
8:4:6
8:4:7
8:4:8
Socialnämnden
Äldreomsorg
Nulägessituation lokaler och boenden inom äldreomsorgen 2013
Befolkningsutveckling 65-w och bedömt behov av antalet platser inom särskilt boende
Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar
Funktionshinder
Nulägessituation lokaler och boenden inom LSS 2013
Bedömt behov av antalet platser inom LSS
Nulägessituation lokaler och boenden inom socialpsykiatrin 2013
Bedömt behov av platser inom socialpsykiatrin
Beslutade lokalförändringar och pågående lokalutredningar inom LSS och SoL
Nulägessituation daglig verksamhet LSS 2013
Framåtblick och lokalbehov daglig verksamhet
Nulägessituation lokaler sysselsättning/dagverksamhet SOL 2013
9.
9:1
9:2
9:3
Kultur-och fritidsnämnden
Nulägessituation kultur-, bibliotek-, idrotts- och fritidslokaler 2013
Befolkningsutveckling, framåtblick och lokalbehov
Beslutade lokalförändringar och pågående planering/ lokalutredningar
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
10.
10:1
10:2
10:3
Förvaltningslokaler/administrativa lokaler
Nulägessituation kommunalhus och andra förvaltningslokaler 2013
Utveckling och framtida lokalbehov
Utredning om nya förvaltningslokaler och medborgarhus
11. Kultur- och äldrebyggnader
11:1 Nulägessituation 2013
11:2 Strategi för framtida ägande
12.
Övriga byggnader och lokaler
Bilagor:
1. Befolkningsprognos 2013-2018 med utblick mot år 2022
2. Objektförteckning lokaler (och boenden)
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
3 (45)
2013-12-16
4 (45)
FÖRORD
Arbetet med Järfälla kommuns strategiska lokalförsörjningsplan startade 2012. Denna lokalförsörjningsplan är den andra utgåvan. Med gällande fastighets- och lokalpolicy, strategiska
mål, riktlinjer och planer som grund, kompletterade med faktauppgifter och nödvändiga antaganden, är syftet med lokalförsörjningsplanen att i tid ange behov och hushållning av lokaler på kort och längre sikt för vård, omsorg, utbildning, kultur, fritid och övriga kommunala
verksamheter. Målet är att lokalförsörjningsplanen ska bidra till att skapa förutsättningar för
ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler och leda till att balans uppnås mellan behov,
tillgång och efterfrågan på lokaler för kommunens olika välfärdstjänster.
Kommunstyrelseförvaltningens ledningskontor ansvarar för att det översiktliga lokalförsörjningsarbetet bedrivs i nära samarbete med representanter från kommunens samtliga förvaltningar i den s.k. lokalstyrningsgruppen. Huvudsakligt ansvar för verksamhetsförvaltningarna
är att i god tid redovisa sina behov på kort och lång sikt. Ledningskontoret har att - utöver
sitt samordningsansvar för kommunens samlade lokalförsörjning – svara för framtagande av
befolkningsprognos och lokaliseringsplanering. Fastighetsavdelningen har att administrera
in/uthyrning, förvaltning samt projektgenomförande av lokaler för kommunens verksamheter
i egen regi.
Lokalförsörjningsplanen utgör ett planeringsunderlag till kommunstyrelsens anvisningar för
kommunfullmäktiges flerårsplan med mål och budget. Samtliga nämnder och förvaltningar
förutsätts använda planen och ta hänsyn till dess inriktning i samband med det årliga budgetarbetet.
Elisabeth Särenfors
Kommundirektör
Göran Persson
Ekonomidirektör
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
5 (45)
SAMMANFATTNING
Järfälla kommuns strategiska lokalförsörjningsplan är ett dokument som beskriver kommunens samlade behov av platser samt utbud och behov av lokaler inom kommunens verksamhetsområden. Syftet med lokalförsörjningsplanen är att den ska utgöra ett verktyg för planering för framtida behov av platser och lokaler, underlätta planering för förändringar av lokalbeståndet i tid samt med framförhållning kunna bedöma framtida investeringsbehov och
kommunens samlade lokalkostnader. Målet är att lokalförsörjningsplanen ska bidra till att
skapa förutsättningar för ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler.
Lokalförsörjningsplanen ska ge förutsättningar för samsyn i inom planeringsområdet lokalförsörjning, utgöra ett planeringsunderlag i mål- och budgetarbetet samt användas som ett
planeringsverktyg av kommunens tjänstemän. Lokalförsörjningsplanen ska även årligen
revideras/aktualiseras av kommunstyrelsen.
Verksamhetsförvaltningarna/nämnderna har initiativet och ansvaret att bevaka och formulera
det uppföljande behovet till kommunstyrelsen som har uppdraget att sammanställa och planera för helheten. Tekniska nämnden har därefter att det huvudsakliga ansvaret för att
genomföra åtgärderna enligt lokalförsörjningsplanen. Det bör särskilt noteras nämndernas/verksamheternas ansvar för att över tid bära sina lokalkostnader.
Järfälla kommun äger och hyr in fastigheter som förvaltas av tekniska nämndens fastighetsavdelning. Vid slutet av år 2013 uppgick kommunens totala fastighetsvolym till ca
348.700 m2, varav ca 79 % är kommunägda lokaler och byggnader. Barn- och ungdomsnämnden är den största lokalkonsumenten och nyttjar ca 44 % av lokalbeståndet närmast
följt av socialnämnden med sina ca 17 %.
Den totala budgetomslutningen för fastighetsbeståndet inklusive fastighetsadministrationen
uppgick år 2013 till ca 415 mnkr och den totala investeringsbudgeten till 410 mnkr.
År 2014 ligger investeringsbudgeten inom fastighetsområdet på ca 444 mnkr.
Uppgifter som ligger till grund för behovsbedömningarna är främst kommunens befolkningsprognos 2013-2022 som inkluderar kommunens planerade utbyggnad av bostäder samt
nämndernas/förvaltningarnas kapacitetsbedömningar m.m. I det följande ges en sammanfattande bild över situationen för respektive nämnd:
Barn-och ungdomsnämnden
Enligt nämnden visar befolkningsprognosen för år 2013 på att platsbehovet i förskola och
skola ökar, dvs ungefär på samma nivå som förra årets prognos. Sett till hela kommunen ser
det ut som Järfälla klarar platsgarantin för förskolebarnen fram till hösten 2014 med de kapacitetshöjande åtgärder som kommunen genomfört under 2012 och 2013. I dagsläget har
kommunen har tillräckligt med platser i grundskolan från förskoleklass till årskurs fem under
det närmaste två åren. Problemet som skolorna brottas med är de stora barnkullar som ska
börja förskoleklass. Kapaciteten finns totalt sett i skolan men inte för alla förskoleklassbarn.
Där måste skolorna se över sin organisation för att lösa detta. Det behövs även kapacitetshöjande åtgärder för att klara av detta. När det gäller de högre årskurserna finns kapacitet till
och med år 2016. Efter det saknas tillräcklig kapacitet enligt prognosen och lösningar måste
åstadkommas.
Till hösten 2013 har alla barn som behövt plats fått det, även om alla föräldrars önskemål
inte kunnat tillgodoses. En underkapacitet kan dock konstateras i Jakobsbergs södra del.
Men genom de utökningar av nästan 140 platser som skett under 2013 kommer kommunen
enligt prognosen att klarar av behovet för förskola även i Jakobsberg till och med 2014 samt
i kommunen totalt. Däremot kan Jakobsberg inte ta emot alla årskurs 6-9 elever, vilket dock
inte är något reellt problem eftersom många elever i praktiken väljer främst skolor i Viksjö
där det finns överkapacitet. När det gäller årskurs 6-9 planeras Tallbohovskolan att avveckla
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
6 (45)
årskurs 6-9, där ett första steg blir att inte ta in några sexor till hösten 2015.Under 2014
kommer en plan att tas fram för hur avvecklingen ska gå till.
I Kallhäll/Stäket är kapacitet och behov på förskolesidan balanserat till och med år 2017 då
viss underkapacitet uppstår men detta bör lösas inom befintliga skolor samt i samband med
Kopparvägens återuppbyggnad och den ökade kapaciteten då Almarevägens förskola byggs
permanent. Fr.o. m 2014 bedöms dock det brist på skolplatser F-5 från enligt prognosen. År
2013 löstes underkapaciteten genom att Ulvsättraskolan övertog en paviljong från från Vattmyra förskola som där använts som evakuering under utbyggnaden vilket skapade 50 platser.
Till år 2015 beräknas Ulvsättraskolans utbyggnad vara klar vilket ökar kapaciteten med 150
elever. Vad gäller åk 6-9 har Källtorpskolan 400 elever inskrivna hösten 2013 och detta
innebär att de har en överkapacitet på ca 100 platser. Enligt nuvarande prognos kommer
dock det bara vara fram till 2015.
Viksjös behov av förskoleplatser sjunker stadigt från ca 920 platser år 2013 till ca 870 platser år 2022. De har därmed en överkapacitet men då kommunen som helhet har underkapacitet behövs dessa platser för att klara platsgarantin. F-5 i Viksjö har ett ökande behov fram
till år 2015 och sen beräknas det sjunka nedåt från och med år 2016. Behovet bör klaras
inom nuvarande kapacitet då elever väljer att även gå i andra skolor. För att klara av behovet
att ta emot elever med autism på Sandvikskolan samt för att kunna ta emot alla elever som
börjar förskoleklass behövs kapaciteten förstärkas, vilket planeras ske genom etablerandet av
en paviljong på Sandvikskolan.
Barkarby/Skälby bedöms klara behovet för förskolebarn. I Skälby säger prognosen ett
minskat behov av platser fram till 2017 och sedan ökar behovet igen medan Barkarby har ett
jämt behov av platser fram till år 2022. Däremot ser det ut att bli svårt för skolorna att klara
av att ta emot alla barn år 2014-2015 för F-5 i Skälbyområdet. Framförallt gäller det behovet
av platser för förskoleklass i Skälby- och Barkarbyområdet. Därför planeras nu att ersätta
den nuvarande paviljongen på Skälbyskolan med en paviljong i två våningar och därmed öka
kapaciteten till hösten 2014. Fr.o.m. år 2017 och framåt sjunker dock behovet enligt prognosen.
Ett kommande problem enligt prognosen är Barkarbyfältet där behovet har ökat markant
från förra prognosen. Den nya för- och grundskolan, Herrestaskolan, som planeras vara klar
2015 har plats för 100 förskolebarn och 300 årskurs F-5 elever. Behovet för förskolebarn år
2015 beräknas vara cirka ca 330 barn vilket gör att den tillfälliga förskola och skolan Karlslund behövs från och med år 2015 som enbart förskola. Tillsammans med Dalens förskola
klaras behovet av fram till år 2016. Men planeringen av flera förskolor och även på sikt en
skola behövs göras för att möta det kommande behovet.
Utbildningsnämnden
I likhet med planeringsförutsättningarna för övriga kommuner i regionen minskar årskullarna
i gymnasieåldern de kommande åren. Dessutom är marknaden i mindre utsträckning begränsad till kommunens gränser. En stor andel av Järfällas ungdomar går i gymnasium i annan
kommun. För kommunens gymnasieskolor innebär de minskade årskullarna en del ekonomiska problem och krav på att ställa om verksamheten när det gäller lokaler. Utifrån dessa
förutsättningar har därför en större omorganisation skett av gymnasieverksamheten under
året som inneburit att tidigare fem gymnasieskolor blivit tre. Som en följd av detta beräknas
Kvarnskolans lokaler friställas för annan kommunal verksamhet från och med juni år 2014.
Den lokalmässigt största strategiska utmaningen för gymnasieutbildningen är projektet
Barkarby College som planeras ligga vid den planerade nya järnvägsstationen i Barkarby.
Kommunstyrelsen har den 19 november 2012 givit dåvarande kommunledningskontoret i
uppdrag att utarbeta ett förslag till koncept för eftergymnasial utbildning i ett samarbete mellan kommunen, näringslivet och universitet/högskolan samt med koppling till tidigare utbildning. Vidare ska med uppdragsbeskrivningen som grund ett förslag till program för inbjudan till partnerskap med en extern fastighetsutvecklare utarbetas i syfte att inom Barkar-
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
7 (45)
bystaden II utveckla ett fastighetskoncept med byggnation, ägande och förvaltning av lokaler
för undervisning, kommersiell och administrativ service och övriga näringsverksamheter.
Vidare innebär förslaget att nuvarande NT-gymnasiet och YTC flyttar till Barkarby College
som i dagsläget beräknas kunna ske omkring år 2017. Som en konsekvens av detta skulle
kommunens vuxenutbildning (JLC) kunna flytta in i Jakobsbergskolan och större delen av
kommunens inhyrda lokaler i utbildningscentrum sägas upp och lämnas.
Socialnämnden
Baserat på år 2012 behöver 3,3% av befolkningen över 65 år någon form av särskilt boende.
Ett nytt vård-och omsorgsboende om ca 40 platser bedöms därför behövas inom de närmsta
åren, vilket det nu pågår en planering för i Viksjö centrums omedelbara närhet. Dessutom
finns behov av ytterligare ett äldreboende omkring år 2020. Inom funktionshinderområdet
bedöms ca 2% under 65 år ha behov av insatser kommande år. Behov av en ny gruppbostad
eller serviceboende bedöms behövas vartannat år fram till år 2018, där varje nytt boende
omfattar ca tio platser. Resterande tid under prognosperioden fram till 2022 bedöms behov
föreligga om ytterligare två-tre gruppbostäder, varav ett psykiatriboende. Utöver detta tillkommer behov av lokaler för daglig verksamhet, oavsett om kommunen eller något privat
utförare är lokalanskaffare. För närvarande finns dock inget som tyder på ett utökat lokalbehov för kommunens egen-regiverksamhet.
Kultur-och fritidsnämnden
Ingen av kultur-och ungdomsverksamheterna är idag helt direkt styrd av befolkningsutvecklingen. Däremot bedöms efterfrågan på idrottslokaler öka närmast parallellt med befolkningsutvecklingen. Med tanke på att kommunen enligt en samlad bedömning kommer att växa
kraftigt under den kommande tio-femtonårsperioden kommer självfallet nya verksamheter
behöva tillkomma och som ställer krav på anläggningar och faciliteter.
För närvarande pågår planering för flera lokalförändringar inom kultur-och fritidsområdet
såsom tex en nybyggd simhall i Jakobsberg och en ny integrerad idrottshall som även kan
användas som allmänna samlingslokaler och kulturarrangemang i den nya Herrestaskolan i
Barkarbystaden. Dessutom har kommunfullmäktige i samband med beslut om mål och budget för år 2014 anslagit investeringsmedel för att en ny stallbyggnad uppförs samt att en
mindre renovering görs av nuvarande stall vid Säby ridanläggning. Ytterligare lokaler/anläggningar kommer på sikt att behövas inom Barkarbystadens fortsatta utbyggnad.
Förvaltningslokaler
Kommunens centrala administration är främst lokaliserade till tre byggnader Kommunhuset,
Posthuset och Kvarnkontoret. Ca 550 personer har här sina arbetsplatser. På kort sikt bedöms
dessa tre byggnader rent ytmässigt räcka till för den centrala administrationen men lokalerna
i kommunalhuset och Posthuset är inte flexibla och är omoderna när det gäller att skapa nya
arbetsformer vilket inte befrämjar samarbete. Detta samarbete försvåras ytterligare av att
den centrala administrationen just är utspridd i huvudsakligen tre byggnader. Mot bland annat den bakgrunden pågår en utredning sedan drygt två år om att närmare utreda förutsättningarna för nya förvaltningslokaler och medborgarhus mellan Vasaplatsen och Ynglingavägen i centrala Jakobsberg.
För närvarande ligger fokus på fördjupningsstudier av byggnadens storlek, funktioner och
investeringskostnader utifrån två alternativ. Det ena alternativet innebär att i stort sett hela
Vasaplatsen tas i anspråk och att gamla kommunalhuset rivs. En byggnadskropp i 7-8 våningar föreslås där de nedre planen innehåller medborgarfunktioner med entréer och passage
på väg till och från stationen. Det andra alternativet innebär att den stationsentrén byggs över
med en högre byggnad som ska nå en högre totalhöjd än Posthuset, likt ett landmärke. Publika funktioner som till exempel bibliotek, hörsal och kommuninformation kan läggas mitt i
stråket från stationsentrén mot Riddarplatsen. Gamla kommunalhuset och Vasaplatsen behålls intakta. Utredningen beräknas vara klar för behandling i kommunstyrelsen omkring
årsskiftet 2014/2015.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
8 (45)
Kultur-och äldrebyggnader samt vissa speciallokaler m m
Kommunen har också en ca 130 st kultur-och äldre byggnader samt en del andra mer specialanpassade lokaler. I juni 2012 beslöt kommunstyrelsen att godkänna en strategi avseende
kommunägda kultur- och äldrebyggnader som innebär ett ställningstagande om vilka av
dessa byggnader som långsiktigt ska förbli i kommunal ägo.
Bland annat framgår att kommunens sex större gårdar, dvs Görväln, Sandvik, Skälby, Säby,
Ulvsättra och Rocksta samt byggnader inom Ängsjö friluftsområde ska förbli i kommunal
ägo samtidigt som ett 25-tal andra byggnader har bedömts som motiverat att successivt
avyttra , huvudsakligen genom försäljning. Vad gäller det sistnämnda har förberedelsearbetet
inför försäljning av Strömsdalstorpet i Kallhäll respektive egnahemsbyggnaden vid
Vibblabyvägen i Jakobsberg påbörjats under året. Därutöver har tre stycken icke bevarandevärda förrådsbyggnader vid Norrviksvägen rivits.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
1.
Inledning
1:1
Bakgrund
9 (45)
Järfälla är en kommun under stark tillväxt och behovet av kommunal service kommer att
förändras markant. Under den kommande tjugoårsperioden beräknas Järfällas befolkning öka
med 30 000 invånare enligt den regionala planeringen av Stockholms län. Kommunen måste
därför så långt möjligt ha en långsiktig planering för att kunna tillgodose behovet av platser
och ändamålsenliga lokaler för förskola, skola och vård- och omsorg etc. En sådan plan kräver inventering och en årlig uppföljning av rådande lokalnyttjande och kommande års lokalbehov samt ett väl fungerande system för samordning mellan inblandande aktörer. De förändringar som föreslås ska leda till långsiktig nytta för kommunen, goda förutsättningar för
verksamheterna och möjliggöra ett effektivt nyttjande av lokalresurserna.
Lokalförsörjningsplanen är ett verktyg för att kommunen på såväl lokal som central nivå ska
kunna planera det långsiktiga behovet av lokaler. Planen utgår från lokalsituationen som
råder vid slutet av år 2013.
I enlighet med kommunens fastighets- och lokalpolicy 1) har kommunstyrelseförvaltningens
ledningskontor att tillsammans med förvaltningsrepresentanterna i den s k lokalstyrningsgruppen arbetat fram en metod och ett gemensamt verktyg för lokalförsörjningen. Detta arbete möjliggör en samsyn i frågor som rör lokalförsörjningsplanering och som i sin tur ger
goda förutsättningar till fortsatt arbete med förbättringar och effektiviseringar.
Med strategisk lokalförsörjningsplanering avses en strukturerad process för att samordna
planeringen av lokalförsörjningen med kommunens övriga strategiska planering inklusive
fysiska och ekonomiska planering. Resultatet av planeringsarbetet dokumenteras i en lokalförsörjningsplan som även innehåller bedömningar av behov och prognoser för viktiga
områden.
1:2
Syfte
Den övergripande strategiska lokalförsörjningsplanen är ett verktyg för att möjliggöra planering av behovet av lokaler. Med gällande fastighets- och lokalpolicyn, strategiska mål och
planer som grund, kompletterade med faktauppgifter och nödvändiga antaganden, är syftet
med lokalförsörjningsplanen att ange behov och hushållning av lokaler på kort och längre
sikt för vård, omsorg, utbildning, kultur, fritid och övriga kommunala verksamheter. Utifrån
dessa underlag redovisas sedan förslag på åtgärder för att anpassa lokalbeståndet till behoven
m.m.
1:3
Mål
Den strategiska lokalförsörjningsplanen ska leda till att flera mål uppnås:
 På sikt ska balans uppstå mellan behov, tillgång och efterfrågan på lokaler för
kommunens olika verksamheter.
 Kommunens kontor/förvaltningar ska ha en gemensam bild av plats- och lokalbehovet
och i ett ekonomiskt perspektiv se kommunen som en helhet, på kort och lång sikt.
 Lokalförsörjningsplanen ska utgöra underlag till arbetet med den ekonomiska
planeringen i mål- och budgetarbetet och revideras och sammanställas årligen av
kommunstyrelsen.
_______
1)
Järfälla kommuns fastighets- och lokalpolicy. Fastställd av kommunfullmäktige 5 september 2011, § 104 (Dnr
Kst 2010/359).
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
1:4
10 (45)
Målgrupp
Målgruppen för den strategiska lokalförsörjningsplanen är primärt kommunledning, politiker, verksamhetschefer, samt kontraktsskrivare. Lokalförsörjningsplanen ska även användas
av kommunens tjänstemän som ett strategiskt planeringsverktyg i det dagliga arbetet.
1:5
Arbetsmodell
Arbetet med lokalförsörjningsplanen bedrivs i projektform och i nära samarbete mellan
kommunens olika kontor i en förvaltningsövergripande tjänstemannagrupp - Lokalstyrningsgruppen (Lokstyr).
Lokalförsörjningsplanen revideras årligen. Vid lämplig tidpunkt under året analyseras erfarenheterna, underlagen ses över, förändringar uppdateras och konsekvenserna belyses inför
revideringen av lokalförsörjningsplanen.
Arbetsprocessen är uppdelad i tre steg:
Steg ett består av insamling av grunddata och fakta som bygger på insamlade uppgifter från
bl a datoriserade system, kommunens förvaltningar, egna enheter och externa utförare samt
myndigheter. Därefter bearbetas informationen och sammanställs av lokalstyrningsgruppen.
Steg två utgörs av analys och behovsbedömningar av verksamhetsnämnderna/ förvaltningarna som sedan sammanställs. Uppgifter som ligger till grund för behoven är bl.a. översiktsplanen, förvaltningarnas kapacitetsbedömningar, kommunens befolkningsprognos och den
planerade bostadsproduktionen i Järfälla.
Slutligen sammanställs en preliminär utgåva som granskas av kommunledningsgruppen
(KLG) innan den förs fram för beslut om godkännande i kommunstyrelsen.
Processen baseras på den av kommunfullmäktige fastställda fastighets- och lokalpolicyn som
uttalar att lokalförsörjningsplanen ska utgöra ett planeringsunderlag för arbetet med kommunstyrelsens anvisningar till kommunfullmäktiges flerårsplan med mål och budget. Samtliga nämnder och förvaltningar förutsätts ta hänsyn till inriktningen i lokalförsörjningsplanen.
1:6
Avgränsningar
Lokalförsörjningsplanen avser tidsperioden 2014-2018 med utblick mot 2023. Planen är på
övergripande nivå och går inte in på alla detaljer och enskilda projekt. Vidare finns ett antal
faktorer som bör förtydligas och/eller avgränsas samt som påverkar bland annat lokalförsörjningsanalyserna:
Kapacitetsbedömningarna och det maximala platsantalet för förskola och grundskoleverksamheten, som genomfördes 2011 med vissa revideringar 2012 respektive 2013, är
framtagna och fastställda av Bun-kansliet tillsammans med respektive verksamhetsutövare
(enhetschef) och kan dels bero av utförarens organisation, dels hur de använder sina lokaler.
Bedömningen grundar sig på lokalernas fysiska förutsättningar och till de pedagogiska krav
som ställs på verksamheten2)
Hemtjänst, dagverksamhet, flyktingfrågor och individ- och familjeomsorg är exempel
på verksamheter som ingår i socialnämndens ansvar men som har relativt begränsad lokalanvändning. De kommer därför inte att behandlas i denna lokalförsörjningsplan.
________
2)
Kapacitetsplan för lokaler inom barn- och ungdomsförvaltningen okt 2013, rev nov 2013 , Dnr BUN 2013/247
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
11 (45)
Underhållsbehov av Järfälla kommuns lokaler behandlas generellt inte i lokalförsörjningsplanen. Undantag gäller vid större renoveringsbehov, som hanteras som investeringsprojekt. Generellt finns program för fortlöpande underhållsbehov för varje enskilt objekt och
detta program administreras och uppdateras av tekniska nämndens fastighetsavdelning.
Bedömning av lokalers tekniska status och arkitektoniska värden finns inte med i
lokalförsörjningsplanen.
1:7
Osäkerhetsfaktorer/riskanalys
Det finns många osäkerhetsfaktorer som påverkar lokalförsörjningsplaneringen och bedömningar av framtida lokalbehov. Exempel på faktorer som över tid kan ha låg eller hög betydelse för lokalförsörjningen och som är opåverkbart för lokalstyrningsgruppens arbete är;
förändring av befolkningsprognosen och befolkningsutvecklingen, ändrade flyttströmmar
inom regionen, politiska beslut, antalet privata utförare som får tillstånd att bedriva verksamhet i kommunen, det fria skolvalet på gymnasienivå, konjunkturutvecklingen, sysselsättningsgraden bland kommuninvånarna, förändringar i pågående arbete med detaljplaner och
samhällsplanering, nybyggnationer och färdigställandetidpunkter, långa ledtider för iordningsställande av nya verksamhetslokaler m.m.
1:8 Uppföljning
Lokalförsörjningsplanen är informativ (ej verkställande) och ska användas som ett planeringsverktyg. Målsättningen är att den ska uppdateras årligen så att förändringar i förutsättningarna för behovsbedömningarna m.m. följs upp. Det krävs en aktiv bevakning och kontinuerlig uppföljning av varje uttalat behov. Ansvaret för bevakning och uppföljningen av behoven ligger hos verksamhetsnämnderna via lokalstyrningsgruppen. I aktuella fall görs en
fördjupad behovsutredning där bl a behovet som redovisas i lokalförsörjningsplanen antingen bekräftas eller korrigeras. När behov endast bedöms kunna lösas genom om-, till eller
nybyggnad ska lokalprogram tas fram med stöd av kommunens fastighetsavdelning och i
enligt med kommunens fastställda lokal-och fastighetspolicy. Den fördjupade behovs-och
lokalutredningen ligger sedan till grund för kostnadsuppskattningar och beslut om åtgärder.
2.
Befolkningsprognos 2013-2022
För närvarande (31/12 2012) uppgår kommunens befolkning till 68 210 invånare, vilket är en
ökning med 890 invånare jämfört med föregående år. I kommunens befolkningsprognos
2013-20223) ser utvecklingen ut på följande sätt uppdelad på åldersklasser.
Kommunprognos
Ålder
0-5
6-9
10-12
13-15
16-18
19-24
25-44
45-64
65-79
80-w
Summa
År
2012
Utfall
5340
3627
2468
2244
2653
5284
18173
16570
9055
2796
68210
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
5374
3716
2603
2305
2447
5344
18406
16594
9302
2879
68970
5510
3769
2708
2452
2389
5507
19034
16747
9494
2971
70581
5647
3878
2801
2580
2407
5578
19721
17077
9652
3050
72390
5763
3970
2928
2731
2492
5561
20412
17493
9708
3173
74233
5890
4039
2983
2831
2625
5523
20909
17828
9784
3306
75717
6077
4113
3048
2922
2748
5571
21512
18270
9837
3428
77526
6194
4190
3083
3035
2877
5552
21921
18696
9869
3560
78976
6317
4245
3170
3091
2973
5660
22353
19072
9966
3662
80509
6439
4334
3240
3149
3054
5784
22751
19443
10030
3811
82036
6548
4441
3266
3185
3158
5924
23091
19786
10050
3999
83446
_____
3)
Befolkningsprognos 2013-2022 för Järfälla kommun,byggbaserat scenario. Statisticon AB mars 2013
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
12 (45)
Under prognosperioden 2012-2022 ökar folkmängden i Järfälla kommun med 15 236 invånare, från 68 210 till 83 446 personer. Orsaken är att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara
1152 personer per år och födelseöverskottet 372 personer per år. Anledningen till den förväntade befolkningsökningen är kommunens utbyggnad av bostäder i bl.a. Barkarbystaden
och Jakobsberg.
Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt 5902 personer per år medans utflyttade skattas
till 4750 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 1152 personer för varje år under prognosperioden.
Antalet barn som föds förväntas vara 910 per år i genomsnitt under prognosperioden medan
antalet avlidna skattas 538 personer. Detta medför en befolkningsökning med 372 personer
per år.
3.
Kommunens pågående planarbete och planerade bebyggelse
Inom kommunen pågår arbete med detaljplaneläggning för nya bostadsområden samt komplettering av befintliga bostadsområden. I takt med att stockholmsregionen växer så ökar
trycket på bostadsbyggandet även i Järfälla. Enligt Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 (RUFS2010) är Järfälla den fjärde kommunen i regionen vad det gäller årligt
tillskott av bostäder från 2010 till 2030 med en nivå på 450 enligt alternativ låg och 650 enligt alternativ hög. Nybyggnationen av bostäder förväntas enligt kommunens befolkningsprognos bli cirka 520 färdigställda bostäder per år under den kommande tioårsperioden vilket således är något över i RUFS2010 angiven lägsta nivå.
Kommunfullmäktiges mål för bostadsbyggande är enligt nu gällande översiktsplan, framtagen 2001 och aktualitetsförklarad 2007, satt att motsvara en årlig befolkningsökning med
0,65% invånare under en tjugoårsperiod från 2001-2020 vilket idag kan översättas till ca 440
personer per år. Utvecklingen de senaste åren har dock inneburit en betydligt högre befolkningsökning, ca 1 000 invånare per år under de senaste åren och de prognoser som finns
visar på en ytterligare ökning under de kommande 20 åren med upp till 1 500 invånare per år
i snitt. Det sägs dock även i gällande översiktsplan att Järfällas befolkningstillväxt bör ligga i
nivå med länets vilket implicit medger ett bostadsbyggande som motsvarar en betydligt
högre befolkningsökning än tidigare uppskattad nivå på 0,65%. I skrivande stund pågår arbetet med en ny översiktsplan som utgår från ett bostadsbyggande enligt de nivåer RUFS2010
anger (se ovan), men något specifikt mål utöver denna skrivning finns inte i samrådsförslaget.
För att klara denna stora befolkningsökning har kommunen ett stort antal pågående detaljplaner, både i form av komplettering och helt nya bostadsområden, där de som möjliggör
störst antal bostäder i all korthet redovisas nedan:
Barkarbystaden
Kommunens största utbyggnadsprojekt där uppskattningsvis 5 000 bostäder ska byggas med
ca 6000 arbetsplatser. En fördjupad översiktsplan antogs under 2006 där ramarna för utbyggnaden fastslogs. Utbyggnaden för flottiljområdet pågår där ett hundratal bostäder återstår att färdigställas. Värt att notera från flottiljområdet är det nyligen färdigställda äldreboendet. Utöver detta så vann detaljplanen Barkarbystaden I laga kraft 2012 vilket möjliggör
en utbyggnad om ca 2 200 bostäder vid sidan av handel och kontor. Ett första spadtag för
bostadsbebyggelsen togs under hösten 2012 och arbetena är idag i full gång med ca 400 bostäder under nyproduktion i skrivande stund.
Söderdalen
Ett annat av de större utbyggnadsområdena är omvandlingen av industri- och verksamhetsområdet i södra Jakobsberg där JM står som ensam byggherre. JM är överens med de många
privata fastighetsägarna i området och detaljplanen vann laga kraft under januari månad
2013. Planen möjliggör en utbyggnad av ca 1 300 bostäder.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
13 (45)
Bolinder strand 2
I Bolinder strand har JM under en tioårsperiod byggt ett nytt bostadsområde i och kring de
gamla Bolinderverken. Som en fortsättning på den tidigare exploateringen pågår planarbete
för att möjliggöra ytterligare ca 400 bostäder i området där detaljplanen varit ute på samråd
våren 2013.
Viksjö C
Det finns planer på att utveckla Viksjö centrum via en upprustning av centrumanläggningen
med komplettering av nya handelsytor samt bostäder. Detaljplanen har varit ute för granskning och det anges i förslaget om en bostadsbebyggelse i omfattningen ca 175 bostäder i
flerbostadshus. Detaljplanen möjliggör även för ett vård-och omsorgsboende att uppföras
med plats för ca 40 personer.
Nedan finns ett utdrag ur befolkningsprognosen som visar det uppskattade antalet färdigställda bostäder över tiden utifrån de pågående planer och projekt som finns idag, dvs planerad nybyggnation år 2013-2022:
Planeringsområde
Stäket
Kallhäll
Västra
Jakobsberg
Norra
Jakobsberg
Södra
Jakobsberg
Barkarby
Viksjö
Skälby
Järfälla rest
Kommun
totalt
4.
Bostadsområde
Stäkethöjden
Almarevägen
Bolinder Strand 2
Kallhälls C
Kärnmakargränd
Källtorpsv/ Ulvsätt.v
Grönvretsvägen
Hustyp
Alpvägen
Söderdalen
V Polhem
Smh
Fbh
Smh
Vattmyravallen
Hästskov/Nibblev
Jakobsberg centralt
Ekedalsvägen
Frihetsvägen
Fbh+smh
Fbh
Fbh
Fbh
Fbh
Snapphanevägen
Flottiljområdet I
Flottiljområdet II
Barkarbystaden I
Barkarbyfältet forts
Kyrkv/Kaplansv
Jaktvägen
Viksjö c
Penselgränd
Ormbacka A
Ormbacka B+C
Fornvägen
Friliggande övr
Fbh
Fbh
Smh, fbh
Fbh
Fbh, smh
Smh
fbh
Fbh+ 40 Äb
Smh
Smh
Fbh+smh
Fbh (Lss)
Smh
Smh
Smh
Fbh
Fbh
Fbh
Fbh
Fbh
5235
2013
2014
2015
50
2016
2017
2018
2019
10
30
50
50
10
30
50
70
10
10
50
50
80
16
50
30
50
50
11
15
80
16
16
80
16
48
35
35
30
2020
2021
2022
50
50
50
50
50
80
80
80
80
80
50
50
50
50
200
200
100
200
100
200
100
50
50
50
50
50
5
655
5
495
5
535
5
535
5
485
34
16
18
17
39
19
50
400
50
50
53
150
150
150
250
40
70
70
50
60
20
20
20
14
10
10
159
12
10
551
10
647
10
667
10
506
Kommunens fastighetsbestånd och lokalförsörjningsprocessen
Järfälla kommun (Kommunstyrelsen) äger och hyr in fastigheter som förvaltas av bygg-och
miljöförvaltningens fastighetsavdelning (Tekniska nämnden).
Kommunens fastighetsbestånd omfattar per 31 december 2013 ca 348. 700 m2 lokalyta,
varav 276.000 m2 (79%) är i kommunens ägo och ca 72.700 m2 (21 %) i form av inhyrd
lokalyta för kommunens egna verksamheter. Totalt motsvarar detta ca 5,1 kvm lokalyta/
kommuninvånare i Järfälla. Dessutom är kommunen ägare till ca 90 bostadsrättslägenheter
(5954 m2) som disponeras för olika bostadssociala ändamål. Den totala budgetomslutningen
för kommunens fastighetsbestånd inklusive fastighetsavdelningens administration uppgår år
2013 till 415 Mnkr.
I nedanstående tabell ges en sammanställning över hela kommunens fastighetsbestånd och
respektive verksamhetsnämnds lokalkonsumtion vid utgången av år 2013.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
Verksamhetslokaler
Barn-och ungdomsnämnden
Totalt antal kvm
(BRA)
153339
Varav inhyrd yta
(BRA)
8434
Utbildningsnämnden
39382
8093
Socialnämnden
59444
38010
Kultur-och fritidsnämnden
38565
4147
Administrationslokaler
18984
13810
Kultur-och äldrebyggnader
23506
0
Övriga byggnader/lokaler
15440
221
Summa
348660
72715
14 (45)
Lokaltyper
Förskola, öppen förskola, dagbarnvårdarlokal och grundskolor
Gymnasieskolor, lokaler för vägledningscentrum och vuxenutbildning.
Äldreboende, gruppboenden, serviceboenden
m m samt lokaler för vård- och omsorg
Bilbliotek, sport- och fritidsanläggningar,
fritids- och föreningslokaler
Kommunalhus och andra lokaler för central
administration
Kulturhistoriskt intressanta objekt och andra
äldre byggnader (exkl de objekt som verksamhetsnämnderma nyttjar)
Verkstad- och förrådslokaler, mindre bostadshus och diverse andra lokaler.
Mer grundläggande fakta om lokaler för den kommunala verksamheten som ägs eller hyrs av
Järfälla kommun redovisas i bilaga 2 - ”objektförteckning”. Förteckningen var aktuell i per
sista december 2013 och förändras efterhand som hyreskontrakt upphör, objekt avvecklas,
uppförs eller hyrs in. I förteckningen finns uppgifter om användningsområde, nämndhyresgäst, adress, yta, fastighetsägare, avtalsperiod m.m.
Vanligtvis är det långa ledtider för att få fram nya verksamhetslokaler. Ett nybyggnadsalternativ där det saknas detaljplan för önskat ändamål tar upp till fyra-fem år att få fram. Ibland
kan det eventuellt ta ännu längre beroende på överklagade detaljplaner, LOU-hanteringen
eller långa byggtider.
Förstudie/lokaliseringsalternativ
Detaljplan
Projektering
Upphandling
Byggtid
6 månader
18-24 månader
6-8 månader
3-4 månader
18 månader
Kommunstyrelseförvaltningens ledningskontor ansvarar för att det översiktliga lokalförsörjningsarbetet bedrivs i nära samarbete med barn-och ungdomsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt bygg-och miljöförvaltningens fastighetsavdelning. Huvudsakligt ansvar för verksamhetsförvaltningarna är att
redovisa sina behov på kort och lång sikt, ledningskontoret har att - utöver sitt samordningsansvar för lokalförsörjningen – svara för framtagande av befolkningsprognos och lokaliseringsplanering. Fastighetsavdelningen har att administrera in/uthyrning, svara för förvaltning och projektgenomförande.
5.
Ekonomi och investeringsbehov
Den sammanlagda investeringsvolymen för kommunens fastighetsbestånd mellan åren 20132017, för att säkerställa ett ökat behov av lokaler för den kommunala verksamheten och för
att vidmakthålla fastigheternas tekniska status och kapitalvärde, har bedömts till totalt ca
2190 mnkr. Fördelat per år ser budgeten samt planperioden ut på följande sätt;
Budget 2013
Budget 2014
Plan 2015
Plan 2016
Plan 2017
409,2 mnkr
444,2 mnkr
481,0 mnkr
394,5mnkr
461,2 mnkr
Nedan redovisas huvudsakligen de största idag beslutade och pågående respektive planerade
investeringsprojekten fram till år 2017/2018 och med utblick mot år 2023.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
Barn-och ungdomsnämnden
Budget/Plan (mnkr)
Herrestaskolan, nybyggn. förskola-skola
(100 fsk och 300 elever åk F-5)
3-4 nya förskolor i Barkarbystaden fram till 2022
Olovslundskolan, om-och tillbyggnad av
150 nya platser åk F-5 samt tillagningskök
Ulvsättraskolan, tillbyggnad för 150 nya
platser åk F-5 samt tillagningskök)
Kopparvägens förskola (permanent, ca 90 platser)
Neptuniskolan, ombyggnad samt tillagningskök
Ny förskola Vattmyravallen
Ny förskola vid Almarevägen (80-100pl)
245
15 (45)
162
106
80
Kostnadsuppskattning återstår
57
50
40
Utbildningsnämnden
Barkarby College
Programarbete pågår. Alternat.finansiering prövas
Socialnämnden
Vård-och omsorgsboende i Viksjö (40 platser)
Fornvägen (12 LSS platser)
Källtorpsv./Ulvsättrav (6 st LSS-platser)
Hästskovägen (6 st LSS-platser)
78 (mer än 100 mnkr utifrån programhandlingar)
33
13
14
Kultur-och fritidsnämnden
Simhall, nybyggnad
Herrestaskolan, nybyggnad kultur-ofritidslokaler
Säby ridanläggning, nybyggnad
Ängsjö motionscentral, om-o tillbyggnad
Alt.finansiering prövas. Kokurrenspräglad dialog
75
43
11,5
Tekniska nämnden
Energieffektiviseringar
Vattmyra förskola, ersätta befintl. med nybyggn.
Byten av ventilationsaggregat
60
60
32
Den budgeterade produktionskostnaden bygger i många fall på erfarenheter från tidigare
genomförda projekt och kan variera kraftigt beroende på omvärldsförändringar i konjunkturen, antal anbudsgivare i samband med LOU-skedet, kommunens marktillgång, aktuellt ränteläge, arbetsmarknad i länet m.m. En noggrannare kalkyl behöver därför alltid göras tillsammans med en förstudie för att få ett säkrare underlag inför slutligt beslut.
Beaktansvärt i sammanhanget är också att en investering i nyproduktion på 100 miljoner
kronor innebär ökade kapitaltjänstkostnader på ca 7,3 miljoner kronor första året.
6.
Barn- och ungdomsnämnden
Barn-och ungdomsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av skolväsendet
som utgörs av förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan. Nämnden ansvarar också för
förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och fritidsklubb. Nämndens uppdrag kan sammanfattas i två delar:
Samhällsuppdraget omfattar all verksamhet som bedrivs av kommunens barn och ungdomar, såväl egen regi som enskild och fristående verksamhet. De vanligaste frågorna är myndighetsfrågor, målstyrning, kvalitetsuppföljning samt planerings- och finansieringsfrågor.
All verksamhet oavsett driftsform, finansieras av samhällsuppdraget. Samhällsuppdraget har
också det överordnade tillsynsuppdraget.
Det andra uppdraget - egenregi-uppdraget- bedriver För- och Grundskolor (FoG) som är
kommunens egen verksamhet inom skolväsendet för åldrarna 0–16 år. Verksamheten består
av öppen förskola, förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
fritidshem och fritidsklubb.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
16 (45)
Verksamheten är indelad i 25 resultatenheter. Fyra av dessa inkluderar ett antal förskolor,
åtta inkluderar en eller flera grundskolor, tio består av både förskolor och grundskolor och
två är så kallade specialenheter; Järfälla Barn- och Elevhälsa, Järfälla Språkcentrum. Förskoleklass bedrivs på de skolor som också har verksamhet för elever i åk 1. Fritidshem sköts av
de skolor som har elever i åk 1–3. Fritidsklubb bedrivs av respektive skola med elever i åk 4,
5 eller 6. Grundsärskola är integrerad på några av grundskolorna.
6:1
Nulägessituation förskolelokaler- och grundskoleanläggningar 2013
För barn i åldern 1-5 erbjuds förskola och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. I
april månad 2013 hade förskolorna i Järfälla kommun 4154 inskrivna förskolebarn. Dessutom fanns ca 65 barn inskrivna i pedagogisk omsorg.
Totalt finns det 54 förskolor i kommunen fördelade på 35 förskolor i kommunens egen regi,
19 förskolor i annan regi (varav tretton där kommunen tillhandahåller lokaler) samt tre öppna
förskolor.
Fr.o.m. höstterminen 2013 finns det totalt 24 grundskolor i kommunen fördelade på 21
kommunala skolor och tre skolor i annan regi. Kommunen är ägare till samtliga dessa anläggningar. Mälarskolan har startat upp sin verksamhet i lokaler som iordningsställts i anslutning till SAM- och NT-gymnasierna. Läsåret 2013/2014 kommer skolan bestå av fem
klasser för att år 2015 vara fullt utbyggd med totalt ca 240 elever i årskurs 6-9. Höstterminen
2013 hade grundskolorna i Järfälla 5275 elever inskrivna i årskurs F-5 och 2892 elever i
årskurs 6-9.
Den sammanlagda platskapaciteten inom förskolan i kommunen som helhet uppgick vid
årets början till 4215 platser. I slutet av året kommer det att finnas 4386 platser
i och med färdigställandet av Orions förskola (+35) samt Vatmyra förskola (+30). För åk
F-5 är det sammanlagda platskapaciteten 5556 platser samt 3294 platser för årskurs 6-9, dvs
totalt 8850 platser för åk F-9.
Vidare uppgick nämndens totala lokalkonsumtion per sista december 2013 till ca
153.300 m2 lokalyta, varav den inhyrda ytan uppgår till ca 8.400 m2.
Mer grundläggande fakta om nämndens lokalnyttjande framgår av objektförteckningen i
bilaga 2. Förteckningen är daterad per 31 december 2013 och förändras efterhand som hyreskontrakt upphör, objekt avvecklas, uppförs eller hyrs in. I förteckningen finns uppgifter
om hyresgäst, lokaltyp, adress, fastighetsägare, avtalsperiod, årsgenomsnitt per barn/ elevantal och objekt samt gällande maxkapacitet (enligt BUNs kapacitetsplan 2013) m. m.
6:2 Befolkningsutveckling barn 1-5 år
Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i förskoleåldern i kommunen som helhet
öka med ca 950 barn mellan åren 2013-2022, varav enbart med ca 550 barn fram till år 2018.
Befolkningsprognosen visar att den största ökningen av antalet förskolebarn kommer att ske
inom kommundelen Barkarby/Skälby med hela 800 barn, trots en mycket tydlig minskning
av antalet 1-5-åringar inom Skälbyområdet. Anledningen till den stora nettoökningen av
antalet barn under prognosperioden beror i all väsentlighet på den blivande Barkarbystadens
utbyggnad. Även inom kommundelarna Jakobsberg och Kallhäll/Stäket förväntas en ökning
ske under prognosperioden 2013-2022 med ca 150 respektive 70 barn i förskoleåldern. Däremot beräknas antalet förskolebarn minska med ca 40 barn inom kommundelen Viksjö.
6:3 Begreppen prognosticerad efterfrågan på platser, kapacitet, nyttjanderespektive beläggningsgrad
Inledningsvis bör förklaras något vad gäller begreppen platsbehov och kapacitet. Med begreppet platsbehov avses antalet barn/elever som inom varje geografiskt område och för
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
17 (45)
kommunen som helhet beräknas efterfråga plats inom respektive verksamhet. Platsbehovet
beräknas utifrån befolkningsprognos och nyttjandegrad, dvs den andel inom respektive åldersgrupp som förväntas efterfråga plats.
BUN-kansliet har räknat fram att den genomsnittliga nyttjandegraden för förskolan uppgår till 92 procent, 98 % för åk F-5 samt 90 % för åk 6-9. Detta antagande har bedömts
som relevant för planeringen sett över hela prognosperioden.
Med begreppet kapacitet/ maximal kapacitet avses den maximala beläggning (högsta antal
barn/elever) som verksamheten för närvarande bedöms kunna ta emot i sina lokaler. Kapacitetsbedömningen har gjorts av BUN-kansliet tillsammans med utförarenheterna och bygger
på lokalernas fysiska förutsättningar och de pedagogiska krav som ställs på verksamheten.
Det maximala antalet platser för alla förskolor och skolor har därefter fastställts av BUNkansliet i dialog med respektive ansvarig enhetschef.
Det bör i detta sammanhang även understrykas att en till synes stor yta per barn kan utgöras
av exempelvis långa korridorer, stora tillagningskök på förskolor eller andra utrymmen som
är svåra att använda för pedagogisk verksamhet. Det kan också finnas andra förklaringar till
varför en enhets maxkapacitet är lägre än man förväntar sig. T ex kan brist på toaletter, för
små entréer eller hur man väljer att organisera verksamheten påverka lokalnyttjandet.
Många skolor är byggda på ett traditionellt sätt med hemklassrum och korridorer och utifrån
från sin tids statliga beslutfattande vad gäller bl.a. om byggnormer och läroplaner. Detta
bidrar till att lokalerna inte fullt ut kan utnyttjas flexibelt och effektivt. Därutöver ska även
beaktas vilken maxpersonbelastning varje rum i byggnaden får ha avseende luftflöden.
Begreppet beläggningsgrad definieras som antalet inskrivna barn på förskolan delat med det
antalet platser som förskolan har i kapacitet. Beläggningsgraden varierar kraftigt under året
inom förskolan. På våren är det som högst beläggningsgrad och i april 2013 var den 97,9%
medan den i september 2013 var den på 87,4 %. Behovsplaneringen utgår från den höga
beläggningen på våren även om behovet inte är representativt för hela året men kommunen
måste kunna säkerställa platser när beläggningen är som högst. Under våren och hösten 2013
låg beläggningsgraden för årskurs F-5 på 95,4 %. Motsvarande siffror för årskurs 6-9 var
88, 6 % på våren respektive 89,5 % på hösten. Beläggningsgraden kan därmed sägas ligga på
en sådan nivå att eleverna har ett visst spelrum för det fria valet.
Nyttjande- respektive beläggningsgraden skiljer sig dock något åt mellan kommundelarna
vilket även framgår i samband med redovisning av platsbehovet. Om det visar sig att förutsättningarna förändras vad gäller nyttjande-och beläggningsgraden bör självfallet en justering göras i det fortsatta lokalförsörjningsarbetet.
I de närmast följande avsnitten presenteras en prognos för behovet och kapaciteten av platser
för kommunen som helhet samt för de olika kommundelarna.
6:4
Prognosticerad efterfrågan på förskoleplatser i Järfälla
För barn i åldern 1-5 år erbjuds förskola eller pedagogisk omsorg i form av familjedaghem.
Den sammanlagda kapaciteten inom förskolan i kommunen är i dagsläget 4386 platser. 65
barn är inskrivna (per 15 september 2013) i pedagogisk omsorg i kommunen men efter övervägande har dessa platser inte inkluderats i underlaget då efterfrågan på pedagogisk omsorg
minskar kontinuerligt och antalet platser därmed är osäkert.
Diagrammet nedan visar en bild över kapaciteten och behov idag. Sammanställningen visar
att kommunen förväntas få underkapacitet på förskoleplatser i kommunen som helhet under
senare delen av år 2014 och framöver om inte nuvarande kapacitet förändras. Investeringar
för att öka kapaciteten i kommunen kommer att behövas, och i vissa kommundelar räcker
platserna inte till vilket medför att familjernas önskemål om förskola inte kan tillgodoses vid
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
18 (45)
alla placeringar. I investeringsbudgeten för de kommande åren finns dock flera åtgärder som
kommer att leda till att fler förskoleplatser skapas. Se vidare i avsnitt 6:5.
Diagram 1: Behov av förskoleplatser i Järfälla år 2013-2022
6:4:1 Behov av förskoleplatser i Kallhäll/Stäket
Kommundelen som helhet har f n en viss överkapacitet och bedöms därför ha kapacitet att
klara av platsbehovet av förskola fram till 2017. Först därefter uppstår brist. Sett enbart till
delområdet Stäket, vilket består av Iljansboda förskola/skola samt Almarevägens förskola,
råder dock redan idag en underkapacitet på platser för barn 1-5 år. Stäkets platsbehov kompenseras dock upp såväl idag som de närmsta åren framöver av den överkapacitet som råder
inom Kallhäll. En stor del av barnen i Stäket går i förskolor i Kallhäll.
Diagram 2: Behov av förskoleplatser i Kallhäll/Stäket år 2013-2022
6:4:2 Behov av förskoleplatser i Jakobsberg
Med utgångspunkt från antagandet om en nyttjandegrad på ca 91 % inom kommundelen
Jakobsberg och om inget görs av föreslagna kapacitetsåtgärder kommer bristen på förskoleplatser att uppgå till ca 30 platser år 2014. I praktiken har alla barn som stått i kö fått plats på
förskola i Jakobsberg till hösten 2013, även om många föräldrars önskemål om förskola inte
har kunnat tillgodoses. En ytterligare faktor att ta hänsyn till är att närmare 45 barn har plats
i familjedaghem till hösten 2013 och dessa platser är, som tidigare nämnts, exkluderade i
beräkningen av den sammanlagda kapaciteten. Under 2013 har kapaciteten ökats med 136
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
19 (45)
platser. Dessa genom nya platser i och med utbyggnaden av Fröhuset samt tillkommande
paviljonger på Allmoge- och Kastanjen förskola. Ett flertal lokalutredningar pågår med avsikt att titta på lösningar för att kunna öka kapaciteten i Jakobsberg. Ett förslag är att utöka
Tallbohov förskola med 80 platser då årskurs 6-9 avvecklas på Tallbohovskolan.
Diagram 3: Behov av förskoleplatser i Jakobsberg år 2013-2022
6:4:3 Behov av förskoleplatser i Viksjö
Diagrammet visar att Viksjös behov av förskoleplatser sjunker sakta fram till år 2022.
Med antagandet om en nyttjandegrad över tid om en 94 %-ig efterfrågan på förskoleplatser
kommer Viksjö ha en viss överkapacitet på platser på kort- och längre sikt. Men med tanke
på den brist på platser som råder i andra delar av kommunen kommer överkapaciteten behöva nyttjas för att klara platsgarantin.
Diagram 4: Behov av förskoleplatser i Viksjö år 2013-2022
6:4:4 Behov av förskoleplatser i Barkarby/Skälby exklusive Barkarbyfältet
Som framgår av diagrammet nedan klarar såväl Barkarby- som Skälbyområdet behovet av
förskolebarn under hela prognosperioden. I Skälby visar prognosen på en tydlig minskning
av platsbehovet 2018 medan Barkarby har ett jämt behov av platser fram till år 2022.
Den kommande överkapaciteten i Skälbyområdet kan dock komma att behöva nyttjas utifall
platsbristen på Barkarbyfältet inte hinner lösas i tid för att klara platsgarantin.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
20 (45)
Diagram 5: Behov av förskoleplatser i Barkarby/Skälby (exkl Barkarbyfältet) år 2013-2022
6:4:5 Behov av förskoleplatser inom Barkarbyfältet
När däremot även Järfälla kommuns största och viktigaste utbyggnadsområde Barkarbyfältet
räknas in som planeringsområde i Barkarby/Skälby uppträder en radikalt ändrad bild för
kommundelen vad gäller kapacitet och platsbehov.
I dagsläget finns det endast två tillfälliga förskolor, Dalen och Karlslund, som ska ta emot
barn från Barkarbystaden under uppbyggnadsfasen. Dalen har en kapacitet för ca 74 barn
med Karlslund som uppfördes under våren/sommaren 2013 har plats för 100 förskolebarn.
Karlslund förskola kommer att utökas med en kapacitet om 100 platser för förskola till hösten 2014. Utifrån antagandet om en efterfrågan av förskoleplats på ca 92 % inom kommundelen som helhet kommer kapacitetsbrist att uppstå under 2016. Detta förutsätter att Herresta
för-och grundskola som är planerad till 2015 blir av. Den nya förskola och skola för F-5,
med plats för 100 förskolebarn och 300 årskurs F-5 elever, som nu är under planering förväntas stå klar till höstterminen 2015.
Diagram 6: Behov av förskoleplatser inom Barkarbyfältet år 2013-2022
6:5
Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
21 (45)
För att kunna tillgodose den ökade efterfrågan på förskoleplatser arbetar kommunen utifrån
ett åtgärdspaket. Åtgärderna syftar till öka kapaciteten inom fastighetsbeståndet genom ny-,
om-eller tillbyggnad och i vissa fall genom tillfälliga paviljongslösningar. Nedan ges en
sammanställning över vilka större åtgärder som beslutats eller som är under planering/ utredning:
Förskola
Beskrivning
Statusskede
Almarevägens
förskola
Ny förskola om
80-100 platser
Plansamråd
7 okt-4nov
Vattmyravallen
Ny förskola om
100 platser
Tallbohovs
förskola
Herrestaskolan,
för- och grundskola m m
(permanent)
Hga genom ev
utökning av
antalet platser
med 80 st
Återuppbyggnad
efter brand. Ca
90 platser
Två förskolor om
80 resp 120
platser
3-4 förskolor
med en kapacitet
på 100 platser
vardera
Ny förskola om
100 platser är
intregrerade i
anläggningen
Provisorisk
för-och grundskola Barkarbystaden
Paviljongslösning
för 200 förskoleplatser samt 50
platser åk F-5
Kopparvägens
förskola
Söderdalen
Barkarbystaden
Invest.
Budget
40 mnkr
Prel färdigställande
2016
Detaljplanen är
antagen av KF
men överklagad
till LST
Avvecklingsplan
tas fram under
2014
50 mnkr
2017
Programarbete
påbörjat
KostnadsuppSkattning återstår
2016/2017
Detaljplanen har
vunnit laga kraft
i jan 2013
Utredning ska
påbörjas
Kostnadsuppskattning återstår
2018 respektive
2021
Förskola i blivande Brf
lokaler.
KostnadsuppSkattning återstår
2017, 2018,
2020, 2021
Bedöms behövas enligt
prognosen
Bygglov klart,
men tilldeningsbeslut överklagat. Prel byggstart under
årsskiftet
2013/2014
Utredning pågår
260 mnkr
2015
I budgetbeloppet för
anläggningen inkluderas 300 platser för
skolbarn åk F-5 samt
kultur-och fritidslokaler av olika slag.
2014
Inkluderat i budgetbeloppet för den permanenta för- och grundskolan
Kostnadsuppskattning
återstår
Kommentar
Inhyrd paviljong
avvecklas i samband
med färdigställandetidpunkt
Beslut i BUN 12 dec
att avveckla åk 6-9
fr.o.m ht 2015
Om dessa åtgärder utförs inom utsatt/planerad tid skulle kommunen kunna klara av platsgarantin de kommande fem åren och först år 2019 skulle kapacitetsbrist uppstå. Men många
osäkerheter finns för närvarande som påverkar genomförandetiden för planerade åtgärder.
6:6
Befolkningsutveckling barn 6-15 år för Järfälla kommun 2013-2022
Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i grundskoleålder i kommunen som helhet öka från 8625 till 10082 barn mellan åren 2013-2018. Det innebär en ökning med 1457
barn eller ca 17 %. Sett över hela prognosperioden förväntas antalet barn i grundskoleåldern
öka med närmare 2300 elever (27%). Delar man upp prognosen på barn 6-11 år respektive
12-15 år kan prognosbilden beskrivas på följande sätt: Antalet barn 6-11 år (åk F-5) förväntas öka från 5455 till 6127 mellan åren 2013-2018, dvs en ökning med 672 barn. År 2022
förväntas antalet barn inom åldersgruppen vara ca 6590 barn. Vad gäller antalet barn 12-15
år (åk 6-9) förväntas en ökning ske från 3170 till 3955 barn mellan åren 2013-2018, vilket
innebär en ökning med 785 barn. År 2022 förväntas antalet 12-15-åringar var ca 4300 barn.
Däremot ska noteras att alla dessa Järfällabarn, främst inom gruppen 12-15-åringar, inte
kommer att gå i grundskola inom kommunens gränser (se vidare avsnitt 6:8).
6:7 Prognosticerad efterfrågan av grundskoleplatser åk F-5 i Järfälla
Utifrån en bedömd nyttjandegrad på ca 98 % vad gäller grundskolans förskoleklasser och
årskurs 1-5 (barn 6-11 år) bedöms det finnas tillräckligt med platser fram till år 2014 sett till
kommunen som helhet. En brist på platser kommer dock att uppstå om inte investeringar
görs år 2014. Vissa kommundelar kommer att ha brist på platser under 2014. Framförallt är
kullarna som söker till förskoleklass väldigt stora vilket gör det svårt för enheterna att ta
emot och organisera alla elever.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
22 (45)
Diagram 7: Behov av platser åk F-5 i Järfälla år 2013-2022
6:7:1 Behov av platser förskoleklass samt åk 1-5 (F-5) i Kallhäll/Stäket
För grundskolan årskurs 1-5 samt förskoleklass bedöms det finnas kapacitet i kommundelen
fram till 2014/2015. I investeringsbudgeten finns det avsatta medel för att öka kapaciteten
med 150 platser i området Kallhäll/Stäket. Dessa medel kommer användas till att bygga ut
Ulvsättraskolan. Men innan den permanenta utbyggnaden är klar placeras en paviljong på
Ulvsättraskolan som en tillfällig lösning för att möta det ökade behovet.
Diagram 8: Behov av platser åk F-5 i Kallhälls/Stäket år 2013-2022
6:7:2 Behov av platser förskoleklass samt åk 1-5 (F-5) i Jakobsberg
För grundskolan F-5 uppstår en brist på platser i Jakobsberg först runt år 2020. Med tillbyggnaden av Olovslundskolan kommer kommunen att klara av behovet längre än vad prognosen visar som är fram till år 2022. Prognosen har kraftigt sänkts för Jakobsberg gentemot
förra årets prognos. Behovet år 2021 har sjunkit med ca 400 elever. En huvudanledning till
detta uppges vara att den tilltänkta befolkningsökningen i 2012 års befolkningsprognos avstannat.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
23 (45)
Diagram 9: Behov av platser åk F-5 i Jakobsberg år 2013-2022
6:7:3 Behov av platser förskoleklass samt åk 1-5 (F-5) i Viksjö
För grundskolan årskurs F-5 ökar behovet de kommande åren och elevantalet bör klaras av
inom befintlig kapacitet i Viksjö. En utredning genomförd av förvaltningen visar dock att
Viksjö behöver kapacitetsförstärka för att tillgodose behovet av platser för elever i förskoleklass till hösten 2014. Det planeras för en paviljong på Sandvikskolan då även skolan även
har elever med autism som behöver klasser att inkluderas i. Om inte förstärkning sker på
Sandvikskolan kan kommunen inte ta emot de antal elever med autism som behöver plats
utan då behöver kommunen sända iväg dessa elever till skolor utanför kommunen vilket blir
dyrt och ofta med mindre goda resultat för eleverna.
Diagram 10: Behov av platser åk F-5 i Viksjö år 2013-2022
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
24 (45)
6:7:4 Behov av platser förskoleklass samt åk 1-5 (F-5) i Barkarby/Skälby
exklusive Barkarbyfältet
Om inget hänsynstagande tas till Barkarbyfältets utbyggnad så ligger behovet av grundskola
åk F-5 inom kommundelen med en underkapacitet fram till 2021 över hela prognosperioden.
För att söka en lösning på problemet den närmsta tiden framöver har en utredning genomförts av Bun-förvaltningen. Den pekar på att Skälbyskolan behöver kapacitetsförstärkas,
förslagsvis genom att den befintliga paviljongen ersätts med en ny paviljong i två våningar
till hösten 2014.
Diagram 11: Behov av platser åk F-5 i Barkarby/Skälby exkl Barkarbyfältet år 2013-2022
6:7:5 Behov av platser förskoleklass samt åk 1-5 (F-5) Barkarbyfältet
Till hösten 2013 stod en tillfällig skola klar på Barkarbyfältet. Det är Karlslundskolan som
kan ta emot 50 elever. Skolan ska byggas i två etapper, första etappen som är klar har 150
platser för barn och elever för att i etapp två byggas ut till 250 platser för barn och elever.
Till hösten 2013 valde 20 elever att börja på Karlslundskolan. Planeringen av en ny förskola
och skola för F-5 pågår för fullt och planeras stå klart till höstterminen 2015.
Diagram 12: Behov av platser åk F-5 enbart Barkarbyfältet år 2013-2022
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
25 (45)
6:8 Prognosticerad efterfrågan av grundskoleplatser åk 6-9 i Järfälla
Alla Järfällabarn inom denna åldersgrupp går inte i grundskola inom kommunens gränser. I
realiteten försvinner nämligen ett stort antal av Järfällas barn i åldern 12-15 år till skolor som
ligger utanför kommunen. Läsåret 2013/2014 går 297st av Järfällas elever i årskurs 6 till 9 i
skola utanför kommunen. 71elever som bor i andra kommuner gick i någon av Järfällas
kommunala skolor. Detta ger ett nettounderskott på cirka 226 elever. Nedan redovisas ett
diagram som visar platsbehovet när dessa 226 elever dragits bort. I kapaciteten är Mälarskolans fulla kapacitet medräknad. Den kommer inte kunna utnyttjas till fullo förrän år
2015/2016. Brist på platser kommer att uppstå år 2016.
BUN-kansliets framtida planering av platsbehovet bygger för närvarande på att den genomsnittliga nyttjandegraden som idag ligger på ca 90 % för åk 6-9 också är relevant för hela
prognosperioden. Det bör dock noteras att nyttjandegraden, som uppdateras årligen, skiljer
väsentligt mellan kommundelarna. I Viksjö ligger nyttjandegraden på 93 %, Jakobsberg på
94%, Barkarby/Skälby (inkl Barkarbyfältet) på 81 % och slutligen Kallhäll/Stäket med den
låga nyttjandegraden 87 %.
Förutsättningarna kan dock förändras över tid eftersom det är vårdnadshavarens eller elevens
val som styr elevströmmarna. Olika faktorer som kan påverka valet av skola är bl.a. närhet
till hemmet, skolresultat, lärartäthet, lärarkompetens, vänners och andra människors val,
popularitet och rykte, publicitet och händelser på skolorna, pedagogisk inriktning på skolorna m.m. Förändringar i efterfrågan kan innebära att fler eller färre elever än beräknat väljer skolor inom kommunen.
Diagram 13: Behov av platser åk 6-9 i Järfälla 2012-2022
6:8:1 Behov av platser i årkurs 6-9 i Kallhäll/Stäket
I kommundelen Kallhäll/Stäket är det endast Källtorpskolan som har verksamhet för årskurs
6-9. I behovet är det medräknat att elever läser utanför kommunen. Källtorpskolan har 400
elever inskrivna hösten 2013 och detta innebär att det har en överkapacitet på ca 100 platser.
Enligt prognosen kommer dock det bara vara fram till 2015.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
26 (45)
Diagram 14: Behov av platser åk 6-9 i Kallhäll/Stäket 2013-2022
6:8:2 Behov av platser i årkurs 6-9 i Jakobsberg
I diagrammet är Mälarskolans kapacitet medräknat på 240 platser. Alla 240 platser kommer
att vara fyllda till år 2014/2015. Detta medför att det är underkapacitet i Jakobsberg men
detta kompenseras genom att eleverna går i skolor i andra kommundelar och andra kommuner. En utredning pågår om en utökning av årskurs 6-9 platser i Kvarnskolan som gymnasiet
sagt upp tom 30 juni 2014. Detta skulle kunna ge en ökning om 500 platser. Vad detta skulle
kosta att genomföra är dock i skrivande oklart. Förslaget hänger samman med avsikten att
avveckla Tallbohovskolans årskurs 6-9 verksamhet med start från och med hösten 2015. Den
beräknas vara helt avvecklad till 2016/2017. Enligt barn- och ungdomsförvaltningen beror
avvecklingen bl.a. på att för få elever aktivt söker sig till skolan och att meritvärdet är väldigt
lågt jämfört med övriga skolor.
Diagram 15: Behov av platser åk 6-9 i Jakobsberg 2013-2022
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
27 (45)
6:8:3 Behov av platser i årkurs 6-9 i Viksjö
Behovet för årskurs 6-9 ökar stadigt enligt prognosen men kommundelen kommer ha en god
överkapacitet. Men detta behövs sett till hela kommunen.
Diagram 16: Behov av platser åk 6-9 i Viksjö 2013-2022
6:8:4 Behov av platser i årskurs 6-9 i Barkarby/Skälby och Barkarbyfältet
För eleverna i Barkarby/Skälby och boende inom Barkarbyfältet är det Björkebyskolan som
är de närmaste skolan med verksamhet för årskurs 6 till 9. Brist på kapacitet uppstår 2015
men flera elever väljer att gå i andra skolor i kommunen och i andra kommuner vilket gör att
bristen kommer uppstå några år senare.
Ny förskola och skola för F-5 förväntas stå klart till höstterminen 2015. En ny årskurs 6-9
skola bedöms behövas på Barkarbyfätet till år 2017.
Diagram 17a: Behov av platser åk 6-9 i Barkarby/Skälby exklusive Barkarbyfältet år 2013-2022
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
28 (45)
Diagram 17b: Behov av platser åk 6-9 enbart Barkarbyfältet år 2013-2022
Diagram 17c: Behov av platser åk 6-9 enbart Barkarbyfältet år 2013-2022
6:9
Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar
För att kunna tillgodose den ökade efterfrågan på grundskoleplatser arbetar kommunen utifrån ett åtgärdspaket. Åtgärderna syftar till öka kapaciteten inom fastighetsbeståndet genom
nybyggnation, om-eller tillbyggnad och i vissa fall genom tillfälliga paviljongslösningar.
Nedan ges en sammanställning över vilka åtgärder som beslutats eller som är under planering/utredning:
Skola
Beskrivning
Statusskede
Mälarskolan/Engelska
skolan
Förslag starta
upp årskurs 6-9
i Kvarnskolan
Åk 6-9 avvecklas
Planering och
projektering
pågår
Avvecklingsplan
tas fram 2014
Tillbyggnad av
matsal o grupprum
Planering och
projektering
pågår. Byggstart
ev. 2014
Tallbohovskolan
Neptuniskolan
Invest.
Budget (mnkr)
Ej kostnadsberäknat
Prel färdigställande
Ht 2015
Ej kostnadsberäknat
57
Ht 2015
Kommentar
Uppkomna över ytor
ska närmare studeras
inför kommande hga
Befintliga paviljonger
kan avvecklas
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
29 (45)
Herrestaskolan,
förskola-skola
Nybyggnad av
integrerad
förskola och
skola F-5 för ca
300 skolbarn
och 100 förskolebarn
Planering och
projektering
pågår. Bygglov
klart
Se avsnitt 6:5
Ht 2015
Ny skola Barkarbystaden
Paviljong Skälbyskolan
Behov av flera
F-5 platser
Behövs ev. fler
åk F-5 platser i
Skälby
Om-och tillbyggnad för
ytterligare 150
platser årskurs
F-5 samt ombyggnad av
mottagningskök
till tillagningskök
Påbyggnad av
skolan med ca
150 nya platser
för åk F-5
Paviljonger
etableras med
plats för ca 50
barn åk F-5
(samt 200
barn/elever )
Utredning pågår
Ej kostnadsberäknat
Ht 2017
Utredning pågår
Ej kostnadsberäknat
Ht 2014
Planering pågår
80
Ht 2015
Planering pågår
106
Ht 2015
Se avsnitt 6:5
Ht 2014
Ulvsättraskolan
Olovslundskolan
Karlslundsskolan,
provisorisk förskola/skola i Barkarbystaden etapp 2
7.
Utöver förskola-skola
ingår även ingående
lokaler för bibliotek,
kultur, fritid och idrott
I avvaktan på att den
permanenta skolan
blir färdigställd till
2015
Utbildningsnämnden
Utbildningsnämnden ansvarar för verksamhetsområdena gymnasial utbildning och
vuxenutbildning samt bidrag till studieförbund.
7:1
Nulägessituation gymnasie- och vuxenutbildningslokaler 2013
Fr.o.m. 1 juli 2013 har Järfälla kommun tre egna gymnasieskolor (Mälargymnasiet, NTgymnasiet och Yrkestekniskt centrum). Skolorna har lokaler i Jakobsbergskolan respektive
Kvarnskolan. YTC har en del av sina lokaler i Jakobsbergskolan men merparten i Utbildningscentrum. Gymnasieskolan disponerar f n totalt 37 148 m2 lokalyta, varav ca 5 859 m2 i
form av inhyrda lokaler hos Fastighets AB Balder i Utbildningscentrum.
År 2012 studerade 2 825 Järfällaungdomar i gymnasieskolan. Av dessa gick 1 170 i kommunens egna skolor (41%) och 1 655 i andra kommuners skolor eller i friskolor (ca 59%).
Samtidigt tar kommunens egna skolor emot 760 elever från andra kommuner.
I Utbildningscentrums lokaler finns även Järfälla vägledningscentrum (JVC) som är en beställarfunktion som ansvarar för studie- och yrkesvägledning för obehöriga gymnasieelever
och för vuxenstuderanden. Inom JVC arbetar drygt 10 personer.
Under våren 2012 genomfördes en gemensam upphandling av vuxenutbildningen tillsammans med sju andra kommuner i Stockholms län. Upphandlingen innebär att Järfälla Lärcentrum (JLC), dvs kommunens egenregi-verksamhet, konkurrerar med ett stort antal andra
anordnare om kommunens deltagare i den kommunala vuxenutbildningen. JLC har f n ca
1200 elever i sin verksamhet men hur mycket varje elev är på plats i lokalerna varierar
mycket. Närvarograden kan spänna från 2 timmar i veckan för vissa elever till 25-30 timmar
per vecka för andra beroende på vad eleven studerar. JLC hyr för närvarande ca 2 300 m2
lokalyta i utbildningscentrum.
Utbildningsnämnden disponerar vid utgången av år 2013 totalt ca 39 400 m2 lokalyta för
sina behov. Den inhyrda arean uppgår till ca 8100 m2 i Utbildningscentrums lokaler vid
Järfällavägen.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
30 (45)
Mer grundläggande fakta om nämndens lokalnyttjande framgår av objektförteckningen i
bilaga 2. Förteckningen är daterad per 31 december 2013 och förändras efterhand som hyreskontrakt upphör, objekt avvecklas, uppförs eller hyrs in. I förteckningen finns uppgifter
om fastighetsägare, hyresgäst, adress, kontraktstider m.m.
7:2 Befolkningsutveckling för ungdomar 16-18 år och prognosticerad efterfrågan på gymnasieplatser
Enligt befolkningsprognosen beräknas antalet ungdomar i gymnasieåldern ,16-18 år, att
minska med 264 st till år 2014, från 2653 st år 2012 till 2389 st år 2014. Därefter sker en
ökning med ca 360 ungdomar upp till 2749 st år 2018. Därefter förväntas ökningen fortsätta
och år 2022 prognosticeras antalet 16-18-åringar vara ca 3160 st.
För gymnasieskolorna kommer de minskade årskullarna att innebära en del ekonomiska problem och krav på att kunna ställa om verksamheten när det gäller lokaler.
För att anpassa lokalytorna till behovet skulle - när det gäller kommunens egna lokaler - en
del av ytorna kunna tomställas. Utbildningsförvaltningen anser att det ur verksamheternas
synpunkt vore gynnsamt – om inte uthyrning kan ske - att hyreskostnaden för tomställd lokal
efter en viss tid läggs centralt i kommunen. Samtidigt behöver en planering för att möta en
kommande elevuppgång påbörjas. Den stora rörligheten på länets gymnasiemarknad gör
dock att prognoser som sträcker sig längre än 3-4 år framåt är mycket osäkra.
7:3
Lokalbehov och pågående planering/lokalutredningar
7:3:1 Gymnasieskolan
Den lokalmässigt största strategiska utmaningen för gymnasieutbildningen är projektet
Barkarby College. Projektet har avrapporterats från Utbildningsnämnden till Kommunstyrelsen med önskemål om att Kommunstyrelsen tar över ansvaret för att fortsätta utvecklingen
av projektet 5) .
Kommunstyrelsen har den 19 november 2012 gett dåvarande kommunledningskontoret i
uppdrag att utarbeta ett förslag till koncept för eftergymnasial utbildning i ett samarbete mellan kommunen, näringslivet och universitet/högskolan samt med koppling till tidigare utbildning. Vidare ska med uppdragsbeskrivningen som grund ett förslag till program för inbjudan till partnerskap med en extern fastighetsutvecklare utarbetas i syfte att inom Barkarbystaden II utveckla ett fastighetskoncept med byggnation, ägande och förvaltning av lokaler
för undervisning, kommersiell, administrativ service och övriga näringsverksamheter. Vidare
innebär förslaget att nuvarande NT-gymnasiet och YTC flyttar till Barkarby College som
planeras ligga nära den planerade nya järnvägsstationen i Barkarby. Flytten beräknas mycket
preliminärt kunna ske 2017.
Det skulle innebära att en del av Jakobsbergskolan töms och att den del som YTC hyr i Utbildningscentrum lämnas. I projektrapporten finns beskrivet hur i så fall övrig verksamhet
inom Utbildningsnämnden som hyr i Utbildningscentrum (Järfälla Lärcentrum, Järfälla
vägledningscentrum och KomTek) skulle kunna lämna dessa förhyrda lokaler och flytta in i
kommunens egna lokaler i Jakobsbergskolan och Kvarnskolan.
Under året har utbildningsförvaltningen arbetat med att planera för en större omorganisation
av gymnasieverksamheten. Från och med den 1 juli 2013 har HTS-gymnasiet, Samgymnasiet
och Kvarngymnasiet gått samman till en gymnasieskola, och fått namnet Mälargymnasiet. I
samband med detta pågår också en intern lokalutredning och enligt en preliminär bedömning
innebär den att stora delar av verksamheten i Kvarnskolan flyttas till Jakobsbergskolan, vilket leder till att Kvarnskolans lokaler på sikt kan inhysa annan verksamhet.
________
5)
Rapport Barkarby College – Ett regionalt utbildnings-, kultur-och näringslivscentrum i Järfälla
kommun i april 2012. Dnr Ubn 2011/77.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
31 (45)
Från och den 1 juli 2014 beräknas utbildningsförvaltningen ha lämnat hela kvarnskolans
lokalyta, vilket motsvarar 6266 m2.
7:3:2 Vuxenutbildningen
Vuxenutbildningen bedrivs av flera aktörer som kommunen har avtal med. Järfälla
Lärcentrum (JLC) är kommunens egen utbildningsanordnare. JLC har svenska för invandrare
(sfi), kurser på grundläggande nivå samt kärnämnen på gymnasienivå. Här finns även särvux. Det framtida lokalbehovet är beroende av faktorer som utvecklingen på arbetsmarknaden och omfattningen på kommunens flyktingmottagande samt hur hård konkurrensen
med andra utförare blir. Som nämnts tidigare skulle såväl JLC som JVC kunna flytta till
Jakobsbergskolan om Barkarby college genomförs.
8.
Socialnämnden
Socialnämnden ansvarar huvudsakligen för äldreomsorg, stöd för personer med funktionshinder, individ- och familjeomsorg inklusive familjerätten, arbetsmarknadsåtgärder, den
kommunala hälso-och sjukvården samt uppgifter inom det bostadssociala området (bostadsanpassningsbidrag).
Socialnämndens samlade lokalnyttjande framgår av objektförteckningen i bilaga 2. Förteckningen är per 31 december 2013 och förändras efterhand som hyreskontrakt upphör, objekt
avvecklas, uppförs eller hyrs in. I förteckningen finns uppgifter om fastighetsägare, hyresgäst, adress, platskapacitet i aktuella fall, kontraktstider m.m.
8:1
Äldreomsorgen
riktar sig till personer som är 65 år och äldre och som behöver stöd och hjälp i den dagliga
tillvaron så att de kan leva tryggt och säkert. Äldreomsorgen är en verksamhet med relativt
stort lokalbehov. Eftersom den enskildes behov skiftar erbjuder äldreomsorgen olika boendeformer. Särskilda boendeformer (vård-omsorgsboende) för äldre är en boendeform till för
personer med stora omvårdnadsbehov dygnet runt. För att få ett sådant boende krävs biståndsbeslut. Särskilt boende beviljas till personer som har behov av dagliga, omfattande
vård- och omsorgsinsatser och tillsyn dygnet runt. Behovet ska vara varaktigt.
Särskilt boende erhålls efter biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL). Det finns olika
inriktningar på särskilt boende som demensboende, omvårdnadsboende och korttidsboende.
Demensboende är ett boende för personer med demenshandikapp. Individen har egen bostad
och tillgång till gemensamma utrymmen. Personal finns tillgänglig dygnet runt.
Omvårdnadsboende är ett boende för personer med stora omvårdnadsbehov dygnet runt.
Individen har egen bostad och tillgång till gemensamma utrymmen. Personal finns dygnet
tillgänglig dygnet runt.
Korttidsboende kan beviljas för personer som har ett tillfälligt behov av omsorg. På korttidsboende kan också personer som vårdas av anhöriga få bo under kortare tid som avlastning för anhöriga.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
32 (45)
8:1:1 Nulägessituationen lokaler och boenden inom äldreomsorgen 2013
Som framgår av tabellen nedan finns det åtta äldreboenden i Järfälla med totalt 391 lägenheter samt två korttidsboenden med totalt 50 lägenheter såväl i kommunens egen regi som på
entreprenad.
Äldreboende
Adress
Fastighetsägare
Utförare
Antal lgh
2013
Driftavtal tom
Almen
Vinggränd 4
JärfällaHus AB
Frösunda
40
2016-04-15
Björken
Agrarvägen 6-8
Bostads AB Ekeby
J Vård & Omsorg
40
Årsvis
Eken
Kopparv 2A
Kommunen
J Vård & Omsorg
45
Årsvis
Linden
Vibblabyv 101
Kommunen
A & O AB
40
2015-02-28
Lönnen
Vibblabyv 97-99
Kungsleden/Hemsö
A & O AB
58
2015-02-28
Olovslund
Novemberv 17
JärfällaHus AB
J Vård & Omsorg
36
Årsvis
Tallbohov
Snapphanev 22
Kungsleden/Hemsö
J Vård & Omsorg
92
Årsvis
Flottiljen
Korpralsv 51-55
Kommunen
Attendo Care AB
40
2015-01-31
Summa
391
Korttidsboende
Adress
Fastighetsägare
Utförare
Antal lgh
2013
Driftavtal tom
Flottiljen
Korpralsv 51-55
Kommunen
Attendo Care AB
10
2015-01-31
Kastanjen
Birgittav 6
Kommunen
J Vård & Omsorg
40
Årsvis
Summa
50
Kommunen köper för närvarande 35 boendeplatser i andra kommuner. Av dessa är ca 15
boendeplatser köpta för behov som Järfälla kommuns egna boende inte kan tillgodose. Det
kan röra sig om boenden med religiös inriktning eller boende för personer som är aggressiva
till följd av demenssjukdom. Resterande placerade personer har fått erbjudande om att återvända till Järfälla men har tackat nej till detta.
8:1:2 Befolkningsutveckling 65-w och bedömt platsbehov inom särskilt boende
Tabell 1:Befolkningsprognos 2013-2022 för antalet 65 år och äldre
Ålder
65-79
80-w
Summa
2012
Utfall
9055
2796
11468
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
9302
2879
12181
9494
2971
12465
9652
3050
12702
9708
3173
12881
9784
3306
13090
9873
3428
13298
9869
3560
13429
9966
3662
13628
10030
3811
13841
10050
3999
14049
Som framgår av tabellen ovan ökar antalet personer 65 – w. År 2022 kommer enligt prognos
14 049 personer att vara 65 – w. Av dessa beräknas 464 personer att vara i behov av särskilt
boende. (Baserat på att 3,3 % av åldersgruppen har behov av särskilt boende)
8:2
Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredning
Givet ovanstånde görs bedömningen att behov om ytterligare ett boende om ca 40 platser
behövs den närmaste femårsperioden och planläggning pågår för detta i detaljplanen för Viksjö centrum. En mycket preliminär driftstart är beräknat till 2016.
I det längre perspektivet och med utgångspunkt från befolkningsprognosen behövs ytterligare ett boende 2019 eller 2020. Detta behov bör beaktas och planeras för i kommande detaljplanläggning om inte lämplig kommunal tomtmark kan hittas på annat sätt. Det bör också
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
33 (45)
tilläggas att det är svårt att förutse behov alltför långt fram i tiden bland annat beroende på
teknisk utveckling, utveckling av folkhälsan samt politisk vilja om kvarboende.
8:3
Funktionshinderområdet
Funktionshinderområdets uppgift är att svara för insatser till funktionshindrade personer
under 65 år. Därutöver finns ett antal personer från 65 år och uppåt som bor i bostad med
särskild service/särskilt boende som handläggs och kostnadsmässigt redovisas under funktionshinderområdet.
Verksamheterna – som främst består av gruppboenden, serviceboenden och daglig verksamhet, drivs dels av kommunens egen regi (Vård och omsorg), dels av privata entreprenörer.
Stöd och hjälp till personer med funktionshinder kan ges enligt två lagar – Socialtjänstlagen
(SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Enligt SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på
annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin
livsföring i övrigt.
LSS är en rättighetslag och vänder sig till den som omfattas av någon av nedan beskrivna
personkretsar enligt 1 § LSS.
Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Personkrets 2: Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder
efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Personkrets 3: Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som
uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed omfattande behov av stöd eller service.
Personer med funktionsnedsättning har enligt LSS rätt att ansöka om insatser såsom personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice i hemmet, kontaktperson, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, familjehem eller bostad med
särskild service för barn och ungdomar, bostad med särskild service för vuxna eller annan
särskilt anpassad bostad samt daglig verksamhet.
Bostad med särskild service enligt LSS
Bostäderna ska uppfylla den standard som anges i Boverkets byggregler (BBR) och kan
ibland även behöva anpassas till hyresgästens enskilda behov. Bostäderna finns i villor, radhus eller flerfamiljhus på olika ställen i kommunen. De drivs antingen av kommunen i egen
regi eller på entreprenad av privat företag.
Det finns två typer av bostäder med särskild service samt lokaler för daglig verksamhet:
Gruppbostad är en boendeform som består av 4-6 lägenheter grupperade kring gemensamma utrymmen. Gruppbostaden ska vara ett bostadsalternativ för funktionshindrade, som
har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att det behövs tillgång till personal mer
eller mindre alla tider på dygnet. I princip ska man kunna täcka den enskildes hela stödbehov.
Servicebostad är en boendeform där lägenheterna ligger nära varandra ( i samma byggnad
eller närliggande fastigheter) och som ger den boende tillgång till gemensam service i form
av måltider, personlig service eller omvårdnad. En servicebostad består vanligtvis av ca 1012 st lägenheter. Servicebostäderna har personal dagtid. Vissa har egen nattpersonal.
Daglig verksamhet kan ges den som har utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada, autism
eller autismliknande tillstånd möjlighet till personlig utveckling, stimulans, gemenskap och
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
34 (45)
sysselsättning. Kravet är att man är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte går
någon annan utbildning. Arbetsuppgifterna på den dagliga verksamheten är anpassade efter
dina intressen, behov och förutsättningar. Exempel på arbetsuppgifter är musik, teater, trädgårdsarbete, café, konst, försäljning eller serviceuppgifter på ett företag.
8:4:1 Nulägessituationen lokaler och boenden inom LSS 2013
Idag finns det totalt 152 boendeplatser (lägenheter) för personer som behöver bostad med
särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Dessa
platser finns fördelade på 21 olika boenden (gruppbostad eller servicebostad) runt om i
kommunen. Alla platser består av fullvärdiga lägenheter på ett till två rum och kök/pentry.
Boendena drivs antingen i egen regi (Järfälla vård och omsorg (JVO) eller på entreprenad.
Samtliga platser är idag fullbelagda. Utöver dessa platser fanns i augusti månad 2013.
14 personer placerade utanför kommunen.
8:4:2 Bedömt behov av LSS-boenden
Ca 2 % av invånarna (under 65 år) i Järfälla kommun bedöms ha behov av insatser från
funktionshinderområdet. I tabellen nedan beskrivs hur behovsbilden ser ut gällande insatsen
Bostad med särskild service för vuxna år 2013-2018. Fr.o.m 2019 och framåt blir det svårt
att bedöma behovet eftersom det inte finns någon logik inom kring hur många grupp- och
service bostäder en kommun har behov av. Av erfarenhet vet enheten för funktionsnedsättning att flera personer som man inte känner till idag kommer att tillkomma samt att de personer som man känner till inte alltid flyttar det år som beräknat eller som de själva uppgett
till handläggare. Då det är behovet som styr, ofta akut, går det inte heller att ställa krav på
framförhållning hos brukarna.
Boendeform
(LSS)
Gruppbostad
Servicebostad
Egen lägenhet m
boendestöd
Summa
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
Summa 2013-2019
4
5
0
5
8
5
5
4
1
3
3
0
2
2
1
0
1
0
3
0
0
22
23
7
9
18
10
6
5
1
3
52
8:4:3 Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar
För att tillgodose platsbehovet de närmsta åren framöver har projektering påbörjats för byggandet av ett serviceboende om 12 st lägenheter vid Fornvägen i Skälby. Preliminär färdigställandetidpunkt är satt till mitten av 2014. Dessutom har önskemål framförts om en gruppbostad om 6 platser vardera i samband med kommande bostadsproduktion vid Källtorpsvägen/ Ulvsättravägen i Kallhäll (prel 2014/2015) respektive Hästskovägen (2015/2016) i centrala Jakobsberg. Därutöver finns behov av 10-talet fristående lägenheter inom detaljplanen
för Barkarbystaden I. I det längre perspektivet kommer att behövas ytterligare gruppbostäder
i samband med fortsatta utbyggnadsetapper av Barkarbystaden.
Nulägessituation lokaler och boenden inom Socialpsykiatrin 2013
Socialpsykiatrin förfogar idag över fyra serviceboenden och två gruppbostäder med sammanlagt 51 platser.
Boendeform
Serviceboende
Serviceboende
Serviceboende
Serviceboende
Gruppbostad
Gruppbostad
Summa
Adress
Fanjunkargränd
Tenorgränd
Frihetsvägen
Andebodavägen
Arrendevägen
Arrendevägen 27
Antal boendeplatser
12
10
9
9
6
5
51
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
35 (45)
8:4:5 Bedömt behov av platser inom socialpsykiatrin
För närvarande är det fullt i alla bostäder . Utöver dessa finns ca 20 köpta platser. Antalet
beviljade insatser inom området Funktionshinder kommer att fortsätta att öka och därmed
också behovet av fler grupp-och servicebostäder samt utslussningslägenheter. Utslussningslägenheterna behövs dels för att tillgodose behovet av bostad med stöd för personer som
skulle klara ett eget boende med boendestöd, dels som en länk i en boendekedja.
8:4:6 Nulägessituation lokaler daglig verksamhet LSS
Daglig verksamhet kan ges den som har utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada, autism
eller autismliknande tillstånd möjlighet till personlig utveckling, stimulans, gemenskap och
sysselsättning. Kravet är att man är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte går
någon annan utbildning. Arbetsuppgifterna på den dagliga verksamheten är anpassade efter
dina intressen, behov och förutsättningar. Exempel på arbetsuppgifter är musik, teater, trädgårdsarbete, café, konst, försäljning eller serviceuppgifter på ett företag.
Järfällas dagliga verksamhet sysselsätter idag ca 180 personer och bedrivs på 15 platser runt
om i kommunen.
8:4:7 Framåtblick och lokalbehov daglig verksamhet
När det gäller uppdrag att driva olika former av daglig verksamhet och sysselsättning för
personer med funktionsnedsättning så utförs detta idag av dels Järfälla Vård och omsorg
(JVO, kommunens egenregiverksamhet) i lokaler som idag upplåtes av socialnämnden och
dels av privata aktörer som är godkända av socialnämnden som utförare enligt lagen om
valfrihetssystem (LOV). För närvarande finns inget som tyder på ett utökat lokalbehov för
kommunens egenregi-verksamhet.
8:4:8 Nulägessituation lokaler sysselsättning/dagverksamhet SOL
Sysselsättning kan ges den som har psykisk funktionsnedsättning och inte står till arbetsmarknadens förfogande. Insatser kommer att omfattas av Lagen om valfrihetssystem från
och med 2014. Idag drivs verksamhet av Vård och Omsorg och ca 85 personer som har beslut om insatser. Verksamhet finns på 5 platser i kommunen.
9.
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde är kultur inkl kulturskola, bibliotek, fritid/idrott
och fritidsgårdar.
9:1
Nulägessituation kultur- , bibliotek-, idrotts- och fritidslokaler 2013
Kommunen har idag fyra st bibliotek, ett i varje kommundel. Huvudbiblioteket som ligger i
Jakobsbergs Centrum inrymmer även en konsthall. Antalet fritidsgårdar för åldersgruppen 13
år och uppåt är för närvarande fyra stycken: Källtorp, Tallbohov, Björkeby och Viksjö.
Samtliga gårdar är integrerade i skolanläggningar. För åldersgruppen 16 år och äldre finns
från och med januari 2013 ungdomscaféet ”Valvet”, beläget i en lokal i Jakobsbergs centrum.
Kulturskolan har sitt huvudsäte i en av byggnaderna i Jakobsbergskolan, hus K (före detta Vhuset) samt har åtta stycken mindre verksamhetslokaler fördelade på olika skolanläggningar
inom kommunen. Vidare har kommunen utöver sin största sporthall Jakobsberg, med stor
publikkapacitet, även tre andra stora sporthallar – Kallhäll, Viksjö och Björkeby.
Vidare finns fyra stora gymnastiksalar samt 13 st mindre gymnastiksalar. Efterfrågan på tider
för träningar och matcher i sporthallar och gymnastiksalar är stor. Skolorna använder salarna fram till klockan 17.00 på vardagarna. Idrottsanläggningarna kan hyras måndag-fredag kl
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
36 (45)
17.00-23.00, lördagar och söndagar kl 8-22. Huvuddelen av inomhustiderna fördelas till
kommunens ungdomsföreningar.
Nämndens totala lokalkonsumtion uppgår till ca 38 600 m2 lokalyta. Mer grundläggande
sakfakta om respektive anläggning och lokal finns redovisad i objektförteckning bilaga 2 –
ägda och inhyrda lokaler för kultur- och fritidsnämnden. Förteckningen är daterad per 31
december 2013 och förändras efterhand som hyreskontrakt upphör, objekt avvecklas etc.
9:2
Befolkningsutveckling, framåtblick och lokalbehov
Ingen av kultur-och ungdomsverksamheterna (såsom bibliotek, kulturskola, allmänkultur och
fritidsgårdar) är idag helt direkt styrd av befolkningsutvecklingen. Däremot bedöms efterfrågan på idrottslokaler öka närmast parallellt med befolkningsutvecklingen. Fler invånare innebär troligen fler eller större föreningar med behov av lokaler. Med tanke på att Järfälla
kommun enligt en samlad bedömning kommer att växa med ca 30 000 nya invånare fram till
år 2030, kommer självklart nya verksamheter behöva tillkomma och ställa krav på anläggningar och andra faciliteter. Attraktiva lokaler är en del i att erbjuda kommunens föreningar
och verksamheter en god service. En sådan stor expansion kräver dock en noggrann och
framsynt planering inte minst vad gäller lokalkostnadsutvecklingen inom kultur-och fritidsområdet eftersom detta utgör en så stor andel av nämndens totalkostnader.
Den snabba tekniska och digitala utvecklingen inom media av olika slag påverkar och kommer att påverka kommunmedborgarnas framtida konsumtion av läsande, filmtittande, musiklyssnande m m. Vilket i sin tur på sikt kan komma att förändra lokalbehov och öppethållandetider.
9:3
Beslutade lokalförändringar och planering/pågående lokalutredningar
Planering för flera lokalförändringar är på gång de närmsta åren inom verksamhetsområdet.
Ett planeringsarbete för en nybyggd simhall i Jakobsberg pågår för fullt. Om lämplig finansieringslösning kan hittas och kommunfullmäktige så beslutar skulle en ny simhall kunna stå
färdig preliminärt 2016.
Den pågående planeringen av Barkarbystaden kommer bl.a att innehålla en ny F-5 skola
inkl förskoleklass samt kultur-och fritidslokaler av olika slag. Idrottshallen planeras ha
måtten 42 x 22 meter och blir ett välkommet tillskott under kvällar och helger för kommunens föreningar. Såväl idrottshallen och matsalen kommer att utrustas så flexibelt att de även
kan användas som allmänna samlingslokaler och för kulturarrangemang. Anläggningen
planeras även inrymma ett integrerat folk- och skolbibliotek. En inflyttning är planerad till
hösten år 2015.
Under 2012-2013 har Säby ridanläggning varit föremål för en utredning huruvida nuvarande stallbyggnad ska rustas upp eller om en nybyggnad ska förespråkas. Utredningen är nu
klar och kommunfullmäktige har beslutat att en ny stallbyggnad uppförs samt att en mindre
renovering görs av nuvarande stall. I och med att Säby gård är byggnadsminne och ligger i
ett naturreservat krävs ett nära samarbete med Länsstyrelsen kring upprustningen och nybyggnationen. Färdigställandet kommer därför troligen ta något längre tid än de mer vanligtvis förekommande byggnadsprojekten.
På Kallhälls 4H gård har precis ett nytt klubbhus färdigställts som ersättning för den byggnad som brann ned för några år sedan.
För åldersgruppen 16 år och äldre finns från och med januari 2013 ungdomscaféet Valvet
etablerat i inhyrda lokaler på Riddarplatsen 3, centralt i Jakobsberg i den så kallade ”Postgången”. Denna lokallösning ses dock inte som definitiv. På sikt eftersträvas en större lokal
centralt belägen i Jakobsberg som kan svara upp mot hela den inriktning av ”ungdomens
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
37 (45)
husverksamheten” som beslutats av kultur- och fritidsnämnden. Möjligheterna att inhysa
verksamheten i ett eventuellt medborgarhus bör finnas med som en lösning.
I samband med förnyelsen av Kallhälls centrum planeras en flytt av Kallhälls bibliotek från
Folkets Hus till en på Gjutarplan närliggande större lokal. I det kommande biblioteket planeras en integrering med Bolindermuséet. Fritidsgården som idag är lokaliserad till Källtorpskolan flyttar även den från och med januari 2014 till andra lokaler som är belägna i centrum.
Motionscentralen i Ängsjö är i behov av modernisering för att nå ett bredare åldersspann
vad gäller besökare. Huruvida det blir frågan om att rikta in sig på en ombyggnad eller en
helt ny byggnad ska bestämmas under 2013-2014.
I den fördjupade översiktsplanen för Barkarbyfältet finns det i områdets sydöstra del mark
avsatt för idrottsändamål. Det rör sig då om den avslutande etappen i Barkarbystaden. Den
idrottsplats som illustrerats ska även innehålla en idrottshall. Kultur- och fritidsnämnden har
i samband med arbetet med planen förordat att en så kallad ”treskeppshall” byggs. En sådan
hall har en yta som gör det möjligt att dela av hallen så att tre 40x20 metersplaner uppstår.
Helt öppen motsvarar ytan en sjumannaplan för fotboll. Detta gör det möjligt att dels fördela
ut föreningstider som motsvarar tre traditionella sporthallar samt att anordna turneringar i
fotboll för sjumannalag.
Teknikutvecklingen leder sannolikt till att ”morgondagens” bibliotek i varje fall inte behöver
mer lokalyta än vad de har idag. Det troliga är istället att biblioteksytorna kan minskas.
Ett behov av centralt belägna större samlingslokaler i kommunen bedöms finnas. Det kan
gälla för såväl kommersiella ändamål, större möten och kulturarrangemang. Att försöka få
till detta i ett framtida medborgarhus ser kultur- och fritidsförvaltningen som en möjlig lösning. Blir Barkarby College en verklighet kan även det vara en resurs vad gäller samlingslokaler.
I en framtid kommer regionala lösningar när det gäller vissa anläggningar bli en nödvändighet. Ett sådant arbete pågår bland länets förvaltningschefer inom kultur och fritid. Tanken är
att dessa anläggningar ska betjäna föreningar från flera kommuner och även delfinansieras
av aktuella kommuner. Att norr om Stockholm få till en innebandyhall, en hall för friidrott,
en skateboardhall samt en konstsnöanläggning vid Ängsjö är något av det som figurerat i
debatten under senare tid.
10. Förvaltningslokaler och lokaler för central administration
Kommunens centrala administration är främst lokaliserade till tre byggnader Kommunhuset,
Posthuset och Kvarnkontoret. Dessutom finns ett antal inhyrda satellitlokaler där det bedrivs
administration.
10:1 Nulägesituationen förvaltningslokaler/administrationslokaler 2013
10:1:1 Kommunalhuset
Huset byggdes 1959 och det är Järfällahus AB som är ägare och kommunen hyr lokaler av
dem. I kommunhuset sitter kommunens politiska ledning, kommunstyrelseförvaltningens
ledningskontor respektive förvaltningskontoret (exklusive kundtjänst och IT), beställarkanslierna för barn-och ungdomsförvaltning, utbildningsförvaltningen och kultur-och fritidsförvaltningen.
I huset finns det också reception, vaktmästeri, källare med centralarkiv samt ett antal sammanträdesrum som kan bokas och nyttjas av alla verksamheter i kommunen. I huset finns
också Järfällasalen där kommunfullmäktige har sina sammanträden. Arbetsplatserna i kommunhuset är huvudsakligen enskilda rum men det finns också ett större antal rum där det
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
38 (45)
sitter två-tre medarbetare i samma rum samt 2 mindre kontorslandskap med 4-6 personer
vardera.
Tabell 1: Antal personer och antal rum i kommunhuset hösten 2013
Verksamhet
Antal personer
Antal kontorsrum
Kommunstyrelseförvaltningen
Barn- och ungdomsförvaltningen
Kultur- och fritidsförvaltningen
Utbildningsförvaltningen
Politiken
Reception
Vaktmästeri
91
21
3
4
14
2
3
70
18
3
4
13
---
Totalt:
138
108
I kommunhuset är det åtta sammanträdesrum på en total yta på 803 kvm varav Järfällasalen
med entré är 402 kvm. I huset finns också reception, vaktmästeri och källare med centralarkiv. De gemensamma ytorna som toaletter, förråd, trapphus och korridorer är på totalt 1 361
kvm. I nuläget innebär detta att det blir 31 kvm per anställd – en lokalyta/anställd som det
senaste året minskat med ca 7 kvm/anställd i samband med att bl. a personal tillhörande förvaltningskontoret flyttat in i kommunalhuset och att alla ”stora” kontorsrum numer nyttjas
av minst 2 personer, att den tidigare datasalen och ett större gemensamtsutrymme ställts om
till två mindre kontorslandskap (NewsDesk) för information respektive för plan-och exploatering.
Tabell 2: Antal personer, ytor och kostnader i kommunhuset
Antal personer
138
Yta
kvm
4 330
Kvm per anställd
31,0
Hyra kr/år
Hyra kr/kvm
6 118 000
1413
Kr per
anställd
44330
I dagsläget är de nuvarande lokalerna i kommunhuset inte flexibla och är omoderna när det
gäller att skapa nya arbetsformer vilket inte befrämjar samarbete. Detta samarbete försvåras
ytterligare av att den centrala administrationen är utspridd i tre olika byggnader. Kommunhuset har brister när det gäller tillgänglighet för funktionshindrade. Några rent fysiska problem med arbetsmiljön på grund av byggnaden finns inte.
Kommunhuset har byggts om ett stort antal gånger för att anpassas till behovet. Dessa ombyggnader sker ofta genom ”brandkårsutryckningar” och har inneburit betydande kostnader.
10:1:2 Posthuset
Posthuset byggdes 1970 och även här är det Järfällahus AB som är ägare och kommunen hyr
lokalerna av dem. I lokalerna finns flera olika typer av verksamheter som är fördelade på
olika förvaltningar. När det gäller arbetsplatserna så finns det både kontorslandskap blandat
med enskilda arbetsrum Bygg-och miljöförvaltningen är den största lokalnyttjaren i byggnaden följt av socialförvaltningen med anställda inom äldreenheten, vård- och omsorg och
Järfälla stöd & behandling (JSB) , barn-och ungdomsförvaltningens administration för egenregiverksamheten samt avdelningarna kundtjänst och IT inom förvaltningskontoret. I byggnaden sitter även några personer inom utbildnings-samt kultur-och fritidsförvaltningen samt
fackliga organisationer. Under året har Prima (landstingets utförare) lämnat lokalerna på
Riddarmottagningen, då de flytta verksamheten till Jakobsbergs sjukhus. Dessutom har personal tillhörande JSB flyttat upp till plan 5, vilket inneburit att plan 1 nu blivit helt vakant..
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
39 (45)
Tabell 3: Antal personer och antal rum i Posthuset hösten 2013
Verksamhet
Bygg- och miljöförvaltningen
Barn- och ungdomsförvaltningen
Utbildningsförvaltningen
Kultur- och fritidsförvaltningen
Socialförvaltningen
Kommunstyrelseförvaltningen
Fackliga organisationer
Antal personer
Antal rum
116
24
3
2
62
50
10
101
23
3
2
53
9
18
20
267
229
Vakans (plan 1 samt delar av plan 4)
Totalt:
Av tabell 4 framgår ytor och kostnader i Posthuset. På entréplanet finns receptionen för
kundtjänsten. I totalytan ingår också källaren som innehåller arkiv, förråd och soprum och
som omfattar cirka 500 kvm. Ett antal sammanträdesrum finns också som kan bokas av alla
verksamheter i kommunen. När det gäller hyran kr/år så ingår här även de tilläggsavtal som
kommunen tecknat med Järfällahus AB för att göra verksamhetsanpassningar.
Tabell 4: Antal personer, ytor och kostnader i Posthuset.
Antal personer
267
Yta
kvm
7931
Kvm per anställd
29,7
Hyra kr/år
Hyra kr/kvm
12 318 000
1553
Kr per
anställd
46 135
10:1:3 Kvarnkontoret
Kvarnkontoret byggdes 1981 och det är kommunen som äger huset. Interna hyresgäster är
socialförvaltningen (3 909 kvm) och kommunledningskontorets arkiv (180 kvm). Externa
hyresgäster är Barnhälsan Kvarnen AB (390 kvm), Vibblaby husläkarmottagning (440 kvm)
och Landstinget (255 kvm). Den totala lokalytan är 5 174 kvm. Årshyran är 4892 tkr.
I Kvarnkontoret sitter socialförvaltningens verksamhet när det gäller samhällsuppdraget. Det
är ledning, förvaltningsstab och myndighetsavdelning. De allra flesta sitter i egna rum. Här
finns också Kvarnen konferens på 210 kvm som kan bokas av alla verksamheter i kommunen och som även kvällstid och helger kan hyras av föreningar, studiecirklar och övriga
kommunmedborgare.
Tabell 5: Antal personer, ytor och kostnader i Kvarnkontoret.
Antal personer
138
Yta
kvm
4 089
Kvm per anställd
29,6
Hyra kr/år
Hyra kr/kvm
4 892 000
1196
Kr per
anställd
35 449
Mellan 2005-2012 har kommunen investerat cirka 17 miljoner kronor i Kvarnkontoret. I
dessa investeringar ingår bland annat konferenslokaler, verksamhetsanpassning, ventilation,
låssystem och energieffektivisering.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
40 (45)
10:2 Utveckling och framtida lokalbehov
Kommunalhuset
Även om åtgångstalet (antal anställda/kvm lokalyta) minskat betydligt de senaste året kvarstår faktumet att de nuvarande lokalerna i kommunhuset är oflexibla och omoderna när det
gäller att skapa nya arbetsformer vilket inte befrämjar samarbete. Detta samarbete försvåras
ytterligare av att den centrala administrationen är utspridd i tre olika byggnader. Kommunhuset har brister när det gäller tillgänglighet för funktionshindrade och har byggts om ett
stort antal gånger för att anpassas till behovet. Dessa ombyggnader sker ofta genom ”brandkårsutryckningar” och har inneburit betydande kostnader. Mot bl. a den bakgrunden pågår
en utredning om att se över förutsättningarna för nya förvaltningslokaler (se även avsnitt
10:3).
Posthuset
Genom bland annat effektiva lokalomdisponeringar mellan och inom våra förvaltningslokaler samt utflyttning av personal till andra verksamhetslokaler har viss vakans börjat uppträda
i Posthuset. Ungdomsgruppen inom Järfälla stöd & behandling har flyttat upp till plan 5,
vilket lett till en vakans om ca 230 m2 på plan 1. I och med att det finns behov av flera stora
och små mötesrum i Posthuset och för att avlasta hisstransporter av folk till möten längre upp
i byggnaden kan ett förslag vara att lokalanpassa plan 1 för ändamålet. Andra alternativ som
undersöks är om behov finns att förlägga en mindre administrativ kommunal enhet som finns
i andra inhyrda och dyrare lokaler eller att uppta förhandling med JHAB om att försöka
komma ur hyresavtalet i förtid.
Inom IT-avdelningen på plan 3 har personalminskningar och flyttningar av serverhallar skett
vilket inneburit att överytor uppstått. Här undersöks möjligheterna att hyra ut överytorna till
annan lämplig hyresgäst. Stora investeringar är dock gjorda i dessa specialanpassade lokaler
vilket innebär begränsade uthyrningsmöjligheter i och med den relativt höga hyresnivån.
På plan 4 råder låg nyttjandegrad, då flera kontorsrum står tomma. Även plan 12, där de
fackliga organisationerna huserar, skulle kunna minska sin lokalkonsumtion genom ett effektivare nyttjande. Här förs diskussion om fler personer inom fastighetsavdelningen kan flytta
in samband med planerad utökning av personal.
Posthuset har byggts om ett stort antal gånger för att anpassas till behovet. Sedan 2005 har
kommunen gjort egna investeringar för cirka 1,6 miljoner kronor. Det handlar då bland annat
om ombyggnad av arkiv, reception, sammanträdeslokal, låssystem, larmanläggningar, IT och
utrustning till sammanträdesrum. Utöver detta kommer de tilläggsavtal som gjorts med Järfällahus AB för att anpassa lokalerna efter verksamheternas behov och som inneburit att
hyran höjts. Tilläggsavtalen gäller verksamhetsanpassningar för kundtjänsten, ITservicekontoret, bygglovenheten, socialförvaltningen (Järfälla stöd & behandlingsgruppen)
m.m.
I dagsläget är de nuvarande lokalerna i Posthuset inte flexibla och är omoderna när det gäller
att skapa nya arbetsformer vilket inte befrämjar samarbete. Vissa problem finns även vad
gäller ventilation och inneklimat. Däremot är dock har hissarna nyligen genomgått en omfattande renovering och fungerar mycket bra och är snabbare än tidigare.
Kvarnkontoret
Kvarnkontoret fungerar på det stora hela bra som förvaltningslokal för sitt verksamhetsområde. Det tidigare problemet med brist på utrymme har lösts genom att hela äldreenheten
med ca 20 personer har flyttat till Posthusets plan 14. På sikt kan dock vara en fördel att ha
socialförvaltningen lokaliserad i samma byggnad med samma entré som andra verksamheter
som inte upplevs så känsliga att besöka för invånarna, till exempel barnhälsan och husläkarmottagning.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
41 (45)
Tabell 6: Sammanställning av de tre förvaltningsbyggnaderna Kommunhuset, Posthuset och
Kvarnkontoret hösten 2013.
Byggnad
Kommunhuset
Posthuset
Kvarnkontoret
Totalt:
Antal
personer
Yta kvm
Kvm per
anställd
Hyra tkr/år
Hyra
kr/kvm
Kr/anställ
d
138
267
138
543
4 330
7931
4 089
16332
31,4
29,7
29,6
30,1
6118
12 318
4892 000
23328
1413
1553
1196
1428
44330
46135
35449
42961
Därutöver har kommunen även administrativa lokaler på följande adresser:
Riddarplatsen 2-6: Ledningen för Järfälla stöd och behandling 68 m2
Väpnarstråket/Tornérplatsen: Kulturkontoret 369 m2 (231m2 +84m2+ 54m2)
Tornérplatsen 26: Handikappomsorgen 69m2
Tornérplatsen 26: Personlig assistans 206 m2
Tornérplatsen 26: Vakansen 380 m2
Tornérplatsen 28: Vård och hemtjänst 363 m2
10:3 Utredning om nya förvaltningslokaler och medborgarhus6)
Kommunstyrelsen beslutade den 17 oktober 2011 om direktiv till utredning om nya förvaltningslokaler och medborgarhus. Den 18 juni 2012 godkände kommunstyrelsen utredningen
som visar på ett översiktligt sätt att det finns förutsättningar för nya förvaltningslokaler och
medborgarhus utifrån utredningsdirektivet men att det finns ytterligare faktorer att granska
närmare. Med anledning av detta beslutade kommunstyrelsen därför vid samma tillfälle att
ge kommunledningskontoret i uppdrag att närmare utreda förutsättningarna avseende verksamhet/funktion, arkitektur och ekonom/finansiering för nya förvaltningslokaler/ medborgarhus mellan Vasaplatsen och Ynglingavägen.
Den 14 oktober 2013 behandlade kommunstyrelsen utredningen ånyo. Tre alternativ har
presenterats:
Alternativ A innebär att Vasaplatsen tas i anspråk med en byggnad på 6-8 våningar. Gamla
kommunalhuset bevaras. Kommunens förvaltningslokaler organiseras på de övre planen
kring en ljusgård och de nedre planen rymmer medborgarfunktionerna. Detta koncept tar
hela Vasaplatsen i anspråk mellan HSB:s bostadskvarter och Gamla kommunalhuset.
Alternativ B innebär att i stort sett hela Vasaplatsen tas i anspråk. Gamla kommunalhuset
rivs i sin helhet. De nedre planen blir även i detta förslag en medborgargalleria med entréer
och passage på väg till och från stationen. Lokalprogrammet ianspråktar 14 000-15 000 kvm
vilket skulle innebära 7-8 våningsplan. Detta koncept utgår från att Vasaplatsen ersätts av en
öppnare plats mot Posthuset kring stationsentrén. Byggnaden gestaltas i en trappad volym
mot söder (HSB:s bostäder) med solpaneler och gröna takterrasser.
Alternativ C innebär att stationsentrén byggs över med en högre byggnad. Hela eller delar av
de byggnader som finns på den aktuella platsen rivs. Byggnaden reser sig med en egen profil
vid Posthuset och utgör genom sin form och höjd ett landmärke i Jakobsbergs centrum. Publika funktioner som till exempel bibliotek, hörsal och kommuninformation kan läggas mitt i
stråket från stationsentrén mot Riddarplatsen, lättillgängliga och exponerade mot tåg- och
busstationen. Gamla kommunalhuset och Vasaplatsen intakta. För att effekten av ett landmärke ska uppnås ges byggnaden en högre totalhöjd än Posthuset.
Utredningen visar att det finns förutsättningar för nya förvaltningslokaler och medborgarhus
på den aktuella platsen. Kommunstyrelsen beslöt därför att ett lokal-och funktionsprogram
ska tas fram för att belysa de kommunala verksamheternas och medborgarhusets lokalbehov.
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
42 (45)
Utifrån detta ska en klarare bild skapas av byggnadens storlek, funktioner och därmed också
investeringskostnaden.
Utredningen fokuserar på alternativ B och C, där en uppdatering av investeringskostnaden
ska presenteras med och utan utrymme för bibliotek. I lokal-och funktionsprogrammet ska
medborgarperspektivet tydligt ingå och Järfällaborna inkluderas. Vid återrapporteringen till
kommunstyrelsen, som preliminärt beräknas ske i slutet av år 2014, ska en beräkning för
kostnader att fortsätta i befintliga lokaler finnas med.
11. Kultur-och äldrebyggnader
11:1 Nulägessituation 2013
Utöver de mer renodlade verksamhetslokalerna som nyttjas av respektive nämnd äger och
förvaltar kommunen även ca 130 objekt motsvarande 25 000 m2 bostads- och lokalyta som
tillhör kategorin ”kultur- och äldrebyggnader”. I stort sett samtliga dessa byggnader hyrs
idag ut till andra än kommunens kärnverksamheter, dvs till privatpersoner, föreningar och i
några fall även till privata företag. Resterande ytor nyttjas av nämnderna som verksamhetslokaler.
Mer grundläggande fakta om denna lokalkategori framgår av objektförteckningen i bilaga 2.
Förteckningen är daterad per 31 december 2013 och förändras efterhand som hyreskontrakt
upphör, objekt avvecklas eller hyrs ut. I förteckningen finns uppgifter om hyresgäst, adress,
ytor och kontraktsperioden m. m.
11:2 Strategi för framtida ägande
Den 8 juni 2012 beslöt kommunstyrelsen att godkänna en strategi avseende kommunägda
kultur- och äldrebyggnader7) som innebär ett ställningstagande om vilka av dessa byggnader
som långsiktigt ska förbli i kommunal ägo och vilka som ska avyttras. Bland annat framgår
att kommunens sex större gårdar, dvs Görväln, Sandvik, Skälby, Säby, Ulvsättra och Rocksta
samt byggnader inom Ängsjö friluftsområde ska förbli i kommunal ägo samtidigt som ett 25tal äldrebyggnader bedömts som motiverat att avyttra i lämplig takt, huvudsakligen genom
försäljning. Under 2013 har förberedelsearbetet med avyttring av bl.a Strömdalstorpet och
bostadshus på Vibblabyvägen 5A påbörjats. Dessutom har tre st icke bevarandevärda fd förrådsbyggnader vid Norrviksvägen rivits.
12. Övriga byggnader och lokaler
Kommunen är även ägare till diverse andra byggnader och lokaler om totalt ca 15.000 m2.
Här handlar de huvudsakligen om två större verkstads- och förrådsbyggnadskomplex i Veddesta. Den ena anläggningen nyttjas främst som kommunens eget centralförråd och fordonsverkstad men vissa ytor hyrs även ut externt. Den andra verkstads-och förrådsanläggningen
hyrs till företaget Ramirent.
_______
6) Utredning om nya förvaltningslokaler och medborgarhus mellan Vasaplatsen och Ynglingavägen, Dnr Kst 2012/366
7) Dnr Kst 2011/306
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
43 (45)
Bilaga 1
Befolkningsprognos för Järfälla kommun 2013-2018 med utblick
mot år 2022 uppdelat på delområden och åldersklasser1)
Tabell 1: Befolkningsprognos för Järfälla kommun 2013-2018 med utblick mot 2022 uppdelat på åldersklasser
Ålder/År
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2022
0
1-5
6-15
16-18
19-24
25-44
45-64
65-79
80-w
Summa
2012
Utfall
789
4551
8339
2653
5284
18173
16570
9055
2796
68210
834
4540
8623
2447
5344
18406
16594
9302
2879
68970
851
4659
8929
2389
5507
19034
16747
9494
2971
70581
874
4772
9257
2407
5578
19721
17077
9652
3050
72390
900
4864
9630
2492
5561
20412
17493
9708
3173
74233
922
4968
9852
2625
5523
20909
17828
9784
3306
75717
950
5127
10082
2748
5571
21512
18270
9837
3428
77526
1020
5528
10891
3158
5924
23091
19786
10050
3999
83447
6-11
12-15
5333
3006
5455
3169
5602
3327
5767
3490
5927
3703
6056
3798
6127
3954
6595
4296
Tabell 2: Befolkningsprognos för Stäket 2013-2018 med utblick mot 2022 uppdelat på åldersklasser
Ålder/År
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2022
0
1-5
6-15
16-18
19-24
25-44
45-64
65-79
80-w
Summa
2012
Utfall
16
143
313
88
136
443
536
128
23
1826
19
136
321
75
129
450
539
139
25
1831
17
130
319
71
129
435
552
141
28
1822
17
114
336
71
116
424
572
144
28
1822
20
126
338
83
118
466
602
145
32
1930
22
134
354
83
125
504
632
150
34
2038
21
138
350
93
117
510
638
163
33
2063
19
129
338
93
125
472
673
192
37
2078
6-11
12-15
203
110
207
114
201
119
201
135
208
130
209
145
207
143
200
138
Tabell 3: Befolkningsprognos för Kallhäll 2013-2018 med utblick mot 2022 uppdelat på åldersklasser
Ålder/År
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2022
0
1-5
6-15
16-18
19-24
25-44
45-64
65-79
80-w
Summa
2012
Utfall
149
735
1159
378
1053
3403
3039
1835
596
12347
154
745
1192
350
1015
3411
3043
1884
602
12396
149
749
1231
331
997
3424
3015
1908
607
12411
152
759
1285
342
1007
3531
3057
1918
625
12676
157
781
1332
361
1020
3663
3127
1930
636
13007
161
803
1369
379
1023
3764
3171
1948
657
13275
163
818
1403
387
1023
3815
3222
1965
668
13464
164
829
1496
431
1013
3853
3346
2007
718
13857
6-11
12-15
741
418
757
436
781
450
828
458
852
481
876
493
878
525
922
574
_____
1)
Järfälla kommun – Befolkningsprognos inkl delområdesprognos för 2013-2022. Statisticon sept 2013
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
44 (45)
Tabell 4: Befolkningsprognos för Västra Jakobsberg 2013-2018 med utblick mot 2022 uppdelat på åldersklasser
Ålder/År
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2022
0
1-5
6-15
16-18
19-24
25-44
45-64
65-79
80-w
Summa
2012
Utfall
55
346
739
269
481
1588
1540
1033
375
6426
67
337
769
245
504
1624
1550
1025
404
6525
63
346
777
230
494
1590
1561
1008
417
6486
67
358
806
232
524
1677
1597
999
433
6693
70
382
837
235
543
1770
1636
984
456
6913
73
394
869
245
556
1822
1680
969
483
7091
75
412
890
251
567
1884
1724
942
506
7251
82
455
985
301
601
2084
1892
903
564
7867
6-11
12-15
457
282
482
287
479
298
497
309
508
328
526
343
524
366
592
393
Tabell 5: Befolkningsprognos för Norra Jakobsberg 2013-2018 med utblick mot 2022 uppdelat på åldersklasser
Ålder/År
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2022
0
1-5
6-15
16-18
19-24
25-44
45-64
65-79
80-w
Summa
2012
Utfall
109
655
1209
401
813
2700
2720
1576
661
10844
124
652
1240
388
803
2741
2735
1595
653
10391
120
657
1250
359
830
2735
2737
1585
653
10926
125
672
1286
352
862
2819
2791
1598
652
11157
128
675
1327
370
856
2896
2854
1607
649
11362
128
679
1335
376
834
2928
2862
1616
651
11409
129
691
1345
384
825
2958
2896
1620
648
11496
128
699
1381
410
816
2981
2989
1637
664
11705
6-11
12-15
755
454
764
476
771
479
792
495
804
523
814
521
811
534
833
548
Tabell 6: Befolkningsprognos för Södra Jakobsberg 2013-2018 med utblick mot 2022 uppdelat på åldersklasser
Ålder/År
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2022
0
1-5
6-15
16-18
19-24
25-44
45-64
65-79
80-w
Summa
2012
Utfall
144
643
896
282
766
3007
1864
866
362
8830
155
669
889
268
786
3014
1869
895
366
8921
147
689
891
258
764
2958
1854
901
366
8828
148
705
902
264
770
2993
1858
920
358
8918
148
707
933
264
779
3037
1871
918
371
9028
148
699
954
265
769
3031
1870
920
376
9032
146
698
960
265
755
3017
1867
917
380
9005
140
671
984
271
728
2917
1857
915
383
8866
6-11
12-15
568
328
567
332
559
332
560
342
585
348
606
348
607
353
630
354
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc
2013-12-16
45 (45)
Tabell 7: Befolkningsprognos för Barkarby 2013-2018 med utblick mot 2022 uppdelat på åldersklasser
Ålder/År
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2022
0
1-5
6-15
16-18
19-24
25-44
45-64
65-79
80-w
Summa
2012
Utfall
76
354
580
188
358
1319
1174
632
265
4946
71
393
606
188
410
1447
1215
666
284
5280
121
537
794
243
642
2213
1443
791
341
7125
132
632
908
263
689
2555
1597
866
380
8022
140
698
1013
269
709
2795
1725
918
416
8683
150
762
1100
307
721
3014
1868
980
447
9349
173
858
1252
347
803
3437
2080
1071
494
10515
244
1235
1871
528
1117
4936
3035
1409
710
15085
6-11
12-15
375
205
386
220
511
283
574
334
636
377
703
396
784
469
1190
681
Tabell 8: Befolkningsprognos för Skälby 2013-2018 med utblick mot 2022 uppdelat på åldersklasser
Ålder/År
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2022
0
1-5
6-15
16-18
19-24
25-44
45-64
65-79
80-w
Summa
2012
Utfall
90
663
1231
327
526
2009
1698
638
157
7339
90
627
1290
295
514
2024
1713
650
157
7360
86
600
1324
285
491
2019
1726
653
152
7336
86
585
1358
291
462
2033
1767
649
153
7384
86
551
1421
290
438
2027
1809
668
150
7440
87
544
1415
325
426
2024
1855
676
145
7497
89
550
1419
348
425
2052
1897
669
147
7596
95
580
1428
391
477
2152
1997
695
159
7974
6-11
12-15
833
398
844
448
851
474
857
500
878
543
876
541
865
554
834
594
Tabell 9: Befolkningsprognos för Viksjö 2013-2018 med utblick mot 2012 uppdelat på åldersklasser
Ålder/År
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2022
0
1-5
6-15
16-18
19-24
25-44
45-64
65-79
80-w
Summa
2012
Utfall
149
1007
2209
719
1143
3645
3949
2336
348
15505
153
976
2300
639
1174
3638
3882
2435
380
15577
145
944
2342
610
1152
3604
3812
2492
400
15 501
146
940
2371
592
1140
3635
3792
2543
414
15573
148
938
2423
618
1092
3704
3824
2524
457
15728
151
946
2451
645
1063
3767
3845
2510
507
15885
152
954
2458
671
1048
3788
3900
2475
547
15993
146
922
2398
728
1041
3649
3954
2278
759
15875
6-11
12-15
1400
809
1445
855
1450
892
1457
914
1453
969
1442
1009
1448
1010
1388
1010
Strategisk lokalförsörjningsplan åren 2014-2018 med utblick mot 2023(160418)_TMP.doc