1. No category

Titti Wennström
Kreativ matematik i skolträdgården
”En inspirerande utomhusmiljö på en skola är lika viktigt som inomhusmiljön”,
skrev författaren i sitt examensarbete. Nu har hon fått möjlighet att i
samarbete med andra anlägga en skolträdgård där matematiken får ta stort
utrymme. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
M
ultiplikationsmönster, bråk, hundradelar, jämna och udda tal, rätvinklig triangel och fyrsidig prisma, stapeldiagram, omkrets och area
är bara några exempel på alla de matematikbegrepp som trängs i vår
skolträdgård. Här kan vi också följa naturens skiftningar med ormbunksblad
som rullar ut sig om våren, maffiga ovalformade vallmoknoppar, ett tak av färgsprakande vildvin på hösten och parfymdoftande höstsilverax.
Matematik kan läras in på många olika sätt och vi strävar efter variation i
matematikundervisningen för att öka motivationen och elevernas engagemang. Praktiska upplevelser i skolträdgården ska visualisera, stärka och befästa
elevernas kunskaper. Matematiken antar nya uttryck och eleverna kan ta till
sig kunskaperna på flera sätt och med öppna sinnen. Andra positiva effekter är
förbättrad motorik, hälsa och social kompetens.
I skolträdgården kan eleverna utforska och lära matematik både tillsammans och enskilt genom att använda och förklara olika matematiska begrepp.
Samband mellan olika begrepp som bråk, decimaltal och procent kan exempelvis illustreras på en hundraruta. Problemlösning arbetade vi med under
skolträdgårdens skapande och en del frågor kan fortfarande användas: Hur
mycket virke går åt till pergolan? Hur mycket jord rymmer en rabatt eller ett
traktordäck? Hur stor area upptar schacket eller hundrarutan? Variationen av
övningarna i uteklassrummet är otaliga och endast fantasin sätter gränser.
Schackspel en kylig höstmorgon. Vit häst till F3.
Nämnaren nr 3 • 2013
27
Pergolan har
formen av en
traktor sedd
ovanifrån.
Uteklassrummet
är hytten,
schacket är
motorn och
grillen är
skorstenen.
Traktorpergolan – vårt uteklassrum
Stavby skola är en liten rödmålad skola med vita knutar, tre mil öster om
Uppsala. Hösten 2010 sökte vi pengar till projektet Skolträdgården som resurs
i grundläggande matematikundervisning. Målet var att skapa ett levande uteklassrum med omgivande trädgård där eleverna kan utveckla sina kunskaper
inom aritmetik, geometri och mätning. Projektet finansierades genom anslag
från Lantbruksveckans fond och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.
Stavby skolas elever och lärare skapade tillsammans med några föräldrar
och Bolandskolans gymnasium ett fantastiskt uteklassrum och andra inspirerande miljöer för inlärning, men också för lek. De flesta av skolans 115 elever i
årskurserna F–9 var delaktiga i skolträdgårdens framväxt – alltifrån idéer och
skisser till mer handfasta övningar som mätning, tillverkning av sifferplattor,
grävning, fyllning, plattsättning och plantering. Skolträdgården består nu av
en traktorpergola som på marken utgörs av 345 betongplattor. Hytten, d v s
pergolan, är vår samlingsplats med bänkar runt om, motorn är ett schack och
skorstenen är en murad grill. De båda traktordäcken pryds med färgglada ringblommor. Dessutom finns en sifferorm, en dinosaurierabatt och ett kompassur. Totalt finns ett 60-tal växtsorter i trädgården, t ex barrväxter, gräs, buskar,
klätterväxter, perenner och annueller.
Praktisk undervisning ger långvariga intryck
Upplevelse och odling i skolträdgården ger möjlighet att befästa matematikkunskaper där eleverna får möjlighet att praktisera teorin och därmed öka sin
förståelse. Varierad undervisning med praktiska och estetiska inslag stimulerar båda hjärnhalvorna. Svend Rossens artikel i Barnets utveckling – en helhet
beskriver ett norskt försök där mer undervisning i ett estetiskt ämne, i detta
fall musik i årskurs 5, samtidigt med en minskning av upp till 40 % av undervisningen i basämnena inte påverkar den genomsnittliga inlärningen. Elever klarade alltså löpande läs- och räkneprov lika bra som elever som fått traditionell
undervisning.
28
Nämnaren nr 3 • 2013
Undervisningen i en skola i Danmark beskrivs inspirerande i boken Matematik
i uterummet. Där får eleverna genom kroppsliga upplevelser utveckla förförståelse för de matematikområden som de på ett mer teoretiskt och abstrakt plan
arbetar med i klassrummet.
I avhandlingen Plats och rum – perspektiv på undervisning och lärande
utomhus visar Emilia Fägerstam att elever på högstadiet som lärt via utomhuspedagogik har ”likvärdiga eller mer utvecklade kunskaper” i matematik och biologi. Det sociala samspelet och kommunikationen mellan eleverna stärks samtidigt som motivationen ökar och kroppen minns episoder
och olika händelser längre. Elevernas samarbetsförmåga förbättrades, men en
nackdel var att det tog ca tre månader innan eleverna helt accepterade den nya
inlärningssituationen.
I Utomhusdidaktik diskuteras att lektionerna måste anpassas efter platsens
förutsättningar, årstiden, gruppens ålder och storlek. När vi har utomhuslektioner arbetar jag antingen med halvklass eller med två aktiviteter parallellt för
att kunna få ner gruppstorleken till 10–15 elever. Schacket eller klockan kombineras ofta med andra aktiviteter på hundrarutan eller i sifferormen.
Utematte måste förberedas noggrant och planeras in på schemat för att få
en regelbundenhet. Det blir då lättare att samla eleverna och hålla ihop gruppen. Regelbundna aktiviteter, gärna i flera ämnen, förkortar inskolningsperioden och de flesta yngre elever deltar aktivt i utelektionerna efter någon månad.
Sifferorm med fjärilsrestaurang
Sifferormen slingrar sig fram runt och mellan triangelrabatter och stora stenar. Den består av 20 runda numrerade plattor som eleverna gjutit tillsammans
med skolans bildlärare. Här skuttar de yngre eleverna glatt uppåt och nedåt
längs talraden 1–20. Talens grannar, udda och jämna tal samt enkel addition
och subtraktion kan färdighetstränas. Min förhoppning är att eleverna på ett
lekfullt sätt lär sig enklare tal. Det finns även möjlighet att arbeta med högre tal
inom talområdena 10–200 eller 100–2 000 när vi numrerar om plattorna med
inplastade kort. Till fjärilsrestaurangen inbjuder vi våra flygande vänner att ta
del av den röda rudbeckians eller kungsmyntans nektar. Rabatterna är utformade som trianglar med olika utseende. Vi mäter sidor och vinklar, räknar ut
omkrets, area och vinkelsumma.
Eleverna räknar
nedåt på talraden
16 … 15 … 14 … i
sifferormen.
Nämnaren nr 3 • 2013
29
På hundrarutan visar eleverna 5:ans multiplikationstabell eller hoppar glädjeskutt över fyra tiondelar.
Hundrarutan inspirerar
Hundrarutan ligger insprängd mellan schacket och uteklassrummet. Vi har
sett att den har en stor utvecklingspotential och de fyra räknesättens tabeller
var bland det första som vi började öva på rutan.
För att förstärka elevernas taluppfattning och den visuella upplevelsen av
positionssystemet så räknar vi inomhus med en kinesisk kulram, s k abakus.
Den undervisningen kan enkelt flyttas ut till hundrarutan genom att vi räknar
som på abakus men kulorna ersätts av färgade klossar.
Olika talföljder och talmönster, t ex multiplikationstabellerna, skapar vi
tillsammans med eleverna på hundrarutan. Bråk, decimaltal och procent illustreras effektivt och rutnätet kan även användas till att visa olika stapel- eller
linjediagram, alternativt koordinatsystem.
Geometrin blir levande
Geometri, uppskattning och mätning av olika sträckor övar vi i hela skolträdgården. Eleverna mäter schacket, traktordäcken, förvaringslådan, saker i pergolan och räknar på omkrets, area och volym. Eleverna får leta efter två- och
tredimensionella figurer och kroppar, benämna och rita av dem. Växternas
geometri väcker elevernas upptäckarlust när de ser de korsblommiga växternas symmetri eller hittar ett klöverblad som liknar en triangel. Växternas blad,
stjälkar och blommor har olika geometriska former, t ex har gulplistern en kvadratisk stjälk. Skalbegreppet kommer in naturligt när vi ritar skisser eller bygger modeller av traktorpergolan.
Odlingen i skolträdgården är begränsad till tre pallkragar, en med kryddväxter, en ”barnkammare” där vi drar upp egna perenner samt en för diverse
grödor med varierad växtföljd som solros, potatis, lin, pumpa eller honungsfacelia. Vi odlar och räknar frön, beräknar avkastning, medelvärde, median och
kan bearbeta materialet statistiskt.
Lek och spel stimulerar
Nästan varje dag ser vi elever som hoppar, räknar på sifferormen eller leker
tagare på schacket. Kompassuret inbjuder till lärande av kompassriktningar samt både analog och digital klocka. Uret består av tolv stenar och en
30
Nämnaren nr 3 • 2013
På kompassuret
lägger eleverna
olika klockslag.
De turas om att
svara och den
som säger rätt
får lägga ett nytt
klockslag.
centrumsten samt två olika långa visare av björk. Väderstrecken är tydligt markerade med fyra röda femsidiga stenar. Eleverna leker spontant på samtliga
delar av skolträdgården, men klockan är nog favoriten. En elev snurrar i mitten
och de andra hoppar runt på klockslagen 1–12 eller 13–24. Eleven i mitten stannar och säger ett klockslag. Den kamrat som stannar på klockslaget byter plats
med eleven i mitten.
Schackplanen utomhus har stora härliga schackpjäser som uppskattas
av såväl elever i nian som förskolebarnen. Schackmatte är ett annat sätt att
utveckla elevernas logiska tänkande, självförtroende och samarbetsförmåga.
Vi använder idéer från Jonas Hall och Fredric Hillerz material om schackmatte
och arbetar med enkla mönster, symmetri, koordinatsystem samt matematiska
problem. Placera ut den vita damen ensam på schackbrädet, så att hon kan göra
så många drag som möjligt. Hur många drag kan hon göra?
Jag arbetar för att hitta praktiska kopplingar till de moment som eleverna har svårt för och tror på att det vi lär med hela kroppen – fastnar bättre
i knoppen!
Litteratur
Fägerstam, E. (2012). Plats och rum – perspektiv på undervisning och lärande
utomhus. Linköpings universitet.
Gjesing, G. & Ørskov Dall, T. (2011). Matematik i skolans uterum. Lund:
Studentlitteratur.
Hillertz, F. & Hall, J. (2011). Tre schackmattelektioner för årskurserna F–3.
Schack i skolan. Sveriges schackförbund.
Jerlang, E. (red). (1997). Barnens utveckling – en helhet. Stockholm: Runa
förlag.
Lindblå, P. (2012). Finn din matteglädje. Borlänge: Läs- och skrivutveckling
AB.
Lundegård, I. (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Wennström, T. (2006). Skolträdgårdens roll i undervisningen – fyra undervisningsförsök för grundskolans tidigare år. Uppsala universitet.
Nämnaren nr 3 • 2013
31