NU-sjukvården
Barium.ID: 14859
Publicerat för enhet: Uppvakningsavdelning Uddevalla sjukhus; Uppvakningsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus
Version: 5
Innehållsansvarig: Inger Bjurström, Vårdutvecklare, Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus (carbj2)
Giltig från: 2015-03-16
Godkänt av: Mikael Rådström, Verksamhetschef, Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt (micra)
Giltig till: 2017-03-15
Rutin
Peritoneo-venös shunt (Denvershunt) –
postop vård
Bakgrund
Peritoneo-venös shunt kan vara lämplig behandling vid uttalad ascites av både malign och
benign genes. Shuntbehandling är en palliativ åtgärd och risker måste vägas mot de fördelar
shunten innebär. Behandlingen medför att albumin och protein kan sparas och att
infektionsrisken minskas jämfört med den alternativa behandlingsformen med intermittent
buktappning.
Syfte
Att ge en säker och god postoperativ vård till patienter med nyinlagd Denvershunt.
Vilka berörs
Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor på UVA, HPE och IMA som vårdar patient efter
inläggning av Denvershunt.
Innehåll och metodbeskrivning
Indikationer
-
Uttalad ascites hos patient med levercirros eller malign sjukdom.
Hög bildningstakt av ascites.
Besvär med högt buktryck och uppspändhetskänsla.
Svårt att ligga på rygg p.g.a. andningssvårigheter.
Fri bukhåla utan sammanväxningar är en förutsättning.
Patient med en beräknad överlevnad > 3-6 mån.
Kirurgiskt ingrepp
Shunten består av en peritoneal del och en venös del med ett pumphus däremellan. Den
peritoneala delen läggs in i bukhålan och pumphuset läggs på thoraxväggen (hö arcus),
där en ficka skapats. Den venösa delen tunneleras helst in i vena jugularis interna.
Anestesiform
Lokalbedövning
1 (2)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 14859
NU-sjukvården
Peritoneo-venös shunt (Denvershunt) –
Rutin
Övervakning
Postoperativ övervakning under 12 timmar på UVA p.g.a. att patienten kan ha stora
flöden genom shunten, vilket kan leda till lungödem. Övervakning enligt gällande UVAriktlinjer.
Kontrollera shuntens funktion genom att trycka på pumphuset enligt ordination av
operatör.
Andning
O2 med mask eller grimma vid behov.
OBS Risk för lungödem p.g.a. ett stort flöde genom shunten och otillräcklig
urinmängd.
Vid misstanke om lungödem;
- Kontakta ansvarig anestesiläkare!
- Höj huvudändan! Hjärtsängsläge.
- Ge impugan iv enligt ordination.
- Vid fortsatta besvär, CPAP enligt ordination
Cirkulation
Kontrollera ev. blödning
Nutrition
Mat och dryck. Vid behov iv vätska.
Elimination
KAD. Timdiures och diuretika enl. ordination.
Hud
Har minst tre förband.
Smärta
Smärtstillande enl. generella direktiv för UVA samt läkarordination.
Har ofta ont vid tryck på pumphuset.
Mobilisering
Alltid hjärtsäng (med från avd) med 30° höjd huvudända, vilket reducerar flödet i
shunten.
Efterhand som man ser att patientens urinmängder är stora och att andningen är
opåverkad kan man successivt sänka huvudändan.
Läkemedel
Antibiotika Tazocin 4g x 3 i 3 dagar enl. ordination.
Fragmin 5000 E x 2 sc i 3 dagar enl. ordination.
Provtagning
Ingen
Utskrivning
Om stabilt till vårdavdelning efter 12 timmar enl. generella utskrivningskriterier.
2 (2)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!