Utvärdering och kvalitetsutveckling på bibliotek
Utvärdering och kvalitetsutveckling på bibliotek - en rapport från expergruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling 2012–2015 Samtliga ledamöter Utvä rdering och kvalitetsutveckling Publikationen kan kopieras fritt. Vid citering, uppge källa. Dnr KB 6.7-2015-1054 1 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Innehållsförteckning Förord........................................................................................................................ 4 1. Inledning och bakgrund ........................................................................................... 5 1.2 Expertgruppens sammansättning........................................................................... 5 1.3 Expertgruppens uppdrag ....................................................................................... 6 1.4 Beskrivning av expertgruppens inriktning av arbetet ............................................... 6 1.5 Reflektioner kring arbetssätt.................................................................................. 6 2. Introduktion till ämnesområdet kvalitet, utvärdering och kompetensutveckling ......... 8 2.1 Kvalitetsarbete: några teoretiska utgångspunkter ................................................... 8 2.2 Verksamhetsutveckling i praktiken......................................................................... 9 2.3 Utvärderingens funktion och utformning .............................................................. 10 2.4 Kvalitets- och utvärderingsbegreppet inom skilda biblioteksområden .................... 11 2.5 Metodologi ......................................................................................................... 11 2.6 Formandet av en kvalitets- och utvärderingsmodell för alla bibliotek ..................... 12 2.7 Kompetensutveckling och forskningsanknytning ................................................... 14 2.8 Kompetensutveckling i praktiken ......................................................................... 15 2.8.1 Traditionell kompetensutveckling och professionell utveckling ............................ 16 2.8.2 Forskning om arbetsplatslärande ...................................................................... 16 2.9 Forskningsanknytning i bibliotekspraktiker ........................................................... 17 2.10 Identifierade kompetensutvecklingsbehov.......................................................... 18 3. Utvärderingshjälpen.............................................................................................. 20 3.1 Att tänka på innan utvärderingen......................................................................... 20 3.1.1 Beställare och målgrupp ................................................................................... 20 3.1.2 Syfte ................................................................................................................ 21 3.1.3 Relevans .......................................................................................................... 21 3.2 Val av metod....................................................................................................... 22 2 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 3.2.1 Utvärderingsområde......................................................................................... 22 3.2.2 Resursåtgång ................................................................................................... 22 3.2.3 Några metoder och verktyg............................................................................... 22 3.3 Att tänka på efter utvärderingen .......................................................................... 25 3.4 Exempel på utvärderingar från olika bibliotekstyper.............................................. 26 3.4.1 Ämnesord ........................................................................................................ 26 3.4.2 Exempel på utvärderingar................................................................................. 27 4. Spridning av expertgruppens arbete....................................................................... 32 4.1 Mötesplatskonferensen....................................................................................... 32 4.2 Representanternas nätverk.................................................................................. 32 4.3 Konferensen Driva utveckling – statistik, utveckling och kvalitet ............................ 34 4.4 Sammanfattning och konklusion av spridningsarbetet ........................................... 34 4.5 Utanför expertgruppen........................................................................................ 35 5. Utlysning av projektmedel ..................................................................................... 36 5.1 Utlysningar från expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling ................ 36 5.2 Utlysning från expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning . 38 Expertgruppens slutord............................................................................................. 41 Referenslista ........................................................................................................... 42 Förslag till vidare läsning:.......................................................................................... 45 Bilaga 1 Deltagare..................................................................................................... 48 Bilaga 2 Konferensprogram ....................................................................................... 50 Bilaga 3 Dagordningar åren 2012–2015...................................................................... 52 3 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Förord Du håller nu i slutrapporten från expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling i din hand. Sedan i mars 2012 fram till juni 2015 har expertgruppen varit verksam och gruppens arbete skildras i rapporten. Rapportens första del beskriver expertgruppens arbete och de frågor som gruppen har ringat in och undersökt närmare. Därefter följer en kortfattad beskrivning av området kvalitetsarbete med fokus på utvärdering, uppföljning samt kompetensutveckling. Där ges en översikt av området för att skapa en bakgrund för den läsare som vill få en mer teoretisk plattform för sin fortsatta läsning. ”Utvärderingshjälpen” är tänkt som en enkel handledning. Där återfinns en kortare beskrivningar av kvalitativa och kvantitativa metoder. Exempelsamlingen är en gruppering av olika typer av uppföljningar och utvärderingar beskrivna med ämnesord. Både handledningen och exempelsamlingen är tänkta som hjälp och stöd för att välja metod för utvärdering/uppföljning. I rapportens slut beskrivs hur spridningen har skett av expertgruppens arbete. 4 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 1. Inledning och bakgrund När KB av regeringen fick det utvidgade uppdraget att främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet togs det in synpunkter på i vilken form, och inom vilka områden, som främjandet borde utföras. Den s.k. inflytandestrukturen skapades med ett antal expert- och styrgrupper. Till dessa kom den Nationella Referensgruppen, där strategiska frågor diskuterats. ”Biblioteken är en viktig samhällsresurs och det finns stora utvecklingsmöjligheter för biblioteken i framtidens samhälle. Genom att ge fri tillgång till information och vägar till kunskap, kultur och upplevelser, representerar de viktiga demokratiska värden. Kungliga biblioteket (KB) har av regeringen fått i uppdrag att ha nationell överblick och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Uppdraget finns även med i den nya bibliotekslagen som gäller från år 2014. KB eftersträvar en öppen dialog där en genomarbetad inflytandestruktur säkrar att KB gör riktiga prioriteringar. Inflytandestrukturens huvudsakliga uppgift är att stödja KB i det nationella uppdraget att ha nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet. Inflytandestrukturen är även tänkt att främja samverkan inom biblioteksväsendet i allas gemensamma intressen.” (Handboken, KB, 2013) 1.2 Expertgruppens sammansättning Expertgruppen har haft tre deltagare nominerade av SUHF, fyra deltagare nominerade av SKL. En deltagare nominerades av Forum för specialbibliotekschefer, en deltagare av nationella skolbiblioteksgruppen, en deltagare representerade B & I-utbildningarna. Till dessa kommer också en deltagare utsedd av Myndigheten för tillgängliga medier. Ordförande har nominerats av SKL och sekreterare för gruppen har varit Elisabet Ahlqvist, handläggare på enheten nationell bibliotekssamverkan, KB. Sommaren 2013 tillfördes tre deltagare från Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning, där representerade en B & I-utbildningarna, en SKL och den tredje deltagaren SUHF (se även bilaga 1). 5 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 1.3 Expertgruppens uppdrag ”KB vill öka kunskapen om biblioteksverksamhet och dess effekter i samhället. Bibliotekens bidrag till den långsiktiga samhällsutvecklingen ska belysas. Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling ska arbeta med frågor som gäller kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i vidare bemärkelse. I detta ingår de stora uppdrag som KB har, det vill säga nationell biblioteksstatistik, att följa upp de planer som upprättats i anknytning till bibliotekslagen och att analysera utvecklingen av forskningsbiblioteken i landet. Här ingår också frågor som att utveckla kvalitetskriterier, indikatorer, statistikfrågor, processutveckling, utvärdering av e-resurser och andra kvalitetsutvecklingsmetoder. ” http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/Expertgruppen-for-utva rdering-och-kvalitetsutveckling/ 1.4 Beskrivning av expertgruppens inriktning av arbetet Expertgruppen bestämde sig i ett tidigt skede för att lyfta blicken från de renodlade statistikfrågorna till gemensamma problemställningar inom systematiskt utvärderings- och kvalitetsarbete. Gruppen har arbetat aktivt med att tydliggöra de områden inom utvärderingsarbetet som är gemensamma oavsett bibliotekstyp: dels funktionsspecifika områden som t.ex. ”lärande” och dels specifika arbetsprocesser där man kan vinna på att samarbeta närmare som t.ex. vid beslutsfattande och i arbetet med att marknadsföra bibliotekens verksamheter. Utifrån dessa utgångspunkter har gruppen huvudsakligen varit sysselsatt i följande aktiviteter: Insamling och analys av utvärderingar från bibliotek i syfte att få en bild av existerande utvärderingspraktiker. Utveckling och presentation av en verktygslåda för utvärdering - ”Utvärderingshjälpen”. Utveckling och presentation av en kalenderårsbaserad modell för systematiskt kvalitetsarbete. Utlysning och fördelning av projektmedel inom gruppens arbetsfält. Deltagande i och arrangemang av konferenser. Debatt och opinionsbildning. Föreliggande rapport är en sammanställning av gruppens arbete. 1.5 Reflektioner kring arbetssätt Expertgruppen har haft fyra arbetsmöten per år och däremellan kontakt i mindre arbetsgrupper via olika plattformar som Adobe Connect och Google Groups. De gemensamma arbetsmötena har varit förlagda i Stockholm med omnejd eftersom kommunikationer till huvudstaden varit det enklaste alternativet. Gruppen har ofta kombinerat träffarna med studiebesök hos 6 Utvä rdering och kvalitetsutveckling gruppmedlemmars arbetsplatser i Stockholm och i Uppsala vilket skapat en större förståelse för olika bibliotekstypers verksamheter samt varit ett sätt att sprida ansvar för sammankomsterna. En av gruppens målsättningar har varit att få en bild av de utvärderingar och det kvalitetsarbete som görs och har gjorts på Sveriges bibliotek. Gruppen valde att titta närmare på vilka områden som utvärderas för att finna gemensamma nämnare som gör att man bättre kan jämföra biblioteksverksamheter. Syftet var också att se om det finns biblioteksområden som inte utvärderas i så hög utsträckning, och som eventuellt också borde lyftas fram mer i en samhällelig kontext. Expertgruppens medlemmar representerar olika bibliotekstyper som verkar i olika nätverk. Kontakten och återkopplingen i respektive nätverk har varit betyde lsefull vid insamlingen av utvärderingsrapporter. Från och med hösten 2012 har gruppen samlat in olika typer av utvärderingar. Gruppen har sett det som mycket viktigt att alla bibliotekstyper finns representerade även om utvärderingskultur och utvärderingsformer starkt skiljer sig åt. I och med att expertgruppen fick påfyllning från gruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning tydliggjordes att gemensamma nämnare är verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete. 7 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 2. Introduktion till ämnesområdet kvalitet, utvärdering och kompetensutveckling Syftet med följande kapitel är att presentera och diskutera expertgruppens begreppsliga utgångspunkter och tematiska fokus. Begreppen gruppen valt att definiera är kvalitet, utvärdering och kompetensutveckling. De här begreppen är mångtydiga och gruppen grundar sina tolkningar dels på vedertagen litteratur i ämnet samt den förståelse som uppstått genom gemensamma diskussioner. Kapitlet är tänkt att fungera som en bakgrund och fördjupning till praktiska tillämpningar och projektexempel som presenteras längre fram i rapporten. 2.1 Kvalitetsarbete: några teoretiska utgångspunkter Kvalitetsarbete kan i sammanhanget ses som det mest övergripande begreppet: det innefattar allt som görs i syfte att skapa strukturer för att följa och utveckla verksamheten. Begreppet omfattar allt från att sätta upp mål, planera, genomföra och följa upp verksamheten. V ad som utgör framgångsrika ”recept” på verksamheters styrning och kvalitetsutveckling varierar dock över tid (Røvik, 2000) och har sällan samma relevans i olika typer av organisationer eller ens i alla delar av en enskild verksamhet. Det är svårt att dra någon egentlig gräns mellan kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. Verksamhetsutveckling vilar på en mängd utvecklingsområden som alla kan ses som kvalitetsförbättrande i något avseende. Kvalitetsbegreppet växte sig starkt på 80-talet och det har sin förebild från japansk tillverkningsindustri (Parasuraman, 1990) och det finns många olika modeller och strategier som kan användas i biblioteksarbetet. Kvalitet som begrepp bör uppfattas som subjektivt, komplext och kontextberoende och en absolut definition är enligt de flesta forskare omöjlig. Det är mer berikande att utforska olika perspektiv på kvalitetsbegreppet, närliggande begrepp och företeelser än att fixera innebörder som inte alltid tillämpas i konkreta analyssituationer. ”Kvalitet är inte ett enkelt entydigt begrepp utan sammansatt av flera komponenter med olika abstraktionsnivå. Kvalitetsbegreppet kan jämställas med egenskaper hos ett objekt, men det ska vara goda och önskvärda egenskaper som tillskrivs objektet – kvalitet är ett positivt laddat ord. 8 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Kvalitet är ett relativt begrepp och definieras ofta som förmågan att tillfredsställa marknadens och kundens förväntningar, behov och krav. […]Frågor om kvalitet i den offentliga sektorn utgår i allmänhet från hur verksamheten bedrivs med hänsyn till de förutsättningar som finns för verksamheten och vad man uppnår i verksamheten. [...] i många fall sätts också en hög grad av måluppfyllelse lika med en hög kvalitet. Vid överväganden och bedömningar av kvaliteten i den offentliga sektorns verksamheter och tjänster används ofta termer som strukturell kvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet.” (Rådet för kommunala analyser och jämförelser, 2005) Kvalitetsbegreppet är alltså svårdefinierat. Alla anser sig veta vad som menas med kvalitet men har svårt att ge en entydig förklaring. Hur ska man närma sig kvalitetsbegreppet i sin organisation, sitt bibliotek? Valet blir ofta att man inför kvalitetsdrivande processer. Målet blir alltså att stegvis förbättra arbetet i sin organisation, något som skapar möjlighet till jämförelse och uppföljning. Ett systematiskt kvalitetsarbete etableras. En dimension av skillnaden mellan varor och tjänster gäller differentieringen mellan privaträttsliga system och offentligrättsliga system. När det gäller bibliotekens verksamhet talar vi om offentliga mål, och kvalitet i offentlig verksamhet eller rentav kvalitet och effekter av offentlig politik. Skillnaderna mellan systemen får också konsekvenser för den terminologi som används. I privaträttsliga system talar vi ofta om ”kunden”, medan vi inom det offentligrättsliga traditionellt har refererat till ”användaren” eller ”brukaren” av offentligt finansierade tjänster. I övrigt är grundsynen kring kvalitet och kvalitetsdrivande processer tämligen likartad. Det är vanligt att skilja på kvalitet för varor och tjänster, där somliga anser att det finns avgörande skillnader. För varor och produkter kan vissa delar av kvalitetsbegreppet uppfattas mer objektivt: en maskindel måste hålla exakta mått och följa kravfodringen för att anses h ålla hög kvalitet. Tjänster, å andra sidan, är immateriella och kan bara produceras i interaktion med användaren. Samtidigt finns det de som menar att det i grunden är samma sak, överföring av kunskap och färdigheter. Kvalitet och uppföljning relaterar till verksamhetens mål. I detta sammanhang är det vanligt att skilja på yttre och inre effektivitet, där den inre effektiviteten svarar på frågan ”gör vi på rätt sätt?” och den yttre effektiviteten svarar på ”gör vi rätt sak?” och underförstått även på rätt sätt. Användare tillgodogör sig verksamhetens resultat och ställer krav på verksamheten. Dessa krav eller behov kan vara delvis motstridiga mellan olika grupper och en verksamhet kan ha svårt att tillgodose alla samtidigt. 2.2 Verksamhetsutveckling i praktiken En nyckel till det systematiska arbetet är årshjulet. Man behöver återkomma varje år till processen. Ett första steg är att dokumentera verksamhetens förbättringsbehov. Under året stäms förbättringspunkterna av och en uppföljning äger rum innan processen upprepas ett år senare. För att kunna välja rätt förbättringsbehov, så måste metoder utvecklas i syfte att lära känna organisationen bättre. En första orientering kan skapas genom enkäter och förslagssystem. Enkäter når stora grupper användare och personal, medan bara de mest problematiska 9 Utvä rdering och kvalitetsutveckling områdena kan identifieras med hjälp av spontana förslag. För att komma vidare med verksamhetens utveckling behövs även omvärldsbevakning. Olika former av utbyten och benchmarkinganalyser kan skapa ökad förståelse för den egna organisationen. Konferenser och studiebesök är andra viktiga arbetssätt. Att aktivera hela personalen är en förutsättning för verksamhetsutveckling. När väl utvecklingsområdet har ringats in kan utvecklingsprojektet påbörjas. Här är konkreta mål med uppföljning och utvärdering nödvändiga (Doran, 1981). Styrning och ledning är det som håller ihop analyserna i arbetet. Det är värdefullt att få förståelse för det som fungerar väl och för de faktorer som driver fram och påverkar upplevelsen av god kvalitet för användarna. Ett sätt att samla ihop begreppsapparaten och skapa en helhet över kvalitetsarbetet i bibliotek kan vara att placera in dess komponenter i en övergripande modell. Exempel på ett sådant arbete är Kvalitetsdialog där kommuner, regional biblioteksverksamhet och KB skapat en modell för att följa upp biblioteksplanernas utformning och användning.1 Kvalitetsarbete handlar inte enbart om att få en bild av verksamhetens kvalitet, utan även att ständigt pröva och ompröva som ett led i ett kontinuerligt förnyelsearbete. Uppföljning och utvärdering är naturliga inslag i allt kvalitetsarbete. 2.3 Utvärderingens funktion och utformning Utvärdering är en central uppgift i kvalitetsarbetets analys och uppföljning. Frågor om prestationer, effekter, utfall och resultat av den verksamhet som bedrivs i alla typer av organisationer är av intresse för den eller de som leder en verksamhet. Det är viktigt att uppfylla fastlagda mål och fullgöra etablerade funktioner. Organisationer, som byggs upp och etableras utifrån likartade principer över tid, brukar kallas institutionella, varav biblioteken är ett exempel. Även om en enskild organisation rent konkret är unik och befolkas av individer med egna tankar och vanor, finns en tendens att följa vissa gemensamma inlärda spelregler och konventioner. Biblioteken är stabila, antingen för att de är överstyrda (Olaisen et al. 1994, Zetterlund, 2004), har negligerats av beslutsfattare och moderinstitutioner (Limberg et al. 2013) eller kommit att vila på en relativt vetenskapligt oprövad professionell ideologi som föreskrivit vissa normer och värderingar (Audunsson, 1995; Vestheim, 1997). Vi behöver utvecklas för att överleva och det gör vi på olika sätt. För att veta om förändringar går åt rätt håll eller om vi behöver driva på utvecklingen i någon riktning behöver vi kontinuerligt utvärdera verksamheten. 1 Modellen har publicerats i skriften Leonards plåster, Regionbibliotek Stockholm (avslutningen i boken). Kva l i tetsdialogen utgår från uppdraget i bibliotekslagens § 18 ti ll kommuner, regional biblioteksverksamhet och KB a tt föl ja upp biblioteksplanernas utformning och användning. 10 Utvä rdering och kvalitetsutveckling En verksamhet måste utveckla ett systematiskt reflekterande och strategiskt förhållningssätt. Det betyder att långsiktigt skapa förutsättningar för en organisation samt att se till att det finns ekonomiska medel och kompetens. Inte heller utvärderingsbegreppet är entydigt. Begreppet gränsar till löpande uppföljning, utredningsarbete och ingår som analytiskt element i planerings- och beslutsprocesser. Utvärdering är en given komponent inom kvalitetsanalys, evidensbaserat arbete och verksamhetsutveckling. En definition som ligger nära det språkbruk som används vid uppföljning och utvärdering i svensk förvaltningstradition och som expertgruppen har valt som utgångspunkt är: ”Med utvärdering avses en avgränsad systematisk undersökning, eller modell för detta, av redan genomförd verksamhet, dess prestationer eller utfall. Till begreppet hör också den dokumentation som finns i form av fysiska och elektroniska dokument, där resultaten presenteras(muntligt) och skriftligt.” (Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling, 2013) För uppföljning och utvärdering finns en rad metoder och modeller som inriktas mot analys av enskilda funktioner och målområden (Zetterlund, 2004; Vedung, 2009: Bawden, 1990). Resultat av dessa modeller kan vara synbara prestationer, t.ex. ett inköp, ett boklån, öppethållande eller en sökning i en databas. Med effekt avses vanligen det bidrag som dessa prestationer ger till måluppfyllelse eller behovstillfredsställelse hos organisationens uppdragsgivare eller användare. 2.4 Kvalitets- och utvärderingsbegreppet inom skilda biblioteksområden Inom bibliotekssektorn finns olika fokus gällande vad som anses vara kvalitet. För ett folkbibliotek gäller värdet av litteratur- och kulturförmedling, informationsfunktionerna gentemot olika målgrupper samt bibliotekens nätverkande arbete inom den egna kommunen. Skolbiblioteksverksamhet har stor betydelse för elevernas måluppfyllelse. På motsvarande sätt bidrar vårdsektorns bibliotek till förbättrad vård för patienterna. För specialbibliotekens del handlar det om bibliotekens inverkan på kvaliteten i beslut- och handläggningsproceduren kopplat till moderorganisationens uppdrag. För universitets- och forskningsbiblioteken är syftet att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten i förhållande till universitets/högskolans kärnverksamhet, dvs. forskning och utbildning. 2.5 Metodologi Det finns en uppsjö av möjliga metoder och modeller för utvärdering och en stor mängd system och föreskrifter för statistikinsamling, uppföljning och kvalitetskontroll. För översikt se bland annat Vedung (2009), Zetterlund (2004), och Markless och Streatfield (2013). När expertgruppen diskuterade olika erfarenheter av utvärdering trädde en bild av en ganska diversifierad utvärderingspraxis fram. Gruppen konstaterade att det finns en viss begreppsförvirring när det gäller utvärdering och kvalitetsutveckling. Görs defini tionen för snäv, finns det en risk att mycket av det som görs inte kommer att räknas in i gruppens kategorier, trots att den har betydelse lokalt i verksamheten. Görs definitionen för vid finns å andra sidan risken att allt skrivande och undersökande arbete kommer med och då blir begreppet urvattnat 11 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 12 och otydligt. Däremot är det viktigt att skapa en överblick över de modeller och metoder som är i bruk. Nedan ses en översikt över olika utvärderingsansatser med relevans f ör bibliotekens kvalitetsarbete: Användarstudier, Behovsanalys, Failiouranalys, Peerreview, Läromedelsgranskning, Ekonomiska redovisningsmodeller Projektutvärdering, Utvärderingsprojekt, Programutvärdering, Följeforskning, Metautvärdering ISO, TQM, Servqval, Standarder, Kvalitetssystem, Redovisningsmodell Biblioteksstatistik, Beståndsuppföljning, Bibliometri, Publiceringsfrekvens Figur 1: Analytiska utvärderingsansatser med relevans för bibliotekens kvalitetsarbete. I medieanalytiskt arbete följs regelmässigt utvecklingen i samlingen och förändringar inom olika utbudsområden bör kontrolleras kontinuerligt. De administrativa systemen för statistikinsamling är en förutsättning för bevakning av cirkulation, kostnadsutveckling och efterfrågan. Expertgruppen har i diskussionerna poängterat att det behövs en starkare och mer uttalad utvärderingskultur, i en sådan finns systematiska ifrågasättande inbyggt. Målet är en verksamhet där man ständigt prövar uppdrag och metoder, studerar verksamhetens processer och utfall samt upprätthåller en kontinuerlig dialog kring såväl effekter som problem och brister. Utvärdering bidrar till lärande, verksamhetsutveckling och kontroll. Utvärderingar kan också ge beslutsfattare och medborgare en bättre insyn. Alla behöver kontinuerligt uppdateras och sprida goda exempel mellan olika delar av bibliotekssektorn. En kritisk diskussion om fördelar och nackdel ar med olika arbetsmetoder bör föras. Det gäller att förstå när och var olika sätt att utvärdera är särskilt fruktbart. Det gäller också att kritiskt värdera de resultat som genereras beroende på val av utvärderingsmetod. Hur kan vi använda den information som vi producerar på ett bra sätt när viktiga beslut ska fattas? 2.6 Formandet av en kvalitets- och utvärderingsmodell för alla bibliotek Under 2013 presenterade expertgruppen en modell som gav ett institutionsövergripande perspektiv. Den är tänkt att fungera för alla typer av biblioteksverksamheter. Den placerar Utvä rdering och kvalitetsutveckling uppföljning och utvärdering i ett övergripande kommunikationsperspektiv där samtal om värdet av olika delar av verksamheterna ingår i ett kontinuerligt analytiskt förbättringsarbete. En grundbild är den att verksamheten dels bärs upp av en rad regelmässiga procedurer, inrymmer utvecklingsarbete i form av avgränsade projekt samt att dialog om verksamhetens värde ständigt sker både inåt mellan aktörer i olika funktioner samt mellan biblioteket och dess omvärld. Nedan illustreras grundelementen för utvärdering i alla typer av biblioteksverksamhet som tre kugghjul. Figur 2: Översikt av utvärderingens grundelement i svenska bibliotek (Expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling 2013) Här separeras den löpande uppföljningen från både specifika projektsatsningar och den interna och externa kommunikationen, vilkas delar binds samman i en större helhet. Notera att projektutvärderingen i denna modell erbjuder en form av motvikt och större utmaning mot rutinmässig utvärdering och kvalitetssystem vilket hänger samman med att dessa inbegriper en mer avgränsad utvärderingsinsats. Nedan placeras utvärderingsarbetet i bibliotekens 13 Utvä rdering och kvalitetsutveckling planeringscykel vilket stämmer väl med den praxis som finns i offentlig förvaltning, som är den kontext vi främst ser hos de svenska biblioteken. Figur 3. Översikt över utvärderingsfaser i relationen till resursfördelningscykeln i stat och kommun (Expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling 2013) En reflektion över modellen är att den är kopplad till de återkommande besluts- och planeringsprocesser som sker i en organisation, där arbetet med verksamhetsplan och budget står i centrum. 2.7 Kompetensutveckling och forskningsanknytning Under mandatperioden sammanfördes expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling med expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning. Kompetensutveckling är en central dimension av bibliotekens verksamhetsutveckling. Det är i relation till behovet av verksamhetsutveckling som ny kunskap, nya insikter och utveckling av professionella praktiker får sin relevans. Verksamhetsutveckling innebär att utveckling och förändring är en kontinuerlig process som är nära förknippat med lärande tillsammans i 14 Utvä rdering och kvalitetsutveckling organisationen (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Förändring och utveckling i organisationer kan ses ur många olika perspektiv. Kontinuerliga omvärldsförändringar är den kontext som alla organisationer lever i och har att förhålla sig till. Under 1990-talet ökade intresset för lärande i organisationer markant inom organisationsforskningen (Crossan & Guatto, 1996). Man talar ibland om att ramvillkoren för organisationer har förändrats från “en relativt stabil och förutsägbar omvärld”, till en betydligt mer konkurrensutsatt situation som påverkas av bl.a. IKT-utveckling och globalisering (Jacobsen & Thorsvik, 2008). För biblioteken har förutsättningarna för verksamheten förändrats ganska dramatiskt. I en tillbakablick sammanfattade Ray Prytherch (2009) innebörden av omvärldsförändringarna för biblioteksfältet: krympande ekonomier och tillämpning av ny informations- och kommunikationsteknik undergräver biblioteksinstitutionerna, öppnar det professionella fältet och skapar nya förväntningar från individer, organisationer och samhället på informations- och kulturförmedlande verksamheter och deras personal. Den ökade informationstillgängligheten och konkurrensen från andra medier ökar trycket också mot den professionella identiteten. Det är mot denna bakgrund som intresset för kompetensutveckling inom nya tekniker, marknadsföring och kommunikation med sociala medier ska ses (Harvey & Sayers, 2009). Intresset för så kallad “best practice” är stort och bidrar till utvecklingen av samlingar av sådana i olika former, t.ex. Using Social Media in Libraries (Harmon & Messina, 2013). I denna antologi trycker man på att anpassning till lokala förhållanden är helt avgörande för folkbibliotekets möjligheter att överleva. Också inom forsknings- och den högre utbildningssektorn finns ett påtagligt intresse för frågor kring kompetensutvecklingsbehov. I litteraturen omnämns e-research som ett övergripande begrepp som kan beskriva bakgrunden till de förnyade behoven att utveckla bibliotekens service gentemot forskande användare (Corall, 2009; Nolin, 2013; Walters & Skinner, 2011). Bibliotek är liksom andra organisationer beroende av vad som händer i omvärlden. Hur vi hanterar kompetensutvecklingsfrågan är av avgörande betydelse för kvalitet och utveckling. Ju mer omfattande utmaningarna i det föränderliga omgivande samhället är, desto viktigare blir det hur effektivt vi arbetar som en lärande organisation. Bibliotekens roll är dessutom dubbel. Förutom att biblioteken behöver hantera den egna professionella utvecklingen finns även uppdraget att stödja andras lärande, läsande, informationskompetens, medie- och informationskunnighet. Olika bibliotek har olika uppdrag och huvudmän, men gemensamt för alla är att biblioteken möter användare som vill upptäcka nytt, lära något eller hitta inspiration. Det är därför centralt för alla biblioteksorganisationer att understödja effektiv kompetensutveckling, att förstå olika former av lärande och lärstilar samt att vara en plattform för gemensamt kompetensbyggande och kompetensanvändande, både internt och externt. 2.8 Kompetensutveckling i praktiken Varför är kompetensutveckling med forskningsanknytning så intressant i samband med kvalitet? Arbetsdagarna är fulla av tusentals små beslut som måste fattas i stunden. Vilken kvalitet och betydelse besluten får för organisationen beror på varje medarbetares kompetens att omvandla 15 Utvä rdering och kvalitetsutveckling uppdrag och mål i den verksamhet som bedrivs. Det handlar om hur man ser på medarbetarskap och hur man tar ansvar för hur verksamheten upplevs av användare. Den verksamhetsutveckling som sker beror alltså på hur professionella medarbetarna är, hur man tänker om sitt arbete och hur beredd man är på att hantera olika nya situatione r. På arbetsplatsen måste finnas en möjlighet att utveckla lärandet i vardagen. Det är kvaliteten i de beslut som fattas varje dag, som tillsammans utgör kvaliteten i verksamheten. Kvalitet nås inte genom att en gång om året följa upp verksamhetsplanen i en verksamhetsberättelse, eller att utvärdera en enstaka förändringsprocess. Ledarskap, medarbetarskap och kontinuerlig kompetensutveckling med ett forskande förhållningssätt är centralt för kvalitetsutveckling. Alla medarbetare är experter på sina respektive områden och bör vara delaktiga i och ta ansvar för utvecklingsarbetet på arbetsplatsen. I Kock (2010) visar man att en organisation där medarbetarna känner behov att förändra verksamheten, skapar bättre förutsättningar för att lyckas än om beslut kommer uppifrån. En integrerad lärmiljö, där kompetens utvecklas på arbetsplatsen utifrån upplevda problem ger bättre effekt än att skicka enstaka medarbetare på kurs. Att ha stöd utifrån skapar också bättre förutsättningar, t.ex. genom en kritisk blick, någon som ställer uppföljande frågor och hjälper till att hålla distansen till vardagen. Att inarbeta sådana metoder och förhållningssätt i organisationen hjälper till att höja blicken och skapar ännu bättre förutsättningar för framgångsrik kompetensutveckling. Det räcker inte att rekrytera ny kompetens. Bibliotekets personal är den viktigaste, mest värdefulla resursen i ett bibliotek. För att man ska trivas och utvecklas behöver arbetsplatsen ha en god lärmiljö. 2.8.1 Traditionell kompetensutveckling och professionell utveckling Chefer anger ofta att det vanligaste är att man skickar någon på kurs för att utveckla en särskild kompetens. Många aktörer ordnar konferenser och seminarier för biblioteksfrågor. Numera finns även kurser som kopplar vardagspraktiker till ett forskande förhållningssätt, ibland som aktionsforskning, handledning av praktiker, reflektion i praktiken. Skillnaden mellan formellt och informellt lärande är betydande. Det formella lärandet är bestämt på förhand av andra än den lärande. Det informella är det som sker utifrån individens eller organisationens egna behov och förförståelse. 2.8.2 Forskning om arbetsplatslärande Pedagogisk forskning liksom forskning kring lärande på arbetsplatser (Kock, 2010; Granberg & Ohlsson, 2015) visar att lärande som får effekt på verksamhetens kvalitet och utveckling såväl som individens utveckling förutsätter vissa komponenter. Den typ av kompetensutveckling som ger framgång både för verksamheten och individen bygger på följande faktorer: Att man arbetar med verksamhetens motiv för kompetensutveckling, så att det blir både individuellt och organisatoriskt lärande. Att man använder en integrerad strategi för kompetensutveckling. Att kompetensutvecklingen sker i en stödjande lärmiljö. 16 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Att förändringstrycket är starkt. Att man avsätter tid för analys av kompetensutveckling. Att det finns en hög delaktighet och motivation hos personalen. Att det finns ett gediget ledningsstöd, alltifrån behov till uppföljning. Att det finns tillgång till stöd utifrån, t ex HR, regionbibliotek etc. Att aktörer samverkar för långsiktig och hållbar utveckling. (Kock, 2010) Kompetensutveckling kan och bör inte försiggå i ett vakuum, utan behöver för att vara framgångsrik kopplas till verksamhetens verkliga problem och utvecklingsbehov samt bygga på ett forskningsbaserat förhållningssätt. 2.9 Forskningsanknytning i bibliotekspraktiker Som en del av ett forskande förhållningssätt kan aktuell forskning användas vid utveckling av professionella praktiker. Tidigare studier, begrepp, modeller eller metoder kan stödja kvalitetsutveckling. Ett steg längre är att forska i praktiken, vilket skapar nya dimensioner till lärandet. Sedan 20 år tillbaka ges alla bibliotekarier i Sverige en teoretisk och metodologisk grund inom biblioteks- och informationsvetenskap i forskningsmetoder, vetenskapligt förhållningssätt och kritiskt tänkande. Detta ger en god grund för att utveckla ett forskande förhållningssätt i det professionella arbetet och för att kunna forska i praktiken, dvs. att studera vardagen, utreda, jämföra och föreslå olika alternativ för bättre beslut. En forskare kan också knytas till utvecklingsprojekt för att föreslå metod, teori, ställa frågor osv till praktiken. Gärdén konstaterar i resultaten av följeforskningen av KUB-projektet (Gärdén & Nowé Hedvall, 2014) att en framgångsfaktor när det gäller att såväl leda en organisation som att bli en lärande organisation är att kunna växla mellan olika perspektiv, från helhet till del, från nutid till framtid, från individnivå till organisationsnivå, från teori till praktik. Molander (1993) framhåller att den professionelle lever i en dynamisk och kontinuerlig växling och ständig pendlar mellan det man kan och det man behöver kunna mer om. Han betonar i en kritik av diskussionerna kring tyst kunskap (Mårdh, Schöön, & Wesley, 1991) vikten att pendla mellan närhet och distans till arbetet och den egna kunskapen, mellan tillit till rutiner och kritik av rutinerna, av praktik och teori samt att kunna se arbetet som delar men också ha överblick, dvs. se helheten. Biblioteken förhåller sig olika till forskande förhållningssätt. Sjukhusbiblioteken har utvecklat evidensbaserat arbetssätt utifrån sin närhet till vårdvetenskapen. Forskningsbiblioteken finns nära forskning av olika slag. Folkbiblioteken använder forskning alltmer på senare år och har utvecklat nya arbetssätt för verksamhetsförändringar, se t ex HiNK, MVG, Tvinning, Synliggöra biblioteket-projektet och KUB-projektet (HiNK, 2006; Ehde Andersson, Kollberg, & Zetterberg, 2008; Aleman, 2009; Eliasson & Jansson, 2011; Gärdén & Nowé Hedvall, 2014). Skolbiblioteken är ofta de minsta biblioteksenheterna, samtidigt finns där forskning på elevers lärande och skolbibliotekens roll. 17 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Sociala medier skapar kunskapsutbyten mellan professionella. I grupper och nätverk kan medarbetare diskutera och utbyta erfarenheter. Samtidigt är det inte självklart att vardagsföreställningar utmanas, eftersom man ofta väljer nätverk med likasinnade. Det finns t ex regionala nätverk för barnbibliotekarier, IT-bibliotekarier, socialbibliotekarier, men också för frågor som seglar upp som intressen eller problemområden. Svensk biblioteksförening hanterar en mängd expertnätverk inom olika områden, där information mellan professionella med liknande intressen delas. 2.10 Identifierade kompetensutvecklingsbehov Bibliotekens huvudmän, dvs. högskolor, stat, regioner, landsting och kommuner arbetar alltmer med målstyrning, vilket innebär att bibliotek ansvarar för att ta fram verksamhetsberättelser och planer utifrån de krav som huvudmannen ställer. Biblioteksstatistiken som samlas in av KB anger kvantitativa indikatorer som är intressanta att följa upp. För att förstå de siffror som samlas in behöver data analyseras och sättas in i sitt sammanhang, utifrån omvärldsförändringar och lokal kontext. Samtidigt behövs mer kvalitativa studier göras för att på djupet förstå och förklara förändringar. Få bibliotek har resurser i form av tid, ekonomi eller kompetens för att genomföra en triangulering av data, dvs. att ställa kvantitativa data mot kvalitativa, men detta är ett område där kompetensutveckling behövs. Mäta och väga – om statistik och effektivitet på folkbibliotek (Ögland, Lundgren & Wockatz, 2010) illustrerar på hur man kan arbeta med detta. Olika kartläggningar och projekt ger en god bild av kompetensutvecklingsbehoven inom bibliotekssektorn. SKLs kartläggning (Sandgren & Nathansson, 2010) av folkbibliotekschefernas upplevda kompetensutvecklingsbehov identifierade följande områden: kommunikation, omvärldsorientering, barn- och ungdomsverksamhet, bibliotekens roll i kulturpolitik och föreningsliv, bemötande till brukare/medborgare, samverkan med andra kulturverksamheter, yrkeskunskaper såsom katalogisering, informationssökning etc., ledarskap och medarbetarskap, samt hur man praktiskt arbetar med kompetensutveckling eller behovsanalyser. Ett antal andra trendrapporter över bibliotekens roll och framtida utmaningar har genomförts och visar alla på behovet av att biblioteken utvecklas i takt med samtiden, t ex IFLAs trendrapport, Surfa på vågen eller hamna i bakvattnet? (IFLA, 2013), Bibliotek i nationens tjänst, omvärldsanalys på uppdrag av Svensk biblioteksförening (2014) och SKL-rapporten Vägval för framtiden, utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025 (Melbi, Norberg, Sedigh & Torége, 2014). De identifierar samma typ av behov av kontinuerlig kompetensutveckling som bibliotekscheferna såg 2010 (Sandgren & Nathansson, 2010). Tre stora kompetensutvecklingsprojekt har under de senaste åren utbildat hundratals bibliotekarier. KompoBib 2011-2013 i Västmanland, Sörmanland och Örebro län (inkl sjukhusbiblioteken), BESÖK 2011-2013 i Östergötland (inkl universitetsbiblioteket) och KUB 18 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 2013-2014 i Dalarna, Värmland, Gävleborg och Uppsala län (inkl sjukhusbiblioteken) ( KompoBib, 2013; Siljedahl, 2013; Gärdén & Nowé Hedvall, 2014). Projekten har inletts med att alla bibliotek har gjort SWOT-analyser och individuella utvecklingsplaner som sedan samlats ihop till övergripande utvecklingsområden. Fokus för projekten var att säkerställa den framtida kompetensen för de som arbetar på bibliotek. Ett mål har varit högre kvalitet på de tjänster som biblioteken producerar. Projekten har också fokuserat på att skapa metoder och verktyg för att säkerställa kompetensutveckling i framtiden. I projekten arbetade man med en mångfald av olika kunskapsområden, t.ex. bemötande, biblioteksrummet och medarbetarskap. Projekten visar att det finns ett kontinuerligt behov av att följa med i teknik- och medieutvecklingen i bred bemärkelse, från hands-on utbildningar avseende nedladdningar och nya medieplattformar, till kunskaper om användning av sociala medier i bibliotekets verksamhet. Bemötande, kommunikation och pedagogik samt marknadsföring kräver kontinuerlig uppgradering utifrån omvärldsförändringar. Många bibliotek står också inför utveckling och förändring av biblioteksrummet. Mycket inspiration hämtats genom studieresor till Finland, England, Danmark och Holland. Metoder för att arbeta med användargrupper (t.ex. i litteraturförmedling och läsfrämjande) har haft stort utrymme i flera av projekten. Slutligen har arbetsplatsbaserat lärande, med utgångspunkt i boken Arbetsplatslärande: att leda och organisera kompetensutveckling (Kock 2010), varit ett genomgående tema för alla tre kompetensutvecklingsprojekten. En kartläggning, Delfistudien, identifierade behov av biblioteksforskning. Studien gjordes av Bibliotekshögskolan på uppdrag av Svensk biblioteksförening (På säker grund 2009). Syftet var att ta fram expertutlåtanden om behov av forskningsområden som kan vara värdefulla för den praktiska verksamheten samt att utveckla en agenda för biblioteksforskning i Sverige. De tio högst rankade föreslagna forskningsämnen för hela det svenska biblioteksfältet är: Faktorer som berör den strategiska utvecklingen av nya bibliotekstjänster, inklusive omprövning av etablerade tjänster. Bibliotekens förändrade roll i samhället. Nya funktioner, nya mål, nya roller, nya tjänster. Biblioteks betydelse för lärande. Utveckling av bibliotekstjänster för barn och ungdomar i den digitala åldern. Effekter av läsfrämjande verksamhet. Utvärdering av biblioteksarbetets effektivitet och inflytande. Utveckling inom vetenskaplig kommunikation och konsekvenser för biblioteken. Utveckling av biblioteket som rum. Nya digitala mediers roll i vetenskap och forskning. Bibliotek, lärande och undervisning: att studera effekten av biblioteks- och informationsservice. Det finns flera intressanta överlappningar mellan de kompetensutvecklingsbehov som har framkommit i kompetensutvecklingsprojekten och Delfistudien. 19 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 3. Utvärderingshjälpen Utvärderingshjälpen är tänkt att vara ett praktiskt verktyg som synliggör och analyserar arbetssätt och arbetsformer samt motiverar till en process för att förbättra verksam heterna. Här finns dels en vägvisare in i utvärderings arbetet och dels exempel på utvärderingar som gjorts inom olika typer av biblioteksverksamheter. Målet är att ge en bild av de utvärderingar och det kvalitetsarbete som görs/har gjorts på bibliotek i Sverige. Av den anledningen valde expertgruppen att närmare titta på vad som utvärderas för att finna gemensamma nämnare, men också finna områden som inte utvärderats och borde lyftas fram. Expertgruppen har sett det som viktigt att samla utvärderingar från skilda bibliotekstyper eftersom utvärderingskultur och utvärderingsformer starkt skiljer sig åt. Vid den första insamlingen visade det sig att begreppet “utvärdering” definieras olika, allt från uppföljningar av specifika verksamheter till omfattande projektutvärderingsrapporter. Till att börja med gjordes en genomgång av begreppen uppföljning och utvärdering för att fastställa inom vilka ramar dess innebörd kan specificeras. Ett förslag till kategorisering togs fram och verktyget justerades successivt. 3.1 Att tänka på innan utvärderingen 3.1.1 Beställare och målgrupp Fundera över vem som beställt utvärderingen och som därmed också i någon mån är läsaren. Hur ska utvärderingen formuleras och presenteras för att ge beställaren bästa möjliga information och resultat? Exempel på beställare: Uppdragsgivare (ledning) Offentliga organisationer (t.ex. andra avdelningar inom kommun, landsting, stat) Egna biblioteksorganisationen (t.ex. avdelningar) Externt finansierade projekt 20 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Exempel på målgrupp för utvärderingen: Bibliotekspersonal Uppdragsgivare Media Andra bibliotek Offentliga organisationer (t.ex. andra avdelningar inom kommun, landsting, stat) Forskning om bibliotek 3.1.2 Syfte Det bör finnas en anledning till att undersökningen görs och ett tydligt mål för vad man vill ta reda på, det vill säga identifiera själva frågeställningen och syftet med utvärderingen. Ett syfte ska beskriva varför utvärderingen görs och man bör klart tydliggöra att utvärderingen inte är ett mål i sig. Syftet varierar beroende på vem som formulerat det. En utvärdering kan ha ett syfte som formulerats på organisationsnivå, till exempel av en ledningsstruktur eller av politiker. Syftet kan också formulerats av personal eller av användare. Som tredje alternativ kan syftet ha formulerats utifrån ett forskningsperspektiv. Syftet är också relevant för vilken utvärderingsmetod som ska användas och om de n metod som valts kommer att ger önskar svar. Att göra: Identifiera frågeställningen Klargör vem som ska formulera syftet Formulera syftet Bestäm vilken utvärderingsmetod som ska användas Fundera över om den valda metoden ger den typ av svar som formulerats i syftet? 3.1.3 Relevans Relevansen, eller nyttan, med den tänka utvärderingen spelar stor roll för användbarhet och resultat. Relevans och syfte hänger delvis ihop, finns det inget syfte så ska kanske utvärderingen inte genomföras. I de fall det finns ett syfte, men nyttan av utvärderingen (och vad den syftar till) är otydligt kan utvärderingen bli oanvändbar. Att fundera över: Vilken möjlighet har utvärderingen att påverka kommande beslut? Vilken möjlighet har utvärderingen att bidra till personalens eget lärande? Vilken möjlighet har utvärderingen att bidra till beslutfattarens eget lärande? Vem/vilka kommer att använda utvärderingens resultat? Vilken roll spelar utvärderingen för kommande beslut? 21 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 3.2 Val av metod Val av metod påverkas av vad det är som ska utvärderas och vilka resurser som finns tillgängliga. 3.2.1 Utvärderingsområde Här listas exempel på utvärderingsområden: Bibliotekstyp (kommunbibliotek, regionbibliotek, skolbibliotek, sjukhusbibliotek, högskole och universitetsbibliotek, specialbibliotek) Målgrupp (t.ex. prioriterade grupper, barnverksamhet, nationella minoriteternas språk, studenter) ”Dagliga rutiner/dagligt arbete” Utbildningsverksamhet (t.ex. kurser i informationssökning för elever och studenter, kompetensutveckling för personal) E-resurser (utvärdera hur resurserna används, är det rätt resurser?) Webbplats (utvärderar webbplatsen tillgänglighet och struktur) Sociala medier (hur används sociala medier och hur nås önskad effekt) Årsplaner/handlingsplaner (utvärderingar som visar på hur man följer upp övergripande verksamhetsplanering, oftast görs detta via verksamhetsberättelser) Visioner och framtidsspaning (hur fångas visioner och framtidsspaning upp och används i löpande verksamhet) Projekt (dels utvärdering av själva projektet men också utvärderingar som behövs i projektet) Processer (exempel på utvärderingar där man tittar på processer inom olika verksamheter: t.ex. från det att användaren beställt en bok till dess boken lånas) Fysiska lokaler (hur påverkar den fysiska lokalen bibliotekets användning) 3.2.2 Resursåtgång Vid val av metod kan det vara värt att fundera över vilka resurser utvärderingen kräver. Man kan fundera över i vilka fall det är bra att använda en extern person som saknar bindningar till verksamheten och när det passar bättre att personalen själv utvärderar sin verksamhet. Exempel på utvärdering utifrån resursperspektivet: Tid för utvärderingen från start till slut Arbetstid för personal Tidsåtgång för extern utredare Tidsåtgång för personer som ingår i studien (t.ex. studenter, barn) Kostnad (inom ordinarie budget eller ansöka om externa medel) 3.2.3 Några metoder och verktyg Med metod avses det tillvägagångssätt och de procedurer som följs vid insamling och bearbetning av uppgifter vid utvärderingen. Nedan beskrivs metoder med fokus på biblioteksverksamheter. 22 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Kvalitativa metoder Med kvalitativa metoder avses insamling och bearbetning av uppgifter som uttrycks i tal - och skriftspråk och annan mänsklig gestaltning. En kvalitativ metod innebär att uppgifter tolkas och förstås utifrån det sammanhang där de uppstår. En typisk fråga som leder in utvärderaren på kvalitativa metoder är: ”Vad innebär det att få tillgång till...” eller ”Hur upplever gruppen att något hjälper...” Forskarstöd i utvärderingsarbetet: att knyta en forskare till utvärderingsarbetet kan stödja ett forskande förhållningssätt kring planeringen, genomförande och slutsatsanalysen, vilket bl.a. kan bidra till att man lättare kan jämföra sitt resultat med andra likvärdiga utvärderingar. Ett samarbete med forskare ger inte bara biblioteksverksamheten ett bra stöd utan ger också forskaren större insyn i den praktiska verksamheten ute på fältet. Verksamhetsberättelser: de flesta bibliotek skriver en sammanfattning över året som gått. Verksamheten beskrivs inte bara i siffror utan också utifrån kvalitativa frågeställningar. Har verksamheten som mål att t.ex. stödja lärandet beskrivs i verksamhetsberättelsen vilka aktiviteter man satsat på för att stödja lärandet och en analys ges kring det re sultat som uppnåtts. Fokusgrupper: man bjuder in ett visst antal personer från sin målgrupp som får diskutera på förhand valda frågeställningar kopplat till det man vill undersöka. Genom diskussionerna kan man t.ex. erhålla kunskap om upplevelser, attityder, förväntningar kring en funktion eller tjänst. Viktigt i sammanhanget är att moderatorn som ansvarar för genomförandet inte styr diskussionen. Fallstudie: är en djupgående studie av ett avgränsat område inom t.ex. en funktion i biblioteket. I fallstudien kan man använda sig av flera olika metoder vid insamling av information kring en begränsad frågeställning. Intervjuer: en enkel form av insamling av åsikter kring hur något upplevs. Metoden kan t.ex. användas vid lånedisken eller informationsdisken där ordinarie bibliotekspersonal ställer frågor till besökare. Biblioteket kan även utse personer inom bibliotekspersonalen som under vissa tider intervjuar besökare i bibliotekslokalen och/eller utanför bibliotekets lokaler. Eller också kan biblioteket anlita forskare eller externa aktörer som genomför intervjuer utifrån det som biblioteket önskar belysa. Intervju kan genomföras både på plats i en fysisk lokal och på distans. Diskussionsklubb: En grupp kan samlas kring och diskutera en specifik fråga. Diskussionsklubben kan ha olika upplägg - ett förslag är att utse en person som förbereder och läser in sig på ämnesområdet samt ger kollegorna en bakgrundsbild kring området vid första mötet. Alternativt delar man ut intressant läsning och frågeställningar någon vecka innan första träffen som kollegorna får förbereda sig på. Tidskriftsklubb: En bra metod att koppla forskning och teori till det dagliga praktiska arbetet. En grupp samlas kring en text och diskutera den fritt eller utifrån en mall. Rollspel: kan användas när man tillsammans vill analysera specifika situationer, t.ex. händelser som inträffar vid låne- och informationsdisken. 23 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Kritiska vänner: används t.ex. vid bibliotekets undervisning eller föreläsningsverksamhet. Den som ska ha ett undervisningspass bjuder in en kollega att delta för att efteråt ge återkoppling på vad som fungerat bra och vad som kan utvecklas vidare. En metod är att de båda träffas en tid innan undervisningstillfället och går igenom vad som ska utvärderas mer specifikt, sedan genomförs undervisningen och direkt efter samlas de två igen för återkoppling. Det behöver inte vara personer inom samma yrkesgrupp som utgör den kritiska vännen, t.ex. kan en lärare inta rollen som kritisk vän vid ett undervisningspass på högskola eller vid ett bokpratstillfälle på grundskola. Kollegial observation: bibliotekskollegor emellan möts och utvärderar varandras biblioteksverksamhet utifrån observationer i syfte att se hur en verksamhet ser ut kopplat till verksamhetens målsättningar. Textanalys: Utifrån en kvalitativ textanalys kan vi, beroende på metod, få en bild av biblioteksverksamhetens egen uppfattning om sin verksamhet och/eller moderorganisationens bild av sitt bibliotek, och/eller det omgivande samhällets bild av biblioteksverksamheten. Peer Review: är en kollegial granskning där man önskar uppnå en överenskommen nivå på det som granskas. Kan t.ex. användas vid självutvärdering. Review (översikt): att använda sig av systematiska översiktsstudier kring ett område som man önskar utvärdera är ett bra sätt att skaffa sig en översiktlig kunskapsbas. Forskarcirkel: utifrån ett verksamhetsområde skapar en grupp kollegor vid biblioteket tillsammans med en forskare en forskarcirkel där man träffas ett visst antal gånger och läser samt diskuterar utifrån olika frågeställningar kopplat till området. Kvantitativa metoder Med kvantitativa metoder avses sådan insamling av uppgifter som är numerisk eller där uppgifter kan omvandlas till numeriska värden. En kvantitativ metod innebär att företeelser kan mätas ganska precist, mycket beroende av vilka mått och skalor som används. En typisk fråga som leder utvärderaren in på kvantitativa metoder är: ”Hur mycket har nyttjandet förändrats…”. Enkäter: en lista med frågor som ställs till ett stort antal personer. Ofta används webbaserade enkätverktyg för att kunna behandla en stor svarsmängd. Även pappersenkäter används som t.ex. kan fyllas i vid informationsdisken. Frågorna bör arbetas igenom ordentligt så att man får de svar man vill få vetskap om. Statistik: bibliotekssektorn samlar in olika former av statistik. Det är ett relativt enkelt sätt att se hur verksamhetens funktioner och tjänster används. Sveriges officiella bilbioteksstatistik är ett ansvar för KB. PMI (Plus, Minus, Interesting): en snabb och enkel metod att låta en målgrupp fundera över en funktion, tjänst eller händelse, genom att ange positiva och negativa aspekter samt vad man funnit intressant. 24 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Mentometer: är en elektrisk/digital apparat/app som räknar hur många som t.ex. svarar ja och nej på en fråga eller påstående. Det finns även i webbformat där de svarande använder sina mobiltelefoner för att svara. Benchmarking: används när man vill jämföra en verksamhet med andras. Det kan vara mellan avdelningar eller externt mellan bibliotek. Det man t.ex. kan jämföra är förvärvsbudget, antal utlån, öppettimmar men även mer djupgående indikatorer som målgruppers upplevelser av en viss tjänst. Tvinning är en variant som använts vid folkbibliotek i Mellansverige Observationsstudier: ”Skugga besökare” är en observationsstudie som har använts av flera bibliotek för att se hur användbar bibliotekets lokaler är. TTT är en observationsmetod som mäter aktiviteter och som använts på senare tid vid svenska folkbibliotek (Ögland 2014). Biblioteket kan anlita studenter som genomför observationer och/eller i kombination med ordinarie bibliotekspersonal eller att biblioteket anlitar forskare eller andra externa aktörer. Kombination av kvalitativa och kvantitativa De flesta utvärderingar innehåller inslag av både kvalitativa och kvantitativa metoder, men oftast är det någon metod som får dominera. En viktig fråga när olika metoder kombineras är hur olika resultat skall relateras till varandra. Enkäter används ofta i kombination med någon kvalitativ metod som t.ex. fallstudie eller fokusgrupp. Kvalitetssäkring Med kvalitetssäkring avses vanligen en standardiserad form av resultat och procedurkontroll, där verksamhetsmålen handlar om önskvärda kvalitetsnivåer. Kvalitetssäkring kan omfatta enskilda funktioner såväl som hela organisationer. För att uppnå kvalitetssäkring krävs ett systematiskt kvalitetsarbete. I det systematiska kvalitetsarbetet kan följande metoder och verktyg införlivas: Uppföljning av tidigare undersökning. Användning av utvärderingsprogram som dels medför en uppföljning av målgruppens upplevelse av verksamhetens kvalitet och dels medför en möjlighet att jämföra verksamhetens kvalitet med andra bibliotek. Användning av balanced scorecard/ balanserade styrkort, vilket medför att man analyserar verksamheten utifrån flera perspektiv som alla är av största vikt för att höja kvaliteten. Förankring av verksamhetens kvalitetsarbete utifrån standarder: ISO http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/iso/ ESS (European Statistical System): http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/10425SV/SV/10425-SV-SV.PDF 3.3 Att tänka på efter utvärderingen När utvärderingsarbetet är genomfört och syftet med arbetet uppfyllts, kommuniceras resultatet. Ofta skrivs en rapport som tas upp vid ett möte med den som beställt utvärderingen och sprids internt till kollegorna som deltagit i arbetet med utvärderingen. Utöver det kan det 25 Utvä rdering och kvalitetsutveckling vara bra att fundera över ytterligare spridningsvägar och de möjligheter till användning som ert arbete kan bidra till. Att fundera över: Kan resultatet även användas i marknadsföringssyfte? (Skulle medier vara intresserade att ta del av resultatet? Skulle beslutande instanser vara intresserade?) Kan utvärderingsarbetet och resultatet vara av intresse för bibliotekskollegor nationellt och internationellt? (Vilka nätverk finns för att sprida information om ert arbete?) Kan resultatet vara av intresse för allmänheten? 3.4 Exempel på utvärderingar från olika bibliotekstyper. 3.4.1 Ämnesord Användarundersökningar Barnbibliotek Beståndsutveckling Biblioteksplan Biblioteksplanering Biblioteksservice – utvärdering Bibliotekssystem (datorsystem) Biblioteksutvärdering Folkbibliotek Forskare Förändringsarbete Gymnasiebibliotek Informationskompetens Kompetens Kundnöjdhet Kundservice Kvalitetsarbete Litteraturpedagogik i biblioteket Länsbibliotek Lärare Läsfrämjande verksamhet Läsning Läsutveckling Marknadsföring Målstyrning Observation Projektutvärdering Publik service på bibliotek 26 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Samtal Sjukhusbibliotek Skolbibliotek Specialbibliotek Studerande Undervisning Universitetsbibliotek Utvecklingsprojekt Utvärdering 3.4.2 Exempel på utvärderingar Ämnesord Läsfrämjande verksamhet, Beståndsutveckling Användarundersökningar, Gymnasiebibliotek Barnbibliotek, Läsfrämjande verksamhet Bibliotekssystem (datorsystem) Specialbibliotek, Biblioteksutvärdering Folkbibliotek, Länsbibliotek Kvalitetsarbete, Målstyrning, Universitetsbibliotek Publikation Biblioteket, boken och den långa svansen : rapport och utvärdering, Stockholm : Regionbibliotek Stockholm, 2012 http://issuu.com/bigrell/docs/rapport_langasvansen/1 Enkät bland Uppsala kommuns gymnasielever hur de upplever den hjälp de får från sitt gymnasiebibliotek. Analys av siffror och elevkommentarer. Uppsala, 2012. https://sites.google.com/site/skolbiblioteksenkat/home Driftiga bibliotekarier och läsglada barn : en studie av metodutvecklingsprojektet MVG Johansson, Barbro, 1954- (författare) Regionbibliotek Halland (utgivare) Halmstad : Regionbibliotek Halland, 2009 http://www.regionhalland.se/PageFiles/22617/mvg-projektet.pdf Duger? Det är ett jättebra system! Initialtest av koha – ett fritt alternativ för biblioteken, Regionbibliotek Halland, 2010, www.regionhalland.se/PageFiles/23092/Koha-projektrapport.pdf Fokusgrupper för Vägverkets bibliotek. 2005. Gärdén Cecilia och Lindsköld Linnéa: Utvärdering av 2020KoM : biblioteksutveckling på lokal och regional nivå, Borås : Högskolan i Borås, 2015 http://plus.rjl.se/info_files/infosida40871/Utvarderingsrapport_2020KOM.pdf Göteborgs UB följer ett årligt hjul för kvalitetsarbetet. I december/januari samlas information in, man gör en gör en uppföljning av alla team. Teamen gör utvärderingarna som leder fram till nya handlingsplaner. 27 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Ämnesord Förändringsarbete, Projektutvärdering, Universitetsbibliotek Informationskompetens, Studerande, Undervisning, Universitetsbibliotek Användarundersökningar, Kundnöjdhet, Kvalitetsarbete, Universitetsbibliotek Barnbibliotek, Utvecklingsprojekt Läsfrämjande verksamhet, Publik service på bibliotek, Folkbibliotek Biblioteksplan, Biblioteksplanering, Länsbibliotek, Utvärdering Målstyrning, Undervisning, Universitetsbibliotek Målstyrning, Universitetsbibliotek Folkbibliotek, Marknadsföring Kompetens, Folkbibliotek, Länsbibliotek Kvalitetsarbete, Målstyrning, Universitetsbibliotek Publikation Göteborgs UB utvärderar den egna verksamheten i små sjok, och implementerar förändringar direkt. Man har också börjat med projektutvärderingar i form av smårapporter, halvfärdiga för att bereda plats för fler kommentarer. Gör det någon skillnad? En genomslagsutvärdering av bibliotekens pedagogiska verksamheter vid Lunds universitet. Första steget: En nulägesbeskrivning av bibliotekens undervisning vid tre fakulteter (2011) Göteborgs UB: en större användarundersökning görs i LibQUAL (publicerad) – kvantitativa data från enkäten jämförs år för år Rapporten beskriver de på de centrala delarna av resultaten. Förra årets tema var ”frågor”. Hissa segel och bygga vindskydd Örebro, 2005 Johansen, Marie: Rinkeby bibliotek adopterar en författare (En utvärdering som tar upp svårigheter under projekttiden) Stockholm : Regionbibliotek Stockholm, 2013 http://regionbiblioteket.se/publicerat/rinkeby-adopterar-en-forfattare-20112011/ Johansson, Annette och Karlsson, Anders: Utvärdering av Länsbibliotek Värmlands regionala biblioteksplan 2007-2010, oktober 2010 Karolinska institutets bibliotek. Årliga återkommande seminarier med tillhörande reflektivt skrivande. En slags reflekterande verksamhetsberättelse för uppföljning/utvärdering och utveckling av KIB:s undervisning för olika program vid KI. Karolinska institutets bibliotek:s ledningsgrupp har arbetet mycket med långsiktig strategisk verksamhetsplanering och uppföljning. Dokument med sammanställning över de olika övergripande målen för KIB:s verksamhet finns. Konsten att synliggöra bibliotek – ett halländskt projekt 2009-2010 Regionbibliotek Halland 2011, http://www.regionhalland.se/PageFiles/32017/konsten-att-synliggorabibliotek-2011.pdf KUB-projektet, kompetensutveckling för bibliotekspersonal i Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Värmland. Utvärderingen upphandlades innan projektet startat, https://kubprojektet.wordpress.com/ Kvalitetsindex: 18 indikatorer fördelade i områdena forskning, utbildning, verksamhetens grundförutsättningar, utvecklingspotential, samverkan. /Mittuniversitetets bibliotek, https://biblioteket.miun.se/kvalitetsindex 28 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Ämnesord Informationskompetens, Studerande, Undervisning, Universitetsbibliotek Kvalitetsarbete, Universitetsbibliotek Läsfrämjande verksamhet Läsning, Läsutveckling, Läsfrämjande verksamhet, Litteraturpedagogik i biblioteket Läsning, Läsutveckling, Läsfrämjande verksamhet, Litteraturpedago gik i biblioteket Läsfrämjande verksamhet, Barnbibliotek Användarundersökningar, Forskare, Kundnöjdhet, Lärare, Studerande, Universitetsbibliotek Special-bibliotek, Biblioteksutvärdering Informationskompetens, Folkbibliotek, Länsbibliotek Special-bibliotek, Biblioteksutvärdering 29 Publikation Luleå universitetsbibliotek. Studenterna utvärderar kurser i informationssökning via lärplattformen Fronter. Lunds UB: Policy och plan för kvalitetsarbete Läsfrämjande samarbete i Mölndal – Litteraturprofil i biblioteks- och förskoleverksamhet Ann-Katrin Svensson, Malin Ögland. Mölndals stad, 2014 http://bibliotek.molndal.se/documents/10844/18556/L%C3%A4sfr%C3%A4mjand e+samarbete+i+M%C3%B6lndal.pdf Läskonster : nya former för lässtimulans : slutrapport från projektet Läskonster (en utvärdering av projektets effekter på arbetet med lässtimulans) Uppsala : Länsbibliotek Gävleborg, 2010 http://testblogg25.files.wordpress.com/2011/01/laskonster_rapport_low_res1.pdf Projektet Läskonster. Projektet utvärderades också med avseende på resultaten. Detta samt effektutvärderingen har presenterats i två rapporter. http://testblogg25.files.wordpress.com/2011/01/lc3a4skonstereffektutvc3a4rdering-april-2011.pdf Litteraturhus: rum för läskonster. Slutrapport 2 från projektet Läskonster. Uppsala : Länsbibliotek Gävleborg Uppsala, cop. 2011. ISBN 978-91-979032-1-9 http://testblogg25.files.wordpress.com/2011/01/lc3a4skonster_2_webb.pdf Mittuniversitetets bibliotek genomför en enkätundersökning riktad till studenter och till anställda vart annat år. Genom den utvärderas dels ev. satsningar som gjorts utifrån önskemål som framkom i förra enkäten, dels utvärderas hur lärare ser på vissa frågor jämfört med hur deras studenter ser på samma frågor. Resultatet har bl.a. använts i diskussioner med Campusservice (fastighetsavd) för att få till bättre studiemiljö i bibliotekslokalerna. Naturvårdsverkets bibliotek. Nyttovärdering 2007-2008. No LIMIT - gränslösa användare är webbplatsernas hårda domare : slutrapport för LIMIT-projektet : ett samarbetsprojekt mellan nio länsbibliotek 2004-2007 Stockholm : Regionbibliotek Stockholm, 2008 http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/sites/4/2011/10/Limitrapportslutversion.pdf Nordiska afrikainstitutet. Kartläggning av NAIs bibliotek och olika organisationsformer. 2014. Utvä rdering och kvalitetsutveckling Ämnesord Specialbibliotek , Biblioteksutvärdering Specialbibliotek, Biblioteksutvärdering Publikation Nordiska afrikainstitutet. Review of NAI library. 2009. Specialbibliotek Riksbankens bibliotek i framtiden. 2011. Hur kan det säkerställas att biblioteket ger rätt stöd och service i framtiden. Workshops med förslag till bibliotekets framtidsinriktning. Riksdagsbiblioteket. Enkät. Användarundersökning våren 2010. Specialbibliotek Skolverket. Enkät. Biblioteksundersökning 2010. Universitetsbibliotek Skugga besökare i bibliotekslokalen: två studier vid campusbiblioteken Härnösand och Sundsvall, den ena genomförd i maj/juni 2014 och den andra i oktober 2014. /Mittuniversitetets bibliotek Statistiska centralbyrån. Kvalitetsutvärdering och konsekvensanalys av möjliga förändringar av SCB:s bibliotek. 2008. Specialbibliotek, Biblioteksutvärdering Användarunders ökningar, Informationskompetens, Universitetsbibliotek Specialbibliotek Folkbibliotek, Publik service på bibliotek Sjukhusbibliotek Infomations kompetens, Samtal, Undervisning, Universitets bibliotek Sjukhusbibliotek Användarundersökningar, Kundnöjdhet Biblioteksservice Kundservice, Universitets bibliotek Studenters informationsvanor: användarundersökning vid Linköpings universitetsbibliotek HT 2007 Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek. Kulturarvsutredning SLUB. 2013. Tack vare det meröppna biblioteket finns det bibliotek även för mig : en utvärdering av Veberöds meröppna bibliotek, 2010-2011. Malmö : KulturSkåne, 2011. http://www.skane.se/Public/Kultur/Utredningar%20och%20rapporter/Utvarde ring_Veberods_meroppna_bibliotek_2010-2011.pdf Thomas, Barbro: Vad är ett sjukhusbibliotek? : Utredning och förslag rörande sjukhusbibliotekens verksamhet Stockholm, 2012 http://www.kb.se/dokument/Bibliotek/utredn_rapporter/2012/Vad%20%C3% A4r%20ett%20sjukhusbibliotek,%202012.pdf Umeå universitetsbibliotek. Biblioteket deltar i lärarmöten inför och efter e n kurs där biblioteket deltar med utbildning i informationssökning. Universitetssjukhuset Örebro. Enkät om Patientbiblioteket – patienter respektive personel. Jämförelse 2009 och 2012. Uppsala UB: en systematisk utvärdering och förbättringar av servicen i dialog med användarna. Start ht-11. Lokaler, skyltning, öppettider, bemötande etc. fysiskt och virtuellt har varit i blickfånget. 30 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Ämnesord Specialbibliotek Informationskompetens, Studerande, Universitetsbibliotek Utvärdering, Länsbibliotek, Organisationsutveckling Användarundersökningar, Observation, Universitetsbibliotek Biblioteksplan, Målstyrning, Skolbibliotek Skolbibliotek Publikation Utredning av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens enhet för de areella näringarnas historia (ANH). 2013. Utvärdering om vad studenterna behöver lära sig inom informationskompetens, målgrupp f.d. studenter: The transition of academic information literacy into workplace information literacy – a challenge ahead / C. Brage, M. Rosell, J. Westerlund, M-L. Axelsson, K. Gustafsson Åman, M. Öström. Linköping University Library (Sweden) Utvärderingsrapport. Länsbibliotek Uppsala. Våren 2009. Vad gör våra användare på LiUB? : en observations- och intervjustudie. Linköping : Linköpings universitet, 2010 Växjö kommun, Centrumområdets skolbiblioteksplan och utvärdering. Växjö, 2013. http://ibiblioteket.wikispaces.com/Plan Ögland, Malin: Skolans bibliotek Stockholm : Statens Kulturråd, 2002 http://www.kulturradet.se/upload/kr/publikationer/2001/Skolans_bibl.pdf 31 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 4. Spridning av expertgruppens arbete Förutom att samla in och analysera utvärderingar önskade gruppen att praktisera och kommunicera arbete. Praktisera, genom att visa på hur man kan använda utvärderingar och uppföljningar i marknadsföringsarbetet. Kommunicera, genom att dels delta vid konferenser och nätverksmöten, dels arrangera en konferens för att sprida kunskaper kring kvalitets- och utvärderingsfrågor inom biblioteksvärlden. 4.1 Mötesplatskonferensen För att sprida kunskap om vårt arbete i expertgruppen valde vi att presentera vid konferensen Mötesplats inför framtiden i Borås 2013. Gruppens paper hade titeln Att utvärdera och använda resultaten och redogjorde för arbetet med kvalitetsfrågor så långt som arbetet kommit vid den tidpunkten. I papret presenterades syftet med arbetet och den metod som använts. Där fanns också en beskrivning av det verktyg, Utvärderingshjälpen, som expertgruppen har haft för avsikt att utforma. Vid konferensen presenterades en årscykel (fig. 3) som kan användas av bibliotek som väljer att arbeta med utvärderingsarbete och systematiskt kvalitetsutveckling i nära relation till måluppfyllelse. Årscykeln är också ett hjälpmedel i dialogen med beslutsfattare och det omgivande samhället. Utvärderingshjälpen är tänkt som ett hjälpmedel vid det årliga arbetet med systematisk utvärdering. 4.2 Representanternas nätverk Förutom de allmänna och publika tillfällena att sprida kunskap om expertgruppens arbete har medlemmarna via sina egna nätverk arbetat för att göra verksamheten välkänd. Expertgruppen har också via nätverken fångat upp idéer och synpunkter för utveckling av gruppens fortsatta arbete. I specialbibliotekens nätverk har expertgruppens representant informerat om det pågående arbetet samt efterlyst utvärderingar dels i Forum för specialbibliotekschefer och dels i Svensk biblioteksförenings nätverk för statliga bibliotek. Därutöver gavs en avslutande presentation av expertgruppens arbete 2012-2015 vid Forum för specialbibliotekschefers årsmöte 24 april 2015. 32 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Expertgruppens fyra representanter för Sveriges kommuner och landsting har uppmärksammat bristen på plattform för kommunikation. Expertgruppens arbete har presenterats i samband med följande regioners bibliotekschefsmöten: Göteborgsregionen, Västra Götal and, Stockholm och Värmland. Utöver dessa tillfällen har även kulturförvaltningen i Stockholms läns landsting med dess länskulturfunktioner, Stockholms stadsbiblioteks ledningsgrupp samt KBs partners 2 informerats. Sjukhusbibliotekens representant har informerat vid Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefers årsmöten, nätverksträffar och arbetsmöten samt medverkat vid utbildning för nyanställda sjukhusbibliotekarier och konferensen Innovation och tradition i Falun 25 maj 2012. Representanterna för SUHF-biblioteken gjorde i december 2012 ett utskick via SUHFs styrgrupp för Forum för bibliotekschefer för att få information om hur utvärderingar görs på universitets och högskolebiblioteken samt få in synpunkter på områden som borde belysas och/eller önskemål om utvärderingshjälpmedel. Vid diskussioner med andra lärosäten har representanterna uppmärksammat behovet av att dela erfarenheter av kvalitetsarbete, omvärldsbevaka internationell utveckling och trender inom området samt uppmuntra och stärka en kultur av systematiskt kvalitetsarbete. Skolbibliotekens representant har kontinuerligt informerat om expertgruppens verksamhet till Nationella Skolbiblioteksgruppen och mailinglistan ”skolbiblistan” för spridning i respektive medlems egna organisationer. Information har även getts under de regionala och nationella nätverksträffarna för skolbibliotekscentraler samt verksamhetsgruppen för skolbibliotek inom Svensk Biblioteksförening. Representanterna för utbildnings- och forskningsinstitutionerna inom biblioteks- och informationsvetenskap har informerat om expertgruppens arbete i det nationella nätverket för Biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar i Sverige samt under konferensen Framtidens bibliotek, Conductive. Utöver dessa tillfällen har gruppens arbete använts vid grundutbildningen då kvalitets-, uppföljnings- och styrningsfrågor har diskuterats. Reaktionerna under informationstillfällena har genomgående varit positiva och det har även framhållits att det finns ett behov av att stärka dessa fokusområden inom forskning och andra vetenskapsområden. Expertgruppens sekreterare har informerat om pågående arbete och mandat vid följande två konferenser: “Expert group for Evaluation and Quality” 20 september 2012 Library Assessment Seminar and LibQUAL+® Share Fair at Lund University (Sweden) samt “Är uppföljning 2 2013-2015 va r Sveri ges depåbibliotek och lånecentral, Internationella biblioteket, Ma lmö s tadsbibliotek och Regi onbibliotek Stockholm partner till KB. 33 Utvä rdering och kvalitetsutveckling användbart? Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling” 13 september 2012 Nationella referensgruppen (KB). 4.3 Konferensen Driva utveckling – statistik, utveckling och kvalitet I november 2014 anordnade expertgruppen konferensen Driva utveckling - Statistik, utveckling och kvalitet. Konferensen vände sig till ansvariga för lednings- och utvecklingsfrågor eller de som medverkar i utvärderings- och kvalitetsarbete. Dagen innehöll en blandning av metoder för kvalitetsmätning, modell för uppföljning och kvalitetsarbete samt mer övergripande reflektioner över utvärderingens bidrag i skarpa samhällspolitiska beslutslägen. Inger Persson, lektor vid Institutionen för statistik vid Uppsala universitet, inledde dagen med en presentation om hur statistik används i medierna och hur siffrorna kan bli totalt missvisande genom att vinklas och vridas för att skapa rubriker eller av ren okunskap. Nästa talare var samhällsanalytikern Gunnar Wetterberg som resonerade kring hur utvärderingsresultaten används i beslutsprocesser. Efter lunch presenterade Heather Bergdahl från Statistiska Centralbyrån hur de har tagit sig an problematiken med att utvärdera sin utvärderande verksamhet. Cecilia Ranemo, KB, presenterade det nya statistikformuläret. Katarina Kristoffersson, Säffle kommuns Kulturchef, tillsammans med Cecilia Natvig, enhetschef vid Uppsala universitetsbibliotek, berättade om expertgruppens arbete med att ta fram en modell för utvärdering och kvalitetsutveckling för alla biblioteksverksamheter. Dagen avrundades med en paneldiskussion om viktiga framtidsfrågor inom området. Panelen bestod av Lars Höglund från SOM institutet, Heather Bergdahl, Cecilia Ranemo och Patrik Hernwall, forskare från SU. Moderator var Angela Zetterlund, lektor vid Biblioteks och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. En aktiv publik, på drygt 60 bibliotekarier från olika verksamheter spritt över hela Sverige, bidrog med frågor och intressanta reflektioner som ytterligare konkretiserade Bibliotekssveriges splittrade utvecklingsområden. Visioner och tankar kring biblioteksutvärderingarnas effekter i samhället uppmärksammade flera problemområden både på lokal som nationell nivå. 4.4 Sammanfattning och konklusion av spridningsarbetet Expertgruppens medlemmar har vid flera tillfällen redovisat sitt arbete, främst i de olika nätverk som respektive representant funnits med i. Konferensen som expertgruppen anordnade visade på ett intresse för frågan om utvärdering och kvalitet, men samtidigt kan deltagarantalet kännas lite begränsat med tanke på antalet bibliotek i Sverige. Deltagarna i expertgruppen redovisar också svårigheten att nå ut med expertgruppens arbete i ett större perspektiv i respektive bibliotekstyper. För att nå fler bibliotek och biblioteksanställda hade det varit önskvärt att de olika expertgrupperna haft gemensamma seminarier på Bok- och biblioteksmässan och/eller på Biblioteksdagarna. Kunskapsdelningen i gruppen om respektive biblioteks olika arbetssätt och kvalitets- och utvärderingsarbete har varit stor och tillfört gruppens medlemmar en fördjupad kunskap. 34 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 4.5 Utanför expertgruppen Som ett ytterligare led i att sprida kunskap och att skapa opinion kring bibliotekens kontinuerliga arbete och också som svar på mediernas kommentarer till biblioteksstatistiken, valde deltagarna i gruppen att tillsammans skriva en debattartikel till svenska dagstidningar. Artikeln fick titeln Mer än 100 miljoner besökare kan inte ha fel - biblioteket är Sveriges mest användbara arena! 3 Artikeln publicerades i några lokaltidningar och i Biblioteksbladet. Artikeln undertecknades med deltagarnas namn och respektive biblioteksinstitution. Tidningen Vi publicerade i augusti 2013 en artikel om svenska bibliotek med titeln Bye bye bibblan?4 Artikeln frågar sig om biblioteken är vår tids dinosaurier, ett utdöende släkte. Artikelförfattaren, Anders Mildner, menar att biblioteken står inför en stor kris och att man desperat försöker hitta lösningar på denna kris. Deltagarna bestämde sig för att sv ara på artikeln via en insändare, undertecknad av respektive deltagare och med bibliotekets namn tydligt. Svaret fick namnet Vilka är dinosaurier? I svaret ville författarna nyansera bilden av det döende biblioteket och hänvisar till den debattartikel gruppens deltagare skrivit, men som inte antagits av särskilt många dagstidningar. I svaret problematiserar deltagarna kring vem som för biblioteksdebatten och varför inte de som är insatta i bibliotekens uppdrag får plats på scenen för en öppen och konstruktiv debatt. 3 4 http://biblioteksbladet.se/2013/06/27/expertgruppen-vill-nyansera-bilden/ http://www.vi-tidningen.se/2013/09/bye-bye-biblioteket/ 35 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 5. Utlysning av projektmedel 5.1 Utlysningar från expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling I KB:s modell för inflytandestruktur, där expertgruppen ingått, har årligen projektmedel för utvecklingsprojekt av nationellt intresse delats ut. Expertgruppen har tagit del av de projektansökningar som har svarat på den utlysning som gruppen formulerat. Utlysning som användes för båda ansökningsomgångarna 2012 och 2013 lyder: ”Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling arbetar i vid bemärkelse med frågor rörande kvalitetsutveckling och förbättringsarbete. I detta ingår bl.a. biblioteksstatistik, uppföljning, utvärdering och metoder för kvalitetsförbättring. Expertgruppen önskar i första hand ansökningar inom följande områden: Jämförande och fördjupad analys mellan olika bibliotekstyper avseende värdet av olika utvärderingsmetoder eller verktyg (kvalitativa som kvantitativa) för utvärdering och/eller uppföljning av verksamheten samt i kvalitetsarbete. Analys av hur resultaten från redan genomförda utvärderingar har kommit att användas i bibliotekens och/eller uppdragsgivarens beslutsprocesser. Hur kan stöd till lärande samt bibliotekens stöd i lärandeprocessen följas upp och utvärderas? Vilka verktyg eller metoder har använts eller kan användas i dessa sammanhang? Vi ser gärna att projekten utförs av flera bibliotek tillsammans och gärna av olika bibliotekstyper. Resultaten ska kunna spridas och användas av andra bibliotek och kunna ingå i nationella analyser.” Nedan görs en kort uppsummering av beviljade projekt: 36 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Biblioteksbesökets värde – en studie av besökarna vid Södertörns högskolebibliotek, Huvudbiblioteket i Huddinge och Flemingsbergs områdesbibliotek. Projektet har utförts av Södertörns högskolebibliotek. Projektledare: Ann-Sofie Wennbrink Dnr: 51-KB 726-2012 Bidrag från KB: 217 000 kr. Slutredovisning: 2014-12-18 Projektet har drivits av Södertörns högskolebibliotek och Bibliotek Huddinge i samarbete med Regionbibliotek Stockholm. Följeforskare Pamela Schultz Nybacka (Södertörns högskola) har deltagit under hela projekttiden. De frågor som projektet sökt svar på är vad besökarna gör på biblioteket, vilka värden de finner och hur det fysiska rummet stödjer besökarnas aktiviteter. Metoden som används är observationer i kombination med intervjuer. Samtidigt utforskas rummets betydelse teoretiskt utifrån de värden som skapas. Biblioteksbesökets värde - en studie av besökarna vid Södertörns högskolebibliotek och Huddinges Huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek Metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens Projektet har utförts av Göteborgs universitetsbibliotek. Projektledare: Karin Pettersson Dnr: 51-KB 719-201 Bidrag från KB: 475 717 kr. Slutredovisning: 2014-02-15 Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitetsbibliotek, Lunds uni versitetsbibliotek och Hulebäcksgymnasiets bibliotek (Mölnlycke). Projektet har haft tre faser. I den första gjordes en litteraturgenomgång av internationell forskningslitteratur kring utvärdering. Litteraturstudien mynnade ut i en sammanställning av metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens. I fas två testades ett urval av de sammanställda utvärderingsverktygen på biblioteken i Göteborg, Lund och Mölnlycke. Resultaten från testerna integrerades med sammanställningen från litteraturstudien till det som är projektets huvudresultat, verktygslådan. Verktygslådan är uppdelad i följande metodavsnitt: informell utvärdering, klassrumsbedömning, kunskapstest, attitydundersökning, prestationsbedömning, studenters bedömning av sig sj älva och varandra, intervju och andra typer av hjälpmedel. I varje avsnitt ges exempel på olika tillämpningar av respektive metod, samt litteraturhänvisningar till relevant litteratur. Projektets tredje fas är spridning av resultaten i form av verktygslådan. Slutrapport , Verktygslåda Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Projektet har utförts av Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås. Projektledare: Karen Nowé Hedvall. Dnr: 51-KB 866-2013 Bidrag från KB: 390 000 kr. Slutredovisning: 2015-03-25 Projektet (studien) utförs av Karen Nowé Hedvall, Cecilia Gärdén, Margareta Lundberg Rodin, Gullvor Elf vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap. Studiens syfte har varit att undersöka hur utvärderingar kan användas i utvecklings- och 37 Utvä rdering och kvalitetsutveckling förändringsarbete vid svenska bibliotek. Fyra olika projekt har undersökts genom intervjuer och materialstudier. Många av intervjupersonerna definierar utvärdering som en skriftlig rapport. Ändå visar studien på att det är delaktighet i utvärderingsprocessen som har mest effekt över tid. Ett flertal faktorer identifieras ha betydelse för huruvida utvärderingens resultat kommer att påverka verksamheten. De studerade projekten/biblioteken placeras i ett teoretiskt ramverk som ger en översikt över de olika drivkrafterna för en utvärdering och de olika sätten att använda utvärderingsresultaten. Att åstadkomma förändring 5.2 Utlysning från expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning Även inom expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning genomfördes en utlysning som löd: ”Strategisk kompetensutveckling och verksamhetsutveckling baserad på forskning blir allt viktigare för biblioteken. KB ger därför stöd till kompetensutveckling och forskningsanknytning med hjälp av centrala medel inom ramen för ordinarie bidragshantering. Vi välkomnar ansökningar om kompetensutveckling och forskningsanknytning inom biblioteksverksamhet. Projektidéerna ska vara nyskapande och avse strategiskt viktiga områden. Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning uppmuntrar särskilt projektansökningar om forskande förhållningssätt i praktiken samt kompetensutveckling kopplat till professions - och verksamhetsutveckling knuten till forskning. Nytänkande metoder uppmuntras, liksom samverkan mellan flera bibliotek eller relevanta aktörer. Spridningseffekter av kompetensutveckling och projektresultat ser vi som en väsentlig faktor och bör beskrivas i ansökan. ” Nedan görs en kort uppsummering av beviljade projekt: Fortbildningskurser för medicinska bibliotekarier 2012 Projektet drevs av Hälsouniversitets bibliotek vid Linköpings universitetsbibliotek Projektledare: Eva Sofia Svensson. Projektet delfinansierades med kompetensutvecklingsmedel från KB. Dnr: 51-KB996-2011 Bidrag: 35 000 kr. Slutredovisning: 2012-12-31 Hälsouniversitets bibliotek vid Linköpings universitetsbibliotek genomförde tillsammans med Lunds universitets bibliotek och Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer fortbildningskurser för medicinska bibliotekarier under 2012. Kompetensutveckling för informationsspecialister Projektet drevs av Svensk förening för informationsspecialister. Projektledare: Peter Almerud. Projektet delfinansierades med kompetensutvecklingsmedel från KB. Dnr: 51-KB993-2011 Bidrag: 248 000 kr. Slutredovisning: 2012-12-31 38 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Syftet med projektet var att höja informationsspecialisters yrkestekniska kompetens genom att arrangera seminarier och workshops med deltagare från olika typer av bibliotek. Seminarierna genomfördes på olika orter i landet. Strategier för bibliotekens roll i vuxnas lärande Projektet drevs av Regionförbundet/Regionbiblioteket, Kalmar. Projektledare: Christer Bergqvist. Projektet delfinansierades med kompetensutvecklingsmedel från KB. Dnr: 51-KB982-2011 Bidrag: 390 000 kr. Slutredovisning: 2015-09-03 De ständigt ökande möjligheterna till nätbaserat lärande innebär att en stor del av studier i framtiden bedrivs utanför campus. Det medför att kraven på folkbiblioteken ökar, liksom kraven på samarbete mellan akademiska bibliotek och folkbibliotek. En analys av biblioteksservice till distansstuderande vid universitet har gjorts, samt en metodhandbok med strategier och metoder för folk- och universitetsbibliotek. Syftet var att ge bibliotekarier vid olika typer av bibliotek strategier och metoder för att kunna svara mot de behov och krav som vuxenstuderande kommer att ha i framtiden. Länk till slutrapport, länk till strategier. Trends for the future: creating strategies to meet challenges, EAHIL Workshop 2013 Projektet drevs av Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket. Projektledare: Christer Björklund. Projektet delfinansierades med kompetensutvecklingsmedel från KB. Dnr: 51-KB681-2012. Bidrag: 87 000 kr. Slutredovisning: 2013-12-31 Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket arrangerade EAHIL Workshop i juni 2013. Syftet med projektet var att förbereda deltagarna för framtida förändringar i hälso- och sjukvården och universitetsvärlden som påverkar de medicinska biblioteken. Dessutom var avsikten att erbjuda ett nytt koncept för genomförande av internationella workshopar, och som bygger på interaktion och att samtliga deltagare deltar aktivt. Länk till rapport. 17th International Conference on Electronic Publishing. Mining the Digital Information Networks Projektet drevs av Blekinge Tekniska Högskola, biblioteket. Projektledare: Peter Linde. Projektet delfinansierades med kompetensutvecklingsmedel från KB. Dnr: 51-KB705-2012. Bidrag: 75 000 kr. Slutredovisning: 2013-06-25 Blekinge Tekniska Högskolas bibliotek arrangerade 17th International Conference on Electronic Publishing 13-14 juni 2013, samt en "pre-conference workshop" 12 juni. Temat för konferensen var insamling, hantering och analys av digitalt publicerat material, samt att hitta metoder att göra detta material mer användbart och tillgängligt. Cirka 70 delegater från 16 länder deltog. Mer information och videoinspelningar finns på denna länk. 39 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Internationella föreläsare på konferensen Creating Knowledge VII augusti 2013 Projektet drevs av Lunds universitets bibliotek. Projektledare: Jette Guldborg Petersen. Projektet delfinansieras med kompetensutvecklingsmedel från KB. Dnr 51-KB 708-2012. Bidrag 50 000 kr. Slutredovisning: 2013-12-31 Lunds universitets bibliotek arrangerade konferensen Creating Knowledge VII i augusti 2013. Syftet med konferensen var att skapa förutsättningar för studenters självständiga livslånga lärande genom att belysa olika aspekter av hur utbildningskvaliteten kan förstärkas och utvecklas med ett ökat samarbete över professionsgränserna. Konferensen fokuserade därför på samarbetet mellan studenter, lärare och bibliotek, samt att skapa en gemensam förståelse för informationskompetensens betydelse i lärandeprocessen. Länk till rapporten. 40 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Expertgruppens slutord Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling har under sina dryga tre år engagerat sig på många sätt. Den har fört samman bibliotek av alla typer och gett oss ett nytt ”vi”. Gruppen har funnit att kvalitetsarbete och utvärdering är något alla arbetar med och att det finns fler likheter än skillnader. Alla kämpar med verksamhetsutveckling, nedskärningar och hur statistik och systematiska verksamhetsanalyser kan användas för att lära mer om hur våra bibliotek fungerar och bidrar. Gruppens mandattid är till ända, men frågorna lever i praktiken kvar. Gruppen upplever att man bara skrapat på ytan av ett stort och komplext problemområde samt tagit ett första steg mot att skapa ett gemensamt språk kring frågor om kvalitet, effektivitet och värde. KB tog ett naturligt, men djärvt, beslut när expertgruppen för biblioteksstatistik utvecklades till att omfatta hela utvärderings- och kvalitetsområdet. KB:s nya uppdrag med att stödja samverkan inom hela det allmänna biblioteksväsendet har bidragit till en stärkt kvalitets- och utvärderingsdiskurs med medlemmar från olika bibliotekstyper. Biblioteken har olika avnämare, men trots det många gemensamma arbetssätt och utmaningar. Nu behöver samverkan inom området fortsätta och det finns ett behov av att fullf ölja arbetet med att samla kompetens och diskussion framåt. Hur kan vi tillsammans möta frågor inom verksamhetsutveckling, ledarskap, kompetensarbete och forskande förhållningssätt? Här har alla typer av bibliotek att vinna på ett fortsatt samarbete och samverkan. Behovet finns där. Hur möter vi det? 41 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Referenslista Aleman, L. (2009). Ett steg till!: en metodbok för biblioteksutveckling : Tvinningprojektets slutrapport. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm. Tillgänglig: http://regionbiblioteket.se/publicerat/ett-steg-till-en-metodbok-for-biblioteksutveckling/ (2015-10-26) Audunson, Ragnar (1995). Bibliotekforskningen mellom praksis og akademia.. Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen / redaktör: Lars Höglund. S. 32-37 Bawden, David (1990). User-oriented evaluation of information systems and services. Aldershot: Gower Bibliotek i nationens tjänst, Slutrapport 2014-02-17(2014). Stockholm: Kairos Future för Svensk biblioteksförening. Tillgänglig: http://www.biblioteksforeningen.org/wpcontent/uploads/2014/05/Kairosrapport-140424.pdf (2015-04-09) Borrman, Pia & Hedemark, Åse (2015). Leonards plåster : om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm. Tillgänglig: http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/sites/4/2015/02/Leonards_plaster_utskrift.pdf (2015-11-03) Corrall, Shiela (2009) ”Strategic Development” s. 213-266. In Brine, Alan (2009). Handbook of library training practice and development. Volume three. Crossan, Mary & Guatto, Tracy (1996) "Organizational learning research profile", Journal of Organizational Change Management, Vol. 9 Iss: 1, pp. 107 - 112 Doran, G. T. (1981). There's a S.M.A.R.T. way to write management's goals and objectives. Management Review (AMA FORUM) 70 (11), 35–36. Ehde Andersson, M., Kollberg, E., & Zetterberg, K. (2008). MVG Metodutveckling, visioner och grunder – mot en ny litteraturförmedling för barn och unga. Paper presenterat vid konferensen Mötesplats Borås 15-16 oktober 2008, Borås. Tillgänglig http://bada.hb.se/bitstream/2320/4070/4/MVGEdheKOllbergZetterberg.pdf (2015-09-11) Eliasson, Anette & Jansson, Eiler (2011). Konsten att synliggöra bibliotek: ett halländskt projekt 2009-2010. [Elektronisk resurs] Halmstad: Regionbibliotek Halland Tillgänglig: http://www.regionhalland.se/PageFiles/32017/konsten-att-synliggora-bibliotek2011.pdf (2015-04-09) 42 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling (2013). Att utvärdera och använda resultaten - vilka avtryck ger bibliotekens utvärderingar i samhället? Tillgänglig: http://www.hb.se/Global/BHS/M%C3%B6tesplats/M%C3%B6tesplats%202013/Bergren%20et% 20al%202013.pdf (2015-08-25) Granberg, Otto. & Ohlsson, Jon. (2015). Från lärandets loopar till lärande organisationer. Johanneshov: MTM Gärdén, Cecilia & Nowé Hedvall, Karen (2014). Lärande i biblioteket: utvärdering av KUBprojektet. [Sverige]: Författarna och Region Värmland Tillgänglig: https://kubprojektet.files.wordpress.com/2014/10/webb_kubrapport.pdf (2015-04-09) Harmon, Charles & Messina, Michael (eds.) (2013) Using Social Media in Libraries : Best Practices. Best Practices in Library Services Series. Lanham, MD: Rowman & Littlefield. Harvey & Sayers (2009) “The Austrailian Training Sceen”. In Brine, Alan (2009). Handbook of library training practice and development. Volume three [Elektronisk resurs]. HiNK – huvudbibliotek i nya kommuner: en projektrapport. (2006). Länsbibliotek Uppsala, & Regionbibliotek Stockholm. IFLA (2013) Surfa på vågen eller hamna I bakvattnet? Att navigera I en informationsmiljö under utveckling: Insikter från IFLA Trend Report Tillgänglig: http://trends.ifla.org/files/trends/assets/ifla-trend-report_swedish.pdf (2015-04-09) Jacobsen, D.I. & Thorsvik, J. (2008). Hur moderna organisationer fungerar. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur Kock, Henrik (red.) (2010). Arbetsplatslärande: att leda och organisera kompetensutveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Kompobib 2020 (2013) Tillgänglig: http://kompobib2020.blogspot.se/ (2015-09-11) Kungliga biblioteket (2013). Handbok: KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan. 2012-2014. Stockholm: Kungliga biblioteket. Tillgänglig: http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/referensgrupper/inflytandestruktur%2020122014/Handbok_reviderad2013%20%283%29.pdf (2015-08-13) Limberg, Louise & Lundh, Anna Hampson (red.) (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap [Elektronisk resurs] : en forskningsantologi. Lund: BTJ förlag Markless, Sharon & Streatfield, David (2013). Evaluating the impact of your library. 2 ed. London: Facet Publishing 43 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Melbi, Märit, Norberg, Måns, Sedigh, Per & Torége, Jan (2014) Vägval för framtiden, utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025, rapport nr 2. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Tillgänglig: http://skl.se/download/18.547ffc53146c75fdec079e4b/1404478740292/skl-15-trender-vagvalfor-framtiden-2025.pdf (2015-04-09) Molander, (1993), Kunskap i handling,. Göteborg: Daidalos Mårdh, Laila, Schöön, Yvonne & Wesley, Ingalena (red.) (1991). Kunskap, känsla, fantasi, erfarenhet: om att förbättra vår arbetsmiljö. 5, Fördjupad psykosocial arbetsmiljöundersökning. Tullinge: Samhall Nolin , Jan (2013),"The special librarian and personalized meta-services", Library Review, Vol. 62 Iss 8/9 pp. 508 - 524 Olaisen, J., Djupvik, O. & Lövhöiden, H. (1994) Patologiske processer i de offentlige bibliotekssysteme. Svensk Biblioteksforskning nr.2 s. 1-16. Parasuraman, A, Berry, Leonard L. & Zeithaml, Valarie A. (1990). An empirical examination of relationships in an extended service quality model. Cambridge, Mass.: MSI Prytherch, Ray (2009) “Foreword”; “Introduktion”. In Brine, Alan (2009). Handbook of library training practice and development. Volume three [Elektronisk resurs]. På säker grund: en Delfiundersökning om vilken biblioteksforskning som behövs. (2009). Stockholm: Svensk biblioteksförening. Tillgänglig: http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Pa_saker_grund.pdf (2015-04-09) Rådet för kommunala analyser och jämförelser (2005). Jämförelsevis: styrning och uppföljning med nyckeltal i kommuner och landsting : betänkande. (Statens offentliga utredningar 2005:110) Stockholm: Fritze. Røvik, Kjell Arne (2000). Moderna organisationer: trender inom organisationstänkandet vid millennieskiftet . 1. uppl. Malmö: Liber Sandgren, Torgny, & Nathanson, Calle (2010). Läns- och folkbibliotek : Lokala utvecklingsbehov och nationella insatser : Enkät om kungliga bibliotekets framtida roll. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting Tillgänglig: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-537-1.pdf (2015-08-24) Siljedahl, Niklas. (2013). BESÖK (Bibliotekspersonal i E-län Samverkar för Ökad Kompetens). Tillgänglig: http://projektbesok.se/ (2015-08-24) Walters, T., & Skinner, K. (2011). New roles for new times: Digital curation for preservation. Washington, DC: Association of Research Libraries. Tillgänglig: 44 Utvä rdering och kvalitetsutveckling http://www.arl.org/storage/documents/publications/nrnt_digital_curation17mar11.pdf (2015-04-09) Vedung, Evert (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. 3., [omarb. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Vestheim, Geir (1997). Libraries as agents of the public sphere: pragmatism contra social responsibility. Kulturvetenskaplig forskning - ett fält i utveckling / utgiven av Eva Lilja och Jill Onsér-Franzén. S. 227-240 Zetterlund, Angela (2004). Att utvärdera i praktiken: en retrospektiv fallstudie av tre program för lokal folkbiblioteksutveckling. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet Ögland, Malin (2014). Från Kalix till Ystad: observationer på folkbibliotek. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm. Tillgänglig: http://regionbiblioteket.se/wpcontent/uploads/sites/4/2014/10/Fr%C3%A5n-Kalix-till-Ystad-webbversion.pdf (2015-10-26) Ögland, Malin, Lundgren, Lena & Wockatz, Kerstin (2010). Mäta och väga: om statistik och effektivitet på folkbibliotek. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm. Tillgänglig: http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/sites/4/2013/08/Mätaoväga_medframsida.pdf (2015-10-26) Förslag till vidare läsning: Aabø, S., Audunson, R. & Vårheim, A. 2010, "How do public libraries function as meeting places?", Library and Information Science Research, vol. 32, no. 1, pp. 16-26. Bawden, David & Robinson, Lyn (2012). Introduction to information science. London: Facet Berry, Leonard L. & Parasuraman, A. (1991). Marketing services: competing through quality. New York: Free Press Eriksson, Catarina & Zetterlund, Angela (2008). Den svenska biblioteksgeografin [Elektronisk resurs]. Borås: Högskolan i Borås. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2320/5276 (2015-08-25) Folkebibliotekerne i vidensamfundet Elektronisk resurs : rapport fra Udvalget om folkebibliotekerne i vidensamfundet. (2010). Köbenhavn: Styrelsen for Bibliotek og Medier. Tillgänglig: http://kb-prod-dab01.kb.dk:8080/wayback/20100419233102/http://www.bibliotekogmedier.dk/fileadmin/publika tioner/rapporter_oevrige/folkebib_i_vidensamfundet/pdf/Folkebib__i_videnssamf.pdf (201504-09) Franke-Wikberg, Sigbrit & Lundgren, Ulf P. (1980-1981). Att värdera utbildning. Stockholm: Wahlström & Widstrand 45 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Gellerstam, Göran (2002). Kvalitetsutveckling och kvalitetsmodeller för högskolans bibliotek: en förstudie. Stockholm: Högskoleverket Giertz, Birgitta (2000). Uppfattningar av kvalitet: en genomgång av litteratur om kvalitet och kvalitetsarbete. Uppsala: Enheten för utveckling och utvärdering, Univ. Grönroos, C(1984),"A Service Quality Model and its Marketing Implications", European Journal of Marketing, Vol. 18 Iss 4 pp. 36 – 44 Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1108/EUM0000000004784 (2015-09-11) Johansen, CG & Pors, N-O (1996). Kvalitetsledelse og materialevalg.. Faglitteratur / under medvirken af et redaktionsudvalg bestående af Erik Alstrup . S. 317-351. Jochumsen, Henrik & Hvenegaard Rasmussen, Casper (2000). Gør biblioteket en forskel?. 1. udg. København: Danmarks Biblioteksforening March, James G. & Heath, Chip (2009[1994]). A primer on decision making: how decisions happen. New York: Free Press Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik: fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur Litteraturutredningen (2012). Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi. Stockholm: Fritze Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/15600/a/187846 (2015-10-26) March, James G. & Olsen, Johan P. (1989). Rediscovering institutions: the organizational basis of politics. New York: Free Press Markless, Sharon & Streatfield, David (2006). Evaluating the impact of your library. London: Facet Publishing Parasuraman, A, Valarie A. Zeithaml and Leonard L. Berry. (2000) A Conceptual Model of Service Quality and Its Implications for Future Research. Page 45 of 41-50 Pors, Niels Ole. & Johannsen, Carl Gustav. (red.) (2013). Evidens og systematiske reviews: en introduktion. 1. udgave. Frederiksberg: Samfundslitteratur. Pors, Niels Ole, Hernon, Peter (2013). Library Leadership in the United States and Europe. Santa Barbara, Calif.: Libraries unlimited Pors, Niels Ole (2007). Strategi, værdi og kvalitet. 1, Teorier og metoder. København: Danmarks biblioteksforening Pors, Niels Ole (2007). Strategi, værdi og kvalitet. 2, Værktøjer og indikatorer. København: Danmarks biblioteksforening 508 – 524. Røvik, Kjell Arne (1991). Fra teori til teknikk: private organisasjonsutviklingsfirmaer i offentlig sektor . Oslo: Tanod Wallberg, Harriet (2014) Finansiering av starka forskningsmiljöer. 2004 (Ds 2004 021) 46 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Vedung, Evert & Dahlberg, Magnus (2013). Demokrati och brukarutvärdering. 2., [rev] uppl. Lund: Studentlitteratur Zetterlund, Angela (2013). Om hur frivilliga initiativ arbetar för en ökad digital delaktighet: en rapport. Kalmar: Linnéuniversitetet Ögland, Malin (2013). Taxonomier: verktyg för biblioteksutveckling. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm Tillgänglig: http://regionbiblioteket.se/publicerat/taxonomier-verktyg-forbiblioteksutveckling/ (2015-04-09) 47 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Bilaga 1 Deltagare Ordförande: Maria Törnfeldt, Gävle stadsbibliotek, 2012-01 – 2013-03 Cathrine Berggren, Mittuniversitetets bibliotek, ställföreträdande 2013-03 – 2014-01 Krister Hansson, Regionbibliotek Stockholm, 2014- 01 – 2015-06 Vice ordförande: Cathrine Berggren, Mittuniversitetets bibliotek, 2012-09 – 2015-06 Sekreterare: Elisabet Ahlqvist, KB 2012-01 – 2015-06 Medlemmar: Håkan Carlsson, Göteborgs universitetsbibliotek 2012-01 – 2015-06 Krister Hansson, Regionbibliotek Stockholm 2012-01 – 2015-06 Gunnel Olsson, Folkbiblioteken i Lund/Skolbibliotekscentralen 2012-01 – 2015-06 Katarina Kristoffersson, Arvika Bibliotek 2012-01 – 2014-08, Säffle kommun 2014-08-2015-06 Marie Källberg, Karolinska universitetssjukhusets bibliotek 2012-01 – 2015-06 Cecilia Natvig, Uppsala universitetsbibliotek 2012-01 – 2015-06 Viveka Norström Hallberg, Talboks- och punktskriftsbiblioteket (nu MTM) 2012-01 – 2013-07 Helena Kettner Rudberg, Myndigheten för tillgängliga medier, 2013-07 – 2015-06 Anna Nyströmer, SCB:s bibliotek, 2012-01 – 2013-07, 2014-02 – 2015-06 Ilona Johansson, FMV – Försvarets materielverk, 2013-07 – 2014-02 Angela Zetterlund, Linnéuniversitetet, B&I 2012-01 – 2015-06 David Jonsson, Stockholms stadsbibliotek 2013-01 – 2014-12 48 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Från expertgruppen för Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning överflyttades genom beslut Dnr 237-KB 290-2013 tre medlemmar från och med 2013-07-09: Annelie Janred, (Chalmers tekniska högskola) Göteborgs universitet, Biomedicinska biblioteket, 2013-07 – 2015-06 Claes Lennartsson, Högskolan i Borås, Sektionen för Biblioteks- och informationsvetenskap. 2013-07 – 2015-06 Anette Eliasson, Biblioteken i Mölndal, 2013-07 – 2015-06 Adjungerad från KB: Cecilia Ranemo, Utredare, statistikansvarig för officiell biblioteksstatistik KB, 2012-01 – 2015-06 49 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Bilaga 2 Konferensprogram Driva utveckling - Statistik, utveckling och kvalitet Tid: 19 november 2014, klockan 09.15-16.00 Plats: Stockholm, Kungl. Biblioteket, Hörsalen Kungl. bibliotekets expertgrupp för kvalitet och utvärdering sammanfattar sina första år av systematisering av biblioteksfältets utvärderings- och kvalitetsmetodik genom en endagskonferens. Vi blandar inslag om metoder för kvalitetsmätning, modell för uppföljning och kvalitetsarbete med mer övergripande reflektioner över utvärderingens bidrag i skarpa samhällspolitiska beslutslägen och sätter biblioteken i centrum. Vi vänder oss till er som har ansvar för lednings- och utvecklingsfrågor och ni som har att genomföra eller på olika sätt medverka i utvärderings- och kvalitetsarbete i verksamheten. Program 09.15 Kaffe och registrering 09.30 Välkomsthälsning av ordföranden i Expertgruppen för Utvärdering och kvalitet, Krister Hansson, Regionbibliotek Stockholm. 09.45 En av tre män har prövat hasch? Eller har de inte det...? Hur entydiga är våra statistiska resultat? Inger Persson, Uppsala universitet. 10.45 Hur använder vi utvärderingsresultaten i våra beslutsprocesser? Vilket värde har mjuk respektive hård kunskap i olika typer av strategiska skeenden? Gunnar Wetterberg, Samhällsanalytiker. 11.45 Lunch 13.00 ASPIRE - A System for Product Improvement Review and evaluation, ett modernt system för uppföljning och utvärdering. Heather Bergdahl, Statistiska Centralbyrån. 13.30 “Så kan du använda den nya officiella biblioteksstatistiken till att följa upp din verksamhet” Cecilia Ranemo, Kungl. biblioteket. 14.00 En modell för utvärdering och kvalitetsutveckling för alla verksamhetstyper. Cecilia Natvig, Uppsala universitetsbibliotek och Katarina Kristoffersson, Säffle kommun. 14.30 Kaffe 50 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 15.00 Angela Zetterlund leder en paneldiskussion om viktiga framtidsfrågor som rör utvärdering, kvalitet och statistik. Paneldeltagare: Lars Höglund, SOM-undersökningarna, Heather Bergdahl, SCB och Cecilia Ranemo, KB. 15.50 Avslutning Medverkande talare Heather Bergdahl, Statistiska Centralbyrån, Stockholm Katarina Kristoffersson, kulturchef, Säffle Krister Hansson, Regionbibliotek Stockholm Lars Höglund, professor, Institutionen för Media & Kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Cecilia Natvig, enhetschef Uppsala universitetsbibliotek Inger Persson, Enheten för statistisk analys, Uppsala universitet Cecilia Ranemo, ansvarig för statistik och analys, Kungl. biblioteket Gunnar Wetterberg, historiker och författare, samhällsanalytiker Angela Zetterlund, fil. dr, Biblioteks- och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet. Kalmar/Växjö 51 Utvä rdering och kvalitetsutveckling Bilaga 3 Dagordningar åren 2012–2015 52 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 53 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 54 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 55 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 56 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 57 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 58 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 59 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 60 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 61 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 62 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 63 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 64 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 65 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 66 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 67 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 68 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 69 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 70 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 71 Utvä rdering och kvalitetsutveckling 72
© Copyright 2024