Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna – Lgr11

MILJÖSPANARNA
LINKÖPING
Design: www.streetexpressions.se
1
Till uppdraget finns för respektive åldersgrupp lärarstöd för






var ni hittar mer information om utrotningshotade djur och biologisk mångfald,
hur ni kan arbeta med uppgift 1,
hur ni kan arbeta med uppgift 2,
instruktioner till olika redovisningsformer,
förslag på ytterligare arbetsuppgifter, skolmaterial och lärarhandledningar som är
applicerbart i undervisningen, kopplade till uppdraget samt
läroplanskopplingar till respektive åldersgrupp i Lgr11 och till Lpfö98/rev10.
Syftet med detta materiel är ge dig som är lärare, förskollärare eller fritidspedagog verktyg
och idéer för att lättare komma igång och arbeta med miljöspanaruppdraget. Du kan här hitta
instruktioner och stöd för uppgifterna, övningar, studiebesök, lärorika korta filmer, förslag på
var det går att finna basfakta samt kopplingar till läroplanerna. Målgruppen är barn och elever
4-16 år.
Innehåll
Till uppdraget finns för respektive åldersgrupp lärarstöd för..................................................... 1
Innehåll ............................................................................................................................................... 2
Sällsynta djur och växter samt biologisk mångfald ................................................................... 5
Läroplanen .......................................................................................................................................... 5
Fråga en ekolog!.................................................................................................................................. 5
Sveriges miljömål ............................................................................................................................... 5
Från Naturvårdsverkets hemsida: ........................................................................................................ 5
Hotade arter ................................................................................................................................................... 5
Ur FN:skonvention om biologisk mångfald:....................................................................................... 6
Biologisk mångfald, ekosystemtjänster och klimatkrisen.............................................................................. 6
Rödlistade arter ................................................................................................................................... 7
Klimatförändring och förlust av biologisk mångfald .......................................................................... 7
Lärarhandledning - del 1 ............................................................................................................ 7
Hotell med frukost – bjud in och öka mångfalden på gården! ............................................................ 7
Deluppgift 1 – Vilka arter finns på gården? .................................................................................................. 7
Deluppgift 2 ................................................................................................................................................... 8
Deluppgift 2 – Skapa en fjärilsrestaurang...................................................................................................... 8
Fröpåse för fjärilar ......................................................................................................................................... 8
Deluppgift 2 – Bygg ett geting- och bihotell ................................................................................................. 8
Deluppgift 2 – Bygg fågelhus. Olika fågelarter vill ha olika typ av hus. .................................................... 10
Deluppgift 2 – Sätt upp frörestauranger som lockar till sig olika fåglar ...................................................... 11
Deluppgift 2 – Bygg en fladdermusholk...................................................................................................... 11
Deluppgift 3 – Kontrollera bostaden eller restaurangen .............................................................................. 11
Lärarhandledning - del 2 .......................................................................................................... 13
Var hittar vi en ek? ............................................................................................................................ 13
Uppgiftsförslag biologi ..................................................................................................................... 13
Uppgifter historia/geografi ................................................................................................................ 15
Uppgifter matematik ......................................................................................................................... 16
Erbjudande för er som är Miljöspanare 2015/2016 ................................................................. 16
Få en fri guidad tur i Tinnerö eklandskap! ....................................................................................... 17
2
Var med och plantera er egen ek! ..................................................................................................... 18
Redovisning - instruktioner ...................................................................................................... 19
Gör en e-bok ..................................................................................................................................... 19
Gör en podcast .................................................................................................................................. 19
Starta en blogg .................................................................................................................................. 19
Redovisa i någon app, exempelvis puppetpal ................................................................................... 19
Gör en reklamkampanj ...................................................................................................................... 21
Gör en film ........................................................................................................................................ 22
Gör ett reportage eller en artikel ....................................................................................................... 22
Förslag på ytterligare aktiviteter och undervisning kopplat till uppdraget .............................. 22
Förskola............................................................................................................................................. 22
Handledningen för förskolan i hållbar utveckling med KNUT-projektet .................................................... 22
Vi bygger ett maskhotell .............................................................................................................................. 22
Sinnenas trädgård ........................................................................................................................................ 22
Varför gömmer sig gråsuggan? ................................................................................................................... 23
Ali, Sara och allemansråttan ........................................................................................................................ 23
Tema Närmiljö, Håll Sverige Rent .............................................................................................................. 23
Upptäck och utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis, ett arbetsmaterial för förskolan ............... 23
F-6 ..................................................................................................................................................... 23
Träden lever! ............................................................................................................................................... 23
Vad måste vi tänka på när vi tältar i naturen? .............................................................................................. 23
Värderingsövningar om allemansrätten ....................................................................................................... 23
F-9 ..................................................................................................................................................... 24
Ett myller av liv ........................................................................................................................................... 24
Biologisk mångfald ..................................................................................................................................... 24
På fotojakt efter växter och djur .................................................................................................................. 24
Första fågelhjälpen – skapa en trevlig fågelmiljö ........................................................................................ 24
Tema Närmiljö, Håll Sverige Rent .............................................................................................................. 24
Naturens kalender i skolan – samarbeta med forskare ................................................................................. 24
4-6 ..................................................................................................................................................... 24
Tack för maten naturen! .............................................................................................................................. 24
Undersök biologisk mångfald genom naturrutor ......................................................................................... 25
Mångfalden i en sjö ..................................................................................................................................... 25
Natur och miljöboken .................................................................................................................................. 25
NTA ............................................................................................................................................................. 25
4-9 ..................................................................................................................................................... 25
Naturens tjänster .......................................................................................................................................... 25
Bräckligt ekosystem – faller en faller alla ................................................................................................... 25
7-9 ..................................................................................................................................................... 25
Ekosystemtjänster – vad gör naturen för dig? ............................................................................................. 25
Behöver vi våtmarker?................................................................................................................................. 25
Lgr11 och Spana på spännande och sällsynta djur och växter! ................................................ 26
Ur 1. Skolans värdegrund och uppdrag ............................................................................................. 26
Grundläggande värden ................................................................................................................................. 26
Rättigheter och skyldigheter ........................................................................................................................ 26
3
Skolans uppdrag .......................................................................................................................................... 26
Ur 2. Övergripande mål och riktlinjer ............................................................................................... 27
2.1 Normer och värden ................................................................................................................................ 27
2.2 Kunskaper .............................................................................................................................................. 27
2.3 Elevers ansvar och inflytande ................................................................................................................ 27
2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN ........................................................................................................... 28
Ur 3. Kursplaner................................................................................................................................ 28
3.1 BILD ...................................................................................................................................................... 28
3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP ............................................................................................... 30
3.4 IDROTT OCH HÄLSA ......................................................................................................................... 30
3.5 MATEMATIK ....................................................................................................................................... 31
3.9 BIOLOGI ............................................................................................................................................... 34
3.12 GEOGRAFI ......................................................................................................................................... 36
3.13 HISTORIA .......................................................................................................................................... 38
3.16 SLÖJD ................................................................................................................................................. 39
3.17 SVENSKA ........................................................................................................................................... 40
3.20 TEKNIK .............................................................................................................................................. 42
Lpfö98/rev2010 och och Spana på spännande och sällsynta djur och växter! ......................... 43
Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag ........................................................................................ 43
Grundläggande värden ................................................................................................................................. 43
Saklighet och allsidighet .............................................................................................................................. 43
Förskolans uppdrag ..................................................................................................................................... 43
Ur 2. Mål och riktlinjer ..................................................................................................................... 44
2.1 Normer och värden ................................................................................................................................ 44
2.2 Utveckling och lärande .......................................................................................................................... 44
2.3 Barns inflytande ..................................................................................................................................... 45
Kontakt: [email protected]
4
Sällsynta djur och växter samt biologisk mångfald
Läroplanen
Sist i denna handledning finner du läroplanskopplingarna. Se innehållsförteckningen för att
hitta just det du söker.
Fråga en ekolog!
Om ni har frågor om naturen som ni inte hittar svar på kan ni fråga en ekolog. Ställ din fråga
till mejladressen [email protected]. Håll därefter ögonen öppna efter svaret på
www.linkoping.se/miljospanarna, där frågor och svar kommer att finnas under ”Nytt
uppdrag”.
Sveriges miljömål
De av svenska riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen är 16 stycken Övergripande som ett
paraply över dessa finns även ett generationsmål. Ett av miljömålen handlar om ett rikt växtoch djurliv. Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet är:
"Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och
framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och
processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig
genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik
biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd."
På www.miljomal.se kan du läsa om Sveriges miljömål och arbetet för att nå dem.
Från Naturvårdsverkets hemsida:
Hotade arter
Cirka fem procent av Sveriges djur och växtarter är hotade. Åtgärdsprogrammen för hotade arter
och naturtyper är Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens verktyg för att
tillsammans med länsstyrelserna och andra berörda aktörer arbeta för att rädda hotade arter och
deras livsmiljöer.
I närmare 200 åtgärdsprogram beskrivs kunskapsläget om arternas och naturtypernas ekologi,
hotbild och möjliga åtgärder.
Fokus på ett urval arter och naturtyper
Arbetet med åtgärdsprogrammen fokuseras på vissa utvalda arter och naturtyper. Den långsiktiga
visionen är att dessa arter ska uppnå livskraftiga populationer samt ha fungerande livsmiljöer.
De generella krav som ställs enligt lagstiftningen för brukande av mark och vatten är inte
tillräckligt höga och följs inte i tillräckligt hög grad.
Det har också visat sig att de miljöstöd som finns inom land- och skogsbruk samt de satsningar på
naturvård som görs i form av skyddade områden, är otillräckliga för att förbättra statusen för
många hotade arter och naturtyper. Det beror dels på att vissa arter är så ovanliga att det krävs
extra åtgärder för att populationerna ska kunna öka. Dels på att den miljö som arterna och
naturtyperna är anpassade till förändrats eller inte längre finns kvar i samma omfattning som
tidigare.
Genom att fokusera på ett urval arter och naturtyper kan åtgärderna genomföras på ett effektivare
sätt, exempelvis genom att åtgärder som görs i landskapet för att gynna en art även gynnar den
övriga mångfalden.
5
Texten på föregående sida samt ytterligare information finns på
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efteromrade/Naturvard/Artbevarande/Atgardsprogram-for-hotade-arter/
Ur FN:skonvention om biologisk mångfald:
Biologisk mångfald, ekosystemtjänster och klimatkrisen
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald är det begrepp som används för att beskriva variationen av liv på
jorden. Dagens biologiska mångfald är frukten av miljontals år av evolution. Den har
skapats av naturliga processer samt i allt högre utsträckning av påverkan från människan.
Den biologiska mångfalden bildar den livsväv som människan är en del av och samtidigt
är helt beroende av. Med biologisk mångfald avses den stora variationen av växter, djur
och mikroorganismer, inklusive variationen inom arter och en mångfald av ekosystem.
Hittills har 1,75 miljoner arter identifi erats, de fl esta av dem smådjur som insekter.
Forskarna tror dock att det kan fi nnas så många som omkring 13 miljoner arter, även om
uppskattningarna varierar mellan tre och 100 miljoner. Inom varje ekosystem bildar alla
levande varelser, inklusive människan, en gemenskap där de interagerar med varandra
och med luften, vattnet och jorden omkring dem. Kombinationen av livsformer och deras
interaktion med varandra och med resten av miljön, inklusive människan, ger upphov till
varor och tjänster som möjliggör det mänskliga samhället.
Ekosystemtjänster
Biologisk mångfald säkrar nödvändiga ekosystemtjänster som försörjer oss med
livsmedel och vattenrening, som ger möjlighet att upprätthålla luftens syrehalt och
jordens bördighet och som buff rar eff ekter av klimatförändringen. Ekosystemens
strukturer, funktioner och livskraftiga artpopulationer måste säkras för att deras förmåga
att producera livsnödvändiga tjänster för människan ska kunna upprätthållas.
Ekosystemen måste också fungera vid de omvärldsförändringar som exempelvis
klimatförändringarna förväntas medföra. Man talar om att det krävs en motståndskraft
(resiliens) hos ekosystemen. För att säkra den biologiska mångfalden och
ekosystemtjänsterna krävs att många olika typer av naturmiljöer tryggas på ett välplanerat
sätt. För att säkerställa spridningsmöjligheter för olika arter, inte minst i en situation med
förändrat klimat, måste ett nätverk av livsmiljöer fi nnas i landskapet.
Kopplingar till klimatkrisen
Två av dagens stora utmaningar, klimatfrågan och bevarandet av den biologiska
mångfalden, är sammankopplade med varandra. Klimatförändringarna och dess
förväntade eff ekter utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Samtidigt har den
biologiska mångfalden stor betydelse för vår förmåga att motverka och anpassa oss till
klimatförändringar. En aktiv naturvårdspolitik bidrar till att minska utsläppen av
växthusgaser. Välmående ekosystem och rik biologisk mångfald är viktiga för att mark
och biomassa ska kunna binda mer koldioxid. Det handlar även om att säkra
ekosystemens möjligheter att i ett förändrat klimat bibehålla förmågan att leverera tjänster
och lindra eff ekten av klimatförändringar. Det är därför av stor vikt att den pågående
globala utarmningen av den biologiska mångfalden hejdas, också ur ett klimatperspektiv.
Ekosystemen spelar en väsentlig roll i att reglera klimatet.
Hela konventionen finns på
http://www.regeringen.se/contentassets/6caadbb4983d4564a780ead139410650/m2010.
26-fns-konvention-om-biologisk-mangfald
6
Rödlistade arter
International Union for Conservation of Nature and Natural Resources, (IUCN) är ett
internationellt organ för naturskydd som samordnar arbetet med att i Röda listan
sammanställa hotade växt- och djurarter. I följande film på 4:40 minuter beskrivs vad Röda
listan är samt hur den bör användas. Filmen är på engelska och ger god kunskap om Röda
listan för dig som undervisar: https://www.youtube.com/watch?t=215&v=VukyqMajAOU
Klimatförändring och förlust av biologisk mångfald
På Harvards School of public health finns följande att läsa (fast på engelska):
Klimatförändringen ensam förväntas hota med utrotning för ungefär en fjärdedel eller
mer av alla arter på land fram till år 2050, vilket överträffar förlusten av livsmiljöer som
det största hotet mot livet på land. Arter i haven och i sötvatten är också i stor risk att
hotas på grund av klimatförändringar, särskilt de som lever i ekosystem som korallrev
som är mycket känsliga för uppvärmning. Den fulla omfattningen av denna risk har ännu
inte beräknats.
Denna text om mer information finns på: http://www.chgeharvard.org/topic/climatechange-and-biodiversity-loss
Lärarhandledning - del 1
Hotell med frukost – bjud in och öka mångfalden på gården!
Deluppgift 1 – Vilka arter finns på gården?
Ni kan undersöka er gård på olika sätt. Här är lite förslag:
1. Rita en karta över er gård. Den kan vara jättestor och täcka en hel vägg eller liten som
en del av en bok.
2. Vilka djur hittar ni på gården? Fotografera och försök ta reda på vilka arter det är.
Markera även på kartan var ni hittar dem.
3. Räkna eventuellt hur många djur ni hittar av varje art.
4. Sammanfatta vilka arter ni hittat. Hur ser den biologiska mångfalden ut på gården?
5. Om ni även vill leta i myllan: Bland nedfallna löv och växtrester kan det finnas alla
möjliga smådjur som mångfotingar, gråsuggor, skalbaggar och maskar. Samla in
växtresterna i en plastlåda och ta med den till en lämplig plats att söka igenom den på.
6. För er som har äldre elever finns här förslag på mer att undersöka:
a. Räkna hur många arter som tillhör olika djurgrupper. Söker ni på webben efter
bilder på djurgrupper, får ni upp många bra schematiska skisser över vilka
djurgrupper som finns.
b. Vilka träd, buskar och örter finns?
c. Varför finns de olika växtarterna på gården? Är de vilda eller odlade? Är de
nytto- eller prydnadsväxter?
d. Finns det fåglar på gården? Vilka arter hör de till? Vilka är flytt- respektive
stannfåglar?
e. Vilken roll spelar de olika arterna? Varför behövs de?
Hämtat från Bi-lagan 2 aug 2010, från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik.
7
Deluppgift 2
Bygger ni en fjärilsrestaurang eller ett hem för något djur, hinner ni kanske inte se resultatet,
innan det är dags att skicka in redovisningen. Redovisa i så fall de delar av uppdraget som ni
hunnit med, samt vad ni tror kommer att hända. Det gör inget om ni inte är klara. De vackra
fjärilarna, härliga insekterna och den ökade mångfalden får ni sedan njuta av närmare
sommaren.
Deluppgift 2 – Skapa en fjärilsrestaurang
I ett soligt vindskyddat läge på skolgården kan en fjärilsrestaurang som lockar fjärilar, humlor
och bin skapas. De växter som planteras, förslagsvis i en blomlåda, måste vara attraktiva
nektarväxter och väljas så att de trivs i den aktuella växtzonen. Exempel på växter: budleja,
rödklint, hampflockel, gullris, temynta, kärleksört och praktröllika, samt kryddväxter som
kungsmynta, lavendel, timjan, kattmynta och isop.
Hämtat från Bi-lagan 2 aug 2010, från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik.
Genom att plantera eller bara bevara blommande växter i trädgården kan man ge fjärilar en
god livsmiljö. Speciellt lämpliga växter är tussilago och maskros på våren samt andra
korgblommiga växter under resten av året. De flockblommiga växterna liksom ärtväxterna är
ytterligare en stor grupp bra näringsväxter för fjärilarna. Blommande buskar såsom kaprifol,
syrén och spirea ger näring åt såväl dag- som nattfjärilar. Fjärilsbusken Buddleja är också
utmärkt nektarkälla.
Hämtat från
http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/ekosystem/tradgardenochdessgaster.1308.html
Fröpåse för fjärilar
Vill ni ha en fröpåse, så ni kan plantera och dra upp egna blomplantor som fjärilar tycker om?
Mejla i så fall ert önskemål och er utdelningsadress till [email protected], så
skickar vi en fröpåse med internposten alternativt snigelposten.
Deluppgift 2 – Bygg ett geting- och bihotell
Bambupinnar
Sätt sting på skolgården!
1. Krafsa ur märgen ur bambupinnar, men inte hela vägen igenom.
2. Bunta ihop ca 20 pinnar. Se till att de har en tvärvägg. Insekterna vill inte bygga i
pinnar där de ser rakt igenom.
3. Häng upp bunten vågrätt på en solig plats med skydd mot regn. Se bilden. Du ökar
möjligheterna till mer frukt på träden och minskar problemen med skadeinsekter och
bladlöss.
Hämtat från Bi-lagan 2 aug 2010, från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik.
8
Träbitar och stubbar
Kan vara lite krångligt att göra bibatteri av pinnar, tycker Björn Cederberg. Han
rekommenderar att vi borrar hål i brädbitar eller stubbar. Det är viktigt att stubbarna är torra
när vi borrar så hålet får en fin insida. Blött virke fransar sig väldigt och då blir inte hålet så
attraktivt.
– Har man en stubbe kan man peppra den med borrade hål.
När det gäller brädlappar rekommenderar han att göra en ”biholk”, en fågelholk utan framsida
men med regnskyddande tak.
Fyll den med brädlappar från golv till tak. Borra olika stora hål i brädlapparnas ena ändsida.
Borra så djupt som borren är. Hålet bör vara längre än 5 cm.
- Solitärbina vill gärna göra en förstuga som stänger av så att inte andra insekter kan komma
in, t ex hindra parasitsteklar att stoppa in sitt äggläggningsrör. Lägger de ägg i farstun dör
dessa.
Talgoxar och blåmesar har upptäckt att de här bina faktiskt går att äta. De sätter sig på taket
och tar dem när de solar på kvällskvisten.
– Sätt för kycklingnät, som ett visir, så är den faran avvärjd.
Oavsett om man gör bibatteri av pinnar eller brädstumpar är det viktigt att hålen inte går rätt
igenom. De skall vara förslutna i ena änden. Honan murar igen ingångshålet när hon är klar
med äggläggningen.
Hämtat från http://www.naturochtradgard.se/naturtradgard_solitarbin.html. Här kan ni läsa
mer om vad bin gör i sina bon och vad de trivs med.
På http://www.inspireadesign.se/?p=925 finns en bild på ett riktigt stort bi- och getinghotell:
9
Håldiameter
De solitära bina är olika stora, och därför krävs olika håldiameter för att utrymmet skall bli så
optimalt som möjligt för biarterna. Generellt sett bör håldiametern vara 3-13 millimeter. Vill
man ha en god pollinering av till exempel äppelträd har det visat sig att en borrstorlek av 11
millimeter passar bra för de bin som besöker äppelblommorna.
Bi
Håldiameter (mm)
Citronbin (Hylaeus)
3-6
Ullbin (Anthidium)
8-12
Väggbin (Heriades)
6-10
Blomsovarbin (Chelostoma)
4-11
Murarbin (Osmia)
5-12
Murarbin (Hoplitis)
5-10
Tapetserarbin (Megachile)
8-13
Pälsbin (Anthophora)
8-12
Mindre träbi (Ceratina)
5-10
Hämtat från
http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/insekterochspindeldjur/steklargetingar/bin
ochbiholkar.420.html
Deluppgift 2 – Bygg fågelhus. Olika fågelarter vill ha olika typ av hus.
Samarbeta med träslöjden och tillverka fågelholkar som sätts upp i skolans närhet.
Stare, hussvala och trädkrypare
Här finns instruktion för holkar för dessa fåglar:
http://www.onk.mpoli.fi/arkivet/holkanvi.html
Grå flugsnappare, Knipa och pärluggla, änder och tornfalk
Här finns instruktion för holkar för dessa fåglar:
http://www.onk.mpoli.fi/arkivet/holkanvi2.html
Mått för olika sorters holkar
Här finns mått för holkar för följande fåglar: flugsnappare, talgoxe, blåmes, talltita, tofsmes,
svartmes, trädkrypare, stare, rödstjärt, gråsparv, pilfink, tornseglare, göktyta, skogsduva, kaja,
storskrake, knipa, olika ugglor, tornfalk, rovfågelbo:
http://www.onk.mpoli.fi/arkivet/holkanvi3.html
Mer fåglar!
10
Deluppgift 2 – Sätt upp frörestauranger som lockar till sig olika fåglar
Mata fåglarna under vinterhalvåret. När man bygger en fröautomat, bör man tänka på att den
sak vara konstruerad så att fåglarna inte kan sitta i maten, utan bara på kanten. (Om spillning
hamnar i maten kan sjukdomar spridas mellan fåglarna.) Bjud fåglarna på olika typer av mat, t
ex fröblandningar, solrosfrö, talgbollar och nötter. Placera maten på platser som är skyddade
men lätta att iaktta från ett fönster.
Näbbens utseende berättar något om vilken sorts mat olika fåglar äter. Insektsätare har tunna
smala näbbar, medan fröätare har en kraftigare näbb för att kunna öppna olika sorters frön.
Sjöfåglar som äter vattenväxter har breda platta näbbar, medan de som äter fisk har smalare
näbbar. Vadare som söker föda i strandkant och bottendy har ofta mycket långa och smala
näbbar. Fåglar som inte kommer åt sin mat på vintern, t ex insektsätare, flyttar på hösten.
Därför ser man inte fåglar med tunna smala näbbar vid insektsbordet (t ex lövsångare).
Hämtat från Bi-lagan 2 aug 2005, från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik.
Deluppgift 2 – Bygg en fladdermusholk
Fladdermusholkar behövs eftersom fladdermössens naturliga boplatser blir allt färre. Det
beror bland annat på utdikning av småsjöar och vattendrag, samt att det inte finns tillräckligt
med murkna gamla boträd kvar. Fladdermösssen är nyttiga djur då de bland annat hjälper till
med att hålla efter myggorna. En hona med ungar kan äta 4 000-7 000 myggor per natt. Denna
information samt hur det går till att bygga en fladdermusholk finns här:
http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/daggdjur/fladdermoss/fladdermusholkar.1
037.html
Deluppgift 3 – Kontrollera bostaden eller restaurangen
Här finns det förslag på hur och vad ni kan undersöka kring mångfalden vid era bostäder och
restauranger.
11
Fjärilsrestaurangen
1. Hur många fjärilsarter kommer till restaurangen? Försök gärna artbestämma dem.
2. Vilken slags blomma föredrar vilka fjärilar?
3. Hur äter fjärilarna?
Geting- och bihotell
1. Hur många av hålen är bebodda?
2. Hur många bin/getingar kan ni se runt boet samtidigt?
3. Ta reda på varför bin är nyttiga insekter.
4. Ta reda på varför getingar är nyttiga insekter.
Fågelhus
1. Vilken fågelart har flyttat in i holken?
2. Vad äter just den fågelarten?
3. Ta reda på mer om fågelarten: hur ser äggen ut, hur många ägg lägger den, är det en
flytt- eller stannfågel osv.
Frörestaurangen
1. Hur många fågelarter kommer fram till fågelbordet? Använd en fågelbok för att
artbestämma fåglarna.
2. När på dagen äter fåglarna?
3. Vilken slags mat föredrar olika arter?
4. Vilka arter sitter kvar och äter? Vilka arter sitter kvar och äter?
5. Hur ser de olika fåglarnas näbbar ut (långa, smala, breda, tjocka)? Finns det något
samband mellan hur näbbens storlke och hur stora frön fåglarna äter?
6. Är det några arter som kör bort andra? Om bara en sorts fågelart vistas vid
fågelbordet, är det någon av individerna som verkar ta för sig mer än andra?
Fladdermusholk
1. Har det flyttat in någon? Det syns om det ligger fladdermusbajs på kontrollbrädan.
2. Vad äter fladdermöss?
3. Hur jagar de?
4. Hur många fladdermusarter finns det i Sverige?
12
Lärarhandledning - del 2
Var hittar vi en ek?
Detta är en karta som beskriver var de största ekområden i och kring Linköping finns:
http://www.linkoping.se/Global/Milj%c3%b6%20och%20h%c3%a4lsa/Natur/Informationsm
aterial/EKARNAS%20STAD_tryckoriginal_20091211.pdf?epslanguage=sv
Det finns även en detaljerad karta över kommunens ekar där varje enskild hålek är utmärkta,
så at ni kan hitta till just den ek ni är intresserade av. Denna karta hittar du länk till på
www.linkoping.se/miljospanarna, under Nytt uppdrag.
Uppgiftsförslag biologi
1. Besök en ek vid alla årstider och följ årstidsväxlingarna. Rita, fotografera och beskriv
vad som händer med trädet.
2. Leta upp en ek. Sök efter olika växter och djur efter checklistan som finns på
miljöspanarnas hemsida, www.linkoping.se/miljospanarna. Ni hittar checklistan under
”Nytt uppdrag”. Försök hitta så många växter och djur som möjligt (en mossa, en lav,
en fågel, en snäcka, en insekt, en skalbagge, en svamp osv). Fotografera, beskriv,
dokumentera. Försök gärna även artbestämma (ta med en flora och en fauna).
Checklistan ”Vad hittar vi i höghuset eken?” är anpassad till förskolan och F-3.
3. Ta reda på vad mulm är och varför mulmen är så viktig för artrikedomen i och kring
en ek.
4. Hur sprider sig eken? Med hjälp av vind, vatten eller djur? Hur går det till och vad
krävs för att en ny ekplanta ska gro? Lite fakta går att finna på
http://www.uu.se/nyheter/nyhetvisning/?id=162&area=&typ=nyhet&na=vanligt&lang=sv.
5. På vilket sätt har männsikan påverkat eklandskapet? Se under Uppgifter historia för
att hitta information om detta.
6. Vad har eklandskapets bevarande med hållbar utveckling att göra? Försökr finna minst
5 underbyggda argument för att det är viktigt att bevara det unika eklandskapet.
7. Ekosystemtjänster handlar om sådant som naturen producerar själv, men som vi
människor drar nytta av. Vilka av följande ekosystemtjänster bidrar eklandskapet till?
Resonera och använd underbyggda argument i svaren.
Ekosystemtjänster: Hälsa och vila, naturen inspirerar och ger kunskap, friluftsliv och
turism, skönhet och andliga värden, pollinering, rening av luft, bättre klimat, skydd
mot naturkatastrofer, skydd mot skadedjur, skydd mot sjukdomar, vattenrening,
kontroll av erosion, råmaterial, medicin och livsmedel, bränsle, mat, dricksvatten,
genetisk och biologisk mångfald, livsmiljöer, vattnets kretslopp, näring i naturen,
jordbildning samt fotosyntes. Vad tjänsterna innebär finns beskrivet på sidan 86ff här:
http://www.wwf.se/nyhetsbrev/source.php/1534412/Naturens%20tj%C3%A4nster%2
0liten%20storlek.pdfNaturens
8. En gammal storek är ett eget ekosystem. Beskriv några av de olika organsimerna och
hur de är beroende av varandra i ekens ekosystem. Här finns lite hjälp:
https://alingsas.se/sites/default/files/Gamla_ekar_-2.pdf
9. Vilka sorters träd finns i eklandskapet? Leta löv, artbestäm, sortera, dokumentera.
10. I Sverige finns 4274 utrotningshotade rödlistade arter. Välj en art från Rödlistan i
Artdatabanken, http://artfakta.artdatabanken.se/. Ta reda på mer om arten, varför den
13
är hotad och varför den är viktig. Ta även reda på vad som skulle kunna göras för att
öka antalet av arten.
Tinnerö eklandskap är rikt på rödlistade arter. Här finns inte mindre än 280 rödlistade arter!
Läs om några få av dem här:
http://www.linkoping.se/Global/Milj%c3%b6%20och%20h%c3%a4lsa/Natur/Informationsm
aterial/Broschyrer/Tinnero_eklandskap_reservatsfolder.pdf?epslanguage=sv
Den eklevande floran och faunan innehåller en stor mängd arter av insekter, lavar, svampar,
mossor, kärlväxter, fåglar och däggdjur. Om detta finns mer att läsa (avsett för läraren och
äldre elever) på http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/djuroch-natur/friluftsliv/ostergotlands-natur/EklanetOstergotland.pdf , sidan 58-70.
Varför eken är så viktig för just artrikedomen och vilka artgrupper finns beskrivet på sidan
25-36 här: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/djur-ochnatur/friluftsliv/ostergotlands-natur/Handbokeksv2005.pdf
Hålträd, dvs ekar som är ihåliga, är särskilt värdefulla för en rik biologisk mångfalden i och
kring en ek. Ekar graderas i vilket utvecklingsstadium de befinner sig i beroende på hur
ihåligt det är enligt:
Hämtat från http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/djur-ochnatur/friluftsliv/ostergotlands-natur/Handbokeksv2005.pdf
Länsstyrelsen har kartlagt skyddsvärda träd i Östergötland. Om ni vill ta reda på mer om detta
eller läsa deras sammanfattningar hittar ni detta på
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/djur-och-natur/hotade-vaxter-ochdjur/skyddsvarda-trad/Pages/default.aspx.
14
Uppgifter historia/geografi
1. I Tinnerö eklandskap finns det spår från sten-, brons- och järnåldern. Ta reda på vilka
spår som finns och syns. Gör gärna ett besök i eklandskapet och sök upp spåren.
2. Under 1500-talet beslöt Gustav Vasa att alla ekar skulle tillhöra staten för att trygga
flottans behov av skeppsbyggnadsvirke. Hur påverkade detta adeln respektive
bönderna? Hur påverkade det landskapet?
3. Under 1800-talet minskade antalet ekar i Sverige kraftigt. Vad berodde det på?
4. Sök reda på en av Linköpings ekar. Vad har eken sett och hört? Ta reda på hur
gammal eken är. Gör sedan en tidslinje från ekens födelse till nu. Ta reda på och
markera viktiga historiska händelser på tidslinjen, som hänt under ekens livstid.
Tinnerö eklandskap är ett fornlämningsrikt forntida odlingslandskap. Här går det att läsa
mycket mer om Tinnerös forntid och historia, där information om fornlämningar, gamla nam
med mera finns: http://www.linkoping.se/Miljo-halsa/Natur/Naturreservat/Tinnero/Omradeni-Tinnero/
Politiska beslut har haft stor betydelse för var ekar har växt och var och hur de avverkats. En
liten historisk inblick i hur dessa beslut påverkat adel, bönder och landskap finns att läsa här:
http://www.linkoping.se/Global/Milj%c3%b6%20och%20h%c3%a4lsa/Natur/Informationsm
aterial/Boken/Allm%c3%a4nna%20sidor_ny/s74till75_Eklandskapet.pdf
På sidan 16-17 går att läsa något mer om hur de politiska besluten på verkade eklandskapet:
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/djur-ochnatur/friluftsliv/ostergotlands-natur/Handbokeksv2005.pdf
Här går det att läsa lite kort om den spännande historia som kommit i dagen på Tinnerö, i
form av bland annat gravrösen och vikingabro:
http://www.linkoping.se/Global/Milj%c3%b6%20och%20h%c3%a4lsa/Natur/Informationsm
aterial/Broschyrer/Tinnero_eklandskap_reservatsfolder.pdf?epslanguage=sv
15
Uppgifter matematik
Leta upp en ek.
1. Hur hög är eken?
Ett sätt att mäta ett träd är att man har en pinne som är lika lång som sin sträckta
arm. Sedan håller man upp pinnen lodrätt mot trädet och går så långt bort så att
pinnen täcker hela trädet från rot till topp. Nu stegar eller mäter man avståndet
fram till trädet, detta avstånd = trädets höjd.
Ett annat sätt är att ett barn står vid trädet och ett annat ca 10 m bort. Han/hon
håller upp en pinne som motsvarar längden på barnet vid trädet sedan ser man
hur många "barn högt" trädet är.
2. Vilken omkrets har eken?
Låt barnen komma med idéer på hur man kan mäta hur ”tjockt” ett träd är. Låt
dem prova olika sätt. Använd rep, måttband, omfång m.m.
3. Hur många blad finns på eken?
Detta är ett roligt problem som skapar massor med
problemlösningsdiskussioner. Läs i följande artikel om vad denna diskussione
ledde till i några låg- och mellanstadieklasser:
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3739_05_2.pdf
16
Erbjudande för er som är Miljöspanare 2015/2016
Få en fri guidad tur i Tinnerö eklandskap!
Vad kan jag
berätta?
Hur gammal
är jag?
Vad har jag
varit med om?
Var finns
jag?
Vilka bor och
lever hos mig? I
höghuset eken?
Vägvisarna från Föreningen Linköpings Ekopark guidar era barn och elever i det spännande
eklandskapet. Barnen får bekanta sig med både kryp och träd, på ett aktivt och roligt vis.
Utrustning att ta med: Lupp, penna, plastficka, anteckningsbok, sittunderlag,
klädsel anpassad för utomhusaktivitet, matsäck.
Tid vi är ute: 1,5-2 timmar
Observera: Bästa tid för besök är augusti-september, innan eken fäller sina löv.
Samlingsplats: Busshållplats Djurgården, Karleplan, linje 2 eller 4 mot
Lambohov. Se kartan på nästa sida.
Arrangör: Föreningen Linköpings Ekopark, i samarbete med Linköpings
kommun.
Bokning: Kontakta Ulla-Britt Forsgren, 013-15 00 91, 070-292 52 69,
[email protected]
Tänk på: Observera att det enbart finns ett begränsta antal gratisplatser. För att
få en fri guidning, behöver ni skicka in en redovisning om hur ni arbetat med
uppdraget innan sista inlämningsdag i maj 2016.
17
Var med och plantera er egen ek!
Varje höst planterar Linköpings
kommunekologer nya ekar. Den här
hösten kommer planteringen att ske i
början av november i
Skäggetorpsområdet. För exakt plats se
kartan. Då kan just din klass eller
barngrupp få vara med och plantera er
alldeles egen ek! Om ni är intresserade
av detta, anmäl er senast den 15
oktober på länken
http://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=
90d8b45e9e7d. Antalet grupper som
erbjuds denna möjlighet kommer att
vara begränsat, då antalet ekar som
planteras inte är så många.
18
Redovisning - instruktioner
Gör en e-bok
Skolverket har tagit fram ett instruktionsmaterial för hur man kan göra bilderböcker,
diktsamlingar, serier och noveller digitalt.
För förskola, bilderbok:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222957!/Menu/article/attachment/Litter%C3%A4ra_
F%C3%B6rskola_Fotobok_A3%20%281%29.pdf
För årskurs 1-3, diktsamling:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222790!/Menu/article/attachment/Litter%C3%A4ra_
%C3%A5k_1-3_Diktsamling_A3%20%281%29.pdf
För årskurs 4-6, serie:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222793!/Menu/article/attachment/Litter%C3%A4ra_
%C3%A5k_4-6_Serieber%C3%A4ttelse_A3%20%281%29.pdf
För årskurs 7-9, novell:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222795!/Menu/article/attachment/Litter%C3%A4ra_
%C3%85k_7-9_novell_A3%20%281%29.pdf
På Linköpings Skolarena, http://linkoping.skolarena.se/web/arena, går det att publicera sina eböcker. För att få hjälp att publicera sina e-böcker, vänd er till IKT-samordnarna,
skolbibliotikarierna eller Enheten för metodstöd.
Gör en podcast
Skolverket har tagit fram ett instruktionsmaterial för hur man kan göra podcast, dvs radio på
webben. För förskola:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222955!/Menu/article/attachment/Journalistik_F%C3
%B6rskola_Poddcast_A3%20%281%29.pdf
Starta en blogg
Skolverket tagit fram instruktionsmaterial för hur man kan göra bloggar. Instruktionerna
berättar vilken teknisk plattform som går att använda enkelt, vilka beståndsdelar som ett
blogginlägg har, om integritet och offentlighet samt grundläggande om fotografering.
För förskola:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222959!/Menu/article/attachment/Digitala_F%C3%B
6rskolan_Byggblogg_A3%20%281%29.pdf
För årskurs 1-3:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222726!/Menu/article/attachment/Digitala_%C3%85
k_1-3_Bildblogg_A3%20%281%29.pdf
För 7-9, hemsida:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222731!/Menu/article/attachment/Digitala_%C3%A5
k7-9_Hemsida_A3%20%281%29.pdf.
Redovisa i någon app, exempelvis puppetpal
Puppet pal är en app som både visuellt och i berättande form låter barn och elever kreativt
redovisa sin kunskap. Här följer en instruktion till hur puppet pal fungerar:
Manual Puppet Pals – tagen ur Tekniken i förskolan, Linköpings kommun
19
Kanske väljer du att arbeta i appen puppet pals tillsammans med barngruppen. Jättekul!
Puppet pals är en fantastisk app om man använder den på rätt sätt. Här följer en manual över
hur man praktiskt använder puppet pals.
Notera att den här bruksanvisningen handlar om puppet pals 1. Puppet pals 2 är enligt mig
inte lika bra att använda pedagogiskt eftersom den är mer styrd och det är större fokus på
färdiga figurer och bakgrunder än i första versionen. Vi använder betalversionen directors
pass av puppet pals eftersom att det är i den man kan använda egna bilder.
Förstasidan i appen ser ut som på bilden. Här går det att välja mellan att titta på tidigare
gjorda filmer, köpa nya färdiga figurer från app store eller att göra en ny film. För att göra en
ny film trycker du med fingret där det står press start. Därefter kommer en meny där det går
att välja vilka figurer (eller actors som det står i appen) som ska användas i filmen. Det går att
välja mellan maximalt åtta olika figurer. Längst upp i menyn finns det en knapp som heter
Add actor. Genom att trycka på den knappen går det att skapa egna figurer med hjälp av
bilder ur kamerarullen eller genom att ta en ny bild. När bilden är vald hamnar den på
skärmen och det går att godkänna eller ta om bilden. Därefter är det dags att skära ut figuren
som ska användas. Detta görs genom att följa motivets konturer med fingret. När figuren är
utklippt hamnar den i menyn och den är valbar att ha med i filmen. De figurer som ni själva
har tillverkat sparas i appen och det går att återanvända dem hur ofta som helst. När figurerna
är valda trycker du på next nere i högra hörnet.
Nästa steg är att välja bakgrund (i appen heter det backdrop). Detta fungerar på samma sätt
som när actors valdes med den enda skillnaden att det enbart går att använda fem bakgrunder
i en och samma film. På samma sätt som när egna figurer skapades kan egna bakgrunder
skapas, som även de sparas i appen och kan återanvändas. När bakgrunder är valda så trycker
du på next nere i högra hörnet.
20
Nästa steg är att börja spela in. Detta sker på en skärm där alla valda figurer finns med. En av
de valda bakgrunderna finns i en mindre ruta mitt på skärmen. Den rutan är scenen och det är
bara den/de figurer som befinner sig inom den rutan som kommer att synas när ni tittar på
filmen. Ovanför scenen går det att byta bakgrund. Det går att göra när som helst genom att dra
i ”tofsarna” ovanför scenen. Om enbart en bakgrund valts går det inte välja en annan
bakgrund samtidigt som inspelning sker utan då gäller det att backa ett steg och börja om.
Alla figurer går att flytta på genom att dra dem med fingret. Genom att dubbelklicka med
fingret går det att vända figuren spegelvänt. Med hjälp av två fingrar går det att göra figuren
större eller mindre. Börja spela in genom att trycka på den röda inspelningsknappen.
Pausa när som helst genom att trycka på pausknappen (OBS om stoppknappen trycks ned går
det inte att fortsätta inspelningen av filmen utan den får då sparas den som den är eller är det
bara att börja om från början). Vid inspelningen animerar du själv figurerna för att få dem att
röra sig och bli större eller mindre på scenen. Samtidigt spelas även allt ljud in från lärplattans
mikrofon. Dessa ljud blir sedan ljudspår till filmen (därför kan det vara bra att sitta lite avskilt
för att begränsa bakgrundsljuden). När inspelningen är klar sparar och döper ni den genom att
trycka på ikonen ovanför scenen som ser ut som en diskett.
När inspelningen är döpt och sparad går det att när som helst titta på den. På appens förstasida
väljs då saved shows. Där visas en meny med alla inspelningar. För att titta på en vald
inspelning, tryck play. Om export trycks in kommer inspelningen att komprimeras och
exporteras till lärplattans kamerarulle. Inspelningen kommer dock att finnas kvar i puppet
pals. Efter att inspelningen exporterat inspelningen till kamerarullen kommer du lätt åt den
och kan använda den hur du vill.
Gör en reklamkampanj
Skolverket har tagit fram ett instruktionsmaterial för hur man kan göra reklamkampanjer
digitalt.
För förskola:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222953!/Menu/article/attachment/Reklam_F%C3%B
6rskola_kampanj_A3%20%281%29.pdf
För årskurs 1-3, affisch:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222797!/Menu/article/attachment/Reklam_%C3%A5
k_1-3_Reklamaffisch_A3%20%281%29.pdf
För årskurs 4-6, konsumenttest:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222799!/Menu/article/attachment/Reklam_%C3%85k
%204-6_Konsumenttest_A3%20%281%29.pdf
21
För årskurs 7-9, annons:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222805!/Menu/article/attachment/Reklam_%C3%A5
k_7-9_Tidningsannons_A3%20%281%29.pdf
Gör en film
Skolverket tagit fram instruktionsmaterial för hur man gör instruktionsfilmer (en storyboard),
som ett roligt och engagerande sätt att redovisa. Materialet berättar om vad en storyboard är
och hur den används. Avsett för årskurs 4-6:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222729!/Menu/article/attachment/Digitala_%C3%85
k_4-6_instruktionsfilm_A3%20%281%29.pdf
IMovie är ett enkelt verktyg/app att redigera film i. Här finns en grundläggande instruktion för
att använda appen: https://www.youtube.com/watch?v=o9RzmvxhTtg
Gör ett reportage eller en artikel
Skolverket tagit fram instruktionsmaterial för hur man kan lägga artiklar eller reportage
digitalt. För årskurs 1-3:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222782!/Menu/article/attachment/Journalistik_%C3%
A5k1-3_Artikeluppslag_A3.pdf
För årskurs 4-6:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222785!/Menu/article/attachment/Journalistik_%C3%
A5k4-6_Reportageuppslag_A3.pdf
För årskurs 7-9:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.222788!/Menu/article/attachment/Journalistik_%C3%
A5k7-9_Granskning_A3.pdf
Förslag på ytterligare aktiviteter och undervisning kopplat till
uppdraget
Förskola
Handledningen för förskolan i hållbar utveckling med KNUT-projektet
I Handledningen för förskolan i HÅLLBAR UTVECKLING med KNUT-projektet finns förslag
på hur ni kan arbeta med kretslopp i form av ekoburkar, tillsammans med förskolebarnen.
Hela handledningen finns att ladda ned på http://www.linkoping.se/PageFiles/59898/KNUTl%c3%a4rarhandledning%20%20h%c3%a5llbar%20utveckling%20i%20f%c3%b6rskolan.pdf?epslanguage=sv
Vi bygger ett maskhotell
Maskar bryter ned väctrester som eklöv och annat. Varför inte ta in och studera hur maskarna
lever, bor, äter och bajsar genom att bygga ett maskhotell? Precis som de gjort på Mjölnarens
förskola: http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/vi_bygger_ett_maskhotell.pdf
Sinnenas trädgård
Då ni ändå ska locka till er fler djur till gården, varför inte passa på och göra som på Stinsens
förskola och skapa en hel sinnenas trädgård:
http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/sinnenas_tradgard_stinsens_forskola.pdf
22
Varför gömmer sig gråsuggan?
Enerbackens förskola beskriver hur de undersökt gråsuggor:
http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/varfor_gommer_sig_grasuggan_enerbacken
s_forskola.pdf
Ali, Sara och allemansråttan
En saga om allemansrätten för yngre barn. Från Håll Sverige rent:
http://www.hsr.se/sites/default/files/allemansrattan.pdf
Tema Närmiljö, Håll Sverige Rent
Har ni funderat på Grön Flagg? Varför inte arbeta både med miljöspanaruppdraget och
påbörja ett Grön Flagg-tema samtidigt, utifrån temat Närmiljö? Läs mer om Grön Flagg på
http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/skola-forskola/hall-sverige-rents-gron-flagg. Vill ni ha en
genomgång för personalen om vad Grön Flagg innebär, ta kontakt med Ann-Sofi Johansson,
Enheten för Metodstöd, [email protected], 013-20 74 46.
Upptäck och utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis, ett arbetsmaterial
för förskolan
Annica Spång, Högskolan Gävle, har satt samman et gediget arbetsmaterial, med mängder
med experiment att göra tillsammans med förskolebarnen. Hela materialet finns att ladda ned
gratis på http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:327647/FULLTEXT01.pdf. Förslag på
uppgifter som passar extra bra till årets miljöspanaruppdrag är de olika naturexperimenten
som finns från sidan 39, för respektive årstid i materialet.
 Grönsaksändarna, hur gror ett frö, sprängkraft, sid 64-66
 Våra ledningar, maskrosen, vårdricka, naturstig, sid 69-73
 Pollenfälla, se hur livet andas, skol- eller skuggsida, fröspridning, naturstig, sid 95-100
 Höstmålningar, sid 121
 Fågelautomater, sid 145
F-6
Träden lever!
Undersök tillsammans växters blodådror och hud genom experiment och övningar för att visa
att träd och andra växter lever och att vi kan skada dem om vi inte är försiktiga.
Lektionsupplägg och lärarhandledning, från Håll Sverige Rent.
http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/traden_lever.pdf
Vad måste vi tänka på när vi tältar i naturen?
I denna övning får eleverna fundera över vilka saker man måste ta hänsyn till gällande
allemansrätten när man tältar i skog och mark. Lektionsupplägg och lärarhandledning, från
Håll Sverige Rent.
http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/vad_maste_vi_tanka_pa_nar_vi_taltar_i_nat
uren_ak_4_-_6.pdf
Värderingsövningar om allemansrätten
I denna övning får eleverna aktivt förhålla sig till och ifrågasätta egna värderingar och
beteenden och träna på att uttrycka sig och bli medveten om sina egna tankar och känslor.
Lektionsupplägg och lärarhandledning, från Håll Sverige Rent.
http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/varderingsovning_om_allemansratten_ak_4
_-_6.pdf
23
F-9
Ett myller av liv
Ett myller av liv är ett läromedel om biologisk mångfald. Det är producerat vid SLU, Sveriges
lantbruksuniversitet, i samarbete med Centrum för biologisk mångfald och WWF
(Världsnaturfonden) och finansierat av Stiftelsen Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond.
Sidan innehåller fakta, bilder och filmer om vår natur:
http://www.bioresurs.uu.se/myller/index.html
Biologisk mångfald
Elevblad med arbetsuppgifter om biologisk mångfald, att göra både utom- och inomhus.
Kommer från ”Ett myller av liv”, Bioresurscentrum:
http://www.bioresurs.uu.se/myller/pdf/biol_mangfald_elev.pdf
På fotojakt efter växter och djur
”Ett myller av liv” på Bioresurscentrums hemsida, erbjuder fotoblad med olika växter jdur
som det är meningen att man ska ”gå på jakt” efter. Ett roande sätt att öppna upp för större
artkunskap, mer om biologisk mångald och ekosystem:
http://www.bioresurs.uu.se/myller/index_ejenkat.html
Första fågelhjälpen – skapa en trevlig fågelmiljö
Vi ville skapa en bättre miljö för fåglarna kring vår skola. Därför har vi byggt fågelholkar till
våra bevingade vänner och satt upp runt omkring skolan. Lektionsupplägg och
lärarhandledning, från Håll Sverige Rent.
http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/forsta_fagelhjalpen__skapa_en_trevlig_fagelmiljo.pdf
Tema Närmiljö, Håll Sverige Rent
Har ni funderat på Grön Flagg? Varför inte arbeta både med miljöspanaruppdraget och
påbörja ett Grön Flagg-tema samtidigt, utifrån temat Närmiljö? Läs mer om Grön Flagg på
http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/skola-forskola/hall-sverige-rents-gron-flagg. Vill ni ha en
genomgång för personalen om vad Grön Flagg innebär, ta kontakt med Ann-Sofi Johansson,
Enheten för Metodstöd, [email protected], 013-20 74 46.
Naturens kalender i skolan – samarbeta med forskare
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Har du koll på när vårtecknen kom i år? Vet du att
hösttecken är lika viktiga som vårtecken för forskarna? Naturens kalender handlar om när
olika saker händer i naturen. Och varför. Och hur det går till. Hur vet träden när det är höst?
Hur vet fjärilarna när det är dags att vakna på våren? Samarbeta med forskare om naturens
kalender!: http://www.naturenskalender.se/skola.php
4-6
Tack för maten naturen!
Kan ni hitta alla ekosystemtjänster i odlingslandskapet? Jobba med bilden och
diskussionsfrågorna och lär er med om ekosystemtjänster. Uppgiften kan kopplas till
miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Lektionsupplägg och lärarhandledning, från Håll Sverige
Rent. http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/ett-rikt-odlingslandskap.pdf
24
Undersök biologisk mångfald genom naturrutor
Vad skulle hända om myrorna försvann? Upptäck allt levande runt omkring er och prata om
biologisk mångfald. Lektionsupplägg och lärarhandledning, från Håll Sverige Rent.
http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/undersok_biologisk_mangfald_genom_natu
rrutor_1-6.pdf
Mångfalden i en sjö
Eleverna får gå ut och hitta olika djurgrupper och sedan göra näringskedjor över hur arterna
påverkar varandra. Lektionsupplägg och lärarhandledning, från Håll Sverige.
http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/levande-sjoar-och-vattendrag.pdf
Natur och miljöboken
Natur och miljöboken finns utdelade till de flesta 4-6-skolor i Linköping. I steg 1 finns
undervisningsmaterial om bland annat kretslopp, naturens lagar (allemansrätt, nationalparker
osv), fotosyntes, biologisk mångfald, näringsväv och fridlysta djur. I steg 2 om skog och träd.
NTA
I temat Frö till frö arbetar man med en växt livscykel:
http://www.ntaskolutveckling.se/Teman/Fran-fro-till-fro/
4-9
Naturens tjänster
Wwf har tagit fram ett undervisningsmaterial med elevuppgifter och lärarhandledning kring
hur man kan arbeta med ekosystemtjänster. Avsett för skolår 4-9. Det är ett gediget material
på 86 sidor:
http://www.wwf.se/nyhetsbrev/source.php/1534412/Naturens%20tj%C3%A4nster%20liten%
20storlek.pdfNaturens
Bräckligt ekosystem – faller en faller alla
Jobba med bilder och upptäck varför det är viktigt med många arter i ett ekosystem. Lär er
mer om biologisk mångfald! Uppgiften kan kopplas till miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
och är anpassad för åk 4-6, men passar bra även för åk 7-9. Lektionsupplägg och
lärarhandledning, från Håll Sverige Rent.
http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/ett-rikt-vaxt-och-djurliv.pdf
7-9
Ekosystemtjänster – vad gör naturen för dig?
Naturskyddsföreningen har tagit fram ett undervisningsmaterial med elevövningar i detta
ibland svåra ämne: http://www.naturskyddsforeningen.se/skola/ekosystemtjanster.
Behöver vi våtmarker?
Med utgångspunkt i miljömålet ”Myllrande våtmarker” har Håll Sverige Rent tagit fram detta
elev- och lärarmaterial för att arbeta med våtmarkernas ekosystemtjänster:
http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/myllrande-vatmarker.pdf.
25
Lgr11 och Spana på spännande och sällsynta djur och växter!
Årets miljöspanaruppdrag ” Spana på spännande och sällsynta djur och växter!” ger flera
olika möjligheter att arbeta mot läroplanens mål och riktlinjer enligt Lgr11, både inom
skolans respektive ämnen liksom genom ämnesövergripande arbete. Nedan följer förslag på
vilka perspektiv, mål och riktlinjer samt vilka förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav
som är utmärkta att arbeta med i samband med årets miljöspanaruppdrag. Det finns
naturligtvis fler möjligheter men vi har valt att plocka ur ett begränsat urval.
Ur 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
” Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö.”
Rättigheter och skyldigheter
” Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande
demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och
förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett
personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen
och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva
inflytande och ta ansvar.”
Skolans uppdrag
”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att
därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer
beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver.
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och
en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny
kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att
kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att
samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och
därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”
” En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera
elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och
lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga
att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att
eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. I all undervisning är det
angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv.
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett
historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför
framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.”
” Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt
kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala
26
miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och
arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.”
” Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan.
Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga
att göra personliga ställningstaganden.”
Ur 2. Övergripande mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden
Mål
Skolans mål är att varje elev
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är
nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga,
humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit
till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade
på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och
samhället,
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och
dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation,
skapande och lärande.
Riktlinjer
Läraren ska
• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,
• samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och
• organisera och genomföra arbetet så att eleven
– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.
2.3 Elevers ansvar och inflytande
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla
elever.
27
Riktlinjer
Läraren ska
• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och
undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
• svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,
• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen,
2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN
Mål
Skolans mål är att varje elev
• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
• har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv,
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• verka för att utveckla kontakter med kultur-och arbetsliv, föreningsliv samt andra
verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och
Ur 3. Kursplaner
3.1 BILD
Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna
åsikter och delta aktivt i samhällslivet.
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika
material,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Bildframställning
• Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
• Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
Redskap för bildframställning
• Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur
dessa benämns.
Bildanalys
• Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.
• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från
hemorten och konstbilder.
I årskurs 4–6
Bildframställning
• Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till
text.
28
• Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
• Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Redskap för bildframställning
• Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande
och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
• Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Bildanalys
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
I årskurs 7–9
Bildframställning
• Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna
erfarenheter, åsikter och upplevelser.
• Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.
• Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.
• Presentationer av eget bildskapande.
• Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt
yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter,
åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet
framgår. I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat
och idérikt sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett väl
fungerande sätt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom några olika ämnesområden genom att
återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under
arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven
presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade
omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.
Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från
olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter
och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår.
I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt
och prövar och omprövar då systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom
kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända
samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen
formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina
bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om
arbetsprocessen och visar då på komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
29
3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar
såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om
konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en
fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa,
ekonomi och miljö.
Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna
sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar
utveckling.
Centralt innehåll
I årskurs 1–6
Miljö och livsstil
• Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö
och hälsa.
I årskurs 7–9
Miljö och livsstil
• Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och
hälsa.
• Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några
vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom
för eleven välutvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval
och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.
3.4 IDROTT OCH HÄLSA
Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.
Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för om vi
blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en
tillgång för både individen och samhället.
Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
• genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer,
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Hälsa och livsstil
• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelser.
30
Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver
rumsuppfattning.
• Lekar och rörelse i natur-och utemiljö.
• Allemansrättens grunder.
• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur-och utevistelser.
I årskurs 4–6
Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera i den närliggande natur-och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad
och symboler.
• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur-och utemiljöer under olika årstider.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
I årskurs 7-9
Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till
allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av
kartor.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler.
Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra
hjälpmedel.
3.5 MATEMATIK
Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i
vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets
beslutsprocesser.
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa
rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för
frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Taluppfattning och tals användning
• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för
att ange antal och ordning.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
31
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning
och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika
situationer.
• Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
Geometri
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym
och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Sannolikhet och statistik
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat
från enkla undersökningar.
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
I årskurs 4–6
Taluppfattning och tals användning
• Tal i bråk-och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk-och decimalform.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid
överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och
miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
Geometri
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan
bestämmas och uppskattas.
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med
vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
Sannolikhet och statistik
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i
tabeller och diagram.
Problemlösning
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
I årskurs 7–9
Taluppfattning och tals användning
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk-och decimalform vid överslagsräkning,
huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas
användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska
situationer och inom andra ämnesområden.
Algebra
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
32
Geometri
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt
enhetsbyten i samband med detta.
Sannolikhet och statistik
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av
egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått
och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
Samband och förändring
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i
vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt
värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika
ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss
anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens
rimlighet.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till
sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med
tillfredsställande resultat. … Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder,
massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret
material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven
kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och
diagram för att sortera och redovisa resultat.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda
strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl
fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande
till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till
sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri,
sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder
då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till
sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa
frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och
fördjupar eller breddar dem.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda
strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller
som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om
tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på
alternativa tillvägagångssätt.
33
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till
sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet,
statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder
då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god
anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska
resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt
och fördjupar eller breddar dem.
3.9 BIOLOGI
Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som
hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap
för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar
utveckling.
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll
I årskurs 1-3
Året runt i naturen
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler
och anpassningar till olika årstider.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn
på några vanligt förekommande arter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Metoder och arbetssätt
• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra
uttrycksformer.
I årskurs 4–6
Natur och samhälle
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och
luft.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt
förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Biologins metoder och arbetssätt
• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
34
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter
och tidningsartiklar.
I årskurs 7–9
Natur och samhälle
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och
samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra
ekosystemtjänster.
• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om
biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar.
Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen
i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
• Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Biologins metoder och arbetssätt
Biologins metoder och arbetssätt
• Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och
utvärdering.
• Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och
samhällsdiskussioner med koppling till biologi.
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av
närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos
några djur och växter…
Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar
om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven gör enkla observationer av årstider,
namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på
kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor…
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade
resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner
och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera
enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven
utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för
då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan
förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text
och bild.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då
fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på
ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om
informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande
35
sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte
och målgrupp.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla
frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån…
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa
ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven
välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika
perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar
utveckling…
3.12 GEOGRAFI
Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla
människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet
mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer.
Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans
levnadsvillkor.
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar
livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av
världen,
• värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och
hållbar utveckling.
Centralt innehåll
I årskurs 1-3
Att leva i närområdet
• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten
och klimat.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta
om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
Att leva i världen
• Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
Att undersöka verkligheten
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel
närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till
exempel plats, läge och gräns.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
I årskurs 4–6
Livsmiljöer
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur-och kulturlandskapen. Processen bakom
samt deras utmärkande drag och utbredning.
36
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska
kartor.
• Fältstudier för att undersöka natur-och kulturlandskap, till exempel hur marken används i
närmiljön.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
I årskurs 7–9
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska
och olika tematiska kartor.
• Fältstudier av natur-och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man
kan bidra till hållbar utveckling.
Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder.
Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar.
Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan
även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några
viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att
ange händelser i tid.
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att
framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och
naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så
att innehållet klart framgår.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade
och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det
kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och
kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på
ett väl fungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på
ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier
använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda
förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och
tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors
trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och
effektivt sätt…
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för
välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och
natur vägs in.
37
3.13 HISTORIA
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och
perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka
verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå
och förändra vår egen tid.
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser,
gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
Centralt innehåll
I årskurs 1-3
Se geografi.
I årskurs 4-6
Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500
• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan
berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och
män.
Hur historia används och historiska begrepp
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på
deras betydelser.
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Se geografi.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och
konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka
utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband
mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och
motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan
använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då
välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om
varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang
om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
38
3.16 SLÖJD
Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att
tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta
lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Slöjd innebär
manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till
förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både
individers och samhällens utveckling.
Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och
hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån
kvalitets-och miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
• Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett säkert och
ändamålsenligt sätt.
• Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas till enkla
beräkningar.
I årskurs 4-6
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och
ändamålsenligt sätt.
• Två-och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan
läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
I årskurs 7-9
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och
ändamålsenligt sätt.
• Två-och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan
läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika
material utifrån instruktioner. I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap
och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer
eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer
med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp. Under arbetsprocessen
formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material
utifrån instruktioner och egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner
på ett säkert och ändamålsenligt sätt med precision. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets-och
39
miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i
slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt
upp. Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan
kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven
handlingsalternativ som leder framåt.
3.17 SVENSKA
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form
och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad
och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra
förtydliganden.
• Handstil och att skriva på dator.
Berättande texter och sakprosatexter
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll
kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
I årskurs 4–6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters
budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad
och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons
på texter.
Berättande texter och sakprosatexter
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter,
arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska
språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
40
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom
intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
I årskurs 7–9
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters
budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad
och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Berättande texter och sakprosatexter
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel
tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften,
innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska
komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier,
teaterföreställningar och webbtexter.
• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag
av argumentation.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom
intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett
källkritiskt förhållningssätt.
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt
visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande
budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator… Eleven kan söka information ur någon anvisad
källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller
grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att
kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån
givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina
texter på ett enkelt sätt.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
… Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar
med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna
erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i
olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
… Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då
välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller välutvecklade
beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att
kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven
förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters
innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.
41
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
… Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter,
orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna
erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är
dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med
kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det
historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då
välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat
ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika
texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt
kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och
nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad
tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med
välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och
fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga
redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och
sammanhang.
3.20 TEKNIK
Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens
utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem
och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardagsoch arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av
teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik
som omger oss göras synlig och begriplig.
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö,
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Tekniska lösningar
• Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade
handen som förebild för förvaringskärl.
• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
• Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
• Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
• Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
42
Lpfö98/rev2010 och och Spana på spännande och sällsynta djur och
växter!
Årets miljöspanaruppdrag ”Spana på sällsynta djur och växter!” ger flera olika möjligheter att
arbeta mot läroplanens värdegrund, mål och riktlinjer enligt Lpfö98/rev10. Nedan följer några
förslag på perspektiv, mål och riktlinjer som är utmärkta att arbeta med i samband med årets
miljöspanaruppdrag. Det finns naturligtvis fler möjligheter då vi enbart har valt att plocka ur
ett begränsat urval.
Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar
inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö.
Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och
skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som
förebilder.
Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten.
Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett
växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet.
Saklighet och allsidighet
Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn
ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna
förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och
växa. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan,
förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra
åskådningen.
Förskolans uppdrag
Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och
lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,
där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens
utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas.
Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett
samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska
lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma
referensram som alla i samhället behöver.
Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara
en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar
deras sociala och kommunikativa kompetens. Barnet ska också ha möjlighet att enskilt
fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar.
Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja
varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det
43
lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till
symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande
och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och
erfarenheter.
Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär
av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande.
Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som
lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga
att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom
intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.
Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik,
drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll
och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också
att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i
förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.
Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt
och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att
barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i
naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan
utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.
Ur 2. Mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Riktlinjer
Förskollärare ska ansvara för
• att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
2.2 Utveckling och lärande
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att
förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och
försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,
berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa
funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av,
tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och
erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
44
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos
mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva
olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur
och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om
växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om
naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material
och redskap, och
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
Riktlinjer
Förskollärare ska ansvara för
• att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen
– upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
– ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter,
erfarenheter och kunskaper,
– stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling,
– stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik,
Arbetslaget ska
• utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation
samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
• ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla
upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild
samt estetiska och andra uttrycksformer,
• ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön, och
• ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det
dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet.
2.3 Barns inflytande
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att
påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få
delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Riktlinjer
Arbetslaget ska
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som
gäller i ett demokratiskt samhälle.
45