1. No category

europa
f ok us
en tidning från e­ u-kommissionen
#3–2015
i detta nummer
• digitala gränserna rivs
• alla blir vinnare
• gemensam inre marknad 2019
Europa mot en gemensam
digital inre marknad
KRÖNIKA
Foto: EU-kommissionen
Dags att riva Europas
digitala murar – varför EU
behöver en enda gemensam digital marknad
En gemensam digital
marknad är nödvändig
Det pågår ett arbete med
att skapa en digital inre
marknad inom EU som på
lång sikt kommer att vara
avgörande för den ekonomiska utvecklingen i Europa.
När jag talar om för mina pojkar att det
inte fanns några mobiltelefoner när jag
växte upp, ser jag i deras ögon hur jag reduceras till ett hopplöst antikt museiföremål.
Men sanningen är att den revolution som
telekom och digitalisering lett till i Sveriges
och de flesta andra av världens ekonomier
under de senaste tjugo åren av allt att döma
kommer att fortsätta i en allt snabbare takt
i framtiden.
Risken är att mina pojkar en dag
kommer att te sig än mera förhistoriska
i sina egna barns ögon. Det vill säga om
Europa nu lyckas hänga med i utvecklingen. Mellan 2001 och 2011, bidrog
informations- och kommunikationsteknik
(IKT) med 30 % av den ekonomiska
tillväxten i EU men 55 % av tillväxten
i USA. Skillnaden beror bland annat på
olika syn på IKT, investeringsvolymer
och hur tekniken används. Skillnaden i
produktivitet mellan USA och EU beroende på IKT är 0,2 % av BNP årligen.
Med EU:s nya strategi för en digital inre
marknad skulle denna skillnad kunna
elimineras vilket innebär en ekonomisk
2 fokus: europa
potential på 415 miljarder euro. Elektroniska varor och tjänster behöver kunna
flöda fritt för att vi i EU ska kunna
utnyttja informationsteknikens enorma
potential.
År 2020 beräknas 70 procent av världens befolkning ha tillgång till en smartphone. Vad detta betyder ifråga om nya
produktions- och konsumtionsmönster,
samhällsförändringar samt möjligheter för
individen kan inte överskattas. Rätt hanterad ger din smartphone tillgång till både
kunskap och utbildning som tidigare var
ouppnåelig för de flesta. Harvard och MIT
erbjuder redan idag gratis kurser online.
Medicinsk rådgivning kan förmedlas via
din dator. Auktoritära regimer får allt
svårare att kontrollera sina medborgare när
information om öppnare och mer välmående samhällen dyker upp på nätskärmen.
Alla dessa positiva effekter för oss som
individer förutsätter dock att vi också
lyckas hantera utmaningar som ett effektivt
dataskydd, rättvisa konkurrensregler för
företag med dominerande marknadspositioner och upphovsrättsliga regler som
tillgodoser både upphovsmakares och
användares intressen. Idag hindrar EU:s 28
oförenliga nationella regelverk utvecklingen
av en teknik som egentligen inte känner av
några gränser.
Vad är det då som behöver åtgärdas?
E-handeln är naturligtvis en viktig del
med bättre tillgång till digitala varor och
tjänster inom hela EU. Av de svenska
små- och medelstora företagen säljer vart
fjärde företag sina varor och tjänster på
nätet, men endast 8 % har försäljning
utomlands. I Sverige handlar 80 procent av
internetanvändarna på nätet, men bara 24
procent av dem handlar på utländska sajter.
Nationella regler för avtal och konsumentskydd hämmar e-handlarnas expansion
och minskar konsumenternas förtroende
för utländska sajter. Vi föreslår därför en
harmonisering av EU-lagstiftningen inom
detta område.
Geografisk blockering är ett diskriminerande verktyg som används av säljare för
att inte ge besökare från ett visst område
tillgång till en viss webbplats. Det kan
innebära att kunder som hyr bil på nätet
får betala mer för exakt samma hyrbil på
en viss destination än kunder från ett annat
EU-land. Vi vill stoppa geografisk blockering som inte kan motiveras.
Vi är många som laddar ner filmer och
musik på våra telefoner och paddor som vi
sedan vill njuta av när vi reser till ett annat
EU-land. Inte sällan uppstår då problem.
För att komma till rätta med detta föreslår
vi en modernisering av upphovsrätten som
minskar skillnaderna mellan nationella
tillämpningar av lagstiftningen, underlättar tillgång till kulturellt innehåll på nätet
och respekterar rätten till ersättning för
upphovsmakaren.
Slutligen vill vi bidra till att mer
övergripande maximera den digitala
ekonomins potential – bland annat genom
att underlätta ett fritt uppgiftsflöde och
certifiera molntjänster. En ny handlingsplan för e-förvaltning med ett sammanlänkat företagsregister över hela EU skulle
underlätta uppgiftslämnande för företag
med verksamhet i flera EU-länder.
Det här är bara ett axplock av de
åtgärder som EU-kommissionen föreslog
i våras i sin strategi för att skapa en digital
inre marknad. Arbetet är nu i full gång.
EU:s stats- och regeringschefer gav under
EU-toppmötet i juni sitt fulla stöd till
EU-kommissionens plan. Därefter har
Europaparlamentet och rådet enats om
vårt förslag att slopa roamingavgifter för
mobiltelefoner från juni 2017.
Digital teknik var en gång en nischmarknad för specialister. Nu ligger denna teknik
till grund för utvecklingen inom nästan
alla näringssektorer. Dessutom bidrar den
till samhällsnytta och välstånd på ett vidare
plan för EU:s 500 miljoner medborgare
och konsumenter. Och det gäller att hålla
tempot i förändringsarbetet uppe. En
gemensam digital marknad är nödvändig
för att Europa även i framtiden ska kunna
konkurrera med resten av världen. ●
Katarina Areskoug Mascarenhas
Chef för EU-kommissionen i Sverige
@AreskougEU
415 miljarder euro i vinst
med öppna digitala gränser
Ambitionsnivån är hög, EUkommissionens förslag om
den digitala inre marknaden
ska vara genomförd inom
EU-kommissionens mandatperiod, som går ut 2019. EUkommissionär Andrus Ansip,
som tidigare varit premiärminister i Estland, är den som
leder arbetet med att genomföra de 16 initiativen i den
digitala inre marknaden. Och
arbetet med de olika delarna
pågår för fullt inom respektive
generaldirektorat.
Jörgen Gren ingår i
EU-kommissionär
Andrus Ansips team.
Foto: Georges Boulougouris.
– Tanken är att EU-kommissionen ska
lämna ifrån sig färdiga förslag i slutet av
2016, att implementera dem tar längre
tid, men målet är att alla de 16 initiativen ska vara genomförda innan den här
EU-kommissionens mandatperiod är
slut 2019, säger Jörgen Gren, som ingår i
EU-kommissionär Andrus Ansips team.
I de olika generaldirektoraten pågår ett
intensivt och ambitiöst arbete för att ta
fram bättre konsumentregler, få bort geoblockingen – som hindrar oss från att till
exempel lyssna på våra musiktjänster när vi
är utomlands – och att underlätta e-handel
över gränserna. EU-kommissionen tittar
också på möjligheten att ta bort hindren för
att betala moms över gränserna och för att
ordna interoperabilitet för data.
Det var EU-kommissionens ordförande
Jean-Claude Juncker som lade fram strategin för den digital inre marknaden i maj i
år, men frågan går längre tillbaks än så.
– Frågan togs upp redan under förra
EU-kommissionens mandatperiod, den
har också tagits upp av regeringscheferna
i Europeiska rådet, det är något som vuxit
fram, men som alla regeringscheferna nu
står bakom, säger Jörgen Gren.
– De fiesta bedömare menar att it-revolutionen har varit snabb de senaste 5-10
åren, och vi i Europa har inte råd att inte
vara med på tåget, tvärtom ska vi vara på
offensiven. Vi har ju inte så stora företag
som till exempel Google här, men vi har en
stark industriell bas som kan dra nytta av
vinsten med den digitala inre marknaden blir
415 miljarder euro i ökad tillväxt
den digitala utvecklingen.
Med den digitala inre marknaden kan de
europeiska expandera, och många industriföretag och tillverkningsföretag har redan
börjat digitalisera sig för att hålla uppe
konkurrenskraften.
För oss konsumenter är fördelarna
uppenbara.
– Nu öppnas möjligheten att handla över
gränserna, det blir billigare roamingavgifter
och lättare att konsumera musik och film.
– En tredje dimension är att vi i Europa
ska kunna använda oss av till exempel
e-hälsosystem där våra läkarjournaler finns
till hands även från utlandet. Ett sådant
system gynnar rörligheten för oss och
rörligheten gynnar i sin tur tillväxten.
EU-kommissionen beräknar att vinsten
med den digitala inre marknaden blir 415
miljarder euro i ökad tillväxt, en summa
som också kan ses som en kostnad om inget
görs, menar Jörgen Gren.
– De förslag som ska läggas fram 2016
förbereds just nu, säger Jörgen Gren. De är
nu ute för samråd och konsekvensanalys,
vilka ska vara klara i slutet av det här året,
bara i september skedde en sex–sju samråd.
De initiativ som ligger först i tiden är
bland annat lagförslag om gemensamma
regler för e-handel, om geoblocking, om
gemensamma copyrightregler och om
säkerheten på nätet.
Under 2016 kommer bland annat en
översyn av regleringen av telekom-marknaden och ett förslag om fritt flöde av data
över gränserna inom EU. EU-kommissionen kommer också att lansera en europeisk
molntjänst under 2016.
– Det här är ett ambitiöst program, i
vanliga fall tar det mycket längre tid att
driva igenom förslag än de 2–3 år det
rör sig om här. Men jag tror och hoppas
att vi ska lyckas att få ut förslagen från
EU-kommissionen på 18 månader från maj
i år och få beslut inom fyra år, säger Jörgen
Gren. ●
fokus: europa 3
Bild: Thinkstock
Konsumenterna får tillgång till
ett större utbud samtidigt som
företagen får det lättare att sälja
Nu rivs de digitala gränserna
Nu skapas en enda digital marknad inom EU. När den fungerar ska vi ha bättre tillgång till
digitala tjänster och varor över gränserna.
Med en digital inre marknad ska e-handeln blomstra och den digitala ekonomin kunna
växa till maximalt. Beslutet är fattat att avskaffa roamingavgifterna i juni 2017, men de
sänks redan i april 2016. Roamingavgifterna innebär att man som konsument riskerar höga
mobilräkningar på semester utomlands, eftersom de lokala teleoperatörerna har en annan
prissättning än de i hemlandet.
Den första av initiativets tre pelare är
”Bättre tillgång för konsumenter och företag
till digitala varor och tjänster inom hela EU”.
För att detta ska bli verklighet behöver
lagstiftningen om avtal och konsumentskydd vid köp på nätet harmonieras och bli
likalydande över hela EU. När det är genomfört får vi konsumenter tillgång till ett större
utbud samtidigt som företag får enklare att
sälja sina varor över hela EU.
Konsumentlagstiftningen ska också
tillämpas på samma sätt över hela EU och
frakt av beställda varor ska bli effektivare och
billigare.
Så kallad geografisk blockering ska tas
bort. Geografisk blockering innebär att man
som kund antingen inte får beställa varor
från en webbplats i ett annat land, eller att
varorna blir dyrare för utländska kunder än
för inhemska.
Och så ska upphovsrätten moderniseras så
att skillnaderna i de olika ländernas tillämpning av upphovsrätten minskar, dessutom
ska momsreglerna förenklas.
4 fokus: europa
Enligt EU-kommissionens andra pelare
ska de digitala nätverken och tjänsterna
blomstra genom att man skapar rätt förhållanden och en marknad med lika spelregler,
och genom att en säker och pålitlig infrastruktur för digitala nätverk byggs ut i hela
Europa.
För att uppnå detta ska EU:s telekomlagstiftning förändras genomgående. Regelverket för audiovisuella medier ska också ses
över och anpassas till dagens läge. Dessutom
ska man göra en genomgripande analys av
nätplattformarnas roll på marknaden och
också se över hur problemet med olagligt
innehåll på internet ska hanteras.
Säkerheten på nätet ska också bli bättre
när de nya EU-reglerna för skydd av personuppgifter antas i slutet av året. Direktivet om
integritet och elektronisk kommunikation
ska ses över.
EU-kommissionen ska också föreslå ett
samarbete inom branschen för it-säkerhet.
Den tredje pelaren handlar om att
maximera den digitala ekonomins tillväxtpotential.
För att uppnå det ska ett initiativ tas för
att främja det fria informationsutbytet, som
idag kan hämmas av restriktioner för var
informationen får lagras. I samband med
det ska EU-kommissionen också ta initiativ
till europeiska molntjänster.
På EU-kommissionens bord finns också
standarder och samverkansförmåga för
bland annat e-hälsa, transportplanering och
energi genom till exempel smarta mätare.
EU-kommissionen ska dessutom ta fram
en handlingsplan för e-förvaltning som ska
länka ihop företagsregister över hela EU. ●
Den digitala inre marknaden är en av EUkommissionens ordförande Jean-Claude
Junckers topprioriteringar i initiativet till
en nystart för Europa.
Den digitala inre marknadens 16 initiativ på tre pelare lanserades i maj i år och
ska vara genomförd före utgången av EUkommissionens mandatperiod 2019.
Totalt räknar EU-kommissionen med
att en digital inre marknad ska kunna
generera tillväxt värd 415 miljarder euro.
Vi vill ju underlätta vardagen
för människor – och
också spara träd i Europa!
Anna Björnberg
IT-företaget Kivra är en digital brevlåda, med säte här i
Sverige. Med Kivra skickar företag, samt myndigheter som
Skatteverket och Tullverket, digital post till privatpersoner.
Anna Björnberg är affärsutvecklare på
Kivra och hon berättar att företaget ser flera
fördelar med den digitala inre marknaden.
– Ja, med en gemensam digital inre marknad får vi lättare att expandera i Europa.
Idag är vi Sveriges digitala brevlåda. När vi
har etablerat oss ordentligt på den svenska
marknaden, vill vi expandera i fler länder.
Fördelarna med den inre digitala marknaden
är uppenbara, menar Anna Björnberg.
– Vi får generellt lättare att kunna sprida
våra tjänster när vi slipper anpassa dem efter
olika nationella regler och standarder. Och
vi vill ju underlätta vardagen för människor
– och också spara träd i Europa.
Kivra är den största digitala brevlådan i
Sverige med några hundra olika avsändare
och över 600 000 mottagare. Ute i Europa
är de digitala brevlådorna ovanliga, utom
i Danmark som ligger i framkant på den
utvecklingen.
– I Danmark finns det också en lag som
säger att alla medborgare ska ha tillgång till
en digital brevlåda.
För att digital post ska kunna ersätta
fysiskt post behöver blivande användare
känna att det är ett säkert system.
– Därför är det bra att EU nu också tar
upp säkerheten på nätet, så att allmänheten
kan känna sig trygg – vårt system är säkert,
men privatpersoners upplevelse av trygghet
på nätet stärks ju när EU också fokuserar på
säkerhet.
– Men vi är inte ensamma som IT-bolag
att välkomna den digitala inre marknaden,
så vi är glada över att den får så mycket
uppmärksamhet just nu. ●
Företag ser fram emot
en digital inre marknad
– Vi vill att det ska vara så enkelt som möjligt att handla
över nätet, och den digitala inre marknaden tar bort svårigheterna som finns idag. Den underlättar för kunden och vår
affärsidé är ju att göra e-handeln så enkel som möjligt.
Det säger Erik Engellau-Nilsson, vice vd
och kommunikationsansvarig globalt på
Klarna.
Klarna tillhandahåller enkla betalningslösningar för alla som handlar på nätet,
både säljare och köpare.
För Klarna är de viktigaste punkterna i
arbetet med den digitala inre marknaden
att lagar om avtal och konsumentskydd
harmoniseras och blir lika inom hela EU,
så att samma förutsättningar gäller oavsett
från vilket land köpet görs.
– Att frakten blir effektivare och billigare,
är också viktigt, liksom att geoblockingen
tas bort. Dessutom vore det bra om momshanteringen harmoniseras, det är väldigt
krångligt idag med olika momsregler i alla
olika länder.
Företaget grundades 2005 i Stockholm
och är idag verksamt i 18 länder i Europa
och i USA, där det fortfarande har sitt
huvudkontor.
– För företag i USA blir det säkert mer
intressant att handla med Europa om det
finns en gemensam digital inre marknad,
för idag är det krångligt med olika regler i
alla olika länder. Vi hjälper amerikanska
handlare att komma in på den europeiska
marknaden, och det blir ju så klart lättare
med en gemensam digital inre marknad.
Erik Engellau-Nilsson påpekar att det
är viktigt att hela infrastrukturen kring
e-handel är säker, att det finns skydd mot
hackerattacker och enhetliga regler.
– Idag finns det inga tydliga regler om
till exempel molntjänster, de tolkas olika av
varje lands finansinspektion. Det är sådant
man måste nå enighet om. ●
För företag i
USA blir det
säkert mer
intressant att
handla med
Europa
Erik Engellau-Nilsson.
Foto: Ernst Henry Photography.
fokus: europa 5
PANrobotar
e-röstning
ICT
e-SENS
eHealth
eCall
Bild: Nicolas Krizan
6 fokus: europa
De digitala tjänsterna
Den digitala framtiden är redan här. Vi använder internet
till mycket mer än att surfa, vi mejlar, SMS:ar och bloggar
TRUST AND SECURITY
med
hjälp av våra datorer, mobiltelefoner eller läsplattor.
Samtidigt är vi bara i början av den digitala utvecklingen.
EUWhatfinansierar
projekt
som
skaorknyta
ihop olika
concern do you have en
when rad
using the
Internet for things
like banking
shopping online?
funktioner inom EU för att underlätta för oss alla.
SE
mätare för energikonsumtionen i byggnader,
men också för hushållens energikonsumtion genom uppkopplade hem där man
till exempel kan köra diskmaskiner och
torktumlare på natten då elpriserna är lägre.
ICT-teknik för vattenförsörjning underlättar
bland annat regleringen mellan tillgång och
efterfrågan. Och ICT-teknik för omställning
till ett ändrat klimat finns i bland annat i
transportsektorn, och för samhällsbyggande
och infrastruktur. EU-kommissionen stöder
också en rad forsknings- och utvecklingsprojekt inom området.
EU
You are concerned about someone misusing your personal data
40
43
Bättre
tillgång för konsumenter och företag till digitala varor och tjänster över Europa
KONSUMENTER
You are concerned about the security of online payments
41
SE
42
EU
För att handla online
% av internetanvändarna
Använder Internet 75 % / 91 %
100
80
60
40
20
0
You prefer conducting the transaction in person e.g. so you can
inspect the product yourself or ask a real person about it
80
63
70
60
50
40
30
24
18
You are concerned about not receiving
the goods or services that you buy online
15
22
Other
10
EU AT BE BG CY CZ DE DK EE
3
0%
40%
60%
80%
100 %
Video on Demand
% av internetanvändarna
% hushåll som ha TV
39
18
44
49 % / 57 %
0%
Don't know
1
2
0%
20%
För att få tillgång till audiovisuellt material
EL ES FI FR HR HU IE IT LT LU LV MT NL PL PT RO SE SI SK UK
20%
40%
60%
Medborgare intresserade av tillgång till andra EU-länders material när man är hemma
33
19
10%
20%
30%
40%
50% av att se eller lyssna på material hemifrån när man reser utomlands
Medborgare intresserade
31
20
27
10
0
PAN-robotar står för automatiserad logistik
i framtidens fabriker och PAN är en
förkortning av Plug And Navigate. Produktion och förpackning är idag automatiserad
i de flesta fabriker, men hanteringen av
råvarorna och de färdiga produkterna är
oftast manuell. EU stöder forskning om
så kallade Automatic Guided Vehicles, det
vill säga automatiska fordon, i PAN-robotprojektet. Den här typen av fordon finns
redan, men kan förbättras genom ombordkameror, laserscannrar och kartläggning av
anläggningen i 3D.
% av internetanvändarna
För att få tillgång till audivisuellt material
None
Musik,
24 video och spel
80
PAN-robotar
För att handla online över gränser
27
26
EU AT BE BG CY CZ DE DK EE EL ES FI FR HR HU IE IT LT LU LV MT NL PL PT RO SE SI SK UK
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
e-SENS
e-SENS står för Electronic Simple European Networkes Services, det vill säga
ett europeiskt elektroniskt nätverk som
kommer att innebära samarbete mellan
de offentliga förvaltningarna i medlemsländerna och underlätta för gränsöverskridande aktiviteter för företag, turister
och för människor som bor i ett annat
land än det egna. e-SENS kommer att ge
elektroniskt tillgång till offentliga tjänster
över gränserna och ska testas inom e-hälsa,
e-juridik och e-upphandling.
DIGITAL KOMPETENS OCH JOBB
SE
100
EU
Grundläggande digital kunskap – andel som är kapabla att skicka e-post,
använda redigeringsverktyg, installera nya enheter etc.
59 % / 78 %
ICT-specialister
% individer med anställning
2.8
4.8
80
0%
60
1%
2%
3%
4%
5%
Människor som aldrig har använt internet
6
40
18
Företag som har svårt att hitta personal med speciell ICT-kompetens
20
46
38
0
EU AT BE BG CY CZ DE DK EE EL ES FI FR HR HU IE IT LT LU LV MT NL PL PT RO SE SI SK UK
eCall
Tanken med eCall är att rädda liv vid
olyckor, genom att räddningstjänsten automatiskt larmas från en eCall-försedd bil.
Arbetet med lagar och regler för att kunna
införa eCall pågår inom EU, och i slutet av
2017 eller början av 2018 ska eCall kunna
fungera inom hela EU. Och då ska en bil
som är utrustad med eCall automatiskt
kunna larma om en olycka. Systemet letar
reda på den närmaste räddningstjänsten,
som får besked om den exakta olycksplatsen av systemet. Passagerarna ska också
kunna larma manuellt.
Med hjälp av eCall räknar man med att
räddningstjänstens svarstid ska förkortas
med 50 procent på landsbygden och med
60 procent i tätbebyggda områden.
Europaparlamentet röstade i april i år för
0%
10%
20%
30%
40%
att alla nya bilar från och med april 2018
ska vara försedda med teknik för eCall.
eHealth
eHealth är tjänster som underlättar diagnostik, behandling och övervakning inom
sjukvården. Inom eHealth ingår elektroniska patientjournaler, telemedicintjänster
och bärbara maskiner för att övervaka
patienternas tillstånd.
ICT
ICT står för Informations- och kommunikationsteknik och är EU-kommissionens
övergripande teknik för ett mer hållbart
Europa. Fokus ligger bland annat på teknik
för energieffektivitet, vattenförsörjning och
omställning för ett ändrat klimat. ICTteknik för energieffektivitet kan vara smarta
50%
e-röstning
I Estland används ett e-röstningssystem
sedan 2005. Den som vill kan rösta elektroniskt i både lokalval och riksdagsval. Den
som röstar har fått en personlig kod kopplad
till sim-kortet i mobilen. Vid röstning loggar
väljaren in och identifierar sig med sin kod.
Därefter letar man reda på och klickar i sin
kandidat – i Estland väljer man kandidater,
inte ett parti i första hand. Rösten krypteras och signeras med väljarens egen kod
och skickas vidare till en server, väljaren får
verifiera sin röst, som nu anonymiserats och
rösten räknas. e-röstningen kan ske tio till
fyra dagar före valdagen.
Även Norge och Finland har gjort
försök med e-röstning och här i Sverige har
frågan utretts av Vallagskommittén, som
lämnat förslag om att e-röstning ska testas
under valet 2018. ●
fokus: europa 7
Europaparlamentarikerna
om en digital inre marknad
att få ta med sina
betaltjänster ... är ju
helt självklart
CECILIA WIKSTRÖM (FP)
Foto: Europaparlamentet
1. – Det viktigaste är att ta bort handelshindren och uppdatera de regler som gäller så att
vi får en modern lagstiftning. Det är ju bättre
att vi har ett gemensamt regelverk än 28
olika. Nu har vi just beslutat om att ta bort
roamingavgiften 2017. Och det är viktigt för
affärsmän så att de ska kunna tala i telefon
och göra affärer när de är ute i Europa.
– Spotify är en framgångssaga numera,
det var inte så lätt i början, då gick det inte
att lyssna när man var i Belgien. Men nu
går det och det är nog så att man måste ha
uppnått en viss storlek för att kunna ta sig in
på marknaden.
2. – Konsumenträtten följer konsumenterna.
Vi misslyckades ju förra mandatperioden att
få igenom en gemensam konsumenträtt, nu
finns ett direktiv om konsumenträtter, men
det finns mycket kvar att göra.
3. – Det handlar om portabilitet, att få ta
med sig sina betaltjänster när man åker
utomlands, det är ju helt självklart. Nu
kommer EU-kommissionen med en revidering av upphovsrätten senare i år, och då får
vi titta på portabiliteten i det förslag som
EU-kommissionen kommer med. Bra exempel
på det är också Spotify. Om en artist inte själv
valt att avgränsa var den ska spelas, borde
man kunna nå den artistens musik överallt.
4. – Jag blev alldeles förvånad när jag hörde
det, men det är klart att alla ska behandlas
lika, detta kan man inte lagstifta om utan det
borde marknaden kunna lösa.
8 fokus: europa
FYRA FRÅGOR
TILL CECILIA
WIKSTRÖM OCH
MAX ANDERSSON:
1. Vad är det viktigaste som
behöver göras i EU för att
frigöra den enorma potential som finns i en gemensam
digital marknad?
2. Konsumenter som handlar på nätet möts av olika
regler beroende på i vilket
EU-land som näthandlaren
har sitt säte. Ska vi harmonisera reglerna och i så fall
på vilken nivå?
3. Vad anser du om de
hinder som gör att vi ibland
inte kan titta på film eller
lyssna på musik i våra
smartphones när vi reser
mellan länder i EU? Vad kan
vi göra åt dem?
4. Vad anser du om att
EU-medborgare beroende
på vilket land de bor i får
betala olika mycket när de
på nätet bokar en hyrbil på
exempelvis Mallorca? Vad
kan vi göra åt det?
Vi måste jobba mer
med dataskydd och
integritet på nätet
MAX ANDERSSON (MP)
Foto: Catharina Fyrberg
1. – EU kan göra mycket för en mer effektiv
marknad för konsumenterna. Det finns till
exempel en uppsjö av olika abonnemang
och abonnemangsformer över hela unionen,
dessutom är avtalen lite olika beroende på
land. Detta gör att privatpersoners näthandel hämmas, men med minskat krångel kan
effektivitetsvinsterna bli 260 miljarder euro,
visar EU:s studier.
2. – Jag är skeptisk till harmonisering om det
innebär försämringar för konsumenterna,
men det är värt att titta på miniminivåer för
konsumenters rättigheter.
3. – Geoblocking är ett stort bekymmer om
vi ska få till en digital inre marknad. Det
som har köpts i ett land borde rimligtvis
kunna användas i ett annat. Och när man
köpt en låt eller en film ska det vara praktiskt
möjligt att spela den i olika apparater, och
den ska inte vara låst till ett visst format eller
mjukvara.
4. – Jag gillar inte att företag prisdiskriminerar sina kunder. Den är ett problem att företag får en enorm mängd information om den
som besöker hemsidan, utan att användaren
vet om det. Alltifrån var datorn befinner sig,
till vilka andra sidor man besökt och vilka
sökningar som har gjorts, i vissa fall även vem
som är ens vänner på sociala medier. Denna
information skickas utan användarens
vetskap och gör det möjligt för prisdiskriminering att ske på nätet. Vi måste jobba mer med
dataskydd och integritet på nätet.
Närings- och innovationsminister Mikael Damberg.
Foto: Kristian Pohl/
Regeringskansliet.
Europa måste skapa
de bästa förutsättningarna för att stärka
europeiskt näringsliv
MIKAEL
DAMBERG:
– Alla vinner på en
digital inre marknad
– En fördjupad inre marknad, anpassad till den digitala, globala ekonomin, ger vinster för
medborgare, konsumenter och företag – alla vinner på det.
Det säger näringsminister Mikael
Damberg, och fortsätter;
– EU:s konkurrenskraft och tillväxt
behöver stärkas. Digitaliseringen är en bred
och viktig fråga som berör ekonomin och
samhället i stort, inte bara enskilda sektorer
och IT-företag. En innovativ och digital
inre marknad är en av regeringens prioriteringar för EU-arbetet under året.
Den svenska regeringen håller med
EU-kommissionen om att en inre marknad,
som till fullo drar nytta av digitaliseringens
möjligheter, har stor potential att bidra till
hållbar tillväxt och konkurrenskraft.
– Detta är något som EU verkligen
behöver, för Europa måste skapa de bästa
förutsättningarna för att stärka europeiskt
näringsliv, skapa nya jobb och ge bättre
förutsättningar och möjligheter för konsumenter. Och samtidigt möjliggöra framväxten av nya affärsmodeller och innovation.
– Det är också värt att uppmärksamma
digitaliseringens möjligheter för att stödja
en grön resurseffektiv ekonomi, säger
Mikael Damberg.
En av de största vinsterna, som regeringen ser det med den digitala inre marknaden, är att gränsöverskridande handel
förenklas.
– Men angeläget är också öppenheten
mot omvärlden och behovet av fria, gränsöverskridande dataflöden. Detta är något
som kan leda till stora vinster för Europa,
för såväl medborgare, konsumenter som
näringsidkare.
Mikael Damberg tror att den digitala
inre marknaden ska gå att genomföra på
den tid EU-kommissionen avsett.
– Jag är positiv och hoppas att eventuella
svårigheter kan gå att överbrygga. Det är
mycket viktigt för svensk del att utvecklingen av den digitala inre marknaden verkligen kan ske öppet och inte på bekostnad
av frihandel.
EU-kommissionen lade ju fram initiativet om den fria digitala inre marknaden så
sent som i maj och då som målsättningar
och åtgärdsförslag.
– Vi har skickat EU-kommissionens initiativ på remiss här i Sverige till en bred krets av
marknadsaktörer och myndigheter, och jag
hoppas att synpunkterna kan hjälpa oss att
finna bra lösningar kopplade till initiativen.
– Eftersom det är en bred fråga samordnas den av mig, som ansvarig minister för
handel och EU:s inre marknad, men den
berör förstås också stora delar av övriga
regeringen. Inom Regeringskansliet finns
en arbetsgrupp med tjänstemän från så gott
som alla departement, som är involverade i
arbetet med strategin.
Nu hoppas Mikael Damberg att arbetet
med den digitala inre marknaden ska gå
enligt plan.
– Våra företag, medborgare och konsumenter behöver det, och vi har inte tid att
vänta. Samtidigt är det givetvis viktigt att
kvaliteten i förslagen inte äventyras, säger
Mikael Damberg. ●
fokus: europa 9
ERICSSON:
– Europa behöver den
digitala inre marknaden
Alla är vi uppkopplade mot nätet på något sätt idag, via smarta telefoner, datorer eller
läsplattor, ändå är vi bara i början av utvecklingen.
Tänk bussar som är uppkopplade till det
mobila bredbandet via genomskinliga
antenner på fönstren, så att du kan surfa
snabbt och säkert under bussresan.
Tänk att du kan få mycket lokala väderrapporter i realtid tack vare att de mobila
nätverken känner av vädret just nu.
Det här är två exempel som illustrerar
Ericssons vision om det uppkopplade
samhället, där allt som kan ha nytta av att
vara uppkopplat också är det.
– Vi vill genom exemplen illustrera det
uppkopplade samhället. Vi levererar inte
allt själva, utan en del är prototyper och
andra är ”up and running”. Det säger Ulf
Pehrsson, ansvarig för samhällskontakter på
Ericsson.
Ett exempel på det uppkopplade samhället, som redan finns, är en uppkopplad bil,
ett samarbete med Volvo. Den uppkopplade bilen kan få sina mjukvaruprogram
uppdaterade över nätet och behöver inte tas
till verkstad för det, den kan också berätta
för föraren var närmaste parkering finns,
och också låta föraren betala p-avgiften
direkt från bilen, tack vare uppkopplingen.
– Rederiet Maersk är en annan samarbetspartner, säger Ulf Pehrsson, deras
containerfartyg är uppkopplade via satellit
och med ett mobilnät ombord vilket gör att
man på långa avstånd kan kolla och styra
temperaturen i en specifik container, eller
få veta var en annan container befinner sig
i realtid.
Systemet har fått en sidoeffekt, uppkopplingen tillåter också rederiet att optimera
varje fartygs färdhastighet och rutt, vilket
sparar både bränsle och tid.
EU-kommissionens förslag till den digitala inre marknaden ställer sig Ulf Pehrsson
och Ericsson helt bakom.
– Intentionerna och målsättningen
med den digitala inre marknaden är bra,
vi behöver mer harmoniserade regler, inte
minst reglerna för upphovsrätten, eftersom det idag finns 28 delmarknader för
upphovsrätt.
Ulf Pehrsson önskar sig också en lättare
reglering av telekombranschen.
– Regleringen är idag både för hård och
för obalanserad, istället måste samma tjänst
regleras på samma sätt i alla länder. Och så
10 fokus: europa
bör EU röra sig mot en generell konkurrenslagstiftning, nu finns specifika regler
för telekom, vi vill att telekom behandlas
som vilken bransch som helst.
Ulf Pehrsson ser fem områden som
viktiga när nu arbetet med den digitala inre
marknaden tar fart.
– Tilldelning av spektrum, det vill säga
radiofrekvenser, är jätteviktig. Operatörerna måste få tillgång till mer och harmoniserat spektrum, det är viktigt eftersom
datatrafiken i mobilnäten bara ökar.
Det andra området rör marknads- och
konkurrensregler och Ulf Pehrsson hoppas
på mindre reglering.
– Vi vill bara se sådan reglering som är
till för att skydda konsumenten och för att
undvika flaskhalsar.
Som nummer tre kommer dataflöden
och vikten av att kunna flytta data över
landgränser både inom och utom EU,
eftersom detta blir allt viktigare för i stort
sett samtliga branscher. På det här området
blir också den nya lagstiftningen om dataskydd, som just nu förhandlas inom EU,
mycket viktig. Här finns en risk att företagens möjligheter att flytta data tvärtom
försämras, säger Ulf Pehrsson.
– Det fjärde området rör standardisering, standardisering av teknik som bygger
öppna standarder, säger Ulf Pehrsson.
Detta är viktigt för att EU ska vara konkurrenskraftigt inom EU och globalt.
Som sista viktiga punkt kommer cybersäkerheten.
– Det har ju redan vidtagits åtgärder,
men vi ser fram emot EU-kommissionens
förslag för fler åtgärder och välkomnar
inbjudan till samarbete med industrin.
– Det här är de viktigaste områdena,
och det är angeläget att EU-kommissionen
håller ett högt tempo nu, för Europa behöver den digitala inre marknaden. ●
Ulf Pehrsson är ansvarig för
samhällskontakter på Ericsson.
Foto: Jörgen Hildebrandt.
Vi vill att telekom
behandlas som vilken
bransch som helst
Några seminariedeltagare: EU-kommissionär
Cecilia Malmström; justitieminister Morgan
Johansson; Europaparlamentariker Linnéa
Engström (MP) och Malin Björk (V); Ann
Svensén, IM; Kristina Henschen, Union to
Union; Karin Alfredsson, We effect; Alexandra Pascalidou; Bodil Valero; Europaparlamentariker Peppe Boroodjeni (MP)
och Camilla Salazar, Fryshuset; Siavosh
Derakhti, Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet; Ingrid Lomfors, Forum för
levande historia; Peter Wolodarski, DN; Åsa
Romson (MP) och ärkebiskop Antje Jackelén.
FESTLIGT OCH FULLSATT
HOS EU I ALMEDALEN
Det blev en välbesökt och
varm vecka i Europahusets
paviljong i Visby då EUkommissionen och Europaparlamentet flyttade in för
femte året i rad.
2750 personer tog sig till Europahusets
vita tält på Strandvägen i Visby för att delta
i seminarier och ytterligare 400 tittade på
webbsändningarna från seminarierna.
166 personer deltog i paneldiskussionerna och bland dem fanns vår svenska
EU-kommissionär Cecilia Malmström, fyra
svenska ministrar, sexton Europaparlamentariker och nio riksdagsledamöter. Men här
fanns också journalister, företagsledare och
Sveriges ärkebiskop Antje Jackelén.
Seminarierna rörde frågor om konkurrenskraft, om den digitala inre marknaden,
energiunionen, klimatpolitiken, frihandelsavtalet med USA, TTIP, migration, krisen
i Ukraina och Storbritanniens eventuella
utträde ur EU.
TV-journalisten Lennart Persson gjorde
även detta år intervjuer med representanter
för de nio svenska riksdagspartier, som
sitter i Europaparlamentet.
– Vi är i Almedalen för att sprida
kunskap om EU-kommissionens arbete,
säger Johan Wullt, kommunikationschef på
representationen.
– Våra inbjudna gäster kommer från
många delar av samhället. I våra seminarier
får de ta del av relevant och objektiv information om EU samtidigt som de bjuds på
konstruktiva diskussioner med publiken.
– Vi förstärker också våra egna nätverk
under veckan här, även om de redan är
starka.
Utöver webbsändningarna gick även
diskussionerna i de sociala medierna heta
under årets Almedalsvecka, inte minst på
Twitter, Facebook och Instagram. ●
fokus: europa 11
315 miljarder euro till investeringar i EU
Under de närmaste tre åren kommer investeringar värda
315 miljarder euro att sättas igång runt om i EU. I oktober
började pengarna delas ut till de projekt som ansökt.
Lilian Thuram var i Sverige i mars i år och
träffade då många barn och ungdomar.
Foto: EU-kommissionen.
Lilian Thurams
stjärnor på svenska
”Människan, liten eller stor, behöver
stjärnor för att kunna finna sig själv. Hon
behöver förebilder för att växa, bygga sin
självkänsla, ändra sina föreställningar och
sin världsbild, samt avskaffa de fördomar
som hon har om både sig själv och andra”.
Så skriver Lilian Thuram, fotbollsstjärnan som i sin kamp mot rasism reser runt i
världen för att prata om vikten av tolerans,
i sin bok ”Mina svarta stjärnor” som nu
finns översatt till svenska.
På vår hemsida går det att läsa mer om
Lilians arbete mot rasism och hans besök i
Sverige den 9–13 mars i år. Där finns vidare
länkar till hans stiftelse och arbete för ett
tolerant samhälle. ●
Tillväxt och investeringar som leder till
nya jobb, är Jean-Claude Junckers första
prioritering som EU-kommissionens
ordförande. Därför har EU-kommissionen
lanserat Investeringsplanen för Europa efter
att de europeiska investeringarna minskat,
som en följd av den ekonomiska krisen
som nu ligger 15 procent under den nivå
investeringarna låg på före krisen.
Den första åtgärden för att öka investeringarna var att bilda den europeiska
fonden för strategiska investeringar (EFSI)
i samarbete med den europeiska investeringsbanken.
Pengar ur fonden kan sökas av projekt
som är strategiskt viktiga för utvecklingen
inom EU, såsom infrastrukturprojekt för
digitalisering, transport och energi, utbildning, forskning och utveckling och projekt
för förnyelsebar energi och återvinning.
Fonden stödjer också små och medelstora företag, liksom projekt för stadsutveckling och sociala projekt. ●
FN:s klimatkonferens i Paris
FN:s klimatkonferens äger rum i Paris mellan den 30 november och
den 11 december.
Många menar att det är nu eller aldrig som klimatfrågorna måste
lösas och förväntningarna på konferensen är stora. Nästa nummer av
Fokus Europa har klimatet och COP21-konferensen som tema. ●
JEAN-CLAUDE JUNCKER:
– Vi måste behandla
flyktingarna humant
Det svåraste nu
är flyktingkrisen, men vi
får inte låta oss skrämmas av den utan agera
humant och värna om
mänskliga värden.
Det sade EU-kommissionens ordförande JeanClaude Juncker i sitt linjetal
i Europaparlamentet den 9
september.
Hans tal möttes av både burop och applåder, ett tecken på oenigheten om flyktingsituationen.
Jean-Claude Juncker påminde ledamöterna om att Europa är en världsdel där
nästan alla någon gång har varit flyktingar,
från Frankrike på 1600-talet, från Spanien
efter Francos seger, från Ungern, från
Tjeckoslovakien och från Balkan på 1990talet.
– Men det är Europa som står för hoppet
idag, och det bör vi vara stolta över, sade
han.
– Europa är en stabil och välmående
världsdel och vi har medel och tillgångar
att ta emot flyktingarna. Visst är det unikt
många som vill ta sig hit, men flyktingarna
utgör 0,11 procent av Europas befolkning
medan de utgör 25 procent av Libanons,
som är ett fattigare land än Europa.
Europaparlamentet har beslutat om rättsakter för flyktingar och asyl, både under
förra och nuvarande EU-kommissionen,
och det är dags att tillämpa och respektera
dem, menade Jean-Claude Juncker, och
uppmanade EU:s alla medlemsländer att ta
emot flyktingar enligt de nödmekanismer
som Europaparlamentet röstade om den 14
september. ●
KONTAKTUPPGIFTER
Chef för representationen:
Katarina Areskoug Mascarenhas. Tel: 08 - 562 444 22
E-post: [email protected]
Chef för avdelningen för press, media och kommunikation:
Johan Wullt. Tel: 08 - 562 444 06
E-post: [email protected]
EU-kommissionens svenska hemsida: ec.europa.eu/sweden
Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens
representation i Sverige.
Produktion: Factum. Omslagsbild: Thinkstock.
Tryck: Skaraborgs Offset, november 2015.