SKOLSOCIAL UTREDNING SOCIAL BEDÖMNING
Sveriges Skolkuratorers Förening SKOLSOCIAL UTREDNING SOCIAL BEDÖMNING EBIC – Elevens behov i centrum Källor och litteraturförslag ■ Barns behov i centrum – Grundbok i BBIC Socialstyrelsen (2015) ■ Barns behov i centrum – Metodstöd för BBIC Socialstyrelsen (2015) ■ Informationsspecifikation för BBIC Socialstyrelsen (2015) ■ Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC Socialstyrelsen (2009) ■ Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, Allmänna råd Skolverket (2013) ■ Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Allmänna råd Skolverket (2014) ■ Vägledning för Elevhälsan Skolverket/Socialstyrelsen (2014) ■ Evidensbaserad Elevhälsa Studentlitteratur (2014) www.studentlitteratur.se ■ Skolsocial utredning EBIC – Elevens behov i centrum: Triangelsammanställning – En beskrivning av vad som kan inrymmas under triangelns rubriker samt blanketter för skolsocial utredning och social bedömning/särskola Yvonne D-Wester (2015) Socialstyrelsen – www.socialstyrelsen.se Skolverket – www.skolverket.se Detta vägledningsdokument revideras av Sveriges Skolkuratorers Förening varje kalenderår. Första upplagan upprättades i Visby 2015. Visby oktober 2015 Sveriges Skolkuratorers Förening www. skolkurator.nu Sveriges Skolkuratorers Förening 2015 – Skolsocial utredning – Social bedömning 4 En vägledning för skolkuratorn 2015 Skolsocial utredning – Social bedömning Den skolsociala utredningen är skolkuratorns specifika del i rektors utredningsunderlag inför beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram. Syftet med den skolsociala utredningen är att få underlag för bedömning av vilka faktorer i elevens sociala situation i och utanför skolan som kan bidra till att eleven inte når kunskapskraven. Den skolsociala utredningen utgör även underlag för bedömning av lämpliga psykosociala insatser som stöd för elevens sociala och emotionella utveckling och för att eleven ska klara skolan. Utredningens genomförande Den skolsociala utredningen ska utföras av skolkurator/ socionom utifrån elevens syn på sin skol- och levnadssituation. Elevens bild kompletteras av elevens vårdnadshavare och berörd skolpersonal. Utifrån utredningens frågeställning, kopplat till elevens specifika skolsituation, görs en utredningsplan som beskriver utredningens genomförande. I samband med en mer grundlig utredningsinsats, då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras, är det viktigt att det utöver personal med specialpedagogisk kompetens även involveras andra delar av elevhälsan för att få en helhetsförståelse av situationen. Det kan vara skolläkaren, skolsköterskan, psykologen eller kuratorn på skolenheten. Det framgår av Skolverkets Allmänna råd om Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram som även beskriver vad som gäller för skolans samarbete med eleven och elevens vårdnadshavare. Om elevens vårdnadshavare, trots skolans ansträngningar, fortsätter att motsätta sig en utredning så kan skolan som huvudregel ändå göra en sådan utredning av skolsituationen om det bedöms som nödvändigt. Däremot måste elevens vårdnadshavare alltid ge sitt medgivande när det handlar om att göra en psykologisk eller medicinsk utredning. Även i samband med en social utredning är det i de flesta fall nödvändigt att föra en dialog med elevens vårdnadshavare och inhämta deras medgivande. Relevant kompetens och utbildning Det är samma bedömningsgrunder i en social bedömning i rektors utredning inför beslut om mottagande i särskolan som i en skolsocial utredning inför rektors beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram. För att göra en professionell social bedömning krävs kompetens inom kunskapsområdet socialt arbete. De personer som genomför de olika delarna i en särskoleutredning ska ha relevant kompetens och utbildning och bedömningarna ska hålla god kvalitet. Det är de kompetenskrav som ställs på en tvärprofessionell utredning i Skolverkets Allmänna råd om Mottagande i särskolan. Om den sociala bedömningen så anges att den bör göras av kurator eller annan person med adekvat utbildning, till exempel skolkurator eller externt anlitad kurator. Social bedömning – särskola Inför beslut om mottagande i särskolan görs en tvärprofessionell utredning. I utredningen ska det alltid ingå en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Detta för att få en så allsidig bild som möjligt av eleven att en målgruppstillhörighet ska kunna fastställas. Den sociala bedömningen bygger på ett samtal mellan kurator och vårdnadshavare och elev kring olika delar av elevens nuvarande och tidigare sociala situation, i hemmet, i skolan och på fritiden. Ett samtal som utgör underlag för den sociala bedömningen som ska fastställa om det finns sociala orsaker i eller utanför skolan som kan bidra till elevens inlärningssvårigheter. Sveriges Skolkuratorers Förening 2015 – Skolsocial utredning – Social bedömning 2 Skolsocial utredning – EBIC (Elevens behov i centrum) För skolkuratorns skolsociala utredning/sociala bedömning finns EBIC (Elevens behov i centrum). Utgångspunkten för den sociala bedömningen i en skolsocial utredning är BBIC (Barns behov i centrum). Socialstyrelsens Grundbok i BBIC ger fördjupad kunskap om grunderna i BBIC. Deras Metodbok för BBIC ger konkret stöd i det praktiska utredningsarbetet inom sociala barn- och ungdomsvården. Mer om BBIC och EBIC presenteras under Källor och litteraturförslag. BBIC – Barns behov i centrum Centralt i BBIC är BBIC-triangeln som grundar sig på forskning om dels kända risk- och skyddsfaktorer för utveckling av psykosocial problematik och tecken på att barn far illa. BBIC-triangelns sidor har ett antal delområden som är viktiga att fokusera på för att identifiera och förstå barnets behov. Genom att – Barnets behov – är placerat i mitten av triangeln tydliggörs att barnets behov ska förstås utifrån samtliga tre sidor av triangeln och att utredningens analys och bedömning görs utifrån de risk- och skyddsfaktorer som framkommit utifrån de tre sidorna. Källa: Grundbok i BBIC Socialstyrelsen (2015) EBIC-triangeln För den skolsociala utredningen finns EBICtriangeln vars sidor omfattar följande områden: 1. Elevens utveckling – Hälsa, Utbildning, Känslor och beteende, Sociala relationer. 2. Vårdnadshavarnas ansvar – Grundläggande omsorg, Säkerhet, Känslomässig tillgänglighet, Stimulans och vägledning. 3. Familj och miljö – Nuvarande familjesituation, Familjebakgrund, Boende, arbete och ekonomi, Socialt nätverk och integrering. Skola och miljö – Elevens nuvarande skolsituation, Elevens skolbakgrund, Elevens skolsammanhang, Elevens sociala nätverk och integrering. En skillnaden mellan EBIC-triangeln och BBICtriangeln är att den sida som i BBIC benämns barnets utveckling i EBIC kallas elevens utveckling. Barnets utveckling står för ett medicinskt, pedagogiskt, psykologiskt och socialt perspektiv på barns och ungas utveckling. Föräldrarnas förmåga i BBIC kallas för vårdnadshavarnas ansvar i EBIC-triangeln. Med det avses vårdnadshavarnas ansvar i förhållande till sitt barns eller tonårings skolgång. I BBIC bedöms föräldrarnas förmåga att tillgodose sitt barns behov. I EBIC-triangeln är det vårdnadshavarnas ansvar i förhållande till det som framkommer som elevens behov i fokus. Vårdnadshavarnas ansvar kan i detta sammanhang sammanfattas i begreppen uppfostran, omvårdnad och hälsa. Medan kunskap, fostran och hälsa är begrepp som beskriver skolans ansvar för elevens utveckling. Basen i BBIC-triangeln Familj och miljö har i EBIC-triangeln utökats med ytterligare ett område, Skola och miljö. Både faktorer i familj och miljö och i skola och miljö påverkar såväl elevens utveckling som vårdnadshavarens förmåga eller möjlighet att ta ansvar för sitt barns skolgång. Skolans uppdrag – kunskap, fostran och hälsa Skollagen och läroplaner beskriver skolans uppdrag. I samband med den skolsociala utredningens analys och bedömning görs en avstämning mellan elevens behov och skolans uppdrag – kunskap, fostran och hälsa. Kunskap omfattar i den skolsociala utredningen elevens skolarbete och studiesituation. Elevens kunskapsmässiga utveckling utreds av pedagoger i en pedagogisk utredning. Fostran avser elevens sociala utveckling – elevens relationer, ansvarstagande, förhållande till normer och regler. Hälsa omfattar i den skolsociala utredningen psykisk hälsa, det vill säga elevens emotionella utveckling – elevens trivsel, relationer och självbild. Sveriges Skolkuratorers Förening 2015 – Skolsocial utredning – Social bedömning 3
© Copyright 2024