Effektiva räddningsinsatser_Slutrapport för projektet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Utv Lars-Gunnar Strandberg 010-240 51 62 [email protected] [email protected] marie Slutrapport for projektet Effektiva raddningsinsatser ”Vi måste vara snabbare att anpassa oss till utvecklingen eller så måste vi leda den” Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 (22) Datum MSB:s kontaktperson: Lars-Gunnar Strandberg, 010-240 51 62 Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................ 4 1.1 Interaktiv presentation .......................................................... 4 2. Sammanfattning ..................................................................... 4 Delprojektet Kvalitetssäkring av räddningsledare” ......................... 10 3. Bakgrund .............................................................................. 13 3.1 Bakgrund .......................................................................... 13 3.2 Effektiva räddningsinsatser .................................................. 14 4. Syfte och projektmål............................................................. 14 5. Effektmål .............................................................................. 15 6. Avgränsning, metod och genomföranade .............................. 15 7. Slutapport av delprojektet förmågebeskrivning .................... 17 8. Slutrapport av delprojektet fortbildningsportal .................... 17 9. Slutrapport av delprojektet kvalitetssäkring av räddningsledare ........................................................................ 17 10. Slutrapport av delprojektet erfarenhetsåterföring ......... 17 11. Den röda tråden ............................................................. 17 12. Särskilt att beakta .......................................................... 18 12.1 Åtgärder på kort och lång sikt ......................................... 18 12.2 Räddningsledare kontra räddningsledningssystem ............. 19 12.3 Ständiga förbättringar och utveckling ............................... 19 12.4 Koppling till LOS projektet .............................................. 19 12.5 Pilotprojektet – kostnad ................................................. 19 13. Hur går vi vidare ............................................................. 20 14. Bilagor ............................................................................ 21 14.1 Projektdirektiv, Diarienr 2013-844-1 ................................ 21 14.2 Projektplan, Diarienr 2013-844-4 .................................... 21 14.3 Slutrapport av delprojektet fortbildningsportal .................. 21 14.4 Slutrapport av delprojektet fortbildningsportal .................. 21 14.5 Slutrapport av delprojektet kvalitetssäkring av räddningsledare ........................................................................ 21 14.6 Slutrapport av delprojektet erfarenhetsåterföring .............. 21 14.7 Tankebanor .................................................................. 21 14.8 Tankepapper ................................................................. 21 15. Referenser ...................................................................... 21 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 4 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 1. Inledning Projektet effektiva räddningsinsatser har en portfölj av fyra delprojekt, Förmågebeskrivning, Kvalitetssäkring av räddningsledare, Strukturkoncept för fortbildning samt Erfarenhetsåterföring. Dessa delprojekt har som mål att stödja räddningstjänsterna i något av de tre skedena före, under och efter räddningsinsats med målet att uppnå effektiva räddningsinsatser. Stödet till räddningstjänsterna, främst i form av fortbildningsportal och system för kvalitetssäkring av räddningsledare, fråntar inte räddningstjänsterna arbetsgivaransvaret. Fortbildningsportalen och systemet kvalitetssäkring av räddningsledare skall ses som ett hjälpmedel för arbetsgivaren. Arbetet har genomförts i arbetsgrupper med representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Sveriges brandbefäl, SBB samt representanter från olika kommunala räddningstjänstorganisationer. I arbetsgruppen har MSB representerats av UB-RTJ, UL-TILLS, UB-USAM, UBBSTÖD, CLM Sandö. Arbetet har som utgångspunkt de tidigare gjorda arbetena Tankepapper1 och Tankebanor2. 1.1 Interaktiv presentation Här finner du en presentation om projektet. Presentationen tar knappt 5 minuter. 2. Sammanfattning Projektet Effektiva räddningsinsatser MSB:s vision3 är ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. MSB:s uppdrag är att, tillsammans med andra aktörer, utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. 1 2 3 Bilaga se 14.8 Bilaga se 14.7 MSB Publikation MSB651-februari 2014 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 5 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Förmågan att hantera olyckor och kriser handlar om att kunna begränsa konsekvenserna av en inträffad händelse, i detta projekt olycka, och om att i möjligaste mån återställa skadade strukturer. Effektmålet för projektet är att det inom de olika områdena, före-under- och efter insats, sker en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen. Detta skall i sin tur leda till mindre skadekostnader för samhället. Som en delmängd av komponenter i den process som en räddningsinsats har, i de tre skedena före-under och efter insats, valdes delprojekten förmågebeskrivning, kvalitetssäkring av räddningsledare, strukturkoncept för fortbildning samt erfarenhetsåterföring ut. För att få en bred förankring av projektet inbjöds olika aktörer att delta. Externt deltog representanter från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Sveriges brandbefäl, SBB, samt representanter från olika kommunala räddningstjänstorganisationer. Internt i arbetsgruppen har MSB representerats av UB-RTJ4, UL-TILLS5, UB-USAM6, UB-BSTÖD7 samt verksamhetsställena Sandö och Revinge. Resultatet av projektarbetet inom ramen för projektdirektivet har mynnat ut i att demonstratorer för kvalitetssäkring av räddningsledare och förmågebeskrivning tagits fram vilka har rönt ett stort intresse från kommunal räddningstjänst. En prototyp av en fortbildningsportal har också driftsats och där pågår försöksverksamhet under delar av 2015. En delutvärdering av detta kommer att ske under första kvartalet 2015. De förslag som tagits fram i de olika delprojekten upplevs som efterfrågade och att detta har i förlängningen skapat stora förväntningar på att implementering av de redovisade förslagen kommer till stånd. I projektet erfarenhetsåterföring har förslag till ny reviderad insatsrapport tagits fram och visualiserats på webb. AAR8 har följt projektplan för fas 1 och metoden är anpassad och testad för svensk räddningstjänst samt utvärderad. Fas 2 med test i flera samverkande organisationer har påbörjats. Samverkan om AAR sker i denna fas bland annat med SOS Alarm och Polishögskolan. Även Norge har inriktningen att introducera AAR i räddningstjänsten, och projektet har därför tät kontakt med DSB och Räddningstjänsten i Oslo. Det har inte varit möjligt, trots ett antal försök, att nå målet att AAR ska introduceras och användas i MSB utbildningar. Denna problematik torde kräva ett ställningstagande av UB:s ledning. Avdelningen för utveckling av beredskap-Enheten för räddningstjänst Avdelningen för utvärdering och lärande-Tillsynsenheten 6 Avdelningen för utveckling av beredskap-Enheten för utbildningssamordning 7 Avdelningen för utveckling av beredskap-Enheten för beslutsstöd 4 5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 6 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Delaktiviteten avseende utveckling av programteori(er) för effektivitet hos räddningsinsatser har inte kunnat startas, men bedöms som angeläget och bör därför genomföras under 2015. När genomförandet har skett av de föreslagna åtgärderna så kommer detta med stor sannolikhet att på ett positivt sätt påverka räddningstjänstens insatser till att bli mer effektiva och därmed bidra till att effektmålen uppnås. Delprojektet förmågebeskrivning Det övergripande målet med huvudprojektet ”Effektiva räddningsinsatser” är att det inom de olika skedena, före, under och efter insats, ska ske en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen. I detta delprojekt, förmågebeskrivning, ska resultatet utgöras av förslag till ett verktyg för beskrivning av metodförmågor samt beskrivning av den totala insatskapaciteten i en räddningstjänstorganisation vad avser utförande av räddningsinsats. Det finns idag ingen standard för hur kommunerna ska beskriva sin förmåga till räddningsinsats. Detta medför att förmågebeskrivningarna varierar. En direkt följd av detta är att jämförelser av insatsförmågan mellan kommuner med liknande lokala förhållanden är svåra att göra. Ett antal kommuner i landet har arbetat mer aktivt med att beskriva vilken förmåga kommunen har för att genomföra räddningsinsats. Även om likheter finns mellan dessa förmågebeskrivningar varierar de mycket i både kvalité och omfattning. Det saknas en nationell bild och kunskap om hur kommunernas beskrivningar borde se ut. Arbetet med att ta fram ett verktyg för förmågebeskrivning är avgränsat till förmåga till kommunal räddningsinsats och till den del som hänför sig till lagen om skydd mot olyckor, Lag(2003:778) Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp med representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Sveriges brandbefäl samt representanter från olika kommunala räddningstjänstorganisationer. I arbetsgruppen har MSB representerats av UB-RTJ, UL-TILLS. Öppet referensgruppsmöte har också genomförts med ca 80 deltagare vid ett tillfälle. För att man på något sätt skall kunna beskriva insatsförmågan hos räddningstjänsten så har förmågan delats upp olika delar, individuell förmåga, metodförmåga och insatskapacitet. Insatskapaciteten är de totala metodförmågor en organisation har. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 7 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Arbetsgruppen föreslår ett fortsatt arbete med att färdigställa framtagen prototyp till webbaserat verktyg för förmågebeskrivning med inriktning: o att systemet ska ingå som en del i RIB8-programpaket, o att ansvaret för sakinnehållet ankommer på UB-RTJ, o att ansvaret för IT-systemet ankommer på UB-BSTÖD, o att ett inmatningsverktyg som är anpassat till RIB-programpaket tas fram, o att kvalitetssäkring och komplettering av förmågebeskrivningar för olika händelse- och risktyper ska arbetas in i systemet. o att det utses en ansvarig som skall vara projektledare för införandet av verktyget förmågebeskrivning, o att för 2015 avsätts 4 100.000Kr i investeringsplanen o att för 2015 avsätts 1 028.333Kr i anslagsbudgeten o att kostnaden belastar anslaget för 2015 Delprojektet fortbildningsportal Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt. Det är inte bara antalet personer och övriga materiella resurser som skall finnas, utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna. Detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, har som mål att erbjuda fortbildning som ger möjlighet att upprätthålla eller höja förmågan och som ska ha stor tillgänglighet, vara behovsstyrd och flexibel samt vara kvalitetssäkrat. Utbildningsinnehållet bör vara både teoretisk- och praktisk inriktat. Projektet har också som mål att påvisa hur ett för målgrupperna attraktivt strukturkoncept för fortbildning kan utformas. Inom ramen för fortbildning (se kapitel 4) faller allt som inte, enl. MSB:s begrepp, tillhör grund- eller vidareutbildning. 8 Resurs och integrerat beslutstöd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 8 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Idag är det många räddningstjänster som lokalt tar fram utbildningar inom olika områden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, omfattning och kvalitet. Detta arbetssätt, att man på lokal nivå, tar fram utbildningar, som bara kommer den egna organisationen till del torde heller inte vara resurseffektivt. Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på, med flexibilitet och kvalitet. För denna utveckling saknar flertalet av kommunerna personella resurser, kompetens och ekonomi. MSB har bl.a. som uppgift att enligt instruktionen9 3§ att ..samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Ansvaret för fortbildning ligger hos arbetsgivaren. Som ett stöd för arbetsgivaren föreslås därför att MSB succesivt bygger upp ett antal fortbildningar inom ramen för fortbildningsportalen. Arbetsgruppen har kommit fram till att det som är mest tillgängligt och mest flexibelt är i dag någon form av blended-learning. Där e-learning är ett stort inslag, som tillsammans med tillhörande instruktörsutbildning för praktiska moment lättare kan nå och genomföras för många. Följande fördelar och egenskaper kan nämnas: Kostnadseffektivt; minskade kostnader för lokaler, kost & logi, resor, lärare, läromedel Aktuellt och snabbt; uppdatering kan ske i princip i realtid och sedan distribueras samtidigt över hela världen Skalbart; utbildning kan bedrivas av ett obegränsat antal deltagare samtidigt Tillgängligt och flexibelt; utbildning kan ske när som helst och i stort sett var som helst, tillgängligt 24/7 ”Just-in-time”; utbildning kan fås precis när den behövs Enhetligt och kvalité; alla får tillgång till samma utbildningsmaterial Bestående; repetera hur många gånger som helst Mätbarhet; framsteg och resultat kan följas upp individuellt och aggregerat Öva i simulerad miljö; våga testa gränser utan risk Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002 9 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 9 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Lokala instruktörer för praktiska moment finns tillgängligt i den egna organisationen. Framtagandet av utbildningar kan beskrivas enligt processen: Behovsanalys, faktainsamling, ”paketering”, genomförande och utvärdering. Räddningstjänstråd torde vara ett forum för att kunna samråda inför strategiska beslut om olika inriktningar för kommande arbete inom ramen för fortbildningsportalen. Fortbildning är en angelägen fråga för både MSB, i dess roll att stödja räddningstjänsten, och för kommunerna, i deras möjligheter att nå upp till den förmåga som finns beskrivet i handlingsprogrammet för räddningstjänst. Arbetsgruppen föreslår följande: o att MSB inför möjlighet att använda webbaserad fortbildning som komplement till annan fortbildning, o att en funktion som fortbildningsansvarig inrättas på UBUSAM10 o att en satsning görs för att öka lärarnas kompetens med att kunna vara delaktig i att skapa webbaserade utbildningar, o att i ett pilotarbete ta fram 4 utbildningar enligt den föreslagna processen behovsanalys, faktainsamling, ”paketering”, genomförande samt utvärdering. Utbildningarna skall vara klara 31 augusti 2015. (Utryckningskörning, Olyckor vid ras och skred, Skogsbrand, Elfordon, Olyckor med radioaktiva ämnen m.fl.), enligt train the trainer konceptet. o att intäktsfinansiering sker enligt framtagen modell med en fast och en rörlig del, o att cUB11 omgående startar arbete med att upphandla och implementera en fortbildningsportal. Implementeringen skall vara gjord senast 31 december 2015, o att ett nätverk för användarna etableras tillsammans med några andra statliga myndigheter och någon privat aktör, 10 Avdelningen för utveckling av beredskap - Enheten för Utbildningssamordning 11 Chefen för avdelningen Utveckling av beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 10 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 o att ett möte för slutanvändarna med syfte att utveckla fortbildningsportalen genomförs årligen, o att för 2015 avsätts 300 000 kr till fortsatt implementeringsarbete, o att för 2015 avsätter 700 000 kr, exkl. investeringskostnader, för drift, o att för 2015 avsätter 5 280 000 kr i investeringsplanen till 4st utbildningar samt o att implementering sker i projektform. Delprojektet Kvalitetssäkring av räddningsledare” En förutsättning för att genomgöra effektiva räddningsinsatser är att det finns personer i räddningsledningsfunktioner som är väl utbildade och övade. Räddningsledaren har stort ansvar och stora befogenheter att fatta beslut i situationer som kan få stora konsekvenser för liv, egendom och miljö. I dagsläget finns inget gemensamt system i landet för att säkerställa att dessa personer upprätthåller sin kompetens över åren. Delprojektet Kvalitetssäkring av räddningsledare kommer att bidra till att detta behov tillgodoses och kommer därför fylla en viktig funktion i framtiden. Uppdraget är att ta fram ett koncept med riktlinjer, verktyg och övriga förutsättningar för regelbunden och återkommande kvalitetssäkring av personal som ska agera i räddningsledningsfunktion. Konceptet kommer alltså att kunna tillämpas på fler funktioner än bara räddningsledaren. Föreliggande rapport beskriver ett system för hur kvalitetssäkring av räddningsledare kan konstrueras. Den består av tre delar: Kvalitetssäkringssystem- ”Kvalitetssäkrad räddningsledare” Efter genomfört test med godkänt resultat avgör respektive Räddningschef om individen kan godkännas som Räddningsledare. Testet kompletteras med lokala krav på t.ex. genomförda övningar och orienteringar. Tjänsten tillhandahålls av MSB och är frivillig för kommunerna. Publicering av graden av kvalitetssäkrade räddningsledare kommer att ske i ”Öppna jämförelser” och ”Räddningstjänst i siffror” vilket antas komma skapa påtryckning för kommunerna att använda sig av tjänsten. Den kunskapsnivå en räddningsledare bör kvalitetssäkras mot uttrycks i liten – medelstor – stor insats. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 11 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Beskrivningarna på dessa insatser motsvarar de som finns för att beskriva det kunskapsinnehåll som ligger till grund för kursplanerna för Räddningsledare A samt Räddningsledning B och C. Beskrivning av webbaserat verktyg för test och utbildning/övning utvecklat och administreras av MSB. Befintligt webb-verktyg som idag används i MSBs RIB-applikation HazMat Training återanvänds och anpassas till denna tjänst. Det innebär liten merkostnad för MSB och därmed låg användaravgift för kommunerna. Tillgång till ”Kvalitetssäkrade räddningsledare” bör också redovisas i kommunernas Handlingsprogram enlig LSO12 i samband med beskrivning av vilken förmåga kommunen har för att genomföra räddningsinsats. Systemet föreslås vara frivilligt för kommunen att tillämpa men om det används kommer Länsstyrelserna att kunna nyttja underlaget vid sina tillsyner av räddningstjänsten. Vid en tillsyn stämmer Länsstyrelsen av hur kommunen lever upp till det man angett i sitt handlingsprogram. Arbetsgruppen föreslår ett fortsatt arbete med att färdigställa webbaserat verktyg för Kvalitetssäkring av räddningsledare med inriktning: 12 att systemet ska ingå som en del i RIB-programpaket, att ansvaret för sakinnehållet ankommer på UB-RTJ, att ansvaret för IT-systemet ankommer på UB-BSTÖD, att ett inmatningsverktyg som är anpassat till RIB-programpaket tas fram, att komplettering av frågebanken sker, extern arbetsgrupp bildas för fortsatt frågeframställning att det utses en ansvarig som skall vara projektledare för införandet av verktyget kvalitetssäkring av räddningsledare, att för 2015 avsätts 1 800.000Kr i investeringsplanen att för 2015 avsätts 900.000Kr i anslagsbudgeten LSO Lag om skydd mot olyckor, 2003:778. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 12 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Delprojektet erfarenhetsåterföring Projektet har bestått och består av flera delar (deldelprojekt) vars resultat tillsammans eller var för sig utgör metoder och verktyg för att ta tillvara erfarenheter från räddningsinsatser och att bidra till ett lärande. Syftet är i slutänden att utvärdera räddningsinsatser som stöd för ett systematiskt förbättringsarbete. Som slutleverans skall projektet tillhandahålla verktyg och metodstöd för att möjliggöra ett systematiskt sätt av lärande från insatser och därmed bidra till effektiva räddningsinsatser. Delprojektet erfarenhetsåterföring består av följande delmoment: 1. Process för organisatoriskt lärande efter insats och övning (AAR) 2. Reviderad/ny insatsrapport som fångar data till uppföljningsbara indikatorer 3. Vägledningar för undersökning/utvärdering av olika insatstyper 4. Metodik för förenklad undersökning av räddningsinsats Under projektets gång har dessa fyra delmomenten prioriterats. De ytterligare delar som fanns med i den ursprungliga planeringen har inte – av olika skäl – kunnat genomföras. Vi upplever dock dessa som fortsatt relevanta, varför arbetet bör fortgå även efter projektets avslut. 5. Nulägesanalys grundad på befintlig information/data (dvs insatsdatabas, fördjupade olycksundersökningar och kostnadsnyttoanalyser) 6. Programteori som ger indikatorer för uppföljning av effektiviteten hos räddningsinsatser (Punkterna 5-6 bör utföras i samverkan med UB-Rtj och/eller UB analysfunktion under 2015) 7. Databas för bättre sökbarhet av olycksundersökningar inklusive insatsutvärderingar 8. Ett fördjupat dataset (FDS) för webbinsamling av lämplig insatstyp samt en långsiktig plan för ytterligare FDS:er Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 13 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 3. Bakgrund 3.1 Bakgrund Bakgrund till projektet Effektiva räddningsinsatser var ett uppdrag till chefen för UB att ” ta fram ett underlag till en övergripande inriktning för hur den kommunala räddningstjänsten bör utvecklas de kommande åren och MSB:s uppfattning om vad som kännetecknar effektiva räddningsinsatser.” Efter avstämning med GD gjordes ett s.k. tankepapper över ämnet effektiva räddningsinsatser13. Arbete redovisades den 2011-04-26 för MSB:s ledningsgrupp. Ledningen gav därefter CUB i uppdrag att ta fram förslag på fortsatt arbete. Därefter har CUB gett CUB-utv i uppdrag att fortsätta arbetet effektiva räddningsinsatser och komma med förslag till aktiviteter/inriktning. En närmare precisering av vad det fortsatta arbetet skulle innehålla och motivet för detta. Vid UB:s ledningsgruppsmöte den 4 september 2012 redovisades förslag, Tankebanor, till fortsatt arbete. Efter tidigare gjorda delar, tankepapper och tankebanor, inom ramen för ovanstående uppdrag beslutade chefen UB att förslag till projektdirektiv samt förslag till projektplan skulle tas fram för att genomföra ett projekt inom ramen för en utveckling inom området Effektiva räddningsinsatser. Ett förslag till projektdirektiv14 togs fram och beslutades av CUB-UTV den 2013-02-11. Därefter togs förslag fram till projektplan15 som fastställdes den 2013-10-27 av projektägaren CUB, Kjell Wahlbäck. Under år 2013 och 2014 har det fortsatta arbetet bedrivis enligt det fastställda projektdirektivet och den fastställda projektplanen. Innehållet i rapporten baseras på tidigare framtaget tankepapper och tankebanor, NKI16-undersökning samt andra utredningar och rapporter samt eget utfört arbete. I dagsläget finns, inget i landet, gemensamt strukturerat system som säkerställer att fortbildning kan ske inom räddningstjänstområdet. Det finns inte heller något rikslika verktyg för att göra förmågebeskrivning. Något system för att kvalitetssäkra den som leder en räddningsinsats finns inte. Någon form av strukturerat arbetssätt för att ta vara på erfarenheter från räddningsinsats och där man kan delge andra räddningstjänster saknas. Se bilaga 14.8 Diarienr 2013-844-1. Se bilaga 14.1 15 Diarienr 2013-844-4. Se bilaga 14.2 16 MSB Diarienummer 2012-5597 13 14 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 14 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 3.2 Effektiva räddningsinsatser I LSO framgår att: Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. I det tidigare framtagna tankepapperet har MSB sammanfattat kriterierna som kännetecknar en effektiv räddningsinsats till: att så snabbt som möjligt påbörja arbetet med att bryta olycksförloppet, att konsekvenserna av olyckan inte ska förvärras efter påbörjad räddningsinsats, att insatsmetoden innebär säker arbetsmiljö för räddningspersonalen, att räddningsinsatsen sker med bra kvalitet. 4. Syfte och projektmål I lagen om skydd mot olyckor, LSO, framgår i 1 Kap. 3§ att räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Med utgångspunkt i olika utredning17 och proposition18 samt lagen om skydd mot olyckor19 och det tidigare framtagna tankepapperet sammanfattas kriterierna som kännetecknar en effektiv räddningsinsats till: att så snabbt som möjligt påbörja arbetet med att bryta olycksförloppet, att konsekvenserna av olyckan inte ska förvärras efter påbörjad räddningsinsats, att insatsmetoden innebär säker arbetsmiljö för räddningspersonalen, att räddningsinsatsen sker med bra kvalitet Det övergripande målet är att det inom de olika skedena, före-under- och efter insats, skall ske en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen. Reformerad räddningstjänstlagstiftning, SOU2002:10, propositionen 2002/03:119. 18 propositionen 2002/03:119. 19 Lagen om skydd mot olyckor, 2003:778. 17 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 15 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Målet med projektet Effektiva räddningsinsatser är inledningsvis koncentrerat på att ta fram strukturer och verktyg för att kunna förbättra/utveckla de olika delarna som ingår i en räddningsinsats. 5. Effektmål Effektmålet för projektet är att det inom de olika områdena, före-under- och efter insats, sker en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen. Detta skall i sin tur leda till mindre skadekostnader för samhället. 6. Avgränsning, metod och genomföranade Avgränsningen är gjord till att omfatta kommunal räddningstjänst och räddningsinsatser inom ramen för kommunal räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap. §§ 7-10. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 16 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Projektledningen ser dock inget hinder i att arbetet, i tillämpliga delar, kan användas för andra räddningsinsatser och krishantering vilket skapar ett mervärde för att kunna bedöma förmågan i ett system. Förslagen i detta dokument har arbetats fram i en bred dialog med aktörer med ansvar för kommunal räddningstjänst. Under 2012 och första halvan av 2013 genomfördes ett antal dialogmöten i seminarieform för att få input till arbetet och för att stämma av tankar och idéer. Arbetet har genomförts av arbetsgrupper med representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Sveriges brandbefäl samt representanter från olika kommunala räddningstjänstorganisationer. I arbetsgrupperna har MSB representerats av UB-RTJ, UL-TILLS. I arbetsgrupperna har också representanter från, Sandö CLM samt Revinge ingått. Arbetsgrupperna har därmed varit väl representerade av personer som arbetar inom räddningstjänstområdet Öppet referensgruppsmöte har också genomförts med ca 60 deltagare vid ett tillfälle. Projektarbetet har kommunicerats vid flera olika tillfällen och på flera olika sätt. Medverkan av representanter i projektgruppen har deltagit vid bl.a. Brand 2014, vid två tillfällen vid möte med räddningstjänstrådet, regionala och lokala räddningschefsträffar. Även vid olika sammanhang där länsstyrelser har varit mötesarrangör har dialog skett. Internt har information getts på de två verksamhetsställena vid två tillfällen per verksamhetsställe. Innehållet i rapporten baseras på tidigare framtaget tankepapper och tankebanor NKI-undersökning20 samt andra utredningar. Arbetet har drivits genom att gemensamma arbetsgruppsmöten har genomförts vid 8-10 tillfällen. Där emellan har arbetet mestadels drivits av MSB tillsammans med enskilda gruppmedlemmar. Inledningsvis var CU-UB, Kjell Wahlbäck projektägare vilket senare har övergått till biträdande avdelningschef för UB Jan Wisén. Styrgruppen har utgjorts av Kjell Wahlbeck (del av) ersatts av Jan Wisén Håkan Axelsson (del av) ersatts av Mats Berglund Jan Wisén (del av) ersatts av Anders Axelsson Pertti Nordman(del av) ersatts av Lena Tellvik Tomas Gell Följande personer har varit delprojektledare: 20 2012-5597 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 17 (22) Datum Lars-Gunnar Strandberg, Projektledare, MSB, UB-RTJ Monica Rhodiner, Delprojektledare, MSB, UB-RTJ Marie Norrby, MSB, UB-RTJ Marianne Stålheim MSB UL-LÄR Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 Som projektstöd har Håkan Alexandersson, MSB, UB-RTJ varit adjungerad. 7. Slutapport av delprojektet förmågebeskrivning Slutrapporten om delprojektet förmågebeskrivning finns som bil 14.3 8. Slutrapport av delprojektet fortbildningsportal Slutrapporten om delprojektet fortbildningsportal finns som bil 14.4 9. Slutrapport av delprojektet kvalitetssäkring av räddningsledare Slutrapporten om delprojektet kvalitetssäkring av räddningsledare finns som bil 14.5 10. Slutrapport av delprojektet erfarenhetsåterföring Slutrapporten om delprojektet erfarenhetsåterföring finns som bil 14.6 11. Den röda tråden Under projektets arbetsgång har det varit viktigt att hålla den röda tråden för de fyra delprojekten. I den tidigare framtagna övergripande processbeskrivningen kan man härleda att utifrån den förmåga man skall ha, förmågebeskrivningen, kan man identifiera fortbildnings- och övningsbehov Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 18 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 som finns. Fortbildning skall man kunna få bl.a. genom den föreslagna fortbildningsportalen. För att säkerställa att man har den förmåga som man förväntas ha så finns en modell för kvalitetssäkring. För att slutligen ta vara på erfarenhetsåterföring från övningar och från genomförda räddningsinsatser så använder man erfarenhetsverktyget AAR. Bilden ovan beskriver hur de olika delprojekten hänger ihop. Om man är klar över den förmåga man skall ha och utbildar personalen för detta så blir insatsen med stor sannolikhet bättre och effektivare. Har man dessutom system som kvalitetssäkrar räddningsledaren och att erfarenheter från insatser tas till vara så ökar man sannolikheten för effektivare räddningsinsatser och bidrar till att uppnå effektmålet. 12. Särskilt att beakta 12.1 Åtgärder på kort och lång sikt När projektet, effektiva räddningsinsatser, startades var det ett resultat av ett medvetet val av områdena, förmågebeskrivning, fortbildning, kvalitetssäkring av räddningsledare och erfarenhetsåterföring som framkommit i framtagna tankepapper och tankebanor. I detta arbete framkom det att det var flera områden i processkartläggningen som behövde förbättras. Ett medvetet val gjordes för valda delar för ett arbete på kort sikt, 1-2 år. I det förslag som togs fram fanns även förlag till åtgärder på lång sikt, 3-5 år. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 19 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 12.2 Räddningsledare kontra räddningsledningssystem En fråga som har varit föremål för diskussioner i både styrgruppen och i arbetsgruppen för delprojektet kvalitetssäkring av räddningsledare har varit huruvida det är systemet räddningsledning eller den ingående funktionen, räddningsledaren, som skall kvalitetssäkras. Vad gäller i sak så finns en gemensam uppfattning om att det krävs ett räddningsledningssystem för att genomföra en effektiv räddningsinsats. Efter diskussioner har projektägaren beslutat att inte ändra i direktivet utan som ett första steg skall kvalitetssäkringen av funktionen räddningsledaren kvalitetssäkras. Detta ställningstagande utesluter inte att man på sikt ska kunna kvalitetssäkra ett räddningsledningssystem. 12.3 Ständiga förbättringar och utveckling De nu utvecklade och föreslagna åtgärderna mot målet effektiva räddningsinsatser skall inte ses som statiska i sin utformning utan behöver vara föremål för ett arbete med ständiga förbättringar efter gjorda erfarenheter. Utveckling av andra parametrar som bidrar till effektiva räddningsinsatser måste också utvecklas. Detta arbete bygger på ett ömsesidigt ansvar och deltagande från MSB och de kommunala räddningstjänsterna. 12.4 Koppling till LOS projektet Vid remissförfarandet har farhågor uppkommit att detta projekt med de föreslagna åtgärderna skulle vara negativt för LOS-projektet. Projektledningens uppfattning är att de föreslagna åtgärderna istället ger draghjälp mot det mål som LOS-projektet har. Representationen i detta arbete har i vissa fall varit personer som även har deltagit i LOS-projektet. Som exempel har ordföranden i de båda styrgrupperna varit samma person. 12.5 Pilotprojektet – kostnad I projektet har en prototyp av en fortbildningsportal driftsats och där pågår försöksverksamhet under delar av 2015. I portalen finns en pilotutbildning, motorsågsutbildning, framtagen och har tillhandahållits utan kostnad till de räddningstjänster som deltar i detta pilotprojekt. Det skall observeras att utbildningar som tillhandahålls i fortbildningsportalen skall vara kostnadsneutrala över tid. Detta innebär att framtida framtagna Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 20 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 fortutbildningar skall bära sina kostnader och blir därmed avgiftsbelagda. En utvärdering av motorsågsutbildningen kommer att göras första kvartalet 2015. 13. Hur går vi vidare Som tidigare nämnts så ligger dokumentet tankebanor till grund för detta arbete. Det har också tidigare nämnts att valet var till förmån för åtgärder som på kort sikt skulle kunna göra räddningsinsatser effektivare. Som framgick av dokumentet tankebanorna fanns förlag på åtgärder dels på kort sikt 1-2 år, och på lång sikt 3-5 år. Efter det att de nu framtagna förslagen har implementerats bör MSB ha en plan för hur man ytterligare skulle kunna göra räddningsinsatserna effektivare utifrån den framtagna övergripande processkartläggningen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 21 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0 14. Bilagor 14.1 Projektdirektiv, Diarienr 2013-844-1 14.2 Projektplan, Diarienr 2013-844-4 14.3 Slutrapport av delprojektet fortbildningsportal 14.4 Slutrapport av delprojektet fortbildningsportal 14.5 Slutrapport av delprojektet kvalitetssäkring av räddningsledare 14.6 Slutrapport av delprojektet erfarenhetsåterföring 14.7 Tankebanor 14.8 Tankepapper 15. Referenser Lagen om skydd mot olyckor, 2007-778 Reformen skydd mot olyckor, DS 2009:47 Samhällets beredskap och försvar, 2012/13 Rapport från deltagande i I/ITSEC Interservice/Industry Training, Simulation & Education Conference. Orlando2012.12.03 – 2012.12.07. Cecilia Hammar och Lars-Gunnar Strandberg Nöj kund index undersökning. MSB Dnr 2012-5597 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 22 (22) Datum Diarienr Utgåva 2013-844 1.0
© Copyright 2024