1936:38

Radikal, politisk veckotidning.
14ÅRG
N:r 38
Lösnummer 15 Öre
TIDEVARVET
GENOM.ENGÅVA TILL
Blomsterfonden
minnet
for hem av
ochenvård
avliden
åt gamla
på etthedras
vac-
kert och värdigt satt. Exp. Hamngatan 10, Stockholm. Tel. namnanrop >Blomsterfonden>.
Postgiro
Rädda Spaniens barn!
2530.
Vad
H
har hänt?
ÖJDA BRÖDPRISER har beslutats
av Stockholms bageriidkare, som
förmodligen
komma att följas av hela
landets brödframställare. Skulden lägger
man på de statliga digärderna för prishöjning på spannmål, medan kvarnarna
svurit sig f r i a från någon delaktighet i
f o r m av högre vinster.
N Y T T A V T A L FÖR L A N T A R B E T A R N A , berorande c:a 19,000 m a n ,
har träffats efter Idngvariga förhandlingar. Arbetsgivarna ha gått med på vissa
forkortningar i arbetstiden samt löneförhöjningar. Med 110-210 kr. p r år f o r
årsanstallda och 8-9 öre i timmen f o r
dagsverkare.
OSKVA I N L A D E FÖRRA V E C K A N
hos interventionsutskottet
en skarp
protest mot de overfradelser av interventionsavtalet, som enligt Moskvas åsikt
skett av Tyskland. Italien och Portugal.
E n våldsam debatt ägde sedan rum i
utskottet, särskilt mellan Italiens och Sovjets representanter. Italien fornekade de
påstådda anklagelsrrna och fornekade
aven att det skulle ha besatt den baleariska on Ibiza, samt vande beskyllningarna i stallet mot Sovjet, vilket anklagades for att ha skickat både vapen och
manskap till Spanien Frågan skall nu
undersokas av utskoftet.
I TIONER NAS FÖRBUNDS FÖRSAMLING och Råd ha åtskiljts sedan man bl a. fattat en resolution om
att nedrustningskonferensens byrå skall
inkallas senast i slutet av året. Frågan
om folkförbundsreformen har anförtrotts
åt ett specialutskoft på 28 medlemmar som
ämnar sammanträda i december.
H I T L E R O C H H A N S NÄRMASTE
minisfrar ha hållit konferens i
Berchtesgaden, dar de lära ha beslutat
att upphöra med propagandan f o r koloniernas återtagande. Av hänsyn till England, som man inte vill reta.
OCIALDEMOKRATISKA P A R T I E T i
venska Hjälpkommittén för Spanien
Danzig har förbjudits av fristatens
har utfärdat följande upprop till forpolispresident.
N STÖRRE O E N I G H E T mellan de mån for Spaniens kampande folk.
både österrikiska hemvärnsledarna
Till alla demokratiska organisationer!
Fey och Starhemberg ledde i förra veckan till hemvärnens upplösning. ForInom den svenska demokratin folier
bundskansler Schuschnigg tog tillfället i man med stark medkänsla den spanska
akt att fullfölja oppositionens forintande.
Hemvärnen förbjödos, frontmilisen, som
lyder direkt under försvarsdepartementet,
hor fått
överta deras befogenheter.
Schuschnigg själv har genom Starhembergs fällande praktiskt taget gjort sig
till diktator i Osterrike.
E L G I E N ÄMNAR I A K T T A G A full-
N
M
NA
S
S
E
arbetare- och bondeklassens forsvarskamp mot fascisternas och jesuiternas
uppror. Här finnes en brinnande önskan,
att demokratiens tappra folkuppbåd till
sist skall vinna seger. Insikten om att
det spanska fascistupproret också har
farliga återverkningar for världsfreden
S
D
-
-
S
funnit
I civilbefolkningens
I
armé.
anledning av artikeln >Mörkrets organisatörer> i förra numret av Tidevar-
-
vet sänder j a g här några reflektioner
också de med utgångspunkt från en festlighet i en stad I Dalarna samma kväll
luftvärnsövningarna ägde rum.
Den vackra månljusa lördagskvällen
drev j a g fram längs den upplysta affärsgatan i X - på vag till middagen. Jag
gick ner i en frukt- och blomsteraffär för
att tillhandla mig en blomma till kvällens
värdfolk. I affären, på väggens perlspontade bräder satt ett färskt, vitt anslag
uppstiftat, en uppmaning till allmanheten
att samma kväll mellan tio och ett på
natten inte låta en ljusglimt tränga ut ur
bostäderna, slacka all ytterbelysning och
varsågod låta bilarna stå stilla i garagen.
Jag visste det ju förut. den kvällen skulle
hela samhallet forlaggas i mörker och
utsättas for ett fingerat angrepp från luften. Anslagets text var lättfattligt formulerad, klingade som en kort militirisk
befallning.
I det hus där kvällens fest skulle gå av
stapeln hade husmodern redan lytt order
och stängt ytterluckorna runt hela bottenvaningen. Jag visades upp for trapporna och upptackte till min förvåning
värdinnan stående på ett bord, fullt sysselsatt med att försöka få ned en rullgardin, en gardin som naturligtvis aldrig
förrän den kvällen varit neddragen Jag
undrade om hon gjort klart for sig. att
riskerar man att bli av med hela handen,
och bli tvungen att från vind till kallare
omvandla sin bostad till en delvis gastätt sluten fästning, dar största vikten
lägges vid källarvåningens luftskyddsanordningar.
Nej, nu skulle vi vara glada och sätta
B
sammade förklaring som konung Leopold
avgivit inför ministerrådet.
C H W E I Z F O R T S Ä T T E R på upprustningens väg med den omorganisation av harordningen som enhälligt beslutats
även med socialdemokraternas
medverkan
sedan förut 235 miljoner
francs beviljats till gränsskydd och luftförsvar.
TREJKEN i P A L E S T I N A har äntligen avblåsts efter att ha räckt i nära
ett halvt år.
T I LGER
L FIRANDE
K ASverige
R L XII:s SEvid NarvaAVhar
i936
hon den kvällen för första gången trädde
i aktiv krigstjänst och just då med rullgardinstofser! i handen tjänstgjorde i civilbefolkningens arm4 och om hon förstod
att om man ger bort ett finger till fan
En kamp för personligheten
I norska valrörelsen.
slag av
ständig
allianspolitik,
neutralitetäroch
denavvisa
uppmärkalla
17 OKT.
en 19 oktober väljer man till Stor- skor.
Och valkampanjen sådan den föres
tinget i Norge och valkampanjen bl. a. i Venstres förträffliga organ, Dagstar nu på sin höjdpunkt. F o r oss här i bladet, ä r präglad av både kampglädje
Sverige tilldrar sig valrörelsen i Oslo och beslutsamhet.
Det vädjas med frejdigt mod till de
särskilt intresse, därför att den rör sig
om ett personlighetsval och sålunda er- stora kvinnliga yrkesgrupperna, som med
bjuder vissa likheter med valrörelsen för förtrytelse se Arbeiderpartiets restrikKerstin Hesselgren. I Oslo står f. bo- tionspolitik mot kvinnorna,vilken på sista
stadsinspektrisen Lulli Lous som första tiden tagit sig uttryck i påfallande orättnamn på Venstres lista. Rent numerärt visor ifråga om befordringar, anställnin-
på att genom en allmän insamling låta sett har Venstre icke stora utsikter att gar, arbetsmöjligheter.
måste fördubbla vart intresse och våra
forhoppningar, att denna orosanledning
snarast matte likvideras på ett satt, som
tryggar den fria demokratiska utvecklingen.
Det elände kriget vallar ä r fruktans(Forts. å sista sid.)
tillforsakra Stortinget och den norska
politiken
>Om nidetta
vill veta
värde.hur kvinnorna skall
garete Bonnevie orientera sina medsystrar
och bröder också
om kommande stortingsval och kvinnornas chans,,
skriver Dagbladet. >Just chansen. Den
-
-
borde varaemedan
stor denna
gång, förstått
större än
någonsin,
Venstre
de
stromningar som röra sig bland
norna, en rörelse som går ut på frigörelse och samhällelig rättvisa.>
>Venstre har placerat en kvinna på
punkt om fullt likaberättigande mellan
män och kvinnor i samhallet.,
Det norska valsystemet främjar inte
personlighetsval, säger man i Norge.
Men det gör sannerligen icke det svenska
Det vädjas till heller, Ändå lyckades det att har i
resa ett lejon på det gamla slagfältet få ett mandat. Men man har räknat med alla, som i en obunden och självständig
från år 1700. Lejonet kortar 35,000 kro- personlighetens makt att samla männi- personlighet se ett värde och som vilja
nor, därtill diverse omkostnader i samband med högtidligheterna, med jagaren
Klar Horn m m Vilket förefaller att
vara ganska improduktivt använda penDrottninggatan 71 A. STOCKHOLM Tel 21 33 10
gar både ur svensk och estnisk synpunkt.
Sveriges äldsta och enda statsunderstödda tillsäkrarskola
Tillgängliga medel borde hellre gå till de
for herr- och damskräddare under yrkeskontroll
n u ratande krigens offer an t i l l förhärBegär prospekt.
Mönster med vidstående varumärke garanteras for god
ligande av gamla strider - och till på
passform.
Begär prislista.
köpet på ett ojämnt årtal.
A.-B. Sthlms Tillskärareakademi
oss vid ett festligt upplyst bord, väl avskärmade från det i mörker förlagda
samhallet. För i kväll var det bara övningar där ute.
Men hade det inte varit övning utan
allvar, skulle vi inte suttit i husets matsal utan i dess källare eller i något av de
skyddsrum, vars idealiska konstruktion
och inredning så utförligt beskrives i
Svenska Röda Korsets broschyr: >Civilbefolkningens luftskydd>.
Att de frånvarande vännerna då blivit
ett problem som inte lösts genom ett vackert tal har också i broschyren förutsetts.
>Enär förbindelse med yttervärlden är
av största betydelse bor i en skyddslokal finnas minst en telefon. Vaktpersonalen i den yttre gasslussen bör därjämte
hava särskild telefon eller radioförbindelse., Med kännedom om ångestens och
skräckens inverkan på våra fysiska funktioner förstår man, att lokalen måste vara
men
>fara för
om
avbrott
sen förefinnes, miste torrklosetter uppstallas,.
För övrigt ä r denna broschyr en saklig
och detaljerad beskrivning på hur man
till otroliga kostnader kan konstruera e t t
jordiskt helvete - som en följd av att
man godtar kriget som uppgörelseform
därför att man vädjade till den irratio- for internationella konflikter.
Snart komma alla lättsinniga middagsnella faktor som ar - människan själv.
Valsystemet i Norge har vissa förde- ätare att utan att märka det vara inrinlar framför det svenska, bl. a. möjlig- gade av och underkarfade krigets lapar.
heten for dem som icke kunna rösta på Och alla som lydigt dra i rullgardinstofsjälva valdagen att avge sin röst i förväg. sen bereda väg för en genomgående niVi tro att det skall lyckas att genom- Iitarisering av medborgarnas funktioner
fora ett personlighetsval aven i Norge och underhosto sig själva och kommande
och vi önska dess tillskyndare och dem generationer skräckens och våldets lagar.
Stockholm välja
in
Kerstin Hesselgren
-
som arbeta for dess framgång lycka till
F.G.
2
T
I
D
E
V
A
R
V
E
T
I
Europa måste bort
från sin ängsliga vacklan.
D e n 1 7 o k t o b e r 1936.
Amerikanskt
Humanitetens A
krav.
När stora naturkatastrofer drabba
ett folk, skyndar all världen till för
att söka bidraga till nödens och
smärtans lindring. Denna internationella
solidaritet har blivit en
oskriven lag och många av Nationernas Förbunds åtgöranden ha skett i
denna anda.
Ett krig och kanske framförallt
ett inbördeskrig kan ifråga om nöd
och olyckor som följa i dess spår
jämställas med en naturkatastrof.
Men svårigheterna att hjälpa äro här
större emedan hjälpen så lätt betraktas som ett partitagande, även
om den icke består i leveranser av
vapen, ammunition eller utbildat
manskap utan i medicin, kläder och
föda, eller kontanter avsedda för
dessa ändamål.
Inför det spanska inbördeskriget
har världen länge hållit andan.
Rädslan för internationella förvecklingar drev fram noninterventionsavtalet. Och vissa stater, såsom Italien, påyrkade en förbindelse från de
medverkande staterna att avstå även
från civil hjälp och åsiktsuppmuntran.
Detta förslag accepterades
dock icke. Sovjet har redan i stor
utsträckning sänt livsförnödenheter
till den kämpande legala statsmakten i Spanien. Och även i andra Iänder har en storartad hjälpverksamhet satt in. Framförallt bör hjälpverksamheten komma barnen till
godo. Däri ligger intet partitagande.
Kriget fortsätter obarmhärtigare
och obönhörligare än förut. Vintern
stundar. Tusentals hjälplösa småbarn vänta i Spanien på mat och
vård. Att bistå dem är ett krav som
ingen kan undandraga sig.
Man må ogilla krig hur mycket
som helst och tro på andra möjligheter att lösa yttre och inre konflikter. Men när olyckan en gång är
där, finns ingen annan synpunkt ä n
humanitetens krav att se till att åtminstone de enklaste fysiska förutsättningarna må finnas för att Spaniens barn av i dag som vuxna skall
kunna skapa ett lyckligare Spanien.
Liksom i de flesta andra länder
har i Sverige initiativ tagits från
olika håll till insamlingar för berörda ändamål. Vi hänvisa till Svenska
hjälpkommittens upprop Vi stryka
särskilt under
Rädda Spaniens barn!
råd till de demokratiska länderna.
Att Europa just nu befinner sig i ett tillmötesgå Hitlers och Mussolinis önskoerhört svårt läge torde alla vara ningar inom måttliga gränser och så be-
eniga om. Det kan vara både lärorikt
och intressant att se, hur dessa svårigheter betraktas på Amerikas avstånd och
vilka lösningar av den komplicerade
situationen man där har att föreslå. Vi
återge därför i sammandrag några synpunkter som framförts av den radikala
amerikanska tidningen The New Republic
vara freden. Varken det italienska eller
det tyska folket önskar krig och deras
ledare inse helt säkert detta. Men folken
kunna eldas upp till krigsvilja, om de
anse sig orättvist behandlade eller ha anledning att frukta angrepp utifrån. Men
am man skulle be Tyskland och Italien
fastställa sina önskningar en gång för
alla och de icke-fascistiska staterna se-
Alla icke-fascistiska stater, framhåller
tidningen, måste ta ställning till en fråga: skall man fortsätta att bekämpa de
fascistiska staterna eller genom jämkningar tillfredsställa dem och ingå förlikning med dem? Vilken av dessa båda
vägar. kommer sannolikt häst att bevara
den internationella freden? Om endera
vägen måste man enas
annars är kriget icke Iångt borta.
Faktum är att de östeuropeiska stater,
som söka skydd hos Tyskland och Ita-
dan gemensamt skulle komma överens O m
lien, använda varje tillfälle att öka sin
makt, och de gå fram efter ett omsorgsfullt utstakat program. De icke-fascistiska staterna ha ännu ej intagit en gemensam och fast ställning mot det fascistiska blocket. De ha vacklat hit och dit
och följden har blivit
nederlag. inga
Och fasciststaterna å sin sida äro osäkra
om sitt nasta steg, då de e j veta hur
långt de våga gå. Bluff skapar bluff.
Varje ny situation kan få oanade konsekvenser säger den citerade tidningen till
slut Och därför gäller det för Europa att
välja sin väg och att Välja Snart.
åtgärder vidtogos, då Tyskland drog sig
urN.F. då det beslöt att bygga upp sin
Även för den som till det Yttersta vill
vilka av dessa de kunde gå in på skulle
en överenskommelsepå underhandlingens
väg kunna komma till stånd O c h freden
bevaras.
Ett fortsatt vacklande fram och tillbaka
är det farligaste av
allt ty det ger de
fascistiskastaterna en känsla av att de
kunna trampa på i förlitande
på de andra
staternas fredsvilja. Dessa känna sig
osäkra på grund av att de icke veta vilket steg motståndaren härnäst skall ta.
arm6 eller då det ockuperade Rhenom- undvika krigets utväg ligger dock den
rådet. Englandslött.o.m.ettflottav- citerade problemställningen i öppen dag.
tal med Hitler. Formellt
tog N.F. avPacifisterna tro att ett bestämt och samstånd från Mussolinis angrepp på Abessinien, men dess åtgärder voro e j nog
kraftiga att förhindra Abessiniens undergång, fast detta väl hade varit möjligt.
Och vad har gjorts för att hindra befästandet av det tyska inflytandet i österrike eller de andra centraleuropeiska staterna? I Spanien ha västmakterna och
Sovjet hittills icke understött den lagliga
regeringen, vilket de enligt internationell
rätt utan anmärkning kunnat göra. Orsaken till de icke-fascistiska staternas
ställningstagande har varit det krigshot,
fällt uppträdande vid och genom underhandlingar är en framkomlig väg. Den
som ända Ytterst litar till våldet, misstror
denna väg. Men hur mycket bör han då
rädas för kriget?
Tidevarvets Reklamkonto.
Vi erinra om att bidrag tacksamt
mottagas till Tidevarvets reklamkonto, postgiro 55160
hänvisande
till förra numrets artikel i ämnet
som Tyskland och Italien slungat ut så samtidigt som vi be att f å framföra
snart det blivit tal om skarpare åtgärder. vårt varma tack för det intresse som
Europa måste bort från sin ängsliga redan visats Tidevarvets vädjan från
vacklan och inta en fast position. Det våra läsare och vänner.
finns två vägar att gå. Den ena utgår
från antagandet att Mussolini och Hitler
verkligen beslutat att ställa till med ett
krig, så snart de känna sig tillräckligt
starka. I så fall gäller att stoppa deras
framfart genast genom en gemensam,
kraftig, Om nöden så kräver militär, oktion. Detta skulle hindra de mindre staterna att driva mot fasciststaterna, vilket
beroende
nu sker i oerhört hög grad
MÖTESPLATSEN.
Sundsvallsgruppen av Fogelstadförbundet hade tisdagen den 29 sept, ett mycket
trevligt möte med inte mindre än 15 deltagare. Fogelstadsången gav från början den rätta stämningen.
Sedan föreningsangelägenheterna undanstökats och
på de fascistiska staternas större prestige, som de vunnit genom sina framgångar.
Den andra vägen är underhandlingens.
smaka
var ochhöll
en sjuksköterskan
låtit sig det goda
fröken
kaffet
Margit
väl
Lindquist ett mycket intressant föredrag
om Florence Nightingale, »sjuksköterskornas drottning,. Föredraget avtackades med hjärtliga applider. Nästa möte
Den bygger på det antagandet att man
årsmötet
bestämdes till mitten av
genom att göra en del eftergifter kunde november.
Kade
Tidevarvets
et händer att det behövs ett förför 'den inhemska filmproduktionen. D å [email protected] det ibland, att Ijudfilmen täppt till avsättningsmöjligheterna
till utlandet. Samtidigt har efterfrågan
p å svenska filmer stigit här hemma, särskilt på landsbygden. Det bär sig inte
att göra storfilmer, men det betalar sig
bra att släppa ut många filmer. Håller
man sig exklusivt till de ekonomiska synpunkterna, är detta resonemang, som i
stort sett synes ha varit vägledande för
d e senare årens svenska produktion, förmodligen riktigt. Men eftersom filmens
roll som folkuppfostrare och åsiktsbyggare ä r enorm, kan vi, som inte tillhör
produktionsapparaten, inte nöja oss med
sådana synpunkter. Kritikens skyldighet
ä r det att
mycket bestämdare än vad
nu i allmänhet sker
säga ifrån, då
svensk fi l m ä r underlägsen utländsk. Nationell självhushållning på filmens gebit
ä r ingenting att stå efter å tout prix. Blir
affärsinställningen
hos producenterna
allenarådande, vilket naturligtvis hotar
fler länder än vårt kommer man förr eller
senare att tvingas t a upp frågan om statens övertagande av en del av verksamheten, på samma sätt som när det gäller
teatern.
Det beräknas, att svensk film för närvarande tillgodoser en tiondel av den inhemska marknadens behov. Redan det
talet säger åtskilligt om vilket allvarligt
kulturspörsmål, den inhemska filmproduktionens kvalitet är. Detta procenttal torde
för övrigt vara i stigande. Det avser gegenomsnittet för hela landet; på landsbygden ä r procentsatsen högre.
Det
f filmkrönika. Manda Björling Där fröet till
rikast företrädd. Här märks tydligast ansträngningen att åstadkomma kvantitet.
Det anses råda en livlig efterfrågan på
genren. Det g å r inte att vänta, tills man
får tag i något roligt. Här gäller det att
producera på! Vi skalar bort det värsta
av typen med filmer som Våran pojke
och Alla tiders Karlsson. Men Släkten är
värst, som skulle stå något högre och som
till regissör haft en så sympatisk konstnär som den framstående skådespelaren
Anders Henrikson, förråder alla denna
Kungl. Högre Lärarinneseminariets 75-åriga tillvaro
firad den 8 oktober.
M
typiskt svenska filmgenres svagheter.
anda Björling fyllde den 15 oktoSom i så många av våra filmfarser ä r ansträngningen att nedbringa kostnaderna
pinsamt tydlig, Man demonstrerar bristen förallt knutet till den märkliga insats i
Sveriges kultur- och teaterliv, som hon i
på materiella resurser, men mobiliserar början av 1900-talet gjorde som Strindinga andliga resurser.
bergsskådespelerska i August Falcks
Det avgörande ä r inte, att hela handlin- sällskap. Hon tillhörde den första Intigen förlägges inom en och samma villa, ma teaterns aldrig förgätna skådespeEfter dess upphörande har hon
detta arbete i en annan form med
utan att handlingen är fånig, att det sägs
för dumma repliker, att det inte berättas de Strindbergs-uppläsningar som hon och
filmatiskt och att vi riskerar att bli ihjäl- August' Falck givit över hela Sveriges
pratade. I sin nästa och bättre fars,An- land.
nonsera, har Henrikson haft ett bättre
sPeån a r e å r h a r M a n d a B j ö r l i n g m e d
Han har också sitt konstnärliga arbete förenat ett pedamanus att arbeta med.
gogiskt: såsom lärare i tal- och röstvård,
bitvis skruvat upp tempot till något, som framförallt för lärare. Även här har henliknade amerikansk farsfart, och bestått nes verksamhet haft något av pionjärarnågra verkligt lustiga regiinfall. Men betets karaktär.
svensk films svaghet för filmad teater
När man tänker på Manda Björling
gick igen även här, och pratkvarnen snur- kommer något festligt och vackert för
ens inre öga Hon har en ungdomlighet,
rade öronbedövande. Därtill kom, att en fräschör, en förmåga att få människor
dukens ansikten framträdde suddigt, och gripna och intresserade och glada. Den
talet delvis var svårt att urskilja.
Som skriver detta har mött henne närpressen har på senare tid påtalat den mast under hennes verksamhet som lädåliga fotograferingen i svenska filmer. rare i talteknik vid kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad. En fast och varm
Denna störde oerhört i Johan Ulfstjerna, punkt i samvaron. Konstnärlig och mänsklikaså i alla höstens övriga filmer med lig, älskad av alla. Måtte hon länge vilja
undantag för lustspelet Familjen som var fortsätta med de uppgifter hon valt.
C. H.
En rundvandring på de svenska filmer, en karusell. I Stackars miljonärer iakts o m vevas i huvudstaden, ger intrycket tog man, hur fotografen motarbetade så
stjerna var till stor del röriga, och rekviav en kanske stigande kurvamen inga säkra filmaktörer som Adolf Jahr och
sitan framträdde på bekostnad av mänErnst Eklund. Filmbildernai Johan Ulfhöjder.
niskorna.
De båda senast nämnda lustspelen hade
MandaBjörlingfylldeden15okto-
fortsatt
Flickor Som inte få studera
vinterterminen
gemenskapen under någon tid. Det är ju
bara nyttigt för en blivande lärarinna.
I arbetslägret var det ansträngande
men i alla fall trevligt. Alla var vi studentskor och de flesta av oss tillhörde
de passar för undervisning, Och så just
när j a g ä r färdig att börja, slår man igen
dörren mitt för näsan på mig.
Ja, och nu kommer j a g i alla fall till
dig. I fjol skrattade Jag nog lite åt ditt
suffragettväsen och din kvinnosak, men
jag tror jag börjar förstå d i g , utan
kamp kan vi kvinnor nog inte hävda vår hade gått förlorad redan vid handlingens
rätt. Och nu miste j a g fråga dig, hur omplantering i svensk jord. Det fanns
är det med studiemöjligheterna hos er, glimtar av luftig poesi i Per-Axel Branners regi. Men hur kunde regissören låta
Sture Lagerwall och Karin Swanström
sedan hos er?
driva
en så grov flirt med den sämre
Egentligen är j u det här förfärligt, jag
ä r ju nationalsocialist
och nu när j a g publiksmaken? Och varför skulle filmen
vill studera för det yrke j a g valt, måste gå fram som om den trampat genom
j a g ändå lämna Tyskland, därför att en syndetikon? Omdömet filmad teater tyntysk flicka inte får studera i Tyskland.
ger denna liksom de andra svenska filmVar så söt och syara på alla mina fråkomedierna.
gor.
Att vilja göra film av Johan Ulfstjerna
Hälsningar.
Lisbeth.
visar ända ambition, och ambition präglade också utförandet. Men något originellare grepp förrådde filmen inte. Bildernas plottrighet har redan påtalats.
Kameran berättade med tröttsam enformighet om möblerna i rummen och tavlorna på väggarna. Själva ämnet hade
sänkts, genom att filmen handlade om något så tillfälligt som Bobrikoffs mord,
1936-37. Studentskor
som vilja utbilda sig till lärarinnor vid
högre skolor och folkskolor, tillrådas U f f
göra arbetstjänst och att om möjligt ägna
sig åt hushåll eller lantbruksarbete.»
Du kan tänka d i g vår förfäran. Vi har
j u i alla fall gått tretton år i skola, tagit
examen, håller på med vår arbetstjänst
och tillhör Bund deutscher Mädchen. Vad
kan man mer begära?
Vad skall j a g nu göra? Jag har ju
alltid velat bli Iärarinna och alla har
sagt att jag har a n l a g för det», pappa
har betalat så länge för mig i skolan, det
har inte heller alltid varit lätt för honom.
Hushålls- och lantbruksarbete duger j a g
derapåallvarochlikasåattlevailäger- attkvinnorfickblilärarinnor,därföratt
Bund Deutscher Mädchen
(en nazistisk
organisation, Red:s anmärkn,) alltså var
vi så att säga för oss själva och hade
riktigt trevligt med varandra, om man
undantar några obetydliga misshälligheter.
Men en morgon fann vi till vår outsägliga förvåning följande anslag p&
svarta tavlan:
»Då för närvarande ett stort antal studentskor studera med avsikt att avlägga
akademisk examen för att sedan bli lärare i den högre undervisningen, måste
tillträdet till detta y r k e för en tid framåt
avstängas Av denna anledning kommer
preussiska högskolan för kärarinneutbildning icke att mottaga några elever under
studentexamenochfårmantaexamen
Mot bakgrunden av det bekanta ungdomsporträttet av Fredrika Bremer
för kvällen festligt smyckat
efter
rektor Grauen hälsningstal och intressanta historik, stod en av seminariets elever fröken Ragnhild Brolinson och ursäktade sig för att hon kommit till festen
för att berätta några minnen, men hon
hade låtit förleda sig »för seminariet ä r
mig så svåra kärt». Sade och log.
»Jag var nog bland de yngsta, för j a g
var bara 16 år då j a g inskrevs i seminariet 1863.» Ja, Tidevarvets läsare tror
nog att det ä r tryckfel
men Tidevarvet
har mycket sällan tryckfel. »Men nu ä r
j a g nog bland de äldsta, för nu blir jag
snart 90 år», tillade hon. Det kan man
kalla att förbluffa ett auditorium. Den
svarta silkesklädningen vippade kring
hennes smärta gestalt som kring en ung
tärna, när hon tog de två trappstegen
upp till katedern. Och vilket temperament, vilken naturlig spiritualitet och vilka utförsgåvorl
Sedan hon, liksom rektor Grauers
nämnt om skolans upprinnelse ur den
Lärokurs för fruntimmer som startade år
1859 flödade de personliga minnena. Allt
fingo vi veta om »flickan som gick i f r u
Thengbergs pension». (Fru Thengberg
var en av de första föreståndarinnorna.)
Först var det bekymren för att få komma in:
Hon skrev och arbetadenätter och dagar
och lärde sig solens och stjärnornas lagar
och sprak och problem studerade hon
för att komma in i fru Thengbergs pension
citerade talarinnan från gamla gulnade
Ragnhild Brolinson.
kunna det grova och veta det fina., Men
Om någon, som liksom fröken Brolinson.
bodde långt borta på Söder, någon gäng
behövde ett lagat frukostmål, fick hon
lov att smita in på Källaren Kronan vid
Hötorget bakvägen.
Ja, man bara satt och häpnade gång
på gång över att så mycket ända har uträttats för kvinnor
och oftast av kvinnor
på bara 75 år. Och när man tänker efter »vilka som gjorde det», så leda
många många trådar tillbaka till K.
Högre iärarinneseminariet och det numera lite ålderdomliga huset med 'peristylen*.
När sedan fröken Brolinson till sist,
med glittrande ögon och med djup värme
till seminariet framsade sitt tack för allt
vad seminarietgivit henne Och betytt för
henne alla åren igenom, ville applåderna
aldrig taga slut.
Under kvällen talade även fröken Gerda von Friesen, fru Gurli Linder och fröken A. Uggla om sina respektive årgånmånga verser och många spi- g a r och fröken Mathilda Widegren visade bilder av forna elever
det var Selrituella inpass av talarinnan själv det
blev personliga minnen av
ma Lagerlöf, Anna Maria Roos. Anna
Detblev
FredrikaBre-
mer
tänk att det ännu finns männi- Sandström Ingeborg Walin Och många
skor som ha sett Fredrika Bremer
och
det blev rimmade recept p å krior och om
lektorer och professorer som flickorna
gjort charader om.
en viss elegans och verkade riktig film
Om Iäroböckerna hette det: »Man skall annan av skolans berömda elever hon
som enligt kvällens berättelser brukade
och inte skrattretande amatörfilmförevissätta läxboken på notstället och ackomning i Skråköping. Men de möjligheter, medan T o r Hedbergs drama ger en tidlös pagnera sig själv till historieläxan, fru
stoffet gav till att g e filmen udd, en smu- bild av en högtstående människas kamp Alice Tegnér, underhöll än en gång sina
la djupare intresse och människoskild- för sin själ. Johan Ulfstjernas förned- klasskamrater med musik. Och .flickorring, hade omsorgsfullt försuttits. Stac- ring och slutliga förlösning, då ungdoms- na, som i Sin ungdoms vår här vandrat
kars miljonärer hade övertagit en del elden i hans sinne tänds på nytt och vär- med armarna Om varann på unga flickors
kvicka poänger från den bok, den byggde mer honom till hans stora offer, blev inte
andäktigt Och lyssnade
Och
på (en berättelse av Erich Kästner), men huvudsak i filmen som i dramat.
Det var helt enkelt en strålande kväll,
i filmversionen hade historien om mötet niskoskildringen även i övrigt saknade och den, som trott att den spontana glädmellan olika klasser och miljöer till hälf- psykologisk fördjupning.
jen inte skulle kunna höra hemma i en
ten förlorat sin mening, därigenom att i huvudrollen var heller inte idealisk. Han så gammal ärevördig institution fann att
personerna inte fått den psykologiska ut- grep stundom, men agerade alltför energestaltning, som kunnat göra deras reak- giskt gubbe och diktare utan att riktigt och bestått under ett halvt sekel och mer.
tioner vid sammanstötningen trovärdig. få något sammanhang över figuren.
Och till detta kom också medvetandet om
Det blev en banal och smått sedelärande
Spelet i de svenska filmerna är genom- att allt det vackra Och Sanna som i dessa
historia, vars uddlöshet framträdde sär- gående ojämnt I de mera farsbetonade dagar skrivits Om Sveriges Iärarinnekulskilt i det tuggummiutdragna lyckliga produkterna överdrivs det ohejdat. En
slutet. I Familjen som, var en karusell amerikansk farsaktör kan chargera våld- tiska idealism, varom Harrie skriver i
snuddade man vid en satir av social hum- samt men han kan också konsten att an- sin bok Farväl till 20-talet, först spirat, i
bug och hyckleri, men utnyttjade inte vända små medel, och hans regissör de unga flickors hjärtan, som mellan lekskulle aldrig tillåta ett sådant enformigt tionstimmarna. i den gamla peristylen
denna tacksamma möjlighet.
Inte heller filmatiseringen av äventyret grimaserande som Thor Modéen, ända medan
drömde kamratskapet
Om framtidenväxte,
Och tillsammans
diskuterade
blev annat än menlös muntration på det ansedd som en av de komiskaste av Vara vad den fordrade av dem och vad de
Elsa Svartengren.
något högre planet. Den franska kome- många filmkomiker, gör sig skyldig till ville ge.
dins lätta och något litet lättsinniga grace (i Annonsera och Släkten ä r värst). En
en i paris utkommande tidningen
Frau offentliggör ett brev från
ren ung tysk studentska till en släkting i
Frankrike, där den unga flickan beklag a r sig över att hon och hennes jämnåriga stängas ute från studiebanan. Brevet kan vara ett nyttigt giv akt även för
oss med sin skarpa belysning av vart
till synes tämligen oskyldiga särbestämmelser för kvinnor kunna leda.
Kära Tante Marie, står det i brevet.
Du kanske hörde att jag tog en bra studentexamen. Sedan fullgjorde jag mitt
halva år i arbetstjänsten, Du vet att jag
hade glatt mig åt det, j a g tyckte det var
riktigt bra att hinna lära mig litet hus-
Den
Sveriges
Iärarinnekultur spirat.
60 ar.
Muntrationsgenren ä r som vanligt tal-
Efterteet,somserveradesavsemina-
manånyoidengamlaperistylen,ochen
GöstaEkman
mindes
avkamratskapochvänskapsomprövats
citeras.Detvarjuhär,somdennaprak-
rollbesättning som Birgit Tengroth i
Agdas roll i Johan Ulfstjerna ä r uppenbart orimlig. Man minns med glädje
några rollprestationer: Adolf Jahr och
Nils Wahlbom i Stackars miljonärer, Karin Ekelund och Ruth Holm i Familjen
'som var en karusell, Karin Swanström
i Släkten är värst (trots överdrifter),
Winnerstrand i Äventyret och Hjördis
Petterson (i en liten roll) i Annonsera
Över huvud 'saknar svensk film inte
bra skådespelare.
Om det inte görs
märkliga skådespelarinsatser, beror det
på att det inte ges verkliga tillfällen till
människostudier. Och detta beror när
det gäller de ambitiösare filmalstren, på
frånvaron av regissörer. Jag vet inte, om
det skall betecknas som en brist i de materiella eller de andliga resurserna, men
svensk film har fortfarande klent med
S. Gm.
regissörer.
fjortonde e årgång
Lördagen den 17 oktober 1936
Rädda
Spaniens
barn!
Vettiga kläder.
En
'
n utomordentligt kvalificerad och rovägledning i frågan om standardisering och klädkultur gav fru Else
Kleen vid Yrkeskvinnors Klubbs i Stockholm sammanträde i tisdags, där hon talade om Vettiga kläder. Fru Kleen fastslog de svenska klädernas höga standard
.och belyste konfektionens stora insats
härvidlag. Den svenska klädkulturen
torde för övrigt vara något nästan enastående i världen. Att fru Kleen hade
ett och annat önskemål om ytterligare
förbättrade klädvanor gjorde endast föredraget så mycket mera uppfordrande.
Hennes sakkunskap och i bästa mening
pedagogiska grepp på ämnet möttes av
den 00-hövdade åhörarskarans livliga
intresse och omedelbara gensvar i form
av spontana åsiktsyttringar om de förevisade kläderna, Dessa voro från Saléns
och vunno allmänt gillande. Och detta
med rätta!
Sedan klubbarna av yrkeskvinnor i
olika städer slagit sig samman till ett
Yrkeskvinnors riksförbund, har Yrkeskvinnors Klubb i Stockholm, som förut
utgivit medlemsbladet y.K:s klubbnytt,
på nytt visat sin livaktighet genom att
förvandla detta jämförelsevis anspråkslösa blad till en flott månadstidning, benämnd Yrkeskvinnan, organ för Yrkeskvinnors riksförbund. Redaktör: fru Celie Brunius. Introduktionsnumret, som
just nu utkommit, är innehållsrikt och
smakfullt och vittnar Om aktivitet och
målmedvetenhet inom yrkeskvinnornas
sammanslutning.
(Forts. fr. sid. 1.)
värt. Det stolta spanska folket kämpar,
lider och dör utan klagan. Men hela
världen vet, hur den medeltidsmässiga utsugningen i Spanien vållat en tryckande
fattigdom. Vi förstår, hur inbördeskriget
ytterligare medfört svårigheter för folkförsörjningen, vi kunna föreställa OSS,
hur kriget lämnar efter sig förödda områden. där tusentals hjälplösa småbarn
gå och vänta på mat och vård Dessa
förhållanden ha över hela den Civiliserade världen Utlöst en storartad hjälpverksamhet. Det demokratiska Sverige bör
med hela sin kraft Vara med i denna
aktion.
vi Vädja härmed till alla organisationer och enskilda. att genom ekonomiska
bidrag visa sin känsla för humanitet och
demokrati! Vi vädja till den mänskliga
solidariteten!
insamlade medel komma att användas
för inköp av kläder, vissa matvaror, medicin och liknande ändamål och vad som
eventuellt blir över kommer att kontant
översändas till internationella Solidaritetsfonden för hjälp at spanska folket.
Bidrag sändas till Svenska hjälpkommittén för Spanien, BOX 581, Stockholm,
Postgirokonto 151158.
I.
Scenstudions
teaterskola.
censtudion i
Ålsten,
som nu i tre år
ScenstudioniÅlsten,somnuitreår
kurser, börjar sitt fjärde arbetsår med en
fast och en fristående skola för såväl
yrkeselever som amatörer,
Ledare för teaterskolan äro dr Per
Lindberg och dr M. Schischkin, övriga
instruktörer och lärare äro fruarna Ronny Johansson, Lalla Cassel och Olga
Kost (dans och plastik), fru Anna Frank
(säng), fröken Karin Alexandersson (talteknik), direktör August Falck (Strinddr Agne Beijer (teaterhistoria), tonsättare Hilding Rosenberg,
skådespelare Carl Ström, filmregissör
Gustaf Edgren m. fl.
Utbildningen kommer att omfatta tre
grupper, dramatisk-, regi- samt scenisk
dans- och sånggrupp skolan
börjar den
17 okt.
Scenstudions barnsällskap Kottarna
kommer att fortsätta Sitt arbete liksom
tidigare. Tack vare tillmötesgående från
Stockholms Folkskoledirektion har Kottarna erhållit lokal i Nikolai Folkskola
för sin nya grupp.
För att stödja intresset för barnteater
i skolorna, kommer Scenstudion att ordna
små kurser på fyra kvällar vardera för
ledare. Därvid skall Kottarna utgöra de-
Det
ståritidningen:
om
propagandatrötthet i Tyskland.
Tidningsläsandet i Tyskland lär inte
vara så flitigt som myndigheterna önska.
För att återföra människorna till deras
plikter, innehålla tidningarna numera
propagandaserier,där man i ord och bild
får veta hur skadligt de! är att försumma tidningsläsningen. Nyvigda par skola enligt en nyutfärdad förordning få
prenumeration för en månad gratis
helt säkert sörjer staten för att det blir
på en för deras åsiktsbildning nyttig tidning.
Att födelsesiffrorna
bland de tyska
-
ämbetsmännensjunka.Frankfurter
zeitung
påvisar med anledning av
uppgifter i N a t i o n a I s o z i a I i s t i -
sche Parteikorrespondenz,
att
de tyska beamtrarna trots allehanda atgärder från statens sida inte få tillräckligt många barn. Och ändå har ju denna yrkesgrupp de
inkomsterna
och alltså förhållandevis obetydliga materiella
svårigheter, när det gäller att
uppfostra barnen, framhålles det. Staten
säkraste
monstrationsmaterial.
beviljar dem dessutom vissa extra förmåner
»de yttre förutsättningarna äro
alltså utomordentligt väl tillgodosedda,
- och så kommer inom vissa grupper av
tjänstemän endast ett barn Per anställd!
Ett beklagligt faktum, säger tidningen.
-
Halvår:
Kvartal:
- N:r 38
Kunskaper först !
En studiecirkel bland lantarbetare.
H
3: 25.
1: 7 5 .
Det lyckliga
Sverige än
en gång.
sa han. Jag har ju aldrig försummat mitt
arbete för läsningen, men nog har jag
nr 35 av Tidevarvet läses en artikel
tyckt det var roligt. Det har bara varit
under rubriken Det lyckliga Sverige
så svårt att komma över några böcker.
en
artikel
som undertecknad har lust att
Till sta'n är det ju för långt Inte för
delvis protestera emot
man nu kan bli något annat an det man
Här säges ifrån gentemot uttalandes
är, men intressant att läsa är det i alla
Om Sverige i utlandet att vårt land visst
fall. Och jag minns allt vad jag läst.
inte är så lyckligt. Det lyckliga Sve
på söndagseftermiddagen tittar vi över
rige ä r blott en illusion. Sverige är sett
land med mycken fattigdom, med stor
klasskillnad och med en mycket hög sinnessjukprocent».
Är det ändå inte överdrivet att säga
så? Visst finnes både det ena och det
andra. Men är det inte så att mycket
göres för att råda bot på missförhållandena? Och ha vi ändå inte så oerhört
mycket att vara tacksamma för i vårt
land, då vi tänka på s i många ohyggligheter av olika slag i andra länder, som
vi hittills varit förskonade ifrån?
Kan man inte säga, att vårt land är i
en ganska lycklig belägenhet, då det gäller sociala och politiska förhållanden?
lånebiblioteket är inrymt.
Man kan väl märka, huru olika partier
till studiehemmet, som välvilligt förevisas börjat intressera sig för bostadsförbättringar på landsbygden och att ett verkav vaktmästare Åkes pappa.
På sommarn blir det ju inte mycket Iigt framstegsarbete är i gång. Och nog
för klasstid över för studier, säger han, dels har ha väl krafter varit i rörelse
man längre arbetstid, dels är det mycket motsättningarnas utjämnande. Folkskolan
som
bottenskola,
nykterhetsoch
annat som skall göras då Men nu till
hösten sätter vi i gång igen. Förra Aret idrottsföreningar, religiösa Och andra
ideella
sammanslutningar
bidraga
väl
i
sysslade vi med fackföreningskunskap
hög grad.
I artikeln nämndes också, att .Dalsland
skulle vara särskilt framträdande vad
fattigdomen beträffar. Och en utlänning,
som skulle resa till Sverige, tillråddes att
inte ta kortaste vägen från Malmö till
Stockholm utan hellre över Göteborg och
Ludvika. Då skulle hon komma genom
Dalsland, en sträcka, som sällan befares
av turister (enl. förf.) och då skulle hon
få se
liksom förf. för fem år sen
att folket vore lika fattigt som det ryska.
Vad är nu orsaken till detta omdöme
om Dalsland? Såsom dalslänning måste
jag säga, att jag inte känner igen beskrivningen. Har aldrig märkt, att det ä r
någon särskilt stor fattigdom där. Jag
har tyckt mig märka, att människorna
står sig gott i det lilla landskapet. Såväl
på slätten med de större jordbruken som
i skogsbygden med skogen som den förStudiecirkeln fotograferad på förstugubron.
nämsta inkomstkällan. Befolkningen lever
anspråkslöst och sparsamt, där råder
uppdrag inom verksamheten. Början hade och arbetarrörelsens historia enligt A. B.
gjorts genom ett erbjudande från Social- F:s studiekurs. I år ha vi tänkt fortsätta tämligen Stor jämlikhet, praktiskt taget
demokratiska Ungdomsförbundets bokin- med Kooperativa Förbundets kurs i kom- inga torpare och statare utan småbrukare
och bönder med större eller mindre gårsamling till styrelsen för den på gården munalkunskap.
En av de unga arbetarna själva Ernst dar. Boningshusen äro kanske ej så stobildade avdelningen av Svenska Lantarbetareförbundet att få mottaga och förvalta i Brusarp, åtog sig ledarskapet för cir- ra som på många andra trakter. Aven
ett litet bibliotek på femtio böcker av keln. -Och hade inte han tagit det, hade den förmögne bygger i regel ej Större än
olika slag, facklitteratur, skönlitteratur, det inte blivit något av, säger vår före- vad som behövs, och även den rike lever
svenska arbeten och översättningar.
visare. I det här distriktet är vår cirkel enkelt. I många gamla grå stugor äro
Med fackföreningens styrelse som or- förresten den första, som fått lokal av människorna också konservativa och
rädda för förändringar på sin gård. Men
ganisatör hade saken snart varit ordnad. arbetsgivaren, berättar han vidare.
Att det är mycket arbete med läxorna vid bruken i Dalsland är det en glädje
Man valde en kommitté på tre personer
med uppdrag att sköta om de löpande talar han också om, men han är säker på att se de många präktiga egna hemmen.
I gångna tider ha krigen farit illa fram
ärendena. Ville arbetsgivaren, gårdens att det har stor betydelse att utvidga
ägare, möjligen upplåta en lokal? Ja, sina kunskaper. Kanske inte minst ifråga med Dalsland, och i slutet av 1860-talet
rummet i den för tillfället obebodda lilla om fackföreningsrörelsen och därmed var där nödår. Det dröjde, innan folket
flygeln p& en av utgårdarna ställdes gär- sammanhängande frågor, där mariga hämtade sig, men emigrationen till Amena tillförfogande.
Den är för övrigt övergrepp och missförstånd från båda rika kom till hjälp. Många sände hem
både centralt och bekvämt belägen. Här sidor nog ofta har sin grund i ömsesidig pengar och många återvände senare för
konstituerades »studiehemmet» i all en- okunnighet och bristande insikt.
att inköpa gård i hembygden. Välstånkelhet. Ett bord flyttades in, en bänk,
Nu gäller det alltså bara att fortsätta, det har sedan med den nya tidens intag
där böckerna lades upp, stolar fick var utvidga bokförrådet och försöka få allt ökat betydligt.
Men detta märks inte alltid från kupé
och en själv ta med sig de kvällar man fler intresserade.
samlades i rummet.
Det är en av de tusende små virvlarna fönstret på taget. Bergslagsbanan går
Och så delades uppdragen ut. Den I6- i folkrörelsernas stora ström
ännu tyvärr genom de minst natursköna bygderna i den eljest så vackra Dalslandsårige Åke blev vaktmästare med åliggan- fylld av pionjärskedets krafter,
det att städa och elda i rummet samt förCasan. naturen. Men lämna järnvägen, bo t. ex.
på ett av de utmärkta pensionaten, gör
vara nyckeln. Ragnar, som själv deltog i
därifrån utflykter till landskapets olika
själva studiearbetet, skötte utlåningen och
delar! Den, som så gör, finner nog, att
bokkatalogen. Fackföreningens medlembygden inte är sämre lottad än andra
mar fingo låna gratis, för utomstående,
landsdelar. Man kan kanske t. o. m. ffi
och däribland kommo först och främst
stifta bekantskap med en del av vart
kvinnorna, stadgades en obetydlig avgift
per lånad bok.
lyckliga Sverige.
Hildegard Blidh.
Läser fruarna och flickorna också?
Ja, för all del.
En av de kvinnliga gästerna på skördekalaset lämnar själv besked. Hon är
mjölkerska och redan mormor. Men hon
har aldrig släppt sin ungdoms lust att
läsa.
När jag var ung, berättar hon läste
jag allt jag kom över. Så länge jag kunde se om kvällarna satt jag ute på bron
och läste
ända tills min far kom och
sa åt mig att gå in
för ögonens skull,
äromdagen var jag med om ett skördekalas på en stor gård i norra
Småland. Skörden hade kommit in tidigt
och bra och alla kände sig med ovanligt
gott samvete kunna avnjuta festen och
den lediga eftermiddagen. Nittio gäster
hade infunnit sig, män och kvinnor av
alla åldrar från den 76-årige torparen i
Etterlycke till den lilla trädgårdsflickan
Ingrid. som med
sina fjorton år
för första gången deltog i en
fest för vuxna
arbetare.
De
flesta voro så
intresserade av
böckerna i biblioteket. Och efter middagen,
när några av
gästerna samlades
framför
bokhyllorna, beHuset där
rättade tre av
de unga kördrängarna om ett lånebibliotek, som de
startat på garden och om hur detta i sin
tur dragit med sig ett begynnande studiearbete, som redan givit mycken glädje
och av vilket man ännu väntade sig stora
resultat.
Det framgick snart att de alla tre mer
eller mindre voro bärare av förtroende-
I
-