NU-sjukvården Barium.ID: 14859 Publicerat för enhet: Uppvakningsavdelning Uddevalla sjukhus; Uppvakningsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5 Innehållsansvarig: Inger Bjurström, Vårdutvecklare, Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus (carbj2) Giltig från: 2015-03-16 Godkänt av: Mikael Rådström, Verksamhetschef, Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt (micra) Giltig till: 2017-03-15 Rutin Peritoneo-venös shunt (Denvershunt) – postop vård Bakgrund Peritoneo-venös shunt kan vara lämplig behandling vid uttalad ascites av både malign och benign genes. Shuntbehandling är en palliativ åtgärd och risker måste vägas mot de fördelar shunten innebär. Behandlingen medför att albumin och protein kan sparas och att infektionsrisken minskas jämfört med den alternativa behandlingsformen med intermittent buktappning. Syfte Att ge en säker och god postoperativ vård till patienter med nyinlagd Denvershunt. Vilka berörs Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor på UVA, HPE och IMA som vårdar patient efter inläggning av Denvershunt. Innehåll och metodbeskrivning Indikationer - Uttalad ascites hos patient med levercirros eller malign sjukdom. Hög bildningstakt av ascites. Besvär med högt buktryck och uppspändhetskänsla. Svårt att ligga på rygg p.g.a. andningssvårigheter. Fri bukhåla utan sammanväxningar är en förutsättning. Patient med en beräknad överlevnad > 3-6 mån. Kirurgiskt ingrepp Shunten består av en peritoneal del och en venös del med ett pumphus däremellan. Den peritoneala delen läggs in i bukhålan och pumphuset läggs på thoraxväggen (hö arcus), där en ficka skapats. Den venösa delen tunneleras helst in i vena jugularis interna. Anestesiform Lokalbedövning 1 (2) Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva! Barium.ID: 14859 NU-sjukvården Peritoneo-venös shunt (Denvershunt) – Rutin Övervakning Postoperativ övervakning under 12 timmar på UVA p.g.a. att patienten kan ha stora flöden genom shunten, vilket kan leda till lungödem. Övervakning enligt gällande UVAriktlinjer. Kontrollera shuntens funktion genom att trycka på pumphuset enligt ordination av operatör. Andning O2 med mask eller grimma vid behov. OBS Risk för lungödem p.g.a. ett stort flöde genom shunten och otillräcklig urinmängd. Vid misstanke om lungödem; - Kontakta ansvarig anestesiläkare! - Höj huvudändan! Hjärtsängsläge. - Ge impugan iv enligt ordination. - Vid fortsatta besvär, CPAP enligt ordination Cirkulation Kontrollera ev. blödning Nutrition Mat och dryck. Vid behov iv vätska. Elimination KAD. Timdiures och diuretika enl. ordination. Hud Har minst tre förband. Smärta Smärtstillande enl. generella direktiv för UVA samt läkarordination. Har ofta ont vid tryck på pumphuset. Mobilisering Alltid hjärtsäng (med från avd) med 30° höjd huvudända, vilket reducerar flödet i shunten. Efterhand som man ser att patientens urinmängder är stora och att andningen är opåverkad kan man successivt sänka huvudändan. Läkemedel Antibiotika Tazocin 4g x 3 i 3 dagar enl. ordination. Fragmin 5000 E x 2 sc i 3 dagar enl. ordination. Provtagning Ingen Utskrivning Om stabilt till vårdavdelning efter 12 timmar enl. generella utskrivningskriterier. 2 (2) Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
© Copyright 2024