SKOLSOCIAL UTREDNING SOCIAL BEDÖMNING

Sveriges Skolkuratorers Förening
SKOLSOCIAL UTREDNING
SOCIAL BEDÖMNING
EBIC – Elevens behov i centrum
Källor och litteraturförslag
■ Barns behov i centrum – Grundbok i BBIC Socialstyrelsen (2015)
■ Barns behov i centrum – Metodstöd för BBIC Socialstyrelsen (2015)
■ Informationsspecifikation för BBIC Socialstyrelsen (2015)
■ Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC Socialstyrelsen (2009)
■ Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, Allmänna råd Skolverket (2013)
■ Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Allmänna råd Skolverket (2014)
■ Vägledning för Elevhälsan Skolverket/Socialstyrelsen (2014)
■ Evidensbaserad Elevhälsa Studentlitteratur (2014) www.studentlitteratur.se
■ Skolsocial utredning EBIC – Elevens behov i centrum: Triangelsammanställning – En beskrivning
av vad som kan inrymmas under triangelns rubriker samt blanketter för skolsocial utredning och
social bedömning/särskola Yvonne D-Wester (2015)
Socialstyrelsen – www.socialstyrelsen.se Skolverket – www.skolverket.se
Detta vägledningsdokument revideras av Sveriges Skolkuratorers Förening varje kalenderår.
Första upplagan upprättades i Visby 2015.
Visby oktober 2015
Sveriges Skolkuratorers Förening
www. skolkurator.nu
Sveriges Skolkuratorers Förening 2015 – Skolsocial utredning – Social bedömning 4
En vägledning för skolkuratorn
2015
Skolsocial utredning – Social bedömning
Den skolsociala utredningen är skolkuratorns
specifika del i rektors utredningsunderlag inför
beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Syftet med den skolsociala utredningen är att få
underlag för bedömning av vilka faktorer i elevens
sociala situation i och utanför skolan som kan
bidra till att eleven inte når kunskapskraven. Den
skolsociala utredningen utgör även underlag för
bedömning av lämpliga psykosociala insatser
som stöd för elevens sociala och emotionella
utveckling och för att eleven ska klara skolan.
Utredningens
genomförande
Den skolsociala utredningen ska utföras av
skolkurator/ socionom utifrån elevens syn på sin
skol- och levnadssituation. Elevens bild
kompletteras av elevens vårdnadshavare och
berörd skolpersonal. Utifrån utredningens
frågeställning, kopplat till elevens specifika
skolsituation, görs en utredningsplan som
beskriver utredningens genomförande.
I samband med en mer grundlig
utredningsinsats, då elevens hela skolsituation
behöver kartläggas och analyseras, är det viktigt
att det utöver personal med specialpedagogisk
kompetens även involveras andra delar av
elevhälsan för att få en helhetsförståelse av
situationen. Det kan vara skolläkaren,
skolsköterskan, psykologen eller kuratorn på
skolenheten. Det framgår av Skolverkets Allmänna
råd om Extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram som även beskriver vad som
gäller för skolans samarbete med eleven och
elevens vårdnadshavare. Om elevens
vårdnadshavare, trots skolans ansträngningar,
fortsätter att motsätta sig en utredning så kan
skolan som huvudregel ändå göra en sådan
utredning av skolsituationen om det bedöms som
nödvändigt. Däremot måste elevens
vårdnadshavare alltid ge sitt medgivande när det
handlar om att göra en psykologisk eller
medicinsk utredning. Även i samband med en
social utredning är det i de flesta fall nödvändigt
att föra en dialog med elevens vårdnadshavare
och inhämta deras medgivande.
Relevant kompetens
och utbildning
Det är samma bedömningsgrunder i en social
bedömning i rektors utredning inför beslut om
mottagande i särskolan som i en skolsocial
utredning inför rektors beslut om särskilt stöd och
åtgärdsprogram. För att göra en professionell
social bedömning krävs kompetens inom
kunskapsområdet socialt arbete.
De personer som genomför de olika delarna
i en särskoleutredning ska ha relevant kompetens
och utbildning och bedömningarna ska hålla god
kvalitet. Det är de kompetenskrav som ställs på
en tvärprofessionell utredning i Skolverkets
Allmänna råd om Mottagande i särskolan. Om
den sociala bedömningen så anges att den bör
göras av kurator eller annan person med adekvat
utbildning, till exempel skolkurator eller externt
anlitad kurator.
Social bedömning –
särskola
Inför beslut om mottagande i särskolan görs en
tvärprofessionell utredning. I utredningen ska det
alltid ingå en pedagogisk, psykologisk, medicinsk
och social bedömning. Detta för att få en så
allsidig bild som möjligt av eleven att en
målgruppstillhörighet ska kunna fastställas. Den
sociala bedömningen bygger på ett samtal mellan
kurator och vårdnadshavare och elev kring olika
delar av elevens nuvarande och tidigare sociala
situation, i hemmet, i skolan och på fritiden.
Ett samtal som utgör underlag för den sociala
bedömningen som ska fastställa om det finns
sociala orsaker i eller utanför skolan som kan
bidra till elevens inlärningssvårigheter.
Sveriges Skolkuratorers Förening 2015 – Skolsocial utredning – Social bedömning 2
Skolsocial utredning – EBIC
(Elevens behov i centrum)
För skolkuratorns skolsociala utredning/sociala
bedömning finns EBIC (Elevens behov i centrum).
Utgångspunkten för den sociala bedömningen
i en skolsocial utredning är BBIC (Barns behov
i centrum).
Socialstyrelsens Grundbok i BBIC ger fördjupad
kunskap om grunderna i BBIC. Deras Metodbok
för BBIC ger konkret stöd i det praktiska
utredningsarbetet inom sociala barn- och
ungdomsvården. Mer om BBIC och EBIC
presenteras under Källor och litteraturförslag.
BBIC –
Barns behov i centrum
Centralt i BBIC är BBIC-triangeln som grundar sig
på forskning om dels kända risk- och skyddsfaktorer för utveckling av psykosocial problematik
och tecken på att barn far illa. BBIC-triangelns
sidor har ett antal delområden som är viktiga att
fokusera på för att identifiera och förstå barnets
behov. Genom att – Barnets behov – är placerat
i mitten av triangeln tydliggörs att barnets behov
ska förstås utifrån samtliga tre sidor av triangeln
och att utredningens analys och bedömning görs
utifrån de risk- och skyddsfaktorer som
framkommit utifrån de tre sidorna.
Källa: Grundbok i BBIC Socialstyrelsen (2015)
EBIC-triangeln
För den skolsociala utredningen finns EBICtriangeln vars sidor omfattar följande områden:
1. Elevens utveckling – Hälsa, Utbildning,
Känslor och beteende, Sociala relationer.
2. Vårdnadshavarnas ansvar – Grundläggande
omsorg, Säkerhet, Känslomässig
tillgänglighet, Stimulans och vägledning.
3. Familj och miljö – Nuvarande
familjesituation, Familjebakgrund, Boende,
arbete och ekonomi, Socialt nätverk och
integrering.
Skola och miljö – Elevens nuvarande
skolsituation, Elevens skolbakgrund, Elevens
skolsammanhang, Elevens sociala nätverk
och integrering.
En skillnaden mellan EBIC-triangeln och BBICtriangeln är att den sida som i BBIC benämns
barnets utveckling i EBIC kallas elevens
utveckling. Barnets utveckling står för ett
medicinskt, pedagogiskt, psykologiskt och socialt
perspektiv på barns och ungas utveckling.
Föräldrarnas förmåga i BBIC kallas för
vårdnadshavarnas ansvar i EBIC-triangeln. Med
det avses vårdnadshavarnas ansvar i förhållande
till sitt barns eller tonårings skolgång. I BBIC
bedöms föräldrarnas förmåga att tillgodose sitt
barns behov. I EBIC-triangeln är det
vårdnadshavarnas ansvar i förhållande till det
som framkommer som elevens behov i fokus.
Vårdnadshavarnas ansvar kan i detta
sammanhang sammanfattas i begreppen
uppfostran, omvårdnad och hälsa. Medan
kunskap, fostran och hälsa är begrepp som
beskriver skolans ansvar för elevens utveckling.
Basen i BBIC-triangeln Familj och miljö har
i EBIC-triangeln utökats med ytterligare ett
område, Skola och miljö. Både faktorer i familj
och miljö och i skola och miljö påverkar såväl
elevens utveckling som vårdnadshavarens
förmåga eller möjlighet att ta ansvar för sitt barns
skolgång.
Skolans uppdrag –
kunskap, fostran och hälsa
Skollagen och läroplaner beskriver skolans
uppdrag. I samband med den skolsociala
utredningens analys och bedömning görs en
avstämning mellan elevens behov och skolans
uppdrag – kunskap, fostran och hälsa. Kunskap
omfattar i den skolsociala utredningen elevens
skolarbete och studiesituation. Elevens
kunskapsmässiga utveckling utreds av pedagoger
i en pedagogisk utredning. Fostran avser elevens
sociala utveckling – elevens relationer,
ansvarstagande, förhållande till normer och regler.
Hälsa omfattar i den skolsociala utredningen
psykisk hälsa, det vill säga elevens emotionella
utveckling – elevens trivsel, relationer och
självbild.
Sveriges Skolkuratorers Förening 2015 – Skolsocial utredning – Social bedömning 3