Europa mot en gemensam digital inre marknad
europa f ok us en tidning från e u-kommissionen #3–2015 i detta nummer • digitala gränserna rivs • alla blir vinnare • gemensam inre marknad 2019 Europa mot en gemensam digital inre marknad KRÖNIKA Foto: EU-kommissionen Dags att riva Europas digitala murar – varför EU behöver en enda gemensam digital marknad En gemensam digital marknad är nödvändig Det pågår ett arbete med att skapa en digital inre marknad inom EU som på lång sikt kommer att vara avgörande för den ekonomiska utvecklingen i Europa. När jag talar om för mina pojkar att det inte fanns några mobiltelefoner när jag växte upp, ser jag i deras ögon hur jag reduceras till ett hopplöst antikt museiföremål. Men sanningen är att den revolution som telekom och digitalisering lett till i Sveriges och de flesta andra av världens ekonomier under de senaste tjugo åren av allt att döma kommer att fortsätta i en allt snabbare takt i framtiden. Risken är att mina pojkar en dag kommer att te sig än mera förhistoriska i sina egna barns ögon. Det vill säga om Europa nu lyckas hänga med i utvecklingen. Mellan 2001 och 2011, bidrog informations- och kommunikationsteknik (IKT) med 30 % av den ekonomiska tillväxten i EU men 55 % av tillväxten i USA. Skillnaden beror bland annat på olika syn på IKT, investeringsvolymer och hur tekniken används. Skillnaden i produktivitet mellan USA och EU beroende på IKT är 0,2 % av BNP årligen. Med EU:s nya strategi för en digital inre marknad skulle denna skillnad kunna elimineras vilket innebär en ekonomisk 2 fokus: europa potential på 415 miljarder euro. Elektroniska varor och tjänster behöver kunna flöda fritt för att vi i EU ska kunna utnyttja informationsteknikens enorma potential. År 2020 beräknas 70 procent av världens befolkning ha tillgång till en smartphone. Vad detta betyder ifråga om nya produktions- och konsumtionsmönster, samhällsförändringar samt möjligheter för individen kan inte överskattas. Rätt hanterad ger din smartphone tillgång till både kunskap och utbildning som tidigare var ouppnåelig för de flesta. Harvard och MIT erbjuder redan idag gratis kurser online. Medicinsk rådgivning kan förmedlas via din dator. Auktoritära regimer får allt svårare att kontrollera sina medborgare när information om öppnare och mer välmående samhällen dyker upp på nätskärmen. Alla dessa positiva effekter för oss som individer förutsätter dock att vi också lyckas hantera utmaningar som ett effektivt dataskydd, rättvisa konkurrensregler för företag med dominerande marknadspositioner och upphovsrättsliga regler som tillgodoser både upphovsmakares och användares intressen. Idag hindrar EU:s 28 oförenliga nationella regelverk utvecklingen av en teknik som egentligen inte känner av några gränser. Vad är det då som behöver åtgärdas? E-handeln är naturligtvis en viktig del med bättre tillgång till digitala varor och tjänster inom hela EU. Av de svenska små- och medelstora företagen säljer vart fjärde företag sina varor och tjänster på nätet, men endast 8 % har försäljning utomlands. I Sverige handlar 80 procent av internetanvändarna på nätet, men bara 24 procent av dem handlar på utländska sajter. Nationella regler för avtal och konsumentskydd hämmar e-handlarnas expansion och minskar konsumenternas förtroende för utländska sajter. Vi föreslår därför en harmonisering av EU-lagstiftningen inom detta område. Geografisk blockering är ett diskriminerande verktyg som används av säljare för att inte ge besökare från ett visst område tillgång till en viss webbplats. Det kan innebära att kunder som hyr bil på nätet får betala mer för exakt samma hyrbil på en viss destination än kunder från ett annat EU-land. Vi vill stoppa geografisk blockering som inte kan motiveras. Vi är många som laddar ner filmer och musik på våra telefoner och paddor som vi sedan vill njuta av när vi reser till ett annat EU-land. Inte sällan uppstår då problem. För att komma till rätta med detta föreslår vi en modernisering av upphovsrätten som minskar skillnaderna mellan nationella tillämpningar av lagstiftningen, underlättar tillgång till kulturellt innehåll på nätet och respekterar rätten till ersättning för upphovsmakaren. Slutligen vill vi bidra till att mer övergripande maximera den digitala ekonomins potential – bland annat genom att underlätta ett fritt uppgiftsflöde och certifiera molntjänster. En ny handlingsplan för e-förvaltning med ett sammanlänkat företagsregister över hela EU skulle underlätta uppgiftslämnande för företag med verksamhet i flera EU-länder. Det här är bara ett axplock av de åtgärder som EU-kommissionen föreslog i våras i sin strategi för att skapa en digital inre marknad. Arbetet är nu i full gång. EU:s stats- och regeringschefer gav under EU-toppmötet i juni sitt fulla stöd till EU-kommissionens plan. Därefter har Europaparlamentet och rådet enats om vårt förslag att slopa roamingavgifter för mobiltelefoner från juni 2017. Digital teknik var en gång en nischmarknad för specialister. Nu ligger denna teknik till grund för utvecklingen inom nästan alla näringssektorer. Dessutom bidrar den till samhällsnytta och välstånd på ett vidare plan för EU:s 500 miljoner medborgare och konsumenter. Och det gäller att hålla tempot i förändringsarbetet uppe. En gemensam digital marknad är nödvändig för att Europa även i framtiden ska kunna konkurrera med resten av världen. ● Katarina Areskoug Mascarenhas Chef för EU-kommissionen i Sverige @AreskougEU 415 miljarder euro i vinst med öppna digitala gränser Ambitionsnivån är hög, EUkommissionens förslag om den digitala inre marknaden ska vara genomförd inom EU-kommissionens mandatperiod, som går ut 2019. EUkommissionär Andrus Ansip, som tidigare varit premiärminister i Estland, är den som leder arbetet med att genomföra de 16 initiativen i den digitala inre marknaden. Och arbetet med de olika delarna pågår för fullt inom respektive generaldirektorat. Jörgen Gren ingår i EU-kommissionär Andrus Ansips team. Foto: Georges Boulougouris. – Tanken är att EU-kommissionen ska lämna ifrån sig färdiga förslag i slutet av 2016, att implementera dem tar längre tid, men målet är att alla de 16 initiativen ska vara genomförda innan den här EU-kommissionens mandatperiod är slut 2019, säger Jörgen Gren, som ingår i EU-kommissionär Andrus Ansips team. I de olika generaldirektoraten pågår ett intensivt och ambitiöst arbete för att ta fram bättre konsumentregler, få bort geoblockingen – som hindrar oss från att till exempel lyssna på våra musiktjänster när vi är utomlands – och att underlätta e-handel över gränserna. EU-kommissionen tittar också på möjligheten att ta bort hindren för att betala moms över gränserna och för att ordna interoperabilitet för data. Det var EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som lade fram strategin för den digital inre marknaden i maj i år, men frågan går längre tillbaks än så. – Frågan togs upp redan under förra EU-kommissionens mandatperiod, den har också tagits upp av regeringscheferna i Europeiska rådet, det är något som vuxit fram, men som alla regeringscheferna nu står bakom, säger Jörgen Gren. – De fiesta bedömare menar att it-revolutionen har varit snabb de senaste 5-10 åren, och vi i Europa har inte råd att inte vara med på tåget, tvärtom ska vi vara på offensiven. Vi har ju inte så stora företag som till exempel Google här, men vi har en stark industriell bas som kan dra nytta av vinsten med den digitala inre marknaden blir 415 miljarder euro i ökad tillväxt den digitala utvecklingen. Med den digitala inre marknaden kan de europeiska expandera, och många industriföretag och tillverkningsföretag har redan börjat digitalisera sig för att hålla uppe konkurrenskraften. För oss konsumenter är fördelarna uppenbara. – Nu öppnas möjligheten att handla över gränserna, det blir billigare roamingavgifter och lättare att konsumera musik och film. – En tredje dimension är att vi i Europa ska kunna använda oss av till exempel e-hälsosystem där våra läkarjournaler finns till hands även från utlandet. Ett sådant system gynnar rörligheten för oss och rörligheten gynnar i sin tur tillväxten. EU-kommissionen beräknar att vinsten med den digitala inre marknaden blir 415 miljarder euro i ökad tillväxt, en summa som också kan ses som en kostnad om inget görs, menar Jörgen Gren. – De förslag som ska läggas fram 2016 förbereds just nu, säger Jörgen Gren. De är nu ute för samråd och konsekvensanalys, vilka ska vara klara i slutet av det här året, bara i september skedde en sex–sju samråd. De initiativ som ligger först i tiden är bland annat lagförslag om gemensamma regler för e-handel, om geoblocking, om gemensamma copyrightregler och om säkerheten på nätet. Under 2016 kommer bland annat en översyn av regleringen av telekom-marknaden och ett förslag om fritt flöde av data över gränserna inom EU. EU-kommissionen kommer också att lansera en europeisk molntjänst under 2016. – Det här är ett ambitiöst program, i vanliga fall tar det mycket längre tid att driva igenom förslag än de 2–3 år det rör sig om här. Men jag tror och hoppas att vi ska lyckas att få ut förslagen från EU-kommissionen på 18 månader från maj i år och få beslut inom fyra år, säger Jörgen Gren. ● fokus: europa 3 Bild: Thinkstock Konsumenterna får tillgång till ett större utbud samtidigt som företagen får det lättare att sälja Nu rivs de digitala gränserna Nu skapas en enda digital marknad inom EU. När den fungerar ska vi ha bättre tillgång till digitala tjänster och varor över gränserna. Med en digital inre marknad ska e-handeln blomstra och den digitala ekonomin kunna växa till maximalt. Beslutet är fattat att avskaffa roamingavgifterna i juni 2017, men de sänks redan i april 2016. Roamingavgifterna innebär att man som konsument riskerar höga mobilräkningar på semester utomlands, eftersom de lokala teleoperatörerna har en annan prissättning än de i hemlandet. Den första av initiativets tre pelare är ”Bättre tillgång för konsumenter och företag till digitala varor och tjänster inom hela EU”. För att detta ska bli verklighet behöver lagstiftningen om avtal och konsumentskydd vid köp på nätet harmonieras och bli likalydande över hela EU. När det är genomfört får vi konsumenter tillgång till ett större utbud samtidigt som företag får enklare att sälja sina varor över hela EU. Konsumentlagstiftningen ska också tillämpas på samma sätt över hela EU och frakt av beställda varor ska bli effektivare och billigare. Så kallad geografisk blockering ska tas bort. Geografisk blockering innebär att man som kund antingen inte får beställa varor från en webbplats i ett annat land, eller att varorna blir dyrare för utländska kunder än för inhemska. Och så ska upphovsrätten moderniseras så att skillnaderna i de olika ländernas tillämpning av upphovsrätten minskar, dessutom ska momsreglerna förenklas. 4 fokus: europa Enligt EU-kommissionens andra pelare ska de digitala nätverken och tjänsterna blomstra genom att man skapar rätt förhållanden och en marknad med lika spelregler, och genom att en säker och pålitlig infrastruktur för digitala nätverk byggs ut i hela Europa. För att uppnå detta ska EU:s telekomlagstiftning förändras genomgående. Regelverket för audiovisuella medier ska också ses över och anpassas till dagens läge. Dessutom ska man göra en genomgripande analys av nätplattformarnas roll på marknaden och också se över hur problemet med olagligt innehåll på internet ska hanteras. Säkerheten på nätet ska också bli bättre när de nya EU-reglerna för skydd av personuppgifter antas i slutet av året. Direktivet om integritet och elektronisk kommunikation ska ses över. EU-kommissionen ska också föreslå ett samarbete inom branschen för it-säkerhet. Den tredje pelaren handlar om att maximera den digitala ekonomins tillväxtpotential. För att uppnå det ska ett initiativ tas för att främja det fria informationsutbytet, som idag kan hämmas av restriktioner för var informationen får lagras. I samband med det ska EU-kommissionen också ta initiativ till europeiska molntjänster. På EU-kommissionens bord finns också standarder och samverkansförmåga för bland annat e-hälsa, transportplanering och energi genom till exempel smarta mätare. EU-kommissionen ska dessutom ta fram en handlingsplan för e-förvaltning som ska länka ihop företagsregister över hela EU. ● Den digitala inre marknaden är en av EUkommissionens ordförande Jean-Claude Junckers topprioriteringar i initiativet till en nystart för Europa. Den digitala inre marknadens 16 initiativ på tre pelare lanserades i maj i år och ska vara genomförd före utgången av EUkommissionens mandatperiod 2019. Totalt räknar EU-kommissionen med att en digital inre marknad ska kunna generera tillväxt värd 415 miljarder euro. Vi vill ju underlätta vardagen för människor – och också spara träd i Europa! Anna Björnberg IT-företaget Kivra är en digital brevlåda, med säte här i Sverige. Med Kivra skickar företag, samt myndigheter som Skatteverket och Tullverket, digital post till privatpersoner. Anna Björnberg är affärsutvecklare på Kivra och hon berättar att företaget ser flera fördelar med den digitala inre marknaden. – Ja, med en gemensam digital inre marknad får vi lättare att expandera i Europa. Idag är vi Sveriges digitala brevlåda. När vi har etablerat oss ordentligt på den svenska marknaden, vill vi expandera i fler länder. Fördelarna med den inre digitala marknaden är uppenbara, menar Anna Björnberg. – Vi får generellt lättare att kunna sprida våra tjänster när vi slipper anpassa dem efter olika nationella regler och standarder. Och vi vill ju underlätta vardagen för människor – och också spara träd i Europa. Kivra är den största digitala brevlådan i Sverige med några hundra olika avsändare och över 600 000 mottagare. Ute i Europa är de digitala brevlådorna ovanliga, utom i Danmark som ligger i framkant på den utvecklingen. – I Danmark finns det också en lag som säger att alla medborgare ska ha tillgång till en digital brevlåda. För att digital post ska kunna ersätta fysiskt post behöver blivande användare känna att det är ett säkert system. – Därför är det bra att EU nu också tar upp säkerheten på nätet, så att allmänheten kan känna sig trygg – vårt system är säkert, men privatpersoners upplevelse av trygghet på nätet stärks ju när EU också fokuserar på säkerhet. – Men vi är inte ensamma som IT-bolag att välkomna den digitala inre marknaden, så vi är glada över att den får så mycket uppmärksamhet just nu. ● Företag ser fram emot en digital inre marknad – Vi vill att det ska vara så enkelt som möjligt att handla över nätet, och den digitala inre marknaden tar bort svårigheterna som finns idag. Den underlättar för kunden och vår affärsidé är ju att göra e-handeln så enkel som möjligt. Det säger Erik Engellau-Nilsson, vice vd och kommunikationsansvarig globalt på Klarna. Klarna tillhandahåller enkla betalningslösningar för alla som handlar på nätet, både säljare och köpare. För Klarna är de viktigaste punkterna i arbetet med den digitala inre marknaden att lagar om avtal och konsumentskydd harmoniseras och blir lika inom hela EU, så att samma förutsättningar gäller oavsett från vilket land köpet görs. – Att frakten blir effektivare och billigare, är också viktigt, liksom att geoblockingen tas bort. Dessutom vore det bra om momshanteringen harmoniseras, det är väldigt krångligt idag med olika momsregler i alla olika länder. Företaget grundades 2005 i Stockholm och är idag verksamt i 18 länder i Europa och i USA, där det fortfarande har sitt huvudkontor. – För företag i USA blir det säkert mer intressant att handla med Europa om det finns en gemensam digital inre marknad, för idag är det krångligt med olika regler i alla olika länder. Vi hjälper amerikanska handlare att komma in på den europeiska marknaden, och det blir ju så klart lättare med en gemensam digital inre marknad. Erik Engellau-Nilsson påpekar att det är viktigt att hela infrastrukturen kring e-handel är säker, att det finns skydd mot hackerattacker och enhetliga regler. – Idag finns det inga tydliga regler om till exempel molntjänster, de tolkas olika av varje lands finansinspektion. Det är sådant man måste nå enighet om. ● För företag i USA blir det säkert mer intressant att handla med Europa Erik Engellau-Nilsson. Foto: Ernst Henry Photography. fokus: europa 5 PANrobotar e-röstning ICT e-SENS eHealth eCall Bild: Nicolas Krizan 6 fokus: europa De digitala tjänsterna Den digitala framtiden är redan här. Vi använder internet till mycket mer än att surfa, vi mejlar, SMS:ar och bloggar TRUST AND SECURITY med hjälp av våra datorer, mobiltelefoner eller läsplattor. Samtidigt är vi bara i början av den digitala utvecklingen. EUWhatfinansierar projekt som skaorknyta ihop olika concern do you have en when rad using the Internet for things like banking shopping online? funktioner inom EU för att underlätta för oss alla. SE mätare för energikonsumtionen i byggnader, men också för hushållens energikonsumtion genom uppkopplade hem där man till exempel kan köra diskmaskiner och torktumlare på natten då elpriserna är lägre. ICT-teknik för vattenförsörjning underlättar bland annat regleringen mellan tillgång och efterfrågan. Och ICT-teknik för omställning till ett ändrat klimat finns i bland annat i transportsektorn, och för samhällsbyggande och infrastruktur. EU-kommissionen stöder också en rad forsknings- och utvecklingsprojekt inom området. EU You are concerned about someone misusing your personal data 40 43 Bättre tillgång för konsumenter och företag till digitala varor och tjänster över Europa KONSUMENTER You are concerned about the security of online payments 41 SE 42 EU För att handla online % av internetanvändarna Använder Internet 75 % / 91 % 100 80 60 40 20 0 You prefer conducting the transaction in person e.g. so you can inspect the product yourself or ask a real person about it 80 63 70 60 50 40 30 24 18 You are concerned about not receiving the goods or services that you buy online 15 22 Other 10 EU AT BE BG CY CZ DE DK EE 3 0% 40% 60% 80% 100 % Video on Demand % av internetanvändarna % hushåll som ha TV 39 18 44 49 % / 57 % 0% Don't know 1 2 0% 20% För att få tillgång till audiovisuellt material EL ES FI FR HR HU IE IT LT LU LV MT NL PL PT RO SE SI SK UK 20% 40% 60% Medborgare intresserade av tillgång till andra EU-länders material när man är hemma 33 19 10% 20% 30% 40% 50% av att se eller lyssna på material hemifrån när man reser utomlands Medborgare intresserade 31 20 27 10 0 PAN-robotar står för automatiserad logistik i framtidens fabriker och PAN är en förkortning av Plug And Navigate. Produktion och förpackning är idag automatiserad i de flesta fabriker, men hanteringen av råvarorna och de färdiga produkterna är oftast manuell. EU stöder forskning om så kallade Automatic Guided Vehicles, det vill säga automatiska fordon, i PAN-robotprojektet. Den här typen av fordon finns redan, men kan förbättras genom ombordkameror, laserscannrar och kartläggning av anläggningen i 3D. % av internetanvändarna För att få tillgång till audivisuellt material None Musik, 24 video och spel 80 PAN-robotar För att handla online över gränser 27 26 EU AT BE BG CY CZ DE DK EE EL ES FI FR HR HU IE IT LT LU LV MT NL PL PT RO SE SI SK UK 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% e-SENS e-SENS står för Electronic Simple European Networkes Services, det vill säga ett europeiskt elektroniskt nätverk som kommer att innebära samarbete mellan de offentliga förvaltningarna i medlemsländerna och underlätta för gränsöverskridande aktiviteter för företag, turister och för människor som bor i ett annat land än det egna. e-SENS kommer att ge elektroniskt tillgång till offentliga tjänster över gränserna och ska testas inom e-hälsa, e-juridik och e-upphandling. DIGITAL KOMPETENS OCH JOBB SE 100 EU Grundläggande digital kunskap – andel som är kapabla att skicka e-post, använda redigeringsverktyg, installera nya enheter etc. 59 % / 78 % ICT-specialister % individer med anställning 2.8 4.8 80 0% 60 1% 2% 3% 4% 5% Människor som aldrig har använt internet 6 40 18 Företag som har svårt att hitta personal med speciell ICT-kompetens 20 46 38 0 EU AT BE BG CY CZ DE DK EE EL ES FI FR HR HU IE IT LT LU LV MT NL PL PT RO SE SI SK UK eCall Tanken med eCall är att rädda liv vid olyckor, genom att räddningstjänsten automatiskt larmas från en eCall-försedd bil. Arbetet med lagar och regler för att kunna införa eCall pågår inom EU, och i slutet av 2017 eller början av 2018 ska eCall kunna fungera inom hela EU. Och då ska en bil som är utrustad med eCall automatiskt kunna larma om en olycka. Systemet letar reda på den närmaste räddningstjänsten, som får besked om den exakta olycksplatsen av systemet. Passagerarna ska också kunna larma manuellt. Med hjälp av eCall räknar man med att räddningstjänstens svarstid ska förkortas med 50 procent på landsbygden och med 60 procent i tätbebyggda områden. Europaparlamentet röstade i april i år för 0% 10% 20% 30% 40% att alla nya bilar från och med april 2018 ska vara försedda med teknik för eCall. eHealth eHealth är tjänster som underlättar diagnostik, behandling och övervakning inom sjukvården. Inom eHealth ingår elektroniska patientjournaler, telemedicintjänster och bärbara maskiner för att övervaka patienternas tillstånd. ICT ICT står för Informations- och kommunikationsteknik och är EU-kommissionens övergripande teknik för ett mer hållbart Europa. Fokus ligger bland annat på teknik för energieffektivitet, vattenförsörjning och omställning för ett ändrat klimat. ICTteknik för energieffektivitet kan vara smarta 50% e-röstning I Estland används ett e-röstningssystem sedan 2005. Den som vill kan rösta elektroniskt i både lokalval och riksdagsval. Den som röstar har fått en personlig kod kopplad till sim-kortet i mobilen. Vid röstning loggar väljaren in och identifierar sig med sin kod. Därefter letar man reda på och klickar i sin kandidat – i Estland väljer man kandidater, inte ett parti i första hand. Rösten krypteras och signeras med väljarens egen kod och skickas vidare till en server, väljaren får verifiera sin röst, som nu anonymiserats och rösten räknas. e-röstningen kan ske tio till fyra dagar före valdagen. Även Norge och Finland har gjort försök med e-röstning och här i Sverige har frågan utretts av Vallagskommittén, som lämnat förslag om att e-röstning ska testas under valet 2018. ● fokus: europa 7 Europaparlamentarikerna om en digital inre marknad att få ta med sina betaltjänster ... är ju helt självklart CECILIA WIKSTRÖM (FP) Foto: Europaparlamentet 1. – Det viktigaste är att ta bort handelshindren och uppdatera de regler som gäller så att vi får en modern lagstiftning. Det är ju bättre att vi har ett gemensamt regelverk än 28 olika. Nu har vi just beslutat om att ta bort roamingavgiften 2017. Och det är viktigt för affärsmän så att de ska kunna tala i telefon och göra affärer när de är ute i Europa. – Spotify är en framgångssaga numera, det var inte så lätt i början, då gick det inte att lyssna när man var i Belgien. Men nu går det och det är nog så att man måste ha uppnått en viss storlek för att kunna ta sig in på marknaden. 2. – Konsumenträtten följer konsumenterna. Vi misslyckades ju förra mandatperioden att få igenom en gemensam konsumenträtt, nu finns ett direktiv om konsumenträtter, men det finns mycket kvar att göra. 3. – Det handlar om portabilitet, att få ta med sig sina betaltjänster när man åker utomlands, det är ju helt självklart. Nu kommer EU-kommissionen med en revidering av upphovsrätten senare i år, och då får vi titta på portabiliteten i det förslag som EU-kommissionen kommer med. Bra exempel på det är också Spotify. Om en artist inte själv valt att avgränsa var den ska spelas, borde man kunna nå den artistens musik överallt. 4. – Jag blev alldeles förvånad när jag hörde det, men det är klart att alla ska behandlas lika, detta kan man inte lagstifta om utan det borde marknaden kunna lösa. 8 fokus: europa FYRA FRÅGOR TILL CECILIA WIKSTRÖM OCH MAX ANDERSSON: 1. Vad är det viktigaste som behöver göras i EU för att frigöra den enorma potential som finns i en gemensam digital marknad? 2. Konsumenter som handlar på nätet möts av olika regler beroende på i vilket EU-land som näthandlaren har sitt säte. Ska vi harmonisera reglerna och i så fall på vilken nivå? 3. Vad anser du om de hinder som gör att vi ibland inte kan titta på film eller lyssna på musik i våra smartphones när vi reser mellan länder i EU? Vad kan vi göra åt dem? 4. Vad anser du om att EU-medborgare beroende på vilket land de bor i får betala olika mycket när de på nätet bokar en hyrbil på exempelvis Mallorca? Vad kan vi göra åt det? Vi måste jobba mer med dataskydd och integritet på nätet MAX ANDERSSON (MP) Foto: Catharina Fyrberg 1. – EU kan göra mycket för en mer effektiv marknad för konsumenterna. Det finns till exempel en uppsjö av olika abonnemang och abonnemangsformer över hela unionen, dessutom är avtalen lite olika beroende på land. Detta gör att privatpersoners näthandel hämmas, men med minskat krångel kan effektivitetsvinsterna bli 260 miljarder euro, visar EU:s studier. 2. – Jag är skeptisk till harmonisering om det innebär försämringar för konsumenterna, men det är värt att titta på miniminivåer för konsumenters rättigheter. 3. – Geoblocking är ett stort bekymmer om vi ska få till en digital inre marknad. Det som har köpts i ett land borde rimligtvis kunna användas i ett annat. Och när man köpt en låt eller en film ska det vara praktiskt möjligt att spela den i olika apparater, och den ska inte vara låst till ett visst format eller mjukvara. 4. – Jag gillar inte att företag prisdiskriminerar sina kunder. Den är ett problem att företag får en enorm mängd information om den som besöker hemsidan, utan att användaren vet om det. Alltifrån var datorn befinner sig, till vilka andra sidor man besökt och vilka sökningar som har gjorts, i vissa fall även vem som är ens vänner på sociala medier. Denna information skickas utan användarens vetskap och gör det möjligt för prisdiskriminering att ske på nätet. Vi måste jobba mer med dataskydd och integritet på nätet. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg. Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet. Europa måste skapa de bästa förutsättningarna för att stärka europeiskt näringsliv MIKAEL DAMBERG: – Alla vinner på en digital inre marknad – En fördjupad inre marknad, anpassad till den digitala, globala ekonomin, ger vinster för medborgare, konsumenter och företag – alla vinner på det. Det säger näringsminister Mikael Damberg, och fortsätter; – EU:s konkurrenskraft och tillväxt behöver stärkas. Digitaliseringen är en bred och viktig fråga som berör ekonomin och samhället i stort, inte bara enskilda sektorer och IT-företag. En innovativ och digital inre marknad är en av regeringens prioriteringar för EU-arbetet under året. Den svenska regeringen håller med EU-kommissionen om att en inre marknad, som till fullo drar nytta av digitaliseringens möjligheter, har stor potential att bidra till hållbar tillväxt och konkurrenskraft. – Detta är något som EU verkligen behöver, för Europa måste skapa de bästa förutsättningarna för att stärka europeiskt näringsliv, skapa nya jobb och ge bättre förutsättningar och möjligheter för konsumenter. Och samtidigt möjliggöra framväxten av nya affärsmodeller och innovation. – Det är också värt att uppmärksamma digitaliseringens möjligheter för att stödja en grön resurseffektiv ekonomi, säger Mikael Damberg. En av de största vinsterna, som regeringen ser det med den digitala inre marknaden, är att gränsöverskridande handel förenklas. – Men angeläget är också öppenheten mot omvärlden och behovet av fria, gränsöverskridande dataflöden. Detta är något som kan leda till stora vinster för Europa, för såväl medborgare, konsumenter som näringsidkare. Mikael Damberg tror att den digitala inre marknaden ska gå att genomföra på den tid EU-kommissionen avsett. – Jag är positiv och hoppas att eventuella svårigheter kan gå att överbrygga. Det är mycket viktigt för svensk del att utvecklingen av den digitala inre marknaden verkligen kan ske öppet och inte på bekostnad av frihandel. EU-kommissionen lade ju fram initiativet om den fria digitala inre marknaden så sent som i maj och då som målsättningar och åtgärdsförslag. – Vi har skickat EU-kommissionens initiativ på remiss här i Sverige till en bred krets av marknadsaktörer och myndigheter, och jag hoppas att synpunkterna kan hjälpa oss att finna bra lösningar kopplade till initiativen. – Eftersom det är en bred fråga samordnas den av mig, som ansvarig minister för handel och EU:s inre marknad, men den berör förstås också stora delar av övriga regeringen. Inom Regeringskansliet finns en arbetsgrupp med tjänstemän från så gott som alla departement, som är involverade i arbetet med strategin. Nu hoppas Mikael Damberg att arbetet med den digitala inre marknaden ska gå enligt plan. – Våra företag, medborgare och konsumenter behöver det, och vi har inte tid att vänta. Samtidigt är det givetvis viktigt att kvaliteten i förslagen inte äventyras, säger Mikael Damberg. ● fokus: europa 9 ERICSSON: – Europa behöver den digitala inre marknaden Alla är vi uppkopplade mot nätet på något sätt idag, via smarta telefoner, datorer eller läsplattor, ändå är vi bara i början av utvecklingen. Tänk bussar som är uppkopplade till det mobila bredbandet via genomskinliga antenner på fönstren, så att du kan surfa snabbt och säkert under bussresan. Tänk att du kan få mycket lokala väderrapporter i realtid tack vare att de mobila nätverken känner av vädret just nu. Det här är två exempel som illustrerar Ericssons vision om det uppkopplade samhället, där allt som kan ha nytta av att vara uppkopplat också är det. – Vi vill genom exemplen illustrera det uppkopplade samhället. Vi levererar inte allt själva, utan en del är prototyper och andra är ”up and running”. Det säger Ulf Pehrsson, ansvarig för samhällskontakter på Ericsson. Ett exempel på det uppkopplade samhället, som redan finns, är en uppkopplad bil, ett samarbete med Volvo. Den uppkopplade bilen kan få sina mjukvaruprogram uppdaterade över nätet och behöver inte tas till verkstad för det, den kan också berätta för föraren var närmaste parkering finns, och också låta föraren betala p-avgiften direkt från bilen, tack vare uppkopplingen. – Rederiet Maersk är en annan samarbetspartner, säger Ulf Pehrsson, deras containerfartyg är uppkopplade via satellit och med ett mobilnät ombord vilket gör att man på långa avstånd kan kolla och styra temperaturen i en specifik container, eller få veta var en annan container befinner sig i realtid. Systemet har fått en sidoeffekt, uppkopplingen tillåter också rederiet att optimera varje fartygs färdhastighet och rutt, vilket sparar både bränsle och tid. EU-kommissionens förslag till den digitala inre marknaden ställer sig Ulf Pehrsson och Ericsson helt bakom. – Intentionerna och målsättningen med den digitala inre marknaden är bra, vi behöver mer harmoniserade regler, inte minst reglerna för upphovsrätten, eftersom det idag finns 28 delmarknader för upphovsrätt. Ulf Pehrsson önskar sig också en lättare reglering av telekombranschen. – Regleringen är idag både för hård och för obalanserad, istället måste samma tjänst regleras på samma sätt i alla länder. Och så 10 fokus: europa bör EU röra sig mot en generell konkurrenslagstiftning, nu finns specifika regler för telekom, vi vill att telekom behandlas som vilken bransch som helst. Ulf Pehrsson ser fem områden som viktiga när nu arbetet med den digitala inre marknaden tar fart. – Tilldelning av spektrum, det vill säga radiofrekvenser, är jätteviktig. Operatörerna måste få tillgång till mer och harmoniserat spektrum, det är viktigt eftersom datatrafiken i mobilnäten bara ökar. Det andra området rör marknads- och konkurrensregler och Ulf Pehrsson hoppas på mindre reglering. – Vi vill bara se sådan reglering som är till för att skydda konsumenten och för att undvika flaskhalsar. Som nummer tre kommer dataflöden och vikten av att kunna flytta data över landgränser både inom och utom EU, eftersom detta blir allt viktigare för i stort sett samtliga branscher. På det här området blir också den nya lagstiftningen om dataskydd, som just nu förhandlas inom EU, mycket viktig. Här finns en risk att företagens möjligheter att flytta data tvärtom försämras, säger Ulf Pehrsson. – Det fjärde området rör standardisering, standardisering av teknik som bygger öppna standarder, säger Ulf Pehrsson. Detta är viktigt för att EU ska vara konkurrenskraftigt inom EU och globalt. Som sista viktiga punkt kommer cybersäkerheten. – Det har ju redan vidtagits åtgärder, men vi ser fram emot EU-kommissionens förslag för fler åtgärder och välkomnar inbjudan till samarbete med industrin. – Det här är de viktigaste områdena, och det är angeläget att EU-kommissionen håller ett högt tempo nu, för Europa behöver den digitala inre marknaden. ● Ulf Pehrsson är ansvarig för samhällskontakter på Ericsson. Foto: Jörgen Hildebrandt. Vi vill att telekom behandlas som vilken bransch som helst Några seminariedeltagare: EU-kommissionär Cecilia Malmström; justitieminister Morgan Johansson; Europaparlamentariker Linnéa Engström (MP) och Malin Björk (V); Ann Svensén, IM; Kristina Henschen, Union to Union; Karin Alfredsson, We effect; Alexandra Pascalidou; Bodil Valero; Europaparlamentariker Peppe Boroodjeni (MP) och Camilla Salazar, Fryshuset; Siavosh Derakhti, Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet; Ingrid Lomfors, Forum för levande historia; Peter Wolodarski, DN; Åsa Romson (MP) och ärkebiskop Antje Jackelén. FESTLIGT OCH FULLSATT HOS EU I ALMEDALEN Det blev en välbesökt och varm vecka i Europahusets paviljong i Visby då EUkommissionen och Europaparlamentet flyttade in för femte året i rad. 2750 personer tog sig till Europahusets vita tält på Strandvägen i Visby för att delta i seminarier och ytterligare 400 tittade på webbsändningarna från seminarierna. 166 personer deltog i paneldiskussionerna och bland dem fanns vår svenska EU-kommissionär Cecilia Malmström, fyra svenska ministrar, sexton Europaparlamentariker och nio riksdagsledamöter. Men här fanns också journalister, företagsledare och Sveriges ärkebiskop Antje Jackelén. Seminarierna rörde frågor om konkurrenskraft, om den digitala inre marknaden, energiunionen, klimatpolitiken, frihandelsavtalet med USA, TTIP, migration, krisen i Ukraina och Storbritanniens eventuella utträde ur EU. TV-journalisten Lennart Persson gjorde även detta år intervjuer med representanter för de nio svenska riksdagspartier, som sitter i Europaparlamentet. – Vi är i Almedalen för att sprida kunskap om EU-kommissionens arbete, säger Johan Wullt, kommunikationschef på representationen. – Våra inbjudna gäster kommer från många delar av samhället. I våra seminarier får de ta del av relevant och objektiv information om EU samtidigt som de bjuds på konstruktiva diskussioner med publiken. – Vi förstärker också våra egna nätverk under veckan här, även om de redan är starka. Utöver webbsändningarna gick även diskussionerna i de sociala medierna heta under årets Almedalsvecka, inte minst på Twitter, Facebook och Instagram. ● fokus: europa 11 315 miljarder euro till investeringar i EU Under de närmaste tre åren kommer investeringar värda 315 miljarder euro att sättas igång runt om i EU. I oktober började pengarna delas ut till de projekt som ansökt. Lilian Thuram var i Sverige i mars i år och träffade då många barn och ungdomar. Foto: EU-kommissionen. Lilian Thurams stjärnor på svenska ”Människan, liten eller stor, behöver stjärnor för att kunna finna sig själv. Hon behöver förebilder för att växa, bygga sin självkänsla, ändra sina föreställningar och sin världsbild, samt avskaffa de fördomar som hon har om både sig själv och andra”. Så skriver Lilian Thuram, fotbollsstjärnan som i sin kamp mot rasism reser runt i världen för att prata om vikten av tolerans, i sin bok ”Mina svarta stjärnor” som nu finns översatt till svenska. På vår hemsida går det att läsa mer om Lilians arbete mot rasism och hans besök i Sverige den 9–13 mars i år. Där finns vidare länkar till hans stiftelse och arbete för ett tolerant samhälle. ● Tillväxt och investeringar som leder till nya jobb, är Jean-Claude Junckers första prioritering som EU-kommissionens ordförande. Därför har EU-kommissionen lanserat Investeringsplanen för Europa efter att de europeiska investeringarna minskat, som en följd av den ekonomiska krisen som nu ligger 15 procent under den nivå investeringarna låg på före krisen. Den första åtgärden för att öka investeringarna var att bilda den europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI) i samarbete med den europeiska investeringsbanken. Pengar ur fonden kan sökas av projekt som är strategiskt viktiga för utvecklingen inom EU, såsom infrastrukturprojekt för digitalisering, transport och energi, utbildning, forskning och utveckling och projekt för förnyelsebar energi och återvinning. Fonden stödjer också små och medelstora företag, liksom projekt för stadsutveckling och sociala projekt. ● FN:s klimatkonferens i Paris FN:s klimatkonferens äger rum i Paris mellan den 30 november och den 11 december. Många menar att det är nu eller aldrig som klimatfrågorna måste lösas och förväntningarna på konferensen är stora. Nästa nummer av Fokus Europa har klimatet och COP21-konferensen som tema. ● JEAN-CLAUDE JUNCKER: – Vi måste behandla flyktingarna humant Det svåraste nu är flyktingkrisen, men vi får inte låta oss skrämmas av den utan agera humant och värna om mänskliga värden. Det sade EU-kommissionens ordförande JeanClaude Juncker i sitt linjetal i Europaparlamentet den 9 september. Hans tal möttes av både burop och applåder, ett tecken på oenigheten om flyktingsituationen. Jean-Claude Juncker påminde ledamöterna om att Europa är en världsdel där nästan alla någon gång har varit flyktingar, från Frankrike på 1600-talet, från Spanien efter Francos seger, från Ungern, från Tjeckoslovakien och från Balkan på 1990talet. – Men det är Europa som står för hoppet idag, och det bör vi vara stolta över, sade han. – Europa är en stabil och välmående världsdel och vi har medel och tillgångar att ta emot flyktingarna. Visst är det unikt många som vill ta sig hit, men flyktingarna utgör 0,11 procent av Europas befolkning medan de utgör 25 procent av Libanons, som är ett fattigare land än Europa. Europaparlamentet har beslutat om rättsakter för flyktingar och asyl, både under förra och nuvarande EU-kommissionen, och det är dags att tillämpa och respektera dem, menade Jean-Claude Juncker, och uppmanade EU:s alla medlemsländer att ta emot flyktingar enligt de nödmekanismer som Europaparlamentet röstade om den 14 september. ● KONTAKTUPPGIFTER Chef för representationen: Katarina Areskoug Mascarenhas. Tel: 08 - 562 444 22 E-post: [email protected] Chef för avdelningen för press, media och kommunikation: Johan Wullt. Tel: 08 - 562 444 06 E-post: [email protected] EU-kommissionens svenska hemsida: ec.europa.eu/sweden Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representation i Sverige. Produktion: Factum. Omslagsbild: Thinkstock. Tryck: Skaraborgs Offset, november 2015.
© Copyright 2024