Effektiva räddningsinsatser_Slutrapport för projektet

Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
1 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Utv
Lars-Gunnar Strandberg
010-240 51 62
[email protected]
[email protected]
marie
Slutrapport for projektet
Effektiva raddningsinsatser
”Vi måste vara snabbare att anpassa oss till
utvecklingen eller så måste vi leda den”
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
2 (22)
Datum
MSB:s kontaktperson:
Lars-Gunnar Strandberg, 010-240 51 62
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
3 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................ 4
1.1 Interaktiv presentation .......................................................... 4
2. Sammanfattning ..................................................................... 4
Delprojektet Kvalitetssäkring av räddningsledare” ......................... 10
3. Bakgrund .............................................................................. 13
3.1 Bakgrund .......................................................................... 13
3.2 Effektiva räddningsinsatser .................................................. 14
4. Syfte och projektmål............................................................. 14
5. Effektmål .............................................................................. 15
6. Avgränsning, metod och genomföranade .............................. 15
7. Slutapport av delprojektet förmågebeskrivning .................... 17
8. Slutrapport av delprojektet fortbildningsportal .................... 17
9. Slutrapport av delprojektet kvalitetssäkring av
räddningsledare ........................................................................ 17
10.
Slutrapport av delprojektet erfarenhetsåterföring ......... 17
11.
Den röda tråden ............................................................. 17
12.
Särskilt att beakta .......................................................... 18
12.1
Åtgärder på kort och lång sikt ......................................... 18
12.2
Räddningsledare kontra räddningsledningssystem ............. 19
12.3
Ständiga förbättringar och utveckling ............................... 19
12.4
Koppling till LOS projektet .............................................. 19
12.5
Pilotprojektet – kostnad ................................................. 19
13.
Hur går vi vidare ............................................................. 20
14.
Bilagor ............................................................................ 21
14.1
Projektdirektiv, Diarienr 2013-844-1 ................................ 21
14.2
Projektplan, Diarienr 2013-844-4 .................................... 21
14.3
Slutrapport av delprojektet fortbildningsportal .................. 21
14.4
Slutrapport av delprojektet fortbildningsportal .................. 21
14.5
Slutrapport av delprojektet kvalitetssäkring av
räddningsledare ........................................................................ 21
14.6
Slutrapport av delprojektet erfarenhetsåterföring .............. 21
14.7
Tankebanor .................................................................. 21
14.8
Tankepapper ................................................................. 21
15.
Referenser ...................................................................... 21
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
4 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
1. Inledning
Projektet effektiva räddningsinsatser har en portfölj av fyra delprojekt,
Förmågebeskrivning, Kvalitetssäkring av räddningsledare, Strukturkoncept för
fortbildning samt Erfarenhetsåterföring. Dessa delprojekt har som mål att
stödja räddningstjänsterna i något av de tre skedena före, under och efter
räddningsinsats med målet att uppnå effektiva räddningsinsatser.
Stödet till räddningstjänsterna, främst i form av fortbildningsportal
och system för kvalitetssäkring av räddningsledare, fråntar inte
räddningstjänsterna arbetsgivaransvaret. Fortbildningsportalen
och systemet kvalitetssäkring av räddningsledare skall ses som ett
hjälpmedel för arbetsgivaren.
Arbetet har genomförts i arbetsgrupper med representanter för Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL, och Sveriges brandbefäl, SBB samt
representanter från olika kommunala räddningstjänstorganisationer. I
arbetsgruppen har MSB representerats av UB-RTJ, UL-TILLS, UB-USAM, UBBSTÖD, CLM Sandö.
Arbetet har som utgångspunkt de tidigare gjorda arbetena Tankepapper1 och
Tankebanor2.
1.1 Interaktiv presentation
Här
finner du en presentation om projektet. Presentationen tar knappt 5
minuter.
2. Sammanfattning
Projektet Effektiva räddningsinsatser
MSB:s vision3 är ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. MSB:s uppdrag är
att, tillsammans med andra aktörer, utveckla individens och samhällets
förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser.
1
2
3
Bilaga se 14.8
Bilaga se 14.7
MSB Publikation MSB651-februari 2014
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
5 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Förmågan att hantera olyckor och kriser handlar om att kunna begränsa
konsekvenserna av en inträffad händelse, i detta projekt olycka, och om att i
möjligaste mån återställa skadade strukturer.
Effektmålet för projektet är att det inom de olika områdena, före-under- och
efter insats, sker en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen. Detta
skall i sin tur leda till mindre skadekostnader för samhället.
Som en delmängd av komponenter i den process som en räddningsinsats har, i
de tre skedena före-under och efter insats, valdes delprojekten
förmågebeskrivning, kvalitetssäkring av räddningsledare, strukturkoncept för
fortbildning samt erfarenhetsåterföring ut.
För att få en bred förankring av projektet inbjöds olika aktörer att delta.
Externt deltog representanter från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL,
och Sveriges brandbefäl, SBB, samt representanter från olika kommunala
räddningstjänstorganisationer. Internt i arbetsgruppen har MSB representerats
av UB-RTJ4, UL-TILLS5, UB-USAM6, UB-BSTÖD7 samt verksamhetsställena
Sandö och Revinge.
Resultatet av projektarbetet inom ramen för projektdirektivet har mynnat ut i
att demonstratorer för kvalitetssäkring av räddningsledare och
förmågebeskrivning tagits fram vilka har rönt ett stort intresse från kommunal
räddningstjänst. En prototyp av en fortbildningsportal har också driftsats och
där pågår försöksverksamhet under delar av 2015. En delutvärdering av detta
kommer att ske under första kvartalet 2015.
De förslag som tagits fram i de olika delprojekten upplevs som efterfrågade och
att detta har i förlängningen skapat stora förväntningar på att implementering
av de redovisade förslagen kommer till stånd.
I projektet erfarenhetsåterföring har förslag till ny reviderad insatsrapport
tagits fram och visualiserats på webb. AAR8 har följt projektplan för fas 1 och
metoden är anpassad och testad för svensk räddningstjänst samt utvärderad.
Fas 2 med test i flera samverkande organisationer har påbörjats. Samverkan
om AAR sker i denna fas bland annat med SOS Alarm och Polishögskolan.
Även Norge har inriktningen att introducera AAR i räddningstjänsten, och
projektet har därför tät kontakt med DSB och Räddningstjänsten i Oslo.
Det har inte varit möjligt, trots ett antal försök, att nå målet att AAR ska
introduceras och användas i MSB utbildningar. Denna problematik torde kräva
ett ställningstagande av UB:s ledning.
Avdelningen för utveckling av beredskap-Enheten för räddningstjänst
Avdelningen för utvärdering och lärande-Tillsynsenheten
6 Avdelningen för utveckling av beredskap-Enheten för utbildningssamordning
7 Avdelningen för utveckling av beredskap-Enheten för beslutsstöd
4
5
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
6 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Delaktiviteten avseende utveckling av programteori(er) för effektivitet hos
räddningsinsatser har inte kunnat startas, men bedöms som angeläget och bör
därför genomföras under 2015.
När genomförandet har skett av de föreslagna åtgärderna så kommer detta med
stor sannolikhet att på ett positivt sätt påverka räddningstjänstens insatser till
att bli mer effektiva och därmed bidra till att effektmålen uppnås.
Delprojektet förmågebeskrivning
Det övergripande målet med huvudprojektet ”Effektiva räddningsinsatser” är
att det inom de olika skedena, före, under och efter insats, ska ske en utveckling
och effektivisering av räddningsinsatsen. I detta delprojekt,
förmågebeskrivning, ska resultatet utgöras av förslag till ett verktyg för
beskrivning av metodförmågor samt beskrivning av den totala
insatskapaciteten i en räddningstjänstorganisation vad avser utförande av
räddningsinsats.
Det finns idag ingen standard för hur kommunerna ska beskriva sin förmåga
till räddningsinsats. Detta medför att förmågebeskrivningarna varierar. En
direkt följd av detta är att jämförelser av insatsförmågan mellan kommuner
med liknande lokala förhållanden är svåra att göra. Ett antal kommuner i
landet har arbetat mer aktivt med att beskriva vilken förmåga kommunen har
för att genomföra räddningsinsats. Även om likheter finns mellan dessa
förmågebeskrivningar varierar de mycket i både kvalité och omfattning. Det
saknas en nationell bild och kunskap om hur kommunernas beskrivningar
borde se ut.
Arbetet med att ta fram ett verktyg för förmågebeskrivning är avgränsat till
förmåga till kommunal räddningsinsats och till den del som hänför sig till lagen
om skydd mot olyckor, Lag(2003:778)
Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp med representanter för Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL och Sveriges brandbefäl samt representanter
från olika kommunala räddningstjänstorganisationer. I arbetsgruppen har
MSB representerats av UB-RTJ, UL-TILLS. Öppet referensgruppsmöte har
också genomförts med ca 80 deltagare vid ett tillfälle.
För att man på något sätt skall kunna beskriva insatsförmågan hos
räddningstjänsten så har förmågan delats upp olika delar, individuell förmåga,
metodförmåga och insatskapacitet. Insatskapaciteten är de totala
metodförmågor en organisation har.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
7 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Arbetsgruppen föreslår ett fortsatt arbete med att färdigställa framtagen
prototyp till webbaserat verktyg för förmågebeskrivning med inriktning:
o
att systemet ska ingå som en del i RIB8-programpaket,
o
att ansvaret för sakinnehållet ankommer på UB-RTJ,
o
att ansvaret för IT-systemet ankommer på UB-BSTÖD,
o
att ett inmatningsverktyg som är anpassat till RIB-programpaket tas
fram,
o
att kvalitetssäkring och komplettering av förmågebeskrivningar för
olika händelse- och risktyper ska arbetas in i systemet.
o
att det utses en ansvarig som skall vara projektledare för införandet
av verktyget förmågebeskrivning,
o
att för 2015 avsätts 4 100.000Kr i investeringsplanen
o
att för 2015 avsätts 1 028.333Kr i anslagsbudgeten
o
att kostnaden belastar anslaget för 2015
Delprojektet fortbildningsportal
Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara
dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt. Det är
inte bara antalet personer och övriga materiella resurser som skall finnas, utan
personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna.
Detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, har som mål att
erbjuda fortbildning som ger möjlighet att upprätthålla eller höja förmågan och
som ska ha stor tillgänglighet, vara behovsstyrd och flexibel samt vara
kvalitetssäkrat. Utbildningsinnehållet bör vara både teoretisk- och praktisk
inriktat. Projektet har också som mål att påvisa hur ett för målgrupperna
attraktivt strukturkoncept för fortbildning kan utformas.
Inom ramen för fortbildning (se kapitel 4) faller allt som inte, enl. MSB:s
begrepp, tillhör grund- eller vidareutbildning.
8
Resurs och integrerat beslutstöd
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
8 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Idag är det många räddningstjänster som lokalt tar fram utbildningar inom
olika områden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, omfattning
och kvalitet. Detta arbetssätt, att man på lokal nivå, tar fram utbildningar, som
bara kommer den egna organisationen till del torde heller inte vara
resurseffektivt.
Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans,
pedagogik och sättet de tillhandhålls på, med flexibilitet och kvalitet. För denna
utveckling saknar flertalet av kommunerna personella resurser, kompetens och
ekonomi.
MSB har bl.a. som uppgift att enligt instruktionen9 3§ att ..samordna och
utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och
skadeförebyggande åtgärder.
Ansvaret för fortbildning ligger hos arbetsgivaren. Som ett stöd för
arbetsgivaren föreslås därför att MSB succesivt bygger upp ett antal
fortbildningar inom ramen för fortbildningsportalen.
Arbetsgruppen har kommit fram till att det som är mest tillgängligt och mest
flexibelt är i dag någon form av blended-learning. Där e-learning är ett stort
inslag, som tillsammans med tillhörande instruktörsutbildning för praktiska
moment lättare kan nå och genomföras för många. Följande fördelar och
egenskaper kan nämnas:

Kostnadseffektivt; minskade kostnader för lokaler, kost & logi, resor,
lärare, läromedel

Aktuellt och snabbt; uppdatering kan ske i princip i realtid och sedan
distribueras samtidigt över hela världen

Skalbart; utbildning kan bedrivas av ett obegränsat antal deltagare
samtidigt

Tillgängligt och flexibelt; utbildning kan ske när som helst och i stort
sett var som helst, tillgängligt 24/7

”Just-in-time”; utbildning kan fås precis när den behövs

Enhetligt och kvalité; alla får tillgång till samma utbildningsmaterial

Bestående; repetera hur många gånger som helst

Mätbarhet; framsteg och resultat kan följas upp individuellt och
aggregerat

Öva i simulerad miljö; våga testa gränser utan risk
Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap; SFS 2008:1002
9
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
9 (22)
Datum

Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Lokala instruktörer för praktiska moment finns tillgängligt i den egna
organisationen.
Framtagandet av utbildningar kan beskrivas enligt processen: Behovsanalys,
faktainsamling, ”paketering”, genomförande och utvärdering.
Räddningstjänstråd torde vara ett forum för att kunna samråda inför
strategiska beslut om olika inriktningar för kommande arbete inom ramen för
fortbildningsportalen.
Fortbildning är en angelägen fråga för både MSB, i dess roll att stödja
räddningstjänsten, och för kommunerna, i deras möjligheter att nå upp till den
förmåga som finns beskrivet i handlingsprogrammet för räddningstjänst.
Arbetsgruppen föreslår följande:
o
att MSB inför möjlighet att använda webbaserad fortbildning
som komplement till annan fortbildning,
o
att en funktion som fortbildningsansvarig inrättas på UBUSAM10
o
att en satsning görs för att öka lärarnas kompetens med att
kunna vara delaktig i att skapa webbaserade utbildningar,
o
att i ett pilotarbete ta fram 4 utbildningar enligt den föreslagna
processen behovsanalys, faktainsamling, ”paketering”,
genomförande samt utvärdering. Utbildningarna skall vara
klara 31 augusti 2015. (Utryckningskörning, Olyckor vid ras
och skred, Skogsbrand, Elfordon, Olyckor med radioaktiva
ämnen m.fl.), enligt train the trainer konceptet.
o
att intäktsfinansiering sker enligt framtagen modell med en
fast och en rörlig del,
o
att cUB11 omgående startar arbete med att upphandla och
implementera en fortbildningsportal. Implementeringen skall
vara gjord senast 31 december 2015,
o
att ett nätverk för användarna etableras tillsammans med
några andra statliga myndigheter och någon privat aktör,
10
Avdelningen för utveckling av beredskap - Enheten för Utbildningssamordning
11
Chefen för avdelningen Utveckling av beredskap
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
10 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
o
att ett möte för slutanvändarna med syfte att utveckla
fortbildningsportalen genomförs årligen,
o
att för 2015 avsätts 300 000 kr till fortsatt
implementeringsarbete,
o
att för 2015 avsätter 700 000 kr, exkl. investeringskostnader,
för drift,
o
att för 2015 avsätter 5 280 000 kr i investeringsplanen till 4st
utbildningar samt
o
att implementering sker i projektform.
Delprojektet Kvalitetssäkring av
räddningsledare”
En förutsättning för att genomgöra effektiva räddningsinsatser är att det finns
personer i räddningsledningsfunktioner som är väl utbildade och övade.
Räddningsledaren har stort ansvar och stora befogenheter att fatta beslut i
situationer som kan få stora konsekvenser för liv, egendom och miljö. I
dagsläget finns inget gemensamt system i landet för att säkerställa att dessa
personer upprätthåller sin kompetens över åren. Delprojektet Kvalitetssäkring
av räddningsledare kommer att bidra till att detta behov tillgodoses och
kommer därför fylla en viktig funktion i framtiden.
Uppdraget är att ta fram ett koncept med riktlinjer, verktyg och övriga
förutsättningar för regelbunden och återkommande kvalitetssäkring av
personal som ska agera i räddningsledningsfunktion. Konceptet kommer alltså
att kunna tillämpas på fler funktioner än bara räddningsledaren.
Föreliggande rapport beskriver ett system för hur kvalitetssäkring av
räddningsledare kan konstrueras. Den består av tre delar:

Kvalitetssäkringssystem- ”Kvalitetssäkrad räddningsledare”
Efter genomfört test med godkänt resultat avgör respektive Räddningschef
om individen kan godkännas som Räddningsledare. Testet kompletteras
med lokala krav på t.ex. genomförda övningar och orienteringar. Tjänsten
tillhandahålls av MSB och är frivillig för kommunerna. Publicering av
graden av kvalitetssäkrade räddningsledare kommer att ske i ”Öppna
jämförelser” och ”Räddningstjänst i siffror” vilket antas komma skapa
påtryckning för kommunerna att använda sig av tjänsten.

Den kunskapsnivå en räddningsledare bör kvalitetssäkras mot uttrycks
i liten – medelstor – stor insats.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
11 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Beskrivningarna på dessa insatser motsvarar de som finns för att beskriva
det kunskapsinnehåll som ligger till grund för kursplanerna för
Räddningsledare A samt Räddningsledning B och C.

Beskrivning av webbaserat verktyg för test och utbildning/övning
utvecklat och administreras av MSB.
Befintligt webb-verktyg som idag används i MSBs RIB-applikation HazMat
Training återanvänds och anpassas till denna tjänst. Det innebär liten
merkostnad för MSB och därmed låg användaravgift för kommunerna.
Tillgång till ”Kvalitetssäkrade räddningsledare” bör också redovisas i
kommunernas Handlingsprogram enlig LSO12 i samband med beskrivning av
vilken förmåga kommunen har för att genomföra räddningsinsats.
Systemet föreslås vara frivilligt för kommunen att tillämpa men om det
används kommer Länsstyrelserna att kunna nyttja underlaget vid sina tillsyner
av räddningstjänsten. Vid en tillsyn stämmer Länsstyrelsen av hur kommunen
lever upp till det man angett i sitt handlingsprogram.
Arbetsgruppen föreslår ett fortsatt arbete med att färdigställa webbaserat
verktyg för Kvalitetssäkring av räddningsledare med inriktning:
12

att systemet ska ingå som en del i RIB-programpaket,

att ansvaret för sakinnehållet ankommer på UB-RTJ,

att ansvaret för IT-systemet ankommer på UB-BSTÖD,

att ett inmatningsverktyg som är anpassat till RIB-programpaket tas fram,

att komplettering av frågebanken sker,

extern arbetsgrupp bildas för fortsatt frågeframställning

att det utses en ansvarig som skall vara projektledare för införandet av
verktyget kvalitetssäkring av räddningsledare,

att för 2015 avsätts 1 800.000Kr i investeringsplanen

att för 2015 avsätts 900.000Kr i anslagsbudgeten
LSO Lag om skydd mot olyckor, 2003:778.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
12 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Delprojektet erfarenhetsåterföring
Projektet har bestått och består av flera delar (deldelprojekt) vars resultat
tillsammans eller var för sig utgör metoder och verktyg för att ta tillvara
erfarenheter från räddningsinsatser och att bidra till ett lärande. Syftet är i
slutänden att utvärdera räddningsinsatser som stöd för ett systematiskt
förbättringsarbete. Som slutleverans skall projektet tillhandahålla verktyg och
metodstöd för att möjliggöra ett systematiskt sätt av lärande från insatser och
därmed bidra till effektiva räddningsinsatser.
Delprojektet erfarenhetsåterföring består av följande delmoment:
1. Process för organisatoriskt lärande efter insats och övning (AAR)
2. Reviderad/ny insatsrapport som fångar data till uppföljningsbara
indikatorer
3. Vägledningar för undersökning/utvärdering av olika insatstyper
4. Metodik för förenklad undersökning av räddningsinsats
Under projektets gång har dessa fyra delmomenten prioriterats. De ytterligare
delar som fanns med i den ursprungliga planeringen har inte – av olika skäl –
kunnat genomföras. Vi upplever dock dessa som fortsatt relevanta, varför
arbetet bör fortgå även efter projektets avslut.
5. Nulägesanalys grundad på befintlig information/data (dvs
insatsdatabas, fördjupade olycksundersökningar och
kostnadsnyttoanalyser)
6. Programteori som ger indikatorer för uppföljning av effektiviteten hos
räddningsinsatser
(Punkterna 5-6 bör utföras i samverkan med UB-Rtj och/eller UB
analysfunktion under 2015)
7. Databas för bättre sökbarhet av olycksundersökningar inklusive
insatsutvärderingar
8. Ett fördjupat dataset (FDS) för webbinsamling av lämplig insatstyp
samt en långsiktig plan för ytterligare FDS:er
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
13 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
3. Bakgrund
3.1 Bakgrund
Bakgrund till projektet Effektiva räddningsinsatser var ett uppdrag till chefen
för UB att ” ta fram ett underlag till en övergripande inriktning för hur den
kommunala räddningstjänsten bör utvecklas de kommande åren och MSB:s
uppfattning om vad som kännetecknar effektiva räddningsinsatser.”
Efter avstämning med GD gjordes ett s.k. tankepapper över ämnet effektiva
räddningsinsatser13. Arbete redovisades den 2011-04-26 för MSB:s
ledningsgrupp. Ledningen gav därefter CUB i uppdrag att ta fram förslag på
fortsatt arbete. Därefter har CUB gett CUB-utv i uppdrag att fortsätta arbetet
effektiva räddningsinsatser och komma med förslag till aktiviteter/inriktning.
En närmare precisering av vad det fortsatta arbetet skulle innehålla och
motivet för detta.
Vid UB:s ledningsgruppsmöte den 4 september 2012 redovisades förslag,
Tankebanor, till fortsatt arbete.
Efter tidigare gjorda delar, tankepapper och tankebanor, inom ramen för
ovanstående uppdrag beslutade chefen UB att förslag till projektdirektiv samt
förslag till projektplan skulle tas fram för att genomföra ett projekt inom ramen
för en utveckling inom området Effektiva räddningsinsatser. Ett förslag till
projektdirektiv14 togs fram och beslutades av CUB-UTV den 2013-02-11.
Därefter togs förslag fram till projektplan15 som fastställdes den 2013-10-27 av
projektägaren CUB, Kjell Wahlbäck.
Under år 2013 och 2014 har det fortsatta arbetet bedrivis enligt det fastställda
projektdirektivet och den fastställda projektplanen.
Innehållet i rapporten baseras på tidigare framtaget tankepapper och
tankebanor, NKI16-undersökning samt andra utredningar och rapporter samt
eget utfört arbete.
I dagsläget finns, inget i landet, gemensamt strukturerat system som
säkerställer att fortbildning kan ske inom räddningstjänstområdet. Det finns
inte heller något rikslika verktyg för att göra förmågebeskrivning. Något system
för att kvalitetssäkra den som leder en räddningsinsats finns inte. Någon form
av strukturerat arbetssätt för att ta vara på erfarenheter från räddningsinsats
och där man kan delge andra räddningstjänster saknas.
Se bilaga 14.8
Diarienr 2013-844-1. Se bilaga 14.1
15 Diarienr 2013-844-4. Se bilaga 14.2
16 MSB Diarienummer 2012-5597
13
14
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
14 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
3.2 Effektiva räddningsinsatser
I LSO framgår att:
Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna
kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
I det tidigare framtagna tankepapperet har MSB sammanfattat kriterierna som
kännetecknar en effektiv räddningsinsats till:

att så snabbt som möjligt påbörja arbetet med att bryta olycksförloppet,

att konsekvenserna av olyckan inte ska förvärras efter påbörjad
räddningsinsats,

att insatsmetoden innebär säker arbetsmiljö för räddningspersonalen,

att räddningsinsatsen sker med bra kvalitet.
4. Syfte och projektmål
I lagen om skydd mot olyckor, LSO, framgår i 1 Kap. 3§ att räddningstjänsten
skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom
godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
Med utgångspunkt i olika utredning17 och proposition18 samt lagen om skydd
mot olyckor19 och det tidigare framtagna tankepapperet sammanfattas
kriterierna som kännetecknar en effektiv räddningsinsats till:

att så snabbt som möjligt påbörja arbetet med att bryta olycksförloppet,

att konsekvenserna av olyckan inte ska förvärras efter påbörjad
räddningsinsats,

att insatsmetoden innebär säker arbetsmiljö för räddningspersonalen,

att räddningsinsatsen sker med bra kvalitet
Det övergripande målet är att det inom de olika skedena, före-under- och efter
insats, skall ske en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen.
Reformerad räddningstjänstlagstiftning, SOU2002:10, propositionen
2002/03:119.
18 propositionen 2002/03:119.
19 Lagen om skydd mot olyckor, 2003:778.
17
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
15 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Målet med projektet Effektiva räddningsinsatser är inledningsvis koncentrerat
på att ta fram strukturer och verktyg för att kunna förbättra/utveckla de olika
delarna som ingår i en räddningsinsats.
5. Effektmål
Effektmålet för projektet är att det inom de olika områdena, före-under- och
efter insats, sker en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen. Detta
skall i sin tur leda till mindre skadekostnader för samhället.
6. Avgränsning, metod och
genomföranade
Avgränsningen är gjord till att omfatta kommunal räddningstjänst och
räddningsinsatser inom ramen för kommunal räddningstjänst enligt lagen om
skydd mot olyckor 3 kap. §§ 7-10.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
16 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Projektledningen ser dock inget hinder i att arbetet, i tillämpliga delar, kan
användas för andra räddningsinsatser och krishantering vilket skapar ett
mervärde för att kunna bedöma förmågan i ett system.
Förslagen i detta dokument har arbetats fram i en bred dialog med aktörer med
ansvar för kommunal räddningstjänst. Under 2012 och första halvan av 2013
genomfördes ett antal dialogmöten i seminarieform för att få input till arbetet
och för att stämma av tankar och idéer.
Arbetet har genomförts av arbetsgrupper med representanter för Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL och Sveriges brandbefäl samt representanter
från olika kommunala räddningstjänstorganisationer. I arbetsgrupperna har
MSB representerats av UB-RTJ, UL-TILLS. I arbetsgrupperna har också
representanter från, Sandö CLM samt Revinge ingått. Arbetsgrupperna har
därmed varit väl representerade av personer som arbetar inom
räddningstjänstområdet
Öppet referensgruppsmöte har också genomförts med ca 60 deltagare vid ett
tillfälle.
Projektarbetet har kommunicerats vid flera olika tillfällen och på flera olika
sätt. Medverkan av representanter i projektgruppen har deltagit vid bl.a. Brand
2014, vid två tillfällen vid möte med räddningstjänstrådet, regionala och lokala
räddningschefsträffar. Även vid olika sammanhang där länsstyrelser har varit
mötesarrangör har dialog skett. Internt har information getts på de två
verksamhetsställena vid två tillfällen per verksamhetsställe.
Innehållet i rapporten baseras på tidigare framtaget tankepapper och
tankebanor NKI-undersökning20 samt andra utredningar.
Arbetet har drivits genom att gemensamma arbetsgruppsmöten har
genomförts vid 8-10 tillfällen. Där emellan har arbetet mestadels drivits av
MSB tillsammans med enskilda gruppmedlemmar.
Inledningsvis var CU-UB, Kjell Wahlbäck projektägare vilket senare har
övergått till biträdande avdelningschef för UB Jan Wisén.
Styrgruppen har utgjorts av

Kjell Wahlbeck (del av) ersatts av Jan Wisén

Håkan Axelsson (del av) ersatts av Mats Berglund

Jan Wisén (del av) ersatts av Anders Axelsson

Pertti Nordman(del av) ersatts av Lena Tellvik

Tomas Gell
Följande personer har varit delprojektledare:
20
2012-5597
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
17 (22)
Datum

Lars-Gunnar Strandberg, Projektledare, MSB, UB-RTJ

Monica Rhodiner, Delprojektledare, MSB, UB-RTJ

Marie Norrby, MSB, UB-RTJ

Marianne Stålheim MSB UL-LÄR
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
Som projektstöd har Håkan Alexandersson, MSB, UB-RTJ varit adjungerad.
7. Slutapport av delprojektet
förmågebeskrivning
Slutrapporten om delprojektet förmågebeskrivning finns som bil 14.3
8. Slutrapport av delprojektet
fortbildningsportal
Slutrapporten om delprojektet fortbildningsportal finns som bil 14.4
9. Slutrapport av delprojektet
kvalitetssäkring av
räddningsledare
Slutrapporten om delprojektet kvalitetssäkring av räddningsledare finns som
bil 14.5
10. Slutrapport av delprojektet
erfarenhetsåterföring
Slutrapporten om delprojektet erfarenhetsåterföring finns som bil 14.6
11. Den röda tråden
Under projektets arbetsgång har det varit viktigt att hålla den röda tråden för
de fyra delprojekten. I den tidigare framtagna övergripande
processbeskrivningen kan man härleda att utifrån den förmåga man skall ha,
förmågebeskrivningen, kan man identifiera fortbildnings- och övningsbehov
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
18 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
som finns. Fortbildning skall man kunna få bl.a. genom den föreslagna
fortbildningsportalen. För att säkerställa att man har den förmåga som man
förväntas ha så finns en modell för kvalitetssäkring. För att slutligen ta vara på
erfarenhetsåterföring från övningar och från genomförda räddningsinsatser så
använder man erfarenhetsverktyget AAR.
Bilden ovan beskriver hur de olika delprojekten hänger ihop. Om man är klar
över den förmåga man skall ha och utbildar personalen för detta så blir
insatsen med stor sannolikhet bättre och effektivare. Har man dessutom
system som kvalitetssäkrar räddningsledaren och att erfarenheter från insatser
tas till vara så ökar man sannolikheten för effektivare räddningsinsatser och
bidrar till att uppnå effektmålet.
12. Särskilt att beakta
12.1 Åtgärder på kort och lång sikt
När projektet, effektiva räddningsinsatser, startades var det ett resultat av ett
medvetet val av områdena, förmågebeskrivning, fortbildning, kvalitetssäkring
av räddningsledare och erfarenhetsåterföring som framkommit i framtagna
tankepapper och tankebanor. I detta arbete framkom det att det var flera
områden i processkartläggningen som behövde förbättras. Ett medvetet val
gjordes för valda delar för ett arbete på kort sikt, 1-2 år. I det förslag som togs
fram fanns även förlag till åtgärder på lång sikt, 3-5 år.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
19 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
12.2 Räddningsledare kontra
räddningsledningssystem
En fråga som har varit föremål för diskussioner i både styrgruppen och i
arbetsgruppen för delprojektet kvalitetssäkring av räddningsledare har varit
huruvida det är systemet räddningsledning eller den ingående funktionen,
räddningsledaren, som skall kvalitetssäkras. Vad gäller i sak så finns en
gemensam uppfattning om att det krävs ett räddningsledningssystem för att
genomföra en effektiv räddningsinsats. Efter diskussioner har projektägaren
beslutat att inte ändra i direktivet utan som ett första steg skall
kvalitetssäkringen av funktionen räddningsledaren kvalitetssäkras. Detta
ställningstagande utesluter inte att man på sikt ska kunna kvalitetssäkra ett
räddningsledningssystem.
12.3 Ständiga förbättringar och utveckling
De nu utvecklade och föreslagna åtgärderna mot målet effektiva
räddningsinsatser skall inte ses som statiska i sin utformning utan behöver
vara föremål för ett arbete med ständiga förbättringar efter gjorda erfarenheter.
Utveckling av andra parametrar som bidrar till effektiva räddningsinsatser
måste också utvecklas. Detta arbete bygger på ett ömsesidigt ansvar och
deltagande från MSB och de kommunala räddningstjänsterna.
12.4 Koppling till LOS projektet
Vid remissförfarandet har farhågor uppkommit att detta projekt med de
föreslagna åtgärderna skulle vara negativt för LOS-projektet.
Projektledningens uppfattning är att de föreslagna åtgärderna istället ger
draghjälp mot det mål som LOS-projektet har. Representationen i detta arbete
har i vissa fall varit personer som även har deltagit i LOS-projektet. Som
exempel har ordföranden i de båda styrgrupperna varit samma person.
12.5 Pilotprojektet – kostnad
I projektet har en prototyp av en fortbildningsportal driftsats och där pågår
försöksverksamhet under delar av 2015. I portalen finns en pilotutbildning,
motorsågsutbildning, framtagen och har tillhandahållits utan kostnad till de
räddningstjänster som deltar i detta pilotprojekt. Det skall observeras att
utbildningar som tillhandahålls i fortbildningsportalen skall vara
kostnadsneutrala över tid. Detta innebär att framtida framtagna
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
20 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
fortutbildningar skall bära sina kostnader och blir därmed avgiftsbelagda. En
utvärdering av motorsågsutbildningen kommer att göras första kvartalet 2015.
13. Hur går vi vidare
Som tidigare nämnts så ligger dokumentet tankebanor till grund för detta
arbete. Det har också tidigare nämnts att valet var till förmån för åtgärder som
på kort sikt skulle kunna göra räddningsinsatser effektivare.
Som framgick av dokumentet tankebanorna fanns förlag på åtgärder dels på
kort sikt 1-2 år, och på lång sikt 3-5 år.
Efter det att de nu framtagna förslagen har implementerats bör MSB ha en plan
för hur man ytterligare skulle kunna göra räddningsinsatserna effektivare
utifrån den framtagna övergripande processkartläggningen.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
21 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0
14. Bilagor
14.1 Projektdirektiv, Diarienr 2013-844-1
14.2 Projektplan, Diarienr 2013-844-4
14.3 Slutrapport av delprojektet fortbildningsportal
14.4 Slutrapport av delprojektet fortbildningsportal
14.5 Slutrapport av delprojektet kvalitetssäkring av
räddningsledare
14.6 Slutrapport av delprojektet
erfarenhetsåterföring
14.7 Tankebanor
14.8 Tankepapper
15. Referenser
Lagen om skydd mot olyckor, 2007-778
Reformen skydd mot olyckor, DS 2009:47
Samhällets beredskap och försvar, 2012/13
Rapport från deltagande i I/ITSEC Interservice/Industry Training, Simulation
& Education Conference. Orlando2012.12.03 – 2012.12.07. Cecilia Hammar
och Lars-Gunnar Strandberg
Nöj kund index undersökning. MSB Dnr 2012-5597
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
22 (22)
Datum
Diarienr
Utgåva
2013-844
1.0