Årsredovisning för 2014
Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2014 Så här fördelas pengarna Förskolan 8,6 % Grundskolan och fritids 19,6 % Gymnasium och vuxenutbildning 10,0 % Socialtjänst 10,7 % Äldre och handikappomsorg 27,5 % Samhällsbyggnad 8,0 % Kultur och bibliotek 1,5 % Arbetsmarknadsinsatser1,4% Formgivning och produktion: 1:e Tant Orange AB, 2015 Tryck: STUART Print, 2015 Foto: Bild och Budskap Timea Hedlund Ahlbins foto © (där ej annat anges) Miljö och bygg 0,8 % Räddningstjänsten 2,2 % Politik och övergripande administration 9,2 % Näringslivsenheten 0,7 % 3 Kommunalrådet har ordet Det ekonomiska resultatet för den kommunala förvaltningen visar tydligt på behovet av fortsatta omstruktureringar och organisationsförändringar om vi ska nå målen i kommunfullmäktiges verksamhetsplan för 2016. Effektivisering, stark prioritering inom investeringsbudgeten, pensionslösningar, tillvaratagande av naturlig avgång och varsel är några av de medel vi har att tillgå. Vi behöver en blandning av åtgärder på kort och lång sikt. Därför arbetar vi nu med en mer långsiktig investeringsbudget, och har startat arbetet med kommunplan 2025, där vi ska planera var vi vill ha verksamhet om 10 år. Detta innebär att ett antal utrednings- och planeringsuppdrag har delats ut inom vår kommunala förvaltning. Koncernsamverkan måste dessutom utvecklas ytterligare. Vamas provborrning norr om Sälen efter vatten har gett önskat resultat, och under året har förberedelser gjorts för att bilda en ny stor vattentäkt. Upphandling har genomförts för slamhantering, och förberedelser för upphandling av renhållningsentreprenör har gjorts. Ett nytt stort kommunalt verksamhetsområde för V/A i Sälenfjällen planeras. Vidare arbetar Vamas, för kommunens räkning, fortsatt med V/A-plan och sluttäckning av Malungs gamla deponi. Malungshem arbetar vidare med att få bort ett gammalt underhållsberg. Här har framgång nåtts med mycket arbete i egen regi. Bolaget har också gjort en stor satsning på bredband via fiber i sitt fastighetsbestånd. Via sitt delägarskap i Sälen Centrum HB har bolaget också varit engagerade i ombyggnation av Centrumhuset i Sälen. Malungs Elverk/Elnät har deltagit i framtagandet av kommunens bredbandsstrategi, och kommer fortsatt att ha en viktig roll i vår kommuns bredbandsutveckling. Malung-Sälen Turism AB har tillsammans med kommunens kulturförvaltning samlokaliserat turistbyrå/bibliotek i Sälens centrumhus. Detta har varit lyckat, och därför planeras ett liknande samarbete i Malung. Vidare har bolaget varit involverade i regional turistutveckling och utvecklat samarbetet med Destination Sälenfjällen AB. Ärnäshedens Fastighets AB har haft fullt uthyrt under 2014, och därmed försett Limabaserade företag med ändamålsenliga lokaler. Under året beslutade den förra regeringen att ge ett investeringsstöd till Airport Center med 250 miljoner kronor. Efter en fråga i riksdagen är det klart att även den nuvarande regeringen står bakom denna satsning. Trafikverket beslutade att upphöra med underhåll av bandelen Rågsveden-Malung på Västerdalsbanan. Vi har naturligtvis på många olika sätt, och med många samarbetspartners, protesterat mot detta beslut, och i skrivande stund har vi nått framgång i vårt opinionsarbete. Det kommer dock att krävas fortsatt stort engagemang från vår kommun och vårt näringsliv för att vårt arbete ska lyckas. En nyöppnad lastterminal i Malungsfors är nödvändig för ordentliga samhälls- och företagsekonomiska effekter för godstrafik på Västerdalsbanan. Vi utreder också bildandet av ett kommunalt lantmäteri, eftersom beslut har fattats om nedläggning av Malungs lantmäterikontor. Annat som kan nämnas från det gångna året är invigning av ett nytt industrihus som hyrs av Normark, storbranden i det före detta garveriet, det pågående arbetet med gymnasiesamverkan med Vansbro och ett antal goda resultat i nationella mätningar av vår kommunala verksamhet. Jag tackar alla medarbetare för gott samarbete under 2014. Foto: Anders Mojanis ”Det ekonomiska resultatet för den kommunala förvaltningen visar tydligt på behovet av fortsatta omstruktureringar och organisationsförändringar.” Kurt Podgorski Kommunalråd 4 Nyckeltal Omsättning Intäkter 747,7 miljoner kronor Befolkningsutveckling Kostnader 780,4 miljoner kronor Fakta Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostnader. Lönekostnaderna uppgick totalt till 333,4 miljoner kronor vilket är 9,4 miljoner kronor mer än föregående år. Den 31 december 2014 var 915 tillsvidareanställda, vilket omräknat till årsarbetare blir 849 personer, vilket är en minskning med 1 person och ökning med 3 årsarbetare. Den övervägande andelen personal är anställda inom socialförvaltningen samt inom barnoch ungdomsförvaltningen. Malung-Sälens kommuns personal har en medelålder som uppgår till 49 år. Kommunen har 174 personer anställda som är 60 år eller äldre. Sjukfrånvaron har under de senaste åren varit på en relativt låg nivå. Under 2014 har dock sjukfrånvaron ökat. Kommunens målsättning är att vara en av Sveriges friskaste kommunala arbetsplatser. Den största minskningen har skett vad gäller långtidssjukfrånvaron. Bidragande orsaker till det är ett systematiskt arbetsmiljöarbete, hälsoarbetet och ett aktivt rehabiliteringsarbete med bland annat tidiga rehabiliteringsinsatser. Resultat – 32,7 miljoner kronor Soliditet: 36,1 procent Soliditeten mäts som det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Måttet speglar kommunens finansiella styrka på lång sikt. 2013 var soliditeten 38,4 procent, minskningen beror främst på det stora negativa resultatet. Balansomslutning: 803 miljoner kronor Balansomslutningen är summan av kommunens tillgångar. 2013 uppgick balansomslutningen till 841 miljoner kronor. Årets resultat Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget för det kommande året. Den sista december 2014 hade kommunen 9 969 invånare, en minskning med 92 personer. Folkmängden i kommunen har de tre senaste åren minskat med i genomsnitt 100 personer per år. Det blir färre som tillsammans ska driva utvecklingen framåt och färre som ska dela på ansvaret för välfärd och goda villkor. Trenden att de mindre kommunerna minskar lär med stor sannolikhet fortsätta framöver. Befolkningsstatistik Antal invånare Andel invånare upp till 17 år Andel invånare 65 år och äldre Medelålder Malung-SälenDalarna 9 969 278 903 17,4 % 19,2 % 25,6 % 45,0 år 23,6 % 43,7 år Resultat koncernen 2010–2014, miljoner kronor 40 30 Kommunens ekonomi måste vara långsiktigt hållbar. En eller några år av ansträngd ekonomi ska kunna klaras av. Varje generation ska själv bära kostnaderna för den service den konsumerar. Det innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunkoncernen, som inkluderar de kommunala bolagen, visar ett negativt resultat på 16,3 miljoner kronor jämfört med ett resultat på 18,6 miljoner kronor föregående år. 20 10 0 –10 –20 20102011 201220132014 37 12,7 21,2 18,6–16,3 5 INLEDNING: I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns också en översikt i siffror för de senaste fem åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning. Avsnittet innehåller också en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation. Innehållsförteckning INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE: Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen inleds med en omvärldsanalys. Den innehåller även ett stycke om begreppet god ekonomisk hushållning samt en uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsplan och i vilken utsträckning kommunen uppfyllt målen. Förvaltningsberättelsen innehåller även en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade åtgärder för 2014 och en personalekonomisk redogörelse. Avsnittet avslutas med en finansiell analys utifrån fyra aspekter: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Exempel på hur pengarna fördelas 2 Kommunstyrelsens ordförande om året som gått 3 Politik och organisation 6 Fem år i sammandrag 8 Fördelning kostnader och intäkter 9 FÖRVALTNINGBERÄTTELSE Omvärldsanalys11 Mål och måluppfyllelse 14 Personalekonomisk redovisning 19 Finansiell analys kommunen 25 Finansiell analys koncernen 32 VERKSAMHETERNA Övergripande politisk verksamhet VERKSAMHETERNA: I det tredje avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt. Elva förvaltningar/nämnder (kommunstyrelseförvaltningen, service- och teknikförvaltningen, skogsförvaltningen och markenheten, arbetsmarknadsenheten, byggnads- och miljönämnden, barnoch utbildningsnämnden, socialnämnden, kulturnämnden, räddningsnämnden samt överförmyndarnämnden) beskriver sitt uppdrag, redogör för viktiga händelser under året, redovisar målluppfyllelse samt ger sin syn på den framtida utvecklingen. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett liknande sätt. 35 Kommunstyrelseförvaltningen37 Service- och teknikförvaltningen 40 Skogsförvaltningen och markenheten 42 Arbetsmarknadsenheten43 Stadsbyggnadskontoret45 Miljökontoret48 Barn- och utbildningsförvaltningen 51 Socialförvaltningen54 Kulturförvaltningen57 Räddningstjänsten59 Överförmyndarverksamheten61 De kommunala bolagen 62 RÄKENSKAPER RÄKENSKAPER: Det fjärde och sista avsnittet redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till en del poster. Och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller samt förklaringar av vissa ekonomiska termer. Resultaträkning72 Balansräkning73 Kassaflödesanalys75 Noter76 Redovisningsprinciper88 Ord- och begreppsförklaringar 90 Revisionsberättelse92 6 Politik Politik och organisation Den politiska organisationen i Malung-Sälens kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och åtta nämnder. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för utvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommuninvånarna ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunens revisorer. Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen genomför det som kommunfullmäktige be- slutat om. Till sin hjälp har man de politiska nämnderna och deras förvaltningar. De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel förskola, grundskola och äldreomsorg. Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2006–20102011–2014 Socialdemokraterna14 15 Moderata samlingspartiet 9 9 Vänsterpartiet 65 Centerpartiet 53 Folkpartiet 33 Malung-Sälenpartiet3 3 Kristdemokraterna1 0 Sverigedemokraterna0 1 Totalt: 4139 7 Organisation Koncernen Malung-Sälens kommun Kommunkoncernen består av den kommunala organisationen och de kommunägda bolag, där Malung-Sälens kommun har ett betydande inflytande. Styrningen av de kommunala bolagen sker genom bolagsordningar och ägardirektiv, vilka beslutas av kommunfullmäktige. Malung-Sälens kommun Malungs Elverk AB 74 % Malungshem AB 100 % Malungs Elnät AB 100 % Sälen Centrum HB 50 % Malung-Sälen Turism AB 100 % Gustols AB 100 % Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 100 % Översikten omfattar ägande på minst 50 %. Malung–Sälens kommun är även delägare till Ärnäshedens Fastighets AB (40%). Den kommunala förvaltningen I bilden nedan beskrivs hur den politiska organisationen ser ut. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunstyrelsen är inte överställd nämnderna i formell mening men har en särställning i sitt uppdrag att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunens nämnder ansvarar för ett antal verksamheter som organisatoriskt utgörs av förvaltningar med en förvaltningschef som rapporterar till nämnden. Även kommunstyrelsen har en uppgift som facknämnd för kommunstyrelseförvaltningen, service- och teknikför valtningen samt förvaltningen av skog och mark. Kommunfullmäktige Revision Valberedning Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltning Valnämnden Barnoch utbildningsnämnd Socialnämnd Kulturnämnd Räddningsnämnd Miljönämnd Byggnadsnämnd Över förmyndar nämnd Serviceoch teknik förvaltning Barnoch utbildningsförvaltning Socialförvaltning Kulturförvaltning Räddningstjänst Miljökontor Stadsbyggnadskontor 8 Fem år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG 2014* 2013 2012 Antal kommuninvånare 31/12 9 969 10 061 10 178 2011 2010 10 262 10 356 Kommunen Soliditet, % 3638444647 Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % 2 4 7 10 10 6594805169 177160128113114 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % Nettokostnadernas ökning, % Skatte- och generella statsbidrags ökning, % varav Skatteintäkternas ökning, % varav generella statsbidrags ökning, % Eget kapital, mkr Eget kapital/invånare, kr Låneskuld, mkr Låneskuld/invånare, kr Årets resultat, mkr Nettoinvesteringar, mkr Skattesats kommunen, kr 106,3 100,4 103,8 95,4 95,9 5,6 2,5 6,4 1,12 2,01 –0,4 2,5 1,4 1,7 5,9 1,4 1,61 3,2 3,9 2,56 –4,2 4,47 –2,6 –2,79 13,3 341 319 290 323 323 29 116 32 104 31 742 33 275 30 814 325,9335,0271,1216,2218,7 32 695 33 335 26 636 –32,7 –0,1 –18,4 21 068 21 118 22,4 25,2 41,460,719,585,235,8 22,54 22,54 22,31 22,31 22,31 Koncernern Soliditet, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Årets resultat, mkr Eget kapital, mkr 3536404040 96 115966069 171167151148149 –16,318,621,212,7 37 546562543505492 * I samtliga nyckeltal under 2014 så ingår uppbokningen av 15 mkr för sluttäckning av Malungs deponi. 9 Fördelning kostnader och intäkter Varifrån kommer pengarna? 9,5 % En stor del av kommunens pengar kommer in via skatteintäkter och de generella statsbidragen. entreprenad och köp av verksamhet. 7,3 % drift och förbrukningsmaterial. 75,9 % 8,5 % 3,6 % 13,7 % tjänster (konsult, hyror, tele, data, försäkringar, transporter med mera). Skatter och utjämningsbidrag Stats- och landstingsbidrag Försäljning 4,3 % 3,7 % Avgifter och ersättningar 4,1 % Verksamhet och entreprenad Hyror och arrenden 4,8 % bidrag och trans fereringar (föreningsbidrag, kollektivtrafik med mera). 64,8 % av pengarna används till personal i form av löner och fortbildning. 0,1 % övrigt. Vi bjuder gärna upp! Malung-Sälens kommun är norra Europas störstavinterturism kommun. Och vi har en spännande utvecklingframför oss med planer på en internationell flygplats i Sälen. Förutom upplevelse industrin, s tora evenemang i världsklass och en snabbt växande turism har kommunen ett rikt och differentierat näringsliv. Vi har också Dalarnas mest företagsamma befolkning. Malung-Sälen är Dalarnas bästa skolkommun och vi lyfts också fram som ett föredöme när det gäller individanpassad äldre omsorg. Dessutom har vi gott om lediga jobb, attraktiva tomter och bra boendemiljöer. I Malung-Sälen lever man närmare det som verkligen betyder något. Välkommen hit du med! 11 Förvaltningsberättelse Omvärld, befolkning och arbetsmarknad Omvärld Övergripande förändringskrafter påverkar utvecklingen på global nivå. På nationell, regional och lokal nivå måste man förhålla sig till dessa och de går normalt inte att påverka på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Det är svårt att sia om framtiden, men inte mindre nödvändigt och inte mindre ansvarfullt, för att klara olika vägval och möjliggöra strategiska prioriteringar. Det är också nödvändigt för att spegla, justera och vässa den egna självbilden. Utmaningar för det kommunala uppdraget Malung-Sälens kommun påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Både av sådana som välkomnas och sådana som ibland kan leda till oönskade resultat eller effekter. Händelser i världen går inte spårlöst förbi. Därför handlar det så långt som möjligt om att sträva efter att påverka istället för att påverkas. Det kan konstateras att det framtida kommunala uppdraget påverkas av följande trender. Globalisering – en mer gränslös värld och en mer långtgående påverkan (händer det någonstans i världen, så händer det också här och nära, i någon form). Demografi – ändrad ålderssammansättning, ökad och snabb urbanisering, minskade barnkullar och ökat behov av inflyttning/invandring. Krav på mer välfungerande integration och insatser för en bredare inkludering. Värdeförändringar – kunskap, idéer och trender får en allt snabbare och bredare spridning, samtidigt som allt fler grupper riskerar att ställas på undantag. Variationer i värderingar och förväntningar ökar, parallellt med allt fler upplever sig stå inför en opåverkbar och ödesbestämd framtid. Den teknologiska och medicintekniska utvecklingen tenderar att göra allt mer möjligt, men också allt mindre möjligt att finansiera inom allmänna och solidariska former. Klimatförändringar – det tydliggörs en allt större och bredare samsyn kring att människans livsföring orsakar klimatförändringar, vilket alla (även kommuner) på ett allt tydligare och ett allt mer långtgående vis måste förhålla sig till. Fyra konkreta utmaningar Det torde med viss framsynthet kunna konstateras att Malung-Sälens kommun står inför minst fyra konkreta framtidsutmaningar. • Åstadkomma en ekonomi i balans, inte minst utifrån ett generationsperspektiv och utifrån viljan att fortsätta ett sammanhållet samhällsbygge. • Hantera demografiska förändringar, skapa förmåga att vara stark utifrån sin storlek – behålla förmågan att erbjuda god samhällsservice och att klara kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen. • Möjliggöra ett fortsatt samhällsbygge, med eller utan Airport Center. • Tillvarata SITE-regionens kraftfält och utvecklingsmöjligheter, för att påverka synen och upplevelsen av centrum och periferi. Med ovanstående analys som grund har Malung-Sälens kommun under 2014 påbörjat ett arbete med Kommunplan 2025 – ett strategidokument för att möta kommande utmaningar. Befolkning Under de senaste 20 åren har befolkningen i storstäder, större städer och deras förortskommuner ökat med nästan 20 procent medan de flesta övriga kommuner har haft en befolkningsminskning. Den trenden finns allt tydligare även i Malung-Sälens kommun. Folkmängden i kommunen har de tre senaste åren minskat med i genomsnitt 100 personer per år. Det blir färre som tillsammans ska driva utvecklingen framåt och färre som ska dela på ansvaret för välfärd och goda villkor. Det blir också färre som ska bära upp service, 12 Förvaltningsberättelse Driftredovisning 2014 (tkr) 2014 20142013 Budget Bokslut Avvikelse Bokslut FÖRVALTNING/NÄMND NettoIntäkt KostnadNettoNettoNetto Övergripande politisk verksamhet –26 324 Kommunstyrelsen –32 158 Arbetsmarknadsenheten –8 324 Service- och teknikförvaltningen –38 936 Skogsförvaltningen inkl markenheten 5 400 Byggnadsnämnden –3 457 Kulturnämnden –8 615 Barn- och utbildningsnämnden –218 163 Socialnämnden –209 380 Miljönämnden –2 141 Räddningsnämnden –13 931 Överförmyndarnämnden –906 Summa förvaltningar/nämnder –556 935 1 686 13 444 9 109 187 981 13 690 4 355 1 264 57 591 46 037 5 845 1 448 381 342 831 –28 357 –46 353 –17 222 –232 643 –7 623 –7 582 –9 755 –276 459 –272 138 –7 085 –15 302 –1 580 –922 099 –26 671 –32 909 –8 113 –44 662 6 067 –3 227 –8 491 –218 868 –226 101 –1 240 –13 854 –1 199 –579 268 –347 –751 211 –5 726 667 230 124 –705 –16 721 901 77 –293 –22 333 –25 910 –31 540 –7 986 –45 802 4 812 –2 659 –8 579 –221 765 –222 214 –1 725 –13 078 –1 133 –577 569 Pensionskostnader –13 300 Avslut sociala omkostnader 0 Kalkylerad kapitalkostnad 41 659 Avskrivningar –28 500 Verksamhetens nettokostnader –557 076 23 395 0 40 407 0 406 633 –34 313 –398 0 –28 916 –985 726 –10 918 –398 40 407 –28 916 –579 093 2 382 –398 –1 252 –416 –22 017 –13 980 –208 44 625 –26 949 –574 081 Skatteintäkter 392 198 392 043 0 392 043 –155 386 800 Generella stats- och utj.bidrag 164 678 166 625 0 166 625 1 947 173 946 Finansiella intäkter 12 000 11 245 0 11 245 –755 10 840 Finansiella kostnader –8 800 0 –8 558 –8 558 242 –8 899 Jämförelsestörande poster 0 0 –15 000 –15 000 –15 000 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 11 316 Extraordinära kostnader 0000 00 Totalt 3 000 976 546 –1 009 284 –32 738 –35 738 –78 både de offentliga tjänsterna och det privata tjänsteutbudet. Trenden är att det är de större regionerna och de större kommunerna som ökar. De mindre minskar. Denna utveckling fortsätter med stor sannolikhet de närmaste 15 åren. År 2014 minskade befolkningen till under 10 000 invånare. Skillnaden mellan antalet födda och antalet döda var –34. Det har under senare år även varit färre som flyttar in än som flyttar ut och utflyttningen sker i första hand i åldersgruppen 20 till 30 år. Den ökande utflyttningen bidrog i ännu högre grad (–59) till det minskande totala antalet invånare. Arbetsmarknad Sysselsättningen är jämförelsevis mycket god i Malung-Sälen i förhållande till övriga kommuner i länet. I gruppen 16–24 år är arbetslösheten lägst i Dalarna och betydligt lägre än riket i övrigt. I gruppen 16–64 år är sysselsättningsläget gott i Malung-Sälens kommun. Även för den gruppen är siffran bäst i länet och långt under rikssnittet. Trots att nyföretagandet har minskat mellan 2013 och 2014 ligger Malung-Sälens kommun väl till vad gäller företagsamhet. Nyföretagandet i Dalarna har efter två svaga år nu åter börjat öka. På kommunnivå är det Malung-Sälen som är Dalarnas mest företagsamma kommun. Dessutom har företagsamheten i kommunen vuxit snabbare än befolkningen under året som gått. Andelen företagsamma har ökat från 16,2 till 16,5 procent. Kommunen har även länets högsta företagsamhet bland yngre personer. För Malung-Sälens kommun bidrar en hög andel företagsamma personer till att skapa möjlighet till sysselsättning, vilket är en förutsättning för att ge människor tilltro till att både vara kvar i och att flytta till kommunen. Detta är en viktig motkraft till den pågående urbaniseringen i landet. Besöksnäringen i Sverige växer i snabb takt och ökar i betydelse för både jobb och tillväxt i hela landet. För förutseende regioner, kommuner och företagare kan detta bidra till ökad sysselsättning, särskilt när det gäller unga och utrikesfödda, och möjligheter till tillväxt. SITE-projektet är kommunens bidrag i det arbetet. Andelen kostnader och kr/inv Förvaltning/nämnd% kr/inv Kommunstyrelsen 10,2 5 977 Arbetsmarknadsenheten 1,4814 Service- och teknik- förvaltningen 8,1 4 702 Skogsförvaltningen–1,0–609 Byggnadsnämnden0,6 324 Kulturnämnden 1,5852 Barn- och utbildningsnämnden 37,6 21 955 Socialnämnden 38,9 22 680 Miljönämnden 0,2124 Räddningsnämnden 2,4 Överförmyndarnämnden0,2 1 390 120 13 Förvaltningsberättelse Viktiga händelser under året 2014 har varit ett år i Malung-Sälens kommun som präglats av fortsatt drift av flera större projekt; destinationsutvecklingsprojektet SITE, e-handelsprojektet och projektet för nytt ärendehanteringssystem. Kommunens minskade skatteintäkter har ställt fortsatta krav på nämnderna och kommunstyrelsen att fortsatt arbeta med åtgärder för att åstadkomma kostnadsminskningar. Under året har ett 40-tal utredningsuppdrag satts igång, varav flertalet fullföljdes under året. Ett kommande åtgärdsprogram tar sikte på ekonomisk balans senast år 2016. Kommunen har fortsatt att visa goda resultat, vad gäller kvaliteten på kärnverksamheterna. Flera verksamheter inom barn- och utbildningsområdet och omsorgerna visar även år 2014 att verksamheten bedrivs på en nivå som står sig mycket väl i nationella jämförelser. Kommunen har under året ägnat stor kraft åt att få till stånd en upprustning av Västerdalsbanan efter Trafikverkets besked om att underhållet av banan mellan Rågsveden och Malungsfors skulle upphöra. Beskedet innebär dock ännu inte någon nedläggning av banan. Flygplatsprojektet har under året tillsammans med Destination Sälenfjällen fortsatt planeringen av det blivande Sälen Trysil Airport Center. Regeringen beslutade under våren att bidra med 250 miljoner kronor i investeringsstöd till den planerade flygplatsen Sälen-Trysil. Flygplatsen är främst tänkt att frakta skidturister till fjälldestinationerna i Sälen och i norska Trysil. Den nya flygplatsen ska byggas i västra delen av Sälenfjällen intill Rörbäcksnäs. Näringslivsrådets verksamhet har fortsatt utvecklats positivt under året. Det näringspolitiska programmet har varit ett bra stöd i arbetet med att bidra till ett rikt och levande näringsliv i kommunen. Kommunen har arbetat vidare för att behålla en låg sjukfrånvaron bland de anställda. Sjukfrånvaron för Malung-Sälens kommun var 5,11 procent för år 2014. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer (Kommunallagen 8 kap 1 §). Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta betyder att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål, samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Styrmodellen i Malung-Sälens kommun ska bidra till god ekonomisk hushållning. ”Ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat.” 14 Förvaltningsberättelse Styrmodellen Kommunfullmäktige beslutade år 2011 om styrmodell för Malung-Sälens kommun. Styrmodellen utgår från mål- och resultatstyrning. I kommunfullmäktiges beslut beskrivs principerna för styrningen och hur styrkedjan ska hållas samman. Kommunstyrelsen utarbetar årligen anvisningar i form av årshjul för att konkretisera arbetet med planerings- och uppföljningsprocesserna, inklusive tidsangivelser för de aktiviteter i styrmodellen, som kommunfullmäktige beslutat om. Mål- och resultatstyrningen bygger på att nämnderna utarbetar nämndplaner med nämndmål utifrån respektive uppdrag och kommunfullmäktiges inriktningsmål. För alla mål på nämnd- och fullmäktigenivå ska det finnas mått eller indikatorer för att kunna följa upp verksamheternas resultat. I möjligaste mån används mått som medger jämförelser med andra kommuner. Styrmodellen finns att läsa på kommunens hemsida, www.malung-salen.se/kommunochpolitik Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktiges verksamhetsplan omfattar mål för planperioden och prioriterade åtgärder för innevarande år på den övergripande nivån. För att följa upp kommunfullmäktiges inriktningsmål har verksamhetsplanen kompletterats med mått och måltal för planperioden. Uppföljning på den övergripande nivån sker från och med år 2011 med hjälp av ett antal mått eller indikatorer, som ska visa hur arbetet för att nå målen fortlöper. Många av indikatorerna har valts för att också skapa möjlighet att kunna göra jämförelser med andra kommuner. I följande avsnitt redovisas kommunfull- mäktiges inriktningsmål och de indikatorer som valts för att mäta graden av måluppfyllelse. Kommunfullmäktige har valt att besluta om inriktningsmål inom fyra områden; hållbar tillväxt, kvalitet, kompetens och demokrati. Uppföljning av kommunfullmäktiges finansiella mål finns i avsnittet Finansiell analys. Utfallet för 2014 finns angivet för de indikatorer som mätts under året. Målnivån för planperioden finns också angiven. Då ett flertal mått för Malung-Sälens kommun hämtas från mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) visar den sista kolumnen genomsnittsvärden för de kommuner som deltagit i mätningen 2014 (cirka 220 kommuner). Under respektive nämnds förvaltningsberättelse finns i flera fall motsvarande redovisning på nämndnivå. Respektive nämnd kan ha egna verksamhetsmål och därtill finns olika uppdrag, projekt och aktiviteter att samordna och följa upp. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns att hämta i sin originalversion från kommunens hemsida www.malung-salen. se/kommunochpolitik Förklaring till färgmarkeringar i tabeller för måluppfyllelse För att signalera i vilken mån Malung-Sälens kommun uppfyller målen används genomgående en färgskala med grönt, gult och rött. Grönt innebär att målet nås, gult att målet delvis uppnås och rött att målet inte alls är uppfyllt. Färgmarkeringen för respektive mål är en sammanvägd bedömning av resultaten på övergripande nivå och på nämndnivå, där så är tillämpligt. Vissa mått eller indikatorer är inte jämförbara med andra kommuner. Där kan dock jämförelse över tid av de egna resultaten göras. För alla redovisningar gäller att om färgmarkering saknas, innebär det att ingen mätning gjorts under året eller att redovisning sker på annat ställe i dokumentet. STYRMODELL Vision Strategier Hållbar utveckling Kvalitet Kompetens PRIORITERADE ÅTGÄRDER Mål- och resultatstyrning Nämndplaner Demokrati 15 Förvaltningsberättelse Hållbar tillväxt Området innehåller mål som speglar kommunens roll som samhällsbyggare. För 2014 kan konstateras att det fortfarande finns mer att arbeta med när det gäller att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål för planperioden. Trots att befolkningsutvecklingen är negativ finns ett starkt entreprenörskap och andelen sysselsatta i befolkningen ligger på en god nivå. Andelen nya företag/1 000 invånare har sjunkit från 5,3 år 2013 till 4,4 men ligger ändå på en genomsnittlig nivå för riket. Företagsmätningen Insikt, som mäter företagsklimatet och där Malung-Sälens kommun 2013 låg under genomsnittet, görs en andra gång under 2015. På miljö- och klimatområdet behöver kommunen fortsatt lägga ytterligare kraft. Glädjande är att andelen ekologiska livsmedel har ökat med 16 % mellan åren 2013 och 2014, mycket tack vare ett nytt livsmedelsavtal. Prioriterade Indikator Resultat 2014 Resultat 2013 Måltal Jämförelse inriktningsmålKKiK/ motsvarande HÅLLBAR TILLVÄXT 56 56 Ökande 60 Andel förvärvsarbetande, % 80,1 79,6 Minst bibehållen nivå 78,5 Andel av befolkningen som får försörjningsstöd/1 000 invånare 4,6 4,5 I nivå med medel 4,1 Andel nöjda medborgare (NMI) 50 50 Ökande 53 Andel nya företag/1 000 inv 4,4 5,3 Bibehållen nivå 4,9 Andel nöjda företagare Ej mätt 62 Ökande 67 Andel återvunnet material i förhållande till total mängd, % Ej mätt 23 Ökande 36 Andel miljöbilar i kommunorganisationen, % 14 11 Ökande 45 Andel ekologiska livsmedel, % 17 1 Ökande 20 Vi utvecklar styrningen och samordningen inom koncernen och möjliggör fler strategiska insatser och åtgärder som leder till hållbar utveckling, ökad sysselsättning och till ökad tillväxt – inte minst inom besöksnäringen. Andel nöjda medborgare (NRI) Vi agerar aktivt, långsiktigt och förtroendefullt för att möjliggöra ökad inflyttning. Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster och skapar goda utvecklingsvillkor för företagsamhet och entreprenörskap. Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling – utifrån miljö- och klimathänsyn. Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2014 De åtgärder som kommunfullmäktige prioriterat inom området Hållbar tillväxt redovisas nedan. Utvärdera näringslivsrådets verksamhet och effekter av det näringspolitiska programmet, och utifrån detta fortsatt utveckla näringslivskontorets verksamhet och näringslivssamverkan. – Näringslivsrådet har arbetat med vissa fokusområden för att stärka sambandet mellan näringsliv och samhällsutveckling. Näringslivskontoret har haft i uppdrag att genomföra rekommenderade förändringar. Göra en organisatorisk översyn av miljö- och naturvårdsfrågornas tillhörighet, säkra att dessa frågor naturligt finns med i hela planberedningsprocessen. – Arbetet pågår. Påbörja arbetet med en kommunal vindbruksplan. – Arbetet pågår. Starta arbetet med att bygga upp ett Komhall. – Arbetet pågår. Färdigställa kommunövergripande bredbandsstrategi – Bredbandsstrategi har utarbetats. 16 Förvaltningsberättelse Kvalitet Kommunfullmäktiges ambitionsnivå är att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. Indikatorerna på övergripande nivå och på nämndnivå visar att målet uppnås. Malung-Sälens kommun har mycket goda resultat inom förskola och grundskola. Inom äldreomsorg och handikappomsorg finns motsvarande goda resultat. Se även uppföljning av nämndsplaner för barn- och utbildningsförvaltningen respektive socialförvaltningen. Kommunfullmäktige har även beslutat om att nämnderna ska utarbeta servicedeklarationer under innevarande planperiod. Målet är uppfyllt i sin helhet under 2014. Prioriterade Indikator Resultat 2014 Resultat 2013 Måltal Jämförelse inriktningsmålKKiK/ motsvarande KVALITET Vi erbjuder välfärdstjänster med en kvalitet som ligger över genomsnittet bland jämförbara kommuner. 44 39 Ökande 49 45 43 Bibehållen nivå Ej jämförbart 76 79 Bibehållen nivå 67 92,8 92 Ökande 86,4 Antal personer som besöker en äldre person med hemtjänst beviljad under 14 dagar 10 10 Bibehållen nivå 15 Andel servicedeklarationer, % 100 – 100 Ej jämförbart Redovisade synpunkter 91 46 Rutin och uppföljning igång Ej jämförbart Andel medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och får direkt svar på en enkel fråga, % Timmar/vecka som huvudbiblioteket, simhallen och återvinningscentralen har öppet utöver tiden 08–17 på vardagar Andel som erbjudits plats i försklolan och får plats på önskat placeringsdatum, % Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet % Vi har servicedeklarationer för alla prioriterade tjänster senast vid planperiodens slut. Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2014 Inom området Kvalitet har kommunfullmäktige prioriterat följande aktiviteter. Fortsätta inarbeta kommunens måltidspolicy, med fokus på när- och lokalproducerade alternativ. –U nder 2014 har positiva effekter av den nya livsmedelsupphandlingen kunnat ses i uppföljningen. Se över möjligheten till egenproducerad pensionärsmat (”Sala-maten”) –M åltidsverksamheten har under året fått i uppdrag av socialnämnden att lämna förslag på ny lösning. Utarbeta plan och strategi för kommande behov i äldreomsorgen. –E n verksamhetsöversyn har pågått under året. 17 Förvaltningsberättelse Kompetens De prioriterade inriktningsmålen inom området anger kommunfullmäktiges ambitionsnivå för kommunens anställda. En medarbetarenkät genomfördes i slutet av 2012 och har följts upp under 2014. Resultatet avseende Hållbart medarbetarenga- Kompetens gemang (HME) är relativt lika mellan åren. Inför år 2014 antogs nya indikatorer för arbetet med ständiga förbättringar. Kommunorganisationen började arbeta mer systematiskt med dokumentation av förbättringsidéer och genomförda förbättring- ar under våren. Det första resultatet visar att knappt 400 idéer har dokumenterats och cirka 55 % av dessa har genomförts. Socialnämnden har varit pilot för kommunens bemanningsprojekt och kan nu erbjuda alla medarbetare som önskar en heltidstjänst. Ständiga förbä6ringar 2014 STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR 2014 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förslag Genomfört Prioriterade Indikator Resultat 2014 Resultat 2013 Måltal Jämförelse inriktningsmålKKiK/ motsvarande KOMPETENS Vi sätter tydligare fokus på medarbetarskapets innehåll och betonar tydligare alla medarbetares ansvar för ständiga förbättringar av verksamheterna – i en god dialog med de fackliga organisationerna. Medarbetarindex (HME) 73 73 Ökande 79 Antal förbättringsförslag 395 – 2 000 dokumen terade idéer Ej jämförbart Antal genomförda förbättringar 220 – Hälften av idéerna är genomförda Ej jämförbart Vi gör fler insatser för att möjliggöra heltidstjänst för den medarbetare som önskar – antalet deltidstjänster minskar under hela planperioden. Andel heltidstjänster, % 69,8 68,9 Ökande Ej jämförbart Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2014 Kommunfullmäktige har pekat på behovet av att göra ett långsiktigt arbete för att säkra framtida kompetensbehov. Arbeta aktivt med övergripande personal-, rekryterings- och kompetensutvecklingsstrategiska frågor. – Under året har arbetet framför allt gällande rekryteringsprocessen samt allmän introduktion och introduktion för chefer varit i fokus. 18 Förvaltningsberättelse Demokrati Inriktningsmålen inom detta område speglar kommunfullmäktiges strävan att öka invånarnas möjlighet till information, inflytande och delaktighet. Resultaten pekar på att målen delvis uppnås. Informationsflödet till medborgarna har stärkts bland annat genom den nya hemsidan och närvaron på sociala medier. I 2014 års mätning avseende facebook placerar sig kommunen på en femteplats i landet när man mäter interaktivitet och på en tredjeplats ifall man mäter engagemanget i relation till invånarantalet. Under 2014 gjordes tjänsten som landsbygdsutvecklare om i samband med nyrekrytering. En ny EU-programperiod har inletts men mycket arbete har varit av förberedande karaktär under 2014. Arbetet med ungdomars delaktighet har intensifierats. Prioriterade Indikator Resultat 2014 Resultat 2013 Måltal Jämförelse inriktningsmålKKiK/ motsvarande DEMOKRATI Vi stärker kontakten med brukare och Andel röstande i kommunalval, % utvecklar dialogen med medborgarna Andel nöjda medborgare (NII) genom förbättrad information och ökad delaktighet. Informationsindex 82,6 – Ökande 83,2 38 38 Ökande 40 75 76 Ökande Ej jämförbart Vi arbetar för en byautveckling i framkant, där otraditionella lösningar prövas för att erbjuda samhällsservice i byarna och stödjer utvecklingsprojekt. Antalet aktiva byautvecklingsgrupper Ej mätt Oförändrat Oförändrat Ej jämförbart Antalet startade LEADERfinansierade projekt Ej mätt 15 Ökande Ej jämförbart Vi arbetar för att ständigt öka ungas inflytande, delaktighet och engagemang. Ungdomsenkät NII (18–24 år) 33 33 Ökande Ej jämförbart Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2014 Kommunfullmäktige har avseende demokratifrågor lyft ungdomars möjligheter att vara delaktiga. Utvärdera demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågors organisatoriska tillhörighet. – Frågan har aktualiserats efter höstens val. Skapa forum för ungdomars delaktighet och inflytande. – Med hjälp av ungdomsmentorerna har en demokratidag genomförts under 2014. 19 Förvaltningsberättelse Personal Väsentliga personalhändelser Malung-Sälens kommun har ambitionen att möjliggöra en bra verksamhet med ett gott resultat som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och en bra arbetsmiljö. Det har under 2014 arbetats med många olika insatser med syftet att stödja chefer och medarbetare i deras olika uppdrag. Några exempel listas nedan. Den 31 december 2014 har Malung-Sälens kommun 915 tillsvidareanställda medarbetare, vilket omräknat till årsarbetare är 849 personer. Sjukskrivningarna ligger fortsatt på en relativt låg nivå. Insatser har genomförts för att främja en god hälsa, arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling. Sammanställning av personal avser om inget annat anges tillsvidareanställd personal vars anställningsvillkor regleras av Allmänna bestämmelser. Kompetensutveckling Förvaltningsövergripande kompetensutveckling har skett genom bland annat utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete för kommunens chefer och skyddsombud. Kompetensutveckling för chefer har genomförts på både förvaltningsnivå och enhetschefsnivå. En medarbetarenkät för all personal har genomförts under året. På förvaltningsnivå har kompetensutvecklig genomförts inom en mängd områden, vilket styrs av bland annat förändringar i lagstiftning och regelverk, behov av verksamhetsutveckling och metodutveckling, bemötande och arbetsmiljöfrågor. Personalkostnader Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostnader. Effektivisering och utveckling av verksamheternas innehåll utifrån behovet hos kommuninvånarna har fortsatt under 2014. De direkta personalkostnaderna ökade år 2014 med 11 199 tkr jämfört med år 2013. Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade semesterdagar, semesterersättning, uppehållslön och semester/ ferielön till lärare var 28 903 tkr per december 2014. LÖNEKOSTNADER, tkr 2014 2013 Ersättning till förtroendevalda 3 915 3 567 307 390 300 470 4 119 2 399 Löner Sjuklöner 18 002 17 605 Summa löner OB, mertid, jour, beredskap 333 426 324 041 Personalomkostnader (PO) 100 701 97 697 9 990 10 982 –69 –127 Summa PO 110 622 108 806 Summa kostnader 444 048 432 849 Pensionsutbetalningar Förändring semesterlöneskuld 20 Förvaltningsberättelse Kommunens skuld för okompenserad övertid var inklusive arbetsgivaravgift 2 921 tkr per december 2014. Skulden för semester, uppehåll och ferielön har minskat med 1 897 tkr, och skulden för övertid har minskat med 69 tkr sedan december 2013. Kommunens kostnad för sjuklön under 2014 för samtliga anställda inklusive arbetsgivaravgift är 4 119 tkr. Det är en ökning med 1 720 tkr jämfört med 2013. En ytterligare kostnad tillkommer eftersom sjukdom är semesterlönegrundande Personalens sammansättning Antal anställda Kommunen har den sista december 2014 915 personer som var tillsvidareanställda på AB-avtalet. Omräknat till årsarbetare är det 849 personer. Det är en minskning med 1 personer och en ökning med 3 årsarbetare jämfört med sista december 2013. TILLSVIDAREANSTÄLLDA 20142013 Antal anställda 915 916 Antal årsarbetare 849 846 Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör. Den övervägande andelen av personalen är anställd inom socialförvaltningen, samt inom barn- och utbildningsförvaltningen. Det är en liten minskning av personal inom socialförvaltningen och barn- och utbildnings-förvaltningen. Det är en viss ökning av personal inom gruppen övrig verksamhet. ÅRSARBETARE TILLSVIDAREANSTÄLLDA2014 Socialförvaltningen 39,4 % 335 2013 338 Barn- och utbildning 35,2 % 299 302 Övrig verksamhet * 25,4 % 215 206 *Gruppen övrig verksamhet inkluderar samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. 21 Förvaltningsberättelse Åldersfördelning Det är en stor del av personalen som är över 50 år. Åldersfördelningen är likartad med den för 2013. Inom den närmaste femårsperioden kommer cirka 184 tillsvidareanställd personal att gå i pension. Det finns en osäkerhet i prognosen på grund av rörlig pensionsålder mellan 61–67 år. Medelåldern vid årets slut 2014 är 49 år. Högst medelålder har gruppen övrig verksamhet med 53 år, följt av socialförvaltningen med 49 år och barn- och utbildningsförvaltningen med 48 år. Drygt 53 procent av personalen är över 50 år, drygt 41 procent är 30–40 år och drygt 5 procent är under 30 år. Antal anställda per åldersgrupp 915 personer var 400 300 256 200 100 297 0 tillsvidareanställda. 194 123 Omräknat till 48 0 årsarbetare är det 0–19 20–2930–3940–4950–59 60– 849 personer. Personalomsättning Det är fler som slutat än som börjat sin anställning under året. En förklaring är att det varit restriktivitet gällande nyanställningar och att flera tillsvidareanställningar ersatts med visstidsanställningar. Under de närmaste åren bedöms antalet rekryteringar att successivt bli flera utifrån ökade pensionsavgångar. Det är inga stora problem med att rekrytera personal, men det har blivit svårare med en ökad konkurrens om arbetskraften. Svårast att rekrytera är chefer, förskollärare, sjuksköterskor, socionomer, ingenjörer, byggnadsinspektörer och miljöinspektörer. Under 2014 är antalet nyanställningar 32. Antalet som har avslutat sin anställning är 50. Av dessa var 17 pensionsavgångar. Personalomsättningen avser både interna och externa avslut och nyanställningar inom respektive förvaltning. Under 2013 var antalet nyanställningar 47. Antalet som avslutade sin anställning var 49. Av dessa var 23 pensionsavgångar. PERSONALOMSÄTTNING, ANTAL 2014 BÖRJATSLUTATPENSION Socialförvaltningen 1120 7 Barn- och utbildning 10 19 5 Övrig verksamhet 11 11 5 Alla förvaltningar 32 50 17 Fördelning kvinnor och män Den övervägande andelen av personalen är kvinnor varav de flesta arbetar inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Kultur- och fritidsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen domineras av kvinnor. Inom räddningstjänsten och skog- och markförvaltningen dominerar männen. Inom kommunstyrelsens område, miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen råder en jämn könsfördelning. 22 Förvaltningsberättelse Förvaltningschefsgruppen har en jämn könsfördelning. Chefsgrupperna inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen är kvinnodominerade. Service- och teknikförvaltningens chefsgrupp har något fler män än kvinnor. Ett mål i kommunens jämställdhetsarbete är att minska uppdelningen av kvinno- och mansdominerade yrken. Det har dock visat sig vara svårt då val av yrke vanligtvis följer av tidigare val av utbildning. Fördelningen mellan könen vid årets slut 2014 är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Det är oförändrat jämfört med 2013. Andelen kvinnor vid årets slut 2014 är inom socialförvaltningen 92,6 procent. Inom barnoch utbildningsförvaltningen är andelen kvinnor 80,5 procent, för gruppen övrig verksamhet är andelen 59,8 procent. Det är en likvärdig fördelning jämfört med 2013. Heltid och deltid Det är flera kvinnor än män som arbetar deltid. Deltidsanställningarna är oförändrade jämfört med 2013. De flesta deltidsanställningarna är inom områdena äldreomsorg, LSS-verksamhet, förskola, lokalvård och kök. Inom socialförvaltningen har personalen inom äldreomsorgen och LSS-enheten möjlighet att välja heltidstjänster. Sysselsättningsgrad, % 2014 2013 Kvinnor91,6 90,8 Deltidsanställningarna utgör 30,2 procent av det totala antalet anställningar sista december 2014. Av kvinnorna arbetar 34,6 procent deltid. Av männen arbetar 11,1 procent deltid. Den sista december 2013 utgjorde 31,1 procent deltidsanställningar. Av kvinnorna arbetade 36,3 procent deltid. Av männen arbetade 10,1 procent deltid. Män96,7 96,8 Totalt92,6 92,0 Sysselsättningsgraden avser sysselsättningsgrad per sista december. Den största andelen deltidsanställningar finns inom socialförvaltningen med 52,6 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är 10 procent deltidsanställningar, och för gruppen övrig verksamhet 20,5 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är vid året slut 92,6 procent. För kvinnorna är den 91,6 procent och för männen 96,7 procent. Medellön Medellön, kr 2014 2013 Kvinnor 25 089 24 509 Män 28 038 27 271 Totalt 25 667 25 046 Medellönen avser lön per sista december. 2014 2013 Nettoarbetstid79,3 80,3 Sjukdom Personalen har differentierade och individuella löner. Lönen revideras i en årlig lönerevision med hänsyn tagen till kommunens lönepolicy och riktlinjer för lönesättningen. Lönekartläggning genomförs vart tredje år och en kartläggning har genomförts under 2014. Medellönen för kvinnor är lägre än männens under året. Medellönen omräknad till heltidslön är vid årets slut 25 667 kronor. Skillnaden mellan kvinnor och mäns lön är likartad den för 2013. Arbetstid Arbetad tid Medellönen för kvinnor är lägre än männens. En förklaring är att anställningstiderna generellt är längre inom de mansdominerade yrkena. En annan förklaring är att det finns en större konkurrens om arbetskraften från den privata arbetsmarknaden inom flera av de mansdominerade yrkena. Det har samtidigt blivit en ökad konkurrens om arbetskraften inom flera av de kvinnodominerade yrkena. Detta utifrån stora pensionsavgångar och att för få utbildar sig till de kvinnodominerade yrkena inom exempelvis vård och omsorg och skolan, jämfört med efterfrågan av arbetskraft. 4,74,5 Föräldraledighet2,6 1,8 Semester 10,19,9 Övrigt * 3,1 3,4 * Övrig frånvaro är bland annat ledighet p.g.a. egna angelägenheter, fackligt arbete och studier. Arbetad tid Av den totala arbetstiden under 2014 arbetade kommunens anställda 79,3 procent, övrig tid är semester, föräldraledighet, sjukdom med mera. Den arbetade tiden är likartad den för 2013. 23 Förvaltningsberättelse Över- och mertid Sjukfrånvaro, % Över- och mertiden har för 2014 minskat något jämfört med 2013. Under året uppgick den totala över- och mertiden för samtlig personal, det vill säga inklusive visstidsanställda till 22 793 timmar. Övertid utgör 8 550 timmar. Mertiden utgör 14 243 timmar. Övertiden är 37 procent och mertiden 63 procent av den totala över- och mertiden. För 2013 var den totala över- och mertiden 25 257 timmar. Fördelningen av övertid och mertid var för 2014 något mer övertid och något mindre mertid jämfört med 2013. 2014 2013 5,1 4,7 36,3 34,1 Total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro >60 dagar av Total sjukfrånvaro Arbetsmiljö, hälsa och sjukfrånvaro Sjukfrånvaro – kön, % Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna har idag en mer naturlig del i den dagliga verksamheten än tidigare. Uppföljning visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har fått ett tydligare gehör i verksamheterna, samt att det finns en mer ändamålsenlig organisation för att hantera arbetsmiljöfrågorna. Exempelvis genomförs arbetsmiljöronder inom verksamheterna och det finns arbetsmiljökommittéer för alla verksamheter. Medvetenheten om att undersöka och riskbedöma arbetsförhållandena vid förändringar i verksamheterna har ökat. Det finns samtidigt mer att göra för att fortsätta att utveckla och förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. 2014 2013 Kvinnor5,9 5,2 Män2,4 2,7 Sjukfrånvaro – ålder, % Medarbetarundersökning För att få bättre underlag för arbetsmiljöarbetet har en medarbetarenkätundersökning genomförts under 2014. Resultatet visar att kraven är höga inom många verksamheter med bland annat stressymtom som följd. Det finns samtidigt ett bra socialt stöd från chefer och kollegor inom flertalet verksamheter. Medarbetarna tillsammans med cheferna kommer under 2015 arbeta vidare med att förbättra arbetsmiljön på sina arbetsplaster. 2014 2013 –29 år 4,3 2,8 30–49 år 4,6 3,4 50– år 5,7 5,4 Hälsa Hälsoarbetet har under flera år varit en prioriterad del av arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att arbeta främjande inom områdena arbetsmiljö, friskvård och rehabilitering. Under året har två träffar med utbyte och utbildning för kommunens hälsoinspiratörer genomförts. Kommunen har idag 120 utbildade hälsoinspiratörer inom de olika verksamheterna. En inspirationsföreläsning utifrån temat hälsa har genomförts för all personal. Fysiska aktiviteter har genomförts utifrån hälsomenyn med subventionerade hälsoaktiviteter. Hälsobladet som är ett forum med information om hälsoarbetet till personalen kom ut fyra gånger under året. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har under de senaste åren varit på en relativt låg nivå och den största minskningen har varit av långtidssjukfrånvaron. För 2014 har sjukfrånvaron ökat, men med en fortsatt låg sjukfrånvaro. Bidragande orsaker till den relativa låga sjukfrånvaron bedöms vara det systematiska arbetsmiljöarbetet, hälsoarbetet och ett aktivt rehabiliteringsarbete. Sjukfrånvarostatistik har tagits fram för samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaro anges som sjukfrånvaro inklusive deltidssjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron är fördelad på kön, åldersgrupp samt förvaltning och anges som den inom varje grupp totala sjukfrånvaron i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Den totala sjukfrånvaron för 2014 är 5,1 procent. Det är på en något högre nivå jämfört med 2013. Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvarotiden är 36,3 procent, vilket är på en något högre nivå än 2013. Sjukfrånvaro – förvaltning, % 2014 2013 Socialförvaltning7,1 5,9 Barn- och utbildning 3,83,7 Övrig verksamhet3,9 4,2 Långtidsfriska – förvaltning, % 2014 2013 Socialförvaltning15,2 27,9 Barn- och utbildning 28,230,9 Övrig verksamhet27,9 39,3 Alla förvaltningar 22,8 31,0 24 Förvaltningsberättelse ”Sjukfrånvaron är på en högre nivå för alla åldersgrupper jämfört med 2013.” Kvinnornas sjukfrånvaro för 2014 är 5,9 procent, medan männens sjukfrånvaro är 2,4 procent. Det är på en något högre nivå för kvinnorna och en något lägre nivå för männen jämfört med 2013. Åldersgrupp med högst sjukfrånvaro under 2014 är gruppen 50 år och äldre med 5,7 procent. Sjukfrånvaron för gruppen 30–49 år är 4,6 procent. För gruppen upp till 29 år är sjukfrånvaron 4,3 procent. Sjukfrånvaron är på en högre nivå för alla åldersgrupper jämfört med 2013. Den förvaltningen med högst sjukfrånvaro under 2014 är socialförvaltningen med 7,1 procent, följt av gruppen övrig verksamhet med 3,9 procent och barn- och utbildningsförvaltningen med 3,8 procent. Det är på en högre nivå för socialförvaltningen och på en likvärdig nivå för barn- och utbildningsförvaltningen och övrig verksamhet jämfört med 2013. Långtidsfriska Andel av personalen som är långtidsfriska har mätts. Måttet långtidsfriska handlar om mer än att personalen bara är närvarande på jobbet. Det har visat sig att arbetsgrupper med en stor andel långtidsfriska bidrar till resultatet av verksamheten i högre grad än grupper med få långtidsfriska, både vad avser produktivitet, kvalitet och i socialt avseende. Man räknas som långtidsfrisk om man har haft en anställning i minst tre år och inte varit frånvarande på grund av sjukdom de senaste två åren. Långtidsfriska mäts som procentuell andel personer som inte har någon sjukfrånvaro jämfört med det totala antalet personer. Under året var 22,8 procent långtidsfriska, det är en minskning med 8,2 procent jämfört med 2013. Den förvaltningen med störst andel långtidsfriska under 2014 är barn- och utbildningsförvaltningen med 28,2 procent, följt av gruppen övrig verksamhet med 27,9 procent och socialförvaltningen med 15,2 procent. 25 Förvaltningsberättelse Finansiell analys kommunen God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning, vilket i ekonomiska termer betyder att resultatet ska vara positivt över en längre period. Kommunerna bestämmer själva de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Kommunfullmäktige i Malung-Sälens kommun har beslutat att det ekonomiska resultatet ska uppgå till ett överskott om minst 2 procent årligen. Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning och innebär att kommunen kan självfinansiera investeringar om cirka 30 mkr årligen. Överskottsmålet kan även möta snabba förändringar i konjunkturen. sas nedan i tabellform. Färgmarkeringarna ska visa i vilken mån målen uppfyllts, där grön innebär att målet nås, gult att målet nås delvis och rött att målet inte alls nås. I den finansiella analysen kommenteras måluppfyllelsen mer detaljerat. Finansiella målen Kommunfullmäktiges finansiella mål i verksamhetsplanen för år 2014–2017 redovi- FINANSIELLA MÅL MÅTT Verksamheternas nettokostnad uppgår till högst 100 % av kommunens inkomster under planperioden 2014–2015 och 99 % för perioden 2016–2017 – i form av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamheterna har stor handlingsfrihet i uppgiften att uppfylla sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att bidra till ett samlat ekonomiskt överskott. Avvikelser hanteras och åtgärdas i syfte att uppnå. Amortering sker årligen under planperioden med minst 2 % av de långfristiga lånen Kostnader i relation till intäkter (< 100 %) 106,3 % > 0 mkr –26,6 > 2 % (6,7 mkr) >2 % Ej mätt Avsättningar görs med 5 mkr per år under perioden 2016–2017 för att säkerställa framtida pensionsutbetalningar Lån och borgensåtaganden ska inte överstiga 95 % av Kommuninvest satta limit per invånare under planperioden 2014–2017. Investeringsvolymen för skattefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar ska inte överstiga kommunens årliga avskrivningar. Finansiell handlingsfrihet är säkerställd genom en god likviditet. Betalningsberedskapen ska vara hög och inte understiga 80 % kassalikviditet under planperioden. Soliditeten ska inte understiga 40 % under planperioden 2014–2017 (Eget kapital/Tillgångar) Kommunalskatten ska inte överstiga genomsnittet i Dalarna under planperioden 2014–2017 MÅLUPPFYLLELSE < 95 % (128,25 tkr/inv 2014) 84 % (113,5 tkr/inv) < kommunens avskrivning 2014, (28,5 mkr) Enligt plan 41,4 mkr Kassalikviditet > 80 % 65 % > 40 % 36,1 % < 22,66 kr (år 2014) 22,54 kr Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Kommunstyrelsens ordförande kommenterar utfallet av de finansiella målen: Det politiska arbetet måste, i tät samverkan med kommunens förvaltning, intensifieras för att få fram strategier på både kort och lång sikt för att balansera mellan önskad verksamhet och ekonomi. Vi förtroendevalda måste vara beredda på ännu svårare prioriteringar än vad vi hittills varit vana vid. De kommande 10 åren kommer att ställa mycket höga krav på god hushållning med resurser, organisatoriskt, personellt och ekonomiskt. 26 Förvaltningsberättelse Nettokostnad som andel av skatt och generella statsbidrag % 107 106 105 104 103 102 101 100 99 98 97 96 95 Källa: kolada ca 106,3* ca 103,8 100,4 95,6 95,4 20102011 20122013 2014 Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Dalarnas län Riket * i samtliga diagram med jämförelse med riket och kommungrupper är 2014 års siffra för Malung-Sälens kommun hämtad från egen beräkning. Befolkningsutveckling Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget/avgiften för det kommande året. Den sista december 2014 hade kommunen 9 969 invånare, vilket är en minskning med 92 invånare jämfört med föregående år. Över flera decennier har befolkningsmängden minskat men under perioden 2007–2009 avtog minskningstakten något. Ett fåtal år har befolkningsmängden även ökat litet. De senaste tre åren har dock minskningstakten ökat och befolkningen har minskat med cirka 98 personer per år. Totalt flyttade 415 personer in i kommunen förra året, medan 474 flyttade ut. Flyttnettot var alltså negativt med 59 personer. Även födelsenettot blev negativt med totalt 34 personer, 79 föddes och 113 dog. Befolkningsutveckling – invånarantal 31 december 2014 tillräckligt skatteunderlag och arbetskraft för framtida verksamhetsutövning. Framtidsutsikterna är ändå relativt goda. Stora satsningar görs inom näringslivet och framför allt inom turistnäringen, där bland annat en internationell flygplats planeras öppna inom en snar framtid i Sälenområdet. Satsningen i Sälen är bland annat att kunna erbjuda ett större produktutbud över hela året. Det innebär att antalet arbetstillfällen ökar och på sikt bör även befolkningen öka i Sälenområdet. Finansiell bedömning För att ytterligare kunna bedöma kommunens finansiella förutsättningar i ett vidare perspektiv än de, på sidan 25, beskrivna finansiella målen används den så kallade RK modellen. Modellen bygger på fyra viktiga grundstenar: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Även koncernen kommer att i slutet av detta kapitel att kommenteras utifrån denna modell. Modell för finansiell analys RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? RESULTAT KAPACITET RISK KONTROLL 10 500 10 400 Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? 10 300 10 200 Vilken kontoll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? 9 969 10 061 10 178 10 262 10 000 10 356 10 100 20102011 201220132014 Befolkningsutvecklingen leder till att skatteintäkterna inte ökar lika mycket som för resten av Sverige vilket på sikt ger en negativ påverkan på kommunen, eftersom ökade skatteintäkter ska täcka upp för höjda priser och löneutvecklingen i kommunen. Förmågan att attrahera och behålla framförallt yngre befolkning är viktig, för att kommunen ska kunna ha Målsättningen är att utifrån dessa perspektiv identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Årets resultat Kommunen redovisar ett negativt resultat på cirka 32,7 mkr inklusive markenheten, vilket är en klar försämring med cirka 32,7 mkr mot föregående år samt 35,7 mkr mot budget 2014. Resultatet visar på en förbättring gentemot prognosen vid delårsrapporten med cirka 5,2 mkr om man räknar bort uppbokningen av sluttäckningen av Malungs deponi på 15 mkr. Kommunens verksamheter redovisar ett underskott på cirka 26,6 mkr exklusive markenheten. Det stora underskottet finns främst inom socialnämnden (–16,7 mkr), där individ- och familjeomsorgen redovisar ett underskott på 15,7 mkr. Det är fortfarande många och dyra placeringar inom individ- och familjeomsorgen. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett litet underskott på 0,7 mkr och som beror på en anslutningsavgift för fjärrvärme på 1,5 mkr vilket är en engångskostnad. Service- och teknik redovisar även i år ett stort underskott på cirka 5,7 mkr, vilket beror på att inga uppdrag har tagits bort i förhållande till den oförändrade budget som erhållits de senaste åren. Finansförvaltningen med skatteintäkter och generella statsbidrag tillsammans redovisar ett litet överskott på 1,7 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag ger ett överskott på cirka 1,8 mkr och finansförvaltningen ett litet underskott på cirka 0,1 mkr. En större jämförelsestörande post som påverkat resultatet negativt är en uppbokning på 15 mkr för sluttäckning av Malungs deponi. En bedömning har tvingats göra på grund av integrationsproblem mellan kommunens fakturahanteringssystem och ekonomisystemet. Det har skapat problem gällande periodiseringar mellan åren vilket utmynnat att en differens har uppkommit i balansen och leverantörsskulden med cirka 7 mkr. Bedömningen är att kostnaderna och resultatet ligger rätt trots differensen. Bedömningen är baserad utifrån att cirka 5 mkr av de 7 mkr har stämts av och ligger rätt. Även resultatet följer den prognos som varit under hela året. Kostnadsnivån för perioderna nov–dec 2014 samt jan–feb 2015 ligger i samma nivå som tidigare år och därmed finns inga större avvikelser som kan peka på att kostnaderna ligger fel periodiserade. Balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de kommande tre budgetåren. Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster och andra extraordinära poster som inte utgör del av den löpande 27 Förvaltningsberättelse Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter Balanskravsutredning tkr Årets resultat enligt resultaträkning 20142013 –32 738 –78 ”Justering av jämförelsestörande poster:” Markenheter – försäljning av tomter % 7 4 –4 554 Realisationsvinster –279 –27 2 Ändrad RIPS-ränta 0 502 1 –38 059 –4 157 Aktieägartillskott Ärnäshedens fastighets AB 3 2,01 0 2,66 0 –0,37 Nettokostnadsutveckling Skatte- och statsbidragsökning 400 Sluttäckning av Malungs deponi 15 000 0 –23 059 –3 757 Medel till resultatujämningsreserven 0 0 Medel från resultatujämningsreserven 0 3 757 –23 059 0 60 000 Balanskravsunderskott från tidigare år 0 0 56 000 Summa 00 54 000 Balanskravsresultat att reglera –23 059 0 1,35 20102011 20122013 2014 Resultat synnerliga skäl Årets balansresultat 2,48 1,68 1,11 –1 Synnerliga skäl 5,57 5 –5 042 Justerat resultat enligt balanskravet 6,42 5,88 6 Nettokostnadsutveckling per invånare Källa: kolada kr ca 59 600 58 000 52 000 56 191 55 450 52 800 52 122 50 000 48 000 46 000 verksamheten avräknas mot balanskravet. För året uppgår dessa enligt Malung-Sälens kommun till 279 tkr för realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgång. Markenhetens realisationsvinst på försäljning av exploateringstomter ska även avräknas och årets realisationsvinst av försäljningen uppgick till 5 042 tkr. Beslut om synnerliga skäl bör göras för uppbokningen av sluttäckning av Malungs deponi på 15 mkr, vilket innebär att kommunens resultat efter synnerliga skäl blir ett underskott på 23 059 tkr och som ska återställas inom tre år. Riksdagen tog beslut under 2012 att kommunerna ska ha möjlighet från och med bokslut 2013 att inrätta en resultatutjämningsreserv (RUR) för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Det blev även möjligt att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010. För Malung-Sälens kommun innebar det att kommunen kunde reservera 9 674 tkr från 2011 års goda resultat vilket också beslutades av kommunfullmäktige i nov 2013. Då det justerade resultatet 2013 efter synnerliga skäl och avsättning till pensionsreserv var negativt med 3 757 tkr hade kommunfullmäktige möjligheten att besluta om att disponera 3 757 tkr av de 9 674 tkr som fanns i reserven. Vid disponering av reserven återställdes det egna kapitalet enligt balanskravet. Kvar av reserven efter disponering är 5 917 tkr för 2014 och kommande år. Enligt de lokala riktlinjerna för resultatutjämningsreserven (RUR) får reserven endast disponeras om det råder lågkonjunktur. Det beräknas genom att jämföra kommunens skatteutveckling för året med rikets genomsnittliga utveckling de senaste 10 åren. Kommunens utveckling har varit 3,6 procent medan rikets snitt är 3,1, vilket innebär att kommunen inte kan disponera några medel från resultatutjämningsreserven för 2014. Tabellen ovan visar balanskravsutredningen för 2014 enligt balanskravet och vilka jämförelseposter som räknats bort. Nettokostnadsutveckling Utvecklingen av intäkter och kostnader En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2014 ökade nettokostnaderna för den löpande verksamheten med 5,6 procent medan skatteintäkter och statsbidrag minskade med –0,37 procent. Nettokost- 44 000 42 000 20102011 20122013 2014 Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Dalarnas län Riket Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvestering % 120 Källa: kolada 100 100 80 60 40 68,8 64,2 40,7 44,3 20 9,1 0 20102011 20122013 2014 Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Dalarnas län Riket nadsutvecklingen har de senaste åren ökat betydligt kraftigare än skatteintäkterna och statsbidragen på grund av bland annat kommunens negativa befolkningsutveckling, demografiutveckling samt medborgarnas krav. Under de senaste tre åren har nettokostnaderna ökat med hela 14,8 procent medan 28 Förvaltningsberättelse skatteintäkter och statsbidrag endast ökat med 3,5 procent vilket är en kraftig negativ utveckling och ohållbar för framtiden. Kommunen står inför en stor utmaning att anpassa sina verksamhetskostnader efter de årliga medel som kommunen förfogar över, för att nå en ekonomi i balans. kostnadsnivå för kommunen. Under 2014 utmynnade uppdragslistan i att kommunstyrelsen beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en kommunplan 2025 där förvaltningen ska peka ut strategiska vägval som ger en grund för långsiktigt hållbar utveckling för kommunen. Nettokostnad per invånare Investeringsredovisning Ett mått som ofta används i kommunala jämförelser är nettokostnad per invånare för hela verksamheten. I diagrammet, på sidan 27, syns nettokostnadsutvecklingen i kronor per invånare för Malung-Sälens kommun. Under senare år har nettokostnaderna per invånare årligen stigit vilket även gäller för 2014. Nettokostnaden per invånare har ökat med cirka 4,1 tkr till cirka 59,6 tkr. Den stora ökningen beror bland annat på uppbokningen av sluttäckningen av Malungs deponi på 15 mkr. Ett uppdrag under 2012 gavs till kommun chefens ledningsgrupp att se över kommunens strukturella kostnader, som idag ligger betydligt högre än jämförbara kommungrupper. Syftet med översynen är att verksamheterna måste effektiviseras och komma ner till den kostnadsnivå som kommunen långsiktig kan bära. Detta krävs för att inte fortsätta redovisa underskott i framtiden. Under 2013 ledde översynen till att kommunstyrelsen beslutade om en uppdragslista med 43 olika uppdrag till verksamheterna. Uppdragen ligger till grund för möjliga effektiviseringar och besparingar för att nå ner till en rimlig Skattefinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Det generella målet och i enlighet med god ekonomisk hushållning är att nå 100 procent varje år, vilket innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar. Det innebär i sin tur att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Avskrivningsmedlen bidrar tillsammans med årets resultat till att skapa ett utrymme för investeringar. Relationen mellan denna summa och de faktiska nettoinvesteringarna ger en indikation på om investeringsvolymen leder till påfrestningar på skuldsättningen eller likviditeten. Malung-Sälens kommun självfinansieringsgrad för nettoinvesteringarna blev negativ (–8,7%) på grund av det stora negativa resultatet och fortfarande relativ hög investeringsnivå (41,4 mkr) jämfört med årets avskrivningar (29 mkr). Det innebär att all investering blev finansierad med lånade medel. Avgiftsfinansierade investeringar uppgick till 6,5 mkr och de skattefinansierade investeringarna till strax under 35 mkr som är enligt planen men som avviker från det finansiella målet att investeringsnivån inte ska överstiga årets avskrivningar. Största utgiftsposten är om- och tillbyggnad av lokaler för grund- och förskolor. Ombyggnaden av Rosengrensfastigheten är för att kunna fortsätta bedriva riksidrotts gymnasiet ALP i kommunen, där antalet platser nu har utökats. Under året har även det nya industrihuset 5 färdigställts där Normark nu hyr och bedriver sin verksamhet. Prognossäkerhet Kommunens prognoser har tidigare år haft liknande mönster där en viss försiktighet funnits i början av året. Prognosutvecklingen 2014 har varit mer jämn och ganska oförändrad från tertialen till bokslutet, med ett underskott på cirka 25 mkr för verksamheterna. Den lilla förbättringen på cirka 2 mkr mellan prognosen i tertialen och bokslutet 2014 beror till största delen på att barn- och utbildningsnämnden fick ett bättre resultat gällande gymnasiets interkommunala ersättningar. Bedömningen är att prognossäkerheten har varit bra och förbättrats jämfört med tidigare år. En bättre kontroll och medvetenhet finns även i verksamheterna men kan utvecklas och stärkas ytterligare. Största investeringarna under 2014 InvesteringBelopp Om- och tillbyggnad skidgymnasiet 8,3 mkr Färdigställande av nytt industrihus i Malung 6,1 mkr Om- och tillbyggnad Sälens skola 6,0 mkr Om- och tillbyggnad Ekorren 4,7 mkr Nya räddningsfordon – räddningstjänsten 4,2 mkr Ny flispanna – Bompabacken 3,1 mkr Kulvert fjärrvärme till MSG 2,4 mkr Ombyggnation Gator och vägar 1,8 mkr Utbyte gatubelysning 0,9 mkr E-handel/Inköpssystem 0,6 mkr Renovering Malungs ishall 0,6 mkr 29 Ökad prognossäkerhet är ett ständigt utvecklingsarbete, Under de senaste åren har ett arbete pågått med att utveckla gemensamma uppföljningsmallar, analys verktyg samt rutiner och arbetssätt för verksamhetsekonomernas stöd ut till verksamheterna. 2014 har samtliga nämnder arbetat med samma uppföljningsmallar och analysverktyg. Även arbetet med att öka kraven på verksamheterna/nämnderna att utveckla och förbättra åtgärdsplanerna vid prognosavvikelser har fortgått. Åtgärdsplanerna har blivit bättre men kan fortfarande utvecklas. Prognosavvikelse jämfört med budgeten VERKSAMHETERNAS BUDGET 2014 Tertialrapport Delårs Bokslut PROGNOSSÄKERHET (tkr) (jan–april) rapport2014 (jan–aug) Kommunstyrelsens verksamheter* 103 342 111 802 110 352 110 572 Barn och utbildningsnämnd 218 163 219 506 220 263 218 868 Socialnämnd 209 380 225 380 226 380 226 101 Kulturnämnd 8 615 8 615 8 615 8 491 Miljönämnd 2 141 1 987 1 787 1 240 Byggnadsnämnd 3 457 3 326 3 557 3 227 Räddningsnämnd 13 931 13 709 13 931 13 854 906 1 150 1 143 1 199 559 935 585 475 586 028 583 552 Överförmyndarnämnd Summa verksamheterna: * Uppbokningen av sluttäckning av deponi på 15 000 tkr har exkluderats som en jämförelsestörande post för en bättre jämförelse. Kapacitet Kommunalskatt Kommunen höjde skatten år 2010 med 50 öre, från 21,81 kr till 22,31 kr. Ett av kommunens finansiella mål är att kommunalskatten ska vara oförändrad under planperioden 2010–2014. Under år 2013 beslutades att hemsjukvården skulle flyttas från landstinget till kommunal regi från och med den 1 januari 2013, vilket reglerades med en skatteväxling på 23 öre till 22,54 kr. Ingen skattehöjning gjordes under 2014 och skattesatsen i Malung-Sälens kommun ligger något under snittet både för Dalarnas län (12 öre) samt Skattesats kr Källa: kolada 22,80 22,72 22,66 22,54 22,60 22,40 22,20 22,31 22,31 22,31 22,00 21,80 21,60 21,40 21,81 21,45 21,59 200920102011201220132014 Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Dalarnas län Riket för kommungruppen ”Turism- och besöksnäringskommuner” (18 öre) men betydligt högre än snittet för riket (95 öre). Eget kapital Det egna kapitalet minskade kraftigt från 323,1 mkr till ca 290,3 mkr under 2014 för den kommunala förvaltningen. Eget kapital motsvarar cirka 29,1 tkr per invånare. Långfristiga skulder Långfristiga skulder har minskat något med cirka 9,4 mkr från 335,5 mkr till cirka 326 mkr, vilket betyder att långfristiga skulder per invånare har minskat något från 33,3 tkr per invånare till 32,7 tkr. Det beror på att kommunen inte gjort någon nyupplåning men amorterat under året. Kostnaderna för lånen ligger fortfarande på en relativt låg nivå på grund av att räntorna är fortfarande rekordlåga. Räntehöjningar som många har spått de senaste åren uteblev även för 2014. Kommunen har under de senaste åren i enlighet med den beslutade finanspolicyn strategiskt bundit sina nyupplåningar för att få merparten av lånen bundna. Tidigare var merparten av lånen rörliga vilket varit bra kostnadsmässigt, men samtidigt inte bra på sikt. Framtida lån kommer att fortsätta att bindas till längre löptider. Låneskulden kommer troligtvis att fortsätta att öka lite de närmsta åren. Det beror främst på investeringsbehovet inom fastighetsverksamheten men även för att kunna göra andra strategiska förändringar för att anpassa kommunens verksamheter för att nå en ekonomi i balans. Det är investeringsvolymen som bestämmer hur mycket lån som kommer att upptas under året. Kommunen har en betydligt högre skuld per invånare än jämförbara kommuner. Anledning är att kommunen har en mycket stor verksamhet för vatten och avlopp samt renhållning i relation till invånarantalet. Kommunen har en revers mot VA-bolaget på ca 133 mkr, vilket är cirka 13,3 tkr i skuld per invånare. Om man tar hänsyn till reversen ligger kommunen ungefär som turist- och besöksnäringskommunerna med en skuld på cirka 20 tkr per invånare. Soliditet Soliditeten beskriver kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och vilken beredskap som finns för eventuella framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Den anger i vil- 30 Förvaltningsberättelse ken grad som kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital. Förändringarna i detta finansiella mått är därmed beroende av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar samt det ekonomiska resultatet. En jämn och hög soliditet verkar stabiliserande i ekonomin och ger förutsättningar för låga finansieringskostnader. Soliditeten i Malung-Sälens kommun har minskat från 38,4 procent till cirka 36,1 procent, vilket främst beror på det stora negativa resultatet. Kommunfullmäktige beslutade i september 2013 om nya finansiella mål för 2014 och framåt, där målet för soliditeten justerades till att inte understiga 40 procent vilket inte kommer att kunna infrias utifrån det ekonomiska läget med befolkningsutveckling samt det stora investeringsbehovet. Kommunen har ett stort skogsinnehav på cirka 15 000 ha till ett värde på cirka 240 mkr som inte är upptaget i balansräkningen. Skulle värdet av skogsinnehavet räknas med i balansräkningen blir soliditeten betydligt bättre och hamna på cirka 51 procent lika som genomsnittet i landet. Risk Kassalikviditet Ett mått som mäter kommunens kortfristiga betalningsförmåga är kassalikviditeten, där det generella målet är att ligga på minst 100 procent. Kommunfullmäktige har fastställt i de finansiella målen att kassalikviditeten inte ska understiga 80 procent. Kommunens kassalikviditet uppgick vid utgången av 2014 till cirka 65 procent, vilket är en klar försämring jämfört med föregående år, då nivån var 94 procent. Den markanta försämringen beror på det stora negativa resultatet, högre investeringskost- nader än avskrivningarna samt att ingen nyupplåning har gjorts under året. Försämringen innebär att en nyupplåning behövs under 2015 för att återfå en rimlig kassalikviditet för framtiden. Det kommer att förbättra det finansiella målet att stärka likviditeten men då på bekostnad av en sämre soliditet. Borgensåtagande, mkr 2014 2013 Malungshem AB 264,1 265,3 Malungs Elverk AB 1,4 10,7 Sälen Centrum HB 34,9 19,2 ”Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB” 80,0 80,0 Övriga 39,338,1 Totalt 419,7413,3 Lån och genomsnittsräntan Den lilla ökning av borgensåtagande som skett mellan 2013 och 2014 beror på att kommunen beviljade en ökning av borgen för bolaget Sälen Centrum HB med 21 mkr under 2013 för en ombyggnad av vårdcentralen i centrumhuset i Sälen men den utnyttjades inte förrän 2014. Malungs Elverk har minskat på sin kredit där kommunen har borgat. Planen är att avyttra krediten helt till 2015. Kommunens genomsnittsränta var 2,5 procent för 2014. Genomsnittsräntan har de senaste åren sjunkit lite i och med finansvärldens utveckling, där styrräntor har sänkts och legat på en rekordlåg nivå, vilket har varit ekonomiskt gynnsamt. Den största delen av lånestocken har tidigare varit obunden men under de senaste åren har de nya lånen bundits på längre sikt för att säkra en stabilare ränteutveckling. Enligt finanspolicyn ska kommunen ha minst 50 procent av lånestocken bunden. Vid årets slut var cirka 54 procent av lånestocken bunden och även framtida lån kan komma att bindas på längre sikt för att hålla över 50 procent. Kommunen har sammanlagt 18 olika lån till ett belopp på cirka 330 mkr, där 11 lån är rörliga och 7 är bundna. 2015 förfaller ett lån på 20 mkr och 2016 ett lån på 11 mkr. En ny lag infördes under 2011. Den innebär att kommunerna ska ta ut en borgensavgift av sina kommunala bolag vid ställd borgen. Malung-Sälens kommun har inväntat ett flertal större utredningar under de senaste åren innan man i september 2013 beslutade i kommunfullmäktige om en generell borgensavgift på 0,20 procent av utnyttjad borgen. Under året har kommunen fått in cirka 810 tkr i borgenavgift. Soliditet Kassalikviditet Källa: kolada Källa: kolada % 35 000 33 335 32 695 30 000 47 45 22 631 43 20 000 120 100 46,7 43,8 60 10 000 Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Dalarnas län Riket 77,4 64,5 40 38,4 36,1 35 20102011 20122013 2014 80,3 58,7 39 37 94,1 80 46,1 41 15 000 Källa: kolada % 51 49 26 637 22 346 Den lagstadgade blandmodellen för redovisning av pensionsförpliktelser innebär att pensioner intjänade före 1998 inte redovisas som skuld i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse. Under året sänktes inte RIPS-räntan igen som föregående år, vilket innebär att skulden inte ökar i samma omfattning som föregående år. Totalt har pensionsåtagandet minskat med cirka 11 mkr. Borgensåtagande Långfristiga skulder (kr/inv) kr 25 000 Pensionsåtagande 20102011 20122013 2014 Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Dalarnas län Riket 20 20102011 20122013 2014 Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Dalarnas län Riket 31 Förvaltningsberättelse Pensionsåtagande, mkr 2014 Pensioner vilka redovisas som avsättning ** 5,4 6,3 Pensioner vilka redovisas som kortfristiga skulder 15,3 14,5 Pensioner inom linjen, intjänade före 1998* Nämndernas skattning av utfallet för arbetet med internkontroll 2014 2013 Svag ”Tillfredställande” Mycket god Kommunstyrelsen• • • Service- och teknikförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden 220,2 God 230,9 Socialnämnden • Totalt240,9 251,7 Kulturnämnden• Avser pensionsåtagande exklusive löneskatt *”Pensioner inom linjen, intjänade före 1998” är med i balansräkningen. **Från år 2010 har uppbokning av pensioner till politiker beräknats. Politiker har tidigare inte beräknats. Under 2011 kunde kommunen enligt de finansiella målen avsätta 6 mkr för pensioner tack vare det goda resultatet på 22 mkr. Någon avsättning för 2012 och 2013 gjordes inte. För 2014 kommer ingen avsättning heller att kunna göras på grund av det negativa resultatet. Det innebär att kommunfullmäktiges mål om en pensionsavsättning på 20 mkr för planperioden (mandatperioden) 2011–2014 inte uppnås. Leasingåtagande Överlag löper leasingavtalen över en period om tre år och klassificeras som operationella leasingavtal. I huvudsak omfattar kategorin fordon, inventarier, kopieringsmaskiner och telefonväxel. Avtalade framtida operationella leasingavgifter ligger på cirka 10 mkr per år, vilket är en markant ökning från tidigare år. Ökningen beror bland annat på att fler äldre ägda bilar byts ut mot leasingbilar. Även gymnasiets och grundskolans nya strategi ”ett till ett” startades i början av året, där datasalar togs bort och istället ersattes med en egen dator (laptop) per elev. Avtal har tecknats om att leasa datorerna under en tre årsperiod. Kommunen har ett leasingavtal som klassificerats som finansiellt från och med år 2008. Ett finansiellt leasingavtal innebär att kommunen tagit på sig samma finansiella och värdemässiga ansvar som om anläggningen köpts. Avtalet avseende Malungs vårdhem är tecknat år 2003 och under år 2008 ändrades redovisningsprincipen för avtalet. Innevarande års resultat har belastats med 1 161 tkr (1 327 tkr år 2013) i kostnader, utöver amortering av skuld för det finansiella leasingavtalet. • Byggnadsnämnden Miljönämnden• Räddningsnämnden• Överförmyndarnämnden Minimilease- 2016– avgifter, tkr 2015 2020 Malungs vårdhem 2021– 1 715 9 803 28 671 Avser avtalade finansiella minimileaseavgifter Kontroll Internkontroll Den interna kontrollen med risk- och väsentlighetsanalyser ska utgöra en del i kommunens ledningssystem för styrning och uppföljning av verksamheten. Syftet är att förebygga och säkerställa att ambitionen om en god hushållning av kommunens resurser upprätthålls. Det innebär att såväl verksamhetens ändamålsenlighet och kvalitet som kostnadseffektivitet följs upp. I Malung-Sälens kommun sker interna kontroller löpande i nämnderna. Målet var att samtliga nämnder inför 2014 skulle ha beslutat om en egen internkontrollplan, där återrapportering ska ske minst en gång per år. Detta är ett utvecklingsområde och en revidering av internkontrollreglementet har skett i början av året. En kompletterande anvisning för nämndernas arbete med risk- och väsentlighetsanalys, mallar för internkontrollplan och kontrollrapporter har tagits fram. Ovan redovisas nämndernas självskattning av deras arbete med intern kontrollen. Till årets uppföljning har Serviceoch Teknikförvaltningen brutits ut från kommunstyrelsen för att redovisa sin egen på grund av förvaltningens storlek. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser: Även oförutsedda händelser kan ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en ekonomi i kommunen som har beredskap på såväl kort som lång sikt. Framtid Den negativa befolkningsutvecklingen under de senaste åren sätter än tydligare krav på kommunens förmåga att anpassa verksamheten till rådande ekonomiska situation. År 2014 var det endast 10 kommuner i Sverige som procentuellt minskade befolkningen mer än Malung-Sälens kommun. Det förändringsarbete som inleddes under KÄNSLIGHETSANALYS Händelse • Förändring +/– tkr • 10 öres förändring av kommunalskatten • Förändrat invånarantal med 100 • Löneförändring med 1 procent inkl PO • Förändrad upplåning med 10 mkr • 10 heltidstjänster 1 800 tkr 4 950 tkr 4 300 tkr 250 tkr 4 350 tkr 32 Förvaltningsberättelse Förvaltningen har ett uppdrag att ta fram en kommunplan 2025 för att få en mer långsiktig strategi för kommunen. 2012 avseende kommunens strukturella överkostnader (strukturkostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera) har under 2014 utmynnat i en omfattande uppdragslista. Uppdragslistan tar sikte på en ekonomi i balans senast år 2016. Under hösten gavs även förvaltningen ett uppdrag att ta fram en kommunplan 2025 till hösten 2015 för att få fram en mer långsiktig strategi för kommunen. För att Malung-Sälens kommun ska ha en god ekonomi krävs bra uppföljning och hushållning med befintliga resurser. Kommunens medarbetare är centrala för att hitta vägar för att tillgodose kommuninvånarnas behov av service under ekonomisk kontroll. Ett centralt projekt för att systematisera förbättringsarbetet pågår. Tillgången på framtida arbetskraft är en annan utmaning för kommunen. Det påbörjade arbetet med utveckling av medarbetarskap och kompetensförsörjning blir viktiga för att Malung-Sälens kommun ska kunna rekrytera nya medarbetare i tillräcklig omfattning med tanke på de stora pensionsavgångar som väntar. Arbetet med att utveckla styrning och uppföljning behöver fortsätta i syfte att ha mer fokus på resultat ur ett medborgarperspektiv. Uppdragen att utarbeta servicedeklarationer, att systematisera synpunktshantering och medborgardialog minskar gapet mellan invånarnas förväntningar och den service som levereras. För Malung-Sälens kommun handlar framtiden om att säkerställa en robust finansiering av den gemensamma välfärden, att driva på ett hållbart och attraktivt samhällsbyggande som bidrar till utveckling och tillväxt samt om att mobilisera resurser för att möjliggöra livskraft och framtidstro utifrån en ständigt föränderlig omvärld. Finansiell analys koncernen Koncernen visar ett negativt resultat på 16,3 mkr, vilket är en försämring mot föregående år med cirka 35 mkr. Den stora resultat förändringen beror till största delen på kommunens stora underskott på nästan 33 mkr jämfört med 2013 som endast var ett litet underskott på 0,1 mkr. Malungs Elverk AB fortsätter att ge stora positiva resultat (22,1 mkr). Övriga bolag redovisar ett litet positivt resultat, förutom Ärnäshedens Fastighets AB och Gustols AB, som redovisar ett mindre negativt resultat på 0,1 mkr. Koncernen har tidigare gjort ett överskott på cirka 73,2 mkr för de fem senaste åren mellan 2014–2010, vilket visar på en finansiell styrka. Resultat per koncernenhet, mkr Koncernresultat de senaste fem åren Malung-Sälens kommun Mkr 20132012 –0,1 –18,4 1,3 30 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 0,6 0,0 0,0 20 Malung Sälen Turism AB 0,1 0,4 0,1 10 Gustols AB –0,1 0,0 –0,1 Ärnäshedens Fastighets AB –0,1 –0,2 – Elimineringar –6,6 –7,313,3 –16,3 18,621,2 –20 –16,3 –10 18,7 2,6 21,2 25,0 0,5 12,7 23,2 Malungshem AB 37,0 22,0 40 0 Malungs Elverk AB 2014 –32,7 20102011 201220132014 Koncernresultat 33 Förvaltningsberättelse Kapacitet Soliditet Egna kapitalet % För koncernen minskade det egna kapitalet totalt i och med årets resultat med 16,3 mkr till 545,6 mkr. 42 41 40,3 40,2 39,8 40 39 Eget kapital per koncernenhet, mkr 38 2014 20132012 37 Malung-Sälens kommun, förvaltningen 290,3 323,0 323,1 36 Malungs Elverk AB 255,0 239,5 223,3 35 Malungshem AB 30,2 29,7 27,2 34 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 10,5 3,0 3,0 Malung Sälen Turism AB 0,9 0,8 0,4 Gustols AB 0,1 0,2 0,2 1,0 0,0 Ärnäshedens fastighets AB 0,9 Elimineringar –42,3 –35,3–33,9 Summa 545,6 561,9543,3 36,3 35,4 20102011 20122013 2014 Kassalikviditet % 120 115,0 104,1 100 96,5 Soliditet För koncernen har soliditeten sjunkit något från 36,3 procent till 35,4 procent vilket beror främst på koncernens negativa resultat för skulderna minskade något, cirka 6 mkr jämfört med 2013 och det är de kortfristiga som sjunkit medan de långfristiga är oförändrad. Trenden pekar på att soliditeten troligtvis kommer att sjunka ytterligare de kommande åren, bland annat på grund av de stora investeringsbehoven som finns och därmed ökande lån. Även kommunens ekonomiska läge kommer att innebära svårigheter att göra positiva resultat. Det är endast Malungs Elverk AB som fortfarande ger mycket höga positiva resultat. Risk För koncernen har kassalikviditeten försämrats under året från 115 procent till 96,5 procent, vilket är strax under det generella målet om minst 100 procent i kassalikviditet. Minskningen beror främst på att kommunenen inte gjorde någon nyupplåning under året trots att investeringsnivån låg cirka 12 mkr mer än avskrivningarna. Även kommunens stora underskott påverkar likviditeten negativt. Lågfristiga skulder För koncernen ligger de långfristiga skulderna näst in till oförändrat en minskning med endast 0,4mkr, från 695,6 mkr till 695,2 mkr. Kommunen minskade sin långfristigaskuld med ca 10 mkr, Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB ökade med ca 4,5 mkr. Malungshem AB har under året ökat sina långfristiga skulder med ca 6 mkr. I framtiden kan de långfristiga skulderna komma att öka, främst på grund av stora investeringsbehov för både bolagen och kommunen, inte minst för Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB som troligtvis har stora investeringsbehov i Sälen-området. Även Malunghem har ett stort investeringsbehov på grund av eftersatt underhåll. Kommunfullmäktige fastställde nya finansiella mål för perioden 2014–2017 där ett av målen är att investeringskostnaderna inte ska överstiga kommunens avskrivningar per år och därmed inte behöva öka på låneskulden. Borgensåtagande Den ökning av borgensåtagande som skett mellan 2013 och 2014 beror främst på att kommunen beviljade en ökning av borgen för bolaget Sälen Centrum HB med 21 mkr. En ny lag infördes under 2011. Den innebär att kommunerna ska ta ut en borgensavgift av sina kommunala bolag vid ställd borgen. Malung-Sälens kommun har inväntat ett flertal större utredningar under de senaste åren innan kommunfullmäktige i september 2013 beslutade om en generell borgensavgift på 0,20 procent av utnyttjad borgen. Borgensavgiften gäller från och med 2014 vilket innebär en ökad kostnad för de bolag där kommunen har borgat för upptagna lån. Malungshem AB som har störst lån, får en borgensavgift på ca 530 tkr per år. Totalt inom koncernen blev borgensavgiften cirka 750 tkr för år 2014. 76,3 80 68,9 60 40 20102011 20122013 2014 Långfristiga skulder Mkr 800 696 507 600 506 695 589 400 200 0 20102011 20122013 2014 Borgensåtagande, mkr 20142013 Malungshem AB 264,1 265,3 Malungs Elverk AB 1,4 10,7 Sälen Centrum HB 34,9 19,2 i Malung-Sälen AB 80,0 80,0 Övriga 39,338,1 Vatten & Avfall Totalt 419,7413,3 34 Förvaltningsberättelse Kontroll Foto: Malung-Sälens kommun I koncernen sker interna kontroller löpande i bolagen. Målet var att samtliga koncernbolag under 2014 ska besluta om en egen internkontrollplan, där återrapportering ska ske minst en gång per år enligt ägarpolicyn. Detta är ett utvecklingsområde och under 2014 förväntas alla bolag ha beslutat om en internkontrollplan. Revidering av internkontrollreglemente gjordes under 2013. En kompletterande anvisning för bolagens arbete med risk- och väsentlighetsanalys, mallar för internkontrollplan och kontrollrapporter har tagits fram. Nedan redovisas bolagens självskattning av arbetet med internkontrollen. Bolagens skattning av utfallet för arbetet med internkontroll 2014 Svag ”Tillfredställande” Malungshem AB Malungs Elverk AB MalungSälen Turism AB ”Planeringen av en utbyggd flygplats och ett handelscentrum i Rörbäcksnäs kommer att ställa stora krav på kommunen och flera av bolagen.” Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB Ärnäshedens Fastighets AB God Mycket god • • • • • Framtiden Koncernbolagens stora utmaningar är planeringen av en utbyggd flygplats och ett handels centrum i Rörbäcksnäs ”Airport center” kommer att ställa stora krav på kommunen och flera av bolagen. Kommunen behöver arbeta med diverse olika planer, innan en utbyggnad kan påbörjas. Bolaget Vamas behöver planera och bygga ut sitt vatten och avloppsnät för att kunna förse Airport Center med deras behov av vatten och avlopp. Även Malungs Elverk behöver planera och bygga ut sitt elnät för att kunna leverera rätt kapacitet av el. Bostadsbolaget Malungshem AB brottas fortfarande med en hög vakansgrad av lägenheter, ett uppdämt underhållsbehov och troligtvis stora investeringsbehov i framtiden. Även höga bokförda värden för fastigheterna innebär stora nedskrivningar och därmed sämre resultat för framtiden. Bolaget Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB har förutom Airport Center andra stora utmaningar, där bolaget i framtiden kommer att överta ett flertal större privata VA-anläggningar, samt att verksamhetsområdet kommer att utökas. 35 Övergripande politisk verksamhet Supervalåret 2014 Uppdraget Den övergripande politiska verksamheten i Malung-Sälens kommun utgörs av: Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av övergripande och principiell natur bland annat kommunens övergripande mål, budget och storleken på kommunalskatten, samt väljer ledamöter i kommunens nämnder och styrelser. Kommunfullmäktiges revisorer granskar all verksamhet som bedrivs inom nämnderna, om denna bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. De ska även pröva om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse och utifrån denna beslutar sedan kommunfullmäktige om nämnderna kan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret. Valnämnden är en facknämnd som ska genomföra allmänna val och folkomröstningar. I valnämndens uppdrag ingår även frågor om likabehandling och demokrati. Valnämnden ska även genomföra de folkomröstningar som riksdag eller kommunfullmäktige beslutar om. Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ och ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs, samt förbereder de ärenden som ska behandlas i fullmäktige. Kommunstyrelsen har, förutom det rent allmänna ansvaret, ansvar för gemensamma administrativa verksamheter, skog och mark samt service och teknik. Viktiga händelser Kommunfullmäktige fick under året information om bland annat projekt Faure, godstrafik på Västerdalsbanan, Attefallshus, uppföljning av kommunens klimat- och energiarbete, gymnasiesamverkan samt resultaten från Kommunens kvalitet i korthet. Kommunfullmäktige fattade under året beslut om ägardirektiv och bolagsordningar för de kommunala bolagen samt om allmänt reglemente och arbetsordning för nämnderna. Nya reglementen fastställdes gällande partistöd och den nya kultur- och fritidsnämnden. Under hösten togs beslut om omorganisation av Transtrands räddningskår. Direkt efter sommaren togs beslut om politisk organisation för kommande mandatperiod. Det nyvalda kommunfullmäktige började sin tjänstgöring under oktober 2014. Val till alla styrelser och nämnder samt övriga organ skedde under november och december. Beslut om avfallsföreskrifter samt beslut om bredbandsstrategi togs vid kommunfullmäktiges avslutande sammanträde i december. Då togs även beslut om verksamhetsplan och budget för perioden 2015–2018. Ungdoms- och demokratiberedningen har under året fortsatt arbetet med att stärka ungdomars delaktighet och inflytande i Malung-Sälens kommun. Ungdomsmentorerna har besökt kommunfullmäktige för att där berätta om sitt arbete och ges möjlighet att samtal med ledamöterna. I december genomfördes för första gången en demokratidag för ungdomar i Malung-Sälens kommun. Syftet var att skapa ett forum där ungdomar kan göra sina röster hörda och bidra till kommunens utveckling. Politiker och tjänstemän träffade ett 50-tal skolungdomar i åldern 12–18 år. Under dagen fokuserade diskussionerna på ett antal i förväg bestämda ämnen som diskuterats i klasserna. Det rörde frågor som ungdomars syn på skola, fritid, samhällsplanering, trafik men även bilden av Malung-Sälens kommun. Revisorerna har förutom granskningar av årsredovisning och delårsrapport genomfört särskilda granskningar av ”barn och unga med fokus på placeringar” samt ”kommunstyrelsens styrning, uppföljning och kontroll av de egna verksamheterna”. Besök i nämnder och styrelse har genomförts. Valnämnden har genomfört ”supervalåret” 2014. I maj ägde val till Europaparlamentet rum och i september de allmänna valen till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. Ett antal frågor som har bäring på det praktiska genomförandet av de båda valen har behandlats av nämnden. För första gången genomfördes en demokratidag för ungdomar. 36 Övergripande politisk verksamhet Kostnader, intäkter och netto (tkr) KOSTNADER INTÄKTER NETTO Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 30 883 27 192 28 357 Budget 2014 Diff mot budget 27 674 –683 930 1 283 1 686 1 350 336 29 953 25 909 26 671 26 324 –347 Kommunstyrelsens verksamhet 2014 har präglats av ett intensifierat arbete med att nå ökad följsamhet till de ekonomiska förutsättningarna för kommande planperiod. Planenliga dialoger med nämnderna har genomförts vid två tillfällen i syfte att åstadkomma samsyn inför budgetarbetet 2015 och framåt. Kommunstyrelsen beslutade under hösten 2014 att påbörja arbetet med Kommunplan 2025, ett strategidokument för planering av kommunal verksamhet på tio års sikt. Kommunstyrelsen lämnade även ett uppdrag till kommunchefen att se över förvaltningsorganisationen inför år 2016. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt har fullföljts bland annat genom återkommande redovisningar från nämnderna vid kommunstyrelsens sammanträden. Arbetet med färdigställande av ägardirektiv och bolagsordningar för de kommunala bolagen skedde under våren. Ekonomisk analys Revisionen och kommunfullmäktige redovisar ett positivt utfall för året på cirka 230 tkr. Valnämnden har ett litet underskott på 35 tkr. Kommunstyrelsen visar ett underskott på cirka 540 tkr. Underskottet hänförs till största del av ökad blockhyra och finansiering av socialnämndens verksamhetsutredning. Framtid Kommunfullmäktige har prioriterat ett antal åtgärder för år 2015. Åtgärderna har koppling till de övergripande inriktningsmålen för perioden. Kommunstyrelsen har ett samordnande ansvar för att åtgärderna verkställs. Kommunens finanser • Fortsatt minska de strukturella överkostnaderna i verksamheterna. • Minska bemanningen och begränsa vikarieförsörjningen • Fortsatt iaktta största restriktivitet med nyanställningar. Hållbar tillväxt • Fortsatt arbeta med Kommunplan 2025. • Fortsatt utveckla Näringslivskontorets verksamhet och näringslivssamverkan med beaktande av landsbygdsutveckling och möjligheterna i SITE-området.. • Säkerställa att miljö- och naturvårdsfrågorna naturligt finns med i hela planberedningsprocessen och att ”en dörr in” utvecklas. • Färdigställa en kommunal vindbruksplan. • Färdigställa en kommunal VA-plan. • Fortsatt arbeta med införande av källsortering i Sälenfjällen. • Utifrån kommunens bredbandsstrategi i bred samverkan arbeta för ökad bredbandskapacitet i Malung-Sälens kommun. • I bred samverkan med andra aktörer arbeta för godstransporter på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors. • Påbörja arbetet med att miljöcertifiera kommunens skogar. Kvalitet • Fortsatt arbeta med plan för kostorganisationen och implementering av kommunens måltidspolicy, med fokus på när-, lokalproducerade och ekologiska alternativ. • Se över möjligheten till egenproducerad pensionärsmat (”Sala- maten”. • Utifrån socialnämndens verksamhetsutredning arbeta fram planer och strategier för kommande behov i äldreomsorgen. Kompetens • Fortsatt arbeta strategiskt med personal-, rekryterings- och kompetensutvecklingsfrågor samt fortsatt utveckla introduktionen för nya medarbetare. • Fortsatt arbeta med moderniserade former för samverkan med de fackliga organisationerna. • Utreda utvidgat samarbete med andra kommuner, framför allt Vansbro, inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner. Demokrati • Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande, samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer. 37 Kommunstyrelseförvaltningen Uppdraget Kommunstyrelseförvaltningen omfattar kommunkansliet, personalavdelningen, kontoret för verksamhetsstöd, näringslivsenheten samt IT-enheten. Samtliga dessa enheter innehåller administrativa resurser såväl för strategiska frågor som för stöd och service internt och externt. Viktiga händelser Under 2014 har arbetet med ”supervalåret 2014” satt sin prägel på kommunkansliet. Arbetet med att färdigställa ett intranät har slutförts. Administrativt stöd har lämnats till arvodes- och organisationskommittén samt till ungdoms- och demokratiberedningen. Förvaltningen har haft en central roll i flera utvecklingsprojekt såsom införande av nytt ärendehanteringssystem, införande av e-handelssystem samt handlingsplan för ständiga förbättringar. Personalenheten har fortsatt att arbeta för att optimera verksamhetssystem kopplade till verksamheterna. Upphandling av pensionsadministration med försäkring har avslutats under året. En ny medarbetarenkät har genomförts under året. Rekryteringsprocessen har utvecklats. Kontoret för verksamhetsstöd har slutfört e-handelsprojektet under 2014. Återkommande utbildningsinsatser inom ekonomi- och upphandlingsområdena har genomförts. Omfattande insatser har gjorts, både internt och externt till lokala företag, för att bland annat informera om regelverket kring upphandling. Inom ekonomiområdet har ett arbete påbörjats för att införa komponentavskrivning. Kontoret driver övergripande kvalitetsarbete bland annat i form av stöd till kommunens kvalitetsråd. Näringslivsenheten har fortsatt att arbeta utifrån konceptet ”En dörr in” och en arbetsmodell för företagslots finns nu framtagen. Enheten har varit involverad i ett exportmognadsprojekt under år 2014. Uppdraget att stärka inflyttarservice har pågått och implementeras under 2015. IT-enheten har under året uppgraderat backupsystemet, satt upp två videokonferensrum samt fortsatt arbetet med att ansluta kommunala byggnader med fiber. Under 2014 har en mobiltäckningsmätning i hela kommunen genomförts. Ekonomisk analys Kommunstyrelseförvaltningen redovisar ett underskott på cirka 751 tkr. Kollektivtrafikkostnaderna blev 2014 drygt 1,9 mkr högre än budget för helåret. Under 2014 skulle upphandlingen av ett nytt kollektivtrafikavtal vara avslutad. Då upphandlingen överklagades och gjordes om, har 2014 varit ett år med stora svårigheter för kommunen att prognostisera kostnader. För närvarande pågår en dialog med trafikhuvudmannen för att skapa större tydlighet i hur kostnader fördelades under året som gick. Verksamheterna exklusive kollektivtrafiken redovisar ett överskott på cirka 1 174 tkr Kommunkansliet redovisar ett underskott på cirka 600 tkr. Underskottet beror till största del på kostnader för funktionen som valförrättare samt utvecklingskostnader för bland annat intranätet. Övriga verksamheter redovisar ett överskott vid årets slut. Redovisade överskott i verksamheterna är i första hand att hänföras till lägre lönekostnader på grund av vakanser samt återhållsamhet med övriga kostnader, främst kurser och konferenser. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget KOSTNADER 44 826 46 077 46 353 46 241 –112 INTÄKTER 14 446 14 537 13 444 14 083 –639 NETTO 30 380 31 540 32 909 32 158 –751 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Förvaltningschef: Rolf Davidsson 38 Kommunstyrelseförvaltningen Varav kollektivtrafik Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget KOSTNADER 7 017 7 012 8 199 7 480 –719 INTÄKTER 2 292 1 972 1 044 2 250 –1 206 NETTO 4 725 5 040 7 155 5 230 –1 925 Framtid Kommunstyrelseförvaltningen ingår i flera strategiska sammahang med fokus på framtiden. Kommunchefen har ett uppdrag att göra en förvaltningsöversyn under 2015 i syfte att göra anpassningar från år 2016. Personalkontoret intensifierar arbetet med kompetensförsörjning, rekrytering och introduktion samt gör en översyn av lönerevisionsprocessen. Kontoret för verksamhetsstöd ansvarar för arbetet med Kommunplan 2025 för att ge den politiska organisationen ett underlag för strategiska val i ett tioårsperspektiv. Nämndens mål HÅLLBAR TILLVÄXT Vi tar systematiskt vara på samordnings- och samverkansmöjligheter Näringslivsenheten omfattas för närvarande av en genomlysning som kan få konsekvenser på enhetens fortsatta uppdrag. Två nya EU-projekt planeras, W 7- och SITE-projekt. IT-enheten kommer under året att införa ett integrerat AD i syfte att få bättre säkerhet och tillgång gällande åtkomst till gemensamma system. Måluppfyllelse Se uppföljning av nämndplan för kommunstyrelsen. Redovisningen omfattar samtliga verksamheter inom kommunstyrelseförvaltningen. Indikator Resultat Måltal Nyckeltal per verksamhet Redovisas per verksamhet Vi utveckalr inten och extern kommunikation Andel nöjda medborgare (NII 38 Ökande Vi ger utvecklat stöd till inflyttade Andel nya invånare som är nöjda med mottagandet Befolkningsutveckling Ej mätt –92 Ej satt Ökande Vi utvecklar relationerna med näringslivet i kommunen Andel nya företag/1 000 inv Andel nöjda företagare 4,4 NKI 62 Behållen nivå Ökande Vi tar miljö- och klimathänsyn i smhällsplanering och upphandling. Andel återvunnet material i förhållande till total mängd % Andel ekologiska livsmedel % Ej mätt 17 Ökande Ökande Vi prioriterar investeringar som möjliggör energieffektivisering och/eller minskade energikostnader. Energi: kWh per kvm BRA Energi: GWh (total förbrukning) Transport: Ton koldioxid per åranställd Transport: MWh per årsanställd Andel miljöbilar i kommunorganisationen % 184 (2013) 16,81 (2013) 0,55 (2013) 2,11 (2013) 14 Minskade Minskade Minskade Minskade Ökande 39 Kommunstyrelseförvaltningen Nämndens mål Indikator Resultat Måltal KVALITET Oförändrat Ej mätt Ökande Vår administration och service internt och externt, är modern, rationell och har god kvalitet. Andel e-tjänster Vi bedömer kvalitet utifrån tjänstekart läggningar och processbeskrivningar. Andel förbättrede processer Ej mätt Andel nöjda medborgare (NRI och NII) Andel servciedeklarationer Redovisade synpunkter NRI 56, NII 38 Nämndkansli KFV 56 Ökande 100 % Fungerande rutiner och uppföljning finns Vi har engagerade medarbetare Medarbetarindex 73 Ökande Vi tar vara på och utvecklar alla medarbetares kompetens Andel kompetensutvecklingsplaner Ej mätt 100 % Vi arbetar aktivt med vår framtida kompetensförsörjning Andel kompetensförsörjningsplaner i förvaltningarna Ej mätt 100 % Vi använder effektiva stödfunktioner och bemanningsverktyg Andel heltidstjänster 66,3 Ökande Vi utvecklar nya former för medborgar dialog Andel nöjda medborgare, avser påverkan i SCB:s medborgarundersökning Index 36 Ökande Våra medborgare upplever att de har tillgång till lättillgänglig information på hemsidan Informationsindex 75 Ökande Vi vidhåller kommunens modell för lokal utveckling Antalet aktiva byautvecklingsgrupper Oförändrat Ej satt Vi stödjer projekt via LEADER Antalet startade LEADER-finansierade projekt Ej mätt Ökande Vi stödjer arbetet med att öka ungdomars intresse för delaktighet i den kommunala utvecklingen Medborgarenkät NII (18–24 år) 33 Ökande Vi har en ekonomi i balans Ekonomiskt resultat –2,7mkr ±0 Vi utvecklar och säkerställer investeringsprocessen Andel avvikelser per investeringsobjekt, % Processen reviderad 2014 Minskande Vi tydliggör mallar och utvecklar stödverktyg för uppföljning och analys Prognossäkerhet, % Ej mätt men uppföljning visar god säkerhet Vi kvalitetssäkrar rapporteringssätt och resultatredovisning Följsamhet till styrmodell Våra brukare är nöjda med vår tillgänglighet och vårt bemötande Andel nöjda brukare KOMPETENS DEMOKRATI EKONOMI Rutin följs Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Ökande Fungerande rutin finns 40 Service- och teknikförvaltningen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Förvaltningschef: Lars Nyberg Uppdraget Service- och teknikförvaltningen innehåller • Energirådgivning och energistrategisk planering. • Bostadsanpassning av bostäder och lägenheter. • Fritidsenheten: Ansvarar för sportfält, idrottshallar och simhall. • Fastighetsavdelningen: Fastighetsförvaltning av kommunens egna fastigheter. • Måltidsverksamheten: Servera god och näringsriktig mat till förskolor, skolor och äldreomsorgen i kommunen. Tillmötesgå behov av medicinsk specialkost samt önskemål om övrig specialkost så långt det är möjligt. Servera maten på ett trevligt sätt i måltidsmiljö som är lugn och trivsam. • Gata/parkenheten: ansvarar för drift och underhåll av kommunens gator och vägar, 41 km gator, 6 km GC-banor, 30 km gångbanor, 1 660 stycken parkeringsplatser och 21 km vägar, varav merparten sköts i egen regi, skötsel och underhåll av kommunens samtliga grönytor samt merparten av Malungshem ABs ytor. Ansvarar för samtliga fordon i kommunal ägo, lite drygt 100 st. • Lokalvårdsenheten utför städningen i nästan alla kommunens lokaler, även på uppdrag åt Malungshem och Vamas. • Växel/reception handhar alla kommunens inkommande telefonsamtal, samt tar emot besökare till kommunhuset. • Nämndskansliet ansvarar för kommunens nämndsadministration. Detta innebär att nämndskansliet bland annat registrerar och lämnar ut allmänna handlingar, för protokoll vid politiska sammanträden samt bistår förvaltningarna i att utforma och sammanställa beslutsunderlag inför att ärenden ska behandlas av den politiska nivån. Viktiga händelser Under året har ett antal om- och tillbyggnadsprojekt avslutats bland annat Sälens skola och förskolan Ekorren. Gymnasieskoleområdet har anslutits med fjärrvärme från Värmeverket. Del av Rosengrensfastigheten byggs om till utbildningslokaler för skidgymnasiet. Driftsättning av fastighetssystem VITEC påbörjades under året, underlag för underhållsplan framtagen. Driftsättning av kostdataprogrammet AIVO fortskred under året. Ombyggnation av norra delen av N Vagnvägen samt byte av VA-ledningar i samarbete med Vamas. Vinterljus i Grönlandsparken – ett träd inklätt med ljusslingor. Inspektion av inomhusmiljön på kommunens skolor med inriktning mot städning och ventilation. Under året bildades en arbetsgrupp för förbättrad telefontillgänglighet med uppgiften som att ta fram riktlinjer för telefonservice i Malung-Sälens kommun. Driftsättning av dokument- och ärendehanteringssystemet LEX. Systemet utgör kommunens centrala verktyg för diarieföring, nämndsadministration och dokumenthantering. Nämndskansliet har bistått kommunens valsamordnare i genomförande av val till Europaparlamentet respektive allmänna val till riksdag, landsting och kommun. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Budget 2014 Diff mot budget KOSTNADER 189 058 231 824 232 643 227 213 –5 430 INTÄKTER 154 007 186 022 187 981 188 277 NETTO Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 35 051 45 802 44 662 38 936 –296 –5 726 41 Service- och teknikförvaltningen Måluppfyllelse Framtid Inga mål mot nämndsplan är framtagna. Inom Fastighet: Det är en utmaning att fortsätta sköta om fastigheterna med samma ram som funnits under flera år. Ytterligare en utmaning är att utveckla arbetssätt och finna personal för dem som går i pension. Inom Måltid: Vegetariskt alternativ på skolans matsedel, gemensam matsedel äldreomsorgen, beställning i nya e-handelsystemet, hygienkurs, specialkostutbildning, datorer till alla kök, e-mail adresser till alla anställda är aktiviteter som sker under 2015. Inom Gata/park: Utvecklingen går mot att projekt inom gata och park utförs mer och mer i egen regi då det blir för dyrt att anlita entreprenörer på grund av obefintlig konkurrens. Däremot minskar arbetsorderingången på verkstadssidan då kommunens bilpark blir nyare och nyare, och dessa nya fordon måste servas på auktoriserad verkstad för att garantierna ska gälla. Vid eventuell nyanställning av personal är det allkonstnärer med rätt erfarenheter som eftersöks Enheten är för liten för att personalen bara ska kunna arbeta inom ett område. Inom Lokalvård: Kraven från myndigheter och kunder ökar hela tiden och allt fler får upp ögonen för hur viktig städningen är för inomhusmiljön. Inom växeln: I arbetsgruppen som jobbat med frågor kring kommunens telefontillgänglighet har frågan lyfts om växel/reception ska utvecklas till något som mer liknar en kundtjänst/kundcentrum. Inom Nämndskansliet: Nämndskansliet fortsätter implementering och utveckling av dokument- och ärendehanteringssystemet Lex i kommunen. Det fortsatta arbetet torde vara inriktat mot att säkerställa att kommunens nämnder och förvaltningar i än större utsträckning kan vara betjänta av de tjänster systemet möjliggör för samt modernisera ärendehanteringen generellt. Bland utvecklingsområdena kan nämnas att ytterligare förvaltningar ska kunna fullgöra sin ärendehandläggning genom systemet, att politiker ges möjlighet att ta del av digitala handlingar inför politiska sammanträden, samt att Lex kopplas ihop med kommunens webbplats för att underlätta allmänhetens tillgång till styrdokument, beslutsunderlag och övriga allmänna handlingar. Ekonomisk analys Inom måltidsverksamheten är: Utökning av tjänster från 62,5 procent och 80 procent till 100 procent, tre omplaceringar, utköp av personal. Hyreshöjning i Sälens skola. Skålmogården från två måltider till tre måltider, vilket innebar ökade personalkostnader och livsmedelkostnader. Livsmedelskostnaderna har varit högre på grund av ökade andelar av ekologiska livsmedel (från 1 procent till 17 procent). Intäkterna från caféet på MSG täcker endast råvarukostnaderna. Inom Gata/park: Det snöade konstant under hela januari och februari. Det har varit en vakant tjänst på Parkavdelningen hela året. Inom Lokalvården: Det är framförallt intäkterna som blivit större än beräknat och det beror på att verksamheten under året fått många stora golvvårds- och storstädningsuppdrag som genererat extrainkomster. Inom Nämndskansliet: Avvikelsen kan till största del härledas till införandekostnaderna för det övergripande ärendehanteringssystemet LEX, då kostnaderna inte blivit budgeterade för nämndskansliet. Avvikelsen mot budget kan även härledas till att kostnaderna för kopiering har blivit högre än förväntat. Det har gjorts ett gott arbete och kostnadsmedvetenheten hos medarbetarna är god. Under 2014 har inga interna debiteringar höjts, 2013 års nivå ligger kvar. Service och teknikförvaltningen har under året upprätthållit restriktivitet vad gäller såväl resor som representation, med undantag för vad som gäller för införandet av ärendehanteringssystemet Lex. 42 Skogsförvaltningen och markenheten Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Förvaltare: Mats Larsson Tillgodose efterfrågan på tomtmark Uppdraget Förvaltningen består av två enheter; skogsdriften samt markenheten. Skogsdriften svarar för skötsel och drift av kommunens skog. Markenheten administrerar kommunens markinnehav. Dess primära uppgift är att tillgodose efterfrågan på tomtmark och svara för försäljning av alla sorters tomter som finns i kommunens ägo. Markenheten medverkar också vid markbyten och inköp av saneringsfastigheter. Viktiga händelser • Låga virkespriser. • Stor andel gallring. • Hög andel egen ved till värmeverket. • Försäljning av fyra fritidstomter vid Hållbrändan, återstår 57 st. • Området med nio industritomter efter fjällvägsuppfarten är klara för försäljning till självkostnadspris. Måluppfyllelse Skogsdriften klarade inte målet med en nettoavkastning på 2 400 tkr. Resultatet blev 1 783 tkr. Markenheten hade målet med en nettoavkastning på 3 000 tkr. Resultatet blev ett överskott på 4 281 tkr. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget KOSTNADER 4 365 7 501 7 623 7 171 –452 INTÄKTER 6 569 12 313 13 690 12 571 1 119 –2 204 –4 812 –6 067 –5 400 667 NETTO Ekonomisk analys Skogsdriften har en högre nettokostnad för röjning än tidigare trots att bidrag för röjning är betydande. Stora arealer har röjts i syfte att få lägre drivningskostnader i gallringarna. Låga virkespriser har gjort att avverkningsnivån varit lägre än budget. En betydande ökning av skogsvårdsskulden till följd av något högre slutavverkningsareal än tidigare år. Detta skulle i sig leda till en högre intäkt men låga virkesförråd på objekten motverkar detta. Markenhetens överskott beror uteslutande på försäljning av fjälltomter. Framtid Helt avgörande för förvaltningens resultat är priset på virke, tillgången på skog i slutavverkningsbar ålder samt försäljningen av fritidstomter i fjället. En oroande tendens är att vid urvalet av slutavverkningsskog kommer verksamheten allt mer i konflikt med bevarandeintresset. Tillgången på kommunägda tomter för permanentboende är god inom hela kommunen. På grund av det ekonomiska läget på såväl nationell som kommunal nivå förväntas inte nybyggnationen öka nämnvärt inom överskådlig tid, varför något framtagande av nya detaljplaner inte torde bli aktuellt. Försäljningen av tomter inom detaljplanen för Hållbrändan norra påbörjades i november 2013. Planen innehåller 63 tomter varav sex är sålda under 2013–2014, återstår 57 stycken att avyttra. Trots en för närvarande dålig efterfrågan på tomter, bör det attraktiva läget som tomterna har, göra att ett större antal tomter bör kunna avyttras inom närmaste året. 43 Arbetsmarknadsenheten Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig chef: Sten-Inge Eriksson Mosjön Uppdraget Mosjön erbjuder anpassat arbete efter respektive individs förmåga och kompetens. På Mosjön sker träbearbetning, utomhusarbeten och kulturella arbeten. Mosjön tillhandhåller även service och tillverkning till andra kommunala förvaltningar. Genom Mosjön tillhandahålls även ledservice i Sälenfjällen och boendestöd till pensionärer. Boendestöd är till exempel gräsklippning eller snöskottning. Vid enheten på Ryhagen tillverkas brännved åt pensionärer. Uppsättning av adresskyltar sköts även det av enhetens personal. Ansvaret för informationstavlorna vid de större vägarna ligger på enheten. Viktiga händelser • Målning och utbyggnad av scenen på Grönlandsparken. • Rivning av gamla bryggeriets stall. Iordningställande och gjutning av sula vid Kringlan • Rivning av slogbod vid Kvissedforsen och uppförande av en ny sådan. • Röjning Bullsjön • Röjning iordningställande tre mil fäbodväg • Fortsatt viss gratishjälp åt pensionärer, de så kallade Mosjöfixarna. Måluppfyllelse Upplevelsen är att människor växer och trivs på Mosjön. Låg sjukfrånvaro, varierande och meningsfulla arbetsuppgifter gör att det lätt går att anpassa arbetena efter individen. Kort sagt, Mosjön är bra för de flesta som arbetar här. Ekonomisk analys Verksamheten på Mosjön redovisar ett överskott på cirka 280 tkr. Överskottet beror till största delen på lägre personalkostnader med cirka 390 tkr, intäkterna blev cirka 100 tkr lägre än budgeterat som en effekt av färre personal. Framtid Verksamheten kan utvecklas. Den övriga delen av kommunen ska göras medvetna om att Mosjön finns och att enheten har kompetens att hjälpa de övriga förvaltningarna med exempelvis vaktmästeriarbeten, flyttar, snickeriarbeten. Med den flexibilitet som finns på Mosjön går det snabbt att med de kunskaper som finns hjälpa till när det behövs akut hjälp inom kommunen. Mosjön: kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget KOSTNADER 4 283 4 584 4 365 4 746 381 INTÄKTER 1 421 2 065 1 901 2 002 –101 NETTO 2 862 2 519 2 464 2 744 280 Rosengrens: kostnader, intäkter och netto (tkr) KOSTNADER Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget 11 387 12 551 12 858 11 360 –1 498 INTÄKTER 5 986 7 083 7 208 5 780 1 428 NETTO 5 401 5 467 5 650 5 580 –70 44 Arbetsmarknadsenheten ”Komhall” Uppdraget Kommunens insatser inom Arbetsmarknadsenheten syftar till att ge personer som inte kommit in på eller som förlorat kontakten med arbetsmarknaden ett meningsfullt arbete, praktik eller utbildning samt erbjuda stöd som ger möjlighet till inträde på arbetsmarknaden. Personer som kan vara aktuella är de som anses ha en svag ställning på arbetsmarknaden t.ex. varit långvarigt arbetslösa eller som har funktions- eller arbetshinder av olika slag. Exempel på åtgärder är anställningsstöd, offentligt skyddat arbete, lönebidrag samt jobb- och utvecklingsgaranti. Den enskildes förutsättningar skall sättas i fokus och utgöra grunden för de åtgärder som beslutas. Viktiga händelser Verksamheten är flyttad till Rosengrensfastigheten, där enheten har byggt ett ”Komhall”. Ta Till Vara butiken är flyttad till Rosengrens och öppnades i november 2013. Butiken har blivit en värdefull del i arbetet att lotsa människor ut i egen försörjning. Enheten har administrerat feriearbete för ungdomar. Totalt fick 70 ungdomar arbete genom kommunens arbetsmarknadsenhet. Projekt Unga Till Arbete förlängs till 31 december 2015. Projektet ”Öppet landskap”, en förstudie, genomfördes under 2013 med syfte att hitta möjligheter till att öppna upp landskapet efter älven från Malungsfors till Yttermalung och i Öje. Arbetet med att fullfölja intentionerna i förstudien har inletts 2014. Måluppfyllelse Resultatet av verksamheten påvisar följande: 14 personer har fått arbete, 17 personer har gått vidare till utbildning och tre personer har erhållit pension eller flyttat från orten. Totalt har 27 ungdomar varit inskrivna i Unga Till Arbete. Deltagarna kommer från Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen eller via det kommunala informationsansvaret (KIA). Resultatet har varit positivt. 19 personer har gått vidare till arbete, fyra till studier och tre till annat (flytt, praktik). Ekonomisk analys Antal anställningar via bidrag från staten har ökat , men har delvis kompenserats via övriga avtal med Arbetsförmedlingen. Enheten gör ett underskott med cirka 71 tkr för 2014. Bidragsanställningar ute på andra förvaltningar och enheter belastar verksamheten enligt följande: IT enheten = 1 Skolan = 5 Mosjön = 20 Arkivet = 2 Socialförvaltning = 5 Service och teknik = 4 Totalt = 37 personer Kostnaden för feriearbetande ungdomar blev cirka 700 tkr. Behovet av att hitta bidragsanställningar är stort. Gjorda anställningar bidrar till att minska försörjningsstödet och gör att människor får en bättre tillvaro. Anställningarna har även kommit ett flertal förvaltningar till godo. Totalt sett påvisar hela AME verksamheten, Rosengrens och Mosjön, ett resultat som är positivt enligt budget. Framtid Arbetet med att utveckla verksamheten i Rosengrensfastigheten kommer att pågå under hela 2015. En bättre samverkan inom arbetsmarknadsenheten och andra aktörer kommer att prioriteras. Arbetet med Unga till Arbete kommer att utvecklas. Arbetsförmedlingen har aviserat en sänkning av bidragsnivåer, vilket kan påverka den fortsatta verksamheten. 45 Stadsbyggnadskontoret Ansvarig nämnd: Byggnadsnämnden Ansvarig chef: Lena Bergman Flera fördjupade översiktsplaner Uppdraget Byggnadsnämndens uppdrag består i huvudsak att utföra de enligt lag fastställda uppgifter som beskrivs i Plan- och bygglagen (PBL). Det innebär bland annat följande arbetsuppgifter: • Utformning av detaljplaner och därtill hörande processer • Hantering av bygglovsärenden samt tillsyn och arbetsplatsbesök • Prövning av dispenser och tillsyn av strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken • Utsättning av byggnader • Tillsyn och ärenden inom obligatorisk ventilationskontroll, hissar och braskaminer. • Samråd vid Lantmäteriförrättningar • Ansvar för namnsättning av gator och fastigheter samt administration av husnummerskyltar. Byggnadsnämndens ärenden bereds av stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoret ansvarar dessutom för fysisk strategisk planering (översiktlig fysisk planering) under kommunstyrelsen. Viktiga händelser – Två planarkitekter och en Stadsarkitekt anställs och introduceras. – Arbetet med den fördjupade översiktplanen Airport center inleds och en ÅVS (Åtgärdsvalstudie) genomförs med Trafikverket för Airport center samt Västerdalsbanan. – Stadsbyggnadskontoret påbörjar arbetet med att undersöka möjligheterna med ett KLM (kommunalt lantmäteri), enligt uppdrag. – Det pågår ett arbete med att utveckla samverkan med miljö/bygg i Vansbro kommun. Ett avtal tecknas där Vansbro köper planarkitekttjänster av Malung- Sälens kommun. – Garveribranden som tar tid i anspråk både när det gäller kontakter med försäkringsbolag, entreprenörer och fastighetsägare samt handläggning av ärenden. Förutom juridiska frågor innebär branden utredning av markföroreningar samt framtagande av nya detaljplaner. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget 300 KOSTNADER 5 320 6 633 7 582 7 881 INTÄKTER 3 255 3 975 4 355 4 424 –69 NETTO 2 065 2 659 3 226 3 457 231 46 Stadsbyggnadskontoret Måluppfyllelse Uppföljning av byggnadsnämndens mål för 2014 har gjorts. Byggnadsnämnden har totalt 17 mål, 13 av målen har uppnåtts helt och fyra är delvis uppnådda. Ekonomisk analys Stadsbyggnads kontoret deltar i framtagandet av en VA-plan för kommunen. Byggnadsnämnden visar på ett överskott på 231 tkr för året. Överskottet kan i huvudsak hänföras till något lägre personalkostnader än budgeterat då året inleddes med en vakant tjänst som planarkitekt samt att förvaltningen haft något lägre kostnader inom ett flertal områden. Intäkterna ligger något under budgeten. Intäkterna är händelsestyrda och beror på antalet inkomna ärenden. Under året har det dessutom skett en lagförändring som innebär att det har blivit färre ansökningar om bygglov. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med åtgärder för att hålla nere kostnaderna för att ha en budget i balans. Framtid En inriktning under 2015 kommer vara att avsluta en mängd äldre ärenden som fortfarande är att betrakta som pågående. Den äldre Plan- och bygglagen ställde inte krav på byggherren att avsluta lovärendet med en begäran om slutbevis, trots att byggnationen var färdig. Under 2015 kommer fördjupningar av översiktsplanerna för Stöten och Kläppen att resultera i underlag för flera nya detaljplaner samt bygglov. Stadsbyggnadskontoret deltar i framtagandet av en VA-plan för kommunen. VA-planen beräknas antas före sommaren 2016. Samarbetet med Vansbro kommun kommer sannolikt att fördjupas. Stadsbyggnadskontoret kommer bland annat att bistå Vansbro kommun i arbetet med att anlägga en skyddsvall mot översvämningar. Det kommer också att fokuseras på ett gemensamt ärendehanteringssystem för miljöoch stadsbyggnadskontoren. Delegationsordning och reglemente ska omarbetas i enlighet med de kommunövergripande riktlinjerna. 47 Stadsbyggnadskontoret Nämndens mål Indikator Resultat Måltal HÅLLBAR TILLVÄXT Energihushållningen och klimatsäkerhetsaspekten ska betonas i den fysiska planeringen Ökad integrering av energi- och klimatfrågor i översikts- och detaljplander Ej mätt Ej satt Videokonferenser bör främjas som ett led att minska tjänsteresorna Andel videokonferenser 8 Ökande. Nöjd medborgarindex (NMI) 50 %, generellt tal för Malung-Sälens kommun NMI ökar Riktlinjer för olovligheter Rättssäkerhet bygglov %: Överklagade ärenden som ger ändrade beslut på grund av formella fel Självkostnadstäckningsgrad, intäkt för lov delad med kostnad för bygglovsverksamheten 2011 Påbörjat Ej mätt Minskande Minskande 75 % 75 % 2014 Antal servicedeklarationer 100 100 % Andel kompetensutvecklingsplaner Ej mätt 100 % Medarbetarindex 73 Mätt 2012 förbättning 2013/2014 Andel handlingar som är kompletta vid ansökan Ej mätt Ökande Kunderna upplever att det finns goda förutsättnignar för bra dialog med handläggare Nöjd kundindex NKI Bygg NKI Plan Mätt 2014 Ej satt Kunderna kan förstå ärendets gång och har förståelse för handläggningstiderna. Enkät skickas ut till minst 10 % av sakägare i ärenden om bygglov under 2012 och 2014 Mätt 2014 Ökande 2013/2014 Ökad tillgänglighet i Sälen Tjänstemän på plats 1 dag/varannan vecka Bemanning finns Ökande Kunderna kan välja att skicka in handlingar digitalt Andelen digitalt inskickade handlingar Ej mätt Ökande Det ska vara möjligt att på webben återsöka samtliga antagna planer. Antalet antagna detaljplaner som ligger på webben 100 % 100 % Andel strandskyddsdispenser som upphävts efter överprövning Nuläge 2011 LIS-plan antagen Minskande Utfall i förhållande till budget: Prognos – 100 tkr 231 tkr 66 tkr i överskott KVALITET Medborgaren ska alltid kunna få svar på: – allmänna bygg- och planfrågor – handläggningstider och hur ärendet fortlöper” Verksamheten ska hålla hög kvalitet och vara rättssäker Vi har servicedeklarationer för bygglov på delegation, bygglov till nämnd, planer senast vid planperiodens slut KOMPETENS Medarbetarna är kompetenta och känner arbetsglädje DEMOKRATI Kunderna upplever att nämndens information via webben är god EKONOMI Verksamheten ska gå med ett positivt resultat på minst 2 % Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2014 Göra en organisatiorisk översyn av miljö- och naturvårdsfrågornas tillhörighet, säkra att dessa frågor naturligt finns med i hela planberedningsprocessen samt påbörja arbete med en miljö- och naturvårdsplan. – Underlag för en ny organisation finns framtaget och har presenterats för politiken. 48 Miljökontoret Ansvarig nämnd: Miljönämnden Förvaltningschef: Lena Bergman En hållbar ekologisk utveckling Uppdraget Miljönämndens ansvarsområde omfattar myndighetsansvar med uppdrag att lämna information/rådgivning, utöva tillsyn och handlägga ärenden med stöd av främst miljöbalken och livsmedelslagen. Nämnden har även ansvaret för miljöövervakning och kalkningsverksamheten. Miljönämnden ska stimulera till en hållbar ekologisk utveckling med god hälsa och miljö för alla som vistas och verkar i Malung-Sälens kommun. Miljönämnden arbetar bland annat genom: • Tillsyn/kontroll • Samverkan med andra förvaltningar, företag och organisationer • Granskning av planer och bygglov • Remissyttrande till olika instanser • Handläggning av klagomål och anmälningar • Övrig myndighetsutövning • Råd och upplysning Miljönämndens arbete finansieras dels genom budgetanslag och dels genom tillsyns- och handläggningsavgifter. Miljönämnden fattar de politiska besluten men den faktiska tillsynen/ kontrollen utförs av miljökontoret. Viktiga händelser – Större viktiga ärenden har varit två SOS alarm inom vattenskyddsområde, brand i gamla Garveriet samt livsmedelstillsyn under Dansbandsveckan. Inom livsmedelstillsynen görs ett tillsynsprojekt med temperaturkontroller och inom hälsoskydd deltar Miljökontoret i ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan. – Garveribranden tar tid i anspråk både när det gäller kontakter med försäkringsbolag, entreprenörer och fastighetsägare samt handläggning av ärenden. Förutom juridiska frågor innebär branden utredning av markföroreningar. – Nya riktlinjer och handläggningsrutiner antas för handläggning av värmepumpar och skrotbilar. – Förvaltningen är även delaktig i det arbete som pågår i kommunen angående nya renhållningsföreskrifter, den nyligen antagna avfallsplanen samt ny VA-översikt. – Det pågår ett arbete med att utveckla samverkan med miljö/bygg i Vansbro kommun. Måluppfyllelse Uppföljning av miljönämndens mål för 2014 har gjorts. Nämnden har totalt 16 mål, tolv av målen har uppnåtts helt och fyra är delvis uppnådda. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget KOSTNADER 8 106 6 302 7 085 8 344 1 259 INTÄKTER 5 943 4 577 5 845 6 203 –358 NETTO 2 162 1 725 1 240 2 141 901 49 Miljökontoret Ekonomisk analys Miljönämnden visar på ett överskott på 901 tkr för året. Överskottet kan i huvudsak hänföras till lägre personalkostnader än budgeterat på grund av att miljökontoret har varit underbemannade under året. Förvaltningen har haft minskade personalkostnader på motsvarande 727 tkr. Förvaltningen har dessutom haft lägre kostnader inom ett flertal områden som också beror på att miljökontoret inte har haft personal och därmed inte heller de utgifter som följer med. Dessutom ligger intäkterna inom områdena miljöskydd och livsmedel under budget. Intäkterna är händelsestyrda och beror på antalet inkomna ärenden samtidigt som miljökontoret inte har kunnat utföra all tillsyn som skulle genomföras under 2014 som även skulle ge intäkter. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med åtgärder för att hålla nere kostnaderna för att ha en budget i balans. Framtid Foto: Scandinav Bildbyrå Under år 2015 är fokus på att få full bemanning på Miljökontoret. Under året görs dessutom en extra satsning för att komma i fas med tillsynen där ytterligare en inspektör kommer att anställas under en tvåårsperiod. Det är naturligtvis positivt med ett ekonomiskt överskott men det får konsekvenser för personalen att under lång tid gå på underbemanning. Miljökontoret har prioriterat hårt, vilket innebär att vissa arbetsuppgifter har prioriteras bort under en period samtidigt som personalen varit stressade. Det är dock viktigt att kvalitén på arbetet upprätthålls. Det viktigaste för miljökontoret har varit att klara det som är lagreglerat såsom handläggningstider samtidigt som vissa övriga åtaganden har fått stå tillbaka. Med tanke på situationen måste dock sägas att medarbetarna har gjort ett fantastiskt arbete! Fokus under året måste handla om verksamheten och uppdraget. Det har varit två år med underbemanning samtidigt som det har skett kommunövergripande administrativa förändringar som har påverkat förvaltningen. Förvaltningen måste arbeta för att komma i fas och samtidigt utveckla och förbättra ärendeprocesserna för att klara av handläggningstiderna och övriga uppdrag. Sådant arbete har inte förvaltningen hunnit med det senaste året. Förvaltningen behöver genomföra en satsning för kvalitet, effektivitet och trivsel på arbetsplatsen. Det kommer också att fokuseras på ett gemensamt ärendehanteringssystem för miljöoch stadsbyggnadskontoren. Delegationsordning och reglemente ska under året omarbetas i enlighet med de kommunövergripande riktlinjerna. Miljönämnden ska stimulera till en hållbar ekologisk utveckling med god hälsa och miljö för alla som vistas och verkar i Malung-Sälens kommun. 50 Miljökontoret Nämndens mål Indikator Resultat Måltal HÅLLBAR TILLVÄXT Följt upp redan inventerade enskilda avlopp. Måltal 2011 63 % har kategoriserats 96 % 100 % 2013 Inventerat och följt upp samtliga enskilda avlopp i kommunen Projektplan tas fram som underlag för fortsatt arbete 100 % 100 % 2013 Säker dricksvattenshantering Revidering av de lokala hälsoskyddsföreskrifterna Policy för värmepumpar Ej prioriterat 100 % 100 % 2014 100 % 2013 Delta i kommunens planeringsgrupp för dricksvatten samt vara aktiv i arbetet med kommunens handlingsplan för dricksvatten Delta i framtagande av en VA-översikt för hela kommunen Deltar 100 % 2013 Uppdaterad information på hemsidan – om säker dricksvattenhantering 100 % 100 % 2013 Uppdaterad information på hemsidan Genomgång av Miljökontorets information på hemsidan. Uppdatering 2013 100 % 100 % 2014 Informationsfoldrar för de vanligaste ärendena läggs upp på hemsidan Andel som ligger ute på hemsidan av de foldrar som färdigställts under 2012. 100 % 100 % 2013 Medborgaren ska alltid kunna få svar på allmänna miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsfrågor, kunna få svar på handläggningstid och hur ärendet fortlöper NMI Nöjd medborgarindex 50 % 2011 52 % 50 % 2012, 100 % 2013 NMI ökar Vi har servicedeklarationer för de vanligaste ärendena: – på delegation – till nämnd senast vid planperiodens slut. Antal servicedeklarationer för anmälnings- och tillståndsärenden Pågår 100 % 2014 Andel kompetensutvecklingsplaner Medarbetarindex. Måltal 2012 100 % 73 % 100 % 2014 Förbättring 2013/2014 Minskad personalomsättning Måltal 2011 29 % 0 % fast anställda Förbättring Utveckla Miljökontorets personalvård En handlingsplan för Miljökontorets personalvård tas fram under 2013 100 % 100 % Kunderna upplever att det finns goda förutsättningar för bra dialog med handläggare Nöjd kundindex MKI måltal 2012 En enkät tas fram med relevanta frågor Utskickad under 2014 Måltal sätts 2014 Kunderna kan förstå ärendets gång och har förståelse för handläggningstiderna Enkäten skickas ut till minst 10 % av ärendena Utskickad under 2014 KVALITET KOMPETENS Medarbetarna är kompetenta och känner arbetsglädje DEMOKRATI Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt 51 Barn- och utbildningsförvaltningen Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Förvaltningschef: Torbjörn Martinsson Gymnasiesamverkan med Vansbro Uppdraget Barn- och utbildningsnämndens (BUN) ansvarsområde omfattar förskoleverksamhet, grundskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, vuxenutbildning, gymnasieskola, kulturskola, fritidsgårdar samt integrationscentrum med Hvb-hem för ensamkommande flyktingbarn. Viktiga händelser Tillsynen från Skolinspektionen som påbörjades 2013 har nu avslutats. Matematiksatsningen (mattelyftet) med egen matematikhandledare har fortsatt ett läsår till. I satsningen ingår lärare från både grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Satsningen på NTA (Natur och Teknik för Alla) och NT-utvecklare har fortsatt även detta år. En satsning på skidgymnasiet med nya lokaler (Rosengrens) har påbörjats och ett utökat samarbete med Vansbro kommun gällande gymnasiesamarbete har intensifierats. Mycket goda resultat finns både inom grundskolan och vuxenutbildningen med bland annat uppmärksamheten från SKL rörande trivselresultat och kunskapsresultat i grundskolan. Vuxenutbildningen har arbetat med projektet Sfi-blended learning med mycket stor framgång. Projektet handlar om att kombinera sfi- studier med yrkeskurser och arbete. Måluppfyllelse Uppföljningen av nämndsplanen sker separat. Ekonomisk analys En kostnad på 1 500 tkr för anslutning av fjärrvärme på Centralskolan/MSG påfördes BUN efter årsskiftet. Detta medförde att ett troligt överskott på cirka 800 tkr förbyttes i ett underskott på cirka 700 tkr. Anslutningen kommer att på sikt medföra avsevärt lägre driftskostnader. Vuxenutbildningen och integrationsverksamheten har gett ett överskott cirka 890 tkr. Gymnasiets interkommunala ersättningar har också gett ett överskott cirka 1 650 tkr och ej tillsatta tjänster inom elevhälsan plus en stor förändring av semesterlöneskulden motsvarar cirka 1 400 tkr. Däremot har grundskolan och förskolan ett underskott på cirka 3 050 tkr. Det besparingskrav på 435 tkr per enhet (åtta stycken) som lagts i budgeten har inte gått att genomföra. Den ökade kostnaden för Ekorrens utbyggnad och renovering på 750 tkr fanns inte med i budget. Av besparingskravet har cirka 1 180 tkr gått att genomföra. Framtid Den stora utmaningen framöver handlar om krympande ekonomiska ramar (oförändrad budget) och att besluta om var kommunen ska bedriva verksamhet på längre sikt med tanke på den anstängda ekonomiska situationen och ett vikande befolkningsunderlag som det i nuläget är. Gymnasiesamarbetet med Vansbro fortsätter så att det blir möjligt att möta elevernas framtida utvecklingsbehov på bästa sätt. Vidare kommer förvaltningen att fortsätta utveckla kvalitetsarbetet för att kunna förbättra undervisningen för alla elever. Kostnader, intäkter och netto (tkr) KOSTNADER INTÄKTER NETTO Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget 282 563 278 018 276 459 266 536 –9 923 57 696 56 253 57 591 48 373 9 218 224 866 221 765 218 868 218 163 –705 52 Barn- och utbildningsförvaltningen Nämndens mål Indikator Resultat Måltal HÅLLBAR TILLVÄXT En grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning som i nära samarbete med lokala näringslivet och offentliga sektorn säkerställer kommande behov av arbetskraft och kompetensförsörjning. 1. Förekomst av olika samverkansformer (College, programråd, MSG-Vuxenutbildningen m.m.) Stor samverkansarbete med Vansbro pågår. 1. Ökande 2. Antal yrkes- och lärlingsplatser för vuxna 43 st platser 2. Ökande Fler av grundskolans elever i Malung-Sälen väljer program på MSG. Andel som väljer MSG. 60 % 65 % Underlätta inflyttning genom att snabbt svara upp mot behovet av förskoleplats. Andel som erbjuds förskoleplats inom 4 mån och får plats på önskat datum 99 % fick plats inom 4 mån 100% erbjuds plats inom 4 månader och fler får plats på önskat datum Stödja projekt och initiativ som har sin utgångspunkt i entreprenörskap, jämställdhet, miljö- och klimattänk. Antal projekt 79 % har fått på önskat datum 1. Läsåret 2014/15 finns det 5 st UF företag 2. Blomsterbäcken, Skålmo, Solstrålen 1. UF-företag inom alla gymnasieprogram 2. Fler förskolor /skolor har grön flagg KVALITET Det sammanvägda resultatet i Malung-Sälens grundskolor skall vara bland de främsta i landet. Bland de 25 bästa i landet SKL:s jmf-tal och ranking Plats 28 1. Antal elever 2. Antal tomma platser 3. Andel elever med slutbetyg och högskolebehörighet vid MSG 310 elever – Andel med slutbetyg 82,8 % Andel behöriga 74,8 % Ökande Minskande Ökande Andel som når målen 92 % 100 % ska nå målen 1. All skolmat som serveras ska hålla godkänt näringsvärde enligt kostdataprogram AIVO 2000 100 % 100 % 2. Andel elever som upplever att de är nöjda över skolmaten Mäts i kommande elevenkäter Ökande En kommunal kulturskola som är attraktiv och som av barn och ungdomar upplevs som kvalitativ, stimulerande och tillgänglig. Utökat samarbete mellan kulturskolan och övriga skolan. 1. Andel som söker till kulturskolan 2014 27,9 % Ökande 2. Antal samverkansformer Skapande skola, mini kids Ökande Barngruppernas storlek ska anpassas utifrån individerna i gruppen, barnets ålder och lokalens beskaffenhet Genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning (enligt Skolverkets kommunblad) 13,9 barn/avdelning Minskande 1. Antal elever 2. Avbrott/orsak 3. Andel/betyg 2014, 300 st 12 % Ej mätt Ökande Minskande Ökande Mätning av behörighetsandelen Kartläggning pågår Ökande Malung-Sälens gymnasieskola är ett attraktivt, profilerat gymnasium med hög kvalitet. Alla grundskoleelever ska nå målen Skolmåltiden håller god kvalitet God kvalitet på vuxenutbildningen KOMPETENS Alla lärare/pedagoger har behörighet för den undervisning de bedriver. 90 % Alla lärare ska ha lärarlegitimation. Fler högskoleutbildad personal inom förskolan. Andel förskollärare inom förskolan 47 % Studiehandledning på hemspråk ska finnas Antal språk 6 st Facklig samverkan utvecklas så att förutsättningarna för god verksamhet ökar 100 % år 2015 75 % Ökande Samverkansavtalet uppsagt Ökande DEMOKRATI Det ska finnas elev/brukarråd eller andra samverkansorgan i alla BUN:s verksamhetsgrenar Andel elev/brukarråd 100 % 100 % Värdegrund är ett prioriterat utvecklingsområde inom BUN:s alla verksamheter. Uppdaterade likabehandlingsplaner inom alla verksamheter På gång 100 % 0-tolerans mot mobbing och kränkningar Elevenkät Åk 5, 95 % Åk 8, 94 % känner sig trygg på skolan 100 % känner sig trygga Elever och föräldrar ska ha inflytande och kunna framföra sina åsikter. Elev- och föräldraenkäter Andel elever som upplever helt eller delvis att lärarna lyssnar på elevernas åsikter 94 %.Andelen föräldrar som helt eller delvis kan komma med synpunkter på förskolan 83 % Ökande Förskolorna och skolorna i ytterområdena ska ha säkerställd kvalité. En förutsättning för att bibehålla nuvarande förskolor och skolor i ytterområdena är att verksamheterna också Antal förskolor/pedagogisk omsorg i ytterområdena Oförändrat Bibehållet antal Minskande Ökande KOMPETENS 2. Avbrott/orsak 3. Andel/betyg KOMPETENS Alla lärare/pedagoger har behörighet för den undervisning de bedriver. Alla lärare/pedagoger har behörighet för den Mätning av behörighetsandelen Kartläggning pågår Ökande Mätning av behörighetsandelen Kartläggning pågår Ökande 12 % 11 Ej mätt undervisning de bedriver. Alla lärare ska ha lärarlegitimation. Fler högskoleutbildad personal inom förskolan. 90 % På gång 47 % 100 % år 2015 75 % 47 %, % år 2012 45 6 st 75 % 6 st 2 Samverkansavtalet uppsagt Ökande Ökande Samverkansavtalet uppsagt från Lärarförbundets sida Ökande Andel elev/brukarråd 100 % 100 % Andel elev/brukarråd 100 %på samtliga enheter Finns 100 % Andel förskollärare inom förskolan Fler högskoleutbildad personal inom förskolan. Andel förskollärare inom förskolan Barnoch utbildningsförvaltningen Antal språk Studiehandledning på hemspråk ska finnas Studiehandledning på hemspråk ska finnas Facklig samverkan utvecklas så att förutsättningarna för god verksamhet ökar Facklig samverkan utvecklas så att förutsätt- Antal språk ningarna förmål god verksamhet ökar DEMOKRATI Nämndens DEMOKRATI Det ska finnas elev/brukarråd eller andra samverkansorgan alla BUN:s verksamhetsgrenar Det ska finnasi elev/brukarråd eller andra sam- 100 % år 2015 90 % Alla lärare ska ha lärarlegitimation. Indikator 53 Ökande Resultat Måltal verkansorgan i alla BUN:s verksamhetsgrenar Värdegrund är ett prioriterat utvecklingsområde inom BUN:s alla verksamheter. Värdegrund är ett prioriterat utvecklingsområ- Uppdaterade likabehandlingsplaner inom alla verksamheter På gång 100 % Uppdaterade likabehandlingsplaner inom alla verksamheter På gång 100 % de inom BUN:s alla verksamheter. 0-tolerans mot mobbing och kränkningar Elevenkät Åk 5, 95 % Åk 5, 8, 91,8 94 känner sig trygg på skolan 95 % %% Åk 94 % sig på eller skolan Åk 8, 94,3 % – heltupplever ellertrygg delvis Andel eleverkänner som helt 100 % känner sig trygga Ökande 0-tolerans mot mobbing och kränkningar Elever och föräldrar ska ha inflytande och kunna och framföra sinaska åsikter. Elever föräldrar ha inflytande och kunna framföra sina åsikter. Förskolorna och skolorna i ytterområdena ska ha säkerställd kvalité. En förutsättning för Förskolorna och skolorna i ytterområdena att bibehålla nuvarande förskolor och skolor ska ha säkerställd kvalité. En förutsättning föri ytterområdena är att verksamheterna också i att bibehålla nuvarande förskolor och skolor finansieras somärenattdel i byautvecklingen och ytterområdena verksamheterna också att det vikande elevantalet bryts. finansieras sombarnen deloch i byautvecklingen och Elevenkät Elev- och föräldraenkäter Elev- och föräldraenkäter delvis elever att lärarna påhelt elevernas Andel somlyssnar upplever eller åsikteratt 94lärarna %.Andelen föräldrar som helt delvis lyssnar på elevernas eller delvis kan kommaföräldrar med synpunk94 %.Andelen som helt åsikter 91,5 %.Andelen föräldrar som ter på förskolan 83 % situation eller delvis kan med synpunkkan påverka sittkomma barns helt 100 % känner sig trygga Ökande Antal förskolor/pedagogisk omsorg i ytterområdena ter på förskolan 83 % eller delvis på fritids 78,8 %. Andel föräldrar som helt eller delvis kan komma med synpunkter på förskolan 88 % Oförändrat Bibehållet antal Antal förskolor/pedagogisk omsorg i ytterområdena Oförändrat Bibehållet antal Ekonomiskt resultat Årsbokslutet visar ett underskott på 700 tkroch utbildningsnämndens Årsbokslutet visar ett underskott verkpå Barn- ±0 att det vikande barn- och elevantalet bryts. EKONOMI EKONOMI Nämndens verksamhet bedrivs inom givna budgetramar. Nämndens verksamhet bedrivs inom givna budgetramar. resultat Ekonomiskt resulta 700 tkr har ett underskott på 3 600 samheter tkr för verksamhetsåret 2013. Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2014 Skapa forum för ungdomars delaktighet och inflytande – Fortsätta arbetet med elevernas inflytande och delaktighet via olika forum som ex klassråd, elevråd ±0 54 Socialförvaltningen Ansvarig nämnd: Socialnämnden Förvaltningschef: Maria Ståhl/Niclas Knuts Svårt rekrytera socialsekreterare Uppdraget I Socialförvaltningen ansvarsområde ingår äldreomsorg, handikappomsorg (LSS), socialpsykiatri och Individ- och familjeomsorg (IFO). Äldreomsorgen har tre servicehus (i norra kommundelen Bompabacken, Skålmogården och i Malung Orrmyrgården). Vidare finns två vårdhem, en dagverksamhet samt hemtjänst. Inom LSS-verksamheten finns tre gruppbostäder, en servicebostad, ett korttidshem, två enheter för daglig verksamhet, boendestöd, avlösarservice, ledsagning, kontaktpersoner, avlastningsfamiljer och personlig assistans. Inom socialpsykiatrin finns en enhet för daglig sysselsättning och boendestöd. Individ- och familjeomsorgen ansvarar för försörjningsstöd, missbruksvård, barn- och ungdomsvård, familjerätt och familjerådgivning. Inom socialförvaltningen finns även alkoholhandläggare som ansvarar för alkohol- och tobakshandläggning. Socialförvaltningen ansvarar även för hörselrådgivning och färdtjänst. Viktiga händelser Mycket av året 2014 har präglats av en relativt hög personalomsättning inom socialförvaltningen, främst omsättning av chefer. Det har varit svårt att rekrytera socialsekreterare till Individ- och familjeomsorgen, vilket inneburit att verksamheten under 2014 till stora delar behövt köpa in konsulter. Målsättningen under 2015 är att inte behöva använda inköpta konsulter i lika stor utsträckning. I maj anställdes en vikarierande socialchef och i september anställdes en socialchef tills vidare. Den 1 december 2014 anställdes en ny enhetschef för Individ- och familjeomsorgen. Rekrytering av socialsekreterare pågår. Det kan konstateras att rekrytering av två nya medarbetare till barn- och unga-sidan på IFO skett, vilket är mycket glädjande. Formerna för att få en ökad stabil och trygg IFOverksamhet börjar alltmer ta form. Under hösten 2014 igångsattes också återansökningar av statliga medel för bland annat HVB placeringar och familjeplaceringar, ett arbete som medför att Malung-Sälens kommun kan få tillbaka cirka 2–3 miljoner från Migrationsverket. Inom hemtjänsten pågår fortfarande arbetet med att få kontroll på beställd, planerad och utförd tid och verksamheten behöver kunna använda verksamhetssystemet Treserva fullt ut. Överhuvudtaget har året 2014 för hela vård- och omsorgsverksamheten präglats av att kunna säkerställa en verksamhet som är anpassad utifrån behovet. Det är ett arbete och en process som också kommer att fortgå under hela 2015 och som inkluderar många olika delar och incitament. Måluppfyllelse Se redovisning i tabell sidan 56. Kostnader, intäkter och netto (tkr) KOSTNADER INTÄKTER NETTO Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget 247 137 261 044 272 138 246 997 –25 141 36 895 38 830 46 037 37 617 8 420 210 242 222 214 226 101 209 380 –16 721 55 Socialförvaltningen Ekonomisk analys Ekonomiskt har året för socialförvaltningen varit ansträngt. Prognosen visar ett totalt underskott på 16,7 mkr. Framförallt handlar det om Individ- och familjeomsorgen som stått för det stora underskottet, vilket beror på fler ärenden gällande barn- och unga, fler barnplaceringar samt behov av att köpa in konsulter till verksamheten. Hemtjänstens prognos landar på ett underskott om 5 mkr. Antalet brukare har ökat, inte minst i norra kommundelen, samt att omvårdnadsbehovet blir större. Framtid både inom äldreomsorgen samt inom LSS och socialpsykiatrin. Vad gäller särskilda boenden pågår det en verksamhetsutredning som ska lämna en rapport under första kvartalet 2015. Inom Individ och familjeomsorgen ska samverkansarbetet som är igångsatt i syfte att utveckla och stärka banden mellan socialtjänst, skola/elevhälsa och hälso- och sjukvård fortsätta. Arbete görs för att skapa och få till bättre förutsättningar för öppenvårdslösningar på hemmaplan. På lång sikt finns en tanke och ambition om ett ”Familjecentrum”/”Familjens hus”. Socialförvaltningen i Malung-Sälen kommun har stora utmaningar framför sig. Under 2015 finns en rad olika behov som behöver utredas och ses över både inom Individ- och familjeomsorgen samt inom Vård och Omsorg. Förvaltningen behöver arbeta med att få en ökad kontroll och kostnadsmedvetenhet ända ut i organisationen. Under 2015 krävs arbete med att skapa en vision och en verksamhetsidé för Socialförvaltningen, Malung-Sälen kommun. En vision och verksamhetsidé som alla medarbetare ska känna för och som kan svaras upp utifrån kommunmedborgarnas behov. Arbetet med vision och verksamhetsidé ska ske i form av delaktighet och dialog ute bland medarbetarna i verksamheterna. Utöver det pågår arbete med att säkra upp en tydlig struktur för verksamhetsplanering i form av aktiviteter utifrån kund- och verksamhetsperspektiv. Under 2015 kommer arbetet med att säkerställa ett kvalitetsledningssystem att fortsätta. Arbetet med att säkra upp rutiner och stöddokument inom en rad olika områden inom hela förvaltningen kommer att ske. Förvaltningsorganisationen (socialförvaltningen) bör utredas och ses över. Hur ska den på sikt organiseras och var ska vissa delar av förvaltningsorganisationen ha för tillhörighet nämndmässigt? Vidare behövs fortsatt arbete med att säkerställa en vård- och omsorgsverksamhet, som är anpassad utifrån behovet. I detta inkluderas en rad olika behov och frågeställningar, bland annat hur det Bemanningsenheten är en annan viktig fråga. På sikt bör den enheten överföras till personalkontoret i syfte att inkludera och kunna användas också av andra verksamheter inom kommunen. Idag ligger bemanningseneheten under socialförvaltningen och just nu pågår arbete med att skapa ordning och reda för ett på sikt bra överlämnande till personalkontoret. ska se ut med boenden och lokaler/dagverksamheter. Detta g äller Ett arbete med ett kostavtal ska sättas igång i början av 2015. Inom hemtjänsten i norra kommundelen har behovet av hemtjänst ökat, inte minst nattetid vilket innebär att det idag finns behov av en nattpatrull uppe i norr. Detta skulle också innebära att verksamheten i i mindre omfattning behöver påkalla hjälp och stöd från räddningstjänsten. Det finns också ett ökat behov av kommunbilar till hemstjänsten (idag saknas det 13 bilar). 56 Socialförvaltningen Nämndens mål Indikator Resultat Måltal KVALITET Servicedeklarationer finns för nämdnens myndighetsutövande verksamheter Andel deklarationer 100 % Brukarna är nöjda med den omsorg de får inom äldreomsorgen Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med – särskilt boende – hemtjänst 88 % 94 % Patiensäkerhetsarbetet sköts enligt fastslagen plan Andel riskbedömningar Enligt plan Avvikelserapportering inom hemtjänst Enligt plan Hygienrutiner Antal missade signeringa Följs ej fullt ut Enligt plan Förebyggande insatser för barn, unga och föräldrar finns Antal personer som genomgått föräldrastödsutbildning 43 st under 2014 gått Comet (ABC) Ökande Fler tidiga insatser för barn och unga, IFO, genomförs Andel familjer som tar emot erbjudna öppenvårdsinsatser i barnrutredningar Ej mätt Ökande All tillsyn av serveringstillstånd enligt tillstynsplanen är dokumenterad Antal dokumenterade tillsyner säsong 2013/2014 133 Minst 120 Verkställande av uppdragen inom LSS för kontaktpersoner och ledsagare inom tre månader Antal ej verkställda beslut 1. 0 st 2. 0 st 1. Kontaktpersoner (kp) 2. Ledsagare och kP Full sysselsättning erbjuds de som önskar Sysselsättningsgrad Alla som önskar kan erbjudas heltid, 48 % per 141231 Minskat från 53,5 % 140731 Kompetenshöjning inom äldreomsorgen främst i hemtjänsten genom omvårdnadslyftet Andel med undersökterskekompetens 65,7 % Ökande SKL:s informationsidex 75 % Ökande jämfört med 2011 års resultat Ekonomiskt resultat –15,5 Mkr ±0 100 % Bibehållen nivå jämfört med 2011 (79) Riskbedömning görs två gånger per år Avvikelserapportering ökande Följs till 100 % Minskning med 50 % jämfört med utfall 2011 KOMPETENS DEMOKRATI Informativ, tillgänglig hemsida finns EKONOMI Verksamheten bedrivs inom befinfliga budgetramar Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2014 Utarbeta plan och strategi för kommande behov i äldreomsorgen Uppdraget att utarbeta plan och strategi har påbörjats under 2014. Aktiv personal- och rekryteringsutveckling ocialförvaltningen har genom bemanningsprojektet varit pilotförvaltning för modell för att S kunna erbjuda heltidstjänster. 57 Kulturförvaltningen Nytt bibliotek i Sälen Ansvarig nämnd: Kulturnämnden Förvaltningschef: Anette Åhlenius Uppdraget Kulturnämnden har ansvar för kommunens bibliotek; huvudbibliotek i Malung och filialbibliotek i Sälen samt för allmänkulturen; kulturmiljövård, utställningar, föredragkvällar, stöd till föreningslivet, musik- och teaterföreställningar för barn och vuxna i hela Malung-Sälens kommun. Viktiga händelser Det nya filialbiblioteket i Sälen som invigdes i juni är mycket välbesökt och har höga utlåningssiffror, inte minst gällande litteratur för barn- och ungdom. Självutlåning på biblioteken i Malung och Sälen har införts till både besökande och personalens belåtenhet, redan första året med självutlåningsmaskinen görs en fjärdedel av alla utlån i Malung på detta sätt. Barnprogram under Dansbandsveckan var mycket uppskattade och lockade många barn till kulturaktiviteter på Jannesgården. En barnteaterturné har genomförts under sommaren igen, från Sörsjön i norr till Tyngsjö i söder. Kulturarvsutvecklarens arbete har bidragit till att tillgängliggöra kommunens hembygdsgårdar och därmed göra dessa till attraktivare besöksmål. Kulturförvaltningen samarbetar med barn- och utbildningsförvaltningen gällande det statliga projektet Skapande Skola som berikar elever med kultur på skoltid, projektets aktiviteter har varit mycket uppskattade. Förberedelserna inför att kulturförvaltningen efter årsskiftet 2014/2015 blir en kultur- och fritidsförvaltning har varit omfattande. Risk- och sårbarhetsanalyser, diskussioner med medarbetarna, budgetarbete, personalförsörjningstänk och kunskapsinhämtning om verksamheterna har gett ett gott underlag till det kommande arbetet. Måluppfyllelse Folkbiblioteken i Malung-Sälens kommun ökade under år 2014 sina utlåningssiffror med 12 procent. Ekonomisk analys Statliga pengar från Skapande Skola-projektet förklarar de ökade intäkterna och kostnaderna. Förvaltningen har iakttagit återhållssamhet med inköp under årets sista månader, då allmänkulturens kostnader blivit högre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen är 1,5 procent av tilldelad ram. Framtid Den nya kultur- och fritidsförvaltningen står inför många utmaningar och möjligheter. Biblioteksenheten utreder bokbuss som en möjlighet för god biblioteksservice i glesbygden. Tillsättande av den vakanta enhetschefstjänsten, samt att rekrytera arbetsledare efter en pensionsavgång är angeläget för fritidsenheten. Ungdomsenheten kan med hjälp av en extra satsning från kommunstyrelsen bibehålla öppettider på lördagar och i Centralskolans rastrum, samt satsa på nya målgrupper under våren. Målsättningen för kultur- och fritidsförvaltningen är en kvalitétshöjd och kostnadseffektiv verksamhet utifrån uppdraget. Samarbeten kommer att bära frukt och synergieffekter kommer att vinnas mellan förvaltningens biblioteks-, fritids- och ungdomsenhet. Beslut väntas i början av 2015 om kulturskolan och turistinformation också ska ingå i förvaltningens uppdrag. Kostnader, intäkter och netto (tkr) KOSTNADER INTÄKTER NETTO Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget 9 434 –321 9 631 9 588 9 755 872 1 009 1 264 819 445 8 758 8 579 8 491 8 615 124 58 Kulturförvaltningen Nämndens mål Indikator Resultat Måltal HÅLLBAR TILLVÄXT Bibliotek, skolbibliotek och turistbyrå i Sälen by samordnas. Antal deltagande förvaltningar och kommunala bolag Sälens bibliotek invigdes den 14 juni I Sälens utbyggda Centrumhus är folkoch skolbibliotek integrerat med turistbyrån Skinnmuseum, turistbyrå, konstgalleri och mötes-/konferensrum i det kommunägda Jannesgården i Malung samordnas. Antal deltagande förvaltningar, kommunala bolag och föreningar Jannesgården finns inte längre med som en prioriterad investering i investeringsplanen I Jannesgården är skinnmuseum, turistbyrå, konstgalleri och mötes-/ konferensrum inrättat. Kulturförvaltningens biblioteksverksamhet erbjuder service och tjänster som främjar läsning, information, upplysning och utbildning. Öppethållande Antal besökare Ökande Ökande Samma Ökande Kulturförvaltningen har ett rikt och aktuellt mediabestånd, tillgängligt för alla Antal lån Antal media inköpta på förfrågan Ökande Ökande Samma Kulturförvaltningen erbjuder bibliotekstjänster med en kvalitet som ligger över genomsnittet bland jämförbara kommuner Nöjd medborgarindex Egen utförd kundenkät Oförändrat hög Ej genomförd Oförändrat hög Ökad andel nöjda medborgare Kulturförvaltningen bidrar till ett rikt kulturutbud i kommunen Nöjd medborgarinde Samma Ökande Kulturförvaltningen deltar i KUB-projektet (ett treårigt utvecklings-projekt för bibliotekspersonal i fyra län finansierat av europeiska socialfonden). Andel deltagande personal All personal All personal Kulturförvaltningen gör fler insatser för att möjliggöra heltidstjänst för den medarbetare som önskar – antalet deltidstjänster minskar under hela planperioden. Andel heltidstjänster All personal som önskat heltidstjänster har erbjudits det Personal som önskar heltidstjänst erbjuds det Kulturförvaltningen stärker kontakten med brukare och utvecklar dialogen med medborgarna genom förbättrad information och ökad delaktighet. Antal inköpt media på förslag Antal genomförda föreläsningar/ arrangemang i samarbete med studieförbund och/eller föreningar Samma Samma Ökande Ökande Kulturförvaltningen erbjuder en bra och tillgänglig biblioteksservice i byarna Antal ”boken kommer”-låntagare Antal mediautlåning i byarna Samma Ökande Ökande Ökande Kulturförvaltningen bidrar till ett rikt kultur utbud i byarna Antal arrangemang i byarna Ökande Ökande Kulturförvaltningen uppmuntrar barn och unga till utvecklande läsupplevelser Antal sagostunder Antal klassbesök Antal uppsökande aktiviteter Ökande Samma Minskande Ökande Ökande Ökande Kulturförvaltningen erbjuder barn och unga en inspirerande mötesplats Antal allmänkulturella arrangemang för barn och unga Ökande Ökande Kulturförvaltningen bidrar till ett rikt utbud av kulturella aktiviteter för barn och unga Antal besökare per aktivitet Ökande Ökande Samma KVALITET KOMPETENS DEMOKRATI Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt 59 Räddningstjänsten Ansvarig nämnd: Räddningsnämnden Förvaltningschef: Per Hampus Garveribrand under Dansbandsveckan Uppdraget För att skydda människors liv hälsa, egendom och miljö ska Räddningstjänsten se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder utan att andras ansvar inskränks. Räddningstjänsten ska också förhindra och begränsa skador på människor, egendom och miljön. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt, men skall endast utföras om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och andra omständigheter. I kommunens handlingsprogram för det skadeförebyggande arbetet och räddningstjänstverksamheten står det hur uppgifterna skall utföras med de resurser och avtal verksamheten förfogar över. Alla som bor och vistas i Malung-Sälens kommun har lika rätt till hjälp vid situationer som kräver hjälp som inte klaras av den enskilde allt enligt LSO (Lagen om skydd mot olyckor). Viktiga händelser Måluppfyllelse Nämndsmålen i förhållande till måltalen blev inte som önskat då antalet larm på de tre stationerna ökade från 272 st (2013) till 302 st (2014). Malung 134, Transtrand 60 och Sälen 108. Främst berodde det på att de automatiska brandlarmen ökade från 80 till 102 st och på många skogsbränder. Kostnader, intäkter och netto (tkr) KOSTNADER INTÄKTER NETTO Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget 14 339 14 129 15 302 14 996 –306 1 137 1 050 1 448 1 065 383 13 202 13 079 13 854 13 931 77 Ekonomisk analys Bokslutet pekar på ett litet överskott av tilldelade pengar, beroende på att den nya släckbilen togs i bruk sent på året och Fib-bilen tas i bruk i början av 2015. Det medförde att utfallet blev positivt trots garveribranden som var kostnadsmässigt mycket krävande för budgeten(cirka 280 tkr). Framtid Omorganisationen i norra delen av kommunen pågår och beräknas komma igång under mars 2015. Då skall bilar vara utrustade och rätt utbildning för FIB-åkarna vara avklarade. Utbildning av motorsågskörkort kommer också att göras under våren 2015. Nytt handlingsprogram tas fram under 2015. Utbildning för alla kommunanställda i DHLR kommer att starta under våren 2015. Foto: Anders Mojanis Garveribranden som inträffade under Dansbandsveckan slutade på ett bra sätt i förhållande till den riskbild som fanns under brandförloppet. Många skogsbränder inträffade under sommaren och verksamheten hjälpte även till med personal vid den mycket stora skogsbranden i Västmanland. En person omkom i en trafikolycka i Mobyn, Malung. 60 Räddningstjänsten Nämndens mål Indikator Resultat Måltal HÅLLBAR TILLVÄXT Antal trygghetstjänster – IVPA/Sjukvårdslarm – trygghetslarm 25/40 30 Avtal med landstinget att hämta skadade till farbar väg och ambulans. Avtal finns Nöjd-Medborgar-Index, räddningstjänst 68 73 Larmbehandlingstid, mediantid i minuter 1,8 Insatstid, mediantid i minuter 14,5 I nivå med jämförbara kommuner I nivå med jämförbara kommuner Antal brandskyddskontroller 1 456 Andel tillsyner 83 Statistik till Länsstyrelsen och MSB Enligt rutin Andel deklarationer 0 Alla medarbetare har kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter Medarbetarindex Andel kompetensutvecklingsplaner 73 Ej mätt Alla medarbetare har en säker och trygg arbetsplats Sjukskrivningstal 0,97 % 0 % Kunskap och förmåga hos allmänheten om brandförebyggande och olyckshanterande åtgärder ökar Antal som utbildats att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor 631 Oförändrad nivå Information om nämndens verksamhet utvecklas SKL:s informationsindex 83 % 100% Alla medborgare har ett likvärdigt skydd Antal personer utanför tätort som utbildats att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor per 1 000 invånare Ej mätt Oförändrad nivå Verksamheten håller budget Utfall i förhållande till budget, SEK 130 tkr ±0 Verksamheten är kostnadseffektiv i förhållande till jämförbara kommuner Kostnad (SEK) för räddningstjänst, per invånare 1 297 kr/inv Genomsnitt kommun gruppen 1 378 kr/inv. Andel informationsinsatser Antal trafikolyckor Antal skoterolyckor Samordningsmöten mellan blåljusmyndigheter ordnas vid större evenemang i kommunen Ej mätt 35 2 2 Info på hemsidan 0 0 Hålla möten varje år vid större evenemang Räddningstjänsten bidrar till ökad koncernsamordning Invånarna känner sig trygga med räddningstjänstens insatser KVALITET Insatser i samband med bränder och olyckor utförs med god kvalitet Förebyggande insatser genomförs för att minska risk för olyckor Servicedeklarationer finns för prioriterade tjänster inom räddningstjänsten Enligt plan 100 % KOMPETENS DEMOKRATI EKONOMI ÖVRIGA NÄMNDMÅL Samordningen för att minska antalet olyckor i kommunen utvecklas för att öka säkerheten Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt 61 Överförmyndarverksamheten Ansvarig nämnd: Överförmyndarnämnden Handläggare: Åsa Hedlöf Överförmyndarverksamheten Uppdraget Överförmyndarnämndens huvuduppgift är att utöva tillsyn och kontroll över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Syftet med tillsynen är att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Uppdraget är reglerat i Föräldrabalkens bestämmelser. Överförmyndarverksamheten står under tillsyn av Länsstyrelsen och JO. Hjälp av godman eller förvaltare har den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd med mera inte kan bevaka rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. och att de personella resurserna kan komma att behövas ses över. Personal och ledamöter har deltagit i olika utbildningar samt träffar med andra överförmyndare, bland annat deltog man på FSÖ årliga studiedagar som hölls i Umeå. Under våren och hösten har en utbildning hållits för godemän för ensamkommande barn. För att hålla ner kostnader på föreläsare arrangerades och samkördes detta tillsammans med Överförmyndare i samverkan, Falun/Borlänge. 17 st deltog. Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 att Malung-Sälens kommun ska övergå från överförmyndarnämnd till överförmyndare. Viktiga händelser Ekonomisk analys Riksdagen antog den 26 juni förslagen i prop. 2013/14:25 Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare, de flesta lagförslagen träder i kraft den 1 januari 2015. I och med detta så kommer det att innebära en hel del förändringar för överförmyndarnämndens verksamhet. Det innebär bland annat skärpta kontroller av de som föreslås som ställföreträdare, att överförmyndarnämnden ska ansvara för att alla som vill bli ställförträdare måste utbildas. Utredningsarbetet flyttas från tingsrätten till överförmyndarverksamheten i kommunerna. Länsstyrelserna ska föra statistik över överförmyndarnas verksamhet. Detta kommer att innebära att arbetsuppgifterna kommer att öka hos överförmyndarverksamheten Avsaknad av återsökta arvodespengar från Migrationsverket till godemän för ensamkommande barn motsvarar 250 tkr. Malung-Sälens kommun erhåller en summa om 500 tkr från Migrationsverket för EKB verksamheten. Detta har tidigare år fördelats så att överförmyndarverksamheten har fått summan 255 tkr för att täcka kostnadsökningar i och med utökad verksamhet när barnen anlände till kommunen. I 2014 års budget ligger även dessa pengar medräknade som intäkt. En omfördelning av dessa pengar mellan överförmyndarnämnden, IFO enheten och gymnasieskolan gjordes 2014. Det innebär en minskning av årets intäkter om 89 tkr. Redan vid årets ingång påpekade nämn- den åter att beslutad ram var allt för snävt tilltagen för att klara verksamhet och uppdrag. Framtid Den stora utmaningen är att få budgeten i balans, alltså att få den tilldelade ramen att gå ihop. Med den tilldelade ramen känns det mycket svårt att kunna vidmakthålla den mycket goda kvalité på handläggning och service som idag ges till såväl ”hjälpsökande” som ställföreträdare. Den ram som nämnden tilldelats har i de tre senaste boksluten visat sig vara i stort sett omöjlig att hålla och ett överskridande med nästan 25 procent har skett. Det är mycket svårt att hålla ramen då de största kostnaderna i budget för överförmyndarnämnden ligger på personal och arvoden till ställföreträdare och det är verksamheten. Antalet ärenden ökar varje år och inte minst då antalet komplicerade ärenden. Det är i nuläget svårt att hitta gode män/ förvaltare med den höga kompetens som krävs i vissa fall. Tillgången på ”normala” ställföreträdare är, genom de utbildningsinsatser som gjorts, ganska god. Behovet att rekrytera flera ställföreträdare ökar. Om utökningen av platser för ensamkommande barn aktualiseras så kommer det också att innebära större administrativ arbetsbelastning hos överförmyndarnämnden samt ny rekrytering och utbildningsinsatser för godemännen som måste vara startklara när barnen anländer. KOSTNADER INTÄKTER NETTO Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 1 183 1 836 Budget 2014 Diff mot budget 1 580 2 004 424 21 703 381 1 098 –717 1 162 1 133 1 199 906 –293 Foto: Malung-Sälens kommun Kostnader, intäkter och netto (tkr) 62 Malungs Elverk AB VD Kjell Jansson Malungs Elverk AB Uppdraget Malungs Elverks verksamhet bedrivs i två aktiebolag där dotterbolaget Malungs Elnät AB äger, driver och förvaltar elnätet i kommunen. Bolaget äger också ett fibernät som är under utbyggnad. Elproduktion sker i moderbolaget Malungs Elverk AB:s fyra vattenkraftverk. Malungs Elverk AB är delägare i Dalakraft AB (24,04 %) och Dala Vind AB (11 %). Viktiga händelser Inga större händelser har inträffat i Malungs Elverk under 2014. Fiberanslutning av Malungshems lägenheter är det största projektet inom fiber. I Sörnäs mottagningsstation har byte av transformatorer skett. Likt tidigare år har markförläggning av elkabel utförts på flertalet platser i kommunen. Måluppfyllelse Foto: Malung Elverk Malungs Elnät skall distribuera el och datakommunikation på ett leveranssäkert och kostnadsriktigt sätt. Malungs Elverk skall producera el och bedriva fastighetsförvaltning på ett kvalitets- och miljömässigt riktigt sätt. Verksamheterna skall bedrivas ekonomiskt stabilt och ge en skälig avkastning till ägarna. Malungs Elverk uppfyller ovan beskrivna mål och ägardirektiv genom att verksamheten drivs med affärsmässighet, långsiktig ekonomisk planering och styrka som krävs för att klara nödvändiga investeringar och reinvesteringar. Intäkter, kostnader och netto (tkr) INTÄKTER Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget 125 916 143 273 142 309 122 510 19 799 KOSTNADER 93 904 105 131 105 224 103 040 –2 184 NETTO 32 012 17 615 38 142 37 085 19 470 Ekonomisk analys Malungs Elverks resultat är betydligt bättre än budget. Ej budgeterad resultatandel från Dalakraft samt ej under 2014 budgeterad elnätsanslutning av Rämsbergets vindkraftpark lyfter resultatet. Resultatandel i Dala Kraft budgeteras ej. Övrig verksamhets resultat är ungefär som budget även om det finns avvikelser i enskilda poster. Framtid Foto: Malung Elverk Om beslut tas att flygplatsen Sälen-Trysil skall byggas behöver bolaget göra stora investeringar i nya anläggningar samt förstärkning av befintliga anläggningar. I övrigt fortsätter bolaget med nödvändiga investeringar för att säkerställa leveranssäkerheten i bolagets elnät. Fibernätet väntas under de närmaste åren att byggas ut och privatpersoner och företag erbjuds att ansluta sig. 63 Malungs Elverk AB RESULTATRÄKNING, tkrBALANSRÄKNING, tkr 2014 2013TILLGÅNGAR 2014 2013 Verksamhetens intäkter 137 145 135 083 Anläggningstillgångar Verksamhetens kostnader –87 216 –88 102 Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar –17 966 –17 004 Materiella anläggningstillgångar 31 963 29 977 Verksamhetens nettokostnader Finansiella kostnader 5 164 8 190 –42 –25 38 142 Maskiner och inventarier Pågående arbeten 17 337 18 082 270 767 254 031 4 294 6 345 Finansiella anläggningstillgångar 65 079 63 848 Summa anläggningstillgångar 358 548 343 562 Resultat före extraordinära poster 37 085 1 256 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Finansiella intäkter 1 071 Skattekostnader –7 243 –6 770 Årets resultat 29 842 31 372 Omsättningstillgångar Förråd 2 187 2 469 Fordringar 37 124 34 053 Kassa och bank 25 920 15 162 Summa omsättningstillgångar 65 231 51 684 423 779 395 246 Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 323 620 282 740 Lämnad aktietudelning –8 800 9 508 Årets resultat 29 842 31 372 Summa eget kapital 344 662 323 620 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 1 433 653 Andra avsättningar 55 475 52 690 Summa avsättningar 56 908 53 343 SKULDER Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 22 209 18 283 Summa skulder 22 209 18 283 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 423 779 395 246 64 Malung-Sälen Turism AB VD Lars Bälter Malung-Sälen Turism AB Uppdraget Enligt ägardirektiven från Malung-Sälens kommun ska Malung-Sälen Turism driva och utveckla Malung-Sälen som destination och på så sätt bidra till tillväxt i besöksnäringen. Bolaget ska på uppdrag bedriva turistbyråverksamhet med Malung-Sälens kommun som huvudman. Med uppdraget följer att bolaget löpande ska modernisera och effektivisera turistbyråverksamheten, även i samverkan med andra aktörer. Bolaget ska på uppdrag ansvara för den operativa verksamheten vid Malungs camping i Malung. Viktiga händelser De viktigaste händelserna under året har varit bolagets engagemang i Vasaloppet, Svenska Dansbandsveckan och Cykelvasan. Framförallt vad gäller information och logi. Arrangemang av olika slag skapar positiva effekter för verksamheten i bolaget och för området. Arrangemang bidrar till goodwill som i förlängningen kan leda till andra positiva effekter för besöksnäringen och kommunen (t.ex. inflyttning). Måluppfyllelse Det övergripande målet för 2014 var att säkerställa ett positivt resultat genom olika aktiviteter för att öka intäkterna och minska kostnaderna för att skapa balans i ekonomin. Tack vare engagerade och målinriktade medarbetare uppnåddes det övergripande målet för 2014. Intäkter, kostnader och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget INTÄKTER 10 854 11 454 11 164 10 413 751 KOSTNADER 10 728 11 046 11 043 10 055 –988 NETTO 126408121358 –237 Ekonomisk analys Det ekonomiska resultatet är 121 tkr jämfört med 408 tkr för föregående år. Jämfört med budget för verksamhetsåret är det en försämring med 358 tkr. Verksamhetsåret har präglats av fokusering på att arbeta fram informationsmaterial för aktiviteter i området och att hitta logialternativ kopplat till de stora evenemangen, främst Vasaloppet och Dansbandsveckan samt att säkerställa högt förväntade servicenivåer i samband med campingboende under Dansbandsveckan. Framtid Bolaget kommer att vidareutveckla och effektivisera arbetsmetoder, för att möta besökarna både digitalt och fysiskt på plats. Tidigare effektiviseringar och rationaliseringar i kombination med ökade intäktsmöjligheter ska ge positiva resultat i framtiden. Genom att vidareutveckla redan befintliga aktiviteter och arrangemang och skapa nya kommer reseanledningarna till området att öka. Aktiviteter som cykel, vandring och naturupplevelser har de senaste åren utvecklats positivt. Gemensamma regionala samarbeten kommer att leda till fler aktivitets- och naturturister till området. Resemönstren till de aktiviteter och arrangemang som genomförs i området och som bolaget är engagerade i ser ut att fortsätta utvecklas positivt, med positiva resultat för bolaget, arrangemangen och området. 65 Malung-Sälen Turism AB RESULTATRÄKNING, tkrBALANSRÄKNING, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader 2014 2013TILLGÅNGAR 11 158 11 443 –10 890 –10 916 –152 –130 116 397 Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster 5 11 2013 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 127 191 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Finansiella intäkter 2014 Maskiner och inventarier 17 19 445 287 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 90 78 121 408 Summa anläggningstillgångar 679 575 Skattekostnader Årets resultat 00 Omsättningstillgångar 121 408Förråd Fordringar Kassa och bank 235 1 523 185 1 680 2 129 1 597 Summa omsättningstillgångar 3 887 3 462 4 566 4 037 Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 816 408 Årets resultat 121 408 Summa Eget kapital 937 816 SKULDER Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 3 629 3 221 Summa skulder 3 629 3 221 4 566 4 037 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 66 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, VAMAS VD Björn Sjögren Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, VAMAS Uppdraget Ekonomisk analys Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, VAMAS, är ett kommunalägt vatten- och miljöföretag. Verksamheten är uppdelad i två affärsområden, Vattentjänster och Avfallstjänster. Vattentjänster ansvarar bland annat för dricksvatten, avlopp, ledningsnät och reningsverk. Avfallstjänster ansvarar bland annat för insamlingen och hantering av hushållsavfall (källsorterat i komposterbart och brännbart) och återvinning av bland annat grovsopor och farligt avfall vid tre återvinningscentraler samt slamtömning och slamhantering. VAMAS har över 40 anställda med kontor i Malung och Sälen. Läs mer på www.vamas.se Det totala resultatet för bolaget ligger på 494 tkr. Men för att kommentera differensen mot budget behöver man titta på respektive verksamhet. Resultatet för avfallstjänster är cirka –2 100 tkr och för vattentjänster +2 500 tkr. Att intäkterna är högre än budgeterat beror på att en årlig avstämning sker mellan vattentjänster och avfallstjänster för att fördela de kostnader för rening som reningsverken haft för lakvatten samt brunns slam. En reglering sker även av avfalls kostnader för omhändertagande av slam. Detta gör att intäkterna blåses upp men ger ingen resultatpåverkan då även kostnaderna ökar med motsvarande. Dessa intäkter och kostnader har inte kunnat budgeteras då det inte går att förutsäga vilka volymer det rör sig om. Personalkostnaderna för vattentjänster är något lägre än budgeterat då det arbetats mycket i projekt. Under några månader har VAMAS haft vakanser på processingenjör och drift- och underhållstekniker vilket ger något lägre personalkostnader än budgeterat. Avskrivningarna för vattentjänster är lägre än budgeterat då investeringsbudget justerades i juni 2014. Intäkterna för vattentjänster är något högre än budgeterat då vi har fått in mer anslutningsavgifter än beräknat. Avfallssidan har under 2014 haft stora utmaningar som till exempel ny entreprenör av slamtjänster och övertagandet av dess administration. Under en tid var även tjänsten som avfallschef vakant. Detta har inneburit att den budget som lades för 2014 bestod av en del antaganden. Viktiga händelser Kläppens reningsverk slutbesiktigades. Provpumpning av ny vattentäkt i Sälen har utförts och kommer att förse Sälen och områdena Lindvallen – Högfjällshotellet med vatten under överskådlig tid. Arbetet med Vattendom och skyddsområde för vattentäkten har påbörjats. En ny vattentäkt med nytt skyddsområde arbetas fram i Rörbäcksnäs och ett nytt vattenverk för byn har börjat byggas. Utbyte av kommunens största avloppspumpstation har skett för att klara av att pumpa över avloppsvattnet till Tällbyns reningsverk även i framtiden. Ytterligare pumpstation har bytts ut vid Skinnarvallen samt upprustning ar skett av tre stationer (Malungsfors, Bullsjön och Sörsjön). Transtrandslägret har kopplats till allmänt avlopp och förnyelse av ledningsnät har skett i Öje, Norra Vagnvägen, Högfjällshotellet och i Risätra-Lillmon. Kritiskt läge uppstod när de gamla råvattenledningarna i Lima gick av under älven, två nya ledningar han att anläggas innan krisen blev ett faktum. Avfallstjänster genomförde två stora offentliga upphandlingar, slamhämtning och avfallshämtning. Båda blev överprövade hos Förvaltningsrätten och den senare är ännu inte klar. Sluttäckning av Malungs deponi är ett stort projekt där ansökan görs om villkorsändring till Länsstyrelsen då tidsplanen är för kort. Måluppfyllelse Dricksvattnet har haft god kvalité inom alla försörjningsområden och samtliga avloppsreningsverk har uppfyllt gällande miljökrav, under året. Vattentjänster har trots stora investeringar under året haft full kostnadstäckning, samt har kunnat täcka föregående års minussiffror. Vattentjänster har under 2014 satsat på att få fram förnyelseplan för det 70 mil långa ledningsnätet. Det av kommunfullmäktige prioriterade uppdraget med att ta fram en kommunal VA-plan har startats upp. Motivet är att förbättra miljön och trygga dricksvattenförsörjning för abonnenter och kommuninvånare nu och i framtiden. Framtid Kommunens ansvar enligt lagen om allmänna vattentjänster innebär även att VAMAS i framtiden kommer att överta ett flertal större privata VA-anläggningar, samt att verksamhetsområdet utökas. Vad gäller kompetensförsörjning kommer på vattentjänstsidan att finnas fortsatt behov av anställningar, dels på grund av utökning av allmänförklarade verksamhetsområden, men också en förväntad hög omsättning av personal. Personalomsättning kommer ev. att kräva en viss överanställning av ingenjörer för att inte bli för känsliga vid tapp av kunskap, när någon avslutar sin tjänst. Avfallstjänster kommer få ännu mer administration då alla kunder skall faktureras från VAMAS och inte från entreprenörerna. Sluttäckningen av Malungs deponi kommer bli ett komplex och kostsamt projekt. En framtida lösning av slamhantering måste fram och även en långsiktig lösning av det komposterbara avfallet. Det finns förslag inom DalaAvfall om en lösning i Borlänge men det bör även utredas om möjligen för en Biogas anläggning inom SITE. Intäkter, kostnader och netto (tkr) Foto: VAMAS Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget INTÄKTER 64 930 72 391 77 319 73 065 4 254 KOSTNADER 64 123 72 767 76 825 75 555 –1 270 807 –376 494 –2 490 2 984 NETTO 67 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, VAMAS RESULTATRÄKNING, tkrBALANSRÄKNING, tkr Verksamhetens intäkter 2014 77 319 2013TILLGÅNGAR 2013 72 117Anläggningstillgångar Verksamhetens kostnader –57 799 –55 426 Mark och byggnader Avskrivningar –13 370 –12 211 Mark, byggnader och 6 150 4 480 Verksamhetens nettokostnader 2014 tekniska anläggningar 9 494 10 200 175 993 155 590 Inventarier och verktyg 12 770 14 443 Finansiella intäkter Pågående arbeten 29 465 34 335 227 722 214 568 14 686 26 484 Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster 130 274 –5 786 –4 944 494 –190 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Bokslutsdispositioner Skattekostnader Årets resultat –446 216 Fordringar –48 Kassa och bank 0 26 Summa omsättningstillgångar 21 734 20 457 36 420 46 941 264 142 261 509 Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 3 001 Ej registrerad ökning av aktiekapital 7 000 Årets resultat Summa eget kapital 3 000 0 1 10 001 3 001 Avsättningar Andra avsättningar 865 419 Summa avsättningar 865 419 SKULDER Långfristiga skulder 240 557 244 963 Kortfristiga skulder 12 719 13 126 Summa skulder 253 276 258 089 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 264 1421 261 509 68 Malungshem AB VD Tomas Eriksson Malungshem AB Uppdraget Malungshem äger och förvaltar lägenheter och lokaler för uthyrning i Malung-Sälens Kommun. Viktiga händelser Två snickare har anställts från 1/3 2014. Ny byggnation av tvättstuga och servicehus på Storbygärdet har påbörjats, eftersom den tidigare har brunnit ner. Trygghetsboende på Kringlan har färdigställts med sex lägenheter. För närvarande är två uthyrda. Sälen Centrum Lokaler för vårdcentralen, bibliotek och turistbyrå har färdigställts i Sälen. Måluppfyllelse Soliditet 10,1 procent (enligt ägardirektiv 10 procent). Foto: Håkan Olsén Kostnader, intäkter och netto (tkr) INTÄKTER KOSTNADER NETTO Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 Budget 2014 Diff mot budget –909 67 047 64 631 64 398 64 221 65 794 62 055 63 928 63 610 769 1 253 2 576 470 611 –140 Ekonomisk analys Resultatet överensstämmer med budget. Vakanserna har ökat under året, men i slutet av året har dock en förbättring kunnat ses. Den låga räntan har bidragit till att resultatmålet har kunnat hållas. Framtid Foto: Håkan Olsén Bolaget satsar på ökat underhåll för att öka intäkterna i framtiden. Bolaget gör även investeringar för energi- och vattenbesparingar. ”Trygghetsboende på Kringlan har färdigställts” 69 Malungshem AB RESULTATRÄKNING, tkrBALANSRÄKNING, tkr Verksamhetens intäkter 2014 2013TILLGÅNGAR 63 312 63 688 Verksamhetens kostnader –46 721 –45 695 Avskrivningar –10 752 –9 448 Mark, byggnader och 5 839 8 545 tekniska anläggningar Verksamhetens nettokostnader 2014 2013 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 271 519 274 353 Maskiner och inventarier 2 723 2 170 Finansiella intäkter Pågående arbeten 1 591 0 Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster 1 086 943 –6 455 – 6 912 Finansiella anläggningstillgångar 15 852 14 875 470 2 576 Summa anläggningstillgångar 291 685 291 398 Skattekostnader Omsättningstillgångar Årets resultat 470 2 576Förråd Fordringar 322 3 267 399 1 759 Kassa och bank 2 398 5 023 Summa omsättningstillgångar 5 987 7 181 Summa tillgångar 297 672 298 579 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Lämnad aktieägartillskott Årets resultat Summa eget kapital 29 725 27 149 0 0 471 2 576 30 196 29 725 SKULDER Långfristiga skulder 221 758 222 605 Kortfristiga skulder 45 718 46 249 Summa skulder 267 476 268 854 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 297 672 298 579 70 Ärnäshedens Fastighets AB Styrelseordförande: Sven Isaksson Ärnäshedens Fastighets AB Uppdraget Företaget hyr ut industrilokaler i Västra Ärnäs, Lima. Inga anställda finns i företaget. Lokalerna är uthyrda till 100 procent. Hyresgäster är Lima Tvätten AB, Ericson i Lima AB och Per-Erik Johanssons Åkeri AB. Detta bokslut (2014) är företagets första hela 12-månaders resultat efter färdigställandet av lokalerna. Viktiga händelser Inga stora händelser har skett. Måluppfyllelse Lokalerna ska vara uthyrda till 100 procent. Det kravet är uppfyllt. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 2014 INTÄKTER KOSTNADER NETTO Budget 2014 Diff mot budget 0665 1 099862 108 1 113 1 206 1 037 –108–448–107–175 237 –169 68 Ekonomisk analys Avvikelse i intäkter och kostnader kommer av ej budgeterade VA-avgifter. Foto: Malung-Sälens kommun Framtid För att uppnå ett nollresultat 2015 behöver dagens räntekostnader sänkas under 2015. Bedömningen är att det är rimligt att uppnå under året. ”Lokalerna är uthyrda till 100 procent.” 71 Ärnäshedens Fastighets AB RESULTATRÄKNING, tkrBALANSRÄKNING, tkr Verksamhetens intäkter 2014 2013TILLGÅNGAR 2014 1 099 666 Verksamhetens kostnader –500 –590 Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar –344 –257 Mark, byggnader och 255 –182 tekniska anläggningar Verksamhetens nettokostnader Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Finansiella intäkter Pågående arbeten 0 0 Finansiella kostnader –361 –267 Resultat före extraordinära poster –106 –448 2013 Summa anläggningstillgångar 15 141 15 368 1 336 1 364 0 0 16 477 16 732 Omsättningstillgångar Skattekostnader Årets resultat 0 –106 0Fordringar –448 122 481 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 122 481 16 599 17 214 Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Lämnad aktieägartillskott Årets resultat Summa eget kapital 2 444 1 892 0 1 000 –106 –448 2 338 2 444 SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder 14 037 13 006 224 1 764 14 261 14 770 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 16 599 17 214 72 Resultaträkning (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Verksamhetens intäkter Not 1 177 445 166 066 386 105 361 944 Verksamhetens kostnader Not 2 –727 818 –712 825 –860 385 836 843 Jämförelsestörande intäkter Not 3 296 11 343 296 11 343 Jämförelsestörande kostnader –15 100 –400 –15 100 0 Avskrivningar –28 916 –26 949 –67 636 –62 341 –594 093 –562 765 –556 720 –525 897 Not 4 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Not 5 392 043 386 800 392 043 386 800 Generella statsbidrag och utjämning Not 6 166 625 173 946 166 625 173 946 Finansiella intäkter Not 7 11 245 10 840 4 609 7 105 Finansiella kostnader Not 8 –8 558 –8 899 –17 504 –18 370 –32 738 –78 –10 947 23 584 Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skatt Årets resultat Not 9 –32 738 –78 –5 385 –4 927 –16 332 18 657 73 Balansräkning (tkr) KOMMUNENKONCERNEN TILLGÅNGAR 20142013 2014 2013 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 10 2 085 1 914 3 005 3 034 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 11 453 725 444 297 1 211 919 1 170 384 Maskiner och inventarier Not 12 14 079 10 994 33 160 30 751 Finansiella anläggningstillgångar Not 13 189 887 190 323 65 078 64 590 659 776 647 528 1 313 162 1 268 759 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastigheter Not 14 36 390 28 988 38 565 31 400 Fordringar Not 15 84 429 71 959 121 554 115 638 Kortfristiga placeringar Not 16 6 266 6 111 6 266 6 111 Kassa och bank Not 17 16 122 86 093 61 756 125 117 143 207 193 151 228 141 278 266 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 802 983 840 679 1 541 303 1 547 025 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 322 996 323 074 561 925 543 268 Varav resultatutjämningsreserv 5 917 5 917 5 917 5 971 Årets resultat –32 738 –78 –16 332 18 657 SUMMA EGET KAPITAL Not 18 290 258 322 996 545 593 561 925 74 Balansräkning (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Not 19 6 732 7 833 7 792 8 316 Andra avsättningar Not 20 15 000 – 56 144 39 083 21 732 7 833 63 936 47 399 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not 21 325 937 335 384 695 267 695 662 Kortfristiga skulder Not 22 165 056 174 466 236 507 242 039 490 993 509 850 931 774 937 701 1 541 303 1 547 025 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 802 983 840 679 Panter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Not 23 15 473 15 473 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Not 24 273 609 286 924 273 609 286 924 Övriga ansvarsförbindelser Not 25 419 760 413 284 40 729 38 820 75 Kassaflödesanalys (tkr) KOMMUNENKONCERNEN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 20142013 Årets resultat 2014 2013 –32 738 –78 –16 332 18 657 Justering för av- och nedskrivningar Not 26 28 724 26 949 67 636 62 341 Justering för avsättningar Not 27 13 899 2 359 16 537 4 357 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 28–179 –27 –256 –27 Upplösning av investeringsbidrag –35 –43 –35 –43 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 9 671 29 160 67 550 85 285 Ökning/minskning kortfristiga fordringar –12 470 –2 736 1 547 –16 138 Ökning/minskning förråd 60 –1 837 –7 165 –1 573 Ökning/minskning exploateringsfastigheter –7 463 –14 546 –7 463 –14 546 Ökning/minskning kortfristiga skulder –9 410 37 022 –12 681 28 511 –19 612 47 063 41 788 81 539 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar –691 –1 457 –691 –1 457 –40 963 –59 402 –111 044 –154 035 350 90 350 92 –7 155 –6 111 –963 –5 929 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 90 – 143 – Kassaflöde från investeringsverksamheten –48 369 –66 880 –112 205 –161 329 Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån – 65 000 7 978 135 554 Amortering av långfristiga skulder –9 412 –803 –3 784 –12 760 Anläggningsavgifter – – 2 595 5 756 Investeringsbidrag –124 Minskning av långfristiga fordringar – 124 7 422 407 422 407 Kassaflöde från –1 990 finansieringsverksamheten 64 728 7 211 129 081 Not 29 ÅRETS KASSAFLÖDE –69 971 44 908 –63 206 49 291 Likvida medel vid årets början 86 093 41 185 131 228 81 937 Likvida medel vid årets slut 16 122 86 093 68 022 131 228 Förändring av likvida medel –69 971 44 908 –63 206 49 291 76 Noter (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen 344 119 343 288 Intäkter jämförelsestörande poster –296 –11 343 Interna poster –166 378 –165 879 Verksamhetens intäkter 177 445 166 066 Specifikation verksamhetens intäkter Försäljningsmedel 26 363 25 479 Avgifter och ersättningar 31 617 31 926 Hyror och arrenden 26 928 24 923 Stats- och landstingsbidrag 62 293 54 103 Verksamheter och entreprenader 30 244 29 635 Verksamhetens intäkter 177 445 166 066 Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen –938 388 –909 541 Kostnader jämförelsestörande poster 15 100 Kapitalkostnad 40 407 400 Pensioner och sociala omkostnader –33 164 –35 398 Kalkylerade kp 21 849 21 210 44 625 Interna poster 166 378 165 879 Verksamhetens kostnader –727 818 –712 825 Specifikation verksamhetens kostnader Personal –443 959 –438 475 Pensioner –27 536 varav pensionsförsäkringsavgifter –2 985 varav förändr pensionsavsättning –967 varav pensionsutbetalningar –10 064 –11 291 varav individuell del –15 453 –14 782 Material –52 816 –55 624 Tjänster –99 402 –67 855 –29 561 –2 236 –1 252 Bidrag och transfereringar –34 904 –31 592 Entreprenad och köp av verksamhet –68 817 –82 534 Anläggningstillgångar – Övrigt –384 Verksamhetens kostnader –727 818 Pensioner inkluderar löneskatt 24,26 %. –6 833 –351 –712 825 77 Noter (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Not 3 Jämförelsestörande poster Intäkter Försäljningspris anläggningstillgångar 157 – Bokfört värde anläggningstillgångar –84 – 157 –84 Realisationsvinster206 27 Återbetalning försäkringspremie 2005–2006 – – 206 27 17 11 316 17 11 316 Föräljningspris anläggningstillgångar – 63 – 63 Bokfört värde anläggningstillgångar – –63 – –63 –100 – –100 – Kostnader Utrangering staket fsk Loppan, julbelysning Aktieägartillskott ––400 – – Avsättning för återställande av deponi –15 000 – –15 000 – Summa –14 804 10 943 –14 804 11 343 Not 4 Avskrivningar Immateriella tillgångar –520 –228 –720 –429 –25 993 –24 545 –60 763 –56 372 Maskiner och inventarier –2 403 –2 176 –6 153 –5 540 Summa –28 916 –26 949 –67 636 –62 341 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Avskrivningarna är beräknade på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningstiden för kommunen avseende byggnader är 5–50 år, för maskiner och inventarier 5–10 år och 3–5 år för immateriella tillgångar. Avskrivningstiden för koncernen är 5–50 år för byggnader och tekniska anläggningar, 3–20 år för maskiner och inventarier och 3–20 år för immateriella tillgångar. Kommunalskatt 393 081 389 036 393 081 389 036 Prognos slutavräkning innevarande år 70 –2 481 70 –2 481 Förändring slutavräkning förgående år –1 108 245 –1 108 245 Summa 392 043 386 800 392 043 386 800 Inkomstutjämningsbidrag 105 270 107 913 105 270 107 913 Strukturbidrag 12 911 12 017 12 911 12 017 Kostnadsutjämningsbidrag 9 638 13 776 9 638 13 776 Bidrag för LSS-utjämning 4 586 4 806 4 586 4 806 Kommunal fastighetsavgift 31 669 30 801 31 669 30 801 Regleringsavgift/regleringsbidrag 2 551 4 633 2 551 4 633 Summa 166 625 173 946 166 625 173 946 Not 5 Skatteintäkter Not 6 Generella statsbidrag 78 Noter (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Not 7 Finansiella intäkter Ränteintäkter 3 923 3 739 990 1 243 Aktieutdelning 6 512 7 101 – 118 Resultat från andel i intresseföretag – – 3 619 5 744 Engångsutdelning SKL – – – – Övriga finansiella intäkter 810 – – – Summa 11 245 10 840 4 609 7 105 –8 436 –8 204 –17 382 –17 675 –113 –678 –113 –678 Not 8 Finansiella kostnader Ränta på lån Finansiell kostnad avseende pensionsskuld Räntekostnader –9–17 Summa –8 558 –8 899 –9 –17 –17 504 –18 370 Not 9 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen –32 738 –78 Avgår: Samtliga realisationsvinster/försäljningar Justering för kostnad avsättning täckning deponi Justerat resultat –279 –27 15 000 –18 017 –105 2 142 685 Not 10 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärden 5 203 3 746 Årets förändringar Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar 691 1 457 691 1 457 2 833 2 142 5 894 5 203 –228 0 –2 169 –1 740 Årets förändringar Avskrivningar–520 –228 –720 –429 Utgående ackumulerade avskrivningar –748 –228 –2 889 –2 169 Utgående bokfört värde 2 085 1 914 3 005 3 034 Avskrivningstider 3–5 år 3–5 år 3–20 år 4–20 år Med immateriella anläggningar avses icke fysiska tillgångar. 79 Noter (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Not 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärden 895 224 837 403 2 002 081 1 849 597 Årets förändringar Inköp 35 438 57 821 102 315 –1 443 Försäljningar och utrangeringar –40 – –40 153 927 930 622 895 224 2 104 356 2 202 081 –450 927 –426 382 –831 697 –775 325 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar Avskrivningar –25 993 –24 545 59 839 –56 372 Nedskrivningar– ––924 – Försäljningar och utrangeringar 23 – 23 – Utgående ackumulerade avskrivningar –476 897 –450 927 –892 437 –831 697 Utgående bokfört värde 453 725 444 297 1 211 919 1 170 384 Avskrivningstider 5–50 år 5–50 år 5–50 år 5–50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga anläggningstillgångar Det bokförda värdet fördelar sig på: Markreserv 1 841 1 576 Verksamhetsfastigheter 246 297 Fastigheter för affärsverksamhet 47 154 45 176 Publika fastigheter 38 934 38 712 Fastigheter för annan verksamhet 111 442 244 025 75 129 Pågående ny-, till- och ombyggnad 8 057 39 679 Utgående bokfört värde 453 725 444 297 Särredovisning av fastigheten Samariten 5, finansiellt leasingavtal, tom 2028-06-30 Ingående anskaffningsvärden 35 100 35 100 35 100 Inköp– – Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 35 100 – – 35 100 35 100 35 100 35 100 Ingående avskrivningar –14 742 –13 338 –14 742 –13 338 Avskrivningar –1 404 –1 404 –1 404 –1 404 Utgående ackumulerade avskrivningar –16 146 –14 742 –16 146 –14 742 Utgående bokfört värde 18 954 20 358 18 954 20 358 80 Noter (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Not 12 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden 84 968 83 449 140 703 136 015 Årets förändringar Inköp 5 655 1 582 8 729 4 751 Försäljningar och utrangeringar –335 –63 –851 –63 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 90 288 84 968 148 581 140 703 Ingående avskrivningar –73 974 –71 798 –109 952 –104 412 Årets förändringar Avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar –2 403 –2 176 –6 153 168 684 –76 209 –73 974 –115 421 –5 540 –109 952 Utgående bokfört värde 14 079 10 994 33 160 30 751 Avskrivningstider Linjär avskrivning tillämpas för samtliga anläggningstillgångar. 5–20 år 5–20 år 3–20 år 5–20 år Det bokförda värdet fördelar sig på: Maskiner 4 710 4 220 Inventarier 2 924 4 106 Bilar och transportmedel 5 270 2 265 Skulpturer och statyer 352 352 Övriga maskiner och inventarier – – Pågående installationer 823 Utgående bokfört värde 14 079 51 10 994 81 Noter (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Malungs Elverk AB 2 682 2 682 – – Malungshem AB 27 164 27 164 – – Gustols AB 500 500 – – Malung-Sälen Turism AB 250 250 – – Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 10 000 3 000 – – Dalatrafik AB 451 451 451 451 Swedbank31 31 31 31 Ärnäshedens Fastighets AB 800 800 – – Aktier, övriga 10 10 10 10 Andel i Förenade Småkommuners Försäkrings AB 2 000 2 000 2 000 2 000 Andel i Kommuninvest Sverige AB 540 540 540 540 Andelar 32 32 32 32 Bostadsrätter434 448 434 448 Utlämnade lån Utlämnade lån 10 264 10 686 10 264 10 686 Utlämnade lån Kommuninvest Sverige AB 2 000 2 000 2 000 2 000 Långfristiga fordringar Långfristiga fordring Vamas revers 132 729 139 729 – – DalaKraft AB – – 39 217 38 266 Äppelbovind ekonomiska förening – – 259 295 Vindela ekonomiska förening – – 41 44 Dala Vind AB – – 6 268 6 268 Dala Vindkraft ekonomiska förening – – 3 135 3 135 Norrsken AB – – 266 266 Husbyggnadsvaror HBV förening – – 40 40 Visit Dalarna – – 62 50 Svensk Turism AB – – 20 20 Övriga– – Summa 189 887 190 323 8 8 65 078 64 590 Andelarna i Kommuninvest Sverige AB medför förpliktelser i form av borgensåtagande. Åtagandet är närmare specificerat i noten för övriga ansvarsförbindelser. Not 14 Förråd, exploateringsfastigheter Förråd 10 445 12 560 12 857 varav oljelager –– 322 399 25 152 17 690 Exploateringsfastigheter 10 385 25 152 17 690 Tomträttsmark853 853 Summa 36 390 28 988 853 853 38 565 31 400 82 Noter (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Not 15 Fordringar Kundfordringar 9 689 6 743 16 339 12 632 Diverse kortfristiga fordringar 332 410 29 312 36 920 Fordringar hos staten 1 587 1 330 3 952 4 302 Fordringar hos koncernföretag 2 215 4 101 – – Fordringar mervärdesskatt 3 652 1 843 3 652 1 843 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 25 681 22 494 27 026 24 903 Upplupna skatteintäkter 34 206 35 038 34 206 35 038 Summa felkonto 7 067 – 7 067 – Summa 84 429 71 959 121 554 115 638 Not 16 Kortfristiga placeringar Nordea 1 020 1 027 1 020 1 027 SBAB 2 080 2 089 2 080 2 089 Länsförsäkringar 2 045 2 060 2 045 2 060 Fastränteplacering987 756 Depålikvidkonto134 179 Summa 6 266 6 111 987 756 134 179 6 266 6 111 Not 17 Kassa och bank Kassa– – Handkassor och växelkassor 3 3 Plusgiro 15 907 84 484 Bank 212 1 606 Summa 16 122 86 093 Not 18 Eget kapital Anläggningskapital 312 107 304 311 553 959 525 698 Rörelsekapital –21 849 18 685 –8 366 36 227 Summa 290 258 322 996 545 593 561 925 Ingående eget kapital Kommunen 326 980 327 654 320 344 327 654 Fjärrvärme –3 984 –4 580 –3 984 –4 580 Malungs Elverk AB – – 243 832 220 617 Malungshem AB – – 1 362 –929 Malung-Sälen Turism AB – – 567 159 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB – – 328 620 Gutstols AB – – –302 –273 Ärnäshedens Fastighets AB – – –222 – Summa ingående eget kapital 322 996 323 074 561 925 543 268 83 Noter (tkr) Varav resultatujämingsreserv KOMMUNENKONCERNEN 20142013 5 917 Utnyttjad reserv 2013 Summa resultatutjämningsreserv 5 917 9 674 2014 2013 5 917 9 674 –3 757 –3 757 5 917 5 917 5 917 Årets resultat Kommunen –34 951 –674 –41 463 –7 310 Fjärrvärme 2 213 596 2 213 596 Malungs Elverk AB – – 22 083 23 215 Malungshem AB – – 399 2 291 Malung-Sälen Turism AB – – 121 408 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB – – 469 –292 Gutstols AB – – –112 –29 Ärnäshedens Fastighets AB – – –42 –222 Summa årets resultat –32 738 –78 –16 332 18 657 Utgående eget kapital Kommunen 292 029 326 980 278 881 320 344 Fjärrvärme –1 771 –3 984 –1 771 –3 984 Malungs Elverk AB – – 265 915 243 832 Malungshem AB – – 1 761 1 362 Malung-Sälen Turism AB – – 688 567 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB – – 797 328 Gutstols AB – – –414 –302 Ärnäshedens Fastighets AB – – –264 –222 Summa utgående eget kapital 290 258 322 996 545 593 561 925 Ändrad redovisningsprincip År 2008 ändrades redovisningsprincipen för hantering av ett långtidshyresavtal tom 2028-06-30 för fastigheten Samariten 5. Fram till år 2007 bokfördes hyreskostnaden som lokalhyra, år 2008 fastställdes att den ekonomiska innebörden av avtalet är att hyresmannen (kommunen) har tagit på sig samma finansiella och värdemässiga ansvar som om anläggningen köpts. Avtalet omklassificerades till ett finansiellt leasingavtal. År 2014 är resultatpåverkan 1 161 tkr i extra kostnader utöver amortering av skuld för det finansiella leasingavtalet. Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen (KL, kap 8, § 3d) en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativ. 84 Noter (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Not 19 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning pensionsskuld 5 418 6 304 6 271 6 787 Avsättning garanti- och visstidspension – – – – Löneskatt 1 314 1 529 1 521 1 529 Summa 6 732 7 833 7 792 8 316 Medlen används i sin helhet i verksamheten, s.k. återlåning. Ingen omföring avseende kortfristig del har skett. Avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension 0 0 Förmånsbestämd/ kompl pension 177 187 Ålderspension 5 079 Pension till efterlevanade 162 186 Summa pensioner 5 418 6 304 Löneskatt 1 314 1 529 Summa avsatt till pensioner 6 732 7 833 5 931 Antal visstidsförordnanden Politker1 1 Tjänstmän– – Ingående avsättning 6 304 4 405 Nya förpliktelser under året –685 2 190 varva nyintjänad pension –737 1 553 varav ränte och basbeloppsuppräkning 81 139 varav ändring av försäkringstekniska grunder 0 508 varav pension till efterlevande 0 varav övrig post –29 0 –10 Årets utbetalningar –201 –291 Utgående avsättning 5 418 6 304 Löneskatt 1 314 1 529 Utgående avsättning inklusive löneskatt 6 732 7 833 Från år 2010 har uppbokning för avsättning pensioner till politiker beräknats. I posten ”nyintjänad pension” ingår uppbokning av pension till 1 politiker. Not 20 Andra avsättningar Avsättning återställande av deponi 15 000 – 15 000 – Uppskjuten skatt – – 41 144 39 083 Summa 15 000 0 56 144 39 083 85 Noter (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Not 21 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut 325 262 334 674 666 764 Investeringsbidrag675 710 669 719 675 710 Anläggningsavgifter 0 0 27 828 25 233 Summa 325 937 335 384 695 267 695 662 Kommande års amorteringar 6 687 (3 962) tkr för kommunen och 8 800 (6 068) tkr för koncernen har bokförts som kortfristig skuld samt fråndragits låneskuld 2014-12-31. I långfristiga lån ingår långfristig leasingskuld för fastigheten Samariten 5 med 32,4 (32,9) mkr. Ingående låneskuld 335 384 271 108 669 719 568 943 Nyupplåning under året – 65 000 7 978 113 847 Årets amorteringar –6 687 –5 066 –8 173 –17 413 Förändring kommande års amortering –2 760 4 342 –2 760 4 342 Utgående långfristig låneskuld 325 937 335 384 666 764 669 719 Ingående förinbetalda anläggningsavgifter VA 0 0 25 233 19 477 90 % av årets förinbetalda anläggningsavgifter – – 2 595 5 756 Årets intäktsförda anläggningsavgifter – – – – Kortfristig del av anläggningsavgifter VA – – – – Utgående förinbetalda anläggningsavgifter VA 0 0 27 828 25 233 Anläggningsavgifter för VA intäktsförs är VA:s genomsnittliga livslängd, d.v.s. 30 år. För 2012 överfördes årets intäktsförda anläggnings avgifter till Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB via en revers. Not 22 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder 22 873 13 481 55 527 48 444 Skuld till koncernföretag 10 539 15 776 – – Leverantörsskulder 41 522 35 798 64 318 43 666 Skulder till staten 785 1 115 785 1 115 15 556 15 122 15 556 15 122 – – 6 362 7 178 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 428 41 318 36 538 70 285 Upplupna semesterlöner 28 903 30 801 31 971 35 174 Okompenserad övertid 2 921 2 990 2 921 2 990 Kortfristig pensionsskuld inklusive löneskatt 19 010 18 065 19 010 18 065 Förutbetald skatteintäkt 3 519 – 3 519 – Summa 165 056 174 466 236 507 242 039 Fastighetsinteckningar 9 220 9 220 Not 23 Ställda säkerheter Företagsinteckningar 6 253 6 253 Summa 15 473 15 473 86 Noter (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Not 24 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Pensionsförpliktelser 220 191 230 906 220 191 230 906 Löneskatt 53 418 56 018 53 418 56 018 Summa 273 609 286 924 273 609 286 924 Ingående ansvarsförbindelse 230 906 217 083 230 906 217 083 Ränteuppräkning 1 906 2 328 1 906 2 328 Basbeloppsuppräkning 326 4 444 326 4 444 Årets utbetalningar –9 700 –10 691 –9 700 –10 691 Sänkning av diskonteringsränta – 17 498 – 17 498 Akualisering–200 –138 –200 –138 Bromsen –1 179 0 –1 179 0 Övrigt –1 868 382 –1 868 382 Utgående ansvarsförbindelse 220 191 230 906 220 191 230 906 Löneskatt 53 418 56 018 53 418 56 018 Summa 273 609 286 924 273 609 286 924 Aktualiseringsgrad 96,0 % 95,0 % Med aktualisering avses personer där alla pensionsgrundande tider är utredda och pensionsåtagandet är beräknat utifrån detta. För personer som inte är aktualiserade uppskattas pensionsgrundande tid. I takt med att även dessa personer aktualiseras justeras ansvarsförbindelsen. Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet redovisningsprinciper. Kommunen har inte försäkrat någon del av ansvarsförbindelsen. Not 25 Övriga ansvarsförbindelser Kommunal borgen för egna bolag och stiftelser Kommunalt borgens- och förlustansvar för egnahem och småhus med bostadsrätt Övriga ansvarsförbindelser 379 031 374 464 – – 130 158 130 158 39 166 38 009 39 166 38 009 Pensionsåtaganden 1 433 653 1 433 653 Summa 419 760 413 284 40 729 38 820 Malung-Sälens kommun har i januari 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 266 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Malung-Sälens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 545 270 202 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 529 577 163 kronor. 87 Noter (tkr) KOMMUNENKONCERNEN 20142013 2014 2013 Avskrivningar 28 916 26 949 66 712 62 341 Nedskrivning av anläggningstillgångar –192 – 924 – Not 26 Justering för av- och nedskrivningar Summa 28 724 26 949 67 636 62 341 Not 27 Justering för avsättningar Förändring avsättning pensioner –1 101 2 359 –524 2 344 Förändring uppskjuten skatteskuld – – 2 061 2 013 Avsättning återställande av deponi 15 000 – 15 000 – Summa 13 899 2 359 16 537 4 357 –279 –27 –356 –27 100 – 100 – Not 28 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsvinst i samband med försäljningar Utrangering anläggningstillgångar Summa–179 –27 256 –27 Not 29 Långfristiga fordringar Amortering utlämnade lån koncernbolag 7 000 – – – Amortering utlämnade lån 422 407 422 407 Summa 7 422 407 422 407 88 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Malung-Sälens kommuns redovisning är upprättad enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisning samt rekommendationer från rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningen i kommunen sker på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed och avser att ge en rättvisande bild. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp de beräknas inflyta. Överordnad princip för värdering är försiktighetsprincipen. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges. De kommunägda bolagens redovisning sker i enlighet med god redovisningssed – i huvudsaklig överensstämmelse med Bokföringslagen, Årsredovisningslagen samt Aktie bolagslagen. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund som kommunen har minst 20 procent inflytande i. Ärnäshedens Fastighets AB som startades under 2012 äger kommunen 40 procent av bolaget. Bolaget togs däremot inte upp i koncernen 2012 på grund av obetydande omfattning eftersom bolaget inte hade satts i full drift och kommunens andel av omsättningen var lägre än 2 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Sedan 2013 har bolaget varit med i koncern sammanställningen när bolaget var i fulldrift. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av organisationsträdet på sid 2. Jämförelsestörande intäkter och kostnader Jämförelsestörande intäkter och kostnader avser i första hand som poster som är sällan förekommande. Försäljning av anläggningstillgångar som genererar realisationsvinster samt nedskrivningar definieras alltid oavsett belopp som jämförelsestörande. Upplysning om jämförelsestörande poster specificeras i not i anslutning till resultaträkningen. Intäkter/kostnader Periodisering har skett och inkomster intäktsförs det år som intäkterna genereras samt utgifter kostnadsförs det år förbrukningen skett. För 2014 har detta delvis frångåtts på grund av integrationsproblem i ekonomisystemen, se sidan 26. Skatteintäkter Kommunen redovisar en fullständig periodisering av kommunalskatten innebärande att skatteintäkterna hänförs till det räkenskapsår då den skattepliktiga inkomsten intjänas av den skattskyldige. Detta innebär att till de månatliga skatteintäkterna tillkommer en prognos för avräkningslikviden. Prognosen baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Osäkra kundfordringar Reservering av osäkra kundfordringar, så kallade befarade kundförluster har gjorts för fordringar förfallna mer än 6 månader. Avskrivningar och avskrivningstider Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Kommunen tillämpar följande avskrivningstider för materiella anläggningstillgångar: 5, 8, 10, 15, 20, 25, 33 år. Kommunen tillämpar följande avskrivningstider för immateriella anläggningstillgångar: 3, 5 år. För tillgångar med identifierade komponenter som har olika nyttjandeperiod, där varje komponents värde uppgår till minst 100 tkr, tillämpas komponentavskrivning. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (till exempel finansiell leasing) används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. Linjär avskrivning tillämpas, vilket innebär lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas månaden när tillgången tas i bruk. Internränta Förvaltningarna debiteras månatligen, från att investeringen aktiveras, internränta. Internräntan för år 2014 är 2,5 (4,2) procent. 89 Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 5 år klassificeras som en anläggningstillgång om värdet överstiger ett halvt basbelopp 22 200 (22 250) kronor. Investeringsbidrag tas från och med år 2010 upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades investeringsbidrag och intäkter så att de reducerade det bokförda värdet. Kommunen har inte räknat om jämförelsetal eller ”rättat” i anläggningsregistret för tidigare år. Anledningen är att utfallet inte är försvarbart i förhållande till arbetsinsatsen som krävs. Materiella anläggningstillgångar aktiveras i balansräkningen och avskrivning sker linjärt utifrån tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Vägledning har inhämtats från Sveriges kommuner och landstings förslag till avskrivningstider. Kommunen har klassificerat två tillgångar som immateriella. Kommunen äger mark som inte är upptagen i anläggningsredovisningen. Det avser markvärden som kommunen ägt under lång tid och som vid inköpet inte upptogs som anläggningstillgång. gång är upprättande av detaljplan och att syftet är avyttring. Långfristiga skulder Nästkommande års amorteringar av långfristiga lån redovisas som kortfristig skuld. Personalskulder Skulder till personalen redovisas, med undantag för delar av pensionsskulden, som kortfristiga skulder. Skulderna avser ej uttagna semesterdagar, ej kompenserad övertid och ej utbetalda timlöner. Avtalslösningar som har överenskommits med utlöst personal redovisas från föregående år som en kortfristig skuld vid tillfället för uppgörelsen. Ingen omföring avseende långfristig del har gjorts. Sociala avgifter Sociala avgifter bokförs i form av procentuella personalomkostnadspålägg (så kallade PO) i samband med löneredovisningen enligt följande: Anställda 38,46 procent Förtroendevalda 31,42 procent Uppdragstagare m.fl. 31,42 procent År 2014 fastställdes det slutliga personal omkostnadspålägget till 38,46 procent. Avsättning Pensioner för anställda i kommunen intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Ingen omföring av kortfristig del sker, med anledningen att det är förhållandevis små belopp. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen, se vidare redovisningsprinciper för pensioner. Från och med år 2010 redovisas visstidsförordnanden för politiker som ger rätt till särskild avtalspension som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsavsättningen motsvarar nuvärdet av de framtida pensionsutbetalningarna. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade utifrån RIPS 07, enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Beräkningen bygger förenklat på livslängdsantagande (hur länge vi lever) samt en kalkylränta som fastställs av SKL. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som var kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningarna utifrån att ingen samordningsklausul kommer att ske. Avsättning för pensioner och pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse motsvarar nuvärdet av de framtida pensionsutbetalningarna. Omsättningstillgångar Från och med 2005 klassificeras exploateringsmark som en omsättningstillgång. Utgångspunkten för klassificering av en exploateringsfastighet som omsättningstill- Pensionsskuld Kommunfullmäktige har beslutat, att den kommunala pensionen (procent av lönen upp till 7,5 basbelopp) för grupp 1 anställda som omfattas av KAP-KL (pensionsavtal), helt skall utbetalas för de anställdas individuella placering. Den individuella pensionen är upptagen som en kortfristig skuld i bokslutet. Leasingavtal Ett avtal har bedömts vara ett finansiellt leasingavtal, där kommunen tagit på sig samma finansiella och värdemässiga ansvar som om anläggningen köpts. Klassificering utgår från kommunens redovisningsprinciper för anläggningstillgångar. Ytterligare ett långtidshyresavtal har varit föremål för genomgång men har klassificerats som operationellt utifrån att det ger en mer rättvisande redovisning. Alla övriga leasingavtal har klassificerats som operationella leasingavtal. Infrastrukturella investeringar Inga infrastrukturella investeringar har under året förekommit i kommunen. Lånekostnader Redovisas enligt huvudmetoden och belastar resultatet för den period de gäller. Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen (KL, kap 8, § 3d) en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativ. RUR är frivillig att tillämpa. De kommuner och landsting som avser att tillämpa RUR måste besluta om hur reserven ska hanteras i lokala riktlinjer. RUR synliggörs inte i resultaträkningen utan i den till bokföringens sidordnade balanskravsutredning. I balansräkningen specificeras RUR som en delpost till det egna kapitalet. Kommunfullmäktige beslutade den 25 nov 2013 (KF § 102) att upprätta en resultatutjämningsreserv utifrån föreslagna lokala riktlinjer. Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. 90 Ord och begreppsförklaringar Ord- och begreppsförklaringar Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda för ett stadigvarande bruk mer än fem år. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag och investeringsinkomster. Avskrivningar Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Avsättningar Framtida ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Långfristiga skulder (LS) Skulder med en löptid överstigande ett år. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstidpunkten och hur den har förändrats under året. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggningsoch omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Driftredovisning Avser kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året. Internränta Kalkylmässig kostnad för kapital bundet i tillgångar. Investeringsredovisning Omfattar utgifter och inkomster för årets investeringar av anläggningstillgångar. Kapitaltjänstkostnader Gemensam benämning för internränta och avskrivningar. Kortfristiga skulder (KS) Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den löpande verksamheten. Löptid understigande ett år. Mkr Miljoner kronor. Omsättningstillgångar (OT) Lös egendom som inte är anläggningstillgång och med syfte att realisera (omsätta) tillgången. Pensionsskuld Pensionsskulden är en uppskattning av totala kontanta medel som krävs för att klara de framtida pensionsutbetalningarna. Periodisering Fördelning av utgifter och inkomster till kostnader och intäkter i den redovisningsperiod den hör. Det innebär att utgifter kostnadsförs det år då förbrukningen skett och inkomster intäktsförs det år som intäkterna genereras. Resultaträkning Visar årets finansiella resultat och hur det uppkommit. Den visar även förändringen av det egna kapitalet, något som också kan utläsas genom att jämföra balansräkningarna för de senaste två åren. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar (OT) och kortfristiga skulder (KS). Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Kassalikviditet Skuldsättningsgrad Betalningsberedskap på kort sikt. Beräknas Totala skulder i förhållande till eget kapital. omsättningstillgångar med avdrag förråd i förhållande till kortfristiga skulder (OT Soliditet – FÖRRÅD/KS). Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar. Måttet visar den finansiella styrkan på lång sikt. Tkr Tusentals kronor. 91 Kommunalekonomisk utjämning Utjämningssystem Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner. Systemet består av flera delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, regleringsbidrag eller regleringsavgift och utjämning av LSS-kostnader. Inkomstutjämning I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare motsvarande 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Den kommun som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan den som har en högre skattekraft än garantin får ett avdrag. För 2014 fick kommunen cirka 105,3 mkr i bidrag. Kostnadsutjämning Systemet syftar till att jämna ut strukturella behovs- och kostnadsskillnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet. För 2014 fick kommunen cirka 9,6 mkr. Strukturbidrag Kommuner och landsting kan få ett strukturbidrag som beräknas i kronor per invånare och ska utgå årligen och tillsvidare. Bidraget ges till kommuner som i tidigare kostnadsutjämning fick bidrag för ”näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder” (=högre arbetslöshet) och ”svagt be- folkningsunderlag”. Dessutom utgår bidrag till kommuner och landsting som fick en större försämring genom införandet av det nya systemet. För 2014 fick kommunen cirka 12,9 mkr i bidrag. Regleringsbidrag eller regleringsavgift Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästkommande år. Om det uppstår en skillnad mellan den anslagna nivån och den totala summa som behövs för att Garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften plus kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, regleras detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare. För 2014 fick kommunen cirka 2,3 mkl i bidrag. Utjämning av LSS-kostnader Kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade personer utjämnas genom avgifter eller bidrag. För 2014 fick kommunen cirka 4,5 mkr i bidrag. Fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, var cirka 31,7 mkr för 2014. Den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes 2008 med en kommunal fastighetsavgift som kommunerna får från staten. Intäktsökningen neutraliserades genom att anslaget till den kommunalekonomiska utjämningen minskades med samma belopp. 92 Revisionsberättelse 93 Foto: Ulf Oskarsson Foto: Anders Mojanis Foto: Anders Mojanis Året i korthet Asylboende i Malung Supervalåret 2014 Här är det bra att bo Hotell Skinnargården i Malung tar emot de första asylboende strax före jul. Från och med våren 2015 inrättar kommunen en mottagningsenhet för nyanlända elever från förskoleklass till 16 år. Det blev ett högt valdeltagande i Malung-Sälens kommun. Drygt 85 procent av de röstberättigade valde att rösta i årets riksdagsval, en uppgång med drygt 2,5 procentenheter jämfört med valet 2010. Efter valet blev det klart att en majoritet bestående av S, V och C fortsätter att styra kommunen. För nionde året i rad rankade tidningen Fokus vilka kommuner det är bäst att bo i. I kategorin glesbygd placerade sig Malung- Sälens kommun på en sjätte plats. Demokratidag I december genomfördes för första gången en demokratidag för ungdomar. Deltog gjorde politiker, tjänstemän och ett 50tal skolungdomar i åldern 12–8 år. Under dagen diskuterades ungdomarnas syn på skola, fritid, samhällsplanering, trafik men även bilden av Malung-Sälens kommun. En skola i toppklass Siffror från Skolverket visade att 91,5 procent av alla elever som i somras avslutade årskurs 9 i Malung-Sälens kommun hade minst godkänt i alla ämnen. Det placerar kommunen i topp bland alla kommuner i Dalarna. Dramatisk brand under Dansbandsveckan Mitt under dansbandsveckan i Malung utbröt det en dramatisk brand i före detta garveriet. Tack och lov kom ingen till skada men de materiella skadorna blev stora. Branden misstänks vara anlagd. Nytt bibliotek i Sälen I den norra kommundelen invigdes ett nytt bibliotek och turistbyrå i Sälens centrumhus. Biblioteket blev snabbt populärt vilket inte minst visade sig då antalet utlån närmast fördubblades jämfört med biblioteket i Transtrand. www.malung-salen.se Stöd till flygplats Regeringen beslutade att bidra med 250 miljoner kronor i investeringsstöd till den planerade flygplatsen som ska byggas i västra delen av Sälenfjällen intill Rörbäcksnäs. Idrottspris till Daniel Bodin Daniel Bodin fick Malung-Sälens kommuns idrottspris eftersom han är ”en av världens bästa på snöskoterfreestyle. Han har bland annat vid två tillfällen vunnit X-games i Aspen, Colorado, USA.” OS-medalj till Stina Nilsson Stina Nilsson från Malung gjorde en magisk slutforcering på upploppet vid damernas sprintstafett vid OS i Sotji och tog hem en bronsmedalj.
© Copyright 2024