Nummer 1
I KARRIÄREN / I LIVET | NR 1 | JANUARI 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Bilaga: Balans Fördjupning #1/2015 Kvalitet bygger förtroende Katarina Ljungqvist är ordförande i FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet. s. 22 EXPERTEN FOKUS VÅR BYRÅ Nya revisions berättelsen snart här Så blir du mer affärsmässig Den papperslösa byrån Förändringarna träder i kraft 2016. Nytt ledarskap behövs när kunderna väljer bort revision. Wint har gjort verklighet av klyschan. s. 16 s. 38 s. 28 Ledare | Balans ”Branschen har aldrig någonsin varit så attraktiv bland yngre medarbetare och studenter.” Ingen är längre rädd för robotens ankomst T änk att det redan är 2018. Varje gång ett nytt år står för dörren tittar vi gärna både bakåt och framåt, allt för att lära och sedan göra nytt. Men i årets första ledare vill jag ge en bild av hur det ser ut just nu. Det är kul att alla i vår omvärld – den svenska marknaden men också våra utländska kollegor – är så fascinerade över hur vi i Sverige proaktivt har tagit branschen in i framtiden. Framtidsstudien från 2013 hjälpte oss på traven, och vi är fortfarande hjälpta av den energi som studien och alla framtidsdiskussioner utlöste. det ut nu? Jag vill börja med ett mycket glädjande faktum. Branschen har aldrig någonsin varit så attraktiv bland yngre medarbetare och studenter. Många lockas av de utmanande arbetsuppgifterna att göra stor skillnad för småföretagare och deras verksamheter. Andra dras till arbetsmiljön runt börsbolagen eller de finansiella företagen. Vilken bredd! Och karriärvägarna har aldrig varit fler, men det stannar inte där. För branschen bidrar i hög grad till ett hållbart samhälle genom ökad fokusering på socialt ansvarstagande i både små och stora verksamheter. Att branschen dessutom går i bräschen för ett modernt arbetsliv, mångfald och verklig jämställdhet lyfter också attraktionskraften. Som ett led i framtidsarbetet har många byråer jobbat med ledarskapsfrågor men hur ser 🌎 och utmaningarna kring balans i livet. Människor som mår bra och som trivs med arbetsuppgifterna och sin arbetsmiljö gör ett bättre arbete. Det är inte svårare än så, men heller inte enklare. När detta skrivs har FAR precis utbildat 1012 redovisningskonsulter och 869 revisorer till personliga tränare (PT) till företagare. Som aldrig förr får företagarna hjälp med att sätta mål, leda och utveckla sina verksamheter. Många kundföretag vittnar redan om hur den annorlunda och proaktiva rådgivningen ger positiva effekter. Något som också bidrar till attraktionskraften är alla de nya tjänsterna. Att branschens samtliga professioner finns i FAR gör det så mycket lättare att utveckla koncept och tjänster som inkluderar flera yrkeskategorier. Det som för bara något år sedan lät som science fiction har nu gjort intåg i såväl den privata som offentliga sektorn. Jag tänker särskilt på realtidstjänsterna inom redovisning och revision. Självfallet vill brukare av välfärden kunna gå in på exempelvis en skolas hemsida och ta del av uppdaterade bedömningar av faktorer som kvalitet, finansiell ställning och framtidsutsikter. Vilket genomslag detta har fått! längre rädd för robotens ankomst. Tvärtom! Det är kul att se att så många byråer självmant driver på automatiseringen, inte minst avseende redovisningstjänsterna. För de nya arbetssätten är effektiva och frigör utrymme för ingen är heller Följ Dan på twitter.com/DanBrannstrom och på www.danbrannstrom.se analys och rådgivning. Det medför i sin tur påtagligt ökad kundnytta. Och inom en nära framtid jobbar vi helt papperslöst. Timmarna har däremot redan försvunnit. Den nedlagda tiden (märkligt uttryck) finns inte mer, utan all prissättning sker på grunder som tydligare utgår från nytta, kvalitet och faktisk leverans. Äntligen! Branschen har också blivit något som kan liknas vid näringslivets ”change and opportunity-maker”. För vi trycker ständigt på om bättre regler och förutsättningar för ett innovativt och gränslöst företagande. Och vi syns frekvent i den angelägna samhällsdebatten om ansvar, etik och hållbarhet. Vi drar oss inte för att ha åsikter i svåra frågor men lyssnar också uppmärksamt på andra. Debatten behövs, annars blir det ingen utveckling. ”Det är kul att se att så många byråer självmant driver på automatiseringen, inte minst avseende redovisningstjänsterna.” till sist. För oss som jobbar på FAR är det naturligtvis extra inspirerande att FAR Online nu är Verktyget med stort V i kompetensförsörjningen. FAR Online är även ett oumbärligt stöd i kundarbetet, som ju förutsätter tillgång till uppdaterad information och bra mallar. Att både små och stora företag i allt större utsträckning också använder FAR Online för att hålla sig uppdaterade är självklart positivt. Med dessa ord önskar jag er alla ett fortsatt gott 2018! Var rädda om er därute! ● är FAR:s generalsekreterare. dan brännström Balans # 1 / 2015 |3 Balans att tänka framåt Innehåll si da 12 9 Balans # 1 / 2015 si da 38 Bra resultat i samverkans projekt med Skatteverket Färre fel i deklarationer från företag som lämnat uppdragsanmälan. 11 Willis är FAR:s nya försäkringsförmedlare e-conomic är ett välbeprövat, webbaserat ekonomisystem för redovisningskonsulter och revisorer. Viktigt med en bra ansvarsförsäkring när skadeståndskraven ökar. 12Världen Kan den nordiska bolagsstyrnings modellen gå på export? si da 32 ”Jag uppskattar verkligen att man försöker hitta förenkling av olika slag, men när detta ord upprepas som ett mantra i samband med K2 mår jag illa.” Prova gratis i 30 dagar Vi hjälper dig igång! Ring 08-408 356 90 eller e-posta [email protected] 15 Krönika: Jan Marton Vad är priset för principiell konsekvens? Det papperslösa kontoret – Wint har gjort verklighet av klyschan. 16 Fokus: Framtidens byråledare Nu gäller det att visa på värdet av sina tjänster och börja göra affärer. 22 Profilen: Katarina Ljungqvist på o m sl ag e t För revisorn Katarina Ljungqvist är kvalitet mer än ett fint ord. 28 Experten: Bo Hjalmarsson Nya revisionsberättelsen. I KARRIÄREN / I LIVET | NR 1 | JANUARI 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Bilaga: Balans Fördjupning #1/2015 31 After Work Ingemar Cederlund si da 16 ! "Att få vara med och påverka gör livet meningsfullt". 32 Debatt – K2 eller K3 - förenkling på bekostnad av sunt förnuft? – "Revisorn måste vara tuff" 34 Debattpanelen Fokus: Framtidens byråledare – tycker till om redovisningstillsynen. Kvalitet bygger förtroende Katarina Ljungqvist är ordförande i FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet. s. 22 FOKUS VÅR BYRÅ Nya revisionsberättelsen snart här Så blir du mer affärsmässig Den papperslösa byrån Förändringarna träder i kraft 2016. Nytt ledarskap behövs när kunderna väljer bort revision. Wint har gjort verklighet av klyschan. s. 16 s. 22 EXPERTEN s. 28 omslag Katarina Ljungqvist foto Særún Hrafnkelsdóttir Norén Återkommande i Balans: Ledare 3 | Chefredaktören 7 | Nyheter 8 | Profilen 22 | Experten 28 | Debatt 32 Debattpanelen 36 | Vår byrå 38 | After Work 31 | Mot väggen 46 We simplify accounting Balans # 1 / 2015 |5 DAGS ATT RENSA ARKIVET? Balans Nummer 1/2015 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling 08-506 112 41 Redaktion Lisa Bergman 08-402 75 19 Charlotta Marténg 08-506 112 49 Rakel Lennartsson 08-506 112 42 Grafisk form Oh My! Omslagsbild Særún Hrafnkelsdóttir Norén Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB 08-545 160 63, 070-798 84 23 [email protected] Tryck Exakta ISSN 0346-8208 Prenumerationsärenden 08-506 112 00, [email protected] FAR-medlem: [email protected] Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga 14 800 (2013) Sekretessvid destruktion g arkivrensnin från 990 kr* Adress Box 6417 113 82 Stockholm E-post [email protected]. Stena Recycling destruerar hemliga papper och känsliga dokument för flera tusen företag. Vi är det enda företaget i Sverige som kan förstöra dokument direkt på plats hos kunden, tack vare våra specialbyggda lastbilar. Snabbt, säkert och miljövänligt! Hur är det med ditt företag? Från 990 kr kommer vi till er och förstör alla sekretessbelagda handlingar, direkt på plats i våra specialbyggda lastbilar. Långt ifrån alla företag i Sverige har en säker sekretesshantering. Det betyder att de flesta inte har en aning om ifall någon läser det de slänger. VILL NI OCKSÅ FÅ ALLT FÖRSTÖRT? Kontakta oss på 010–445 7520 eller [email protected]. Ta det säkra före det osäkra – anlita oss idag. Chefredaktören | Balans Utan förtroende, inga tjänster att sälja! det har väl knappast undgått någon att branschen står inför stora förändringar. Mer än vartannat bolag väljer att inte ha revision och flera undersökningar visar på att ett stort antal tjänster kommer att automatiseras. För att överleva gäller det att visa på värdet av sina tjänster. Men också att bli mer affärsmässig i sin yrkesroll. Det är en stor omställning och ställer ökade krav, inte minst på chefer och byråledare. ”Det är en stor omställning och ställer ökade krav.” bosse brixeman , som är lärare på FAR Akademis byrå ledarutbildning, konstaterar krasst att det behövs mer affärsmannaskap på byråerna. Han frågar sig hur man som revisor eller redovisningskonsult tror att man ska kunna hjälpa sina kunder att ta sig fram i framtidens affärslandskap om man inte själv känner sig trygg med de frågorna. sig an framtidsfrågorna med stort engagemang är de auktoriserade redovisningskonsulterna Kristina Åkerström och Helene Jansson. De menar att en av de stora utmaningarna för framtidens byråledare är att visa på nyttan med professionell hjälp. Ett steg på vägen är fler personliga möten med kunderna. några som tagit handlar allt om förtroende. För utan förtroende kommer ingen i branschen att överleva, hur hårt man än säljer sig och sina tjänster. En som tar förtroendefrågan på största allvar är Katarina Ljungqvist, som är ordförande i FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet. I sitt arbete är hon ytterst noga med att aldrig tumma på kvaliteten. För utan kvalitet inget förtroende. Och utan förtroende inga tjänster att sälja. Ganska logiskt, eller hur? men i grunden God fortsättning! Pernilla Halling [email protected] Nytt år Nya regler Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på *Gäller pris 9,90 kr/kg minimidebitering 990 kr vilket inkluderar 100 kg papper. Pris ex moms. www.stenarecycling.se/sekretess Balans # 1 / 2015 |7 Nyheter | Balans 580 ”Det är ju klart att det uppstår frågetecken kring oberoende i en sådan situation, det kan se ut som om de sitter i knät på varandra.” Så många företag gick i konkurs under november 2014. Albin Rännar, Aktiespararnas chef, till SvD Näringsliv om SCA:s vd:s flygresor i bolagets privatplan. Källa: FAR:s Framtidsstudie 26 % Så mycket av sin skattepliktiga inkomst betalade en inkomsttagare i genomsnitt i direkta skatter 2012. foto: jeanette andersson Balans | Nyheter 4 snabba … Källa: 2014 års upplaga av ”Skatter i Sverige” Noterat I undersökningen Sveriges Bästa Arbetsgivare placerar sig Grant Thornton på en sjätteplats. KPMG återfinns på plats 38 och EY på plats 68 när drygt 33 000 medarbetare från 164 företag bedömt sin nuvarande arbets givare utifrån faktorerna intern identitet, nöjdhet och lojalitet. – Jag är glad att våra med arbetare för andra året i rad ger Grant Thornton betyget som branschens bästa arbetsgivare. Resultatet i undersökningen är ett bevis på att vi lyckats skapa en miljö där våra medarbetare trivs och utvecklas. Vi arbetar ständigt med förbättring för att utveckla den bästa arbetsplat sen för våra medarbetare, säger Karitha Ericson, HR-chef på Grant Thornton. LINKÖPINGSSTUDENTER VANN KPMG:S CASE-TÄVLING Jens Ternerot, Patrik Edlund, Hanna Nyman och Linnéa An dersson Hansen från Linköpings universitet lyckades bäst med uppgiften att ta fram en strategi för att hjälpa ett industriföretag att ställa om till ett tjänsteföre tag på bästa möjliga sätt. KPMG International Case Competition ordnades för 16:e året i rad och intresset var rekordstort. Vin narna får dela på 40 000 kronor och representerar Sverige i den internationella tävlingen i Dubai i april nästa år. BDO STÖDJER NOMINERAD TILL JERRINGPRISET Sedan början av 2014 stödjer BDO Team Anna (tidigare Team Anna Kjellberg), det Göteborgs baserade seglingsteamet som under 2014 tog VM-guld i match racing. Tillsammans med bland andra Charlotte Kalla, Zlatan och tio andra toppresterande GULDKLUBBAN 2014 FÖR FRAMGÅNG I SVENSKA BOLAG Tomas Billing, NCC och Bob Persson, Persson Invest, har till delats Guldklubban för förtjänst fullt ordförandeskap. Utmärkel sen delades ut för tionde året och priset är instiftat av Deloitte och Styrelseakademien. Tanken med Guldklubban är att lyfta fram ordförandeska pets viktiga roll för framgång i svenska bolag. Rollen som ordförande ökar och blir allt mer tydlig i företag oberoende av storlek och ägare. Därför delas Guldklubban ut i två klasser på nationell nivå; en för onoterade bolag och en för noterade bolag. foto: dreamstime GRANT THORNTON – EN POPULÄR ARBETSPLATS TÄTARE RELATION MED FÖRSÄKRINGSBOLAG ÖNSKAS En ny undersökning från EY visar att försäkringskunder önskar en tätare relation med sitt försäkringsbolag. 45 procent av deltagarna i undersökningen har inte hört av sitt bolag under de senaste 18 månaderna och efter frågar mer frekvent, relevant och personligare kommunikation. Även om försäkringsbranschen arbetar med att stärka konsu menternas förtroende i många delar av världen, kan branschen i Sverige och de övriga nordiska länderna konstatera att kund lojaliteten är fortsatt hög. Den största utmaningen i de nordiska länderna är däremot att bristen på kommunikation och interaktion står i vägen för ökad försäljning, bättre service och en djupare relation. Detta visar EY Global Consumer Insurance Survey 2014. foto: deloitte foto: andreas hillergren svenska idrottsmän och kvinnor fajtas Team Anna nu om 2014 års Jerringpris. Priset delas ut på Idrottsgalan 19 januari och vinnaren röstas fram av svenska folket. Nya redovisningshandböcker anpassade till K2- och K3-reglerna Förhandsbeställ 2015 års upplagor av de populära böckerna Bokföringsboken och Bokslutsboken! Böckerna ingår i serien Svensk Redovisning och utkommer i början av februari. Norstedts Juridik – främst för de främsta. 8 | Balans # 1 / 2015 Beställ på nj.se eller närmaste bokhandel. … till Lovisa Näslund, aktuell med boken Får jag lov? om förtroendeskapande bland konsulter och teaterregissörer. Lovisa Näslund är ekonomie doktor och verksam vid Stockholm School of Econo mics (Handelshögskolan) och Stockholm Center for Organizational Research (Score). Skriften Får jag lov? ges ut i serien Forsk ning i fickformat. SAMVERKANSPROJEKT MED SKATTEVERKET VISAR PÅ BRA RESULTAT företag som lämnat uppdragsanmälan innehåller färre fel än företag i allmänhet. Det visar Skatte verkets analys av samverkans projektet mellan FAR, SRF och Skatteverket. deklarationer från de – Vi är naturligtvis glada att vi nu ser svart på vitt att branschen levererar kvalitet, säger Dan Brännström, FAR:s generalsekreterare. Samverkansprojektet innebär att Skatteverket kan få kännedom om vilka deklarationer som medlemmarna i FAR och SRF har medverkat till att upprätta. – Om det är rätt från början behöver vi inte kontrollera i efterhand. Det leder till mindre besvär och en större säkerhet för skattebetalarna, sa Jan-Erik Bäckman, chef för Skatteverkets analysenhet till Balans i samband med att projektet skulle sjösättas för ett år sedan. efter en trevande inledning har nu antalet uppdragsanmälningar ökat ordentligt och omfattar tusentals kunder. Skatteverket hade en del tekniska problem i uppstartsfasen, och flera av programvaruleverantörerna hade inte stöd för projektet i sin programvara. Nu har Skatteverket fått ordning på tekniken och i dag har Norstedts juridik, Björn Lundén, Hogia och Visma funktionen Uppdragsanmälan inbyggd i sina program. – Vi hoppas att fler byråer upptäcker möjligheten att lämna uppdragsanmälan för sina kunder. Tanken med hela projektet är ju att företag som anlitar en FAR- eller SRFmedlem ska slippa onödiga kontakter med Skatteverket. Alla vinner faktiskt på detta, säger Dan Brännström. ● mats rimér fakta: Samverkansprojektet ➡ Skatteverket kan få kännedom om vilka deklarationer medlemmarna i FAR och SRF har medverkat till att upprätta. ➡ Det är helt frivilligt för redovis ningskonsulterna, revisorerna, skatte rådgivarna och deras kunder att lämna uppgifterna till myndigheten. ➡ Målet är att Skatteverket ska kunna minska antalet onödiga kontroller. Vad är likheten mellan konsulter och teaterregissörer? – Likheten mellan de managementkonsul ter och teaterregissörer som jag har stude rat är att de säljer komplexa tjänster med hög osäkerhet och att de jobbar i projekt. Hur kom du på att du skulle jämföra dessa grupper? – Jag har tidigare arbetat i näringslivet och som produktionsassisten på Teater Tribu nalen och Teater Brunnsgatan fyra. När jag ville studera hur förtroendeskapande fungerar insåg jag att teaterregissörer och managementkonsulter var jämförbara. Dels i fråga om tjänsterna, dels för att vem som helst kan kalla sig för regissör eller managementkonsult. De har ingen tredje part som garanterar deras titlar. Vad är din viktigaste slutsats? – Ur konsultsynpunkt är det hur viktiga de personliga relationerna är. När kunderna väljer konsult, väljer de i regel antingen någon de jobbat med tidigare och varit nöjda med, eller någon som de blivit re kommenderade av en person som de litar på. Med andra ord, djungeltelegrafen är den viktigaste marknadsföringen, och en konsult har inte råd att misslyckas. Kan man skapa förtroende kring sin person och tjänst? – Självklart, det är en förutsättning för att kunna sälja konsulttjänster. Det har visat sig både i tidigare forskning och i mitt projekt. Man måste arbeta aktivt med att bygga sitt förtroendet. Det handlar om att ha ett bra track record och vara lyhörd för hur kunden tänker och hur kundorganisa tionen fungerar. ● rakel lennartsson Balans # 1 / 2015 |9 foto: shutterstock Nyheter | Balans Genom att skapa en gruppförsäkring är det lättare att förhandla fram bra villkor för FAR:s medlemmar. WILLIS ÄR FAR:S NYA FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE att drabbas av ett skadeståndskrav kan slå hårt om man inte har en bra försäkring. FAR erbjuder sina medlemmar en gruppförsäkrings lösning, och från och med års skiftet förmedlas dessa av Willis. samarbete med Aon har FAR valt att byta försäkringsf örmedlare till Willis. Förmedlingsuppdraget började gälla vid årsskiftet och genom Willis erbjuds FAR:s medlemmar upphandlade försäkringsprogram till bra premier och villkor samt ett team med spetskompetens att kontakta om en skadesituation uppstår. Willis kommer att tillhandhålla flera för säkringar inom ramen för sitt uppdrag. De viktigaste av dessa försäkringar är ansvarsförsäkringen för revisorer och redovisningskonsulter i samband med fel eller försummelse kopplade till uppdraget. efter ett mångårigt Övriga försäkringar som omfattas av uppdraget är Kontorsförsäkring, Sjukavbrotts försäkring, Sjukvårdsförsäkring och Frivillig gruppförsäkring för anställda. – Alla revisorer måste enligt lag teckna ansvarsförsäkring och den här typen av försäkring lämpar sig väl för en gruppförsäkringslösning. Även redovisningskonsulter och specialister behöver ett ansvarsförsäkringsskydd. Genom att skapa en gruppförsäkring är det lättare att förhandla fram bra villkor för FAR:s medlemmar och se till att de får ut mesta möjliga av försäkringen, säger Tomas Larsson, kundansvarig på Willis. funnits sedan 1991 och har stor erfarenhet av ansvarsförsäkringar som rör just rådgivningsansvar. I Willis uppdrag ingår också att anpassa försäkringsskyddet i takt med att det sker föränd- willis sverige har ringar i lagstiftningen och inom risk- och försäkringsområdet. – Det händer ju en hel del på det här området och vi ser en utveckling där allt större skadeståndskrav riktats mot revisorer. Då är det också viktigt att ha bra ansvarsförsäkringar, säger Anders Bergsten specialist på Willis med inriktning mot rådgivningsansvar. willis kommer att fungera som FAR:s egen försäkringsavdelning och kommer att delta i utbildningsinsatser och information kring försäkringsprodukter gentemot FAR:s medlemmar. Det är också Willis man ska kontakta i frågor rörande försäkringar. – Om man får ett krav riktat mot sig är det viktigt att informera och anmäla kravet till försäkringsgivaren som kan hjälpa till att utreda om en skadeståndsskyldighet föreligger. ● charlotta marténg Balans # 1 / 2015 | 11 Världen | Balans THE NORDIC CORPORATE GOVERNANCE MODEL HÄNDER I VÄRLDEN 2015 Dan Brännström, FAR, Caroline Af Ugglas, Skandia, och Per Lekvall, projektledare, sam talar med Pernilla Klein från SNS i samband med presentationen av The Nordic Corpo rate Governance Model. foto: shutterstock foto: allan seppa Balans | Världen GOTT NYTT 2015! ekonomi enligt sharia, politik enligt den svenska modellen och en 21:a runda i FN:s klimatförhandlingar. År 2015 kommer inte att sakna dramatik – någonstans i världen. Balans listar här några smakprov. modellen dominerar i de internationella styrelserummen. Men nu slår Norden tillbaka. Ett unikt projekt har kartlagt bolagsstyrnings modellen i de nordiska länderna. Fram tonar bilden av en modell som ger incitament för engage rade och långsiktiga ägare. den anglo -amerikanska många faktorer som samspelar till att Norden är kraftigt överrepresenterat på Forbes lista över de 2 000 största börsbolagen. Men efter boken ”The Nordic Corporate Governance Model (SNS Förlag) framträder hypotesen om bolagsstyrningens betydelse som allt mer stark. Boken är resultatet av ett unikt projekt där bolagsstyrningsexperter från Danmark, Finland, Norge och Sverige har träffats för att definiera den nordiska bolagsstyrningsmodellen. Förutom att konstatera att den faktiskt finns sannolikt är det 12 | Balans # 1 / 2015 – där finns särdrag som är gemensamma för de nordiska länderna – förmedlar projektet bilden av en väl fungerande och konkurrens kraftig modell. I samband med presentationen på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) i december var det många som undrade om inte denna till synes framgångsrika modell borde gå på export. – Syftet är inte det i alla fall, utan det handlar om att förklara att vi har en modell här som fungerar och vi vill gärna fortsätta att kunna driva den, säger Per Lekvall, ledamot och tidigare ordförande i Kollegiet för Svensk bolagsstyrning och initiativtagare till projektet. Uttalandet riktar en udd mot EU och andra internationella organ som oftast u tgår från den anglosaxiska bolagsstyrnings modellen, vilket enligt kritikerna leder fram till regleringar som blir otympliga eller direkt obegripliga i en nordisk kontext. – Politikerna tror att de är skickade att detaljstyra företag, säger Caroline af Ugglas, aktiechef på Skandia och tillträdande vice vd på Svenskt Näringsliv. Hon syftar på ett f lertal nya EU-direktiv som skapat bestörtning i svenskt närings liv som har en tradition av självständigt ägaransvar. rolf skog , adjungerad professor i bolags- och börsrätt vid Göteborgs universitet är en av två författare till kapitlet om Sverige. Att få omvärdlen att förstå att det finns alternativ till den anglo-amerikanska modellen var en viktig drivkraft för att han skulle vilja medverka i projektet. Inte minst mot bakgrund av den ökade efterfrågan på aktiva, engagerade och långsiktiga ägare. – Hur ofta i internationella fora har jag inte upplevt att fullkomligt oproportionerligt och omotiverat anglo-amerikanskt inflytande i diskussionen? ● fakta: Den nordiska bolags styrningsmodellen kontra den anglo-amerikanska 3 juni FAR:s pris för bästa hållbarhetsredovis ning. FAR delar ut sina årliga priser för att uppmuntra utvecklingen inom hållbarhets redovisning och integrerad rapportering. 15 februari Den nya redovisningstillsynen. Utredare Olle Stenman väntas lämna sitt förslag om hur redovisningstillsynen bör organiseras i Sverige. 22–23 juni Tvådagars revisionskonferens arrangeras av FEE, med titeln: Long Term Vision ans Short Term Challenges. Bryssel, Belgien. 22 mars Extraval till Sveriges riksdag. Koncentrerat ägande kontra spridd ägarstruktur. Stark makt kommer från bolagsstäm man kontra mer makt till styrelse/ledning. Starka ägare i kombination med system för minoritetsskydd kontra skepsis mot starka ägare samt spritt ägande som risk minimeringsstrategi. 2–3 juni The OECD Forum äger rum under OECDveckan i Paris. OECD Conference Centre, Paris, Frankrike. foto: shutterstock Kan den nordiska modellen gå på export? 21 januari Islamic Finance Conference. Konferens om islamisk finansmarknad och hur man redovisar och rapporterar i enlighet med Sharialag. Organiserad av Malaysian Insti tute of Accountants, IBFIM. Sasana Kijang, Bank Negara Malaysia. 12–14 maj Africa Congress of Accountants går av stapeln för tredje gången i ordningen. Arrangör: Africa Congress of Accountants. Mauritius. foto: julien daniel foto: shutterstock rubriken: The Future of Tax Policy: A Matter for Society as a Whole, en heldag för aktuella och angelägna skattefrågor. Bryssel, Belgien. 28 juni–5 juli Almedalsveckan. Centerpartiet öppnar årets upplaga av Almedalsveckan i Visby. Som vanligt hålls den vecka 27, men startar söndagen innan. 15–16 november G20 möts för sitt årliga toppmöte, I Antalya, Turkiet. (2016 står Kina värd för mötet.) 29 april FEE:s skattedag. Den europeiska bransch organisationen för revisorer, redovisnings konsulter och rådgivare arrangerar under 30 november–11 december FN:s klimattoppmöte i Paris. FN:s klimat förhandlingar fortsätter med den 21:a sessionen av UNFCCC som kommer att äga rum i Paris. rakel lennartsson Balans # 1 / 2015 | 13 Jan Marton | Balans Vad är priset för principiell konsekvens? I BLI FÖRETAGSVÄN Ring 010-199 33 00 eller besök oss på webben. Alla kan inte vara läkare. Men alla kan rädda liv. Och med en ganska liten handling kan ni uträtta stordåd. Utan ert bidrag har vi gränser. Hoppas ni vill vara med. www.lakareutangranser.se /foretagsvan Problemen fanns nämligen särskilt gällande intäkter för komplexa transaktioner med flera kopplade komponenter, till exempel kombinerad försäljning av vara och tjänst. FRS anses utgöra principbaserade standarder, vilket kan innebära olika saker. En av dessa är att det är viktigt att det finns principiell konsekvens inom och mellan standarder. De grundläggande principerna inom IFRS bör vara likadana i olika standarder. För att underlätta IASB:s arbete med att uppnå konsekventa principer finns Föreställningsramen. Aktuella standarder bör avspegla de principer som kommer till uttryck i rådande Föreställningsram. Brist på principiell konsekvens kan följaktligen vara ett motiv för IASB att utveckla nya standarder. Samtidigt sker händelser i praktiken som skapar ett starkt tryck på normsättare (inklusive IASB) att utveckla nya standarder. Ofta handlar det om olika former av problem i redovisningen, exempelvis de som blev tydliga i samband med Enrons konkurs 2001 och den finansiella krisen 2007–2009. Även om dessa händelser kan verka något avlägsna nu när det har blivit 2015, är det precis nu svensk redovisning får betala en del av priset. Just nu sitter nämligen svenska redovisare och revisorer och analyserar effekter av nya standarder som har sitt ursprung både i de redovisningsskandaler som skedde runt år 2000 och i den finansiella krisen. Dessutom har dessa nya standarder baserats på IASB:s önskan om principiell konsekvens. Resultatet är inte alltid enkelt för företag i samband med tillämpning. gemensamt för både IFRS 10 och IFRS 15 är att de, förutom att vara framsprungna ur praktiska behov identi fierade i samband med skandaler och kriser, innebär en förstärkning av teoretisk principiell konsekvens. I fallet med IFRS 10 uppnås detta genom att man använder en gemensam definition av bestämmande inflytande (eller kontroll) i dotterföretag, som ska vara användbar för alla situationer. Samma definition är följaktligen tillämpbar både när bestämmande inflytande uppnås genom innehav av en majoritet av röster och när det uppnås genom andra slags konstruktioner, det vill säga för strukturerade företag. Värt att notera är att problematiken historiskt mest har rört när strukturerade företag ska konsolideras, men den nya standarden ändrar den underliggande definitionen för samtliga dotterföretag. Man uppnår principiell konsekvens i definitionen, men priset är att alla moderföretag behöver genomföra en inventering av huruvida man har bestämmande inflytande eller inte i de företag man äger. IFRS 10, som svar på ett relativt begränsat problem med strukturerade företag, får alltså konsekvenser för ett stort antal företag, trots att de inte har några strukturerade företag. tre betydande nya standarder, som ändrar vår syn på hur vi ska tänka vad gäller redovisning, är IFRS 9 FinancialInstruments, IFRS 10 Koncernredovisning och IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers. De två förstnämnda är direkt kopplade till den finansiella krisen 2007-2009, i och med att krisen hade en koppling till hur banker redovisade intressen i strukturerade företag (det vill säga koncernredovisning, vilket täcks av IFRS 10) och finansiella instrument (IFRS 9). Båda dessa områden var också problematiska i Enrons redovisning, även om det inte är den direkt utlösande orsaken till att IASB nyligen gav ut dem. IFRS 9 har svagare koppling till principiell konsekvens,så jag kommer i texten nedan att fokusera på IFRS 10 och IFRS 15. Under 2000-2002 upptäcktes ett antal större redo visningsskandaler i USA, mest förekommande hos snabb växande företag inom expanderande branscher (IT, telekom och energihandel (där Enron var aktivt)). I SEC:s analys av problemen framkom att det framförallt handlade om intäktsredovisning, och här finns en koppling till IFRS 15. ifrs 15 är ännu mer explicit, i det att IASB tydligt uttryckte att man hade som mål att uppnå principiell konsekvens för intäkter i samband med utvecklingen av den standarden. Man tog också upp de problem som noterats i intäktsredovisning under tidigt 00-tal.Även denna standard kräver att många företag gör en noggrann analys och inventering av sin intäktsredovisning, trots att resultatet i många fall kan bli att standarden inte får någon effekt på de redovisade intäkternas storlek i resultaträkningen. Vi har följaktligen en situation där några få företag i världen producerar bristfällig redo visning. Svaret från IASB är redovisning som är principiellt konsekvent. Detta leder till mycket merarbete för många företag, och i många fall får de nya standarderna ingen väsentlig effekt på de finansiella rapporterna. Frågan blir då hur mycket IASB:s strävan efter konsekventa principer ska få kosta, när kostnaden tas av dem som upprättar finansiella rapporter? ● ”Vi har en situation där några få företag i världen producerar bristfällig redovisning. Svaret från IASB är redovisning som är principiellt konsekvent.” jan marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göte borg. Han skriver i vartannat nummer av Balans. [email protected] Balans # 1 / 2015 | 15 Fokus: Framtidens byråledare | Balans Balans | Fokus: Framtidens byråledare ! stora förändringar. Mer än vartannat bolag väljer att inte ha revision. Nu gäller det för revisorer och redovisningskonsulter att visa på värdet av sina tjänster, och att börja göra affärer. Den nya tidens byråledarskap är här. branschen står inför Nytt ledarskap krävs när kunderna väljer bort revisorn – Revisorerna och redovisningskonsulterna måste kunna vara mer rådgivande mot företag, det tycker jag att man har tappat lite. Förr handlade det om att gå till r evisorn och fråga när man undrade något som rörde ens företag, så är det inte riktigt i dag. Inom det här området finns många affärsmöjligheter för revisorerna, säger Bosse Brixeman. Men för att kunna plocka hem fler affärer krävs förändring i förhållningssättet. Inte hos alla i branschen, betonar Bosse Brixe man, en del är redan där och har kommit långt i omställningen. Men många tycker fortfarande att det tar emot att kontakta kunder och visa på värdet av sina tjänster. – Det behövs mer affärsmannaskap på byråerna. Revisorer och redovisnings konsulterär specialister på ekonomi, men de är inte alltid specialister på att driva företag. Och det är där det måste ändras. Om inte revisorerna och redovisnings konsulterna känner sig trygga med det Framtidens byråledare kommer närmare kunderna 77% Statistik från FAR:s framtidsstudie. 16 | Balans # 1 / 2015 privata företag tror att företags ledningen har nytta av revisorernas arbete. av vd : arna i kan de inte hjälpa sina kunder med de frågorna, säger Bosse Brixeman. han konstaterar att i takt med att fler och fler väljer att inte ha revisor i sina bolag så Bosse Brixeman innebär det att revisorn måste ut på marknaden och möta kunderna. Samtidigt pågår en omställning i branschen då allt fler arbetsuppgifter automatiseras och blir digitala, vilket betyder att det krävs ett annat sätt i mötet med kunderna. – Det är viktigt att man har förståelse för den här biten om man ska lyckas med omställningen. Revisorn och redovisningskonsulten måste bli mer aktiva och tala om för kunden att han eller hon behöver dem, säger Bosse Brixeman. 1 5 foto: charlotta marténg på sötebrödsdagarna. Sedan 1973 har branschen kunnat sitta på sin kammare och affärerna har ramlat in. Fram tills november 2010 vill säga. När den frivilliga revisionen infördes förändrades villkoren över en natt. – Nu måste revisorer och redovisnings konsulter tänka till. Vad vill man göra? Det handlar om att våga sälja sig själv, ord som är näst intill förbjudna i branschen, eller att satsa på affärsmannaskap om man hellre vill uttrycka det så. Man måste våga bli mer socialt närvarande, säger Bosse Brixeman, Executive People. Han är kursledare på FAR Akademis utbildning Byråledarutbildning – för framtidens ledare. Förhoppningen är att de som går utbildningen ska anamma nya sätt att tänka. Avstamp tar man i FAR:s framtidsstudie och frågor som diskuteras är bland annat hur byråns arbetssätt behöver förändras för att möta framtidens utmaningar. det är slut illustration : amanda berglund ”Det handlar om att våga sälja sig själv” ”Om man inte vill gå framåt kommer man inte att komma framåt, det handlar om att anamma framtiden.” Han förklarar att det här med att sälja sig själv och sina tjänster är lite knepigt, och konstaterar att det finns olika typer av människor. I högra hörnet återfinns säljare, som är utåtriktade, och i vänstra hörnet finns ”excelfacisterna”, som är mer inbundna. Revisorerna och redovisningskonsulterna återfinns oftast någonstans mittemellan. – När det kommer till framtidens byråledarskap handlar mycket om utbildning och att hitta nya vägar att förstå hur kunden fungerar och vad kunden vill ha. Företagare vill ha goda råd, och här kan branschen hitta en bättre roll, säger Bosse Brixeman. Men för att kunna ta den rollen måste man ut och träffa kunder. Bosse Brixeman menar att kommer man bara ut i verklig heten finns många affärer att göra. Småföre tag som ska växa, företag som behöver en aktiv styrelse, eller företag som behöver hjälp med sin affärsplan. – En fungerande affärsplan är a och o. Inte bara för andra företag utan även för företag inom revisons- och rådgivningsbranschen. Förstår vi själva nyttan med affärsplanen och helheten blir det lättare att hjälpa kunden och att ta betalt för det. Affärsplanen ska få alla att sträva mot samma mål och bottnar i vad ägarna vill med verksamheten. Om man inte vill gå framåt kommer man inte att komma framåt, det handlar om att anamma framtiden, säger Bosse Brixeman. när förändrade arbetssätt kommer upp till diskussion är det många som skruvar på sig och tycker att det känns lite obehagligt med förändringar. Bosse Brixeman menar att branschen fortfarande är tämligen konservativ, men trycker på att det inte är några revolutionerande förändringar man står inför utan en vanlig teknikutveckling som för med sig nya sätt att tänka. – Till viss del tror jag att svårigheterna att nå ut till kunderna är en generationsfråga. Jag märker att yngre anammar tänkande mycket lättare än äldre. De är mer öppna för sådana här saker och mer vana att jobba socialt jämfört med den äldre generationen, säger Bosse Brixeman. Att presentera sin information och kunskap på ett snygg och professionellt sätt på internet är också viktigt, för att göra ett seriöst intryck på kunderna. – Vi får aldrig glömma bort att vi måste särskilja oss. Framför allt måste auktoriserade redovisningskonsulter särskilja sig från dem som inte är auktoriserade, och kunna tala om varför de auktoriserade är bättre. Då kommer det att generera fler affärer, säger Bosse Brixeman. ● charlotta marténg medelstora företagen som tillfrågats uppger nästan var fjärde vd, 24 procent, att de önskar antingen något eller betydligt mer kontakt med revisorn än vad som i dag är fallet. För redovis ningskonsulter är motsvarande andel en sjättedel. Här uppger 13 procent av vd:arna att de önskar något mer kontakt, och fyra procent betydligt mer. bland de privata av far : s medlemmar tror att kunderna har god förståelse för vad en revisor gör. Balans # 1 / 2015 | 17 Fokus: Framtidens byråledare | Balans Balans | Fokus: Framtidens byråledare tillbaka driver de auktoriserade redovisningskonsulterna Kristina Åkerström och Helene Jansson en redovisningsbyrå tillsammans i Stockholm. De har sina kunder i sina egna verksamheter Horisont Redovisning AB och Helene Jansson Redovisning AB, medan anställda och hyreskontrakt med mera ligger i det gemensamma bolaget Premio Ekonomikonsult AB. Verksamheten går bra och kunderna strömmar till. Ändå står de båda inför utmaningar då branschen förändras och kräver ett nytt byråledarskap. – Framför allt handlar det om att få med sig alla, både kunder och medarbetare, åt samma håll. Det är extremt viktigt, säger Kristina Åkerström. sedan flera år i höstas gick de Byråledarutbildning – för framtidens ledare, hos FAR Akademi och i samma veva ordnade de en konferens för sina anställda. Då passade de på att tillämpa några av sina nya lärdomar. – Utbildningen vi gick har fått både oss och våra anställda att tänka till. Det är så lätt att bara köra på och jobba, jobba, jobba. Nu har vi fått stanna upp och fundera på vart vi är på väg, säger Helene Jansson. En del i det är arbetet med affärsplanen. Visst har en sådan funnits innan, men inte nedskriven på papper utan mest i huvudet på Kristina Åkerström och Helene Jansson. När affärsplanen blev nedtecknad på papper och konkretiserad blev den plötsligt mer betydelsefull. – Vi insåg att visst är det viktigt att belysa det som är bra och det som fungerar, men det är också viktigt att ha fokus på vad vi kan göra bättre. Att sitta och diskutera affärsplanen ger oss också en möjlighet att säkerställa att alla drar åt samma håll, säger Helene Jansson. Mötet med kunden sätter värde på arbetet redovisningskonsulterna Kristina Åkerström och Helene Jansson strävar alltid efter att ligga i framkant med sin verksamhet. En av de stora utmaningarna för framtidens byråledarskap är dock att visa på nyttan av professionell hjälp. Fler möten med kunderna är ett steg på vägen. de auktoriserade redovisningskonsulterna konstaterar också att digitaliseringen är en viktig del av framtiden. Några kunder har börjat efterfråga skanningfunktioner, men långt ifrån alla. Kristina Åkerström tror att det blir branschen som kommer att vara drivande i utvecklingen. I sin egen verksamhet ligger de gärna i foto: christian gustavsson de båda auktoriserade ”Digitaliseringen kan inte begränsas, den bryter hela tiden ny mark, den hittar nya vägar och nya områden att tränga in i. Sammantaget blir den digitala tekniken allt mer avgörande för processer och värdeskapande i ekonomin.” 18 | Balans # 1 / 2015 73% av far : s medlemmar tror att efterfrågan på rådgivning om skatt, bolagsrätt och juridik kommer att växa de kommande tio åren. 👥 78% framkant och är tidigt ute när det gäller att haka på utvecklingen. Bland annat såg de snabbt till att auktorisera sig för att kunna ge ytterligare värde åt kunderna. – När man är auktoriserad finns krav på vidareutbildning, så att kunderna vet att vi ständigt är uppdaterade. Och där passar byråledarutbildningen in för oss, säger Kristina Åkerström. På byrån står sedan en tid tillbaka digitaliseringen i fokus, och man har kommit en bra bit med att se över sina programvaror och system för att avgöra vad som bäst kan möta framtida behov. – Digitaliseringen är ett område där branschen inte får halka efter. För oss på byrån handlar det om att effektivisera arbetet ytterligare och i största möjliga mån undvika dubbelarbete för att kunna skapa mer nytta för kunden. Vi måste vara tydliga med hur digitaliseringen kan underlätta för kunden, säger Kristina Åkerström. Hon betonar också vikten av att vara auktoriserad och behovet av att tydliggöra yrkesrollerna för kunderna, och framför allt behovet av att visa vad professionell hjälp faktiskt ger kunden. – Kunden ska kunna fokusera på det han eller hon är bra på och lita på att vi gör ett bra jobb, säger Kristina Åkerström. förväntningar är a och o, och att ge kunderna ett bra underlag för beslutsfattande i deras dagliga verksamhet. Att arbeta proaktivt mot kunden är framtiden, men för Kristina Åkerström och Helene Jansson är det inte något nytt, utan ett arbetssätt de redan håller på med. – Vi visar kunderna vilken nytta de har av vårt arbete i sitt beslutsfattande, och den dagliga driften av företaget. Samtidigt är det viktigt för oss att förklara för kunden vilka förväntningar vi har på dem, och att vår produkt blir ännu bättre om underlaget de lämnar in till oss är bra, säger hon. Kristina Åkerström och Helene Jansson jobbar hårt med att förklara vad det innebär att de är auktoriserade och vilka fördelar det innebär för kunden. Ett sätt är att träffa sina kunder ofta att möta kundens 67% FAR:s medlemmar och 67 procent av företagen tror att det blir vanligare i framtiden att revisorer beskriver sitt eget arbete utförligare. 78 procent av ”Vi visar kunderna vilken nytta de har av vårt arbete i sitt beslutsfattande, och den dagliga driften av företaget.” och att inte bara ha kontakt på telefon och mail när det är dags att ta emot material och leverera rapporter. I vissa fall kan det handla om att diskuterat en konkret fråga, men också bara för att det är viktigt med kundrelationeroch att nätverka. – Här arbetar vi med avstämningspärmar och jobbar enligt Reko med goda interna rutiner, och det är bra för kunderna att känna till, säger Helene Jansson. strax före jul bjöd Helene Jansson och Kristina Åkerström in kunder och samarbetspartners till ett glöggmingel på byrån. Ett mycket lyckat event som de funderar på att göra till en tradition. – Det var mycket uppskattat och det dröjde inte länge innan visitkorten började byta ägare. Samtidigt fick våra kunder en chans att se vilka vi är och hur vi jobbar. Det är en bra möjlighet för oss att förklara vad vi gör och skapa en bättre relation till våra kunder, säger Kristina Åkerström. ● charlotta marténg digitalisering strukturlängtan demografi och skuldsättning globalisering dessa fyra drivkrafter bedöms vara viktiga för branschens framtid. Balans # 1 / 2015 | 19 Balans | Fokus: Framtidens byråledare 2015 års nya regelverk Beställ årets böcker nu! ”Använd dig av redan befintliga nätverk” i Upp sala har funnits i 24 år och har de senaste åren genomgått ett generationsskifte då Niklas Feiff tagit över byrån efter sin pappa. Eftersom han själv inte har någon lång erfarenhet som byråledare sökte han efter ledarskapsutbild ningar och fastnade för den som Bosse Brixeman håller i FAR Akademis regi. feiff revision & redovisning att det är många frågor man måste ha koll på som byråledare och nämner några: ISQC1, LAS-regler och inte minst ansvaret att motivera sina medarbetare så verksamheten fungerar och utvecklas. Utöver det ska man hinna med sitt grundyrke som revisor eller redovisningskonsult. niklas feiff konstaterar – Det var intressant att få träffa andra i samma position och diskutera framtidens byråledarskap, eftersom man till vardags lätt blir ensam med sina funderingar, säger Niklas Feiff. Under kursen diskuterades bland annat hur byråer agerar för att få in nya kunder, ett viktigt innehåll enligt Niklas Feiff. I samband med generationsskiftet har Feiff Revision & Redovisning tagit fram en ny grafisk profil och en ny hemsida vilket snabbt har visat sig vara en mycket bra investering. – Nya kunder har själva tagit kontakt efter att de har hittat hemsidan via sökning på internet, berättar Niklas Feiff. en bra hemsida är en bra grund men den s tora insatsen i bearbetning av nya kunder är att delta aktivt i de nätverk som finns på orten. Niklas Feiff framhåller att som ”Redan i dag ser vi hur redovisningstjänster automatiseras och digitaliseras. I vissa länder som USA har även digitalisering av revision blivit mer påtaglig. På sikt kan vi förvänta oss att även rådgivning kommer att övertas mer och mer av digitala processer som ett stöd i arbetet.” 20| Balans # 1 / 2015 revisor e ller redo visningskonsult kommer man rakt in i bolagets hjärta och då krävs ofta kontinuitet och att man träffar en potentiell kund flera gånger innan man byggt upp ett förtroende. Niklas Feiff – Branschen står inför stora förändringaroch för att vara en del av marknaden i morgon måste byrån vara på tå och hänga med vilket är en rolig men utmanande uppgift som byråledare. I medarbetarna finns en otrolig potential och eftersom vi inte är f ler än åtta har vi mycket goda möjligheter att få alla att delta aktivt i formandet av framtidens byrå, säger han. ● foto: johan wallgren Niklas Feiff strävar efter mer kontakt med kunderna IFRS-volymen Nyheter · Höjning av flera punktskatter · Moms nu i köparens hemland vid köp av elektroniska tjänster · Förändring av fakturamodellen för RUT och ROT · Ny IFRIC 21 Avgifter · Ändringar av anställningsförmåner i IAS 19 FARs Samlingsvolym Redovisning Nyheter FARs Samlingsvolym Revision Nyheter · Ny K3-anpassad RedR 1 · Förtydligande av byggnadsavskrivningar från FAR och BFN · Gamla BFN-regler nu i eget supplement · Höjda avgifter för revisorer och revisionsbolag · Penningtvättsbrott tillagt i brottskatalogen · Ändrade mallar för hållbarhetsredovisning Pris 575 kr.* Pris 575 kr.* * Pris exkl. moms och frakt av far : s medlemmar tror att företagsledningen har nytta av revisorernas arbete. Pris 625 kr.* Pris 515 kr.* charlotta marténg 86% Skattevolymen Nyheter Beställ dina böcker på farakademi.se/bocker eriges v S i om Ekon lara val . självk Profilen | Balans i karriären Balans i karriären | Profilen KVALITET och förtroende Kvalitet. För revisorn Katarina Ljungqvist är det mer än ett fint ord. Det är fyllt med verkligt innehåll. För utan kvalitet inget förtroende. Och utan förtroende inga tjänster att sälja. I september 2014 tog hon över som ordförande i FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet. Text: Charlotta Marténg Foto: Særún Hrafnkelsdóttir Norén 22 | Balans # 1 / 2015 Balans # 1 / 2015 | 23 Profilen | Balans i karriären Balans i karriären | Profilen ”Revision har inte samma status i dag som förr, men jag tror tyvärr att det är vi själva som varit med och plockat ner den.” fakta: Katarina Ljungqvist ålder: 51 år. bor: Helsingborg. familj: Gift med Hans-Olof, vd inom textil-kläd branschen. Tillsam mans har de tre barn 21, 19 och 14 år gamla samt två hundar och en häst. fritidsintressen: D et spelar i grunden ingen roll om revisorn skriver med gåspenna ellerbockar av checklistor i datorn. Resultatet är detsamma. Så länge revisorn har gjort det han eller hon ska, och ställt de rätta frågorna i syfte att kunna dra korrekta slutsatser, har det övriga mindre betydelse. – Visst är alla checklistor ett mycket bra stöd och hjälp så att vi kommer ihåg både vad vi ska göra och vad vi gjort, men de är inte allenarådande och får inte ta över vårt arbete. Vi får aldrig glömma syftet med varför vi utför revisionen, och anledningen till att vi gör vissa saker, säger Katarina Ljungqvist. Balans i ett vackert kontorsrum hos Mazars i Helsingborg. Utanför fönstret kikar solen försiktigt fram genom den grådisiga himlen, och färjan mot Helsingör ligger redo att avgå. Läget är centralt, mitt emot järnvägsstationen, busstationen och färjorna – Knutpunkten, som platsen kallas. Så har Mazars tänkt kring alla sina kontor, det ska vara lätt att ta sig dit. hon tar emot 24 | Balans # 1 / 2015 Ridning och allt som det innebär att vara hästägare, hundarna, spinning och att umgås med familj och kompisar. Katarina Ljungqvist är kontorschef för kontoren i Helsingborg, Höganäs och Båstad och har arbetat på byrån sedan 1986. Att valet föll på att bli revisor var kanske inte helt oväntat då hennes pappa arbetade inom finans och ekonomi, men länge var målet en karriär som veterinär. – Det var när jag gick på gymnasiet som jag tänkte om. När jag insåg hur mycket jobb det var för att få 5,0 i avgångsbetyg från naturvetenskapliga linjen kände jag att det fanns så mycket annat som också lockade att det inte riktigt var värt det. Så jag läste ekonomi i stället, säger hon. När utbildningen vid dåvarande Högskolan i Växjö, i dag Linnéuniversitetet, var avklarad var det en kommentar från hennes pappa som fick Katarina att välja revisorsyrket. – Han sa att revisor var ett bra yrke om jag i framtiden ville kunna förena familj och barn med ett kvalificerat arbete, och i det hade han rätt. Min uppfattning är fortfarande att det är ett bra yrke om man vill ha ett roligt jobb och familj, säger hon. Åsikten är spännande, med tanke på de diskussio- ner som då och då uppstår, att det skulle vara svårt – framför allt som kvinna – att kombinera en karriär som revisor med småbarn. Men Katarina Ljungqvist står fast vid sin uppfattning. – Det jag däremot bestämde mig för var att först ta min auktorisation och sedan skaffa barn. För mig kändes det viktigt att ha egna kunder, egna uppdrag och att kunna styra min tid. Det kan nog vara svårare om man är revisorsassistent. Men som jag ser det är det inga problem att vara revisor och föräldraledig, det är bara att dra ner på tempot under tiden. Kanske ha lite färre uppdrag, men arbetet man utför är ju detsamma, säger hon. I rättvisans namn ska tilläggas att då Katarina Ljungqvist var föräldraledig, valde hon att inte vara det på heltid utan jobba lite parallellt med att hon var hemma med barnen. Och på den tiden fanns varken smartphones eller möjlighet att jobba i molnet. Så här beskriver hon det själv: ”Det var bra att barnen sov gott i barnvagnen”, för då och då fick de följa med in på kontoret och ut till kunder. – Dessutom kom mina svärföräldrar ner från Småland och hjälpte till med barnen, och när de var här kunde jag ju jobba desto mer, säger hon. katarina ljungqvist rekommenderar varmt yrket och har aldrig tvivlat på att hon valde rätt när hon blev revisor istället för veterinär. – Många av mina vänner har bytt jobb under åren, men jag har haft samma jobb hela tiden. Eller så kan man säga att jag byter jobb varje dag, det beror på hur man ser det, säger hon med ett leende. Med flera år i branschen kan hon dock konstatera att revision inte riktigt har samma anseende i dag som tidigare. Och hon oroas över utvecklingen att fler och fler företag väljer att inte ha revision. – Revision har inte samma status i dag, men jag tror tyvärr att det är vi själva som varit med och plockat ner den. Vi kan nog inte skylla på någon annan. Om vi inte själva riktigt kan reda ut begreppen, då kan vi inte begära att andra som inte tänker revision och redov isning klockan 8 till klockan 18 ska kunna skilja på vem som gör vad, säger Katarina Ljungqvist. Hon är till viss del kritisk till FAR som hon menar drömmer om: Det låter kanske fånigt men jag har inte så mycket drömmar, jag trivs väldigt bra med den verklighet jag har. Om det ska vara något så är det väl att få fortsätta vara frisk och att mina barn ska hitta sina platser och passio ner i livet. inspireras av: Människor som brinner för det de gör och människor som gör skillnad. okänd talang: Jag har inte fler talanger än de fullt synliga. Balans # 1 / 2015 | 25 Balans i karriären | Profilen Revisorn får aldrig tumma på kvalitén i sitt arbete, menar Katarina Ljungqvist. Ger Du Resultat till dina kunder? har framhållit övriga yrkesgrupper på bekostnad av revisorerna. Visserligen tycker hon att det är bra att även redovisningskonsulter blir auktoriserade och kvalitetskontrolleras, likaså specialisterna som tillhör FAR, men hon upplever att revisorerna hamnat lite i skymundan. – Som jag ser det är det två delar i det hela. Vi har nog pratat lite för mycket om vad andra kan göra, så att man nästan sprider uppfattningen att det går att ersätta revisorn rakt av med en redovisningskonsult. Men vi måste också se till att revisorerna verkligen upprätthåller kvaliteten på arbetet de utför, säger hon. medieuppmärksamhet kring hur vissa har skött, eller inte skött, sitt arbete menar hon påverkar människors bild av revision och revisorer. Och mot bakgrund av det blir det ännu viktigare att lyfta kvalitetsfrågorna. Katarina Ljungqvist framhåller att kvalitet och för troende går hand i hand. Hon betonar att branschen egentligen inte säljer några produkter utan förtroende. Men för att allmänheten, näringslivet och politikerna ska kunna ha det förtroendet för branschen krävs att det arbete revisorerna utför håller hög kvalitet. Något man aldrig får tumma på. Och för hög kvalitet krävs goda kunskaper hos dem som utför arbetet. För Katarina Ljungqvist har kvalitetsfrågorna alltid legat varmt om hjärtat. Hon har i många år arbetat med det interna kvalitetsarbetet inom Mazars, och började sedan som kvalitetskontrollant inom FAR. Efter att ha arbetat som kvalitetskontrollant i ett par år blev hon till frågad om hon ville sitta som suppleant i FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet. Då den senare gjordes om och antalet suppleanter minskades, erbjöds hon en ordinarie plats och i höstas tog hon över som ordförande. – Jag tycker om att vara strukturerad i det mesta jag de senaste årens 26| Balans # 1 / 2015 gör. Jag vill utföra mitt jobb på ett bra sätt och erbjuda en bra slutprodukt. De signalerna försöker jag sända ut i det dagliga arbetet, säger hon. Men för att kunna vända utvecklingen med revisionens sjunkande anseende, och att allt fler företagare väljer bort revisorn, krävs att det händer något. Inte bara att branschen blir bättre på att visa på värdet av sina tjänster, utan att regelverken ses över. Katarina Ljungqvist tror att om man bara fortsätter på den inslagna vägen blir det svårt för många mindre revisionsbyråer i framtiden. – Jag skulle vilja se en utveckling mot två regelverk. Vi kan inte ha samma upplägg oavsett om vi ska revidera ett enmansbolag där det finns en ägare som gör allt, eller om vi ska revidera ett stort bolag med många anställda, vd och styrelse. Vi måste se till att regelverken förändras. Annars tror jag att vi utplånar oss själva när det gäller revision av mindre bolag, säger hon och fortsätter: – Det handlar återigen i grund och botten om kvaliteten. Om vi ska lyckas sälja in oss till dem som inte måste ha revision måste kvaliteten vara riktigt bra. Därför måste vi hela tiden komma ihåg att det är förtroende vi säljer och vi får aldrig det förtroendet om vi inte har kunskapen. Det vi producerar måste hålla så hög kvalitet att produkterna verkligen går att förlita sig på. För Katarina Ljungqvist är revisionen en kvalitetsstämpel, men inte bara något som är bra att ha vid förhandlingar med banken eller då själva årsredovis ningen ska användas. Nej, kvalitetsstämpeln ska även signalera att företaget är okej, att det är ett företag som håller avtal, som ger personalen avtalsenliga löner och så vidare. – Revisorn ska göra ett så pass bra jobb att han eller hon inte riskerar att hamna på löpsedlarna, säger K atarina Ljungqvist. ● ”Vi får aldrig glömma syftet med varför vi utför revisionen.” Tidningen Resultat är en av landets största affärstidningar inom ekonomi och företagande. Den innehåller nyheter om skatter och redovisning, och förklarar komplicerade frågor på ett enkelt sätt. Enligt en färsk undersökning anger 77 procent av Resultats givare att kunderna tar upp och vill diskutera ämnen som behandlas i tidningen. Det ger dig ett utmärkt tillfälle att stärka kundrelationen. Nästa år kan du ge bort mer Resultat till dina kunder. Som komplement till papperstidningen lanserar vi efter årsskiftet ett digitalt nyhetsbrev. För så lite som 381 kr/år skickar vi 10 nummer av tidningen till din kund. Kontakta oss på [email protected] så berättar vi mer om hur du stärker relationen och ger Resultat till dina kunder. Läs mer på farakademi.se/resultat Balans i karriären | Experten Experten | Balans i karriären bo hjalmarsson. Auktoriserad revisor på PwC och ordförande i FAR:s policygrupp för revision. Med mångårig erfarenhet som revisor i stora börsbolag, leder Bo Hjalmarsson arbetet med att ta fram den nya revisionsberättelsen. Förändringarna som främst gäller finansiella och börsnoterade bolag träder i kraft 2016. Text: Rakel Lennartsson Foto: Christian Gustavsson Nya revisionsberättelsen Vad är syftet med den nya revisionsberättelsen? – Det uttalade syftet är att det ska bli en tydligare kommunikation från revisorn om specifika risker eller fokusområden i revisionen och hur dessa har hanterats. Mycket av innehållet i den nya revisionsberättelsen är sådant som svenska revisorer under ett antal år har stått upp och sagt på bolagsstämmor i publika bolag. I så måtto blir för ändringen mindre i Sverige, jämfört med andra länder. Samtidigt kommer vi att se att det uppstår en hel del problem när sådant som uttrycks muntligt – under förbud om inspelning och transkribering – nu ska sättas på pränt. Vem beslutar egentligen om den nya revisionsberättelsen? – I Sverige bygger den på svensk lag och god revisionssed. God revisionssed handlar om hur revisorer ska tolka och tillämpa lagen i sitt praktiska arbete. FAR:s policygrupp för revision ger rekommendationer för detta, som publiceras i FAR:s samlingsvolym. På så vis är den nya revisionsberättelsen en svensk produkt, men den bygger på nya regler från EU respektive IAASB. Varför kommer EU och IAASB med nya revisionsberättelser just nu? – Utvecklingen har i första hand drivits av politiker inom EU som ville visa handlingskraft efter finans krisen. IAASB såg sig tvunget att haka på utvecklingen, eftersom man ville undvika att det etableras två konkurrerande revisionsberättelser. Även revisionsbranschen har sett ett behov av förändringar i revisionsberättelsen men en ny revisionsberättelse förhindrar inte en ny finanskris. Hur ny är den nya revisionsberättelsen? – Revisionens inriktning och omfattning är desamma som tidigare (nämligen årsredovisningen och förvaltningen) och där ingår naturligtvis vissa fokusområden. Att dessa så kallade Key Audit Matters nu också ska rapporteras är den stora nyheten. Andra förändringar handlar mer om formalia, där det bland annat till kommer utökade skrivningar om revisorns respektive styrelsens ansvar. En viktig formaliaförändring är att slutsatsen ska placeras först i revisionsberättelsen. På vilket sätt riskerar revisionsberättelsen ändå att bli standardiserad? – Rapporteringen av Key Audit Matters ska vara företagsspecifik, men risken är stor att denna blir intetsägande eller standardiserad. I grund och botten handlar det om 28 | Balans # 1 / 2015 en riskavvägning eftersom det är förknippat med mycket ansvar och hög risk att rapportera information som bolaget självt inte har informerat om. Här har vi den inneboende konflikten i den nya revisionsberättelsen, som å ena sidan ska ge mer, samtidigt som en revisor i normalfallet inte kan ge mer än vad som redan är känt, på grund av risken att skada bolaget. Du menar att branschen ändå sett behov av förändring, hur då? – Ja vi måste titta på intressenternas behov och de har efterlyst ökad kommunikation från revisorn. Med den nya revisionsberättelsen får de betydligt mer text – fyra till sex sidor, men risken är att de inte får någon mer egentlig information. Revisorn är granskare och inte en informationsgivare; ny information från revisorn riskerar att bli direkt kursdrivande med omedelbara konsekvenser för aktieägarna. I praktiken innebär det att revisorn i normalfallet inte säger något som inte redan står i årsredovisningen. Det är först när årsredovisning i något avseende är felaktig som revisorn tillför ny information, det vill säga det som vi vanligtviskallar en oren revisionsberättelse. Men revisionsberättelsen kanske kan ge en hint om vilka delar i årsredovisningen som är intressanta? – Ja, genom rapporteringen av Key Audit Matters berättar revisorn vad revisionen har fokuserat på, utifrån väsentlighet och risk. Dessa områden definieras normalt redan vid planeringen av revisionen och kommer således att vara föremål för kontinuerlig dialog mellan revisorn tillsammans med revisionsutskottet och företagsledningen. En tänkbar positiv effekt av den nya revisionsberättelsen är att den driver ökad tydlighet i årsredovisningen. Däremot kommer inte revisionsberättelsen i sig att innehålla ny information om bolaget. Vilka är utmaningarna med nya revisionsberättelsen? – Branschens största utmaning är att vara relevant. Jagtror tyvärr att värdet av den ökade informationen riskerar att gå förlorat ganska snabbt. En kvalificerad läsare kommer snabbt att identifiera om där finns några modifikationer och det är det enda som kommer att vara intressant för marknaden. Skrivningarna om revisorns respektive styrelsens ansvar kommer att vara standardiserade och snabbt bli ointressanta. Det finns förslag om att delar av stycket om revisorns ansvar kan hänvisas till en myndighets internetsida och vi för diskussioner om detta med Revisorsnämnden, men det är inte klart ännu. ● FAKTA: Nya revisions berättelsen ✓ Företagsspecifik (icke standardiserad) ✓ Slutsatsen kommer först ✓ Mer och längre text ✓ Rapportering av Key Audit Matters key audit matters (KAM) är områden av särskild betydelse för revisionen av ett specifikt företag. Det kan vara allt från värderingsfrågor och intäktsredovisning till risk för oegentligheter. Nya revisionsberät telsen bygger på EU:s nya revisionsdirektiv och ett antal uppda teringar som IAASB har gjort av ISA samt en helt ny, ISA 701. inga orena revisionsberättelser . Den nya revisionsberättelsen bygger inte på standardtext och kan därför inte avvika från standard. En van läsare kom mer däremot snabbt att se om slutsatsen är modifierad, menar Bo Hjalmarsson. Balans # 1 / 2015 | 29 Balans i livet Anna Åkerblom vill bidra till att göra världen bättre. foto: dreamstime foto: dreamstime Aktuellt | After work foto: charlotta marténg After work | Balans i livet Håkan Molén har inget bokförlag bakom sig utan ger ut sina böcker på egen hand. FLER ÄR POSITIVA TILL MÅNGFALD 💼💼💼💼💼 bort när man förhandlar i samband med ett nytt jobb. Bara en av fem av dem som bytt jobb de senaste tre åren lyfte frågan om tjänstepension och 43 procent uppger att de inte vet om de gjorde det, visar en undersökning gjord på uppdrag av AMF. tjänstepensionen glöms ofta 2,8 % löneökningarna i näringslivet uppgick i genomsnitt till 2,8 procent för perioden januari till och med september 2014. Det visar statistik från Medlingsinstitutet. de hittills uppmätta Hänsynslös skatterevisor fångar läsarnas intresse revisorer och medmänsklighet saknas helt, säger spelar huvudrollen hör inte till vanligheterna. Men Skatterevisorn Håkan Molén. från Norrtälje, skriven av Håkan sedan många år är Molén, är en av dem. fiktiva berättelser där – alla mina romaner har en viss verklighetsbakgrund hämtat från sådant jag själv varit med om. Genomgående kryddar jag med ren fiction. Skatterevisorn är en verklig person som var känd för sina totalt hänsynslösa arbetsmetoder, säger Håkan Molén. Han berättar att en av skatterevisorns arbetsmetoder gick ut på att redan innan ett ärende var färdigbehandlat av läns- och kammarrätt,lämna över ärendet till Kronofogdemyndigheten för åtgärder som kunde ruinera och sätta en oskyldig företagare i konkurs bara utifrån misstanken om skatte fusk. Fick sedan företagaren rätt i en rätts instans var katastrofen redan ett faktum. – Skattemyndigheten tvår sina händer och säger att alla regler har följts, empati foto: privat Årligen genomför Högskolan i Gävle den så kallade mångfaldsbarometern, för att bidra till diskussionen om mångfald i det svenska samhället. I den senaste undersökningen uppger 73 procent att de är positiva till mångfald, men samtidigt är andelen med extremt negativa attityder större än någonsin, över sju procent. Resultatet innebär att man kan skönja en viss grad av polarisering av attityder na till mångfald. Både andelen positiva och extremt negativa ökar. Däremot blir andelen osäkra färre. han bosatt i Spanien och han började skriva när han var i 60-årsHåkan Molén åldern. I dag är han 72 år, och har ytterligare böcker på gång. En av de kommande böckerna blir en renodlad deckare och bygger på ren fiction. – Den skriver jag tillsammans med min son, och den beräknas komma ut till sommaren, säger Håkan Molén. Han håller också på med en bok, som kommer i två delar, och som heter ”Bröderna från Norrtälje”. – Handlingen utspelar sig kring två bröder som gjorde sig ett namn i Stockholms undre värld, berättar Håkan Molén. ● charlotta marténg Tre användbara appar som gör dig mer effektiv på jobbet: TRUECALLER PAGES REMEMBER THE MILK nummerupplysning ordbehandling att göra listor App för Iphone och Android, fungerar som telefonkatalogen där du kan söka på ett nummer och se vem som ringt. Snygg ordbehandlarapp för Iphone och Ipad. Pages är kompatibel med Word. Enkelt sätt att hantera projekt och uppgifter. Att-göra-listor i appform för Iphone och Android. 30 | Balans # 1 / 2015 Anna Åkerblom brinner för mänskliga rättigheter ”Att få vara med och påverka gör livet meningsfullt” med erfarenhet av engagemang i Amnesty drivs Anna Åkerblompå KPMG av att göra gott. Mänskliga rättigheter och en hållbar utveck ling ligger henne varmt om hjärtat. I höstas deltog hon i ”de ungas Davos-möte” i Dublin. Berätta om din bakgrund! – Jag har läst juridik, humaniora, retorik och filosofi och tog min juridikexamen vid Stockholms universitet 2012. Under sista året föll allt på plats och jag insåg att jag ville jobba med hållbarhetsfrågor. Du har även studerat i Köpenhamn? – Ja, egentligen skulle jag läst i USA. Jag blev antagen till University of Vermont men fick veta att man kunde läsa kurser i CSR vid universite tet i Köpenhamn. Det lockade mig mer så jag struntade i USA och pluggade i Köpenhamn i ett halvår i stället. Det kändes helt rätt. Varifrån kommer ditt engagemang för mänskliga rättigheter? – Min pappa har jobbat åt SIDA under lång tid så jag antar att jag delvis har fått med mig det hemifrån och blivit inspirerad. Att vara med och påverka och göra skillnad får livet att kännas mer meningsfullt. Sedan var du engagerad i Amnestys juristgrupp? – Där kom jag med under tiden jag läste på Stockholms universitet. Det var mycket intressant och det fanns flera olika sektioner. Juristgruppen var den som passade mig bäst just då, och vi jobbade med att titta på lagstiftning i olika länder och att den inte kränker grundläggande mänskliga rättigheter. Vi ordnade även debatter och skrev artiklar. I höstas blev du utvald att delta i One Young World i Dublin, även kallat ”De ungas Davosmöte”. Hur hamnade du där? – Nu jobbar jag med hållbarhet och KPMG skulle skicka en deltagare från Sverige. Jag blev nominerad av mina kollegor och utvald på grund av mitt personliga engagemang i dessa frågor. Det kändes otroligt roligt. FAKTA: Anna Åkerblom yrke: Hållbarhetskonsult på KPMG i Stockholm. ålder: 29 år. bor: Årsta. familj: En roomie och en katt i Stockholm, en kille i Göteborg, och en hel massa föräldrar, syskon med respektive, syskon barn och kusiner. drömmer om: Livskvalitet för alla. Inklusive kommande generationer. Inspi reras av: Det låter rostigt, men drivna världsförbättrare. Favorituttryck: ”Kör, ba kör”. Vad gjorde ni i Dublin? – Det var ett riktigt häftigt program så jag förstod att det skulle bli en cool upplevelse, men jag hade inte anat att det skulle kännas så livsomvälvande att vara där. Bland annat lyssnade vi på Kofi Annan, fredspristagaren Muhammad Yunus och Unilevers vd Paul Polman. Hans föredrag om hur Unilever jobbar med hållbarhet, och bland annat har slopat kvartalsrapporterna, var otroligt intressant. Vilket är det främsta minnet du har med dig därifrån? – Känslan att vara i ett sammanhang med 1300 andra ungdomar och den vilja som finns för att göra världen bättre och bidra med det man kan. Som det ser ut i världen med klimatförändringar och annat kan vi inte vänta längre, vi måste agera nu. ● charlotta marténg Balans # 1 / 2015 | 31 Debatt Debatt | Balans illustration: shutterstock Balans | Debatt K2 eller K3 | Debattpanelen: Redovisningstillsynen För alla oss vars arbete kräver att vi hela tiden är i otakt med tiden kanske det här med årsskiftet inte känns så dramatiskt. Vi redovisar genomförda transaktioner, granskar historiska data eller (för en journalist) lever i nästa nummer av tidningen. Men jag gillar ändå känslan av att få ett helt nytt år att uppfylla alla goda föresatser. Hej och välkommen 2015 – du har bara börjat! Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på [email protected] Ingemar Cederlund: Förenkling K2 eller K3 – förenkling på bekostnad av sunt förnuft? onödiga skillnader mellan K2 och K3 skapar mer förvirring än förenkling. Det skriver Ingemar Cederlund, godkänd revisor, som tycker att ivern att särskilja K2 och K3 verkar ha gått ut över sunda redovisningsprinciper. K2 är avsett att vara ett förenklingsramverk, jämfört med k3. Att det ena är regelbaserat och det andra principbaserat är för mig underordnat, då det bara ställer till irritation i arbetet. Jag önskar att det blir en debatt kring detta i vår yrkeskår, på samma sätt som skedde i frågan om avskrivning av maskiner och inventarier. Initialt var k2 stelbent i fråga om avskrivningar. Det var 20 procent som gällde och ingen hänsyn togs till väsentligt restvärde. De som önskade något annat hänvisades redan då till det som skulle bli kommande k3. Men tack vare synpunkter och kritik från remissinstanserna ändrades detta, vilket gör att redovisningen i detta avseende nu både känns igen och är relevant i förhållande till verkligheten. Alla maskiner och inventarier förslits som bekant inte på fem år för att därefter vara värdelösa. Exemplet med avskrivningarna visar att en aktiv och 32 | Balans # 1 / 2015 konstruktiv remissomgång kan påverka lagda förslag. konkreta exempel där jag tycker att det är obefogat att ha olika regler i k2 och k3. 1. Uppställningsformen i resultaträkningen är det som stört mig mest. Om vi tar exemplet ett åkeri som också äger en grustäkt och asfaltkokeri och kanske även en mindre byggmaterialhandel, så har ett sådant bolag en varukostnad till väsentliga belopp. Dessutom är även fordonskostnaderna högst väsentliga belopp här. Jag menar att god redovisningssed kräver att man har fyra rader i resultatrapporten, nämligen varukostnader, fordonskostnader, övriga externa kostnader och personalkostnader. Men det tillåter inte k2. En av våra kända utbildare på området menar att det till och med vore bokföringsbrott att göra så. Kan alltså, för läsaren, god och tydlig redovisning vara straff bart? I k3 går detta nämligen utmärkt att redovisa på detta viset. 2. Checkräkningskrediten redovisas som lång skuld i k2 om avsikten är att den ska förlängas, ungefär som vi behandlar den i dag i de flesta företag. Men i k3 måste den redovisas som kort skuld. Detta oavsett vad här kommer några syftet med skulden är. Helt obefogad regel i mina ögon. Låt regeln vara lika hos båda för att undvika fel. Dessutom har vi alltid lärt oss i vår utbildning att det är avsikten med skulden som ska styra. Med andra ord, om krediten avser finansiering av lager och kundfordringar är det alltid en kort skuld. 3. Semesterskulden ska redovisas olika i k2 respektive k3, rättare sagt de sociala avgifterna på denna skuld. Jag har alltid lärt mig att god redovisningssed innebär att man tar med alla kända tillgångar och skulder i bokslutet, men här skiljer sig regelverken helt obegripligt åt. I k2-bolagen behöver man tydligen inte betala in till Fora på sina semesterlöner, för någon avsättning är inte tillåten. Men i k3 är detta rätt redovisning. 4. Så kallade pågående arbeten och produkter i arbete i tillverkande företag får i k2 bara värderas till direkta kostnader. Samma regel gäller för alla egentillverkade omsättningstillgångar. Däremot får indirekta tillverkningskostnader ingå i egentillverkade anläggningstillgångar. I k3 ska indirekta tillverkningskostnader tas med i anskaffningsvärdet precis som i dag, både när det gäller OT och AT. Märkligt att man här har olika regler. I företagens kalkyler som vi vid vår revision granskar mot bokslutsunderlagen finns även indirekta kostnader medtaget, eftersom bolaget ska ta hänsyn till dessa i sin prissättning. Varför ska vi begära att våra kunder ska göra olika kalkyler, en verklig som de också använder och en som passar k2 och vår granskning? 5. Periodiseringsregeln om 5 000 kronor kan, som väl är bekant för alla vid det här laget, slå oerhört starkt i det enskilda bolaget, beroende på om man vill visa eller dölja verkligt resultat. Om verksamheten gått knackigt är det intressant att hitta så många poster som möjligt att periodisera, och om det gått ovanligt bra kan det vara intressant att låta bli detta eftersom regeln är frivillig. Jag har sett flera praktiska exempel på hur detta kan slå olika beroende på om man utnyttjar regeln eller inte. Man kan med stöd av k2 helt lagligt visa väsentliga resultatskillnader med samma bokföringsmaterial i botten. Jag ifrågasätter att man inför regler som gör att man kan dribbla med resultatet utan att den informationen kommer fram till läsaren. Som exempel kan det ju vara utmärkt att göra så inför en kreditansökan till banken. Ingen kan klandra ditt handlande som oseriöst eftersom du bara följer regelverket i k2. Jag tycker det vore mer korrekt mot vår läsekrets att ha en tvingande 5 000 kronors-gräns, så slipper vi de små aktiveringar på förutbetalda kostnader på under tusenlappen som vi nu ser då och då vid vår granskning. 6. På kurserna får vi höra att k2 är för det lilla bolaget som inte har någon egentlig läsekrets av årsredovisningen och att det material som presenteras inte håller den kvalité som krävs som beslutsunderlag av exempelvis banker. Eftersom det i stort sett bara är vi och kunden som läser denna årsredovisning förstår jag inte kravet som finns i förvaltningsberättelsens flerårsöversikt att bolaget ska kommentera varför omsättningen har förändrats mer än 30 procent sedan föregående år. Skriver vår kund ner detta för sig själv? Bolaget har ju inga externa läsare! Detta är inte förenkling för det kräver ett visst mått av arbetsinsats att få fram och granska uppgifterna. höra på alla utbildningar jag genomgått om k2 är att detta kommer att förbilliga tjänsten för kunden. Jag tror inte ett dugg på det; de fem första punkterna innebär inte en krona mindre arvode för våra kunder! Jag uppskattar verkligen att man försöker hitta förenkling av olika slag, men när detta ord upprepas som ett mantra i samband med k2 mår jag illa. I ovanstående exempel är det varken frågan om förenkling eller besparing av tid eller pengar. Det finns många fördelar med k2, som att det ska vara enkelt och formstyrt. Låt då inte sådana olikheter som jag belyst i denna artikel förstöra den goda tanken. Dessutom ska vi inte underskatta risken för onödiga fel i bokslutsarbetet som kräver att det görs om. Innebär det förenkling och lägre kostnader för våra kunder? Nej knappast! ● det jag fått Ingemar Cederlund är godkänd revisor på Cederlund Revisor & Konsult i Borås. Balans # 1 / 2015 | 33 Balans | Debatt Debatt Dan Brännström och Jonas Svensson: Replik den nya revisionsberättelsen möter förväntningarna på en tydligare rapportering från revisorn. Det skriver Jonas Svensson och Dan Brännström, ordförande respektive generalsekreterare i FAR, i en replik på Helena Adrians debattinlägg i Balans nr 10/2014. dags att städa trappan uppifrån” skriver HelenaAdrian uppfordrande i Balans nr 10/2014. Som företrädare för FAR tar vi gärna debatten,för det är angeläget att vi i branschen diskuterar frågeställningarna kring förtroende, relevans och integritetsom artikelförfattaren lyfter. Det är helt avgörande för revisorsprofessionens utveckling. Vi håller med om det mesta som Helena Adrian skriver, bland annat påståendet om att revision svårligen kan standardiseras utan är en intellektuell process där revisorns professionella omdöme måste få stort utrymme. Det är också ett av skälen till att vi nu på nordisk basis arbetar fram ett nytt sätt att utföra revision i mindre företag. Vi håller även med om att revisorn måste ha integritet, annars infrias inte de höga förväntningar som revisionens intressenter har rätt att ställa. Och självfallet ska revisorn rapportera till styrelsen eller revisionsutskottet om alla väsentliga frågor som uppmärksammats under revisionen. Revisorn måste vara tuff när så krävs eller som Helena Adrian uttrycker det: flytta fram positionerna och sätta ner foten. under rubriken ”revisorer, Helena Adrian tror vi att den nya revisionsberättelsen i företag av allmänt intresse erbjuder stora möjligheter att möta förväntningarna på en tydligare till skillnad mot 34| Balans # 1 / 2015 Debattpanel s en: Styrelsean sva r och skatt Ännu ett år av goda föresatse r och ambition ken med höga er går mot sitt krav och högt slut. Ristempo är att och reflektera vi inte hinner . Den som dri stanna upp ver eget missa tigt och strate r kanske att tän giskt. Vad vill ka långsikdu uppnå i din i din omgivnin verksamhet elle g? Använd någ r ändra på ra lugnare dag – och använd ar till att funder gärna Balans debattsidor till a på det att diskutera med andra. Rakel Lenn artsson, deb Helena Adria attre daktör Mejla dina åsikter till mig på balansde [email protected] n: Förtroend ”Revisorer, städa trapp dags att an uppifrån ” e om inte rev isorskå Det riktas kriti k mot revisorer s arbete från olik a håll, man pratar om att relevansen måste öka och att kunskap om etik kan behöva införas på utbildningar na samt att vi behöver arbe ta med att öka intresset, som gått ner, för revis ions- och rådg schen. ivningsbranProblemet för revisorsprofe ssionen och delv is orsaken till att revisorn (rev isionen) inte uppmärks ammar de svår igheter och brister som lede r till skandale r och/eller skadestånd är Ska det ”bli att revision – rent ” så mås i kvalitetsivern – har blivit en börja från te man allt för standard toppen, men ar Helena Adrian. iserad tjänst. Dataprogram , stora och små , har utveckla så att ”all revis ts ion” utförs på samma sätt i stället för att revisorn utny eller styr vilk ttjar sin profesa siffror som sionella kompete ska redovisas och hur man ns och gör bedö redovisa r dem från fall till fall. mningar , är människor Företagen är med olik a driv inte samma, inte ens lika, kraf och de som driv historik och kom ter, bevekelsegrunder, er företagen petens. Alltså, ingen standard revision är iserad tjänst som är samma för alla, utan en intellekt uell proc revisorn utifr ån sin breda kom ess där petens inom redovisning, juridik, besk attn ing och så vida re ska utvä rder och förvaltning, a företagets redovisning göra en kvalitets den information säkring av som lämnas för fråga. Rev ision företaget i ska givetvis utfö vissa standard ras utifrån er (ISA) men ytterst borde själva utförand et i större utstr äckning bygg på en kreativ a process snarare än ett standardiserat verktyg. Att arbeta med standardisera fungerade troli de verktyg gen bättre i ett traditionellt industrisamh älle där kommun ikation, tjänster och serv ice inte var intä rande enheter ktsgenereoch där eget tänk initiativtagan de och analyser ande, eget inte premierades. Likform ighet gällde. I dag lever vi i en annan typ av samhälle. Tjänster och människors kun skap och kom petens låter sig inte standard iseras och styr as på samma som en vara. sätt Vad yrkespro fessi onen behöver är en anpassni ng till ett mod ernt Det kräver dock samhälle. mer av både revis assistenterna, orn och men även av kun derna. De behöver i sin tur bli mer intre sserade av vad vi egentligen kan göra. Och hur de utny ttjar den kompete ns som de tyck er att de beta dyrt för. lar tock integritet kom ren kan visa mer förtroe såväl de ens ndet för kild för kåren som a revisorerna som helhet att urh och dö ut. Det olkas serad revisor skriver auktoriHelena Adrian uppmanar och branschens ledare att föregå med gott exemp el. foto: shut ters ”Revisorn måste vara tuff” Förtroende | Debatt | Ba lan Balans # 10 / 2014 | 35 Ur Balans 10/2014. och mer transparent rapportering. Revisorn ska ju framöver peka på särskilt svårbedömda områden (Key Audit Matters) och risken för felaktigheter i rapporteringen. På ett av seminarierna under Finforum i november 2014 konstaterades att den nya revisionsberättelsen får högre läsvärde och bidrar till att höja revisionens relevans. Detta förutsätter naturligtvis att revisorn inte hemfaller åt försiktiga standardskrivningar, för då är syftet förfelat. Vi kan nämna att man i Storbritannien, som tjuvstartat med en ny revisionsberättelse, redan har positiva erfarenheter av att revisorn öppnar sin ”svarta låda”. Men, samtidigt måste reglerna kring revisorsansvaret backa upp den utvidgade revisorsrapporteringen. Därför bad den förra regeringen justitierådet Kristina Ståhl, som utreder hur EU:s revisionspaket ska implementeras i Sverige, att i tillägg överväga behovet av förändrad ansvarsfördelning mellan styrelsen och revisorn. Vi anser det vara ytterst angeläget att ansvarsfrågorna klarläggs. antar vi utmaningen att bli tydligare och att alltid visa integritet. Framför allt ska vi gå ut och berätta mer om hur branschen arbetar och peka på nyttan med de olika tjänsterna. Här har FAR en stor uppgift. ● Jonas Svensson är revisor på EY och ordförande i FAR. Kurser inom K2 och K3 Kurser inom K2 och K3 Våren 2015 Våren 2015 Regelverken K2 och K3 är den absolut största förändringen Regelverken K2 och K3 är den inom redovisningsområdet på absolut största länge och någotförändringen som påverkar inomföretag. redovisningsområdet alla Vet du vad sompå länge för ochditt något someller påverkar gäller företag din alla företag. Vet du vad som kund? gäller för ditt företag eller din kund? K2-regelverket Stockholm 12 februari Stockholm 16 april K2-regelverket Stockholm 12 februari K3-regelverket 16 mars april Stockholm 23 Stockholm 25 maj K3-regelverket Stockholm 23 mars K3 – övergångsfrågor och fördjupning Stockholm Välj en eller25 tvåmaj dagar Stockholm 20–21 januari K3 – övergångsfrågor Stockholm 24–25 mars och fördjupning Välj en eller två dagar Stockholm 20–21 januari K3 – koncernredovisning 24–25 Stockholm 6 maj mars koncernredovisning K3 – komponentredovisning fastigheter Stockholm 65 maj Stockholm maj komponentredovisning fastigheter K3 – frivillig tillämpning för mindre Stockholm 5 maj företag – Nyhet Stockholm 10 mars K3 – frivillig tillämpning för mindre företag – Nyhet Läs mer10och Stockholm marsanmäl dig på farakademi.se Läs mer och anmäl dig på farakademi.se från far : s sida Dan Brännström är generalsekreterare i FAR. ges Sveri i m o Ekon lara val . självk eriges v S i om Ekon lara val . självk Fördjupning | Balans Balans | Debatt Debattpanelen – tycker till om redovisningstillsynen Fördjupning Tidigare nummer av Balans fördjupning. Förd Senaste artiklarna på webben ing | #2/2 lag i n bo 3 5 014 Förd jupn 14 #1/20 gesta an EU tc– Se en toppid ine Ag 3 fincto tam sgPon h ot Ag svar ges brbli Pu ing oc aterat e t an lla olin styrn pd enomså Carka arsg tt? intern från up Ansvciper om ensk rä gen av nertuti prin t enligt sv Utvecklin– reflektio L klar nd brot k Karlst6röm kontrolldrad ÅR Wikla året än rk björn lve Henri Tor onde til ram inge, ande S 3, ått tänk istOlof Arw ligt IFR en Delbe Lundqv väg?värv ttre 13 lla seför r det bä Nilsson Perni relpå Röen och vision inte bli n-Arne men anär re9 – och Gauffin, Sve viado Vart ssel Björn 16 rosol adestånds Ca p –P Fili a sk rldar la vä srättslig rallel lag 15 Pa t aktiebo r de nade gg ret v by sva Svernlö /K3? r på Carl ninga ing av K2 pn skriv siva av vid tillämsning ovi et ogres för red 20 Prär det tillåt säger grupp – – vad policy rtag FAR:s lseåte fte lls sti ttenfa lagen? 22 Va ggande try an m s Pal dslär Ander skyd norm a och osolvi ng av 24 Pr Svensson ärderi Bo rers utv reviso en terna on 27 Ex ernrevisi int s.se Olsson Carol lan enba ning Fredric ingsar rdjupn Fö ing | lse frå röre g av förin Över ation SAS pean org likvid av EP Euro Malmb gen o för Leif S) cklin ppidan are red (EPSA nto i utve tsfatt t ndard-s m-Po steg Sta om :s beslu ns rde Nästa 10 Fördjupningsartiklar publiceras i Balans fördjup ning – en bilaga som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklar publiceras dess utom löpande på tidningenbalans.se. Artiklarna behandlar aktuella frågor inom ämnen som redo visning, revision, skatt och affärsrådgivning. jupn tiklar ns.se artiklar nings Fördjup på tid nde 1s löpa icera publ 1 ceras publi de på löpan genbala tidnin Senast publicerade fördjupningsartiklar på tidningenbalans.se Patrik Jacobsson, Nils Liliedahl, enhetschef redovisning, Finansinspektionen (FI) generalsekreterare, Sveriges Finansanalytikers Förening Anna-Carin Holmqvist-Larsson, kanslichef, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden REDOVISNINGSTILLSYNEN UTREDS IGEN, BLIR DET NÅGOT DEN HÄR GÅNGEN? – Ja. Redan 2009 skrev FI att det var angeläget att få till en förändring. Nu har Sverige även fått påtryckningar från den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) som tagit fram riktlinjer för hur redovisningstillsy nen ska vara uppbyggd. Dessa är omöj liga att följa fullt ut om inte tillsynen är oberoende från marknadsplatserna, så nu krävs en ändring i organisationen. – Ja, det hoppas jag verkligen! Börserna som har ansvaret idag vill inte hålla på med det – och det behövs en långsiktig, trovärdig lösning. Eftersom FI i alla fall kommer att ha ”Det behövs det slutliga ansvaret en långsiktig, så tycker jag att det verkar rörigt med två trovärdig instanser. lösning.” – Ja – nuvarande svenska struktur för re dovisningstillsyn där börserna i allt väsent ligt sköter den löpande redovisningstillsy nen på delegation från Finansinspektionen behöver ändras på grund av nya riktlinjer från den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA). Fören ingen för god sed på värdepappersmark naden är bereddatt inrätta Nämnden för svensk redovisningstillsyn. pernilla lundqvist Tillämpning av redovisningsnormer – Intäkter och avsättningar Efter snart tio års tillämpning av IFRS inom EU är frågan om den harmonisering som eftersträvades verkligen har uppnåtts. I min avhandling, med titeln Tillämpning av redovisningsnormer – intäkter och avsättningar, har jag undersökt vilka faktorer som påverkar hur redovisningsnormer tillämpas i praktiken. Resultat visar att det finns olika faktorer som styr hur redovisningsnormer tillämpas i praktiken, varav förståelse av redovisning är en viktig faktor, varför målet med jämförbar finansiell information kanske inte har uppnåtts trots att ett och samma regelverk tillämpas. I denna artikel sammanfattas resultatet från studien. ● FUNDERAR DU PÅ ATT SKRIVA EN FÖRDJUPNINGSARTIKEL? Hör av dig till chefredaktör Pernilla Halling: [email protected] | 070-330 86 81 Aktuella kurser! SJÄLVREGLERING ELLER MYNDIGHET – VAD FÖRESPRÅKAR DU? – Myndighet. En samlad organisation skulle undanröja frågor om likvärdig och konse kvent tillsyn i Sverige. En självregleringslös ning skulle innebära att FI fortfarande skulle stå med yttersta ansvaret för tillsynen och behöva lägga resurser på samordning av organisationerna och tillsyn över en extra tillsynsnivå. Myndighetslösningen finns i merparten av de länder som deltar i den europeiska tillsynen. Starta det nya året med fördjupade kunskaper. – Generellt sett är jag för självreglering där – Självreglering, på delegation av myndig het (FI). Självreglering har en lång tradition det passar – men redovisningstillsynen på den svenska värdepappersmark är annorlunda till sin karaktär. Det naden och tillämpas för redovis är en oljetanker! Långa pro cesser och ledtider som ska ningstillsyn på stora europeiska samordnas med andra länders kapitalmarknader som Storbritan ”Erfarenheterna nien och Tyskland. Erfarenheterna övervakningsorganisationer. är goda. ” Eftersom självreglerings är goda. Uppskattningsvis 90 alternativet dessutom har procent av bolagen under tillsyn är icke-finansiella bolag, dvs. bolag svårt att helt lösa oberoende problematiken förespråkar jag som Finansinspektionen i allt väsent myndighetsalternativet. ligt saknar erfarenhet av. Redovisning III – Bokslutsfrågor enligt K2 och K3 Kursomgångar: • 19-21 januari 2015, Göteborg • 16-18 februari 2015, Stockholm Skatteplanering i ägarledda företag ÄR DET NÅGON SOM BRYR SIG OM TILLSYNENS RESULTAT? – Absolut. Tillsynen är till för att skydda investerare och öka förtroendet på vär depappersmarknaden. Dessutom bidrar tillsynen till en enhetlig tillämpning av IFRS inom Europa. Tillsynen ger mer rättvisande finansiella rapporter som intressenter kan fatta välgrundade investeringsbeslut på. Både företag och revisorer tar del av till synsbeslut i sin utveckling av de finansiella rapporterna. Det är viktigt att det finns en oberoende – Redovisningstillsynen syftar till att granskare av både bolagens och revisor säkerställa investerarskyddet på ka ernasarbete. Bara att man som bolag och pitalmarknaderna, främja förtroendet revisor vet att någon kommer att för dessa marknader och förhindra titta på redovisningen gör att regelarbitrage. Tanken är att alla man i högre gard vill göra rätt. noterade bolag i Europa ska til� Det handlar om förtroende för lämpa IFRS på ett samordnat ”Alla bolag marknaden. Sen tror jag att sätt. Genom självreglering skulle ska tillämpa nästa steg blir att i högre grad redovisningstillsynen få tillgång IFRS.” ifrågasätta värderingsfrågorna – till högre kompetens och mer och inte bara upplysningskraven relevant erfarenhet i linje med en vilket hittills varit dominerande. internationellt beprövad struktur. tidningenbalans.se | Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: [email protected] 36| Balans # 1 / 2015 SRF Utbildning – Kunskap i praktiken FUNDERAR DU PÅ ATT SKRIVA EN FÖRDJUPNINGSARTIKEL? Hör av dig till chefredaktör Pernilla Halling: [email protected] | 070-330 86 81 Kursomgångar: • 22-23 januari 2015, Stockholm Ekonomistyrning, fördjupning Kursomgångar: • Del 1: 26-28 januari 2015, Stockholm • Del 2: 9-11 mars 2015, Stockholm Boka och läs mer på srfutbildning.se Balans # 1 / 2015 | 37 Balans | Vår byrå Vår byrå | Balans som sticker ut. Inte bara genom att de anställda går i strumplästen, utan i sitt tänkande kring automatisering, prissättning och digitalisering. Björn Elfgren, Wints vd, beskriver hur de genom att "sätta nya glasögon" på kunden får denne att se hur man kan dra nytta av automatiseringen och få ut mer av sin revisor eller redovisningskonsult. wint är byrån Text: Charlotta Marténg Foto: Anja Callius Det papperslösa kontoret: Wint har g jort verklighet av klyschan 38 | Balans # 1 / 2015 Balans # 1 / 2015 | 39 Balans | Vår byrå R edan när man kommer innanför dörren till Wints kontor på Kammakargatan i Stockholm, ett stenkast från Adolf Fredriks kyrka, slås man av känslan att något är annorlunda. Ytterkläderna och skorna innanför dörren, de äkta mattorna på golven, tavlorna på väggarna. Mycket skvallrar om att det här är en byrå som skiljer sig från många andra i revisions- och rådgivningsbranschen. De anställda har tagit av sig skorna och arbetar i strumplästen, stämningen är avslappnad och lättsam och ingenstans syns några papper eller pärmar. Det digitala har slagit igenom till fullo. – Det ska synas och kännas att det är annorlunda här. Här finns inga roll-ups, inga folders och inga visitkort, säger Björn Elfgren entusiastiskt. wint har funnits i snart tre år, men Björn Elfgrens arbete i branschen sträcker sig längre tillbaka än så, och han har erfarenhet från flera olika byråer. För några år sedan kände han att han ville stå på egna ben, med ett eget varumärke. Alla hans tankar och idéer om hur branschen kunde utvecklas krävde en egen verksamhet. 40 | Balans # 1 / 2015 Vår byrå | Balans Wint ligger långt från bilden av den traditionella revisionsbyrån. Wint var nominerade i FAR:s tävling Årets framtidsbyrå, men föll på mållinjen när segern gick till Deskjockey Revision. Men det är inget som grämer Björn Elfgren. – Vi fick höra om tävlingen och tänkte att vi skulle göra ett försök. Det är så vi på Wint fungerar, vi vill hela tiden testa nya saker. Vi lyfter på alla stenar och ser vad vi kan hitta, säger han. Wint ligger långt ifrån bilden av den traditionella revisions- och redovisningsbyrån. Inte en kostym syns så långt ögat når, och som sagt, inte ett papper. – Alla passar inte här, så är det. Det gäller att ha rätt inställning då vi driver lite med oss själva, och bilden av revisorn. Men, eftersom vi är tydliga med detta får vi rätt personer att söka sig hit, och på så sätt får vi även rätt kunder – de som gillar vår stil och våra värderingar, säger Björn Elfgren. Teknik, och framför allt ny teknik, i all ära, men det är kombinationen människorna och tekniken som gör skillnad enligt Björn Elfgren. – Vi vill attrahera rätt människor. Både anställda och kunder. Och det vi har kunnat konstatera är att man i vår bransch är dålig på att kommunicera och lyfta fram varför vi behövs, och vilken nytta man kan ha av oss. Jag ”Samtidigt är det viktigt att vi inte framstår som oseriösa, utan vi lägger mycket fokus på att vara professionella.” Björn Elfgren lever som han lär – papperslöst utan visitkort. ser det som ett stort problem i branschen, och det ville jag göra något åt, förklarar han. Så när Wint startade lades mycket fokus på att hitta rätt tonalitet och en design som skiljer sig från övriga branschen. Wint har en egen avdelning för ITutveckling, med medarbetare hämtade från bland annat spelutvecklingsbranschen. – Vi vill göra vårt arbete enkelt och begripligt, det är inte så märkvärdigt det vi gör. Bakom varje revisor finns en människa. Samtidigt är det viktigt att vi inte framstår som oseriösa, utan vi lägger mycket fokus på att vara professionella, säger Björn Elfgren. ”Vi vill göra vårt arbete enkelt och begripligt, det är inte så märkvärdigt det vi gör.” läste FAR:s framtidsstudie kände han igen sig i beskrivningen av utvecklingen. Förutom att han kände att Wint redan har påbörjat förändringsresan. Automatiseringen är inte ett hot utan snarare en stor möjlighet, menar Björn Elfgren. En möjlighet att skapa nya tjänster och göra jobbet roligare, både för revisorn och redovisningskonsulten, men även för kunden. Det var mot den bakgrunden man valde att bygga upp ett eget system, något som visade sig vara en lyckad satsning. – Vi vill att redovisningen ska bli roligare. Och vi vill att våra kunder ska kunna sova gott om natten. Att när björn elfgren Balans # 1 / 2015 | 41 Balans | Vår byrå Vår byrå | Balans en dator jobbar snabbare och billigare än en människa kan vi aldrig komma ifrån, och vi känner igen oss i de studier som visar vad man tror om framtiden för ekonomer. Det var därför vi lanserade "Superkoll", säger Björn Elfgren. Superkoll är en webbtjänst för kunderna där Wint digitaliserar, standardiserar och automatiserar alla flöden. Genom denna tjänst skiljer sig Wint ytterligare från många andra byråer. Superkoll är papperslös bokföring. På riktigt. Wint tar hand om posten innan den ens når kunderna. Wint är med och förändrar företagarnas vardag, inte i efterhand, utan redovisningen är aktuell här och nu. – Det digitala, det papperslösa, hela det här sättet att tänka, man måste gilla det och omfamna det. Man måste gilla förändring. Det här är ett sätt att leva och ett sätt att förhålla sig till sitt arbete. Grundbulten i det hela är att vi ska göra arbetet roligare, ta bort de enformiga, tråkiga arbetsmomenten och frigöra mer tid för annat. Helt enkelt kunna ge kunden en annan upplevelse, säger Björn Elfgren. Några större problem att få med sig kunderna på tåget har det inte varit. Visst har några varit lite tveksamma, och känt att de fortfarande gärna vill komma med sina pärmar, men efter ett möte eller två har de flesta tänkt om. – Vi sätter nya glasögon på kunden. När de som varit lite skeptiska fått fundera ett tag har de kommit tillbaka och sagt att de verkligen vill ha vår tjänst, förklarar Björn Elfgren. Lagerbolag Köp ett lagerbolag av oss idag. Under dagen kan du lämna ett startklart aktiebolag till din kund. Köp ett lagerbolag av oss så slipper du och din uppdragsgivare väntetiden hos Bolagsverket. Våra lagerbolag ligger färdiga för start. Varför ska du köpa just av oss? Här får du tre skäl: Firmabesked direkt! Vi bedömer firman utifrån vår erfarenhet. Vi känner Bolagsverket Du får ny firma utan onödig fördröjning tack vare bra förhandsbedömningar och egen praxisbank. Alla våra medarbetare har PRV-bakgrund (nu Bolagsverket). Vi säljer inte till vem som helst Vi vill endast sälja till seriösa förvärvare. Våra lagerbolag kan därför bara köpas av advokatbyråer, revisionsbyråer samt på rekommendationer. Box 270 Tullgatan 18 851 04 Sundsvall Tfn 060 -16 81 50 Email [email protected] Hemsida www.bolagsratt.se 42 | Balans # 1 / 2015 www.nilssongrafiskform.se Ring oss redan idag. 060-16 81 50 B O L A G S R ÄT T S U N D S V A L L A B vid flera tillfällen till att ”kunden ska kunna sova gott om natten” och "vara trygg i att det är ordning och reda". Men det gäller inte bara kunderna utan även de anställda. På Wint arbetar man utifrån devisen att när man går hem på fredagen ska man ha samma känsla i kroppen som om man ska gå på semester. – Tänk dig själv, hur brukar du känna om du ska vara långledig? När du har arbetat undan allt och skrivbordetär tomt, när det inte finns en massa att göra-högar liggande. Den känslan vill vi skapa varje fredag. Våra anställda ska känna att de är klara och att det inte finns något som ligger och väntar på dem, utvecklar Björn Elfgren. Ännu en gång återkommer han till känslan att jobbet ska vara roligt. Det ska inte kännas som en massa måsten, utan som något man gör för att man verkligen vill. – Om man tycker att arbetet är roligt så bidrar man också med något mycket bättre. Återigen, det är människan ihop med systemet som gör skillnaden, och vilken inställning man har. Tekniken tar bort handpåläggningen i arbetet och lämnar det roliga kvar, säger han. Arbetssättet och den utvecklingsväg byrån valt har också inneburit en översyn av prissättningen. Björn betonar vikten av ett utifrån-och-in-perspektiv vid alla förändringar som genomförs. Vad vill kunden ha? Vad brukar kunden klaga på? Vad kan vi förändra för att göra det bättre för kunden? Detta synsätt har lett till att Wint, i stället för att ta betalt per timme, erbjuder sina kunder fastpris abonnemang. – Samtliga nya kunder har fastprisabonnemang som baseras på volym och omfattning utifrån en tydlig prismodell. Då vet kunden vad allt kommer att kosta, och björn elfgren återkommer Wint tar hand om posten innan den ens når kunderna, och är med och förändrar företagarnas vardag. det blir tydligt eftersom det är samma peng hela tiden, säger Björn Elfgren. under sin tid i branschen har Björn Elfgren märkt att just fakturor är något som kunderna retar sig på, och branschen har generellt sett varit dålig på fakturering och att förklara varför kostnaden blir som de blir. – Vi tar bort det helt och hållet tänkte vi! Det är enklare med ett fast pris, och på så sätt automatiserar vi även vår fakturering. Det är mycket praktiskt och gör att våra anställda slipper timregistreringen, säger Björn Elfgren. För i ärlighetens namn innebär debiteringen per t imme inte bara irritation hos kunderna. Många medarbetare var också trötta på att behöva tidrapportera och kostnadsföra all tid de arbetade. – Varför ha ett system som ingen gillar och som alla irriterar sig på? Nu har vi ingen tidrapportering, utan jobbar med beläggning i förväg i stället. Det betyder också att i stället för att titta bakåt och rapportera det som redan är gjort, ser vi framåt och fokuserar på vad vi ska göra imorgon. ● fakta: WINT grundades år : Blev Wint 1 maj 2011. Men har funnits under olika namn sedan 1955. antal anställda : Drygt 70 på 8 kontor. vd : Björn Elfgren. omsättning : 2010 19,8 mkr 2011 27,6 mkr 2012 31,8 mkr 2013 33,6 mkr 2014 41,0 mkr (prognos) tips: WINTS BÄSTA TIPS TILL BYRÅER SOM VILL TA STEGET OCH BLI HELT DIGITALA K vision : Wint hjälper Sveriges före tagare att ha kul på dagen – och sova gott om natten. ledord/kärnvärden : • Glada • Nyfikna • Öppna teamwork : Hos Wint har man förändrat arbetssättet. Nu talar medarbetarna inte längre om ”min kund”, utan om ”vår kund”. Arbetet sker i team på hela företaget, över kontorsgränserna, och fokus ligger på att arbeta tillsammans. produktionsledning : Wint har infört en ny organisation med produktionsledning. Det finns inga kontorschefer utan verksamheten leds av en ledningsgrupp bestå ende av vd, produktions ansvariga, HR-ansvarig och ekonomiansvarig. själv skulle vilja ha det om du var kund, sortera papper? tänk hur du ”Det är enklare med ett fast pris, och på så sätt automatiserar vi även vår fakturering. ” W appstore för att få inspiration. surfa runt bland 🔿 börja någonstans . Ett första steg är alltid ett första steg, till exempel få kunderna att använda Billogram. Balans # 1 / 2015 | 43 Balans | Aktuellt från FAR Akademi från Månadens utbildning: Nyhet – K3 – frivillig tillämpning för mindre företag | Kommande kurser Händer i JAn/FeB Snabbt och smidigt med e-tjänster Obestånd och konkursrätt – ett lunchseminarium Östersund 13 januari Hos Bolagsverket hittar du som företagare eller ombud flera e-tjänster som förenklar ditt dagliga arbete. Du kan till exempel ändra styrelse, söka ett ärende eller kolla om en årsredovisning kommit in. Du kan även få den senaste informationen om Sveriges företag. Snabbt och enkelt. – Genom bolagsverket.se får jag tillgång till mycket av det underlag jag behöver i mitt jobb som konsult. Webbsidan är smidig och arbetet går snabbt, jag slipper printa och tänka på att hinna till brevlådan. Kvalificerade årsredovisningsfrågor ur ett K-perspektiv Stockholm 14–15 januari God redovisningssed i bostadsrättsföreningar Stockholm 15 januari K3 – övergångsfrågor & fördjupning Välj en eller två dagar! Stockholm 20–21 januari intäktsredovisning – K2/K3 Göteborg 22 januari Helene Mårtensson Auktoriserad redovisningskonsult, Halmstad Lyckas med rapportering till kund Göteborg 23 januari www.bolagsverket.se intäkter och kontroller Stockholm 26 januari Skattenyheter Webbinarium 27 januari FArs Skatteträff Stockholm 28 januari K3 i praktiken Varberg 28 januari K3 för K2-företag – fungerar det? 7 miljoner kronor i kundåterbäring Mer än 500 personer, som sålt sitt bolag till oss för Snabbavveckling, har fått tilläggsköpeskillingar på sammanlagt mer än 7 miljoner kronor. Det är återbäringar från pensionsförsäkringsbolag och bortglömda kapitalförsäkringar med mera. För oss är det självklart att detta är säljarens pengar. STOCKHOLM 08-23 41 15 GÖTEBORG 031-17 12 25 Lärare är Caisa Drefeldt, auktoriserad revisor, KPMG och Lena Sjöblom, auktoriserad redovisningskonsult, Marginalen. Första tillfället är 10 mars i Stockholm. För mer information och anmälan, besök farakademi.se ● E-POST: [email protected] HEMSIDA: www.standardbolag.se LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 iSQC1 – praktiska frågor Stockholm 2 februari Byråledarutbildning – för framtidens ledare Stockholm 3–4 feb + 5 mars redovisningskonsultens dagar Stockholm 3–5 februari Seminariedagar på Johannesbergs Slott Rimbo 4–5 februari Momsnyheter Webbinarium 4 februari Kursöversikten för våren 2015 är här! Anlita en leverantör av Snabbavvecklingar Du kan lita på! FALUN 023-79 23 00 MALMÖ 040-720 20 Vår nya kurs, K3 – frivillig tillämpning för mindre företag, är kursen som guidar dig i hur du tillämpar K3 på mindre företag. Samtliga aktiebolag ska välja nytt redovisningsregelverk för sin årsredovisning och trots att K2 är förenklingsregelverket för mindre företag, kan det ändå vara aktuellt att välja K3 på frivillig basis. Vi går igenom hur du ska följa K3 och på vilka speciella punkter regelverken skiljer sig. Värdeöverföringar och transaktioner – ur ett aktiebolags- och skatterättsligt perspektiv Stockholm 29 januari Nu finns vårens alla kurser på plats och det är dags att planera in vilka utbildningar du ska gå. I förra numret av Balans följde vårens kursöversikt med som bilaga, hoppas att du sett den. Annars går det bra att ladda ner den på farakademi.se. revisorsnämndens praxis – aktuella frågeställningar Stockholm 6 februari revisorns rapportering Linköping 10 februari För fler kurser och anmälan, besök www.farakademi.se Balans | Mot väggen Ylva Berg: Utrota barncancer. ”Kungen har veto om statsbesök” För näringslivet är det ett gyllene tillfälle att visa upp allt från innovationer till design och matlag ningskonst. Dessutom ges möjlighet till lobbying på högsta möjliga nivå. Ylva Berg, vd Business Sweden, ledde den svenskanäringslivsdelega tionen vid statsbesöket i Frankrike i december. Din gåva gör skillnad. Text: Rakel Lennartsson Foto: Christian Gustavsson Vad betyder ett statsbesök för svenskt näringsliv? – Statsbesök är ett unikt tillfälle för representanter från det svenska näringslivet att få träffa ministrar och kollegor på högsta nivå, och ta upp frågor som rör handel och investeringar mellan de två länderna. Det kan till exempel handla om strukturella regleringar som man vill diskutera och kanske förändra på sikt. Möten på den nivån är ofta mycket svåra att få till på egen hand. Kan du ge några konkreta exempel från statsbesöket i Frankrike? – Exempelvis fick representanter från både svenskt och franskt näringsliv möjlighet att delta i dialogen när näringsminister Mikael Damberg träffade Frankrikes motsvarighet Emmanuel Macron för att tala om europeisk konkurrenskraft. Vi hade även en paneldebatt på OECD där franskt näringsliv tillsammans med svenska näringslivsdelegater dis kuterade hur länder som Frankrike och Sverige ska kunna agera och producera miljövänligt utan att förlora i konkurrenskraft. Hur planeras ett statsbesök? – Det är utrikesdepartementet som lämnar förslag till statsbesök. Förslaget presenteras sedan för Kungen av utrikesministern och lämplig tidpunkt diskuteras. Kungen har veto. När Business Sweden får indikationer på att ett statsbesök ska äga rum tar vi kontakt med företag vi bedömer har ett intresse och behov av att ta upp handelsfrågor på hög strategisk nivå med värdlandet. Vart går nästa statsbesök? – Nästa statsbesök är ännu inte offentliggjort. Däremot planerar och genomför Business Sweden hela tiden delegationsresor till marknader som på olika sätt är viktiga för svenska företag. ● Antingen eller: Börja tidigt | Jobba sent Uppklätt | Casual Äventyr | Lugn 46| 46 | Balans Samarbete | Ensamvarg Spara | Investera After work | Fredagsmys FAKTA: Ylva Berg ålder: 49 år. bor: Danderyd. familj: Gift med Michael, två barn. utbildning: Ekonom. karriär: Utexaminerades från Handelshögskolan i Stockholm 1991. Kommer närmast från rollen som Nordenchef för franska Dassault Systemes. Var chef för Exportrådet i Danmark under åren 1999-2004. aktuell: Som värd för den svenska näringslivsdelegationen vid statsbesöket i Frankrike i december, tillsammans med Jens Spendrup, styrelseordförande Svenskt Näringsliv. barncancerfonden.se Pg 902090-0 kuriosa: Riktigt snabb på (omöjliga) sudoku. # 1 / 2015 BCF_plugg_115x148.indd 2 2013-04-26 1 POSTTIDNING B FAR Akademi AB, Kundservice Box 6417, 113 82 Stockholm NORSTEDTS SKATTEINFORMATION LIKA TUNG. FAST LÄTTARE. Alexandra Wallerius, produktchef Norstedts Skatteinformation. Sveriges modernaste skattenyhetstjänst har blivit lättare att använda. Mer information på nj.se Norstedts Skatteinformation har varit ett oumbärligt verktyg för skatteproffs sedan 90-talet. Och det är lätt att förstå varför. De senaste skatterättsliga nyheterna, tung analys och initierade svar på komplexa frågor – allt är oumbärligt för dig som arbetar professionellt med skattefrågor. Nu tar Norstedts Skatteinformation steget fullt ut och blir en renodlad och modern webbtjänst, byggd på samma plattform som vår ledande rättsdatabas Zeteo. Du får en överskådligare design, anpassad för läsplatta, ännu enklare och mer kraftfulla sökfunktioner. Allt för att hjälpa dig kvalitetssäkra ditt arbete. Kort sagt, en nyhetstjänst med riktigt tungt innehåll har blivit lättare att använda. Eller kontakta vår försäljningsavdelning: 031–775 17 80 [email protected] Norstedts Juridik – främst för de främsta.
© Copyright 2024