BILAGA PS 2015-08-26, § 116 2015-08-24 Produktionsavdelningen Tord Jansson E-post [email protected] Dnr PS2015-0001 Produktionsstyrelsen Akademiska sjukhuset åtgärdsprogram för 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Akademiska sjukhuset redovisade i månadsrapporten för mars ett tufft ekonomiskt läge för 2015. Rapporten visade att det krävs effektiviseringar på minst 200 miljoner kronor för att sjukhuset ska klara en budget i balans 2015. Vid produktionsstyrelsens sammanträde 2015-04-28 presenterade sjukhusdirektören planerade åtgärder för att uppnå dessa effektiviseringar. I samband med aprilmötet uppdrog styrelsen till sjukhusdirektören att återkommande under året skriftligen återrapportera de åtgärder som sjukhusdirektören kommer att vidta. Enligt beslutet ska återrapporteringen till styrelsen innehålla resultat i förhållande till tidsplan. I händelse av att tidsplanen förskjuts ska det prognosticerade resultatet justeras och de föreslagna åtgärderna biläggas protokollet. Akademiska sjukhuset har inkommit med en beskrivning av åtgärdsprogrammet för perioden januari-juli, som i sin helhet redovisas i bilaga till ärendet. Sammanfattningsvis visar programmet att Akademiska sjukhuset fortsatt har ett tufft ekonomiskt läge 2015 och det krävs resultatförbättringar på cirka 200 miljoner kronor för att klara en ekonomi i balans. Prognosen för helåret 2015 är minus 100 miljoner kronor på grund av att sjukhuset inte bedöms nå åtgärderna i budgeten för riks- och regionintäkterna. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård har fortsatta kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, vilket försvårar möjligheten att öka intäkterna enligt åtgärdsplanen. Åtgärderna på kostnadssidan går enligt plan och prognosen på helår är att de kommer att uppfyllas. Respektive division har tagit fram ett åtgärdsprogram som inarbetats i budgeten 2015. Divisionernas åtgärder räcker inte till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har intensifierat åtgärdsarbetet och en rad nya sjukhusövergripande åtgärder har tagits fram. Totalt har sjukhuset definierat ett åtgärdsprogram på 195 miljoner kronor. Eftersom Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se 2 (2) sjukhusledningen sett att de åtgärdsprogram som finns behöver utökas ytterligare, så har olika ”task force” grupper tillsatts för att analysera och stödja åtgärdsarbetet. Bilagor Akademiska sjukhuset åtgärdsprogram för 2015 Kopia till: Landstingsstyrelsen T f sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Gustaf af Ugglas, Ekonomidirektören AKADEMISKA SJUKHUSETS ÅTGÄRDSPROGRAM 2015 Åtgärder sammanställning Åtgärder sammanställning period jan-juli 2015 Öka riks- och regionintäkter Effekt Planerad Prognos hittills effekt 2015 effekt 2015 2015 (tom (mnkr) (mnkr) juli) 103,7 63,1 25,1 Öka övriga intäkter 26,6 19,6 5,6 Minska personalkostnader 51,0 32,2 8,9 Minska övriga kostnader 16,0 13,2 4,5 197,3 128,1 44,1 Summa Åtgärder riks- och regionintäkter Åtgärd Effekt Planerad Prognos hittills Status effekt 2015 effekt 2015 2015 (tom effekt (mnkr) (mnkr) juli) Ansvarig Öppnandet av operationsavdelning på SHS, operationssamarbete med Enköping och fler öppna vårdplatser jämfört 2014 45,0 21,9 10,1 Göran Angergård Ombyggnation av dagvården på VO barnkirurgi 9,0 9,0 5,0 Christophe Pedroletti BIVA 3 platser öppna (2 platser år 2014) 8,0 1,0 0,0 Johann Valtysson Projekt för förbättrad registrering av prislistan 25,0 15,0 5,0 Jan-Erik Sundquist Ökat antal njurtransplantationer- samarbete thoraxoperation under hösten 8,0 8,0 0,0 Claes Juhlin Ökade intäkter kardiologi 5,7 4,2 2,0 Johan Lugnegård Ökade intäkter psykiatrin 3,0 4,0 3,0 Åsa Hagberg 103,7 63,1 25,1 Summa Effekthemtagning Planering genomförande j f ma mj j a s o n d Status aktivitet Åtgärder övriga intäkter Åtgärd Effekt Planerad Prognos hittills Status effekt 2015 effekt 2015 2015 (tom effekt (mnkr) (mnkr) juli) Ansvarig Luftburen intensivvård ökade intäkter för flyget 4,0 4,0 2,0 Johann Valtysson Ambulansintäkter från Stockholm 2,0 0,0 0,0 Per Andersson Akademiska laboratoriet ökade intäkter från regionen 15,0 10,0 0,0 Maria Engedahl Övriga intäkter (priomedel) psykiatrin 3,6 3,6 3,6 Åsa Hagberg BFC ökade PET-intäkter 2,0 2,0 0,0 Adel Shalabi 26,6 19,6 5,6 Summa Effekthemtagning Planering genomförande j f ma mj j a s o n d Status aktivitet Åtgärder personalkostnader Åtgärd Pågående översyn av akutflöde och vårdplatser med effekt redan i höst Minska antalet nattlag på operation Personalkostnadsåtgärder inom psykiatrin Effekt Planerad Prognos hittills Status effekt 2015 effekt 2015 2015 (tom effekt (mnkr) (mnkr) juli) Ansvarig 6,0 6,0 0,0 Mikael Köhler 2,0 20,0 2,0 9,2 0,0 2,6 Göran Angergård Produktionsplanering och förbättrat resursutnyttjande personal* 23,0 15,0 6,3 Summa 51,0 32,2 8,9 *svårt att mäta effekten av detta arbete då många faktorer påverkar utfallet Åsa Hagberg Marianne van Rooijen/respektiv e VC Effekthemtagning Planering genomförande j f ma mj j a s o n d Status aktivitet Åtgärder övriga kostnader Åtgärd Effekt Planerad Prognos hittills Status effekt 2015 effekt 2015 2015 (tom effekt (mnkr) (mnkr) juli) Minskning medicinska material (upphandlingar inom bl a ortopedi) 7,0 5,0 1,0 Minskad köpt vård (framförallt pga vårdgaranti) 7,0 6,2 3,5 Minskad användning av extern röntgen 2,0 2,0 0,0 16,0 13,2 4,5 Summa Ansvarig Marianne van Rooijen/respektive VC Marianne van Rooijen/respektive VC Marianne van Rooijen/respektive VC Effekthemtagning Planering genomförande j f ma mj j a s o n d Status aktivitet 2015-08-06 Dnr PV 2015-0010 Produktionsstyrelsen Lägesrapport till produktionsstyrelsen gällande vårdgarantin inom Primärvården Primärvården önskar lämna följande rapport gällande vårdgarantin med stöd i den ordinarie månadsmätningen i juli. Telefontillgängligheten uppvisar ett genomsnitt om 93 procent. Variationen för Primärvårdens vårdcentraler är 82 - 100 procent. Svartbäcken, Skutskär, Gottsunda, Samariterhemmet och Årsta vårdcentraler redovisar mätvärden under regelböckernas målnivå om 90 procent. Tillgängligheten för nybesök hos läkare inom sju dagar uppvisar ett genomsnitt på 92 procent. Variationen för Primärvårdens vårdcentraler är 72 – 100 procent. Sex av tjugo vårdcentraler redovisar mätvärden som ligger under regelböckernas målnivå om 90 procent. Detaljerade uppgifter per vårdcentral framgår av bilaga. Bo Strömquist Chefscontroller Tillgänglighetsmätning juli 2015 (%) Vårdcentral Alunda vårdcentral Enköpings husläkarcentrum Eriksbergs vårdcentral Flogsta vårdcentral Fålhagens vårdcentral Gimo vårdcentral Gottsunda vårdcentral Heby vårdcentral Knivsta vårdcentral Knutby vårdcentral Kungsgärdets vårdcentral Samariterhemmets vårdcentral Skutskärs vårdcentral Storvreta vårdcentral Svartbäckens vårdcentral Tierps vårdcentral Årsta vårdcentral Örsundsbro vårdcentral Östervåla vårdcentral Östhammars vårdcentral Genomsnitt för offentliga vårdcentraler Målvärde enligt målrelaterad ersättning ersättning i regelböcker för vårdcentral Telefon Nybesök <= 7 dgr 95% 94% 99% 100% 92% 95% 96% 95% 100% 97% 100% 97% 86% 72% 97% 96% 96% 94% 98% 87% 100% 95% 86% 90% 87% 97% 95% 92% 85% 82% 95% 85% 82% 94% 95% 86% 98% 77% 100% 98% 93% 92% 90% 90% 2015-08-17 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard – Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping klarar inte vårdgarantimålet 100 procent varken gällande nybesök eller operation/behandling i juli. Utfallet för nybesök ligger på ca 90 procent och operation/behandling ligger på ca 95 procent. Totalt antal väntande till nybesök i juli är preliminärt 1733 patienter där 235 patienter väntat mer än 90 dagar varav 8 patienter väntat mer än 180 dagar. Av de 235 patienter som väntat mer än 90 dagar är 62 patientvald väntan. Antal väntande har ökat under de två sommarmånaderna med 306 patienter jämfört med maj månad och med 279 patienter sedan motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen förbättrades stadigt under föregående år men minskade något i december till en nivå som stabiliserades runt 90 procent. En återhämtning skedde under årets tre första månader och måluppfyllelsen under våren har legat runt 97 procent. Samtliga specialitetområden ligger över 90 procent förutom hud och ortopedi som uppnår måluppfyllnad på 81 respektive 86 procent. Antal väntande inom ortopedi är i juli 740 patienter. Kösituationen inom ortopedin ligger för juli under målet och orsaken till det är sommar och semesterperioden. Mottagningen fortsätter översynen av flödet för patienten från remiss till besök och eventuell behandling samt uppföljande besök vad gäller alla specialiteter. Medicinmottagningen, verksamhetsområde kardiologi, ligger i fas avseende nybesök och når enligt prognos målet 100 % resterande del av året. Detta genom ett fortsatt aktivt arbete med produktions- och resursplanering, innefattande en logistikbaserad schemaläggning för specialistläkare parallellt med användandet av produktionsverktyget ProVer. Det lagstadgade målet 100 % uppnås även för övriga verksamhetsområden inom medicinmottagningen. Hudmottagningens måluppfyllnad gällande vårdgarantin har försämrats jämfört mot tidigare mätning. Förklaringen till försämringen är att mottagningen varit stängd under 5 veckor. Eftersom konsultläkardagarna är begränsade till två dagar per vecka är det svårt att göra extraordinära satsningar. Kontakt med Vårdgarantienheten har inneburit att 57 patienter har eller kommer att erbjudas vård på annat håll och remisser som ej har förtur styrs över till Akademiska Sjukhuset. Trots dessa åtgärder har remissinflödet ökat så mycket de sista veckorna att den redan långa kön har vuxit. Det kan konstateras att remissinflödet inte harmonierar med läkarresurserna. Vid planering för hösten visar det sig att vi har bra bemanning från och med vecka 33 och framåt. Ögonmottagningens andel patienter som väntat < 90 dagar är 94 procent vilket är en acceptabel måluppfyllelse med hänvisning till att mottagningen har varit stängd under fyra veckor under denna mätningsperiod. Förra årets konsultläkarbrist som uppstod pga Kungsgatan 67-73 | Box 908 │ tfn vx 0171-41 80 00 │ fax 0171-216 05 www.lul.se/lasarettetenkoping | org nr 232100-0024 2 (7) sjukdom har nu ersatts med ögonläkare från bemanningsföretag på 60 procent, vilket motsvarar uppdraget som Akademiska sjukhuset har att bemanna med ögonläkare. Det innebär att andelen väntande succesivt prognostiseras att minska. I dagsläget har vi i stort sett ingen väntetid. Antal väntande till operation/behandling är i juli 792 patienter och av dessa hade 70 patienter väntat längre än 90 dagar varav 36 är patientvald väntan. Samtliga specialitetsområden ligger över 90 procent. Se utfall för 2015 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i juli. Grundkravet når 68 procent vilket är 9 procentenheter lägre jämfört med föregående månad. Prestationskravet når 67,7 procent vilket ca 3 procentenheter lägre än juni månad då både grundkravet och prestationsmålet uppnåddes. Av 1733 totalt väntande patienterna var det 1171 som väntat mindre än 60 dagar och av de 541 utförda besöken hade 366 patienter väntat mindre än 60 dagar. Samtliga områden når grundkravet förutom kirurgi, ortopedi och hudmottagningen som i juli uppnår 63, 63 respektive 52 procent i måluppfyllnad. Prestationskravet nås inte inom specialitetområdena kirurgi, ortopedi, hud och kardiologi. 42,7 procent av alla väntande i juli utgörs av ortopedpatienter där antal väntande mindre än 60 dagar uppnår 63 procent och antal utförda besök inom 60 dagar uppnår 46 procent. Prestationskravet för Kirurgmottagningen vad gäller ortopedin och kirurgi har sjunkit något jämfört med föregående månad och orsaken är sommaren och semestertiden. Rekrytering pågår och vi har förstärkt både kirurgi- och ortopedresursen till hösten vilket kommer att inverka positivt på tillgängligheten Gynekologimottagningen når både grund- och prestationskravet och prognosen är att mottagningen ska klara tillgänglighetsmålet under hela 2015. För medicinmottagningen, samtliga verksamhetsområden, är andelen patienter som väntat < 60 dagar 79 procent eller 26 stycken av totalt 33 väntande patienter varav 22 väntande är kardiologiska patienter som uppnår 73 procents måluppfyllnad. Inför sommaren var farhågan att väntetiderna skulle kunna bli längre, upp till 3 månader, men resultatet blev bättre än förväntat. Prognosen för hösten är att patienterna kommer att kallas inom 2 månader. Hudmottagningen, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 52 procent vilket är en försämring jämfört med föregående period vilket delvis kan förklaras av sommareffekten då mottagningen varit stängd under fem veckor. Prognosen bedöms som osäker för framtiden, utifrån hur vi tillsammans med Akademiska sjukhuset lyckas lösa läkarbemanningen. En lösning kan vara att Akademiska Sjukhuset tar över de remisser som ej klassas som förtur. 3 (7) Ögonmottagningen, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 85 procent av totalt 52 väntande patienter, vilket är en förbättring jämfört med föregående period. Ytterligare förbättringar prognostiseras, som innebär att tillgänglighetsmålet fortsätter uppnås under året. Se utfall 2015 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping klarar målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation/behandling i juli men prestationsmålet nås inte. 80 operationer/ behandlingar genomfördes i juli och av dessa hade 50 patienter väntat mindre än 60 dagar, 62,5 procent. Den samlade väntelistan utgörs nu av 792 patienter varav 564 patienter väntat i mindre än 60 dagar, 71 procent. Samtliga områden klarar både grundkravet och prestationskravet förutom urologi och kardiologi som varken uppnår prestationsmålet eller grundkravet. Specialitetområdet kardiologi har ett ytterst begränsat underlag. Operationsavdelningen har under 4 veckor i sommar varit stängd för ombyggnation och det har inverkat på möjlighet till måluppfyllelse. Se utfall 2015 i bifogad graf Thomas Ericson Sjukhuschef Utfall vårdgaranti 2015 5 (7) 6 (7) Utfall kömiljard 2015 7 (7) 2015 VÅRDGARANTI - diagnoser som ingår i VIVrapportering Vårdgarannybesök nybesök nybesök nybesök nybesök nybesök nybesök nybesök operation Vårdgaranoperation operation operation operation operation operation operation operation jan feb mar apr maj jun jul Utfall andel väntande <90 dagar (%) Antal väntande total VIV Antal väntande > 90 dagar Antal väntande >180 dagar Antal utförda total Utfall andel väntande <60 dagar Utfall andel utförda <60 dagar Antal väntande > 60 dagar Antal utförda total <60 dagar 84% 1589 255 9 673 62% 54% 598 364 87% 1459 195 14 920 73% 50% 399 459 94% 1317 77 14 987 84% 63% 205 619 95% 1321 66 6 819 84% 67% 210 551 96% 1427 59 6 784 80% 66% 280 521 94% 1577 89 5 819 77% 70% 355 577 86% 1733 235 8 541 68% 68% 562 366 Totalt antal väntande Utfall andel väntande <90 dagar Antal väntande total VIV Antal väntande > 90 dagar Antal väntande >180 dagar Antal utförda total Utfall andel väntande <60 dagar Utfall andel utförda <60 dagar Antal väntande <60 dagar Antal utförda total <60 dagar 87% 778 102 25 314 71% 61% 549 190 87% 640 84 26 427 74% 55% 474 235 94% 654 37 3 470 84% 73% 548 341 95% 597 27 5 423 87% 74% 517 311 96% 629 24 5 362 87% 69% 550 251 94% 644 36 3 320 84% 84% 539 269 91% 791 70 4 80 71% 63% 564 50 aug sep okt nov dec Sammanställning av Tillgänglighet juni 2015 Primärvård Tillgänglighet inom primärvård mäts utifrån inkommande samtal till telefonväxel för rådgivning och tidsbokning och benämn ofta som kontakt dag 0 (noll). Samtal beräknas utifrån telefonisystem. Tid till läkare mäts utifrån bokade nybesök till läkare inom 7 dagar. Tid till läkare beräknas på registreringar i tidboken i Cosmic journalsystem. Telefontillgänglighet Mottagna samtal april maj juni Telefontillgänglighet Offentlig primärvård 91% 92% 93% Lägsta offentlig 79% 68% 77% Privat primärvård 87% 90% 87% Lägsta privat 57% 67% 55% Mål 100 % - uppfylls ej Tid till läkare inom 7 dagar Första besök Läkare inom 7 dagar april Offentlig primärvård Lägsta offentlig Privat primärvård Lägsta privat maj 88% 70% 86% 63% juni 88% 64% 85% 72% 92% 72% 84% 64% Mål 100 % - uppfylls ej Primärvården har en överlag god tillgänglighet. Förbättringar behövs för vissa verksamheter för att möta behovet av kontakt med en vårdcentral för rådgivning eller tidsbokning till nybesök läkare. Vissa verksamheter (vårdcentraler) har mer svårigheter att tillgodose dessa behov än andra. Uppföljning saknas för hur förvaltningar och vårdcentraler fört in nya arbetssätt som ökar möjligheten få rådgivning samma dag eller ett besök till en läkare. Förslag till utveckling: Handlingsplan och återrapportering av åtgärder från de Förvaltningar/vårdcentraler med måluppfyllelse under 85 %. Utveckla rapporter för att följa flera yrkeskategorier eller besökstyper i datasystemet. Vårdgaranti till specialiserad vård (Akademiska och Enköping) Vårdgaranti för besök mäts på andel väntande patienter inom 90 dagar från inkommen vårdbegäran (t.ex. remiss). Vårdgaranti för operation mäts på andel väntande inom 90 dagar från tid för beslut om behandling till påbörjad åtgärd (t.ex. en operation). Vårdgarantin exkluderar medicinskt orsakad väntan (MOV). Vårdgaranti Besök inom 90 dagar Landstinget Uppsala län Mätperiod April 2015 Maj 2015 81 % 79 % 77 % Akademiska sjukhuset 77% 75% 72% Lasarettet Enköping 97% 97% 96% LUL Jämförelse Mätperiod Juni 2015 Juni 2014 90 % LUL Juni 2013 83 % Antal väntande (exklusive medicinskt orsakad väntan) Mätperiod April 2015 LUL Maj 2015 Juni 2015 11 458 11 854 12 244 Akademiska sjukhuset 9 248 9 538 9 685 Lasarettet Enköping 1 291 1 428 1 646 Jämförelse Mätperiod LUL Juni 2014 10 078 Juni 2013 10 085 I år har det totala antalet personer som väntar på besök ökat med 18 % jämfört med 2013. Fler patienter har även valt att vänta längre än 90 dagar på besök denna månad. Akademiska har en måluppfyllelse på 72% men de har också den största antalet människor som väntar på besök. Väntande på Besök mer än 90 dagar exklusive Patientvald väntan och Medicinskt orsakad väntan 2 648 (Antal genomförda besök per månad medeltal 5 500 nybesök) Tidigare kömiljarden besök Tidigare målnivå andel väntande och genomförda inom 70 % Besök Andel VÄNTANDE högst 60 dgr Faktiskt GENOMFÖRDA inom 60 dgr April 2015 62% 67% Maj 2015 59% 66% Juni 2015 58% 67% Mål Vårdgaranti besök 100% inom 90 dagar – uppfylls ej Vårdgaranti Operation/behandling inom 90 dagar Mätperiod April 2015 Maj 2015 Juni 2015 LUL 88 % 86 % 84 % Akademiska sjukhuset 85 % 84 % 81 % Lasarettet Enköping 98 % Jämförelse 99 % 98 % Mätperiod Juni 2014 88 % LUL Juni 2013 79 % Antal väntande på operation (exklusive medicinskt orsakad väntan) Mätperiod LUL Akademiska sjukhuset Lasarettet Enköping April 2015 Maj 2015 Juni 2015 3 853 3 906 4 299 3 097 3 149 3 493 597 629 640 Jämförelse Mätperiod Juni 2014 3 643 LUL Juni 2013 3 898 Väntande Operation mer än 90 dagar exklusive Patientvald väntan och Medicinskt orsakad väntan 660 (Antal genomförda operationer per månad medeltal 1 500 operationer) Tidigare kömiljarden operation Tidigare målnivå andel väntande och genomförda inom 70 % operation Andel VÄNTANDE högst 60 dgr Faktiskt GENOMFÖRDA inom 60 dgr April 2015 72 % 73 % Maj 2015 70 % 70 % Juni 2015 66 % 79 % Mål Vårdgaranti 100 % inom 90 dagar – uppfylls ej Fler personer väntade i juni på en operation jämfört med juni 2013. Av LUL totala 4 299 väntar 3 493 personer på operation vid Akademiska sjukhuset. Dessa mätningar är nedslag i kösystemet, en ögonblicksbild. Det säger inget om hur lång tid personer får vänta mellan sina besök, operationer och återbesök. Denna rapport belyser endast patientsituationen. Slutsatser av dessa resultat ska tas med försiktighet då den innehåller diagnoser och åtgärder endast utifrån vad som rapporteras till den nationella databasen. Akademiska startar uppföljning och stödinsatser mot vissa mottagningar under september 2015. Förslag att ta in information från förvaltningar om hur de planerar för att minska antalet väntande efter 90 dagar för både nybesök och operation. Återbesök inom specialiserad vård Totalt antal planerade återbesök LUL Antal väntande 50 962 personer Andel väntande inom tid för medicinskt måldatum 77% Totalt antal planerade återbesök LUL Antal genomförda 16 626 Andel genomförda återbesök inom medicinskt måldatum 65,73% I juni väntade 50 962 personer på ett återbesök. Antalet genomförda återbesök uppgick till 16 626, varav 65,73% genomfördes inom medicinskt måldatum. Mål Ej målsatt, saknar nationella mål. Mätningar rapporteras til nationella databasen månadsvis. Resultat på Vårdgarantienheten Inkommande samtal: juni 557 (2015 3 207) (2014 5 163) Slussade på inom 60 dagar juni 81 personer, totalt 2015 505 personer (totalt slussade 2014 585, 2013 766) (jan-juni 2013 238) (jan-juni 2014 483) Åberopad Vårdgaranti juni 41 personer, totalt 2015 316 personer (totalt åberopade 2014 351, 2013 629) Vårdgarantienheten rapporterar fler inkommande samtal till verksamheten. De har en ökad proaktiv verksamhet med att slussa patienter till annan vårdgivare. Fler åberopar vårdgarantin. Tillgänglighet och samordnat patientcentrerad vård En ny överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL. Den ersätter ”kömiljarden” och tittar på behov i landstinget. För att få medel ska • • • en handlingsplan lämnas in till Socialdepartementet i september 2015. Fortsatt rapportering till väntetidsdatabasen varje månad Resultatrapport av handlingsplanen lämnas i januari 2016 Ansvarig samordnare: Marianne Pira Tillgänglighet inom Cancervården Införandet av Standardiserade vårdförlopp pågår. Arbetet drivs genom Cancerrådet. Utveckling pågår av att kunna mäta ledtider inom cancervården. Ledtidsarbetet drivs av väntetidssamordnare och EPJ tillsammans med respektive vårdförloppsansvarig. Ansvarig samordnare Björn Ekmehag Ansvarig för ledtidsinförandet: Marianne Pira Produktionsdirektörens rapport Augusti 2015 Landstingets ledningskontor Agenda Konklusion – produktion, tillgänglighet och ekonomi Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Prislistprojektet AS Självkostnad DRG Effektiviseringskrav 2016 – ff på styrelsens förvaltningar Landstingets ledningskontor Konklusion – produktion, tillgänglighet och ekonomi . Landstingets ledningskontor Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Akademiska sjukhuset I huvudsak har all planerad vård legat nere under sommaren. Operationer har varit av akut karaktär eller inte kunnat vänta som t ex canceroperationer. Färre vårdplatser har varit öppna i år jämfört med föregående år. Målet var att flera vårdplatser skulle vara öppna men detta misslyckades på grund av svårigheter att bemanna. Trots det har sommaren inte varit sämre än tidigare år ( kanske till och med marginellt bättre än föregående år ). Vissa avdelningar och verksamhetsområden har haft det rejält tungt medan andra har haft det acceptabelt. Samarbetet och med kommunerna har fungerat mycket bra över sommaren. Lasarettet i Enköping Kirurgiskt centrum har i stort sett följt planen för produktion, byggnation och bemanning under sommaren. En hög andel återbesök i förhållande till nybesök har skett under sommaren vilket skapat en obalans i antal patienter till operation i höst. För att komma till rätta med detta har extra resurser för nybesök nu satts in på mottagningen. Landstingets ledningskontor Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Inom medicinskt centrum har sommaren varit stabil. Akutmottagningens flöden har fungerat bra vilket även gjort det möjligt att ta emot patienter från Akademiska sjukhuset. Bemanningen har fungerat bra även om en del korttidsfrånvaro har lett till övertid och kostnad för sommarersättning. Primärvården Hårt tryck på mottagningarna. Huvudsakligen full produktion hela sommaren. Inga stängningar förekommer. Bemanningsproblem som störst i Östhammar och Årsta vad gäller allmänläkare. Detta har lösts med att kommendera läkare från andra vårdcentraler. Landstingets ledningskontor Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Hälsa och habilitering Närvårdsavdelningen (NÄVA) – under våren legat 40 vårdtillfällen per månad i enlighet med produktionsplan. Under sommaren har detta sjunkit till straxt under 30 vårdtillfällen per månad på grund av bemanningssvårigheter. Folktandvården Patienttrycket på fram för allt de större klinikerna över länet har under sommarveckorna varit stort. Många kliniker har fått utöka tillgången på akuttider för att möta efterfrågan från bland annat turister och patienter från privata vårdgivare. Mindre kliniker har haft stängt enstaka veckor och då fått hänvisa till andra kliniker i närområdet. Stor hjälp av sommarstudenter under sommaren i form av blivande tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Landstingets ledningskontor Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Hälsa och habilitering Närvårdsavdelningen (NÄVA) – under våren legat 40 vårdtillfällen per månad i enlighet med produktionsplan. Under sommaren har detta sjunkit till straxt under 30 vårdtillfällen per månad på grund av bemanningssvårigheter. Folktandvården Patienttrycket på fram för allt de större klinikerna över länet har under sommarveckorna varit stort. Många kliniker har fått utöka tillgången på akuttider för att möta efterfrågan från bland annat turister och patienter från privata vårdgivare. Mindre kliniker har haft stängt enstaka veckor och då fått hänvisa till andra kliniker i närområdet. Stor hjälp av sommarstudenter under sommaren i form av blivande tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Landstingets ledningskontor Prislistprojektet AS Framtagande av självkostnadskalkyl C-läns vård Riks- och regionvård Ersättningsform från regionlandstingen DRG-ersättning med ersättning för ”ytterfall” mm Prislista Nya avtal med regionlandstingen Arbetet skall vara klart under hösten 2015 och gälla från 2016 Landstingets ledningskontor Effektiviseringskrav 2016 – ff på styrelsens förvaltningar • Effektiviseringskrav – effektivisering – vad menar vi med detta ? • Omvandla färre resurser till samma antal produkter eller tjänster – oförändrad kvalité • Omvandla samma resurser till fler antal produkter eller tjänster – oförändrad kvalité Landstingets ledningskontor Effektiviseringskrav 2016 – ff på styrelsens förvaltningar • Kravet – samma verksamhet till 0,75 % lägre kostnad 2016 • Kravet – samma verksamhet till 1,00 % lägre kostnad 2017 • Kravet – samma verksamhet till 1,00 % lägre kostnad 2018 Landstingets ledningskontor Budget 2016 - effektiviseringskrav Effektiviseringskrav fördelat per förvaltning – ackumulerat 2016-2018 ( kr ) Förvaltning Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Summa perioden Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping Summa perioden Primärvården Primärvården Primärvården Summa perioden Folktandvården Folktandvården Folktandvården Summa perioden Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering Summa perioden Summa sjukvårdsförv Summa sjukvårdsförv Summa sjukvårdsförv Summa perioden Landstingets ledningskontor Ack eff.krav 2016 2017 2018 -37 233 000 -37 233 000 -37 233 000 -50 379 210 -50 379 210 -50 379 210 -37 233 000 -87 612 210 -137 991 420 -3 230 000 -3 230 000 -3 230 000 -4 688 740 -4 688 740 -4 688 740 -3 230 000 -7 918 740 -12 607 480 -6 000 000 -6 000 000 -6 000 000 -7 764 790 -7 764 790 -7 764 790 -6 000 000 -13 764 790 -21 529 580 -376 000 -376 000 -376 000 -500 980 -500 980 -500 980 -376 000 -876 980 -1 377 960 -2 314 000 -2 314 000 -2 314 000 -3 070 060 -3 070 060 -3 070 060 -2 314 000 -5 384 060 -8 454 120 -49 153 000 -49 153 000 -49 153 000 -66 403 780 -66 403 780 -66 403 780 -49 153 000 -115 556 780 -181 960 560 Tillkommande effektiviseringskrav respektive år exkl underliggande ekonomiska underskott i verksamheten sedan tidigare. Budget 2016 - effektiviseringskrav Effektiviseringskrav fördelat per förvaltning – ackumulerat 2016-2018 ( kr ) Förvaltning Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum Summa perioden Landstingsservice Landstingsservice Landstingsservice Summa perioden Summa serviceförvaltningarna Summa serviceförvaltningarna Summa serviceförvaltningarna Summa perioden Landstingets ledningskontor Ack eff.krav 2016 -802 000 -802 000 -814 000 -814 000 -1 616 000 -1 616 000 2017 2018 -802 000 -802 000 -1 066 660 -1 066 660 -1 066 660 -1 868 660 -2 935 320 -814 000 -814 000 -1 082 620 -1 082 620 -1 082 620 -1 896 620 -2 979 240 -1 616 000 -1 616 000 -2 149 280 -2 149 280 -2 149 280 -3 765 280 -5 914 560 Tillkommande effektiviseringskrav respektive år exkl underliggande ekonomiska underskott i verksamheten sedan tidigare. Budget 2016 – effektiviseringskrav • Några möjliga lösningar på effektiviseringskrav • Bättre upphandling – lägre pris för samma sak • Förbättra verksamhetsprocesser – mindre strultid – ”göra rätt från början” • Se över organisatoriska strukturer med inriktning mot bättre ekonomisk uthållighet och minskad sårbarhet • Inför styrelsens beslut om internbudget 2016 • Hur stödjer vi förvaltningarna i detta arbete ? Landstingets ledningskontor BILAGA PS 2015-08-26, § 120 2015-08-13 Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post [email protected] Dnr PS2015-0006 Produktionsstyrelsen Minnesanteckningar från produktionsstyrelsens arbetsutskotts förvaltningsträff med Hälsa och habilitering den 11 augusti 2015 Vid förvaltningsträffen den 11 augusti 2015 diskuterades nedanstående punkter: Receptionen på Kungsgärdet Centrum för äldrefrågor Projekt återinläggning Hjälpmedel Neuropsykiatri, samverkan Samlad rehabilitering Närvårdsavsavdelningen; sommarsituationen och ekonomin Receptionen på Kungsgärdet Hälsa och habilitering lyfter behovet av ombyggnation av nuvarande reception och café på Kungsgärdet som för tillfället inte är ändamålsenliga. Hälsa och habilitering vill gärna behålla caféet på Kungsgärdet som fyller fler viktiga funktioner men ser svårigheter med hur man ska kunna finansiera verksamheten framöver med de krav på lokalmässiga förändringar som framställts. Idag är det Hälsa och habilitering som står för hyreskostnaden medan Uppsala kommun driver caféverksamheten. När det gäller receptionen önskar Hälsa och habilitering flytta denna till huvudentrén där även det planerade kundcentret skulle kunna ligga. Hälsa och habilitering har fått in ett kostnadsförslag från Landstingsservice för ombyggnation av reception samt café som förvaltningen i nuläget har svårt att finansiera. Centrum för äldrefrågor Hälsa och sjukvårdsstyrelsen samt landstingsstyrelsen har fattat beslut inrättande av ett äldrecentrum vid förvaltningen Hälsa och habilitering. Äldrecentrumet ska ses som ett nätverk med berörda intressenter representerade, inom vilket frågor om utveckling av insatser som rör vården av de mest sjuka äldre i länet kan diskuteras och samordnas. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se 2 (3) Hälsa och habilitering har tagit fram ett förslag till organisationsmodell för ett äldrecentrum med en rådgivande styrgrupp samt en beslutande centrumledningsgrupp, bestående av cheftjänstemän inom landstinget. Centrumledningsgruppen skulle enligt förslaget motsvara landstingets arbetsgrupp för satsningen bättre liv för de mest sjuka äldre. Hälsa och habilitering önskar starta upp äldrecentrumet och har erbjudit sig att fortsätta att leda centrumledningsgruppen. Enligt Hälsa och habilitering finns intresse från kommunerna liksom Regionförbundet att ingå i centrumbildningen. Hälsa och habilitering inväntar nu klartecken från landstinget att driva frågan vidare. Samlad rehabilitering 2014 gjordes en utredning om ”brister i vårdkedjan avseende rehabilitering” av utredare på landstingets ledningskontor. Utredningen pekar på en rad förbättringsområden. En liknande utredning gjordes på Akademiska sjukhuset. Båda utredningarna har presenterats för produktionsstyrelsen. Under 2014 tog TKL:s beredningsgrupp (tjänstemän inom landstinget och kommunerna) fram riktlinjer för rehabilitering som hade till syfte att klargöra ansvarsgränser mellan huvudmännen men också tydliggöra att rehabilitering ingår i uppdraget för slutenvården, primärvården, Hälsa och habilitering och kommunerna. Vid landstingets ledningskontor har en arbetsgrupp för rehabilitering tillsats under ledning av utredare för att fortsätta att arbeta för en förbättrad rehabilitering. Under mötet diskuteras frågan vad som egentligen menas med en samlad rehabilitering, var rehabiliteringen bedrivs idag och huvudmännens rehabiliteringsansvar. Oplanerade återinskrivningar Vid mötet presenteras resultaten från en pilotstudie som genomförts rörande oplanerade återinskrivningar inom landstinget. Oplanerade återinskrivningar definieras i studien som patienter 65 år eller äldre som återinskrivs akut inom 30 dagar. Studien har analyserat återinskrivningar på diagnosnivå samt avdelningsnivå inom landstinget. Landstinget i Uppsala län ligger på ca 15 % återinskrivningar inom 30 dagar hos patienter äldre än 65 år. Detta är något lägre än riket i övrigt. Det finns dock utrymme att minska återinskrivningarna vilket bl.a. skulle kunna frigöra vårdens resurser. En procentenhets minskning av andelen återinläggningar per verksamhetsår motsvarar frigjorda resurser om ca 25 miljoner kronor per år. Hälsa och habilitering har inom ramen för piloten tagit fram en struktur för analys av återinskrivningar som skulle kunna användas inom hälso- och sjukvården. För att fortsätta att utveckla kunskapen inom området önskar Hälsa och habilitering att landstinget fortsatt följer upp denna parameter. Hälsa och habilitering ser också att man i detta arbete skulle kunna ha en samordnade roll och vara behjälplig med metod- och uppföljningsstöd till verksamheterna. Hjälpmedel 3 (3) Mellan åren 2013 och 2014 ökade kostnaderna för hjälpmedel med 1 849 tkr, eller 15 % Förvaltningen har vidtagit en rad åtgärder för minska kostnaderna. I budgeten för 2016 finns avsatt ytterligare 1,5 mnkr för hjälpmedel, inkl. inkontinenshjälpmedel. För att skapa incitament för ett större kostnadsansvar inom hjälpmedelsområdet önskar Hälsa och habilitering att intäkter och kostnader redovisas där hjälpmedlen förskrivs. Idag är det Hjälpmedelscentralen inom Hälsa och habilitering som bär samtliga kostnader för barn, unga och vuxna upp till 21 år för hjälpmedel inom områdena förflyttning, hygien och kognition. För området kommunikation och inkontinens ansvarar hjälpmedelscentralen för hjälpmedel i alla åldrar. I, ”Allmänna riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel Landstinget i Uppsala Län”, finns en uttalad målsättning att hjälpmedelskostnader ska tas där kostnaderna uppstår. Riktlinjerna antogs under våren 2015 av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. I enlighet med beslutet ska en översyn genomföras över hur kostnaderna är fördelade på de förskrivande enheterna. För 2016 har förvaltningen Hälsa och habilitering fått ett särskilt uppdrag i vårdöverenskommelsen att se över hur de ökade hjälpmedelskostnaderna ska hanteras. Under hösten kommer Hälsa och habilitering att arbeta fram en modell för att ta ut kostnader på förskrivande enhet och under 2016 kommer dessa att följas via en skuggbudget. Samverkan kring neuropsykiatrin Hälsa och habilitering informerar att nästa steg i arbetet för ett förbättrat omhändertagande av patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är att involvera primärvården i det fortsatta arbetet. Sommarsituationen vid närvårdsavdelningen Närvårdsavdelningen har under sommaren haft 13 vårdplatser öppna. Antalet vårdplatser kommer under hösten att utökas till 24 platser. Enligt Hälsa och habilitering bidrar avdelningen till att äldre patienter slipper sjukhusinläggning och långa väntetider på akutmottagning. För närvarande förs diskussioner förs med Uppsala kommun kring framtida finansiering. När det gäller personalomsättningen bedöms denna av förvaltningen vara relativt låg. En utmaning är dock sjuksköterskebemanningen. Akademiska Sjukhuset Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs. 8040604 Parkeringshus AS 216 450 000 188 731 463 120 758 790 2015-11 8040468 A1 Ombyggnad kontor och stamrenovering 83 800 000 94 898 000 80 926 723 2015-10 8040848 Garage B8 19 000 000 20 018 678 18 810 982 2015-06 8040745 Renovering tak samt fasad A9 16 800 000 15 262 699 15 358 510 2015-07 8041187 Inomhusproblem A9 9 000 000 6 084 577 2 742 474 2016-03 8040916 Ställverk B7 – Normalkraft 8 000 000 8 000 000 3 467 063 2015-12 8040611 Byte av styrsystem hela huset F15 5 350 000 5 241 925 4 945 199 2015-09 8040424 Byte spol- och diskdesinfektorer AS 5 200 000 5 200 000 5 145 701 2015-01 8040808 Scapis CT kamera i lab 11 5 000 000 2 914 459 1 653 518 2015-06 Enköping Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs. 305806 Akuten i Enköping 59 907 000 59 894 779 40 031 247 2016-03 8040345 Elkraftförsörjning, Enköping 56 900 000 56 567 584 54 048 165 2015-09 8040797 Byte takpendlar op-salar i Enköping 5 820 000 5 819 648 4 909 306 2015-07 8041169 Ombyggnad ab kompressoranläggning 5 000 000 5 000 000 131 825 2015-12 Brandåtgärder Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs. 8040739 Sprinkler hus A Enköping 29 600 000 25 288 478 11 455 168 2017-12 8040931 Sprinkler Tierp 28 140 000 25 600 000 21 828 061 2015-09 8040756 Sprinkler Östhammar Sjukhuset 26 800 000 22 685 751 20 318 416 2015-06 8040726 Brandåtgärder sprinkler B9 19 300 000 18 530 457 11 679 358 2015-09 8040986 Belysning brandlarm F14/F15 8 000 000 8 000 000 7 971 876 2015-12 8040794 Ut nöd och brand larm Kulvert AS 7 150 000 6 219 032 6 676 473 2015-12 8040956 Installation sprinkler F15 5 080 000 5 080 000 4 366 591 2015-12 8041002 VVS-åtgärder vid sprinklerinstallation i F15 5 000 000 5 000 000 1 581 732 2015-12 C-område & Länet Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs. 8040489 Rudbeck förnyelse R3 131 050 000 135 250 084 127 152 826 2015-10 8040852 Rudbecksförnyelse Västra R4 C11 120 000 000 97 840 787 33 236 629 2016-03 41076 Miljöstation C2-C3 114 100 000 113 953 746 90 188 733 2015-09 8040684 Kulvert + VVS Wik 16 300 000 19 622 304 18 913 409 2015-06 40866 Kompressorrum C1 9 300 000 9 300 166 5 936 159 2015-12 8041165 Takrenovering Östhammar 6 400 000 5 286 453 3 241 354 2015-12 8041196 Breddning kulvert från Rudbecklab till bef. 35 800 000 34 060 000 11 191 525 2015-12 Framtidens Akademiska Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall Färdigs. 1 798 000 000 2 283 000 000 258 757 694 2017-11 Genomförande 8010961 J-Huset inkl kulvert 8040550 Vårdplan B11 431 050 000 431 050 000 20 687 272 2019-02 8040551 Vårdplan B14 414 868 000 414 868 000 302 514 139 2016-06 8040549 Teknikhuset B11 95 651 000 95 651 000 9 453 767 2017-09 8040179 Teknikhuset B14 90 000 000 95 242 000 96 360 312 2013-06 Programskede 8041246 Fördjupat program B9, B12 68 182 000 68 182 788 4 706 407 8041121 Ny huvudentré 7 000 000 7 000 000 951 226 Redovisning upphandlingen Ing 100 Entreprenaden uppdelad i två generalentreprenader i samverkan: Mark och kulvert: (6 anbud) Initierad 2014-01-08 Tilldelad 2014-03-05 Kontrakt 2014-03-21 med Sh-Bygg Byggnation (2 anbud) Initierad 2014-06-26 Tilldelad 2014-10-01 Kontrakt 2014-10-20 med SKANSKA 2015-08-18 Dnr AS2015-0059 Till Produktionsstyrelsen Akademiska sjukhusets redovisning av verksamhetsförändringar i ingång 100, (J-huset) Bakgrund Produktionsstyrelsen beslutade § 106/2015 bland annat ”att uppdra till tf sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset, att till styrelsens sammanträde i augusti, redovisa vilka verksamhetsförändringar som tillkommit sedan landstingsfullmäktiges beslut 2013 om uppförande av ny vårdbyggnad samt vilka eventuella fördyringar som dessa verksamhetsförändringar medfört. Redovisningen ska innehålla vilka effektiviseringar som verksamhetsförändringarna kan leda till. att uppdra till tf sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att redovisa eventuella konsekvenser till följd av förseningen av byggnationen av J-huset.” Yttrande Sedan beslutet togs har ett antal verksamhetsförändringar gjorts vilka redovisas i bilaga 1. De största kostnaderna är: • 6:e bunkern, en forskningsbunker med MR-Linac inkl. bunkerkällare. Kostnaden beräknad till 38 mkr. • MR-hybridsal ersätter vanlig hybridsal för ökad flexibilitet, 4 mkr. • Flytt av hematologavdelning till J-huset för att optimera samarbetet med onkologin, 3,3 mkr. • I samband med work-streamarbete, dialog LSU och verksamhetsföreträdare, har synpunkter från verksamheten framkommit som resulterat i olika förändringar. Ett exempel är storleken på kamerarum inom nuklearmedicin vilka i ursprungsdokumenten planerats för små för att den medicintekniska utrustning som ska placeras i rummen och de måste därmed förlängas. Konsekvensen för verksamheten i NoP är att det tar några månader till innan de kan verka i ändamålsenliga lokaler vilket är beklagligt men inte adderar ytterligare konsekvenser jämfört med tidigare tidsplanering. Likaledes fördröjs eventuell renovering av byggnaderna B9/B12 och en förändrad evakueringsplan för genomförande av B 11 krävs. Konsekvenserna av det sistnämnda är i nuläget svåröverblickbara men kan komma att kräva att evakueringsyta tillskapas inom eller i närhet av sjukhusområdet. Sammanfattningsvis genererar verksamhetsförändringarna en fördyring om ca 50 mkr, enligt bedömning från LSU. Den aktuella programändringen beskrivs mer detaljerat i bilaga 1. Eva Telne Tf Sjukhusdirektör Datum Programändringar 100-huset Ärenden 2014-08-20 Nr. 4 Bygga hematologavdelning m 24 vpl 2014-10-06 Nr. 7 Strålbeh: ändrad placering högskåp, ta bort vägg Beslut Motiv/effekt Hematologen och onkologen eftersträvar ett nära samarbete och har bildat nytt verksamhetsområde. Verksamheten bedöms öka avseende bla cellterapi. Behöver expansionsmöjligheter. Verksamheten viktig för att Akademiska sjukhuset ska kunna fortsätta bedriva högspecialiserad 2014-08-21 vård. För att säkra sekretessen bör skåpen där fixationerna förvaras förses med en vägg så att personnumren ej är synliga. Vägg tas bort för att få ett större 2015-05-13 desinfektionsrum. 2014-11-12 Nr. 8 Dialysavdelningen tas bort 2014-11-28 Nr. 11 Strålbeh: Dörr brachy Begränsar sjukhusets flexibilitet då den planerades ovanför opavdelningen. Istället planera för en 2015-05-13 dagvårdasavdelning. För att säkerställa patientsäkerheten ersätta planerad dörr, som är tung att få 2015-06-23 upp, med skjutdörr. Nr. 17 Nuklearmedicin: Inre sluss större än yttre Den inre slussen behöver vara större än den yttre för att bereda plats för bl a handfat, handsprit och avställningsplats för rena skor, blyförkläden mm. Tydlig markering i golvet för att markera ren och 2015-05-13 smutsig sida. 2014-12-16 2015-01-15 2015-01-29 2015-04-10 2015-05-29 Med den ursprungliga ritningen beräknas personalkostnaderna öka kraftigt. Föreslagen ändring beräknas ge en besparing på 1,2 mkr /år 16 CBC; Central Cytostatika Beredning Nr. 18 IVA-hiss De befintliga hissarna har längden 3200mm. En av hissarna förlängs till 3500mm. Hissen utformas som 2015-05-13 en genomgångshiss. Nr. 21 Nuklearmedicin: Kamerarummens storlek Planerade kamerarum på 8 meter är för litet. För att få plats med utrustningen och säkerställa personalens arbetsmiljö krävs en 2015-06-11 storlek på 10 meter. Rummen är för små för planerad verksamhet. Önskemål att teknikrummen minskas för att möjliggöra större rum för PET/CT. Nr 21. Ombyggnad PET/CT rum Nr. 12 Ny källstyrka 1,5 (källstyrka 1,0 var ingångsvvärde i programhandling). Nr 20. Intransport tung utrustning Nr 24. Manöverrum operation Programbearbetning under hösten 2013 Datum Under programbearbetningen togs inte särskilda kostnader för programändringarna fram. De kostnader som redovisas här är uppskattningar i efterhand. Nr 3. 6.e bunkern, forskningsbunker med MR-Linac. Inkl bunkerkällare Tillagt förråd för klinisk forsknings- och utvecklingsenhet (KFUE) 25m2 Beslut Motiv/effekt Följd av omdisposition plan 4. Nr 2. Inplacering Brachy 2013-10-07 Plan 4, hela verksamhetsplanet omarbetat för att placera in brachyverksamheten. Lanterniner över manöverrum i bunkerdel Omställning av plan 5 från dagkriurgi till slutenvård. Lufbro mellan lamellerna flyttad, anpassning till slutenvårdskirurgi. Nr 1. MR-hybridsal planeras istället för "vanlig hybridsal". Önskemål om dagsljusinsläpp från verksamheten. Har senare utgått igen i besparingssyfte. 2014-02-06 Plan 6 Ändringar av toaletter, reception, kiosk och café i entrén. Ändringar av toaletter, reception, kiosk och café i entrén. Plan 7 Omarbetad planlösning utifrån verksamhetens synpunkter. Plan 7+8 Seminarierum justerat. Mottagning, plan 8, Genomräckningsskåp införda samt nya lägen för personalwc. Omarbetad planlösning utifrån verksamhetens synpunkter. Seminarierum justerat. Genomräckningsskåp införda på mottagning samt nya lägen för personalwc. Patientnära analysrum(PNA) inarbetat på enheterna. Justering dagrum/expedition på dagvården. Genomräckningsskåp införda. Kombinerat anhörig- och personalrum ändrat till enbart personalrum. Vårdplan, (plan 8+9+10) Patientnära analysrum(PNA) inarbetat på enheterna. Plan 8 Justering dagrum/expedition på dagvården. Nr 10. Plan 9+10 Genomräckningsskåp införda. Plan 9+10 Kombinerat anhörig- och personalrum ändrat till enbart personalrum. Patienthiss utförs med öppningar åt två håll 2015-08-06 Landstingets ledningskontor Sune Larsson Tfn 018-611 4470 E-post [email protected] Dnr CK 2015-0141 Dnr PS 2015-0032 Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om Inrättande av diagnostiskt centrum Bakgrund När patienter söker primärvård, eller annan vårdform, till följd av tecken på allvarlig sjukdom finns ofta lokala symtom eller onormala laboratorieprover som ger vägledning till vilken specialistklinik patienten ska remitteras för fortsatt diagnostik och behandling. Hos en del patienter med allmänna tecken på allvarlig sjukdom saknas emellertid symtom eller tydliga kliniska organspecifika fynd för att möjliggöra en optimalt riktad remittering till nästa vårdnivå. Dessa patienter lider ofta av nytillkommen uttalad oförklarlig trötthet, ofrivillig kraftig viktnedgång, oförklarliga smärtor, oklar långdragen feber och/eller onormala blodprover utan förklaring. Avsaknaden av organspecifika symtom innebär att dessa patienter ofta utreds vidare inom den primära vårdnivån eftersom naturlig remissinstans saknas. Även om utredningen kan skötas på ett utmärkt sätt via primärvården finns risk för att utredningsförloppet kan bli långdraget vilket av många skäl är olyckligt. Lång tid från symtom till diagnos och insättande av behandling innebär utdragen oro och lidande för den drabbade och dessutom ökad risk för att sjukdomen progredierar under väntetiden med minskad möjlighet till kurativ behandling som följd. Med målsättningen att reducera tiden från symtom till diagnos och behandling för patienter över 18 år med tecken på allvarlig sjukdom utan organspecifika symtom har det därför under senare år öppnats ett par så kallade diagnostiska centrum i landet. Hösten 2012 öppnade ett centrum på länssjukhuset i Kristianstad medan ett liknande centrum, båda drivna som projekt, startade på Södertälje sjukhus hösten 2014. De båda centra arbetar på ungefär samma sätt men beroende på att det ena varit igång betydligt längre tid finns helt naturligt mer erfarenhet i Kristianstad jämfört med i Södertälje Idén med denna typ av diagnostiska centra kommer från Silkeborg, Danmark, där ett liknande center startade 2007. De båda centra i Sverige har bildats med respektive RCC (Regionalt cancercentrum) samt landsting/region som initiativtagare. Denna typ av diagnostiskt centrum anses Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se 2 (3) ligga mycket väl i linje med den nationella cancerstrategin och arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Projektansvarig i Kristianstad anger att erfarenheterna, under de knappa 3 år som verksamheten varit igång, varit mycket positiva. För patienter har det med ganska stor sannolikhet medfört kortare ledtider från symtomdebut till behandling medan sättet att arbeta inneburit att diagnostiskt centrum bidragit till bättre samverkan mellan primärvård och specialistvård. För att undersöka effekterna mer noggrant drivs ett forskningsprojekt från centrum för primärvårdsforskning vid Lunds universitet där man på ett systematiskt sätt studerar om och i så fall på vilket sätt centrat skapat skillnad för de patienter som fått en cancerdiagnos. Denna vetenskapliga utvärdering förväntas bli klar tidigast 2017. I vilken grad centret haft betydelse för de patienter som diagnosticerats med annan allvarlig åkomma är för närvarande inte inkluderat i någon studie. Kristianstads lasarett har ett upptagningsområde på cirka 150.000 invånare vilket resulterat i cirka 10-15 remitterade patienter per månad från de totalt cirka 25 vårdcentralerna i området. Av de som remitterats har drygt 20% fått cancer diagnos medan drygt 60% fått andra diagnoser ofta relaterat till mag-tarm kanalen eller inflammatoriska ledsjukdomar medan övriga befunnits friska. Centrat utgör en enhet inom medicinkliniken och bemannas av erfaren specialistläkare inom internmedicin på deltid samt sekreterare och sjuksköterska. Inom region Skåne har beslut tagits om att låta diagnostiskt centrum i Kristianstad övergå till att bli en del av regionens ordinarie sjukvårdsutbud från och med hösten. Detta grundat på de positiva erfarenheter som byggts upp under projekttiden. Förutom att permanenta detta center kommer under hösten ytterligare två centra att öppnas inom region Skåne där det enda förläggs till Helsingborgs lasarett medan det andra öppnas inom Skånes universitetssjukhus. En av erfarenheterna från pilotprojektet i Kristianstad är att patientunderlaget sannolikt bör vara 300.000 eller mer vilket är skälet till valet av i tre centra för de 1.2 miljoner invånare som ingår i upptagningsområdet. Inom pilotprojektet har all verksamhet skett polikliniskt. Detta har i allt väsentligt fungerat bra men eftersom det i vissa situationer kan finnas behov av observation av patienter efter mer omfattande undersökningar ska de kommande centra sannolikt få tillgång till vårdplatser för enstaka övernattningar. Det diagnostiska centrat på Södertälje sjukhus har i stort sett samma uppbyggnad samt uppdrag och arbetssätt som motsvarigheten i Kristianstad. Den samlade erfarenheten är naturligtvis mer begränsad eftersom det startade för mindre än ett år sedan, men hittills ändå väl överensstämmande med erfarenheterna från Skåne. Enligt projektansvarig i Södertälje har några faktorer identifierats vilka sannolikt måste uppfyllas för att nå framgång. Dit hör tydliga kriterier för remisser från primärvård till centrat, standardiserade arbetssätt som tas fram tillsammans med i första hand primärvård samt överenskommelser med BFC som ger möjlighet till begärda undersökningar med inga eller endast mycket korta väntetider. 3 (3) Produktionsstyrelsens bedömning Produktionsstyrelsen anser mot bakgrund av vad som ovan redovisats kan det finnas skäl till att utreda förutsättningar för tillskapande av ett diagnostiskt centrum inom landstinget för patienter med misstanke om allvarlig sjukdom utan organspecifika symtom. Produktionsstyrelsen anser att utredningen speciellt bör belysa nyttoeffekten, dvs. den kvalitetsförbättring som centrat innebär jämfört med hur det fungerar idag. Vidare bör belysas om centrat kan ske genom ändrat arbetssätt och ändrade rutiner inom nuvarande ekonomiska ramar eller om införandet och driften kräver resurstillskott. Slutligen bör också utredningen belysa centrats uppdrag i förhållande till de riktlinjer som anges i den nationella cancerstrategin. Kopia till: Landstingsstyrelsen 1 (5) 2015-08-06 Dnr LSU2012-0533 Dnr PS 2012-0082 FM Pilot/Landstingsservice Jan Asklöf, Björn Kardell 018 – 611 98 80 , 018-611 3272 [email protected], [email protected] Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Vårdnära service – augusti 2015 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att godkänna återredovisningen från Landstingsservice, - att uppdra till Landstingsservice att fortsätta arbeta med föreslagen implementationsplan tillsammans med Akademiska sjukhuset, med målsättningen att starta ett breddinförande av VNS från 2016, i enlighet med tidigare beslut i produktionsstyrelsen. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade i december 2014 att en återredovisning till styrelsen skulle ske efter första kvartalet 2015. Nedanstående rapport avser att redovisa status på de beslutspunkter som Landstingservice har helt eller delat ansvar för. Vi lämnar även några kommentarer och tillägg till Akademiska sjukhusets utredning av vårdnära service som redovisas för produktionsstyrelsen i maj. Rapport VNS augusti 2015 Beslutspunkt 1, ”att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att tillsammans med förvaltningschefen för Landstingsservice driva pilotprojektet med vårdnära service (VNS), tidigare benämnt facility management, vidare i nuvarande omfattning under 2015. Under 2015 skall även inkluderas de vårdavdelningar som återinflyttas i 85-huset på sjukhuset.” Landstingsservice Slottsgränd 3 │ 751 85 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-69 58 18 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se 2 (5) Pilotverksamheten drivs vidare av Landstingsservice i oförminskad omfattning på avdelningarna i 70-huset samt på de avdelningar som först blev ombyggda i 85-huset. Från juni 2015 ingår även de återinflyttande avdelningarna i 85-huset. De sju avdelningarna i 85-huset betjänas med materielförsörjning, textil samt avfallshantering. Landstingsservice arbetar med uppföljning och kvalitetsmätningar i leveransen för att säkerställa en hög och jämn kvalitet. Som ett exempel kan nämnas att vi tagit hjälp av en studerande från Universitetet som i sitt examensarbete har fått vårt uppdrag att utvärdera de mått och mätmetoder vi använder. Vidare består uppdraget i att genom omvärldsspaning fånga hur andra organisationer har arbetat med kvalitetsmått på samma tjänster. Beslutspunkt 2, ”att uppdra åt förvaltningschefen för Landstingsservice att finansiera pilotprojektet i sin helhet för 2015 för nuvarande pilotprojekt inklusive de vårdavdelningar som återinflyttas i 85-huset under våren 2015.” Den fortsatta driften av VNS på avdelningarna i 70-huset och 85-huset inkl. de avdelningar som är återinflyttade, finansieras under 2015 i sin helhet av Landstingsservice. Kostnaden för detta finns inte med i vår budget, då beslutet om fortsatt drift och finansiering kom i december efter att budget redan lagts. Beslutspunkt 3, ”att godkänna redovisningen och resultatet av diskussionerna om ny överenskommelse (SLA) om vårdnära servicetjänster, gällande från 2015-01-01 mellan Akademiska sjukhuset och Landstingsservice.” Produktionsstyrelsen godkände i december den överenskommelse (SLA) som Landstingsservice har tagit fram och stämt av med Akademiska sjukhuset. Dokumentet är överlämnat till Akademiska sjukhuset för underskrift. Beslutspunkt 4, ”att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset och förvaltningschefen för Landstingsservice att förbereda ett införande av konceptet vårdnära service vid hela sjukhuset 2016 och att finansieringen då överförs till sjukhuset i sin helhet.” Landstingsservice har tagit fram ett förslag till införandeplan som sträcker sig över åren 2016-18 (bilaga 1). Införandeplanen följer FAS tidplan för att vid ny- om- och tillbyggnad kunna ha en optimal logistisk lösning redan vid uppstart i nya lokaler. Presentation av införandeplanen gjordes för Akademiska sjukhuset vid senaste styrgruppsmötet den 20 april. Planen har efter mötet skickats ut till styrgruppen för återkoppling. I början av juli träffades representanter för Akademiska och Landstingsservice för att diskutera planen. Akademiska har återkopplat ett par synpunkter som vi tagit hänsyn till i den reviderade planen som ligger som bilaga 1. 3 (5) Den reviderade planen ligger också till grund för den kostnadsberäkning vi på Landstingsservice gjort (Bilaga 2). Kommentarer till Akademiska sjukhusets utredning av vårdnära service Material och textil Vi noterar att utredningen endast beaktat avdelningarna i 70-huset. Det ger en delvis missvisande bild anser vi, framför allt av materialhanteringen. Inför implementationen av materialförsörjningen och textilhanteringen i 70-huset fanns varken tillräckligt med tid eller rätt fysiska förutsättningar i förrådsutrymmen för att kunna genomföra en kvalitetssäkrad implementation. Vi är medvetna om att det fanns brister i utförandet inledningsvis. I nuläget uppger dock avdelningschef att materialhanteringen fungerar bra. Hygien är den största förbättringen som skett inom materielförsörjningen i 70-huset. Vi avemballerar allt gods utanför avdelning och transporterar sen godset rent upp till avdelningsförråd. I övrigt så har övertagandet resulterat i att vi inledningsvis strukturerade upp förvaring av materiel och textil och att vi numera beställer godset med handdator i Provider-systemet istället för som tidigare med papper/penna och dator. I 85-huset däremot har vi haft andra förutsättningar både vad gäller tid och förrådsutrymmen. Detta har bidragit till ett mycket bättre resultat i implementationen och i den fortsatta driften. Där kunde vi trots sent beslut ändå vara med och påverka inredning och lyckades få projektet att beställa ändamålsenliga förvaringsskåp som ger möjlighet till en logistiskt bra hantering i lagerhållning och beställning. Redan från start påvisades en betydligt bättre överblick av sortimentet och i de fall leverantören missat leverans av artiklar har de räddats med det vidareutvecklade beställningsförfarandet och lagerstrukturen. Även textilhanteringen och förvaring har blivit mycket effektivare. Särskilt Teknikhusets funktion och ytor varit en av framgångsfaktorerna ihop med det faktum att Landstingsservice på dessa avdelningar nu agerar i hela textilkedjan från godsmottagning till närserviceskåp. Vi ser att vi tidsmässigt har en markant effektivare verksamhet i det moderna 85-huset jämfört med 70-huset. Städ Den patientnära städningen lyfts glädjande nog fram som något väldigt positivt i utredningen. Avdelningschef uppger att städningen är av högre kvalitet har bidragit positivt till undersköterskornas arbetsmiljö. ATP-mätningar av patientnära städ och slutstäd visar en mycket stor förbättring av kvaliteten. Detta redovisas i utredningen och vi kan komplettera med de senaste siffrorna i nedanstående diagram. 4 (5) Genomsnittsvärde per mån/kontrollmätningsvärde RLU VNS - Resultat av ATP mätningar på avd 70A&70B 600 500 400 300 200 100 0 Före städning utförd av USK 3 Septe Okto Nove Dece Janua Febr Mars April April mber ber mber mber ri uari 2014 Maj Juni 2015 424 Efter städning utförd av USK 500 Före städning utförd av ISS 133 245 152 184 108 185 194 151 228 410 Efter städning utförd av ISS 22 15 24 23 17 25 29 39 25 30 Tid I utredningen påvisas effekterna för vårdpersonalen i ett stort antal timmar per år som frigjorts från personalen. Men man menar att dessa tidsmässiga vinster inte ger några besparingseffekter i personalkostnader, utan att aktiva ledningsbeslut för omfördelning av personal tas. Det hade varit intressant att ta del av en beräkning av den möjliga potentialen i en sådan omfördelning. Rekommendation Anders Anderssons rekommenderar i sin utredning ett beslut om breddinförande av patientnära städ och slutstäd. Han ger också rekommendation om att fatta beslut om förberedelser av materialhantering och textilhantering för ett breddinförande 2016. Däremot rekommenderar han att avvakta med övriga tjänster inom VNS. Vi på Landstingsservice ser VNS som ett helhetskoncept bestående av flera olika tjänster som kompletterar varandra. För att få synergieffekter och stordriftsfördelar går det inte att välja ut enstaka tjänster ur konceptet för införande. Vi delar därför inte utredarens uppfattning och rekommendationer, utan förordar ett breddinförande av samtliga ingående delar i VNS från 2016, i enlighet med produktionsstyrelsen beslut i december. 5 (5) Något som ytterligare styrker vår uppfattning är ett utlåtande från Vårdhygien genom Birgitta Lytsy (bilaga 3). Vårdhygien ställer sig i utlåtandet bakom ett införande av vårdnära service, och säger i sin slutkommentar att - ”Vårdhygien välkomnar därför att projektet vårdnära service blir en permanent lösning för hela sjukhuset”. 1 (2) 2015-08-06 Bilaga 1 Vårdnära service – Tidplan Införandeplan med hänsyn tagen till FAS Reviderad 150720 efter avstämning med Annika Eriksson, Akademiska sjukhuset 2015 Nuläge • • VNS utförs i sin helhet på avdelningarna 70 A1+A2, 70 B1 + B2 VNS utförs delvis (VNS light) på 85 B C D E F G Genomförande 2015: • • • Planering av utökad VNS i 85-huset Överenskommelse mellan LSU och AS Planeringsarbete av införande 2016 2016 Genomförande 2016 • • • • • Utökning av VNS i 85-huset till full service Q1 – Flytt av VNS 70 A B till evakueringslokaler i 65-huset Q1 – Planering av införande i 30/50 Q2-Q4 Införande av VNS fullservice i 30/50-husen Q4 – Planering av införande 2017 Landstingsservice Slottsgränd 3 │ 751 85 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-69 58 18 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se 2 (2) 2017 Genomförande 2017 • • • • • Q1 – Återflytt 70A B till 70-huset med fullservice i nya lokaler. Fortsatt VNS drift i evakueringslokalerna för 70 D F Q2 – Q3 Planering och införande av fullservice i 95/96 Q3 – Planering av införande i 100 Q4 – Införande av fullservice i 100 (berörda avdelningar) Q4 – Återflytt 70 D F till 70-huset med fullservice i nya lokaler. Fortsatt drift i evakueringslokalerna för 70 C E 2018 Genomförande 2018 • Q1 – Planering och införande av rest vårdavdelningar 78/79? 40? 10? Löpande under perioden och efter överenskommelse med Akademiska – Införande av VNS Light i olika versioner på mottagningar och andra verksamheter. 1 (3) 2015-08-06 Bilaga 2 Vårdnära service – Kostnadsberäkning Nedanstående beräkning bygger på det förslag till införandeplan som reviderats efter avstämning med Akademiska sjukhuset i juli 2015. Införandeplanen har vi sedan brutit ner till antal vårdplatser enligt tabell (Bilaga 2A) och beräknat en kostnad per kvartal under åren 2016-18. Beräkningsgrunder Lokalvård Beräkningen är baserad på att patientnära städ och slutstäd utförs i vårdsalar och enkelrum. Slutstäden inkluderar även att bäddtextilier tas bort och att renbäddning sker av VNS-personalen. Vi har utgått ifrån prisnivån i nya avtalet med ISS som börjar gälla i nov-15, samt en årlig indexhöjning enligt avtal. Grundstäd på avdelningen är inte inräknat. Kosthantering Denna hantering är inte kostnadsberäknad nedan. I piloten har vi haft kosthantering på avdelningarna i 70-huset men inte i 85-huset. Personalen som har hanterat kosten i 70huset är anställd av Akademiska sjukhuset, men har haft arbetsledning från VNS. Vid ett breddinförande av VNS bör kostpersonalen organisatoriskt tillhöra VNS för att förenkla arbetsledning och ge möjlighet till synergieffekter. Om befintlig kostpersonal på sjukhuset övergår till Landstingsservice bör kostnadseffekten för denna hantering bli neutral för sjukhuset. Nära samverkan med produktionsköket är också en viktig förutsättning för en kvalitativ kosthantering. Där finns idag för många oklarheter om hur den framtida kostproduktionen ska gå till för att en rimlig beräkning av kosthanteringen ska kunna göras. Landstingsservice Slottsgränd 3 │ 751 85 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-69 58 18 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se 2 (3) Övriga VNS tjänster (Materialhantering, Textilhantering, Avfallshantering, Provtransporter, Post- och gods) Kostnaderna för VNS-tjänsterna vi själva utför i egen regi är baserade på utfallen från 70A+B samt etapp 1 och 2 i 85-huset. De största kostnadsposterna är Personalkostnader samt kostnaderna för Lokaler för avemballering. Kostnad beräknas på vårdavdelningar som har inneliggande patienter och matservering, och innefattar tjänsterna Materiel, Textil och Avfall till fullo. Post/Gods utförs oftast av administrativ personal på avdelning men kan inkluderas vid behov. Provtransporter bör ske i större utsträckning med ordinarie transportpersonal. I kostnaden ligger en liten ospecificerad del av de tjänster som utförs i 70-huset, som ej är någon av huvudprocesserna, tex påfyllnad av stickvagnar och rangering av apparater, mer exempel finns i FM slutrapport. Dessa extratjänster kan man dock inte räkna med att de till fullo ska utföras inom ramen för kostnaden då många är oförutsedda och mycket varierande. Ytterligare effektivisering av personal samt logistikeffektivisering (lagervärden etc) är ej medtaget i kalkylen men synergieffekten av att en dedikerad personalgrupp utför tjänsterna är med. 3 (3) Beräknad kostnad (Tkr) 2016 År/Kvartal Vårdplatser Avdelningar/Hus Lokalvård Övriga VNS tjänster TOTAL VNS Q1 224 70, 85 1 111 1 427 2 538 Q2 351 70, 85, 30 1 683 1 030 2 713 Q3 485 70, 85, 30, 50 2 264 1 313 3 577 Q4 485 70, 85, 30, 50 2 264 973 3 237 7 322 4 743 12 065 Kostnad patient/dag 2016 2017 År/Kvartal Vårdplatser Lokalvård Övriga VNS tjänster TOTAL VNS Q1 524 70, 85, 30, 50 2 516 1 166 3 682 Q2 592 70, 85, 30, 50 2 815 1 568 4 383 Q3 652 70, 85, 30, 50, 95, 96 3 075 1 742 4 817 Q4 788 70, 85, 30, 50, 96, 100 3 765 2 002 5 767 12 171 6 478 18 649 Kostnad patient/dag 2017 År/Kvartal 2018 85,58 Vårdplatser 79,96 Lokalvård Övriga VNS tjänster TOTAL VNS Q1 875 Samtliga vårdavdelningar 4 235 2 083 6 318 Q2 875 Samtliga vårdavdelningar 4 260 1 795 6 055 Q3 875 Samtliga vårdavdelningar 4 260 1 795 6 055 Q4 875 Samtliga vårdavdelningar 4 260 1 795 6 055 17 015 7 468 24 483 Kostnad patient/dag 2018 76,66 Bilaga 2A - Vårdplatser Summa vårdplatser Varav enkelrum Avdelning 70 A1 70 A2 70 B1 70 B2 85 B 85 C 85 D1 85 D2 85 E 85 F 85 H Niva Briva 30 A 30 B 30 C 30 E 30 F 35 C 50 B 50 C 50 D 50 E 50 F 50 G Biva Pediatrisk avd 70 D 70 G 95 A 95 B 95 E 95 F 96 C1 96 C2 96 D 96 E 70 C1 70 C2 70 E1 70 E2 78 B (ing 100) 78 C (ing 100) 78 D (ing 100) BUP Avd 1 Avd 2 Avd 3 Avd 4 2016 Q1 Q2 Q3 Q4 224 351 485 485 148 148 148 148 19 19 19 19 24 18 18 8 26 26 12 10 6 19 19 19 19 24 18 18 8 26 26 12 10 6 26 14 24 28 28 7 19 19 19 19 24 18 18 8 26 26 12 10 6 26 14 24 28 28 7 14 22 25 18 30 20 2 3 19 19 19 19 24 18 18 8 26 26 12 10 6 26 14 24 28 28 7 14 22 25 18 30 20 2 3 2017 Q1 Q2 Q3 Q4 524 592 652 788 224 224 224 315 19 19 19 19 24 18 18 8 26 26 12 10 6 26 14 24 28 28 7 14 22 25 18 30 20 2 3 30 9 19 19 19 19 24 18 18 8 26 26 12 10 6 26 14 24 28 28 7 14 22 25 18 30 20 2 3 30 9 12 26 8 22 19 19 19 19 24 18 18 8 26 26 12 10 6 26 14 24 28 28 7 14 22 25 18 30 20 2 3 30 9 12 26 8 22 18 8 13 21 19 19 19 19 24 18 18 8 26 26 12 10 6 26 14 24 28 28 7 14 22 25 18 30 20 2 3 30 9 12 26 8 22 18 8 13 21 19 19 23 23 18 18 16 2018 Q1 Q2 Q3 Q4 875 875 875 875 399 399 399 399 19 19 19 19 24 18 18 8 26 26 12 10 6 26 14 24 28 28 7 14 22 25 18 30 20 2 3 30 9 12 26 8 22 18 8 13 21 19 19 23 23 18 18 16 6 23 12 23 23 19 19 19 19 24 18 18 8 26 26 12 10 6 26 14 24 28 28 7 14 22 25 18 30 20 2 3 30 9 12 26 8 22 18 8 13 21 19 19 23 23 18 18 16 6 23 12 23 23 19 19 19 19 24 18 18 8 26 26 12 10 6 26 14 24 28 28 7 14 22 25 18 30 20 2 3 30 9 12 26 8 22 18 8 13 21 19 19 23 23 18 18 16 6 23 12 23 23 19 19 19 19 24 18 18 8 26 26 12 10 6 26 14 24 28 28 7 14 22 25 18 30 20 2 3 30 9 12 26 8 22 18 8 13 21 19 19 23 23 18 18 16 6 23 12 23 23 Vårdhygien Akademiska sjukhuset 1 maj 2015 Utlåtande vårdnära service Vårdrelaterade infektioner är enligt Sveriges kommuner och landsting den vanligaste vårdskadan inom svensk sjukvård. Vårdrelaterade infektioner innebär stora merkostnader för vården, ett onödigt lidande för patienter och är möjliga att förebygga genom bra rutiner. Två områden inom projektet vårdnära service har enlig vedertagen och allmänt erkänd vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet, stor betydelse för att minska risken för smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Det första området är en tillräckligt god städning och rengöring av patientnära ytor och det andra är en fullgod hantering av höggradigt rent och sterilt gods samt av textilier i avdelningsförråd. I en vårdvardag som alltmer kommit att präglas av ett högt patienttryck, av överbeläggningar, allt mindre tid för vård av patienter, är det naturligt och väl underbyggt i litteraturen, att dessa två områden hamnar långt ner i vårdpersonalens prioritering av arbetsuppgifter. Konsekvensen blir en ökad patientsäkerhetsrisk och en ökad risk för smitta. Att, som i projektet vårdnära service, införa en särskild personalkategori som enbart hanterar städning av patientnära ytor och hanteringen av avdelningsförråden innebär att dessa områden inte bortprioriteras utan kan omhändertas och att bra rutiner kan säkerställas, trots den höga arbetsbelastningen hos vårdpersonalen. Vårdhygien i Uppsala län har från samtliga avdelningschefer som deltagit i projektet erfarit att man välkomnat avlastningen i arbetsmoment och Vårdhygien har också kunnat konstatera att både städning och förrådshanteringen har förbättrats på de avdelningar som ingått i projektet. Vårdhygien välkomnar därför att projektet vårdnära service blir en permanent lösning för hela sjukhuset. I tjänsten Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Uppsala läns landsting 1 Postadress Besöksadress Telefon Akademiska sjukhuset D1 751 85 UPPSALA Dag Hammarskjölds väg 17 018-611 3903 e-post [email protected] Akademiska Sjukhuset Utredning av VNS (FM) piloter Kompletteringar till tidigare utredning Anders Andersson 1 Bakgrund till komplettering och syfte Vid redovisning av utredningen så lyftes följande punkter/frågor fram; 1. Vad är utvecklingen av kostnad och produktion för avdelningar i 70-huset som inte har varit VNS piloter? 2. Även i 85-huset, efter återflytt i FAS projektet Nya 85-huset, så har ett VNS koncept används. Vad är utfallet i dessa fall? Med dessa två frågeställningar som utgångspunkt har ytterligare avdelningar analyserats. 2 Sammanfattning och slutsats För att få en någorlunda jämförbar referens till VNS pilotavdelningarna så analyserades avdelningarna 70C1 och 70D. Slutsatserna från denna analys är; 1. Tid för VNS aktiviteter per vårddygn är mycket lägre för VNS pilotavdelningarna än för avdelning 70C1 och 70D. Detta har delvis sin orsak i ett annat vårduppdrag och arbetssätt för de aktiviter som utförs av avdelningspersonal för samtliga avdelningar(jämför tid för kosthantering), men utredaren bedömmer även att implementeringen av VNS har medfört en effektivisering av aktiviteterna. Se figur 11 för jämförelse 2. Utvecklingen av kostnad och produktion för avdelning 70C1 och 70D jämfört med VNS pilotavdelningarna ger ingen entydig bild till vare sig referensavdelningarnas eller VNS pilotavdelningarnas fördel; vissa mätetal uppvisar en förbättring, andra en försämring. Se figur 10 för jämförelse. Även avdelning 85B, som är en sammanslagning av två tidigare avdelningar och har flyttat in med VNS koncept i nya lokaler har analyserats; 1. Endast material- och textilhantering samt viss avfallshantering har VNS koncept, resterande delar, som exempelvis städ, utförs fortsatt av av avdelningspersonal. 2. Det är svårt att dra slutsatser runt effektivisering från införande av VNS koncept, då detta har gjorts i samband med en stor förändring (flytt, sammanslagning, nya lokaler, etc). Men, merparten av tiden för VNS aktiviteter ligger kvar på avdelningspersonal. Se figur 5. Utredarens rekommendation från den ursprungliga utredningen kvarstår – se 150425 Utredningsrapport VNS, med följande tillägg för analyserade avdelningar; 1. Implementera VNS städ vid 85B; Ursprunglig utredning påvisar stora vinster med städtjänsten. 2. Starta ett förbättringsarbete för VNS aktiviteter vid avdelning 70C1 och 70D för att förbereda dessa för VNS städtjänst och material/textiltjänst 3. Genomför vidare analys av bemanning och resurser för kosthantering vid 70C1 och 70D (”köksa”) 3 Metod för utredning 3.1 Avgränsning I 70-huset har avdelningarna 70D och 70C1 analyserats som referensavdelningar där VNS ej implementerats. I 85-huset har avdelning 85B analyserats för att ge ett exempel på avdelning där VNS implementerats i nya, ombyggda lokaler. 3.2 Beskrivning av metod för utredning av effekter 3.2.1 Kommentarer från avdelningschefer Enskilda intervjuer med avdelningschefer (på samma sätt som i tidigare utredning) 3.2.2 Produktion och ekonomi Bygger på statistik från modeller i Divern (på samma sätt som i tidigare utredning) 3.2.3 Tid Uppbyggnad av detaljerad aktivitetsmodell tillsammans med personalen. Bedömning av tidsåtgång genom praktiskt deltagande på avdelningarna när aktiviteterna utfördes. (på samma sätt som i tidigare utredning) 3.2.4 Kvalitet Intervjuer med personal vid avdelningarna. 4 Analys av avdelning 85B (VNS koncept implementerat i nya lokaler) Det understryks att trender som redovisas i detta kapitel kan ha sin orsak i andra bakomliggande faktorer än implementeringen av VNS. Avdelning 85B är en ny samlad strokeavdelning som är en sammanslagning av Geriatriska strokeavdelningen och Strokeavdelningen. Under ombyggnadsperioden har strokevården varit evakuerad till Strokeavdelning 65B. 4.1 Kommentarer från avdelningschef (85B) På avdelning 85B har endast materialhanteringen ingått i VNS konceptet, städtjänst ingår ej. 1. Materialhantering. Påfyllning av närförråd (materialförråd på sal) fungerar bra. Vi slipper kartonger och att plocka upp själva. 1. Städtjänst – avsaknad av. Lyfter fram att städtjänsten saknas – den vill man ha. 2. Materialhantering. Växlande VNS-personal har skapat utmaningar med upplärning. Exempel på stora felbeställningar (ex. 18 000 tvättlappar). Utrymmen i närförråd var inte tillräckliga. Många små beställningar ger merjobb för fakturaattestering, svårare att ”få koll” på kostnader 4.2 Effekter på produktion och ekonomi (85B) Det understryks att använda mätetal inom detta kapitel är trubbiga och är resultatet av många bakomliggande faktorer utanför ramen för FM/VNS. Nuvarande avdelning är en sammanslagning av Geriatriska strokeavdelningen och Strokeavdelningen. För år 2012-2014 så har följande statistik används som underlag; 2012: Geriatriska strokeavdelningen + Strokavdelningen 2013: Strokeavdelning 65B1 & 65B2 + Strokeavdelning 65B+ VO Geriatrik utan Ansvarstext med koppling till geriatrik och stroke 2014: Strokeavdelning 85B Figur 1: Utveckling av produktion i absoluta tal på antal vårdkontakter, antal vårddygn, samt snitt antal vårddygn per kontakt 2012-2014 för 85B (källa: Diver) Den största orsaken till de nedåtgående trenderna i figur 1 för antalet kontakter och antalet vårddygn är att antalet disponibla vårdplatser har gått från ca 33 till 25 under tidsperioden. I figur 2 nedan så har antalet kontakter och antal vårddygn dividerats med antal disponibla vårdplatser. Analysen visar en svag nedgång i såväl antal kontakter per vårdplats som antal vårddygn per vårdplats mellan snitt 2012-2013 till 2014. Figur 2: Utveckling av produktion i på antal vårdkontakter och, antal vårddygndividerat med antal disponibla vårdplatser 2012-2014 för 85B (källa: Diver) Aktiviteter som överförts till avdelningsextern personal har tidigare utförts av personal som redovisas som ”övrig personal” i ekonomiuppföljningen. Därför har en jämförelse av tidigare år och 2014 gjorts för detta kostnadskonto. Figur 3: Utveckling av personalkostnad övrig personal 2012-2014 för 85B (källa: Diver) Kostnad för relevant medicinskt material är i stort oförändrad. Figur 4: Utveckling av kostnad för medicinskt material 2012-2014 för 85B (källa: Diver) 4.3 Effekter på tid för vårdpersonal (85B) En tidsstudie av aktiviteter för städ, materialhantering, textilhantering och avfallshantering visar att ca 1000 timmar per år har avlastats från avdelningspersonal genom införande. Kosthantering och provtransporter är inte med i tidsstudien, men dessa delar har ej förändrats utan utförs på samma sätt som innan genomförande. Figur 5: Omfördelning av tid före och efter införande av konceptet för 85B. Redovisad tid är för städning, materialhantering, textilhantering och avfall. Kost och provtransporter är exkluderat. (källa: Tidsstudie) 5 Analys av avdelning 70D och 70C1 (som ej har implementerat VNS koncept) Det understryks att trender som redovisas i detta kapitel kan ha sin orsak i andra bakomliggande faktorer än arbetssätt inom aktiviteter inom vårdnära service. 5.1 Utveckling av produktion och ekonomi (70D och 70C1) Det understryks att använda mätetal inom detta kapitel är trubbiga och är resultatet av många bakomliggande faktorer utanför ramen för aktiviteter inom/kopplat till vårdnära service. Figur 6: Utveckling av produktion i absoluta tal på antal vårdkontakter, antal vårddygn, samt snitt antal vårddygn per kontakt 2012-2014 för 70C1 och 70D. Inom parantes anges snitt för VNS piloter (källa: Diver) Antalet disponibla vårdplatser har varit relativt konstant under perioden 2012-2014, men med en svag nedgång under sommar 2014. I figur 7 nedan så har antalet kontakter och antal vårddygn dividerats med antal disponibla vårdplatser. Analysen visar ett oförandrat antal kontakter per vårdplats och en relativt stor ökning i antal vårddygn per vårdplats mellan snitt 2012-2013 till 2014. Figur 7: Utveckling av produktion i på antal vårdkontakter och, antal vårddygndividerat med antal disponibla vårdplatser 2012-2014 för 70C1 och 70D. Inom parantes anges snitt för VNS piloter (källa: Diver) VNS aktiviteter utförs främst av personal som redovisas som ”övrig personal” i ekonomiuppföljningen och därför redovisas utvecklingen för detta kostnadskonto. Figur 8: Utveckling av personalkostnad övrig personal 2012-2014 för 70C1 och 70D. Inom parantes anges snitt för VNS piloter (källa: Diver) Kostnad för relevant medicinskt material uppvisar en svag ökning 2014 jämfört med 2012-2013. Figur 9: Utveckling av kostnad för medicinskt material 2012-2014 för 70C1 och 70D. Inom parantes anges snitt för VNS piloter (källa: Diver) I figur 10 ges en överblick över effekter på produktion och ekonomi för VNS pilotavdelningar och referensavdelningarna 70C1 och 70D. 70C1 & 70D VNS pilot Antal kontakter Antal kontakter per vårdplats Antal vårddygn Antal vårddygn per kontakt Antal vårddygn per vårdplats Kostnad övrig personal Kostnad medicinskt material Figur 10: Översikt av utveckling av produktion och ekonomi för VNS pilotavdelningar och referensavdelningar mellan 2012/2013 – 2014. Grön: Förbättring, Vit: Oförändrat, Gul: Svag försämring, Röd: Större försämring. 5.2 Analys av tid för vårdpersonal i VNS aktiviteter (70C1 och 70D) För att få en jämförelse mellan VNS piloter och de två referensavdelningarna 70C1 och 70D har en tidsstudie genomförts även för avdelningarna 70C1 och 70D. För att kunna jämföra resultatet med de 4 VNS pilotavdelningarna så har total tid för VNS aktiviteter dividerats med antal vårddygn. Resultatet ses i figur 11 och påvisar en betydande effektivisering för genomförande av VNS aktiviteter; från i snitt 1 timme per vårddygn (stapel 1 i figur 11) till 0,65 timmar (totalt, stapel 2 i figur 11) per vårddygn. Genom att endast räkna den tid för VNS aktiviteter som avdelningspersonal (inklusive köksa) utför så kvarstår 0,35 timmar per vårddygn (stapel 3 i figur 11) Figur 11: Tid för utförande av VNS aktiviteter för personal vid 70C1 och 70D (källa: Tidsstudie) Utredning av vårdnära service (VNS, tidigare benämnt FM) piloter Effekter och rekommendation för nästa steg Anders Andersson Sammanfattning och slutsats Genomförandet har i praktiken omfattat städ och material, övriga delar utförs i stort som före genomförandet. Konceptet ger betydande fördelar genom städtjänsten. Ökad kvalitet enligt ATP (mätmetod för städkvalitet), vilket kan vara en indikation för minskad risk för vårdrelaterade infektioner, är tydligt mätbart. Till detta kommer en mycket stor nöjdhet bland personalen i och med minskad belastning och förbättrad arbetsmiljö. Även en flexibilitetsfördel för in- och utskrivningar lyfts fram och att detta skapar ett bättre flöde på vårdavdelningarna. Den förändrade materialhanteringen ger en fördel för vården både inom tidsavlastning och vårdhygien, men implementeringen har inte genomförts bra. Bättre förberedelser och involvering av vårdpersonal krävs. Det är även oroväckande att personalen upplever en sämre insyn och möjlighet till kostnadskontroll efter genomförandet. En tydlig ökning av kostnad för medicinskt material påvisar att bättre kontroll över materialkostnad och lagernivåer krävs vid införande av konceptet. Konceptet avlastar avdelningspersonalen tidsmässigt, men det ger inga besparingseffekter i personalkostnad. För att uppnå detta krävs aktiva ledningsbeslut för omfördelning av personal för besparingseffekter. Genomförandet finansierar sig inte självt genom direkta besparingar i personal och materialkostnad. Tvärt om, redovisas en kostnadsökning. Dock uppvisar konceptet tydlig potential att ge indirekta kostnadsbesparingar i form av minskad kostnad för vårdrelaterade infektioner och personalomsättning, vilket även starkt styrks av vårdhygien vid Akademiska sjukhuset. Utredarens slutgiltiga rekommendation är att 1. Fatta beslut om breddinförande av implementerad städtjänst och basera ersättning för genomförande av städtjänsten till 1) uppnådd kravnivå på renhet och 2) besparingar i kostnad för vårdrelaterade infektioner. Exakta mätmetoder behöver dock utvecklas. 2. Fatta beslut om förberedelser för VNS på materialhantering och textilhantering under 2015 för att möjliggöra eventuell breddinförande under 2016 3. Avvakta med införande inom kost, provtransporter och avfall tills ett för sjukhuset kostnadsneutralt införande kan uppvisas. Metod för utredning Avgränsning Endast avdelningarna 70A1, 70A2, 70B1 och 70B2 har beaktats i denna utredning. För utvärdering av effekter har i de fall möjligt trenddata för åren 2012-2014 använts. Beskrivning av metod för utredning av effekter Kommentarer från avdelningschefer Enskilda intervjuer med avdelningschefer Produktion och ekonomi Bygger på statistik från modeller i Divern Tid Uppbyggnad av detaljerad aktivitetsmodell tillsammans med personalen. Bedömning av tidsåtgång genom praktiskt deltagande på avdelningarna när aktiviteterna utfördes. Kvalitet Analys av genomförda ATP mätningar och studie av tidigare rapporter runt kvalitetsvinster samt intervju med vårdhygien. Redovisning av effekter Det understryks att trender som redovisas i detta kapitel kan ha sin orsak i andra bakomliggande faktorer än implementeringen av VNS. Kommentarer från avdelningschef 1. Städtjänsten. Samtliga avdelningschefer uppger denna del som den absolut största vinsten med implementeringen. I synnerhet det patientnära städet lyfts fram som en stor fördel. Städningen uppges nu vara av högre kvalitet, utförandet mer flexibelt och bidrar till bättre flöde genom flexibiliteten. Samtidigt har tjänsten bidragit positivt till undersköterskors arbetsmiljö. 2. Materialhantering – i nuläget. Uppackning av och påfyllning av material uppges fungera bra på avdelningarna 1. Materialhantering – implementeringsfas. Stora brister uppges under det ”första året” i form av att kritiskt material tagit slut, inte varit påfyllt, etc. Huvudorsakerna uppges vara bristande förarbete innan start och ett allt för forcerat genomförande utan att VNS personal satt sig in i verksamhetens behov. 2. Materialhantering – insyn. Man upplever en mindre insyn i materialhanteringen och ser en risk/känner av en minskad kostnadsmedvetenhet 1. Kosthantering. Ingen skillnad mot före då avdelningarna har haft ”köksor” anställda som redan innan utförde de flesta uppgifterna kopplade till kosten. 2. Provtransporter. Ingen skillnad mot före, mycket av samma anledning som för kosthantering. 3. Textil. Vissa skillnader, men inga som egentligen märks av på avdelningarna För ytterligare kommentarer från avdelningschefer för de berörda avdelningarna finns även rapporten ”Avdelningarnas utvärdering FM-projektet”. Utredaren bedömer att ovan beskrivna positiva och negativa punkter väl sammanfattar denna rapport. Effekter på produktion och ekonomi Det understryks att använda mätetal inom detta kapitel är trubbiga och är resultatet av många bakomliggande faktorer utanför ramen för FM/VNS. I figur 1 redovisas utveckling av produktion i absoluta tal. Nivån 2012-2103 är relativt stabil för antal kontakter, men för en markant nedgång ses för 2014. Antal vårddygn uppvisar en fallande trend under perioden I figur 1 påvisas även en nedåtgående trend för genomsnittlig vårdtid med en stor skillnad mellan år 2012 och 2013, och en mindre skillnad mellan år 2013 och 2014. Figur 1: Utveckling av produktion i absoluta tal på antal vårdkontakter, antal vårddygn, samt snitt antal vårddygn per kontakt 2012-2014 för berörda avdelningar (källa: Diver) Den största orsaken till de nedåtgående trenderna i figur 1 är att antalet disponibla vårdplatser har gått från ca 23 till 17 under tidsperioden. Samtliga avdelningschefer uppger dock en ökad flexibilitet i att mottaga och skriva ut patienter, vilket bör ha en positiv effekt på produktionen. Detta kan vara en av orsakerna till den minskade snittvårdtiden. I figur 2 nedan så har antalet kontakter och antal vårddygn dividerats med antal disponibla vårdplatser. I denna ser man en viss produktivitetsökning i antal kontakter per vårdplats. Antal vårddygn per vårdplats har ett mer varierat utfall. Figur 2: Utveckling av produktion i på antal vårdkontakter och, antal vårddygndividerat med antal disponibla vårdplatser 2012-2014 för berörda avdelningar (källa: Diver) Aktiviteter som överförts till avdelningsextern personal har tidigare utförts av personal som redovisas som ”övrig personal” i ekonomiuppföljningen. Därför har en jämförelse av tidigare år och 2014 gjorts för detta kostnadskonto. Från tidsuppföljningen ges ett entydigt resultat att aktiviteter och tid har överförts från avdelningspersonal till VNS/ISS personal, men ”övrig personal” kostnaden uppvisar en stigande trend. Normaliseras kostnadsutvecklingen för produktion så är den relativa kostnadsökningen ännu större. Figur 3: Utveckling av personalkostnad övrig personal 2012-2014 för berörda avdelningar (källa: Diver) Kostnad för relevant medicinskt material uppvisar en ökning 2014 jämfört med 2012-2013. Det bör noteras att det totalt sker en nedgång i kostnad för medicinskt material under åren 2012-2014 på grund av ändrad metod, som resulterar i att kontering av dyrt röntgenmaterial sker i andra verksamheter. Figur 4: Utveckling av kostnad för medicinskt material 2012-2014 för berörda avdelningar (källa: Diver) Effekter på tid för vårdpersonal Vid analys av tid så sammanfaller resultatet mycket väl med avdelningschefernas kommentarer. 1. Den stora förändringen är inom städ där ca 5 100 timmar per år har lyfts bort från personalen 2. En förändring syns även tydligt inom material där ca 1 800 timmar per år lyfts bort 3. Prover, avfall och kost uppvisar en marginell skillnad. Observera att ”köksan” här redovisas som avdelningspersonal Tidsestimaten, som beräknas ”bottom-up” har noggrant jämförts mot de faktiska resurser som utför aktiviteterna och överensstämmelsen är mycket god. detta medför att tillförlitligheten i tidsanalysen för ”efter” är stor. Huvudfokus i denna utredning är att påvisa huruvida implementeringen har gett en tidsbesparing för avdelningarna eller inte, vilket framgår tydligt att så är fallet av figur 5. Även den tidsbedömning som gjordes inför start som en del av FM-projektet har beaktats i analysen. Främst har det från denna jämförelse noterats att genomsnitts tiden per avdelning för städaktiviteter bedömdes mycket högre (227 % högre) än vad denna tidsstudie visar. I rapporten Vårdens reflektioner FM-pilot så upplever 94 % att införandet frigjort tid för vården och att denna använts till mer omvårdnad men även till kompetensutveckling och ombuds-/ansvarsuppdrag. Figur 5: Omfördelning av tid före och efter införande av konceptet för berörda avdelningar (källa: Tidsstudie) Effekter på kvalitet Renhetsnivå enligt ATP Inledningsvis understryks att ATP metoden är ifrågasatt som mätmetod för att bedöma renhetsnivå och slutsatser från resultaten skall göra med försiktighet. Implementeringen visar dock en mycket stor förbättring av kvaliteten på både patientnära städ och slutstäd. Diagrammen visar både medel i nivå före och efter ett antal mätpunkter städats och variationen i utfall efter städning. Resultatet är tydligt; både renhetsnivå och variation i renhetsnivå är mycket bättre med nuvarande städtjänst. I rapporten Vårdens reflektioner FM-pilot så upplever 53 % att införandet har ökat kvaliteten på det patientnära städet, vilket måste ses som en förvånansvärt låg andel givet resultaten nedan. Figur 6: Städkvalitet i patientnära städ före och efter implementering av konceptet för berörda avdelningar (källa: LSU ATP mätning) Figur 6: Städkvalitet i slutstäd före och efter implementering av konceptet för berörda avdelningar (källa: LSU ATP mätning) Övriga kvalitetseffekter För kosthantering, provtransporter och avfallshantering har i praktiken inga större förändringar genomförts, varför kvalitetseffekter inom dessa områden bör vara begränsade. För material har förändringar gjorts rörande avemballering vilka har bedömts minska risken för smittspridning. Detta styrks även av expertis inom vårdhygien vid Akademiska sjukhuset. Även stora positiva effekter av städning styrks av expertis inom vårdhygien vid Akademiska sjukhuset. BILAGA PS 2015-08-26, § 124. 2015-08-26 Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn 018-611 60 57 E-post [email protected] Dnr PS 2012-0050 Produktionsstyrelsen Redovisning av utredningsuppdrag om möjligheten att inkludera journal via nätet för delar av den psykiatriska verksamheten vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna samt att uppdra till tf. produktionsdirektören att fortsätta bereda frågan tillsammans med verksamhetsföreträdare för den psykiatriska verksamheten vid Akademiska sjukhuset. Ärendet Bakgrund Produktionsstyrelsen beslutade 2015-02-23, § 12, att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att: - - Genomföra en risk- och konsekvensbedömning inför eventuellt ställningstagande till vilka delar av psykiatrin och vilka delar av journalen som kan göras tillgängliga via nätet. Resultatet från risk- och konsekvensbedömningen ska redovisas för styrelsen under våren 2015, dock senast vid junisammanträdet. Uppdraget för genomförande och redovisningen har av sjukhusdirektören delegerats till verksamhetschefen för psykiatrin inom Akademiska sjukhuset. En risk- och konsekvensbedömning har genomförts under april månad med deltagande av representanter från flera yrkesgrupper inom psykiatrin. Risk- och konsekvensbedömningen och de slutsatser bedömningen föranlett har redovisats för styrelsen vid dess sammanträde 2015-06-23 i en särskild skrivelse. Fortsatt arbete Produktionsstyrelsen beslutade 2015-06-23 att lägga redovisningen av risk- och konsekvensbedömningen till handlingarna. Vidare beslöt styrelsen att uppdra till tf produkt- Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ pg 72173-8 bg 230-0168 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se 2 (2) ionsdirektör att bereda frågan ytterligare och återkomma till styrelsen efter sommaren med förslag till fortsatt hantering. Tf produktionsdirektör informerar vid sammanträdet om arbetet med beredningen av frågan har inletts tillsammans med verksamhetsföreträdare från den psykiatriska verksamheten vid Akademiska sjukhuset, juridiska enheten vid landstingets ledningskontor och landstingets IT-enhet. Inledningsvis har arbetet fokuserat på lärdom av erfarenheter från andra landsting och regioner där journalen gjorts tillgänglig via nätet för den psykiatriska verksamheten. Flera landsting och regioner planerar att införa denna tjänst under senare delen av året så i dagsläget saknas denna erfarenhet inom landet. Danmark har enligt uppgift infört tjänsten och erfarenheter därifrån inhämtas i detta arbete. Arbetet skall utmynna i ett ställningstagande om både vilka verksamhetsmässiga- och innehållsmässiga delar av journalen som är möjliga att göra tillgängliga via nätet med bibehållen följsamhet till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bilagor: Produktionsstyrelsen – Protokoll från sammanträde 2015-06-23 – Redovisning av rik och konsekvensbedömning gällande möjligheten att inkludera delar av psykiatrin i journal på nätet. Kopia till: T f Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Verksamhetschefen för psykiatri Akademiska sjukhuset Slutrapport om införande av e-hälsotjänster Min journal via nätet – ”Journalen” 2015-06-30 Leif Lyttkens, Benny Eklund, Maria Pettersson Rapport om införande av e-hälsotjänster Sammanfattning Landstinget i Uppsala län har inom ramen för EU-projektet SUSTAINS under åren 2012 – 2014 infört ett antal e-hälsotjänster. Den mest diskuterade av dessa är tjänsten att kunna läsa sin egen journal via nätet. Att läsa sin egen journal via nätet är den mest använda e-hälsotjänsten som landstinget hittills införts. Efter drygt två år har över 60 000 unika användare provat tjänsten och gjort över 200 000 inloggningar d.v.s. i genomsnitt har varje patient läst sin journal drygt 3 gånger. Tre ytterligare landsting har infört tjänsten tom mars 2015, Region Skåne, Västmanlands läns landsting och Region Jönköpings län. Övriga landsting förväntas ha infört tjänsten senast 2017. Den typiska användaren av tjänsten Journalen är en patient som har en aktuell sjukdom och som har haft många kontakter med vården. En typisk dag i Uppsala: här förekommer lite olika siffror vilka skall vi använda? • 29 personer uppdaterar kontaktuppgifter • 4 personer fyller i ett formulär om levnadsvanor • 57 vårdnadshavare läser barns journal • 767 personer loggar in • 77 nya användare kommer till • 245 läser loggen Genom engagemang från politiker i Landstinget i Uppsala Län och genom de beslut som fattats på politisk nivå har landstinget varit föregångare för denna typ av tjänster. Det regelverk för användning av e-hälsotjänsterna som fastställdes av produktionsstyrelsen i Landstinget i Uppsala Län utgör nu det nationella regelverket. Landstinget i Uppsala Län har fått uppdraget av Inera att utveckla den nationella tjänsten Journalen. Projektet har granskats av ett större antal myndigheter. Två frågetecken föreligger: 1. Datainspektionen hävdar att det saknas stöd i lagen för tjänsten att delegera till annan att läsa sin journal. Bedömningen har överklagats av Landstinget i Uppsala Län. Förvaltningsrätten har i utslag 2015-05-20 givit DI rätt. Beslutet har överklagats till högre instans. 2. Tjänsten patientens noteringar har av fackförening anmälts till förvaltningsrätten för ifrågasatt brist på lagstöd. Denna fråga är ännu inte avgjord. Sida 2 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster Innehållsförteckning 1. INFÖRANDE AV TJÄNSTERNA 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Utveckling av nationell lösning av Journalen 5 1.3 Nationellt regelverk för användning av Journalen 6 1.4 Kommande lagstiftning 6 LANSERING AV TJÄNSTER 7 2.1 Publicitet 7 2.2 Antal användare 7 2.3 Länstillhörighet 7 2.4 Användarnas ålder 8 2.5 Val av rådrum 8 ATTITYD HOS OLIKA INTRESSENTER 9 3.1 Politiker 9 3.2 Patienter och patientföreträdare 9 3.3 Fackliga organisationer 9 2. 3. 4. FORTSATT SPRIDNING I SVERIGE 10 5. FORTSATT UTVECKLING AV TJÄNSTEN 11 5.1 Patientens möjlighet att tillvarata den personliga integriteten 11 5.2 Utökad information i Journalen 11 5.3 Ge tillstånd till organdonation 11 5.4 Ge tillstånd till forskning på organiskt material 11 5.5 Ge tillstånd till forskning genom statistisk bearbetning 11 5.6 SMS påminnelser 11 5.7 Remote monitoring 11 5.8 Blanketter och enkäter 12 PRISER OCH UTMÄRKELSER 13 6.1 Juryns specialpris 2012 13 6.2 Juryns stora pris 2013 13 6.3 Pris för bästa uppsats inom systemvetarprogrammet 14 7. FORSKNING 15 8. BILAGA – INFÖRDA TJÄNSTER 16 8.1 Nationella portalen Mina vårdkontakter 16 8.2 Byta husläkare 16 8.3 Boka/avboka/omboka besök eller provtagning 17 6. Sida 3 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster 8.4 Ställa en fråga till en läkare/sjuksköterska 18 8.5 Uppdatera patientens och anhörigas kontaktuppgifter 19 8.6 Läsa logglistan 19 8.7 Delegering av läsrättighet 20 8.8 Spärra journalen 21 8.9 Spåra remiss 22 8.10 SMS-påminnelse 22 8.11 Läsa sin journal via nätet – tjänsten Journalen 23 8.12 Fylla i hälsodeklaration/livsstilsformulär via nätet 24 8.13 Införa ”Patientens kommentarer” 24 Sida 4 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster 1. Införande av tjänsterna 1.1 Bakgrund År 2002 startades ett pilotförsök där patienterna vid en husläkarmottagning fick möjlighet att läsa sin journal via nätet. Dessutom innehöll försöket tillgång till laboratorielista, läkemedelslista, besök och en säker kommunikationsmöjlighet med husläkaren. Utvärderingen var så positiv att landstinget beslöt att införa tjänsten för alla husläkare i C-län år 2003. Datainspektionen bedömde emellertid detta som olagligt och vidare spridning av tjänsten stoppades. Vid en husläkarmottagning, Ture Ålanders husläkarmottagning, i Uppsala fortsatte projektet som ett forskningsprojekt efter bedömning av Etisk kommitté. Som en direkt konsekvens av pilotprojekt i Uppsala fick den dåvarande utredningen Kommittédirektiv 2004:95 ”Tilläggsdirektiv till Utredningen om författningsreglering av nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården, m.m. (S 2003:03)” ett tilläggsdirektiv att tydliggöra hur patienterna skulle kunna få tillgång till sin elektroniska journal via nätet. I Patientdatalagen som kom 1 juli 2008 blev det lagligt att erbjuda patienterna tjänsten. Frågan om patientens tillgång till sin journal via nätet har drivits från politisk nivå. Lokalt i Uppsala har landstingsråd deltagit i flera överläggningar med EUkommissionen i frågan 2010-2012. Som en konsekvens blev Benny Eklund inbjuden till ministermöte för EU i Bryssel för att presentera projektet. Därefter lyftes denna fråga in i den Digitala agendan för EU där det står: Key Action 13: Undertake pilot actions to equip Europeans with secure online access to their medical health data by 2015 and to achieve by 2020 widespread deployment of telemedicine services; Projektet stöddes även med rekommendationsbrev från regeringen. I och med att frågan prioriterades på EU–nivå utlystes ett EU-projekt för ändamålet och SUSTAINS-projektet erhöll kontrakt med EU för att införa ett antal tjänster bland denna tillgång till sin elektroniska journal via nätet. I konsortiet ingår med 11 större införanden i 9 länder. Koordinatörer för projektet har varit Landstinget i Uppsala län. 1.2 Utveckling av nationell lösning av Journalen När Landstinget i Uppsala Län lanserade tjänsten att läsa journalen via nätet november 2012 ökade intresset i hela landet för denna typ av innevånartjänster. Från politisk nivå visades ett intresse att sprida tjänsterna till hela landet. Inera, som ägs av landets landsting och kommuner, har till uppgift att utveckla och tillhandahålla nationella tjänster. Ett exempel är Mina Vårdkontakter. Inera uppdrog hösten 2013 till Landstinget i Uppsala Län att utveckla de tjänster som införts i Landstinget i Uppsala Län för hela landet. I december 2014 hade den nationella tjänsten utvecklats till samma nivå som tjänsten i Landstinget i Uppsala Län och landstinget gick över till den nationella tjänsten den 10 december. Sida 5 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster 1.3 Nationellt regelverk för användning av Journalen Att utveckla den tekniska lösningen för tjänsten är okontroversiellt och en ren datautveckling. Hur tjänsten skall användas kräver dock ett regelverk. Landstinget i Uppsala Län fastställde i ett beslut av produktionsstyrelsen 2012-06-21 (Dnr PS 2012-0050) det regelverk som skulle gälla i Landstinget i Uppsala Län. När Inera fick i uppdrag att genomföra ett nationellt projekt 2013 blev regelverket i Uppsala grund för det nationella regelverket. Regelverket fastställdes efter remissrunda och återfinns tillsammans med förklaringar på Ineras hemsida http://www.inera.se/TJANSTER--PROJEKT/Journalen/Nationellt-regelverk/ 1.4 Kommande lagstiftning Patientens ställning och rätt förväntas att stärkas i kommande lagstiftning. Den statliga utredningen ”Rätt information på rätt plats i rätt tid” SOU 2014:23 föreslår bland annat: o Sekretess mot patienten själv tas bort o Även socialtjänsten får erbjuda journal på nätet o Individen kan låta närstående ta del av journaler på nätet o Den som för journal ansvarar för att uppgifterna är korrekta, men inget krav på synlig kvittens i form av signering Sida 6 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster 2. Lansering av tjänster 2.1 Publicitet Det har varit ett överväldigande intresse i massmedia för tjänsten med över 200 artiklar i nyhetsmedia. Initialt förekom huvudsakligen artiklar som uttryckte vårdpersonals oro för konsekvenser för patienterna. Artiklarna innehöll vanligtvis obekräftade patientfall som vid närmare undersökning visade sig utgöra vandringssägner. Under 2014 har dock denna typ av artiklar i stort sett upphört. Även i radio och TV har ett stort antal inslag förekommit. 2.2 Antal användare December 2014 har totalt 60 232 unika individer använt tjänsten. Antalet har ökat med ca 100 per dag under första året. I november 2014 var antalet nya användare per dag ca 70. 2.3 Länstillhörighet Varje person i Sverige kan läsa sin journal i journalsystemet i Uppsala läns landsting. Det innebär att patienter som inte är skrivna i Uppsala, men som vårdats här t.ex. studenter och riks/regionpatienter kan läsa sin journal via nätet. Andelen i relation till länstillhörighet som använt tjänsten Journalen, framgår av figur 1. Figur 1: Andelen av SUSTAINS-användare per landsting per 2014-01-28 Sida 7 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster Som framgår är andelen högst bland C-länsinnevånare 8,98% och lägst bland innevånare i Stockholms län 3,24%. Det bör noteras att andelen användare är relativt likartad över landet vilket innebär att patienter från hela landet med en journal i C-läns journalsystem använder systemet i likartad omfattning. 2.4 Användarnas ålder Här anges andelen av användare I olika åldersintervall. Som framgår av figur 12 är den procentuella andelen av användare likartad upp till 72 års ålder. För äldre patienter faller användningen. Figur 2: Användarnas ålder 2.5 Val av rådrum Vid inloggning måste patienten välja om rådrum skall tillämpas eller ej. Rådrum innebär att bara information som är äldre än 14 dagar och bara signerade anteckningar och vidimerade svar visas. Förval är att rådrum gäller. Om patienten väljer att ändra till icke rådrum innebär det att all information visas direkt, att osignerade notat visas och att ovidimerade svar visas. 98 % av patienterna valde bort rådrum och valde alltså att se all information direkt. 2 % motsvarande 760 individer valde rådrum. Dessa personer kanske representerar de patienter som inte kan hantera oroväckande information över nätet. Sida 8 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster 3. Attityd hos olika intressenter 3.1 Politiker Politiker på lokal nivå i landstinget har engagerat sig i projektet sedan flera år tillbaka. Tre landstingsråd har besökt Bryssel och argumenterat för att patienternas möjlighet att läsa sin journal via nätet skall bli ett projekt på EU nivå. På nationell nivå har regeringen stött projektet genom ett rekommendationsbrev till EU. Regeringen var representerad av EU minister Birgitta Ohlsson vid projektstart för SUSTAINS i januari 2012 se figur 19. Figur 3: Benny Eklund, EU minister Birgitta Ohlsson och Leif Lyttkens vid projektstart för SUSTAINS i Uppsala. 3.2 Patienter och patientföreträdare Patientorganisationerna har deltagit i fokusgrupper och diskussioner kring utveckling av tjänsterna. Man har varit enade i sitt stöd för tjänsterna speciellt tjänsten att läsa sin journal via nätet. Patientorganisationerna har också argumenterat starkt för att patienten själv skall välja om rådrum skall gälla. Om rådrum inte väljs önskar patientorganisationerna att all information visas direkt utan att vänta på signering eller vidimering. 3.3 Fackliga organisationer Den största fackliga organisationen för vårdpersonal har helt ställt sig bakom projektet. Sida 9 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster 4. Fortsatt spridning i Sverige Efter att e-hälsotjänsterna införts i Uppsala, särskilt tjänsten Journalen, har samtliga landsting enats om att tjänsten skall införas. Detta har lett till ett projekt för nationellt införande så att tjänsten blir tillgänglig för samtliga patienter i Sverige. Den nationella e-hälsostrategin stipulerar att alla innevånare i Sverige skall ha möjlighet att läsa sin journal via nätet 2018. En grupp med representanter för Sveriges alla landsting planerar införandet av tjänsten i hela Sverige. De landsting där det i dag finns ett projekt för införande med en tidtabell är: Norrbottens läns landsting har deltagit i Sustainsprojektet. Deras pilot startade december 2013 och totalt 1 583 patienter provade tjänsten fram till och med december 2014. Efter årsskiftet 2014 har emellertid tjänsten stängts av och man planerar nu ett breddinförande 2016. Region Skåne lanserade tjänsten för alla innevånare 17 mars 2014. I slutet av 2014 hade man 31 582 användare av tjänsten. Landstinget i Västmanland har startat en mindre pilot och i slutet av 2014 hade man 1 135 användare av tjänsten. Region Jönköping startade tjänsten 1 januari 2015. Hallands läns landsting planerar att starta Q4 2015. Kalmar läns landsting planerar att starta Q4 2015. Landstinget i Södermanland planerar att starta Q4 2015. Landstinget i Kronoberg planerar att starta under 2016. Landstinget i Värmland planerar att starta under 2016. Landstinget i Östergötland planerar att starta under 2016. Totalt har 16 av landets landsting/regioner anmält sig för införande av Journalen. Sida 10 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster 5. Fortsatt utveckling av tjänsten 5.1 Patientens möjlighet att tillvarata den personliga integriteten För att patientens personliga integritet skall kunna tillvaratas behövs några ytterligare funktioner till exempel • Maskera känsliga delar av journalen för utomstående vårdenheter (sammanhållen journalföring). T.ex. enskild journalanteckning, del av enskild journalanteckning, enskild vårdepisod, enskild diagnos, enskild läkemedelsförskrivning. • Spärra exponering av journaluppgifter i nationell patientöversikt. • Spärra direktåtkomst för viss angiven hälso- och sjukvårdspersonal, t.ex. granne, släkting, bekant. 5.2 Utökad information i Journalen från C-län Visa psykiatri Visa anteckningar från psykologer och kuratorer Visa patologsvar Visa cytologsvar Visa röntgenbilder Visa andra typer av bilder Visa gamla inskannade journaler 5.3 Ge tillstånd till organdonation Inloggning till Journalen sker med stark autentisering och tillstånd till organdonation kan alltså ske med legal verkan. Eftersom så många patienter loggar in på Journalen bör detta kunna leda till ökning av antalet organdonatorer. 5.4 Ge tillstånd till forskning på organiskt material Inloggning till Journalen sker med stark autentisering och tillstånd till forskning på organiskt material kan alltså ske med legal verkan. Eftersom så många patienter loggar in på Journalen bör detta kunna leda till en förenkling och en ökning av tillstånd. 5.5 Ge tillstånd till forskning genom statistisk bearbetning För att genomföra statistikforskning krävs innevånarens/patientens tillstånd. Ett legalt bindande tillstånd kan ges via Journalen. 5.6 SMS påminnelser I dag måste patienten anmäla att man önskar SMS påminnelse och vårdpersonal måste aktivera funktionen. En utveckling planeras där patienten själv skall kunna utföra åtgärden via nätet. 5.7 Remote monitoring Under 2015 introduceras remote monitoring där patienten själv utför mätningar tex i hemmet. Patienten kan själv se mätvärden och trender via Journalen. Sida 11 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster 5.8 Blanketter och enkäter Under 2014 introducerades möjligheten att fylla i livsstilsformuläret via dator. Data går direkt in i den elektroniska journalen. Detta är en mycket arbetsbesparande funktion. Funktionen kan användas för alla blanketter, enkäter osv som vården efterfrågar. För närvarande pågår införandet av preoperativa blanketten via nätet. Här finns ett stort intresse från vården och vi förutser en vidgad användning. Sida 12 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster 6. Priser och utmärkelser SUSTAINS-projektet, speciellt tjänsten Min journal via nätet, har varit i focus för utvecklingen av e-Hälsa i Sverige sedan 2012. Projektet har tilldelats följande priser och utmärkelser. 6.1 Juryns specialpris 2012 Vid IT i vården-dagen den 6 december 2012 tilldelades projektet Dagens Medicin och Computer Sweden’s specialpris för projektet. Priset utdelades av representant för regeringen, IT och energiminister Anna-Karin Hatt. Figur 4: Utdelning av juryns specialpris på IT i vården-dagen 2012 6.2 Juryns stora pris 2013 Ett år senare tilldelades Landstinget i Uppsala län juryns stora pris vid It i vårdendagen 2013. Priset tilldelade för framgångsrikt genomförande av SUSTAINSprojektet. Priset utdelades av en representant för regeringen statssekretariat, Lena Furmark från socialdepartementet. Sida 13 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster Figur 5: Utdelning av juryns stora pris vid It i vården-dagen 2013 6.3 Pris för bästa uppsats inom systemvetarprogrammet Forskare från Dome-projektet, se 5.4 nedan, Johan Andersson och Viktor Kjerrman tilldelades Juseks och Computer Sweden’s pris för bästa systemvetaruppsats. Uppsatsen beskriver införandet av tjänsten läsa Min journal via nätet och föreslår hur tjänsten skall kunna utvecklas vidare. Figur 6: Jusek’s och Computer Sweden’s pris för bästa systemvetaruppsats. Bild Computer Sweden Sida 14 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster 7. Forskning SUSTAINS-projektet har initierat forskning kring projektet. Ett forskningskonsortium kallat Dome har bildats med seniora forskare från Uppsala universitet, Skövde högskola och Lunds universitet. Forskningskonsortiet är fristående från projektet med egen finansiering. SUSTAINS-projektet har ställts till konsortiets förfogande men forskarna beslutar själva om forskningsfrågeställningar, utför forskningen och publicerar resultaten. Forskningen beräknas fortgå minst tre år efter SUSTAINSprojektets avslutning. Forskningen, konsortiet och deltagande http://www.it.uu.se/research/hci/dome/ Sida 15 av 25 forskare presenteras på: Rapport om införande av e-hälsotjänster 8. Bilaga – införda tjänster 8.1 Nationella portalen Mina vårdkontakter I Sverige har vi en nationell vårdportal Mina vårdkontakter. Denna portal innehåller: • Säker inloggning via två alternativa vägar: e-legitimation eller lösenord i kombination med engångslösenord till mobiltelefon. • Säker meddelandehantering mellan patient och vårdpersonal för de enheter som infört tjänsten. • Bokningstjänst för de enheter som infört tjänsten. 8.2 Byta husläkare Denna tjänst används när patienten önskar byte den husläkare där man är listad, till exempel vid flytt. Tjänsten nås via Mina vårdkontakter och har varit i tjänst sedan 2011. När SUSTAINS-projektet startade ökade inloggningen till Mina vårdkontakter och därmed också användningen av denna tjänst, se figur 7. Figur 7: Antalet byten av husläkare per månad Även andel av husläkarbyten har ökat till drygt 10 % vilket framgår av figur 8. Sida 16 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster Figur 8: Andel av byten av husläkare som sker via webben 8.3 Boka/avboka/omboka besök eller provtagning Denna tjänst är en del av utbudet i Mina vårdkontakter. Användning av tjänsten förutsätter att aktuell vårdenhet beslutat att tjänsten skall öppnas och användas. Genom att introduktion av tjänsten är ett beslut hos respektive vårdenhet har utnyttjandet av tjänsten ökat långsamt, delvis som en konsekvens av resursbrist. Själva tjänsten innebär att patienten via ett formulär på webbportalen klargör sina önskemål om bokning/ombokning. Vårdpersonal skall sedan genomföra själva bokningen och sedan meddela patienten om bokad tid. Tjänsten introducerades augusti 2011 och användningen av tjänsten framgår av figur 3. Figur 4: Antal boningar/ombokningar per månad Utökad funktionalitet via Webbtidboken har för en viss patient fyra nivåer: • Visa bokade tider Sida 17 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster • Göra en avbokning • Ombokning • Boka ett nytt besök Det är ett sjukhusdirektörsbeslut på Akademiska sjukhuset att alla mottagningar ska ha webbtidbok för att ”Visa bokade tider” för att minska andelen uteblivna besök. I dagsläget har hela Lasarettet i Enköping webbtidbok infört på alla sina mottagningar för att ”Visa bokade tider”. På sikt kommer webbtidboken införas med nya funktioner på de mottagningar där det fungerar med verksamheten. Venereologmottagningen har funktionen nybokning i drift idag där alla kan boka sin tid själva direkt samt även av- eller omboka direkt in i webbtidboken vid behov. Det är ungefär 55 patienter per vecka som gör nybokningar själva vilket i praktiken innebär lika många färre telefonsamtal till mottagningens rådgivningstelefon. Nybokning har även startat för hörselprov för 4-åringar där vårdnadshavarna själva bokar tider åt sina barn på Akademiska sjukhuset. Helt nya arbetsrutiner men där man också har öppnat upp tidboken i systemet så att BVC-sköterskan vid behov kan boka in barn och föräldrar direkt i de fall man inte tror att de kommer ha möjlighet att boka tiden själva via MVK. De kan även av- eller omboka sina tider och vi ser redan nu att andelen uteblivna besök minskat. 8.4 Ställa en fråga till en läkare/sjuksköterska Denna tjänst innebär att en fråga kan ställas till en läkare/sjuksköterska via en säker kommunikationsväg. Tjänsten är en del av hälsoportalen Mina vårdkontakter och startade oktober 2011. Som en konsekvens av introduktion av SUSTAINS-tjänsterna ökade inloggningarna i Mina vårdkontakter och därmed ökade användningen av tjänsten. Användning av tjänsten framgår av figur 4. Sida 18 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster Figur 10: Antalet ställda frågor per månad till läkare/sjuksköterska 8.5 Uppdatera patientens och anhörigas kontaktuppgifter Via denna tjänst kan patienten själv uppdatera sina telefonnummer och sin mailadress. Detta innebär att sjukvårdspersonal kommer att ha korrekta kontaktuppgifter när man kontaktar patienten. Innan tjänsten infördes skall sjukvårdspersonal fråga patienten om kontaktuppgifterna stämmer när patienten kontaktar vården. Om så inte är fallet skall sjukvårdspersonal efter patientens anvisningar uppdatera uppgifterna i patientkortet i Cosmic. Tjänsten innebär alltså att sjukvårdspersonal spar tid både genom att korrekta uppgifter finns samt genom att man slipper uppdatera gamla uppgifter. Patienten kan också själv fylla i namn och kontaktuppgifter till närmaste anhörig/anhöriga samt ändra den ordning i vilken anhöriga skall kontaktas. Funktionen spar tid genom att patienten sköter uppgifter som tidigare sköttes av vårdpersonal. Kvaliteten förbättras också då korrekta uppgifter finns när behov av kontakt med anhöriga föreligger (om patienten t.ex. kommer in allvarligt skadad efter en trafikolycka). Tjänsten infördes mars 2013. Statistik för denna tjänst infördes december 2013. Under perioden 10 december 2013 till 3 december 2014 gjordes 12 240 uppdateringar eller i genomsnitt 34,5 uppdateringar per dag. 8.6 Läsa logglistan Patienten kan läsa logglistan över vilka som läst journalen, sjukvårdspersonal eller person med delegation att läsa journalen. Genom funktionen kan patienten upptäcka om anmärkningsvärd läsning av journalen skett och få detta utrett. Detta Sida 19 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster är viktigt inte enbart för att fånga otillbörlig läsning av journalen utan också genom att utesluta sådan misstanke. Tjänsten introducerades i februari 2013 men fick stängas ner efter 10 dagar då presentationen var otydlig och skapade många frågor. Under perioden 22 februari – 11 april var tjänsten inte tillgänglig och öppnades därefter med förbättrad funktionalitet. Tom 3 december 2014 har 28 340 unika patienter utnyttjat tjänsten 176 028 gånger. Detta motsvarar många års stickprovskontroller med den rutin som i dagsläget genomförs av sjukvården själv. Två misstänkta fall av otillbörlig läsning har upptäckts och är föremål för utredning. Slutsatsen är att sekretessen upprätthålls på ett föredömligt sätt av sjukvårdspersonalen. Användningen framgår av figur 5. Figur 11: Antal läsningar per dag av logglistan 8.7 Delegering av läsrättighet Denna tjänst innebär att patienten kan delegera läsrättigheten till annan person. Denna person kan därefter med sin egen inloggning läsa patientens journal. Delegeringen kan gälla hela journalen eller delar och begränsas i tid. Tjänsten är tänkt t.ex. i fall med äldre personer som kan delegera rätten att läsa journalen till sina barn eller annan person de litar på och därmed få hjälp att sköta sina kontakter med sjukvården. Ett annat exempel är om en patient önskar en second opinion av en betrodd person. Tjänsten infördes februari 2013. Tom 3 december 2014 har 156 personer accepterat delegation att läsa någon annans journal. Totalt har 99 delegater läst en journal man fått tillgång till 1 063 gånger, i genomsnitt 1,6 gånger per dag. Denna tjänst har inte använts i förväntad omfattning. Detta kan bero på att tjänsten inte nås på ett tillräckligt intuitivt sätt i menyerna samt att förklaringen till syftet med tjänsten inte varit tydlig. Med den nationella tjänsten är denna tjänst tydligare. Sida 20 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster För denna funktion har Datainspektionen ansett att lagstöd saknas. Datainspektionens utslag har överklagats av Landstinget i Uppsala Län och rättslig prövning pågår. 8.8 Spärra journalen I Sverige har patienter rätt att spärra data i sina elektroniska journaler vilket innebär att enbart personal vid behandlande enhet kan läsa data. Detta görs i dag genom att patienten via telefon eller via Mina vårdkontakter vänder sig till vården och begär att spärr skall ske. Sjukvårdspersonal skall sedan genomföra åtgärden. Begäran om spärr via Mina vårdkontakter infördes oktober 2011. Under 2011 infördes spärr i 38 fall, under 2012 i 220, under 2013 i 177 fall samt under 2014 tom november i 146 fall. Spärrar per månad framgår av figur 6 nedan. Figur 12: Antalet spärrar per månad oktober 2011-november 2014 Sedan start och fram till 2014-12-31 har 44 patienter begärt att en spärr skall tas bort. Första steget i självhjälp via e-tjänster innebär att patienten själv kan läsa om spärrar finns och i vilken omfattning i den egna journalen. Tjänsten att kunna se om spärr föreligger och vad spärren omfattar infördes i december 2013. Problem som noterats är att spärrning i dag är för omfattande då den utestänger stora delar av sjukvården från att ta del av journalen vilket innebär en medicinsk risk. Från patienternas har framkommit tydliga önskemål om att spärr skall vara möjlig gentemot en specifik person (t.ex. tidigare hustru/man som arbetar i vården) eller ett specifikt notat i journalen. Sida 21 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster 8.9 Spåra remiss En återkommande kommentar från hälso- och sjukvårdspersonal är att patienter ringer och frågar om en remiss är sänd, om man får komma och när man får komma. Via Journalen kan patienten själv läsa status på remissen, om och när den är skickad, om och när den är mottagen, om och när den är besvarad samt om och när svaret är läst av mottagaren. Genom denna tjänst får patienterna efterfrågad information och behöver inte ringa sjukvårdspersonalen. Tjänsten infördes i februari 2013. När patienten loggar in på Journalen har han/hon direkt tillgång till funktionen Spåra remiss. Under perioden 10 december 2013 och 4 december 2014 har tjänsten spåra remiss använts 137 840 gånger eller i genomsnitt 386 gånger per dag. Statistiken framgår av nedanstående figur. Figur 13: Antal användningar per dag av funktionen Spåra remiss 8.10 SMS-påminnelse I denna tjänst får patienten en SMS-påminnelse 24 timmar innan bokat besök, provtagning. Syftet är att minska antalet uteblivna patienter och därmed öka effektiviteten i vården. I Uppsala läns landsting är denna funktion en del av den elektroniska journalen. För att aktivera tjänsten måste en sjukvårdspersonal fråga patienten om patienten önskar funktionen och om svaret är jakande därefter skriva in det mobilnummer till vilket patienten vill få påminnelsen. Efter dessa åtgärder kommer påminnelse att skickas ut inför samtliga besök inom landstinget oberoende av medicinsk enhet. Tjänsten introducerades mars 2012. Sida 22 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster Användningen av tjänsten har ökat sedan start. Under sommaren 2013 sågs en tillfällig sänkning men under hösten har antalet påminnelser ökat till 45 000 per månad, se figur 7. Ett problem är att aktiveringen av tjänsten tar tid för sjukvårdspersonal. Planerad utveckling är att aktivering av tjänsten skall göras av patienten själv via SUSTAINS. Detta kommer sannolikt att öka användningen ytterligare samt spara tid för sjukvårdspersonalen. Figur 14: Antal SMS-påminnelser per månad 8.11 Läsa sin journal via nätet – tjänsten Journalen Den 11 november 2012 öppnades tjänsten för alla mantalsskrivna i Landstinget i Uppsala län och den 3 december öppnades tjänsten för alla medborgare som har en journal i landstinget. Ökningen av antalet unika användare var under första året i genomsnitt 102 nya användare per dag. I november 2014 var genomsnittet 70 nya användare per dag. I genomsnitt var antalet inloggningar 522 per dag under första året och 700 per dag under november 2014. Forskningsmässig utvärdering av tjänsten görs av det fristående forskningskonsortiet Dome, se Bilaga Publicerad forskning. Attityden hos läkare i landstinget har undersökts genom enkät och patienter och läkare vid onkologiska kliniken har djupintervjuats under hösten 2013. Resultaten är under publicering och kan sammanfattas: Läkare anser inte att denna tjänst har något värde för patienterna. De anser också att den kommer att påverka deras arbete negativt. Patienterna från onkologkliniken är översvallande positiva till tjänsten trots att de var allvarligt sjuka i tumörsjukdom. Sida 23 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster Figur 15: Nya användare av tjänsten läsa sin journal Av figuren framgår att antalet nya användare sjunker under större helger och semesterperioder. Sedan start har 60 232 unika personer med en journal i journalsystemet i Landstinget i Uppsala Län läst sin journal. De har gjort 198 580 inloggningar (10 december 2014). Detta ger ett genomsnitt av 3,3 inloggningar per unik användare. 8.12 Fylla i hälsodeklaration/livsstilsformulär via nätet Enligt ett politiskt beslut i landstinget skall alla vårdenheter samla in hälsodeklaration av sina patienter. I hälsodeklarationen beskriver man alkoholkonsumtion, rökning, fysisk aktivitet och matvanor. Formulär för hälsodeklarationen skickas till patienten inför besök och samlas in ifyllda när patienten anmäler sig för besök. Sjukvårdspersonal skall sedan överföra data till journalsystemet och därefter kan läkaren läsa uppgifterna när patienten kommer in på besök. Genom tjänsten kan patienten själva fylla i hälsoformuläret på datorn hemma inför besöket och data lagras direkt i journalsystemet. Vinsten är att personaltid frigörs. Sekreterarpersonal uppfattar att tjänsten är mycket arbetsbesparande. Tjänsten är generisk d.v.s. alla typer av formulär kan skapas och besvaras via nätet. Under införande är formulär för preoperativ bedömning. Tjänsten introducerades i december 2013. Ingen reklam för tjänsten har gjorts men trots detta har i snitt 4 patienter per dag fyllt i och skickat in hälsoformuläret. 8.13 Införa ”Patientens noteringar” I Sverige har patienten laglig rätt att anmäla en avvikande mening om man uppfattar att vad som är skrivet i journalen är felaktigt. Denna anmälan görs till vårdpersonalen som har skyldighet att i journalen föra in att patienten har en avvikande mening (dock ingen skyldighet att föra in vad som är den avvikande meningen). Sida 24 av 25 Rapport om införande av e-hälsotjänster Genom denna tjänst har patienten möjlighet att hemma föra in en avvikande mening. Denna utgör inte en del av journalen men en markering i anslutning till anteckningen i journalsystemet visar att patienten har en avvikande mening. Detta underlättar för patient och vårdpersonal. Idén till denna funktion kommer från Läkarförbundets policy ”Patientens delaktighet i sin vård”, antagen av centralstyrelsen 2011. Pkt 5 där man skriver: ”Sveriges läkarförbund anser att journalerna ska stödja ett system där patientens eventuella avvikande uppfattningar eller andra kommentarer till journaltexter, går att hitta i anslutning till avsedd anteckning. Respektive handling som inkommer från patienten ska alltså kunna kopplas som referens till ett lämpligt ställe i journalen. Patientens tilläggsinformation behovet att rätta väsentliga kommunikation från patienten Det kan vara av värde att de hänvisar till.” bör, liksom idag, värderas av vårdpersonalen inför uppgifter i patientens journal. Idag hamnar ofta i ett scannat format under olika rubriker i journalen. istället kopplas till händelser som kommunikationen Tilläggsinformationen sparas i ett Personligt hälsokonto (PHR). Patienten upplyses f.ö. tydligt om att informationen bara kommer att läsas av personal som senare läser den kommenterade anteckningen och att det därmed inte finns någon garanti att den kommer att uppmärksammas av vårdpersonal. Om patienten vill att personalen garanterat skall få kommentarerna sig tillhanda användes i stället meddelandetjänst eller konventionell kontakt med vården. I det fall patientens tilläggsinformation av vårdpersonal värderas så att journalen bör kompletteras kan så göras av personalen. Själva kommentaren vilken patienten gjort hör inte till journalen och kan av patienten, och ingen annan, förändras eller helt tas bort. Likaså kan patientens kommentar göras synlig eller osynlig för vårdpersonal. I det senare fallet kan det hända att patienten enbart vill använda sin egen kommentar som t.ex. ett minnesstöd. I det fall man skall skapa ett PHR kan den som tillhandahåller detta inte styra eller påverka innehållet, d.v.s. patienten måste fritt få disponera användandet av PHR:et. Av det skälet finns inga sådana regler för patienten. Tjänstens införande fördröjdes efter ett möte med facklig referensgrupp för projektet Sustains. Där yrkade huvudskyddsombudet, Upplands Allmänna Läkarförening (UAL), att det utreds om funktionen ”Avvikande mening” blir en arbetsmiljöfråga och huvudskyddsombudet yrkade därför en riskbedömning i frågan. Ett nytt möte 201312-16 avsåg denna riskbedömning. Någon riskbedömning gjordes dock inte. Anledningen till detta var att fanns olika meningar om huruvida patientens avvikande mening skulle betraktas som "Inkommen handling" eller tillhörande ett "personligt hälsokonto". UAL hävdade det förra och arbetsgivaren det senare. Därför beslutades att arbetsgivaren skulle komma med ett juridiskt förtydligande vilken juridisk status patientens kommentarer har. Landstinget har förtydligat att patientens kommentarer inte är att anse som allmän handling. Tjänsten infördes i början av 2015. Upplands Allmänna Läkarförening har hos Förvaltningsrätten begärt en laglighetsprövning av Produktionsstyrelsens beslut om att införa en sådan funktion. Man begärde även inhibition av beslutet. Förvaltningsrätten beslutade ej om inhibition. Beslut i sakfrågan kommer senare. Sida 25 av 25 Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Akademiska sjukhuset I huvudsak har all planerad vård legat nere under sommaren. Operationer har varit av akut karaktär eller inte kunnat vänta som t ex canceroperationer. Färre vårdplatser har varit öppna i år jämfört med föregående år. Målet var att flera vårdplatser skulle vara öppna men detta misslyckades på grund av svårigheter att bemanna. Trots det har sommaren inte varit sämre än tidigare år ( kanske till och med marginellt bättre än föregående år ). Vissa avdelningar och verksamhetsområden har haft det rejält tungt medan andra har haft det acceptabelt. Samarbetet och med kommunerna har fungerat mycket bra över sommaren. Lasarettet i Enköping Landstingets ledningskontor Kirurgiskt centrum har i stort sett följt planen för produktion, byggnation och bemanning under sommaren. En hög andel återbesök i förhållande till nybesök har skett under sommaren vilket skapat en obalans i antal patienter till operation i höst. För att komma till rätta med detta har extra resurser för nybesök nu satts in på mottagningen. Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Inom medicinskt centrum har sommaren varit stabil. Akutmottagningens flöden har fungerat bra vilket även gjort det möjligt att ta emot patienter från Akademiska sjukhuset. Bemanningen har fungerat bra även om en del korttidsfrånvaro har lett till övertid och kostnad för sommarersättning. Primärvården Hårt tryck på mottagningarna. Huvudsakligen full produktion hela sommaren. Inga stängningar förekommer. Bemanningsproblem som störst i Östhammar och Årsta vad gäller allmänläkare. Detta har lösts med att kommendera läkare från andra vårdcentraler. Landstingets ledningskontor Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Hälsa och habilitering Närvårdsavdelningen (NÄVA) – under våren legat 40 vårdtillfällen per månad i enlighet med produktionsplan. Under sommaren har detta sjunkit till straxt under 30 vårdtillfällen per månad på grund av bemanningssvårigheter. Folktandvården Patienttrycket på fram för allt de större klinikerna över länet har under sommarveckorna varit stort. Många kliniker har fått utöka tillgången på akuttider för att möta efterfrågan från bland annat turister och patienter från privata vårdgivare. Mindre kliniker har haft stängt enstaka veckor och då fått hänvisa till andra kliniker i närområdet. Stor hjälp av sommarstudenter under sommaren i form av blivande tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Landstingets ledningskontor Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar Hälsa och habilitering Närvårdsavdelningen (NÄVA) – under våren legat 40 vårdtillfällen per månad i enlighet med produktionsplan. Under sommaren har detta sjunkit till straxt under 30 vårdtillfällen per månad på grund av bemanningssvårigheter. Folktandvården Patienttrycket på fram för allt de större klinikerna över länet har under sommarveckorna varit stort. Många kliniker har fått utöka tillgången på akuttider för att möta efterfrågan från bland annat turister och patienter från privata vårdgivare. Mindre kliniker har haft stängt enstaka veckor och då fått hänvisa till andra kliniker i närområdet. Stor hjälp av sommarstudenter under sommaren i form av blivande tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Landstingets ledningskontor Initiativ till ärende i Produktionsstyrelsen gällande förbättringar kring cellprovtagningskontroller Initiativrätt enligt kommunallagen 4 kap. 17 § Enligt en rapport av Nationellt kvalitetsregister för prevention av cancer i livmodern har Uppsala län bland de lägsta siffrorna i landet sett till hur många kvinnor som går på cellprovtagningskontroller. Varje år är det cirka 620 kvinnor i Sverige som insjuknar eller dör i livmoderhalscancer. Uppsala län är den region som de senaste nio åren har haft den stadigaste ökningen av diagnosticerade fall av livmodershalscancer. I vårt län drabbas omkring 30 kvinnor varje år. Betydligt fler, cirka 30 000 kvinnor nationellt, får besked om att de har cellförändringar. Cellförändring skulle kunna vara ett förstadium till en allvarlig sjukdom men tidig upptäckt innebär att förstadier att cancer inte behöver utvecklas. Nio av tio kvinnor med tidigt upptäckt sjukdom kan botas. Omkring 5% av alla kvinnor i Sverige deltar inte i screening och omkring 15-20% endast deltar sporadiskt. Bland dessa kvinnor är risken att drabbas av livmoderhalscancer störst. Forskningen har visat att två av tre kvinnor som drabbas av sjukdomen aldrig deltagit i screening eller endast någon enstaka gång. Tack vare gynekologisk cellprovtagning har dödligheten i sjukdomen minskat med cirka 60 procent under de senaste decennierna. I stor sett alla kvinnor blir av med sina cellförändringar i och med behandling. Behandlingen är dessutom relativt enkel och skonsam. Förutom att minska det personliga lidandet för kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer skulle fler kvinnor som går på cellprovtagning innebära hälsoekonomiska fördelar för landstinget. Hälsooch sjukvårdens kostnad för att förebygga livmoderhalscancer är hälften av kostnaden för att behandla alla fall av livmoderhalscancer om screening inte hade funnits. Folkpartiet vill med anledning av detta väcka ett ärende i Produktionsstyrelsen som handlar om att förbättra rutinerna kring cellprovtagningskontrollerna så att fler kvinnor går på dessa. Vi yrkar på att: 1. Dagens öppna inbjudningar till cellprovtagning med kallelser utan en förutbestämd tid tas bort och ersätts av en kallelsen till cellprovtagning med en bestämd tid som dessutom lätt ska kunna gå att boka om på nätet. 2. Påminnelse till cellprovtagning ska skickas ut senast efter tre månader. 3. Erbjudande om hemtest ska erbjudas kvinnor som inte bokat tid efter påminnelse. 4. Uppdra till Akademiska sjukhuset att återkomma med en bedömning av en informations och utbildningssatsning för att på så sätt öka andelen kvinnor som går på cellprovtagningskontroller. Kajsa Dovstad, ledamot i produktionsstyrelsen Janine Bichara, ersättare i produktionsstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut till PS Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik 2015-05-25 UPPH2014-0203 Tilldelningsbeslut 3.2 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-29 2015-06-03 UPPH2015-0076 UPPH2015-0107 UPPH2015-0087 UPPH2014-0203 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 2015-06-05 2015-06-05 2015-06-05 2015-06-09 2015-06-11 2015-06-11 UPPH2015-0046 UPPH2015-0081 UPPH2015-0082 UPPH2015-0141 UPPH2015-0124 UPPH2015-0125 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 2015-06-11 UPPH2015-0126 Tilldelningsbeslut 3.2 2015-06-12 2015-06-16 2015-06-18 2015-06-18 UPPH2014-0187 UPPH2015-0067 UPPH2015-0127 UPPH2015-0126 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 2015-06-18 2015-06-18 UPPH2015-0124 UPPH2015-0125 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 Kognitionshjälpmedel, tilldelningsbeslut nr 2. 7klöverupphandling Ultraljudsaspirator FKU Videokonferensutrustning Intensivvårdsventilatorer Kognitionshjälpmedel, tilldelningsbeslut nr 3, 7klöverupphandling Laparoskopiutrustning till Samariterhemmet Ambulansverkstad Däckverkstad FKU Licenser Citrix FKU Inredning till sjukhusledning - förvaring FKU Inredning till sjukhusledning kontorsmöbler FKU Inredning till sjukhusledning – Vård & Omsorg Ultraljudsapparat till fostermedicin Ramavtal undersökningslampor FKU Inredning till sjukhusledning - Arbetsstolar FKU Tilldelning nr 2 – Inredning Vård & Omsorg FKU Tilldelning nr 2 – Inredning Förvaring FKU Tilldelning nr 2 – Inredning Kontorsmöbler 2015-05-22 – 2015-07-30 Beslutsfattare med namn och befattning Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef 2015-06-12 2015-06-18 2015-06-25 2015-06-29 2015-07-02 2015-06-26 2015-06-29 2015-06-29 2015-06-30 UPPH2015-0058 UPPH2015-0119 UPPH2014-0149 UPPH2015-0138 UPPH2015-0127 UPPH2015-0053 UPPH2015-0138 UPPH2015-0109 UPPH2015-0127 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 Tilldelningsbeslut 3.2 2015-07-01 2015-07-01 2015-07-02 UPPH2014-0149 UPPH2015-0175 UPPH2015-0174 Tilldelningsbeslut 3.3 Tilldelningsbeslut 3.3 Tilldelningsbeslut 3.3 Tilldelningsbeslut 3.3 Tilldelningsbeslut 3.3 Tilldelningsbeslut 3.3 Tilldelningsbeslut 3.3 FKU Utbildning Projektil Strategisk lösningsarkitekt Ramavtal EMG (för 6 landsting) Patientsäkerhetsutbildning för Akademiska FKU Inredning till sjukhusledning - Arbetsstolar Röntgenutrustning lab. 1-3 Enköping Patientsäkerhetsutbildning Akademiska sjukhuset Clinical Genetics Laboratory Information System Återtagande av tilldelningsbeslut FKU Inredning till sjukhusledning - Arbetsstolar Återtagande av tilldelningsbeslut EMG ramavtal IT Client Automation FKU IT-konsult Drift och support Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Anders Kembler, t f upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Anders Kembler, tf. upphandlingschef Anders Kembler, tf. upphandlingschef Anders Kembler, tf. upphandlingschef Anders Kembler, tf. upphandlingschef Anders Kembler, tf. upphandlingschef Anders Kembler, tf. upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef Anmälan av delegationsbeslut till PS Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik 2015-08-18 UPPH2015-0195 Tilldelningsbeslut 3.3 2015-08-24 UPPH2014-0250 Tilldelningsbeslut 3.3 Förnyad konkurrensutsättning – Användbarhetskonsult CG Hornhinnetopograf 2015-07-31 – 2015-08-27 Beslutsfattare med namn och befattning Christina Södergren, upphandlingschef Christina Södergren, upphandlingschef LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Produktionsstyrelsens arbetsutskott ORDFÖRANDEBESLUT Sammanträdesdatum Sida 2015-06-10 1 (1) Beslut om deltagande vid kurser/konferenser enligt produktionsstyrelsens delegationsordning Produktionsstyrelsens ordförande har i samråd med produktionsstyrelsens arbetsutskott den 19 augusti 2015 beslutat om deltagande vid kurser och konferenser enligt nedan: Den 24-25 september 2015. Bättre flöde i vården. Sveriges kommuner och landsting. Stockholm (2+2). Sören Bergqvist Produktionsstyrelsens ordförande Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till
© Copyright 2024