1. No category

LÄGESRAPPORT
OM EUROPEISKA
KOMMISSIONENS
TIO PRIORITERINGAR
#teamJunckerEU - ec.europa.eu/soteu
STATE OF THE UNION 2015
LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR
1. En ny satsning på sysselsättning,
tillväxt och investeringar
Min första prioritering som kommissionens ordförande är att stärka EU:s
konkurrenskraft och stimulera investeringar som skapar arbetstillfällen.
Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, den 15 juli 2014
Genom
investeringsplanen
för
Europa
finansieras forskning om Alzheimers sjukdom och
hjärtsjukdomar, liksom nya energiförbindelser i
Europa, sätt att göra branscher som stålindustrin
och massaindustrin miljövänligare, primärvård på
landsbygden och energieffektivare byggnader som
sänker medborgarnas energikostnader – för att
bara nämna några exempel.
Vi lovade att återskapa sysselsättning och tillväxt i
Europa. Med investeringsplanen har vi gjort just
detta:
endast
en
månad
efter
att
Junckerkommissionen tillträdde presenterade
kommissionen en ambitiös plan som gick ut
på att under tre år mobilisera minst 315
miljarder euro i investeringar, utan att skapa
nya skulder. Planen har nu satts i verket och har
redan gett konkreta resultat.
Tillsammans med Europeiska investeringsbanken,
som påbörjade den konkreta implementeringen av
planen redan i början av 2015, agerade EUinstitutionerna snabbare än någonsin och antog
den nödvändiga lagstiftningen på mindre än sex
månader. Förordningen om Europeiska fonden
för strategiska investeringar (Efsi) trädde i kraft
i juli 2015. Nio medlemsstater har redan sagt sig
vilja bidra med medel till fonden för att ge den
ytterligare slagkraft, i de flesta fall genom sina
nationella investeringsbanker. Det är Bulgarien
(100 miljoner euro), Tyskland (8 miljarder euro),
Spanien (1,5 miljarder euro), Frankrike (8 miljarder
euro), Italien (8 miljarder euro), Luxemburg (80
miljoner euro), Slovakien (400 miljoner euro),
Polen (8 miljarder euro) och Förenade kungariket
(8,5 miljarder euro/6 miljarder pund).
medelstora företag som allt sedan krisen har
kämpat för att få finansiering för sin verksamhet.
Europeiska investeringsfonden (EIF) har redan
ingått fler än 20 avtal med finansförmedlare i
hela Europa, vilket betyder att små och
medelstora företag från Prag till Poznan och från
Bukarest till Birmingham ges tillgång till miljontals
euro – och fler avtal ingås varje vecka.
En portal för investeringsprojekt kommer att
inrättas för att sprida information om projekt till
potentiella investerare, och ett centrum för
investeringsrådgivning har skapats för att bistå
projektansvariga.
För att stödja agendan för investeringar,
strukturreformer och ansvarsfull finanspolitisk lade
kommissionen i januari 2015 fram ett
tolkningsmeddelande om hur man på bästa sätt
kan utnyttja den flexibilitet som de gällande
bestämmelserna
i
stabilitetsoch
tillväxtpakten medger.
Som ett led i de bredare insatserna mot
arbetslöshet
har
kommissionen
dessutom
föreslagit att 1 miljard euro skall delas ut i
förskott för att påskynda genomförandet av
sysselsättningsinitiativet för unga, något som
godkändes av EU-lagstiftaren i maj 2015. Detta
kommer att hjälpa 650 000 ungdomar i Europa att
få anställning, en plats som lärling eller praktikant
eller att vidareutbilda sig. Kommissionen kommer
inom kort att lägga fram en rekommendation för
att främja långtidsarbetslösas återinträde på
arbetsmarknaden.
Tanken med Efsi är att offentliga medel ska
användas som garanti och katalysator för att
stimulera privata investeringar där de behövs
mest, i realekonomin. Fonden kommer att
utnyttjas för att mobilisera den rikliga tillgång på
likvida medel som finns, för att stödja strategiska
projekt som annars inte skulle finna finansiering
inom områden som forskning och innovation,
förnybar energi, bredband och hälso- och
sjukvård.
Men det handlar inte enbart om stora
infrastrukturprojekt. En fjärdedel av Efsi-medlen
kommer att användas för finansiering av små och
#teamJunckerEU
2
STATE OF THE UNION 2015
LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR
2. En sammankopplad digital inre marknad
”Enligt min mening måste vi bli mycket bättre på att utnyttja de gränslösa
möjligheter som den digitala tekniken erbjuder. För att göra detta måste vi våga
splittra nationella barriärer i fråga om telekomlagstiftning och upphovsrätts- och
dataskyddslagstiftning samt förvaltningen av radiovågor och tillämpningen av
konkurrenslagstiftningen.”
Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, den 15 juli 2014
Internet och den digitala tekniken håller på att
omvandla vår värld. I dag kan vi titta på våra
favorit-tv-program på telefonen medan vi är ute
och promenerar. Vi kan uträtta våra ärenden
hemifrån och beställa mat från affären på internet.
Vi kan kontakta myndigheter via nätet. I morgon
kommer du att kunna läsa en bok medan bilen kör
dig hem till dina vänner. Kylskåpet kommer att
kunna beställa maten direkt från affären. Om
mormor glömmer att ta sin medicin kommer
hennes läkare att underrättas automatiskt.
Den digitala revolutionen handlar om att få tillgång
till nya varor och tjänster som gör livet lättare för
alla och öppnar nya möjligheter för företagen.
Europa måste öppna sig för den digitala framtiden
och utnyttja EU:s stora inre marknad. För
närvarande stoppar olika hinder på nätet
tillgången till varor och tjänster: bara 15 % av EU:s
medborgare gör nätinköp från andra EU-länder
och bara 7 % av de små och medelstora företagen
har försäljning utanför det egna landets gränser.
I maj 2015 lade kommissionen fram sin strategi för
hur en digital inre marknad ska skapas. En digital
inre marknad skulle kunna ge ett tillskott till
ekonomin på 415 miljarder euro per år och
skapa hundratusentals nya arbetstillfällen.
För det första kommer en digital inre marknad att
ge konsumenter och företag bättre tillgång till
digitala varor och tjänster i hela Europa.
Kommissionen kommer att undanröja de hinder
som i dag stoppar dig från att köpa de skor du vill
ha bara för att de råkar säljas av ett företag
baserat i en annan medlemsstat. Kommissionen
kommer också att se till att du även när du
befinner dig i ett annat EU-land kan se alla tvprogram du vill på dina favoritkanaler, precis som
om du vore hemma.
framför allt genom att arbeta för kompatibla
standarder. Kommissionens mål är att göra livet
lättare för medborgarna. Elektroniska apparater
ska vara kompatibla med varandra och kunna
kopplas upp mot alla nättjänster du behöver – det
kan handla om barnens skola, sjukhuset eller
gasleverantören.
Under 2015 har vi kommit en bra bit på väg. EU:s
institutioner har kommit överens om att
roamingavgifterna ska avskaffas och internet
vara öppet. Priset för att ringa hem från ett annat
land kunde 2005 vara upp till 5 euro per minut. I
och med EU:s nya roamingregler har
konsumenternas kostnader minskat radikalt.
Roamingtaket som 2007 var 0,49 euro per
samtalsminut har nu reducerats till 0,19 euro per
minut.
Senast
i
juni
2017
kommer
roamingavgifterna att försvinna helt. Var du än är i
Europa kommer du att betala samma avgift som
du hade fått betala hemma för att ringa till familj
och vänner eller för att ladda ned bilder och filmer.
Med de nya reglerna får internetleverantören inte
blockera internettjänster på grund av var
konsumenten befinner sig.
Reformen av reglerna om personuppgiftsskydd
ska vara genomförd i slutet av 2015. Då blir det
lättare att få tillgång till de egna personuppgifterna
och du kommer att kunna föra över dina
personuppgifter från det gamla kontot till det nya
när du byter e-postadress. Du kommer att lättare
kunna styra ditt ”liv på nätet”. Du får rätt att
glömmas bort och radera bilder du lade upp på
sociala medier för flera år sen. Du kommer också
att garanteras att dina personuppgifter skyddas av
EU:s regler även när de hanteras av företag
utanför EU.
För det andra kommer kommissionen att skapa de
rätta förutsättningarna för att digitala nät och
innovativa tjänster ska kunna utvecklas och
växa. Det betyder att du kommer att kunna
komma ut på internet överallt, till och med uppe i
bergen eller långt ute på landsbygden, till ett
rimligt pris.
För det tredje vill kommissionen stimulera
samhällets och ekonomins digitalisering,
#teamJunckerEU
3
STATE OF THE UNION 2015
LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR
3. En motståndskraftig energiunion
och en framåtblickande klimatpolitik
”Aktuella geopolitiska händelser har
gett oss en påminnelse om att EU är
alltför beroende av import av bränsle
och gas. Jag vill därför reformera och
omorganisera EU:s energipolitik och
skapa en ny europeisk energiunion.”
Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer,
den 15 juli 2014
Vi måste snabbt få ordning på det röriga lapptäcke
som är energi- och klimatpolitiken i de 28 olika
medlemsstaterna.
I
februari
2015
lade
kommissionen fram en detaljerad plan om en
energiunion som levererar resultat både när det
gäller att minska utsläpp och när det gäller att
göra energisystemen trygga, hållbara och
tillförlitliga.
Detta kräver att infrastruktur kombineras och
marknader sammankopplas, så att energin kan
flöda fritt över gränserna. Elnäten måste utformas
så att elektricitet som produceras av vindparker i
Atlanten eller solkraftverk ute på slätterna kan ge
billigare el till de industrier och hushåll som har
störst behov.
I mars 2015 kom därför kommissionen överens
med Frankrike, Spanien och Portugal om att
förbättra sammankopplingarna på den iberiska
halvön. Kommissionen har också gett stöd till
Italien och Malta för den kabel som i april 2015
satte punkt för det maltesiska elnätets
isolering. Malta är inte längre en ö i
energihänseende och strömavbrotten där kommer
att bli färre.
Dessutom har kommissionen förbättrat den
baltiska
energimarknadens
sammanlänkningsplan, så att elnätet i den delen
av EU förs närmare de övriga europeiska
marknaderna.
Detta
kommer
att
stärka
energitryggheten i de baltiska staterna. På
liknande sätt har kommissionen sedan februari
2015 arbetat med länderna i centrala och
sydöstra Europa för att utforma nät som kan
trygga
gasförsörjningen
vid
eventuella
importsstörningar.
tre
baltiska
ländernas
gemensamma
energiförbrukning. Kommissionen har också
föreslagit åtgärder till stöd för smarta mätare i
konsumenternas hem som gör det möjligt att
jämföra priser mellan olika leverantörer och lättare
att styra förbrukningen.
I juli började kommissionen också att anpassa
elmarknaderna till nya former av elproduktion,
bland
annat
förnybara
energikällor,
och
reformerade EU:s utsläppshandelssystem.
Målet är att erbjuda incitament för energiintensiva
industrier att modernisera sina anläggningar och
utnyttjar innovativa lösningar för att minska och
avskilja koldioxidutsläpp.
Omställningen till en koldioxidsnål ekonomi driver
fram innovation. I dag tillgodoser förnybara
energikällor 78 miljoner européers energibehov
vilket motsvarar en fjärdedel av EU:s totala
elförbrukning. Den förnybara energin sysselsätter
över en miljon människor och omsätter
130 miljarder euro, varav 35 miljarder i export.
Europeiska företag innehar i dag 40 % av alla
patent på teknik för förnybar energi. Den snabba
tekniska utvecklingen ökar möjligheterna för ny
global handel med grön teknik. Framtidens
eldrivna bilar och flygplan kommer att kräva ny
teknik
som
påskyndar
övergången
till
utsläppssnåla system med smarta apparater,
solkraft och elbatterier. När energiunionen
genomförs står därför forskning och innovation i
fokus, liksom målet att göra EU världsledande
inom området förnybar energi.
Genom de här samordnade insatserna ska EU
kunna uppfylla löftet om att minska de inhemska
växthusgasutsläppen med minst 40 % fram till
2030. Dessutom skickas en tydlig signal om EU:s
ledarskap
inför
FN:s
klimatförändringskonferens i Paris i december
2015.
I juli lade kommissionen fram flera förslag som ska
hjälpa konsumenterna att utnyttja ny teknik för att
få lägre elräkningar. Kommissionen föreslog en
tydligare energimärkning och vill se till att
tillverkarna ges incitament att konstruera och
sälja mer energieffektiva apparater. När de nya
reglerna väl är i kraft kommer de att leda till
ytterligare energibesparingar som motsvarar de
#teamJunckerEU
4
STATE OF THE UNION 2015
LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR
4. En fördjupad och mer rättvis inre marknad
med en stärkt industribas
”Den inre marknaden är EU:s största tillgång i dessa tider av ökad globalisering.
Jag vill därför att nästa kommission ska arbeta vidare med att stärka den inre
marknaden och utnyttja dess potential fullt ut på alla områden.”
Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, den 15 juli 2014
Europeiska kommissionen har förbättrat den inre
marknaden på områdena beskattning, finans och
varor och tjänster.
Grundpelaren i en väl fungerande inre marknad är
att alla företag som verkar i Europa betalar sin
rättmätiga andel av skatterna. Vi ser till att företag
inte längre kan utnyttja skillnader och luckor i de
nationella skattesystemen. Därför har vi begärt in
information från alla vad avser nationella
förhandsbesked avseende företagsbeskattning
och flera ingående undersökningar av dessa
förhandsbesked kommer att avslutas under
hösten. I mars 2015 lade kommissionen fram ett
avtal om automatiskt utbyte av upplysningar
mellan medlemsstaterna i fråga om beskattning.
Vi arbetar nu intensivt med rådets ordförandeskap
för att detta avtal ska vara färdigförhandlat före
årets slut.
I juni 2015 presenterade kommissionen en
handlingsplan
för
rättvis
och
effektiv
företagsbeskattning. Kärnan i handlingsplanen är
principen om att företag ska betala skatt i det
land där deras vinst uppstår. I det
sammanhanget har arbetet med en gemensam
konsoliderad bolagsskattebas återupptagits.
Vidare förbereder kommissionen i nära samarbete
med
medlemsstaterna
antagandet
av
bestämmelser om en skatt på finansiella
transaktioner. Framgång på detta område vore
ett avgörande steg på institutionernas väg mot
mera samarbete på skatteområdet i framtiden.
kapitalkrav för infrastrukturinvesteringar och en
översyn av lagstiftningen om prospekt. Bättre
fungerande värdepapperiseringsmarknader skulle
i sig betyda att bankerna kan tillhandahålla
ytterligare krediter på ca 100 miljarder euro till den
privata sektorn.
Under de kommande månaderna kommer
kommissionen
att
lägga
fram
sin
inre marknadsstrategi för varor och tjänster,
där det ingår åtgärder för att underlätta
gränsöverskridande
verksamhet,
stärka
integreringen i europeiska och globala värdekedjor
samt
förbättra
ömsesidigt
erkännande,
harmonisering och standardisering och stärka
tillsynen över bestämmelsernas tillämpning. Alla
dessa åtgärder har samma syfte: att förenkla livet
och skapa flera möjligheter för konsumenter,
företag, entreprenörer och myndigheter att
investera, köpa och sälja varor och tjänster på den
europeiska inre marknaden.
Kommissionen kommer också att lägga fram ett
paket om arbetstagarrörlighet, som ska
underlätta arbetstagarnas rörlighet, stärka den
europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet
(Eures) och samarbetet mellan arbetsförmedlingar
och ta itu med missbruk av sociala
trygghetssystem. Paketet kommer även innehålla
en begränsad översyn av direktivet om
utstationerade arbetstagare för att garantera att
social dumpning inte förekommer i Europeiska
unionen.
Kapitalmarknadsunionen är nödvändig av
finansstabilitetsskäl och kommer att göra det
lättare för små och stora företag att komma in på
kapitalmarknaderna och hitta den finansiering de
behöver för att utöka sin verksamhet.
Kapitalmarknadsunionen kommer också att
stimulera gränsöverskridande investeringar och
satsningar på infrastruktur. Samråd inleddes i
februari 2015 och en handlingsplan och utförliga
förslag kommer att offentliggöras inom kort. Här
ingår lagstiftning om säker, standardiserad och
transparent
värdepapperisering,
minskade
#teamJunckerEU
5
STATE OF THE UNION 2015
LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR
5. En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union
”De kommande fem åren vill jag fortsätta med reformerna av den ekonomiska och
monetära unionen. Den gemensamma valutans stabilitet måste bevaras och den
ekonomiska politiken, finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken i euroländerna
måste bli mer enhetlig.”
Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, den 15 juli 2014
Vi har dragit lärdomar av krisen. Ordförande JeanClaude Juncker, i nära samarbete med
eurotoppmötets
ordförande
Donald
Tusk,
Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem,
Europeiska centralbankens ordförande Mario
Draghi och Europaparlamentets ordförande Martin
Schulz, lade i juni 2015 fram en ambitiös men
samtidigt
pragmatisk
färdplan
för
färdigställandet av EU:s ekonomiska och
monetära union.
I färdplanen som kallas de fem ordförandenas
rapport föreslås konkreta åtgärder för hur vår
vision om en djupare och mer rättvis ekonomisk,
monetär, finanspolitisk och politisk union ska
kunna bli verklighet.
I steg 1 (”praktisk fördjupning”), 2015–2017,
bygger vi vidare på befintliga instrument och
utnyttjar de befintliga fördragen på bästa sätt. I
steg 2 (”färdigställandet av EMU”) kommer
betydligt mer långtgående åtgärder att vidtas för
att göra konvergensprocessen mer bindande, till
exempel genom överenskomna riktvärden för
konvergens som kan ges juridisk form. Detta bör
åtföljas av en gemensam makroekonomisk
stabiliseringsfunktion för att bättre hantera chocker
som inte kan hanteras på enbart nationell nivå och
av inrättandet av ett finansdepartement för
euroområdet.
Vi kommer mycket snart att lägga fram de första
konkreta förslagen för steg 1, bland annat
åtgärder för ett europeiskt system för
insättningsgarant/återförsäkring, en förnyad
strategi för den europeiska planeringsterminen,
ett förslag om en mer enhetlig representation av
euroområdet inom internationella finansinstitut
(till exempel Internationella Valutafonden, IVF).
Här ingår också en begränsad stabilitetsorienterad
översyn av lagstiftningsen om ekonomisk
styrning och budgetövervakning (de sa kallade
två-packen och sex-packen). Detta kommer att
stärka och förenkla den ekonomiska styrningen
och förbättra den demokratiska dialogen mellan
kommissionen och Europaparlamentet när det
gäller
den
årliga
tillväxtöversikten
och
genomförandet av stabilitetsstödsprogram
principer och riktmärken som på sikt kan leda fram
till större konvergens vad avser sysselsättning och
den sociala dimensionen.
Kommissionen spelade en avgörande roll i
förhandlingarna avseende finansiell stabilitet i
Grekland. I enlighet med fördraget om inrättande
av
Europeiska
stabilitetsmekanismen
fick
kommissionen i uppdrag att, tillsammans med
ECB och i möjligaste mån med IMF, förhandla
fram ett avtal med Grekland om ett nytt
stabilitetsstödprogram.
Efter
månader
av
diskussioner undertecknades detta avtal på
Europeiska stabilitetsmekanismens vägnar den 19
augusti 2015. Kommissionen offentliggjorde också
sin
bedömning
av
programmets
sociala
konsekvenser. Denna bedömning kommer att
spela en central roll i övervakningen av
programmets genomförande.
I juli 2015 lade kommissionen fram en plan för
sysselsättning och tillväxt i Grekland som ska
hjälpa landet att utnyttja tillgängliga EU-medel på
bästa
sätt.
Ungefär
35 miljarder
euro
mobiliserades för att möjliggöra snabbare
investeringar i människor och företag, med
avsikten att kraftfullt stimulera den grekiska
ekonomin.
I
juli
2015
inrättade
kommissionen
supporttjänsten för strukturreformer som
kommer att ge stöd och tekniskt bistånd till
medlemsstaterna
när
de
genomför
tillväxtfrämjande administrativa och strukturella
reformer. Den nya supporttjänsten kommer att
arbeta tillsammans med europeiska och
internationella samarbetspartner för att samla
erfarenheter och utbyta välfungerande praxis i
hela Europa.
Vidare kommer kommissionen på grundval av
EU:s regler att arbeta på en sockel för sociala
rättigheter för att fastställa gemensamma
#teamJunckerEU
6
STATE OF THE UNION 2015
LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR
6. Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal
med Förenta staterna
”Under mitt ordförandeskap kommer kommissionen att förhandla om ett rimligt och
balanserat handelsavtal med Förenta staterna, med målet att åstadkomma
ömsesidiga fördelar och ömsesidig insyn. Men som kommissionens ordförande
kommer jag också att vara mycket tydlig med att jag inte är villig att offra vare sig
EU:s standarder när det gäller säkerhet, hälsa, sociala frågor och uppgiftsskydd
eller vår kulturella mångfald till förmån för frihandel.”
Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, den 15 juli 2014
Efter intensiva samråd med Europaparlamentet,
medlemsstaterna, de nationella parlamenten och
det civila samhället tog kommissionen under JeanClaude Juncker nya krafttag i förhandlingarna
med Förenta staterna om det transatlantiska
partnerskapet för handel och investeringar (TTIP).
Kommissionen ökade insynen och offentliggjorde
många viktiga dokument, bland annat tretton
juridiska förslagstexter och sexton dokument med
olika förhandlingsståndpunkter. Vi har även skapat
en oberoende rådgivande grupp för TTIPavtalet, sammansatt av experter från näringslivet
och
arbetstagarorganisationer,
konsumentorganisationer
samt
miljöoch
folkhälsogrupper för att dra nytta av deras expertis
vid förberedelser inför förhandlingarna.
Det här avtalet kommer att ge ekonomin ett
kraftigt uppsving, skapa arbetstillfällen, leda
till verkliga fördelar för konsumenterna och
hjälpa särskilt små och medelstora företag att
exportera till eller få finansiering från USA.
TTIP kommer att leda till världens mest betydande
strategiska och ekonomiska samarbete och stärka
EU:s roll internationellt genom att vi sätter de
relevanta standarderna.
Kommissionen kommer även att arbeta för ett
reviderat system för investeringsskydd som
skyddar regeringarnas rätt att anta lagstiftning
och som inte på något sätt begränsar EUdomstolarnas behörighet. Genom TTIP vill vi
skapa ett system med tribunaler som fungerar
som traditionella domstolar. Kommissionen har
dessutom åtagit sig att arbeta för en permanent
internationell domstol för investeringsärenden.
Den elfte förhandlingsrundan kommer att ske i
oktober 2015, och kommissionen är fortsatt
beredd att träffa en överenskommelse med USA:s
administration under president Barack Obama.
Vi är dessutom redo att följa Europeiska rådets
önskemål och skynda på förhandlingarna, vilket
även stöds av Europaparlamentet. Avtalets
innehåll kommer dock alltid att vara viktigare än
den tid det tar att komma överens. Kommissionen
kommer inte att låta sig stressas att ingå ett avtal
som inte uppfyller våra tydligt angivna villkor.
Vi i Europa kommer inte att ge upp våra höga
standarder för livsmedelssäkerhet, hälsa,
sociala frågor, skydd för personuppgifter eller
vår kulturella mångfald. I mars förra året
bekräftades detta på nytt i ett gemensamt
uttalande från EU och USA om offentliga
tjänster. Såsom alla andra handelsavtal, kommer
även TTIP-avtalet att lämna utrymme för EUländernas regeringar att anta eller behålla
bestämmelser för att säkerställa att man håller en
hög kvalitet på tjänster och skydda viktiga
allmänna intressen såsom hälsofrågor, säkerhet
och miljö.
#teamJunckerEU
7
STATE OF THE UNION 2015
LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR
7. Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter
som grundar sig på ömsesidigt förtroende
”Jag har för avsikt att utnyttja kommissionens befogenheter att inom våra
behörighetsområden
upprätthålla
våra
gemensamma
värderingar,
rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, samtidigt som hänsyn tas
till de olika konstitutionella och kulturella traditionerna i de 28 EU-länderna.”
Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, den 15 juli 2014
Terrorism, organiserad brottslighet och itbrottslighet är komplexa och föränderliga
säkerhetsrisker som förflyttar sig över de
europeiska gränserna. De dramatiska händelser vi
bevittnat i år, t.ex. terrorattackerna i Paris,
Köpenhamn och nu senast på Thalyståget från
Amsterdam till Paris, ställer EU inför utmaningar
som är av en sådan omfattning att
medlemsstaterna inte kan hantera dem på
egen hand. De kräver samordning och
samarbete på EU-nivå.
EU:s invånare måste kunna känna att deras frihet
och säkerhet är tryggad oavsett var i Europa de
befinner sig. I april tog kommissionen ett första
steg i arbetet för att uppnå detta genom att
presentera en europeiska säkerhetsagenda,
som fokuserar på sådana områden där EU kan
göra skillnad. Agendan kommer att ligga till grund
för samarbeten och gemensamma åtgärder under
de kommande fem åren. Kommissionen prioriterar
framför allt informationsutbyte samt polisiärt och
rättsligt samarbete.
civil ägo inom EU, och nästan 500 000 av dessa
har försvunnit eller stulits utan att vi vet något om
var de finns. Vi kan inte acceptera olaglig
handel med skjutvapen i EU. För att förhindra
olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen
kommer kommissionen att stärka reglerna
gällande
märkning,
registrering
och
informationsutbyte för skjutvapen. På så sätt blir
det enklare att spåra stulna och försvunna vapen.
Kommissionen håller på att slutföra ett
paraplyavtal mellan EU och USA om skydd av
personuppgifter, som bland annat garanterar
EU-invånare rättslig prövning i USA. Avtalet
skyddar personuppgifter som överförs mellan EUländerna och USA för att förebygga, upptäcka,
utreda och lagföra brott, inklusive terrorism.
Kommissionen verkar aktivt för antagandet av
förslaget om att inrätta en
europeisk
åklagarmyndighet som ska utreda och lagföra
bedrägerier riktade mot EU som påverkar
unionens ekonomiska intressen.
Som en del av detta arbete antog kommissionen
nya åtgärder som stöder kampen mot terrorism.
Förbättringar i Schengens informationssystem
(SIS) har gjort det möjligt för nationella
myndigheter att utbyta information om
personer som har gått med i terroristgrupper
utanför EU.
Kommissionen arbetar för att medlagstiftarna ska
anta viktiga lagar, t.ex. EU-direktivet om
passageraruppgifter, reformen av Europol och
Eurojust samt reformen av EU:s lagstiftning om
uppgiftsskydd.
Kommissionen har dessutom vidtagit åtgärder för
att
bekämpa
radikalisering,
stoppa
finansieringen av terrorism och öka Europols
kapacitet. Härnäst kommer vi att stärka det
juridiska regelverket för skjutvapen. Det finns
uppskattningsvis 80 miljoner lagliga skjutvapen i
#teamJunckerEU
8
STATE OF THE UNION 2015
LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR
8. Mot en ny migrationspolitik
”Den senaste tidens fruktansvärda händelser i Medelhavsområdet har visat att EU
behöver hantera migrationen bättre, ur alla aspekter. Detta är i första hand en
humanitär nödvändighet. Jag är övertygad om att vi behöver ett nära samarbete i
solidarisk anda.”
Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, den 15 juli 2014
Migration och flyktingströmmar hör till EU:s största
utmaningar. Antalet asylsökande som har
registrerats i EU-länderna har ökat med 44 % –
från 435 000 personer 2013 till 626 000 personer
2014. Det har skett en stor ökning av irreguljära
gränspassager: under de fem första månaderna
2015 beräknades det finnas mer än 153 000
migranter vid EU:s yttre gränser. Det innebär en
ökning med 149 % i jämförelse med samma
period 2014.
Kommissionen har vidtagit åtgärder för ett
samordnat agerande från EU. I maj lade
kommissionen
fram
en
europeisk
migrationsagenda vars första åtgärder redan
börjat tillämpas. Vi har gjort snabba ingripanden
för att mildra krisen. Vi har agerat mot nätverk av
människosmugglare. Genom material som har
ställts till förfogande av medlemsstaterna har vi
kunnat göra EU:s närvaro vid Medelhavet tre
gånger så stor, vilket har lett till att 120 000
personer har kunnat räddas.
Kommissionen har agerat snabbt och flera gånger
understrukit hur viktigt det är med en europeisk
strategi. Det kommer flyktingar till våra stränder
och gränser varje dag. Det är tydligt att vi behöver
en ambitiös EU-strategi baserad på solidaritet och
ansvar.
I maj 2015 lade kommissionen fram ett om stöd
för Italien och Grekland genom omplacering
("relocation") i andra medlemsstater av 40 000
personer som har ankommit till dessa två
länder, med syftet att asylprocessen skulle
fortsätta
i
de
mottagande
staterna.
Medlemsstaterna har godkänt kommissionens
förslag om vidarebosättning ("resettlement") av
människor från flyktingläger utanför EU, och vi
kommer snart att slussa 22 000 flyktingar vidare.
lista över säkra ursprungsländer, en permanent
omplaceringsmekanism som automatiskt träder i
kraft vid nödsituationer samt diplomatiska åtgärder
för att stabilisera situationen i de länder som
flyktingarna flyr från.
Vi har dubblat nödfinansieringen för att hjälpa
de mest utsatta medlemsstaterna, från
25 miljoner euro per år till 50 miljoner euro. I vår
nya strategi inför vi s.k. hotspots, vilka innebär att
EU-organ arbetar i fält tillsammans med nationella
myndigheter för att snabbt kunna identifiera,
registrera och ta fingeravtryck på flyktingar som
kommer till Europa. Det här gör det även möjligt
att snabbt skicka tillbaka dem som inte är i behov
av internationellt skydd.
Kommissionen har även lagt fram en åtgärdsplan
för att påskynda utredningen och lagförandet
av kriminella nätverk av människosmugglare
samt
gemensamma
säkerhetsoch
försvarspolitisk
åtgärder för
att
samla
information och i förlängningen finna och förstöra
smugglarnas fartyg.
Det är mycket viktigt att samarbeta med
ursprungs- och genomfartsländerna för att
tillvarata utvecklings- och biståndsmöjligheter. EU
kommer att göra detta genom att använda sig av
samordnarna vid EU:s delegationer i de relevanta
länderna. Vi kommer även att bidra med
96,8 miljoner euro i samarbetsstöd till länder
utanför EU under perioden 2014–2020.
Vi måste göra mer än så. För att åtgärda den
nuvarande
akuta
flyktingkrisen
föreslog
kommissionen
den
9 september
2015
vidarebosättning av ytterligare 120 000 flyktingar
som nu befinner sig i Italien, Grekland och
Ungern. Detta förslag är en del av ett mera
omfattande åtgärdspaket som även inkluderar en
#teamJunckerEU
9
STATE OF THE UNION 2015
LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR
9. En starkare global aktör
”EU behöver stärka sin utrikespolitiska profil. Krisen i Ukraina och den
oroväckande situationen i Mellanöstern visar hur viktigt det är att EU visar upp en
enad front.”
Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, den 15 juli 2014
EU har spelat en central roll i bevarandet av
Ukrainas stabilitet och integritet. Ukraina har tagit
emot ett rekordstort EU-stöd för att stabilisera sin
ekonomi, bland annat 3,41 miljarder euro genom
tre makroekonomiska stödprogram. Detta stöd
kräver dock omfattande reformer. EU:s politik har
medfört ökad respekt för rättsstatsprinciper, har
lett till framsteg i kampen mot korruption och har
ökat effektiviteten och insynen i energisektorn. EU
har medlat i samtal avseende gasförsörjningen
från Ryssland till Ukraina, för att säkerställa att
Ukraina kan klara sig över vintern samt att
försörjningen till EU är fortsatt tryggad. För att
stötta
Ukraina
i
dess
proeuropeiska
ställningstagande har EU inte låtit sig rubbas, utan
insisterat på att frihandelsavtalet mellan EU och
Ukraina – en central del av spänningarna mellan
Ukraina och Ryssland – träder i kraft den 1 januari
2016.
I västra Balkan har EU underlättat banbrytande
överenskommelser
mellan
Belgrad
och
Pristina, vilket har varit avgörande vändpunkter i
normaliseringen av relationen mellan länderna.
Överenskommelser om till exempel fri rörlighet för
olika samfund eller energiförsörjning kommer att
förbättra livet för de människor som lever i dessa
länder. EU har även deltagit i arbetet för att nå ett
avtal i syfte att stoppa den politiska och
parlamentariska krisen i f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien. Framsteg har även
gjorts i arbetet med att skapa starkare band
mellan länderna i regionen genom prioriterade
investeringsprojekt. Under det senaste året har
EU varit en stabiliserande aktör i området.
I Mellanöstern har EU haft en viktig roll i det
historiska avtalet om en fredlig inriktning på
Irans
kärntekniska
program.
De
tuffa
förhandlingarna har pågått i över tio år.
EU är fortfarande världens största givare av
utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd.
Bara under 2014 gav EU och medlemsstaterna
tillsammans
58,2 miljarder
euro
i
utvecklingsbistånd för att hjälpa partnerländer.
EU:s politik för utrotning av fattigdomen var
avgörande för åtgärdsagendan som vidtogs av
FN-toppmötet i Addis Abeba (Addis Ababa Action
Agenda) och 2030 års agenda för hållbar
utveckling.
Vad gäller säkerhets- och försvarsfrågor har EU
börjat hjälpa partnerländer att utveckla sina
säkerhetssektorer, för att skapa en trygg bas för
ländernas utveckling. Säkerhet och utrotning av
fattigdom går hand i hand. Kommissionen har
fortsatt att arbeta för bättre organiserade
försvarsmarknader i EU. Detta inkluderar bland
annat transeuropeiska normer gällande t.ex.
drönare och främjande av forskning inom ny
teknologi.
EU har på ett aktivt sätt stöttat demokratier och
ekonomier vid unionens östra och södra gränser,
och håller just nu på att se över den europeiska
grannskapspolitiken för att på ett bättre sätt
kunna hantera de utmaningar och kriser som vi
står inför. Detta arbete, som även har inneburit
omfattande
offentliga
samråd,
toppmöten,
ministermöten och konferenser, kommer att
slutföras i november 2015.
#teamJunckerEU
10
STATE OF THE UNION 2015
LÄGESRAPPORT OM EUROPEISKA KOMMISSIONENS TIO PRIORITERINGAR
10. En union i demokratisk förändring
"Förslaget till och valet av EU-kommissionens ordförande mot bakgrund av
resultatet av valet till Europaparlamentet är visserligen ett mycket viktigt steg när
det gäller att göra EU mer demokratiskt, men det är bara det första. Under mitt
ordförandeskap åtar sig kommissionen att stärka det särskilda partnerskapet med
Europaparlamentet. [...] Jag kommer även att arbeta för mer öppenhet i kontakterna
med berörda parter och lobbyister. [...] Jag tänker även se över den tillämpliga
lagstiftningen om godkännande av genetiskt modifierade organismer."
Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, den 15 juli 2014
Enbart i år har kommissionen organiserat
trettiosex
medborgardialoger
i
tjugotre
medlemsländer. Vid dessa stormöten har vice
ordförande i kommissinen och kommissionärer,
ofta åtföljda av Europaparlamentariker, fört en
direkt dialog med mer än 11 000 medborgare.
Kommissionens paket för bättre lagstiftning banar
vägen för utökade offentliga samråd. Hela
500 000 människor kommenterade vår översyn av
fågel- och livsmiljödirektiven.
Vår agenda för bättre lagstiftning kommer att
förbättra kvaliteten på ny lagstiftning. Vi
kommer att kontinuerligt se över befintlig
lagstiftning, så att politiken uppfyller sina mål på
ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Vi har även
uppmanat Europaparlamentet och rådet att
tillämpa motsvarande principer för bättre
lagstiftning.
plenum har kommissionärerna
deltagit
mer
än
hundra
utskottssammanträden.
tillsammans
gånger
i
Vi har också etablerat ett nytt partnerskap med de
nationella parlamenten. För att föra EU ännu
närmare medborgarna och deras nationella
företrädare har kommissionsledamöterna utbytt
idéer med de nationella parlamenten nästan
två hundra gånger sedan november 2014.
Europeiska problem kräver europeiska lösningar,
nationella problem kräver nationella lösningar.
Med tanke på denna princip, och eftersom
medborgarnas oro för genetiskt modifierade
organismer
kan
variera avsevärt
mellan
medlemsländerna, har kommissionen föreslagit att
man återger befogenheterna att begränsa eller
förbjuda användningen av genetiskt modifierade
livsmedel
och
foder
till
de
nationella
myndigheterna.
En av de första åtgärderna vidtagna av den här
kommissionen var att öppet redovisa vem vi
träffar. I december 2014 började vi offentliggöra
information om kommissionsledamöternas och de
högre tjänstemännens möten med organisationer
och egenföretagare. I januari 2015 förbättrades
öppenhetsregistret.
Vi har upprättat ett särskilt partnerskap med
Europaparlamentet.
Kommissionsledamöterna
träffar Europaparlamentariker i systematisk
ordning. Ordförande Juncker har framträtt tretton
gånger inför plenarförsamlingen. Utöver debatter i
#teamJunckerEU
11