Skurups strategi för studie-och yrkesvägledning, samverkan skola
Skurups strategi för studie-och yrkesvägledning, samverkan skolaarbetsliv och entreprenöriellt lärande. __________________________________________________________________________________ Dokumentet fastställt i ledningsgruppen, SUF 2015-02-26 Deklaration Vi tror på eleven/barnet. Alla kan och alla vill lära sig. Vi människor lär oss på olika sätt. Det gäller bara att hitta den bästa ingången för varje individs lärande. Varje barn/elev ska ha upplevt att de har lyckats och blivit uppmärksammade under sin tid i förskolan/skolan. Jag duger, jag kan och jag vill, är känslor och upplevelser som varje elev/barn ska bära med sig. 1 Innehållsförteckning Om Skurups strategi för studie-och yrkesvägsledning, samverkan skolaarbetsliv och entreprenöriellt lärande. .................................................................................2 Uttryck för kommunens vilja och programförklaring ........................................................................2 Bakgrund .............................................................................................................................................3 Verksamhetsformer .............................................................................................................................4 Inriktning Studie-och yrkesvägsledningen i Skurup ....................................................... 5 Kontinuerlig uppföljning och utvärdering ...........................................................................5 Mål, ansvar och uppföljning, huvudmannanivå .................................................................................6 Mål, ansvar och uppföljning, enhetsnivå ............................................................................................7 Viktiga initiativ utanför skolan ................................................................................................................8 Övriga utvecklingsmöjligheter ................................................................................................................9 Definitioner ........................................................................................................................................... 10 Studie- och yrkesvägledning ............................................................................................................ 10 Studie- och yrkesvägledning, vid och snäv definition. ................................................................ 10 Valkompetens............................................................................................................................... 11 Entreprenörskap i skolan/Entreprenöriellt lärande ........................................................................ 11 Entreprenörskap i skolan/Entreprenöriellt lärande, vid och snäv definition. ........................... 12 Förankring i vetenskap och styrdokument ..................................................................................... 13-17 Efterord ................................................................................................................................................. 18 2 Om Skurups strategi för studie-och yrkesvägsledning (SYV), samverkan skolaarbetsliv (SSA) och entreprenöriellt lärande (EL). Den här strategin är till för dig som arbetar i Skurups kommun som rektor, pedagog, -eller om du är allmänt intresserad av vilka konkreta mål som kommunen har i fråga om SYV och det entreprenöriella lärandet. Strategin tar också upp vad som ska utvärderas, och hur utvärdering ska ske, rutiner och system, hur studie- och yrkesvägledningen ska organiseras på huvudmannanivå, samt hur kompetensutvecklingen kring vägledning ska se ut. Strategin beskriver hur samarbetet mellan näringslivsenheten och Skola- och utbildnings-förvaltningen ska organiseras och vad samverkan ska syfta till i fråga om studie-och yrkesvägledning, och samverkan skola-arbetsliv. Den behandlar också det entreprenöriella lärandet. Framtida utvecklingsområden och initiativ både föreslås och beskrivs. Strategin är skriven utifrån aktuella nationella styrdokument för respektive skolform, lokala styrdokument såsom skolplan och kommunens vision, tidigare utvärderingar och kvalitetsmätningar, men också utifrån hänsyn till resultaten från förstudien Inkluderande Samverkan och resultaten från Skurups kommuns oberoende utredning Utredningen av kostnader för gymnasieverksamheten och åtgärder för högre måluppfyllelse, genomförd av revisionsbyrån EY. Uttryck för kommunens vilja och programförklaring Barn och unga är framtiden. Barn och unga ska ha möjlighet att drömma brett om sin framtid, och kunna göra väl underbyggda och medvetna framtidsval, val som ger de bästa förutsättningarna att lyckas med sitt liv. Vuxna som befinner sig runt barnen och de unga, behöver stödja barnen och de unga under hela deras utbildning i den processen. Vuxna som ännu inte funnit sin väg till ett självständigt liv behöver också stöd i sin motsvarande process. I ordet ”lyckas” lägger vi egenförsörjning och en känsla hos individen av att ha ”hamnat rätt”, och med en inneboende känsla av meningsfullhet och värdeskapande. Att lyckas med sina studier och sin skolgång, det vill säga att lära sig och att utvecklas, är en framgångsfaktor. Att ta klivet ut i ett för individen meningsfullt vuxenliv underlättas om skolgången varit lyckad. En lyckad skolgång kräver att individen känner att skolan är meningsfull, givande och stimulerande. För att den motivation som en lyckad skolgång kräver ska skapas, krävs att kunskaperna knyts till verkligheten i så stor utsträckning som det går. Forskningen säger att meningsskapande bygger på att ta till vara på individens erfarenheter och bakgrund. Den säger också att mening skapas när kunskaper sätts i ett sammanhang som individen kan ta till sig. Vidare säger forskningen att motivationen ökar, och därmed chansen till måluppfyllelse, när verkliga mottagare används i pedagogiskt syfte. Vägledning i form av särskilda satsningar genom ungdomslotsar har på andra håll halverat ungdomsarbetslösheten. I styrdokumenten som styr de olika skolformerna finns flera skrivningar både kring vägledning, verklighetsanknytning, att skapa sammanhang, samverkan med andra, och kring entreprenörskap. Entreprenörskap i skolan, eller det entreprenöriella lärandet, har som huvudsyfte att utveckla kompetenser som bidrar till värdeskapande såsom, initiativtagande, ansvarstagande, kreativitet, nyfikenhet, samarbete, kommunikation och att omsätta idéer till handling. Alla viktiga egenskaper för att driva individen framåt. Viktiga för att nå mål. Entreprenörskapet i skolan har också i uppgift att öka kunskaperna i och om företagande (se definitioner längre ned). 3 Därför blir viktiga teman i denna strategi… Det är viktigt att genom denna strategi lyfta fram ansvaret kring vägledningens kvalitet för alla skolformer och skolverksamheter, och borga för att en likvärdighet råder. Idag spelar föräldrarnas utbildning och övriga resurser allt större roll för hur barn och unga klarar sig i skolan och hur väl de lyckas navigera i en djungel av framtidsval, och där endast bråkdelen är medvetandegjord. För alla unga och vuxna är tillgången till nätverk och kontakter avgörande för att lyckas på arbetsmarknaden. En ytterligare viktig faktor är att individen har utvecklat sina entreprenöriella kompetenser då dessa efterfrågas på arbetsmarknaden. En av skolans största utmaningar är att kunna se till de enskilda elevernas behov och bidra till att kompensera för brister i hemmiljön – och en av politikernas viktigaste uppgifter är att ge skolan förutsättningar att klara den utmaningen. Det är hela skolans ansvar att ta till sig dessa frågor. Bakgrund Ett fem år försenat inträde på arbetsmarknaden kostar samhället 2,3 miljoner kronor enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson. För individen som misslyckas helt kan värdet inte mätas. Skollagen och skolformernas övriga styrdokument är tydliga i fråga om att utveckla individen till en ansvarskännande individ som bidrar till sin egen och samhällets försörjning och utveckling. Det handlar inte enbart om kunskaper, utan om andra värden, som är betydligt svårare att föra statistik över än kunskaper. Det handlar exempelvis om att utveckla valkompetens hos unga, men också kompetenser såsom initiativtagande, självinsikt, samarbete och ’viljan att vilja lära’, för att nämna några. Detta görs inte inom ramen för ett eget ämne, utan ska genomsyra all utbildningsverksamhet, kontinuerligt och ihärdigt. Det viktigaste är att studie- och yrkesvägsledningen utgår ifrån individens behov. Det är också viktigt att ta hänsyn till de utmaningar som utvärderingar och kommunens kvalitetsarbete visat. Sist men inte minst är vi skyldiga att följa det som står i styrdokumenten vad gäller studie-och yrkesvägsledningen. Detta innebär inga motsättningar, utan behov och styrdokument ska verka i samklang med varandra för att uppnå kvalitet. 4 Verksamhetsformer Samtliga skolformer inom ramen för kommunens verksamhet omfattas av det här dokumentet. Enligt skollagens första kapitel ska utbildningen inom skolväsendet ta hänsyn till individens behov och den stimulans och det stöd som individen behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Skolan har också ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. Entreprenörskapet ska löpa som en röd tråd genom utbildningen med större fokus på den vida definitionen och utvecklingen av de entreprenöriella kompetenserna i tidigare åldrar, för att med stigande ålder också behandla själva företagandet mer aktivt. Nedan följer de skolformsspecifika uppdragen gällande studie- och yrkesvägledningen. Förskolans fokus är att skapa positiva upplevelser och många kontakter med omvärlden och på att bryta mönster såsom exempelvis invanda könsmönster, samt att skapa nyfikenhet. I grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ligger tonvikten på att skapa inblick i närsamhällets arbetsliv och konkreta erfarenheter av arbetslivet, bygga elevernas valkompetens, visa på framtidsmöjligheter både när det gäller yrken och utbildning, bidra till nätverk, bryta mönster, och kanske viktigast av allt: ”stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan” (Lgr11, 2.2). Vägledning och information inför gymnasievalet är en specifik del som är viktig. Gymnasieskolans inriktning sammanfaller med grundskolans (se föregående stycke), men ett par perspektiv är specifika för gymnasieskolan och har särskild tyngd: Nätverksbyggandet är inriktat på högskola, universitet och yrkeslivet, -och innebär konkreta kontakter för både elever och lärare, och ska beredas förutsättningar för av rektor. Yrkesutbildningarna ska ha ett nära samarbeta med sina respektive branscher. Eleverna ska också ha fördjupade kunskaper om, och erfarenheter av, arbetsoch samhällsliv, särskilt inom sitt studieområde. Dessa ska utnyttjas i undervisningen inom ramen för alla ämnen. Skolan ska också arbeta med att skapa medvetenhet om att alla yrkesområden förändras i takt med att samhället förändras, nära och internationellt, och att det medför ett behov av personlig kontinuerlig utveckling i yrkeslivet. I gymnasiesärskolan är inriktningen densamma som för gymnasieskolan (se föregående stycke) men med högre krav på individanpassning, information och vägledning kring exempelvis folkhögskola som vidare utbildningsalternativ tillkommer. Vuxenutbildningen och SFI har en särskild utmaning att leva upp till. Dels saknar dessa grupper ofta nätverk, dels har många individer i utbildningen inte sällan behov av att kombinera olika utbildningar och arbeten samtidigt. Det ställer krav på ett gott samarbete mellan dessa olika utbildningar och arbeten. Vux och SFI ska använda sig av individernas tidigare erfarenheter inom yrkesliv och studier, och ges möjlighet att få sina kompetenser och kunskaper validerade. I övrigt liknar vuxenutbildningen och SFI, gymnasieskolan i dessa avseenden. 5 Inriktning Studie-och yrkesvägsledningen i Skurup ska: Vidga perspektiv, -visa även på möjligheter som inte är de som individerna i Skurup vanligtvis kommer i kontakt med och får information om. Skurup är en småföretagarkommun och de vanligaste branscherna, inom företagande och offentlig sektor, är för män: Tillverkning, byggtjänster, handel, transport, företagstjänster, och för kvinnorna: Vård och omsorg, utbildning, företagstjänster, handel och kultur. Skurup är en typisk utpendlingskommun bland vuxna, med både närhet till och goda kommunikationer till storstäder i regionen. Visa på lokala möjligheter som finns genom att vara uppdaterade kring vilken kompetensförsörjning som behövs samt aktivt bidra till nätverk i närområdet för individen. 75% av alla arbeten förmedlas via kontakter idag. Det är viktigt att kommun och näringsliv tillsammans bidrar till att nätverkande blir en naturlig del av varje individs resurs. Det är också viktigt att kompetensen hos de som arbetar i skolans verksamhet är hög när det gäller arbetsmarknad för att kunna stödja individen i sina framtida val. Bryta mönster, -motverka att traditionella könsmönster automatiskt förs vidare, och underlätta för individen att gå mot strömmen när det gäller framtidsval. -kompensera för socio-ekonomisk bakgrund. I kommunen har stora och långvariga könsskillnader i resultat i grundskolan, visat sig. Flickor har, under flera års tid lyckats bättre när det gäller såväl meritpoäng som slutbetyg för årskurs 9. Efter gymnasiet läser pojkar inte vidare i lika hög utsträckning. Flickorna flyttar från orten i högre utsträckning. Utbildningsnivån bland unga och vuxna är lägre än i riket i snitt. Ungdomsarbetslösheten i Skurup rör sig lite över, och ibland lite under, rikets arbetslöshetssiffror, beroende på olika år och hur man räknar. Enligt Arbetsförmedlingen i Skurup befinner sig pojkar oftare i arbetslöshet än flickorna. Uppmuntra till studier, -både genom att arbeta med motivation i vägledningen och genom att medvetandegöra individen om vinsterna med studier, utan att förringa andra val. Idag är sambanden mellan hög utbildningsnivå och god hälsa fortfarande hög. En hög utbildningsnivå öppnar också valmöjligheter i livet. Det finns också positiva samband mellan hög utbildningsnivå och tolerans/öppet sinne. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering, övergripande information. För närvarande är uppföljning och utvärdering hänvisade till medarbetarsamtalen på olika nivåer och till de enkätverktyg som används i kommunen. En detaljerad beskrivning av hur och inte minst vad som ska följas upp och utvärderas beskrivs i slutet av punktlistorna på sid 6 och sid 7. Viktigt att tänka på är att verksamheterna själva behöver utforma rutiner för när uppdateringarna av inventeringarna ska göras (se första punkten på listan gällande enhetsnivån). Förutom att utvärderingen är ett lagstadgat ansvar, är den viktigt eftersom den kan visa på kommunens styrkor, så att dessa kan formuleras och kommuniceras. Den är också viktig ute i verksamheterna, eftersom det är lättare att lägga vikt vid något som uppmärksammas och värderas, det blir alltså ett styrmedel: ett sätt att från huvudmannen visa att området prioriteras högt. Det är också en nödvändighet när det är dags att redogöra för hur kommunen arbetar med de, för den här strategin, aktuella områdena. 6 Mål, ansvar och uppföljning Huvudmannanivå: Att organisationen av, och resursfördelningen för, studie-och yrkesvägledningen motsvarar de individuella behov som finns. Studie-och yrkesvägledningen ska finnas tillgänglig helt eller till del för alla skolformer, alltså även för de allra tidigaste åren. Målet är att individen ska vara helt nöjd. Svar på hur vi lyckas fås genom de kvalitetsmätningar som görs via enkäter, - tills framtida andra effektivare mätmetoder står till buds. Viss information kan inhämtas via skolornas kvalitetsberättelser. Den här strategin ska processas i ledningsgruppen, minst en gång per termin. Det är viktigt att strategin följs och det åligger huvudmannen att vidta adekvata åtgärder som eventuell underlåtenhet kräver. Att kompetensutveckling av personal sker kontinuerligt ifråga om vägledning, samverkan skola-arbetsliv och entreprenöriellt lärande. Insatserna ska kopplas till de kompetensutvecklingsbehov som utvärdering visar. Planeringen ska vara upprättad som en genomförandeplan och gås igenom i ledningsgruppen. Ökad behörighet: Könsstatistiken ska tas i beaktande vid planering av åtgärder. Gällande gymnasieskolan dessutom: Statistiken för genomströmning och för sena avhopp analyseras och att förslag på förebyggande återgärder ges i samråd med gymnasiets rektorer. Utveckla samarbetet mellan det lokala näringslivet och skolan genom samarbete mellan Näringslivsenhet och Skola-utbildningsförvaltning. En plattform med syfte att underlätta samarbete mellan skola och arbetsliv ska etableras. Den ska inte vara personbunden utan knytas till befattning och ansvarsfördelad struktur. Nätverkstillfällen ska också anordnas mellan skolans personal och näringslivet minst en gång om året. Ansvarig för att så sker är den person som anvisats uppgiften samordningen av samarbetet mellan Näringslivsenhet och Skola-utbildningsförvaltning. Att kommunstyrelsen informeras om samverkan skola-arbetsliv och det entreprenöriella lärande löpande av Skola-utbildningsförvaltningen. Transparens och uppdatering kring frågorna är viktiga komponenter för att skapa förankring och förutsättningar för arbetet med samverkan, entreprenörskap och valkompetens. Förvaltningschefen ansvarar för detta. Att ett arbete för en gemensam och förenklad rutin för riskanalyser vid besök utanför skolan drivs på och utvecklas. I förvaltningschefens medarbetarsamtal, resultat och uppdragsdialogen, med sina skolledare ska frågor ställas kring entreprenöriellt lärande, samverkan skola-arbetsliv, vägledning och verklighetsanknytning. 7 Enhetsnivå: Den här strategin ska processas i varje skolas ledningsgrupp, varje höst. Det är viktigt att strategin följs och det åligger rektor att vidta åtgärder vid eventuell underlåtenhet. Alla skolenheter ska göra en inventering och dokumentation av vilka studie- och yrkesvägsledningsaktiviteter som görs, mall för detta arbete finns här. Dokumentet ska vara levande och uppdateras en gång per år. I särskilt beaktande tas följande frågeställningar vid utvärdering: Görs samma typ av saker väldigt mycket? Vad behöver kompletteras? All verksamhet ska präglas av att medvetet utveckla de entreprenöriella kompetenserna. I skolledarens medarbetarsamtal ska frågor ställas kring entreprenöriellt lärande, samverkan skola-arbetsliv, vägledning och verklighetsanknytning. På Vux, Sfi och på gymnasieskolan ska även frågor kring internationellt nätverkande ställas. Aktiviter som görs ska formuleras utifrån Skurups kommuns inriktningar på studie- och yrkesvägledningen (se sid 5). Grundskolan ska tidigt verka för att göra utbildning till något attraktivt för alla, som ett led i att öka behörighet till nationella program. Könsstatistiken är viktig att ta i beaktande vid planering av åtgärder. Grundskolan ska arbeta tematiskt och ämnesövergripande i så hög utsträckning som möjligt för att vara sammanhangsskapande och underlätta för olika ingångar för verklighetsanknytningar. Gymnasieskolan ska se till att samverkan mellan olika lärare kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier. Skolan ska också samverka med programråden och de lokala programråden på yrkesprogrammen. Alla i förskola och grundskola ska ha beretts många kontakter med omvärlden av skiftande karaktär varje år, eftersom högre frekvens av kontaktaktiviteter ger större effekt än enstaka större. Arbetet med vägledning, samverkan skola-arbetsliv och arbetet med det entreprenöriella lärandet ska beskrivas i skolornas kvalitetsberättelser. I gymnasieskolan ska arbetet med entreprenörskapet i snäv bemärkelse (exempelvis UF) beskrivas i skolornas kvalitetsberättelse särskilt tydligt. Också vägledning, samverkan skola-arbetsliv och arbetet med det entreprenöriella lärandet, i såväl de programspecifika ämnena som i de gymnasie-gemensamma ämnena, ska beskrivas. 8 Viktiga initiativ utanför skolan Ung Entreprenör anordnas av arbetsmarknadsenheten och fyller en viktig funktion då ungdomar kan utveckla sin entreprenörsanda. De får även prova att skapa en verksamhet som utgår från egna idéer och sedan testa idéerna i praktiken. Det är ett tillfälle för de som medverkar att knyta kontakter och vidga sina nätverk. Ung entreprenör har sin verksamhet inte bara på sommaren utan även med jämna mellanrum under resten av året. Då försöker man koppla ihop entreprenörskap med de nya förutsättningar som framtiden kräver. Samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Näringslivsenheten och Skola-utbildningsförvaltningen. Arbetsförmedlingen ser redan nu att det är möjligt att dela med sig av ny information och av de prognoser som arbetsförmedlingen gör två gånger om året. Prognoserna om tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden skulle kunna dras på kommunen för den egna personalen och för Studie och yrkesvägsledarna i kommunen, samt för näringslivsstrategen och arbetsmarknadsenhetschefen. På så vis bidrar arbetsförmedlingen till omvärldbevakningen och till att ge kommunens personal förutsättningar att se möjligheter som annars kan missas. Dessutom blir träffarna ett viktigt forum för de som arbetar med samma frågor, -att skapa goda förutsättningar för unga och arbete. Skapande Skola, är statsfinansierade insatser som syftar till att utveckla grundskolans elevers kreativitetet och förmåga att kommunicera estetiskt. Dessa insatser och aktiviteter är tacksamma att göra entreprenöriella, präglade av hög elevdelaktighet, ansvar, samarbete och arbete med verkliga mottagare. Samarbete mellan Näringslivsenheten och Skola-utbildningsförvaltningen. Positioner ska inte vara personbundna och samarbetet behöver definieras: vad det ska gå ut på vad som ska göras. Folder med alla lokala företag som vill samverka med skolan ska upprättas och marknadsföras. Nyckelpersoner från skolorna ska ingå i samarbetet. Träffar bör ske tre gånger/läsår. Coderdojo är en rörelse för att lära barn och ungdomar programmera, som är gratis. Man lär sig att programmera, göra appar, spel och hemsidor. Mentorerna är volontärer och verksamma programmerare. Initiativet finns redan på flera andra platser. Ursprunget är ett medborgarförslag i Skurup. Det spås råda brist på programmerare i framtiden. Övriga utvecklingsmöjligheter Arbetsförmedlingen önskar ta större del i skolans förebyggande arbete och har idéer kring detta som kan utvecklas när deras verksamhet tillåter. De önskar att ta aktiv del i skolan vid tre tillfällen å 8, å9, och på gymnasiet. Där vill man visa på möjligheter, och visa var man kan finna information. Kompetensutveckling på huvudmannanivå: Ett besök av nationalekonom Ingvar Nilsson till kommunstyrelsen: Hans ekonomiska kunnande och pedagogiska framställning sätter denna strategi i sitt större sammanhang, och skulle ge strategin ytterligare legitimitet samt skapa en bred förståelse för dess innehåll. Samabete med föreningar och idé-buren sektor, är ett outnyttjat område som kan bidra på olika sätt. Inte minst i fråga om kontakter och nätverk, och fler aktiva med en meningsfull fritid. Utvärdering och uppföljning. Enkät-trötthet och frågor som ibland kräver att man minns vad som hänt långt tillbaka i tiden, är två argument för att söka nya och förbättrade metoder för utvärdering och uppföljning. Ett annat argument är att lyckas mäta sådant som normalt är svårmätt, och som därför inte tillskrivs den betydelse vi önskar, exempelvis initiativtagande: -Hur utvecklar individen detta? Vad gör individen när den utvecklar just detta. Idag finns möjligheter att mäta dylikt, i direkt återkoppling via appen LoopMe. Den skulle på sikt kunna ersätta utvärderingssystem, om kommunen väljer att satsa på det, så som man avser göra i Växjö kommun. Utvecklingsgrupp Skola-Näringsliv. Skurups kommun har mycket att vinna på att skapa en varaktig grupp bestående av personer från näringslivsenhet och Skola, samt engagerade pedagoger från skolorna. Den bör ha både en strategisk och praktisk funktion: Hålla relationerna med det lokala näringslivet levande, rekrytera nya företag, se till att 9 information om det lokala näringslivet når skolpersonal. Hultsfreds kommun har gjort så. Vidare bör gruppen lyfta möjligheten att dra nytta av mångfald i kommunens tillväxtarbete. Mångfald bidrar till nya perspektiv och nya marknader. Det bidrar också till gemenskap och inkludering. Perspektivet är inte särskilt uttalat varken i den här planen, eller ute i skolenheternas verksamhet när det gäller samverkan mellan skola-arbetsliv. Möjligheten att ta till vara på vad individer har för tidigare kompetenser kopplat till efterfrågan av näringslivet bör exempelvis tas tillvara. IT som verktyg för SSA, verklighetsanknytning och EL: En väl utbyggd IT-satsning för pedagoger i skolan möjliggör att datorn kan tjäna som fönster mot omvärden och ett sätt att bjuda in den in till klassrummet, arbeta med verkliga mottagare samt utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser, exempelvis kreativitet. Befintliga resursgrupper. En styrgrupp och en referensgrupp finns knutna till först förstudien Inkluderande samverkan och sedan den efterföljande pilotstudien Utvecklande samverkan. Grupperna har en spännande sammansättning och är en tillgång i samtalet för att föra utveckling framåt ifråga om den här planens kärnämnen. Ungdomslots, en funktion med överblick över alla de goda ungdomsinitiativ som finns. Detta är något både vuxna och de unga själva efterlyst. Unga önskar ”en väg in”, oberoende om man behöver komma i kontakt med någon på Individ-och familjeenheten, med exempelvis Skola- och utbildningsförvaltningen för att man vill börja studera, eller behöver arbetsförmedlingens tjänster. Modell har halverat ungdomsarbetslösheten i Laholms kommun. Dessutom behöver processkontroll av det kommunala uppföljningsansvaret, inom och mellan kommuner, utvecklas för att relevanta åtgärder ska kunna sättas in för den enskilde. 10 Definitioner Studie- och yrkesvägledning Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Mångfalden av yrken och utbildningar gör att individen i utbildning kan ha svårt att överblicka sina möjligheter. Därtill kommer en ständigt pågående utveckling av samhället, en arbetsmarknad som förändras med yrken som försvinner och tillkommer, samt behov som växlar i snabb takt. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs framtidsutveckling och karriärprocess. Studie- och yrkesvägledning innefattar Studie-och yrkesvägledarens specifika yrkeskompetens inom handledning, arbetsmarknadskunskap och kunskap om utbildningsvägar. Det är också tydligt att övriga yrkeskategorier har ett vittgående ansvar, verksamma i olika skolformer ska bidra till att studie-och yrkesvägsledningen är ”hela skolans ansvar”. Detta är befäst i styrdokumenten för alla skolformer, undantaget förskolan. Det omgivande samhället: kommunen, näringsliv, föreningsliv och Arbetsförmedlingen är andra parter som är nödvändiga för att lyckas med hög kvalitet och relevans i arbetet med studie- och yrkesvägledningen. Studie- och yrkesvägledning, vid och snäv definition. Studie-och yrkesvägledning kan beskrivas i vid och snäv bemärkelse. I den vida bemärkelsen läggs tonvikten på skolans och det omgivande samhällets möjligheter att ge individen kunskaper och färdigheter som underlag för att kunna fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, arbetsmarknaden, kontakter med omvärlden i form av studiebesök, virtuella eller verkliga, men också aktiviteter och undervisning som syftar till att utveckla självkännedom. I den snäva bemärkelsen är det i mångt och mycket det som studie- och yrkesvägledaren arbetar med som står i fokus, nämligen personlig vägledning i form av vägledningssamtal, enskilt och/eller i grupp. I dessa ges individen tillfälle att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. Studie- och yrkesvägledning utgår alltid ifrån individens behov och förutsättningar, och ska stödja individen på bästa sätt i sin valprocess och i att kunna fatta egna beslut. Studie- och yrkesvägledningen ska genomföras på ett professionellt sätt och vila på vetenskaplig grund. Vägledningsmodellerna är knutna till teorier inom psykologi, sociologi och pedagogik. 11 Valkompetens Valkompetens är ett begrepp inom studie-och yrkesvägledningen. Valkompetens är den svenska översättningen av termen Career Management Skills. I betydelsen ligger individens förmåga att kunna hantera de valmöjligheter som uppstår i livet som handlar om utbildning, yrkesval och framtidsval kopplat till karriären. Det handlar om att kunna samla och strukturera relevant information, kunna fatta och omsätta sina egna beslut, samt att kunna hantera övergångar i livet. Entreprenörskap i skolan/Entreprenöriellt lärande Entreprenörskap i skolan ska löpa som en röd tråd från förskola till och med universitet och högskola har regeringen skrivit i den strategi för entreprenörskap i skolan som utkom 2009. Entreprenörskap i skolan handlar om att utveckla och stödja kompetenser hos individen som är viktiga för att driva sig framåt; att utveckla en entreprenörsattityd som individen kommer att ha nytta av i alla typer av arbeten och genom hela livet. Det innebär till exempel att våga ta risker för att skapa nya möjligheter, att utveckla och organisera nätverk samt att se möjligheter istället för problem. Det kräver ett visst förhållningssätt i utbildningsverksamheterna för att åstadkomma detta: För att utveckla initiativtagande måste den som ska utveckla sin förmåga till att ta initiativ också ofta beredas möjlighet att ta initiativ, för att tro på den egna idén så måste man få öva sig på att omsätta idéer till handling och värde. Har utbildningsverksamheten (både vad gäller innehåll och struktur) organiserats så, att detta blir möjligt, sker det entreprenöriella lärandet. ”En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag. Utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att kunna bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.” (Skolverket.se, hämtat 2014-10-19) 12 Entreprenörskap i skolan/Entreprenöriellt lärande, vid och snäv definition. Även inom entreprenörskap i skolan finns en vid och en snäv definition av begreppet. Båda är relevanta för skolan, men man kan säga att fokus på den breda definitionen är större i lägre åldrar, och i takt med stigande ålder tillkommer den smala definitionen och får också större betydelse allteftersom. Nedan beskrivs de olika typerna: Både den smala och den breda definitionen kan beskrivas med följande citat: “De kompetenser som avses är exempelvis ‘viljan att vilja lära’, nyfikenhet, kreativitet, initiativtagande, samarbete, och personligt ansvarstagande”. (översättning av Mahieu, 2006, “Agents of Change and Policies of Scale: A policy study of Entrepreneurship and Enterprise in Education”) 13 Förankring i forskning. Nedan följer ett litet urval av skrivningar från aktuell forskning. Källorna anges i original, men i några fall är källorna indirekta, det vill säga en forskare som hänvisar till andra forskare. Några citat är översatta då originaltexten varit på engelska. Detta anges i förekommande fall. ”Goda lärandemiljöer kan alltså inte strömlinjeformas utan måste organiseras utifrån unika förhållanden. Fokus bör enligt forskningen riktas mindre mot färdig kunskap och mer mot elevers successiva kunskapsutveckling, som innefattar en möjlighet för eleven att pröva sina erfarenheter, kunskaper och förhållningssätt i olika situationer.” (Skolinspektionen, Framgång i undervisningen - en sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan, 2013) ”Läroplanen ger stöd för att studier i närsamhället aktivt används i undervisningen. Flera forskare påpekar att barn och unga är experter på sin egen miljö och har kunskaper och erfarenheter som vuxna saknar (se t.ex. Boverket 2000; SOU 2003:127).” Lärande och fysisk miljö -En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola, Pia Björklid, 2005. ”[…] livslångt lärande kräver andra lärandemiljöer än klassrum och föreläsningssalar Utomhuspedagogik kan bedrivas på skolgårdar, i parker och trädgårdar, i stadsmiljöer (industrilandskap och kulturhistoriska miljöer) och med lantgården som läromedel. Dessutom kan utomhuspedagogik äga rum under en stadsvandring, besök i en djurpark eller naturreservat. Dessa platser är kopplade till direktupplevelser i autentisk miljö vars syften är att skapa direktkontakt med materialet och till ett aktivt deltagande, d.v.s. interaktion och socialisation.” Lärande och fysisk miljö -En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola, Pia Björklid, 2005. “Entrepreneurial learning can be rewarding, for students as well as for the teachers, and has been suggested as one possible way to increase student interest in science and technology. Teachers may need inspiration and support to provide entrepreneurial learning environments for their students.” Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial Learning. Helena Sagar, 2013. “Authentic tasks are coherent, meaningful, and purposeful activities that practitioners and experts engage in during real problem-solving situations. Creating authentic learning situations in school science can therefore reduce the gap between science in school and science as it is shaped in its real context outside of the classroom, opening a door to the scientific community” The value of an Emergent Notion of Authenticity: Examples from Two Student/Teacher – Scientist Partnership Programs. Journal of Research in Science Teaching. Rahm, et al., 2003. Eva Leffler konstaterar i sin avhandling Företagsamma elever: diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan, att kreativitet, ansvarstagande och initiativkraft blir allt viktigare i samhället. Men påpekar också att det är viktigt att de uppgifter eleverna får, är verklighetsanknutna och bygger på elevernas fria vilja och motivation, om ett entreprenöriellt förhållningssätt i undervisningen ska fungera. http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/entreprenorskapiskolan/tiofragorochsvar/pavadsattarentrepren orskapbraforeleverna, hämtat den 8 februari 2015. “To prepare pupils for the future and working life is a goal in the Swedish curricula. Teachers are supposed to support cooperation between working life and the local community in general and to provide a general but coherent view. (Skolverket, 2011a, 2011b) […]. […] To sum up, this study shows that cooperation with the local community/working life may be used as one important entrance into doing more entrepreneurial work in schools, but it is of crucial importance how the partnership is formed and how the cooperation is related to pupils’ learning processes. Teachers in these 14 schools seem to be more aware of letting the pupils become more involved in the learning processes, which is an indicator for successful teaching and learning.” Entrepreneurial learning and school improvement: a Swedish case, International Journal of Humanities Social Sciences and Education. Leffler och Näsström, (2014) ”Resultatet har också visat att elever kan tänka förbi, eller bortom, själva den uppgift som de egentligen ska göra för att få ett betyg som visar deras kunnande i att arbeta med projekt. Elever genomför inte uppgiften för att de så att säga ska göra den, och jag uppfattar att det egentligen inte heller är för att få ett betyg på den. De diskuterar i stället till exempel vad olika lösningsalternativ skulle betyda för den verksamhet som mottagaren bedriver. Utifrån detta förstår jag att elever ser bortom uppgiften och resonerar kring följderna av en lösning på uppgiften i stället för att enbart genomföra en projektuppgift.” Entreprenöriellt lärande-Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande, Otterborg, 2011. ”De diskuterade forskningsbidrag som gränsar till entreprenöriellt lärande, visar att samverkan mellan skola och arbetsliv framstår som en ledstjärna för att nå företagsamhet, entreprenöriellt lärande, hos elever. Backström Widjeskog (2008), Leffler (2006), och Svedberg (2007) lyfter speciellt fram vikten av samverkan mellan skola och arbetsliv för elevers lärande.” Entreprenöriellt lärande-Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande, Otterborg, 2011. ”Resultatet visar att eleverna tar större ansvar själva när de vet att resultatet av deras ansträngning med projektuppgiften ska bedömas utifrån det värde det får för elevens fadderföretag. ” Entreprenöriellt lärande-Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande, Otterborg, 2011. ”Ett par forskare har nyligen framfört entreprenörskapsutbildningens potential att sporra till en upplevd ökad ämnesrelevans i den egna skolgången, ett verktyg för att öka motivationen och engagemanget för den egna skolgång och ett sätt att lindra problem såsom skoltrötthet och studieavhopp (Deuchar, 2007, Surlemont, 2007, Mahieu, 2006, Nakkula et al. 2004, Moberg, 2014a).” Entreprenörskap i utbildning: -Vad, varför, när och hur? Lackéus (2015) ”I studien framkommer ett stort antal länkar mellan känslomässiga händelser och elevernas utvecklande av entreprenöriella kompetenser. […] För de elever som deltog i studien resulterade den höga graden av interaktion med omvärlden i kraftigt ökad motivation. Eleverna drivs av att skapa ett kvalitativt slutresultat som i sin tur skapar ett värde för en verklig mottagare. Interaktionen med omvärlden resulterade främst i en utvecklad social färdighet, ökad självinsikt, utvecklade av mentala modeller och en ökad proaktivitet. Att arbeta i team under en längre tidsperiod resulterade också i en ökad social färdighet, ökad självinsikt, utvecklad strategisk färdighet, utvecklade mentala modeller och även en ökad proaktivitet.” Att mäta det omätbara. Carin Sävetun och Martin Lackéus (2015) ”[…] kan vi på baggrund af de 39 studier, der indgår i denne undersøgelse, sige, at det, der bidrager mest til vejledning som følelse af afklaring og til beslutningskompetencen, er en kombination af flere interventionsformer(vejledningstiltag), som indgår som en del af læseplanen (curriculum). […]. Praktik og besøgsdage er væsentlige for beslutningskompetence og følelse af afklaring, men effekt er betinget af grundig planlægning og opfølgning. Vejledning kan med fordel integreres i curriculum (læseplanen). På denne vis kan vejledning indgå i mere helhedsmæssige forløb.” Viden om Vejledning, 2011 Dansk Clearinghouse for Uddannelsesforskning. Århus universitet. Om eleven kan se ett samband mellan en skoluppgift och världen utanför skolan kommer dess inre motivation att påverkas i positiv riktning. Vidare understryker Thomson och Wery vikten av att göra de mest rutinmässiga uppgifterna mer roliga, spännande och intressanta. Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students: Support for Learning. Wery & Thomson (2013). Hämtat från www.skolverket.se den 2015-02-28. 15 Förankring i styrdokument Detta är endast ett urval av skrivningar (för ytterligare stöd se Skolverkets Arbete med studie och yrkesvägledning, allmänna råd med kommentarer). ”Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om möjligheten att få utbildning på introduktionsprogrammen.” Skollagen, Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan (2010:800, kap 20, §8) ”Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning.” Skollagen, Kommunal vuxenutbildning och Särskild utbildning för vuxna och Utbildning i svenska för invandrare (2010:800, kap 20 och 21, §10 och 11) Läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, specialskolan, grundsärskolan och sameskolan (SKOLFS 2010): o Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. o Skolan har som mål att ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. o Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenhet och tänkande. Läraren ska stärka elevernas vilja att lära och tillit till den egna förmågan. o Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. o […] skolan ska också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. o Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. ej förskoleklassen, fritidshemmet: o Rektors ansvar är att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. o Det är rektors ansvar att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Läroplanen för Gymnasieskolan (SKOLFS 2011: 144): o Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. o Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. o Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering. o Skolans mål är att varje elev har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder. o Skolans mål är att eleven är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. o Det är rektors ansvar att samverkan mellan lärare i olika kurser och ämnesområden kommer till stånd så att eleverna får sammanhang i sina studier. o Rektor ansvarar för att samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning. 16 o Rektor ansvarar för att stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen. o Det är rektors ansvar att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen eller ämnesområden ska bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleven. Gymnasiesärskolan (SKOLFS 2013:148) o Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, folkhögskolor, arbetslivet och med samhället i övrigt. o Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering. o Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar har viss kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete. o Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. o Det är rektors ansvar att samverkan mellan lärare i olika kurser och ämnesområden kommer till stånd så att eleverna får sammanhang i sina studier. o Det är rektors ansvar att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen eller ämnesområden ska bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleven. o Rektor ansvarar för att skolan ger varje elev stöd vid det arbetsplatsförlagda lärandet och stöd inför övergången till arbetslivet. Läroplanen för vuxenutbildningen (SKOLFS 2012: 101) o Varje elev ska ha kunskaper om samhälls-och arbetsliv, arbetsmarkanaden och de roller som parterna på arbetsmarknaden har samt arbetsrätt och arbetsmiljö. o Vuxen utbildningen ska även samverka med verksamheter som tillhör arbetslivet, yrkeshögskolan, folkhögskola och universitet och högskola samt med samhället i övrigt. o Det är särskilt viktigt att vuxenutbildningen samarbetar med arbetslivet när det gäller yrkesutbildning. o Skolans mål är att varje elev är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. o Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering. o Personalen ska, i undervisningen, utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleven redan har eller skaffar sig under utbildningens gång. o Det är rektors ansvar att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen eller ämnesområden ska bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleven. o Rektor ansvarar för att samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning. 17 Den här strategins tillkomst och övergripande förankring. Arbetsprocessen startade i ett samarbetsammanhang bestående av tre ytterligare kommuner: Lund, Östra Göinge, och Landskrona, Region Skåne och Kommunförbundet i Skåne har utgjort finansiärer och anordnare av samarbetet. Till sin hjälp har gruppen haft Skolsamverkan och Gabriella Holm. Annhild Månsson, har layoutat, författat och projektlett tillkomsten av dokumenten i nära samarbete med Skola och utbildningsförvaltningschefen, Mats Bååth. Den demokratiska processen har organiserats så att en referensgrupp och en styrgrupp har haft både inflytande och insyn hela vägen. I dessa grupper har funnits representanter från det lokala näringslivet, arbetsförmedlingen, föreningslivet, kommunens näringslivsenhet, arbetsmarknadsenheten, rektorer från gymnasieskolan och från grundskolan. En särskild grupp bestående av kommunens studie- och yrkesvägledare har också kallats och processat texten. Strategin har presenterats för skolornas rektorer. Den har också presenterats för kommunstyrelsen. Arian Ratkoceri och Charlotta Levin, båda näringslivsutvecklare på Enheten för entreprenörskap, Näringsliv Skåne Region Skåne har bidragit med värdefulla synpunkter. Varför det här arbetet initierats framgår under rubrikerna: Uttryck för kommunens vilja och programförklaring, Bakgrund och Kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Till detta häfte finns ett ytterligare häfte kopplat, -ett häfte av mer operationell karaktär. I den finns mallarna som endast omnämns i den här skriften, men också kvalitetskriterierna, samt ett avsnitt med inriktning på styrdokumenten för skolan och hänvisningar till forskning. Häftet heter ”Hands-on, -att jobba med SYV, SSA & EL”
© Copyright 2024