November 2015
Hong Kong
LANDFAKTA - HONGKONG SAR, KINA
Officiellt namn:
Huvudstad:
Yta:
Folkmängd:
Befolkning:
Befolkningstillväxt:
Språk:
Religion:
Statsskick:
Statschef:
Regeringschef:
Utrikesminister:
Politiska partier:
Senaste val:
Nästa reguljära val:
Valuta:
Växelkurs
BNP (total):
BNP/capita:
BNP-tillväxt:
Inflation:
Arbetslöshet:
Viktigaste näringar:
Budgetbalans:
Hong Kong Special Administrative Region
of the People's Republic of China
Hongkong
1104 km2
7,3 miljoner (6 553,26 inv./km2)
93,6 % kineser och 6,4 % övriga
+ 0,7% (2015)
Kantonesiska och engelska; kunskaper i mandarin
(putonghua) är ännu begränsade men ökar
Buddhism, Taoism, Katolicism, Protestantism, Islam,
Hinduism, Judendom, Konfucianism och Sikhism.
Särskild Administrativ Region (SAR)
inom Folkrepubliken Kina
President Xi Jinping, Peking
Chief Executive C Y Leung (Leung Chun-Ying)
Wang Yi, Peking
Democratic Alliance for the Betterment and Progress of
Hong Kong (DAB), Federation of Trade Unions, Liberal
Party, Democratic Party, Civic Party, Labour Party,
Economic Synergy, People Power
Legislative Council (LegCo) 2012, Chief Executive 2012
Legislative Council (LegCo) 2016, Chief Executive 2017
Hongkongdollar (HKD)
1 HKD = ca 1,02 SEK (Januari 2015). HKD-USD 7,754
400,607 miljarder USD (2015)
55 167 USD (2015)
2,4 % (2015)
2,1% (Oktober 2015, HKMA) Prognos 2,5 % år 2015
2,9% (2015)
Bank/finans, turism, logistik, handel och producenttjänster
3,5 % av BNP
Valutareserv:
Räntebärande utlandsskuld:
Statens utlandsskuld:
Varuexport:
Varuexporttillväxt:
Viktigaste exportprodukter:
Varuimport:
Varuimporttillväxt:
Viktigaste importprodukter:
Största handelspartners:
Svensk export till Hongkong:
Svensk import från Hongkong:
341,2 miljarder USD (2015)
9943 miljard HKD (brutto, alla sektorer, kv 2, 2014, HKMA)
11,1 miljarder HKD (kv 2, 2014, HKMA)
499,409 miljarder USD (2015)
-4,6 % (September 2015)
Elektronik, textil
524,280 miljarder USD (2015)
-7,6 % (September 2015)
Konsumtionsvaror, råmaterial, halvfabrikat, kapitalvaror
Kina, EU, USA, Japan, Taiwan, Singapore
4,3 miljarder SEK (2014), ökning med 8,3 % för kv2 2015
2,5 miljarder SEK ( 2014)
(Statistikkällor: HK Government/ Census & Statistics Dept, SCB, Kommerskollegiet samt Economist Intelligence Unit.
Historik
Hongkong utgörs av Hongkongön, som tillföll Storbritannien genom fördraget i Nanking år 1842
efter det första opiumkriget, halvön Kowloon, som tillföll Storbritannien genom Peking-fördraget
år 1860 efter det andra opiumkriget, samt New Territories och ca 230 öar som genom ett avtal
mellan Storbritannien och Kina ingånget år 1898 arrenderades fram till 1997.
En överenskommelse om Hongkongs framtida ställning träffades i december 1984 mellan
Storbritannien och Kina. Enligt denna s.k. Joint Declaration återförenades Hongkong i sin helhet
med Kina den 1 juli 1997 och gavs status som en "Särskild Administrativ Region" (SAR) inom
Folkrepubliken Kina med omfattande självstyre. Principen kallas ofta ”ett land – två system”. Den
politiskt utnämnde och samtidigt högste ämbetsmannen i Hongkong SAR's administration fick
titeln Chief Executive. En "mini-konstitution" för Hongkong SAR, den s.k. Basic Law, antogs av
den kinesiska folkkongressen år 1990.
De dokument som reglerar Hongkongs autonoma status inom Kina garanterar bl.a. att dess frioch rättigheter skall bestå och att Hongkongs politiska, ekonomiska, sociala, lagstiftande och
juridiska system skall förbli åtskilda från resten av Kina till 2047. Lagen ger utrymme för vissa
konstitutionella ändringar från 2007, något som för första gången skedde 2010 (se vidare nedan).
Utrikespolitik
Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik sköts av centralregeringen i Peking.
Inrikespolitik
Den 1 juli 2012, på 15-årsdagen av Hongkongs övergång från brittisk till kinesisk överhöghet,
svors Leung Chung-Ying (i dagligt tal, C Y Leung) in av Kinas president Hu Jintao som ny
regeringschef, Chief Executive, i Hong Kong. Leung utsågs, liksom företrädarna Tung och Tsang,
genom en omröstning i en valkommitté bestående av 1200 elektorer för en period om fem år.
Nästa val av Chief Executive sker 2017.
2
Regeringens politik måste förankras i Legislative Council (LegCo), Hong Kongs
enkammarparlament, bestående av 70 ledamöter. Av dessa är, något förenklat, 40 direktvalda och
30 valda av s.k. ”functional constituencies”1. Det finns över 20 politiska partier i LegCo. De
största är det regeringstrogna Democratic Alliance for the Betterment and Progress of Hong Kong (DAB)
med 13 mandat och likaså regeringstrogna Federation of Trade Unions med sex mandat. Det
företagsvänliga Liberal Party (LP) har fem mandat. De partier som förespråkar full demokrati, de
s k pan-demokraterna, har 27 mandat, varav Democratic Party och Civic Party har 6 mandat vardera.
Demokratianhängarna eftersträvar i första hand allmänna och fria val av såväl Chief Executive
som av samtliga ledamöter i LegCo. Frågan om ökad demokrati och Hongkongs höga grad av
autonomi inom konceptet ett land två system står högt på den politiska dagordningen och präglar
ofta debatten. Enligt beslut i Nationella folkkongressens (NPC) stående utskott i Peking i
december 2007 har allmänna val (”universal suffrage”) av regeringschef och LegCo ställts i utsikt
2017 respektive 2020. Peking menar att en snabbare förändringstakt inte vore förenlig med
intentionerna i Basic Law, som anger att utvecklingen mot allmänna val skall ske i "a gradual and
orderly process". De regeringstrogna partierna tenderar att betona vardagsnära plånboksfrågor
mer. Även om de pan-demokratiska partierna nått framgångar i de direktvalda valkretsarna, har de
mycket litet stöd i de funktionella, vilket ger de regeringstrogna partierna ett övertag i parlamentet.
Med sina 27 mandat kan dock oppositionen blockera regeringens lagförslag inom det
konstitutionella området, t ex vad gäller ändringar i valsystemet.
CY Leung skiljer sig från sina två företrädare Tung Chee-Hwa och Donald Tsang genom att han
hållit visst avstånd till Hongkongs ekonomiska elit (och vice-versa, kan tilläggas). Istället har han
sagt sig vilja nå ut till ”vanligt folk” och att formeln ”small government big business” inte längre räcker
för att lösa Hongkongs sociala problem. Han anses också ha närmare band till Peking än
åtminstone sin närmaste företrädare. Förtroendet för Leung fick sig en tydlig törn redan när han i
början av hösten 2012 drev frågan att Hongkongs skolor skulle införa National Education,
undervisning om fosterlandet - dvs Kina - på schemat. Efter stora demonstrationer fick
regeringen backa i frågan, och konstatera sitt första stora nederlag.
De största utmaningarna för C Y Leung är frågan om allmänna val, tillgången på bostäder till
överkomliga hyror, de ökade inkomstklyftorna och miljöpolitiken. Våren 2014 genomförde
regeringen konsultationer om reformer av valsystemet. På basis av detta skickade man i juli en
sedermera kritiserad rapport till NPC i Peking, med innebörden att konsultationerna visat att
merparten av Hongkongborna inte eftersträvade fri nomineringsrätt i valen till regeringschef
2017. Den 31 augusti kom ett beslut från NPC:s stående utskott som fastslog att valet 2017 skulle
ske genom att minst 50% av en nomineringskommitté om 1200 personer, som förmodas bli klart
lyhörd mot Peking, först måste godkänna de max 2-3 kandidater som sedan får ställa upp i valet.
Detta ramverksbeslut var stramare än vad många förväntat sig. I slutet av september utbröt stora
spontana demonstrationer i Hongkong med krav på att NPC skulle dra tillbaka beslutet av den 31
augusti, och att regeringschefen CY Leung skulle avgå. Kraven avvisades både av Peking och
regeringen. Protesterna ebbade efter hand ut och avslutades fredligt i mitten av december 2014.
Leung har egentligen ingen tydlig egen politisk bas i Hongkong och har så här långt haft svårt att
vinna genuint förtroende bland mäktiga intressegrupper.
1
Functional constituances, s.k. funtionella valkretsar representerar näringslivet, yrkes- och sociala grupper.
3
Ekonomi och ekonomisk politik
Hong Kong har under nittonhundratalets senare hälft utvecklats till en betydande handelsplats i
Östasien. Tillverkningsindustrin (kläder, leksaker, elektronik) har flyttats till främst
Kantonprovinsen i södra Kina, och andra delar av närregionen, men ägs i mycket stor
utsträckning fortfarande av Hongkongföretag. De senaste decenniernas snabba ekonomiska
tillväxt i Kina med en stadigt ökande utrikeshandel har bidragit till en väsentligt ökad efterfrågan
på finansiella, kommersiella och logistiska tjänster i Hong Kong, som idag domineras av en
serviceekonomi med en stark finanssektor (banker och investmentbolag), omfattande handel och
logistik (sjöfart och flyg) samt turism. Inkomst- och företagsskatter är mycket låga, max 15%
respektive 16,5%. Omkring 98% av Hongkongs export är reexport av varor som importerats från
i första hand fastlandskina.
Ekonomin rankas återkommande som en av de friaste i världen och affärsklimatet är öppet och
lättillgängligt, även om kritik också finns mot att ett fåtal konglomerat är så dominerande i flera
viktiga sektorer. Många utländska företag, särskilt små och medelstora, väljer att etablera sig i
Hongkong innan de tar steget in i Kina. Importtullar finns endast på spritdrycker, tobak och
drivmedel. Valutan är fullt konvertibel, knuten med fast växelkurs till den amerikanska dollarn,
och det oberoende rättsväsendet fungerar väl. Ekonomin har haft en stark uppgång under 2000talet med en årlig tillväxt på 5-7%, som först 2009 planade ut i och med finanskrisen, under åren
2011 till 2013 har tillväxten legat på ungefär 3% och år 2015 på 2,4 % . Turismen är en stor
inkomstkälla och slår ständigt nya rekord tack vare de förenklade procedurerna för besökande
kineser från fastlandet. LegCo röstade i juni 2012 igenom Hongkongs första
konkurrenslagstiftning, Competition Ordinance.
Handelspolitik
Hongkong har, enligt Basic Law, rätt att föra en självständig handelspolitik. EU och Hongkong
har ett gott samarbete i dessa frågor, speciellt inom ramen för WTO. Hongkong stod värd för
WTO:s sjätte ministermöte i december 2005.
1999 undertecknades ett tullsamarbetsavtal mellan EU och Hongkong. Detta innebar en
formalisering av redan existerande samarbete, men visar också Hongkongs autonomi i dessa
frågor. EU har som mål att fördjupa samarbetet bl a utbildning, forskning och miljö.
Ett särskilt frihandelsavtal mellan Hongkong, Macau och Kina, Closer Economic Partnership
Arrangement (CEPA) trädde i kraft den 1 januari 2004. Avtalet har stegvis utvidgats till att gälla
samtliga varugrupper och liberalisering inom ett stort antal tjänstesektorer. I korthet möjliggör
CEPA att företag som är etablerade i Hongkong eller Macau efter 3-5 års verksamhet kan få
mycket förmånliga tillträdesvillkor till den kinesiska marknaden. I november 2011 ansökte
Hongkong om att bli medlem i ASEAN-China Free Trade Area (ACFTA).
Sveriges relationer med Hongkong
Sverige har en officiell representation i Hongkong, generalkonsulatet, sedan 1950-talet. Inför
Hongkongs återförening med Kina ingick Sverige 1996 ett konsuläravtal med Kina om
Hongkong. Generalkonsulatet har sex tjänstemän varav två utsända från Utrikesdepartementet.
Sveriges förbindelser med Hongkong är främst inriktade på handel och investeringar. Den aktiva
svenska handelskammaren i Hongkong har drygt 180 medlemsföretag. Många av dessa har
regionala huvudkontor i Hongkong. Konsulatet beräknar att ca 1500 svenskar bor i Hongkong.
4
Business Sweden är representerat i Hongkong. SAS, Svedavia och svenska handelskammaren
delar lokaler med generalkonsulatet.
Ett halvt dussin svenska professorer/universitetslärare är verksamma vid universiteten i
Hongkong, som gästföreläsare eller på mer permanent basis. Ca 300 svenska studenter per år
studerar vid universiteten i Hongkong. Noteras kan att svensken Lars Nittve är chef för
Hongkongs nya museum för modern konst, M+, som är under uppbyggnad, och att svenskan
Madeleine Onne är chef för Hongkongbaletten. En svensk präst från Svenska Kyrkan i Utlandet
(SKUT), bor i Hongkong och arbetar för svenskar i Hongkong och Kina. Föreningarna SWEA
och SVIV är verksamma i Hongkong.
Hong Kong Trade Development Council (HKTDC), närmast Hongkongs motsvarighet till Business
Sweden, har via ett konsultbolag verksamhet i Stockholm, men närmsta reguljära HKTDC-kontor
finns i London. Vidare finns ett Sweden-China Trade Council, som bl a verkar för ökad handel med
Kina och Hongkong, den svenska intresseföreningen The Royal Sweden-Hong Kong Business Council,
jämte svensk-kinesiska vänskapsföreningar i Göteborg och Stockholm.
Besöksutbytet mellan Sverige och Hong Kong
Officiella delegationer och företrädare för svensk förvaltning och näringsliv besöker ofta
Hongkong. Kulturutbytet mellan Hongkong och Sverige är väletablerat och svenska artister
besöker Hongkong med jämna mellanrum. Den största svenska manifestationen i Hong Kong
torde det svenska partnerskapet i Hong Kong Business of Design Week i december 2014 ha varit,
där över 50 svenska deltagande företag, tiotalet svenska utbildningsinstitutioner och sammanlagt
ca 200 tillresande deltagare från Sverige medverkade.
Inkommande officiella besök från Sverige
2005
- 1:e vice talman Per Westberg med utskottsdelegation
- Riksdagens näringsutskott
- Kronprinsessan Victoria (designutställning)
- Finansminister Pär Nuder
- Näringsminister Thomas Östros med den svenska delegationen till 6:e WTO:s ministermöte
-Jordbruksminister Ann-Christin Nyqvist i samband med WTO-mötet.
2006
- Riksdagens trafikutskott
- Riksdagens miljö- och jordbruksutskottet
2007
- Statssekreterare Karin Johansson, Socialdepartementet
2009
- Statssekreterare Gunnar Wieslander, UD
2011
- Statssekreterare Gunnar Oom, UD
5
2012
- Finansminister Anders Borg
- Landsbygdsminister Eskil Erlandsson med företagsdelegation
2013
-Finansmarknadsminister Peter Norman
-IT- och energiminister Anna-Karin Hatt med företagsdelegation
-Civil- och bostadsminister Stefan Attefall
2014
-Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan
2015
-Närings- och Innovationsminister Mikael Damberg
-Statssekreterare Erik Bromander, Näringsdepartementet
-Riksdagens Trafikutskott
-Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med företagsdelegation
Utgående officiella besök från Hong Kong
2004
- Chief Secretary for Administration Donald Tsang (sedermera regeringschef)
2005
- Permanent Secretary for Economic Development and Labour, Sandra Lee
- Secretary for Health and Welfare, Dr York Chow
2007
- Secretary for Justice Wong Yanlong
2009
- Financial Secretary John Tsang
- Secretary for Environment Edward Yau
2011
- Secretary for Development Carrie Lam
- Secretary for Environment Edward Yau
2012
- Secretary for Environment Edward Yau
2014
- Secretary for Environment KS Wong (endast till Malmö)
- Chief Executive CY Leung
6