Kvalitetsrapport 2014-2015
BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2014/2015 Kyrkmons skola Per Frost Anna Hallgren Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET ......................................................................... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING ................................................................................................... 5 2.1 HUR HAR REKTOR FÖLJT UPP MÅLEN I SKOLANS HANDLINGSPLAN FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET? .............................................................................................................................. 5 2.2 HUR HAR REKTOR ÅTERFÖRT RESULTATEN TILL ELEVER, PERSONAL OCH FÖRÄLDRAR? ............... 5 3 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN INFÖR KOMMANDE LÄSÅR ..................... 5 4 BESKRIVNING ÖVER SKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR ....................................................... 8 5 VERKSAMHETENS MÅL............................................................................................................... 9 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 TRYGGHET..................................................................................................................................... 9 UTVECKLANDE LÄRMILJÖ ........................................................................................................... 11 KUNSKAPER ................................................................................................................................ 14 UTVECKLA SIN FULLA POTENTIAL ............................................................................................... 16 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE/ BARN- OCH ELEVINFLYTANDE ...................................... 18 6 LIKABEHANDLINGSPLANEN ................................................................................................... 21 7 ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD ................................................................................. 21 2(25) 1 Analys och utvärdering av läsåret Under verksamhetsåret 2014/15 har mycket hänt, förändringar har skett och arbetet har varit intensivt. Skolans policy för lärande beskrivs genom vår helhetsidé - ”Vi vill att alla elever ska förstå sig själva och sin omvärld – det skapar drivkraft för lärande och utveckling”. Likabehandlingsarbetet med konceptet ”ROS” (Respekt, Omtanke och Samarbete) fortsätter att utvecklas. Ett tydligt arbete med trygghet i fokus i förskoleklasserna har bidragit till positiv utveckling kring trygghet och trivsel med nöjda föräldrar och elever. Rastvärdsverksamheten är oerhört viktig för elevernas trygghet och måste utvecklas och förbättras. Arbete har pågått för att öka kvaliteten på fritidshemsverksamheten. Under vårterminen påbörjades en omorganisation där fritids arbetslag är ansvarig för skolans rastverksamhet. Under skolloven har många aktiviteter erbjudits. Kyrkmons skola har arbetat vidare med utveckling av IT som pedagogiskt verktyg. Skolans elever har haft tillgång till digitala verktyg (datorer och lärplattor) i omfattningen 2,5 till 1. Elever med enskilt behov av dator/lärplatta har getts den möjligheten. Alla lärare disponerar en egen bärbar dator med möjlighet att koppla upp i dockningsstation som finns i varje klassrum. Samtliga klassrum är digitala. Lärarna har erhållit kompetensutveckling för att vara rustade för en skola i tiden. Lärare har deltagit och även föreläst under Mittlärandekonferensen på Södra Berget. Skolans IT-pedagog har erhållit Barn- och utbildningsnämndens Kunskapsdrake för ett framgångsrikt arbete med IT. Personalen på Kyrkmons skola har starkt bidragit till att Sundsvalls Kommun erhöll utmärkelsen Guldtrappan 2015 som framgångsrik kommun i Sverige kring arbete med IT. Kyrkmons skola har arbetat medvetet för att skapa en systematik kring elevernas sociala utveckling samt kunskapsutveckling. Sundsvalls Kommuns elevhälsoplan har varit ett stort stöd i detta arbete där tillgänglig lärmiljö är ledord. Elevhälsoteamet har utvecklat arbetet med bl.a. återkommande årskursträffar kring elevhälsa, utarbetat en ny screeningplan samt träffar med centrala elevhälsan. Under hösten fick Kyrkmons skola två förstelärare i svenska respektive matematik. Skolan har tre förstelärare totalt. Förstelärarnas uppdrag är att utveckla undervisningen i svenska och matematik som i sin tur ska gynna elevernas kunskapsutveckling. Förstelärarna i svenska har varit ledare för Kyrkmons eget ”svenskalyft”. Matematik är ett ämne skolan satsat på under läsåret. Fem lärare har deltagit i matematiklyftet. Under läsåret har Sundsvalls Kommuns verktyg för bedömning som finns på ”Skola på webben” använts. Arbete pågår inom Barn- och utbildningsförvaltningen med att ta fram en standardisering av lokaler samt ta fram tillförlitlig statistik och prognoser över barnoch elevutveckling. Nästa steg blir att utifrån skolområdenas (Njurunda skolområde är 3(25) ett av sex skolområden för förskola/grundskola) aviserade behov göra en uppdaterad lokalförsörjningsplan avseende förskole/skollokaler för Sundsvalls Kommun. Den planen är planerad att beslutas i Bou-nämnden i oktober/november 2015. Vi räknar med en till- och ombyggnad för Kyrkmons skola. Det kommer att bli oerhört stimulerande och spännande att påverka skolans framtida utformning. På Kyrkmons skola arbetar två skolledare varav den ene även är skolområdeschef för Njurunda skolområde. I september slutade rektor Cilla Edrén och Anna Hallgren anställdes som t.f. biträdande rektor från årsskiftet. Vi strävar efter en gemensam syn på ledarskap, uppdrag och vart vi vill nå. Vi har även en tydlig uppdelning av ansvarsområden på skolan. Vi har utgått från att Kyrkmons skola ska vara ”en skola” varför vi ansvarat för olika årskurser oavsett byggnad på skolgården. Fritidspersonalen har först Cilla och därefter Anna ansvarat för. Ansvar för årskursen innefattar ansvar för pedagogik, elevvård, personal och arbetsmiljö. Avslutningsvis konstaterar vi att det är fantastiskt att ha förmånen att arbeta som skolledare på Kyrkmons skola – ”en skola i tiden”. Här arbetar personal som följer med samhällsutvecklingen och vill ligga steget före, allt för att utveckla lärandet för våra elever. Ett stort tack för läsåret 2014/15 till alla! Per Frost /Rektor/ Anna Hallgren /Bitr. Rektor/ 4(25) 2 Systematisk uppföljning 2.1 Hur har rektor följt upp målen i skolans handlingsplan för det systematiska kvalitetsarbetet? Verksamheten utvärderas genom enkäter till elever och vårdnadshavare. Resultat av nationella prov och måluppfyllelse utifrån kunskapskraven samt årskursvisa träffar med elevhälsa i fokus, träffar med elevhälsoteamet, centrala elevhälsan och likabehandlingsgruppen utgör alla underlag för olika stödinsatser för eleverna. Ett utvecklingsområde är djupare analyser av resultaten, som kan ligga till grund för skolans systematiska kvalitetsarbete. 2.2 Hur har rektor återfört resultaten till elever, personal och föräldrar? Resultat har presenterats på skolråd, elevhälsoteam, årskursvisa träffar angående elevhälsa, centrala elevhälsan, likabehandlingsgruppen, arbetslagsträffar, APT och genom enskilda samtal med elever och föräldrar. 3 Prioriterade utvecklingsområden inför kommande läsår Inför framtiden fortsätter Kyrkmons skola arbetet med samma inriktning som tidigare. Arbetet utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr11 samt Sundsvalls Kommuns Mål- och Resursplan (MRP). Vidare bygger skolans verksamhetsplan på Barn- och utbildningsnämndens mål och strategi ”Sveriges bästa skola 2021”. Det innebär att fokus även ska läggas på värdeskapande arbete. Skolans prioriterade utvecklingsområden kan tyckas vara många och det går att fråga sig om det verkligen går att arbeta med alla? Svaret på frågan blir ja eftersom arbete pågår inom samtliga områden f.n. på skolan och ingenting är helt nytt. Dessutom arbetar inte all personal med alla utvecklingsområden utan olika personal har fokus på ett mindre antal utvecklingsområden vardera. 1. Trygghet Kortfattad beskrivning: ROS-arbetet är väl utvecklat men kan bli bättre. Skolans olika månadsteman ska bli mer synliga i verksamheten. Rastverksamheten ska förbättras och utvecklas. Motiv till val av utvecklingsområde: Att alla elever är trygga på skolan är grunden för att eleverna ska trivas och nå kunskapskraven. Eleverna ska uppleva arbetsro i en stimulerande miljö samt bemötas på ett respektfullt sätt av såväl vuxna som elever. Vi tror att pedagogledd rastverksamhet kan vara ett sätt att förebygga kränkning och diskriminering. När ROS-arbetet synliggörs blir eleverna medvetna och påminda om hur man är en god kamrat. 5(25) 2. Systematisk kartläggning av elevernas kunskapsutveckling. Kortfattad beskrivning: Elevhälsan kartlägger samtliga elever i behov av stöd. Pedagogen har koll på varje elevs lärstil. Utveckling av arbetet med systematisk kartläggning i svenska och matematik med utgångspunkt från screeningplanen. Motiv till val av utvecklingsområde: Vi skapar bättre förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven. När pedagogerna har koll på varje elev, anpassar lärmiljön, lärstilar och tillgodoser elevens behov av extra anpassningar kommer det att leda till högre måluppfyllselse. 3. Svenska Kortfattad beskrivning: Utveckla arbetet med ASL i årskurs F-2. Fokus på att eleverna ska ”knäcka läskoden” i förskoleklass. Samtliga elever ska vidareutveckla skrivandet. IT ska användas som pedagogiskt verktyg. Motiv till val av utvecklingsområde: Vi vill ge våra elever de bästa förutsättningar att lyckas i skolans alla ämnen. Kyrkmons elever har visat vissa svagheter i att utrycka sig skriftligt i engelska. Läs/språklyftet och Visol är en väg att förbättra kunskaperna. 4. Matematik Kortfattad beskrivning: Fortsatt fokus på identifierade områden inom matematiken som behöver utvecklas. Ökad inriktning på praktisk matematik och problemlösning. Motiv till val av utvecklingsområde: Syftet är att utveckla kvaliteten i undervisningen och öka elevernas måluppfyllelse. Vi vill minska elevernas enskilda arbete i matteboken och utöka gruppdiskussioner, lärarledd helklassdiskussion och reflektion. Från resultat på nationella prov har vi identifierat områden som vi ska utveckla. Matematiklyftet – lärare deltar i Skolverkets fortbildning i matematikdidaktik. 5. Värdeskapande som pedagogik. Kortfattad beskrivning: Det blir viktigt för eleverna när det är ”på riktigt”. Utveckla metoder och verktyg som kan underlätta för pedagoger att involvera värdeskapande som pedagogik i undervisningen. Motiv till val av utvecklingsområde: Elevinflytande och delaktighet ger motiverade och intresserade elever. Värde skapas när elever får mottagare utanför klassen och skolan. Förstelärare Karin 6(25) Murberg har som uppdrag att implementera arbetet med den värdeskapande pedagogiken inom läs/språklyftet. 6. Betyg och bedömning Kortfattad beskrivning: Utveckla pedagogernas förmåga till likvärdig bedömning av eleverna. Skriftliga omdömen ges i åk 1-5 samt betyg sätts från åk 6. Motiv till val av utvecklingsområde: Kyrkmons skola kommer att ha elever i årskurs 6 från höstterminen 2015, vilket innebär att betyg ska sättas. Lärare i årskurs 6 samt lärare i praktiskt/estetiska ämnen ska fortbildas i Skolverkets webbaserade utbildning genom kollegialt lärande. 7. Fritidshemmet Kortfattad beskrivning: Utveckla, rastverksamheten, ROS, IT som pedagogiskt verktyg, fritidsråd, kvalitetsindikatorer för fritidshem, lärmiljöer samt anpassa verksamheten för elever i behov av särskilt stöd. Motiv till val av utvecklingsområde: Fritidsverksamheten ska stimulera elevernas utveckling och lärande. Fritidsråden ger barnen inflytande. Genom att arbeta med kvalitetsindikationer kan vi mäta, analysera och utveckla verksamheten. ROS främjar tryggheten. Genomtänkta lärmiljöer skapar förutsättningar och ökar elevernas lust att lära. 8. Digitalkunskap Kortfattad beskrivning: Användningen av IT i skolan berör alla ämnen och alla lärare, det handlar om att hitta den digitala dimensionen. Exempel på hur kursplanerna i Lgr11 kan kopplas till den digitala vardagen är ett viktigt utvecklingsområde. Motiv till val av utvecklingsområde: Skolan bör ligga i framkant för att hjälpa eleverna att bättre förstå och använda sig av nätsamhället och det nätbaserade arbetslivet. Eleverna bör lära sig använda tekniken i sitt lärande. Skolan behöver möta de behov som dagens och morgondagens samhälle och arbetsliv har. Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser. Kyrkmons skola ligger i framkant och nu är det dags ta nästa steg. 9. Förskoleklass Kortfattad beskrivning: Utveckla samarbetet med åk 1 genom bl.a. fadderverksamhet, gemensamma träffar och världsbokdagen. Vidare ska arbetet med ASL utvecklas. Motiv till val av utvecklingsområde: 7(25) Fortsatt arbete för att ytterligare öka tryggheten för eleverna i förskoleklass genom faddersystem. Målet är att eleverna ska ”knäcka läskoden” i förskoleklass. 4 Beskrivning över skolans förutsättningar 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Tilldelade skattemedel 18094 19030 19073 Antal elever i f-klass 38 56 45 31 276 276 293 269 Antal elever i fritidshem 188 189 178 168 Personal 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Antal lärare omräknat till heltidstjänster i skolan 23 21 21 19 Antal lärare omräknat till heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen 23 21 21 19 Antal elever/lärare omräknat till heltidstjänster 12 13,1 14 14,2 Antal förskollärare i f-klass 4 6 5 4 Antal pedagoger i fritidshem 9 9 9 7 Andel rektor* (bitr. rektor) /antal personal 25 28 28 27 Ekonomiska förutsättningar Antal elever i grundskolan/grundsärskolan 1 17585 2014/2015 * I Per Frosts uppdrag ingår att vara skolområdeschef i Njurunda med ansvar för 14 personal. Analys av skolans resursfördelning (ekonomiska förutsättningar och personal) Siffrorna visar att resurserna minskat de senaste fyra åren. Antal elever per lärare har under denna period ökat från 12 till 14,2. Under samma period har antalet elever med stort behov av stöd utifrån neuropsykiatriska diagnoser ökat vid skolan. En stor del av resurserna avsätts därför för att kunna stödja alla elever på bästa sätt. För ett år sedan hade skolan tre elevassistenter/resurspersoner. Nu har skolan sju elevassistenter/resurspersoner. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Svårt att definiera vilka vägar vi ska välja. Skolans personal har en hög kompetens och förmåga att hitta rätt stödinsatser. Dilemmat är att hinna med och räcka till för alla enskilda elevbehov som finns. En förhoppning är att skolan, utifrån de extraordinära behov som finns på skolan, ska kunna erhålla tilläggsbelopp från Barn- och utbildningsförvaltningen för att i större utsträckning kunna stödja elever i behov av extraordinära stödinsatser. 1 Integrerade grundsärskoleelever 8(25) 5 Verksamhetens mål 5.1 Trygghet Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.2 MÅL 1 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området trygghet Alla elever i Sundsvalls skolor känner sig trygga Fritidshem Insatser för att nå målet ROS-arbete (ROS är skolans likabehandlingsarbete) t ex månadsteman, riskområdesinventering och revidering av likabehandlingsplanen. Information till föräldrar om likabehandlingsarbetet. Särskilda gemenskapshöjande aktiviteter under t.ex. Kyrkmodagen och fritidshemmens dag. Grupp- och individstärkande lekar och aktiviteter. Arbete med ”Kvalitet i fritidshem” Ordinarie personal arbetar på fritidshem från att de nya eleverna (F-klass) kommer i början av augusti månad för att de ska känna trygghet i en ny miljö. Resultat Vi kan se att barnen leker klassöverskridande genom arbetet med grupp och individstärkande lekar. Eleverna kan själva uttrycka att ”nu gör jag ROS” och har därför en medvetenhet om ROS betydelse. Genom att personalen är på plats i förskoleklassen när ny f-klass kommer i augusti kan vi se att det blir en trygg start för barnen. Analys Arbetet med ROS genomsyrar verksamheten och förenar men fritids kan bli mer aktiva i arbetet. Grupp och individstärkande lekar är viktigt för att eleverna på fritids ska uppleva trygghet. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Ökat arbete med ROS och likabehandlingsarbetet. 2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 9(25) Arbetsplanen för fritidsverksamheten och årshjulet ska vara ett aktivt dokument. Genomföra en enkät tillsammans med barnen för att få insikt i hur barnen trivs på fritids. Förskoleklass Insatser för att nå målet Likabehandlingsplan, förskoleklassens arbetsplan samt information till föräldrar i samband med föräldramöte. ROS-vecka och månadstema. Kyrkmodagen samt friluftsdagar som gemenskapshöjare. Resultat Utifrån höstens ”lära känna samtal” och vårens utvecklingssamtal är det en hög andel förskoleklasselever som är känner sig trygga på skolan. Analys Eftersom eleverna i förskoleklass befinner sig i samma lokaler och har samma pedagoger under hela dagen skapar det trygghet och rutiner för eleverna. Under nästan hela läsåret 14/15 fanns det förskoleklasspedagoger på morgonfritids, det skapade trygghet för föräldrar och elever. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Ordinarie personal finns på plats på fritids från att de nya eleverna kommer i början av augusti, för att de ska känna trygghet i ny miljö. Det är viktigt att skolstarten upplevs som trygg från första dagen. Under vårterminen då de blivande förskoleklasseleverna inskolas är det viktigt att möta klasslärare. Vi ska utarbeta en plan för överskolning från förskoleklass till åk 1. Grundskola Insatser för att nå målet Många elever uttrycker önskemål om fler praktiskt/estetiska ämnen. Vi har ansökt och kommer att få jobba med ”Skapande skola” till hösten. Rastverksamheten ska fortsätta att utvecklas. Vi kommer att erbjuda pedagogledda aktiviteter på rasten. Vi fortsätter med ”rastpåsar” och alla rastvärdar har reflexväst. Kamratstödjarna involveras i våra ”månadsteman”. Månadsteman ska bli mer synliga i verksamheten. Kartläggning av ”riskområden” ska göras en gång per termin. Lathundar för ”riskområden” ska göras. 10(25) Resultat Elevskattning årskurs 3-5 (%) Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Jag känner mig trygg i skolan år 3-5 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Andel Andel Andel 91 94 92 Analys Trots att vi arbetar mycket med ROS i verksamheten känner sig 8% av eleverna inte trygga. Målet är att 100% av eleverna känner sig trygga. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Likabehandlingsgruppen ska fortsätta utveckla trygghetsarbetet. Ett förslag är att jobba mer ämnesövergripande och inte nöja sig med en ROS-vecka på hösten. Införa fler planerade dagar där vi arbetar med samarbetsövningar samt gruppstärkande övningar, både ämnesövergripande samt över årskursgränserna. Rastverksamheten ska fortsätta få en total översyn. Vi har kommit fram till att vi behöver fler vuxna ute på rasten samt att pedagogledda aktiviteter under rastverksamheten behövs. Arbetsuppgifter för vikarier ska underlättas, en pärm med klassernas och personalens scheman ska finnas i personalrummet. 5.2 Utvecklande lärmiljö MÅL 2 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området utvecklande lärmiljö Alla elever i Sundsvalls skolor känner att de stimuleras till utveckling och lärande Resultat 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Antal personal/dator Antal elever/dator (lärplatta) Personal (%) som deltagit i systematisk kunskapsbildning (För 2013/2014 och 2014/2015 gäller området matematik) 11(25) 1,8 1 1 1 4 3,5 3,5 2,5 100 100 100 20 Fritidshem Insatser för att nå målet Alla pedagoger har deltagit i arbetet kring ”Kvalitet i fritidshem”. Arbetsplanen för fritids och årshjulet ligger till grund för verksamhetens arbete. Skolan har en IT-strategi. Gruvan och Skärgården har förändrat inomhuslärmiljöerna efter de elever som vistas där. En lekstuga på Furubacken har blivit iordningsställd. Resultat 2014/2015 2013/2014 Personal (%) som deltagit i systematiskt kunskapsbildning inom området kvalitet i fritidshem 100 100 Analys Vi har fått bättre anpassade lärmiljöer som elever tycker om att vistas i. Fritids arbetsplan och årshjul har skapat en röd tråd i verksamheten. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Fortsatt utveckling av lärmiljöerna. Se till att arbetsplanen och årshjulet är ett aktivt dokument under hela läsåret. Fortbildning IT för pedagoger som jobbar på fritids. Förskoleklass Insatser för att nå målet Alla klassrum är digitala. I förskoleklasserna arbetar eleverna med lärplattor. Specialpedagogiska insatser har bedrivits med fokus på lärmiljön. Förskoleklasspedagoger har vidareutbildats i kursen ”VISOL”. I förskoleklass finns aktiva bloggar och Instagram. Introduktion av skolämnen för eleverna. Resultat Utifrån höstens ”lära känna samtal” och vårens utvecklingssamtal kan vi summera ett läsår med goda resultat där många av eleverna knäckt läskoden. Analys Lärmiljön är en helhet och det digitala som en del i denna. Lärplattor har gett en ökad motivation hos eleverna till att skriva texter och inhämta kunskap. Det är enklare att presentera en film och annat undervisningsmaterial. Lärarna kan direkt via internet ge eleverna respons och svar på dessa frågor. Lärarna utgår från 12(25) elevernas utvecklingsnivå och behov av rörelse för inlärning. Eleverna får stimulans för sin motoriska utveckling både grov och finmotoriskt i många aktiviteter. Lärarna i förskoleklass introducerar skolämnen ex. matematik och språk med praktiska övningar. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Reviderad IT-strategi 2014-2017. Den digitala kompetensen för det pedagogiska förhållningssättet kommer under hösten att vidareutvecklas, genom att pedagogerna vidareutvecklas genom ”VISOL”. Eftersom E4:an har grävts bort och vi har en helt annorlunda skolgård planerar vi för att utveckla lärmiljön ute på skolgården samt mer utomhuspedagogik. Grundskola Insatser för att nå målet Alla klassrum på Kyrkmons skola är digitala och används i syfte att motivera och inspirera till lärande. I åk 1-5 arbetar eleverna med lärplattor eller andra alternativa verktyg. Alla lärare i grundskolan, lärare i förskoleklass och rektorer har deltagit i konferensen Mittlärande. Skolans digitala bibliotek fylls ständigt på med nya böcker och finns tillgängliga att läsa i ”Bibblan”. Idag finns c:a 150 böcker. Specialpedagogiska insatser är i fokus när det gäller elevhälsa för tillgängliga lärmiljöer. Tydlig struktur över dagens/veckans arbete i form av scheman på tavla. Samtliga elever som är i behov av alternativa verktyg så som bärbara datorer/ lärplattor ges möjlighet till detta. Skolans IT pedagog har arbetat individinriktat mot pedagoger på skolan. Elever är skribenter i varje nummer av Njurunda bladet. Vi tar tillvara de möjligheter som vår digitala aula ger, detta ger möjlighet till arbete med IT som ett pedagogiskt verktyg vid större samlingar. Resultat Ökad motivation hos eleverna. Ökad insyn hos vårdnadshavare genom klassbloggar. Analys Vi ser lärmiljön som en helhet och den digitala som en del i denna. Kyrkmons skolas fortbildning inom IT har motiverat pedagogerna till att b.la. prova på flippat klassrum. Detta har medfört mer tid för enskild lärare i undervisningssituation samt positivt lärande för eleverna. Lärandet blir visualiserat och kan upprepas vilket gagnar de elever som har behov. Vi ser mobiltelefonen som ett möjligt verktyg i undervisningen vilket innebär att fler elever har möjlighet till digitala verktyg. 13(25) Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Vi är fortsatt i behov att utveckla den digitala kompetensen och det pedagogiska förhållningssättet i det digitala klassrummet. Målet är att 2015/2016 ska lärplattor ”1 på 1” i minst två årskurser samt ”2 på 1” i resterande årskurser erbjudas på skolan. Vi är i behov av att utveckla kompetensen inom alternativa verktyg samt det pedagogiska förhållningssättet i lärmiljön. Skolan ser en vinst med att utveckla arbetet med flippat klassrum. Reviderad IT- strategi 2014-2017. 5.3 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.3 MÅL 3 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området kunskaper Alla elever når målen i samtliga ämnen Insatser för att nå målet Lärarna har arbetat hårt och målmedvetet för att eleverna ska nå kunskapskraven. Tydlighet för eleverna angående mål och förväntningar för att öka medvetenheten bland elever kring skolarbetet. Insatser har gjorts för elever i behov av särskilt stöd med fokus på yngre åldrar. Fem lärare har deltagit i matematiklyftet. Övriga lärare har deltagit i Kyrkmons skolas eget ”svenskalyft”. 3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 14(25) Resultat Andel elever som nått samtliga kunskapskrav i nedanstående ämnen i åk 3 Ämne Matematik NO (Biologi Fysik, Kemi) SO (Geografi, Historia, Religion, Samhällskunskap) Svenska Svenska som andraspråk 2012/13 Flickor 95 95 95 2012/13 Pojkar 84 97 97 2013/14 Flickor 92 100 100 2013/14 Pojkar 92 100 100 2014/15 Flickor 87 100 100 2014/15 Pojkar 100 95 100 89 - 78 - 87 - 87 - 91 - 81 - 4 Andel elever som nått kravnivån på samtliga delprov i NP i svenska och matematik åk 3 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Totalt Totalt Totalt Totalt Matematik 90,1 90,2 92,1 90,9 Svenska 87,3 91,6 90,4 92,6 Ämne Tjänstedeklaration inom området läsa och skriva i skolans tidigare år 5. Andel elever i årskurs 1 som ”knäckt läskoden” 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 100 94 97 100 100 100 100 100 100 Analys Redan på hösten i förskoleklass görs en screening på samtliga elever gällande deras språkutveckling. Syftet med detta är att kartlägga elevernas språkliga förmåga och medvetenhet. Detta görs för att eventuellt sätta in tidiga stödåtgärder i grupp. I åk 1 görs en vidare kartläggning för att se om eleverna knäckt läskoden. Vi har i åk 1 i år satt in specialpedagogiska stödåtgärder med olika behov som grund. Vi ser detta som en förutsättning för att alla elever ska få den grund de behöver för en god läsutveckling. Det här är andra kullen av elever på Kyrkmons skola som använt sig av ASL (att skriva sig till läsning) från åk F. 4 5 Nationella Prov Tjänstedeklarationens löfte utvärderas i kvalitetsredovisningen. Mätningen görs efter avslutat läsår. 15(25) Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Arbeta aktivt för anpassade lärmiljöer utifrån elevens behov. Vi fortsätter att utvärdera och utveckla skolans avstämningsstationer. Pågående insatser för de elever som har stöd idag utvecklas och fortsätter. Analysera svårigheten hos eleven för att lärare lättare ska hitta rätt ingång för en optimal stödinsats. Individkoll på varje elev. Intensifiera stödet till de elever som är nära att nå målen. Göra målen tydliga för eleven och medvetandegöra de förväntningar som ställs. Särskilt viktigt med återkopplingen utifrån hur kunskapsutvecklingen sker. Arbete i årskursvisa arbetslag, samarbete över klassgränser för att ta tillvara lärarens specifika kunskaper och kompetens. Matematiklyftet för vissa lärare. Läs/språklyftet för vissa elever. Förstelärare i svenska ska leda ett utvecklingsarbete kring läsförståelse samt värdeskapande arbete. Årskurs 1 ska ta vid där eleverna befinner sig kunskapsmässigt i förskoleklass. Lärare i F-klass och åk 1 ska delta i ViSoL. 5.4 Utveckla sin fulla potential MÅL 4 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området utveckla sin fulla potential Alla elever utvecklar sin fulla potential och förmåga Fritidshem Insatser för att nå målet Fritidshemmets arbetsplan har implementerats i verksamheten för elever och föräldrar. Fritidsråd har startats för att lyfta fram barnens egna tankar och åsikter om sitt lärande – ökat elevinflytande på fritidshemmet. Resultat Eleverna har fått ökat inflytande över deras lärande och aktiviteter på fritidshemmet. Eleverna upplever att det är roligare och vill stanna kvar längre på eftermiddagarna och loven på fritidshemmet. Analys Att tillgodose varje enskild elevs utvecklingsmöjligheter kan ibland vara svårt. På grund av många förflyttningar blir det många avbrott i verksamheten. Fritidsverksamhetens kvalitet påverkas utifrån den planeringstid som avsätts. Det behövs ett utökat samarbete mellan fritids och skola. 16(25) Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Fritidspersonal ha planering innan eftermiddagsfritids startar för att kunna planera och förbereda en stimulerande, meningsfull och varierad fritidsverksamhet. Samarbete mellan skola och fritids genom gemensamma APT och planeringstid med klasslärare. Fortsätta att utveckla ”Kvalitet i fritidshem”. Samarbeta mellan fritidsenheterna samt aktivt dela elevgrupperna för att skapa enskilda utvecklingsmöjligheter. Att i den praktiska verksamheten på fritids stimulera eleverna att omsätta sina teoretiska kunskaper från skolverksamheten. Arbeta mer aktivt med fritids arbetsplan och årshjul. Minska förflyttningar för eleverna under fritidstiden. Förskoleklass Insatser för att nå målet Arbete med digitala verktyg. Lärare i förskoleklass har utvecklat en arbetsplan. Förväntansdokument Resultat Arbetet med digitala verktyg i förskoleklass bidrar till att eleverna blir motiverade och intresserade. Arbetsplanen för förskoleklass hjälper lärarna att ha en gemensam grund för elevernas lärande. Analys Lärarna tar tillvara elevernas intressen och möter eleverna ”där de är”. Utifrån förväntansdokumentet förväntas det att föräldrar, elev och lärare blir delaktiga i elevens lärande. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året För att eleverna ska utveckla sin fulla potential och förmåga så lägger lärarna fokus på aktivt lärande genom motoriska aktiviteter och utomhuspedagogik. Eleverna ska bli mer aktiva med klassbloggen. Grundskola Insatser för att nå målet Insatser har gjorts för att medvetandegöra för eleverna vilka mål och förväntningar som finns. Fokus har lagts på att göra eleverna nyfikna så att de får lust att lära mer. 17(25) Resultat Elevskattning åk 3-5 (%) Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Arbetet i skolan gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mer 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Totalt Totalt Totalt 85 92 88 Jag får stöd och hjälp om jag behöver det 97 98 96 96 94 91 86 95 91 Mina lärare förväntar sig att jag når kunskapskraven i alla ämnen Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Analys Eleverna känner att de får stöd hjälp när de behöver, utifrån resultaten från enkäten. Eleverna är medvetna om vad de ska kunna för att nå målen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Lägga vikt vid hur vi förmedlar mål och förväntningar. Fortsatt lustfyllt arbete. Höga förväntningar på eleverna. Skolan ska ha koll på varje elev. Engagerade, motiverade och delaktiga elever samt ett lustfyllt lärande. 5.5 Elevernas ansvar och inflytande/ Barn- och elevinflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.6 6 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 18(25) MÅL 5 Barn- och utbildningsnämndens mål inom området elevinflytande Alla elever har ett starkt inflytande i skolan Fritidshem Insatser för att nå målet Fritidsråd har införts både enhetsvis samt ett stort fritidsråd för alla enheter. Pedagogledda och fria aktiviteter erbjuds efter barnens intressen och önskemål. Resultat Eleverna upplever att de blir lyssnade på och får ökat inflytande över vad de ska lära sig och göra på fritidshemmet. Analys Fritidsrådet har gett eleverna ökat inflytande. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Skolan ska genomföra enkäter till elever och föräldrar för ökat resultat och analys. Fortsätta arbetet med fritidsråden som även ska kopplas till elevrådet. Förskoleklass Insatser för att nå målet Arbetet i vardagen i klassrummet är det viktigaste för elevinflytande. Här byggs relationer i samspel mellan lärare och elev som utgör grunden i den demokratiska processen. Resultat Eftersom eleverna deltar i höstens lära känna samtal samt vårens utvecklingssamtal utgör det grunden i den demokratiska processen. Analys Elevernas åsikter och intressen tar till varas på och eleverna arbetar i mindre grupper för att alla ska känna sig sedd och lyssnad på. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Lärare ska samtala med eleverna kring demokrati och inflytande. Viktigt att lyssna på eleverna och kommunicera med dem kring frågor de själva önskar. Klassråd kan bidra till att elevernas inflytande ökar. Viktigt att elevernas synpunkter förs vidare till elevrådet. 19(25) Grundskola Insatser för att nå målet Arbetet i vardagen i klassrummet är det viktigaste avseende elevinflytande. Här byggs relationer i samspel mellan lärare och elev som utgör grunden i den demokratiska processen. Skolans elevråd utgår i sitt arbete från de frågor som klassråden i de olika klasserna önskar behandla. En pedagog stöder elevrådet i arbetet och bitr. rektor har deltagit under vårterminen. Fr.o.m. vårterminen 2015 har åk 1 elevrepresentanter i elevrådet - alla årskurser från åk 1-5 är representerade i elevrådet. Elever i åk 3-5 från elevrådet ansvarade för guidningen på Öppet Hus. ROS-sångens text har skrivits utifrån de värdeord eleverna identifierat. Resultat Elevskattning i åk 3-5 (%) Svarsalternativen instämmer helt och delvis räknas samman Läraren i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Totalt Totalt Totalt 95 97 95 88 95 90 Analys Samtalet och kommunicerandet med eleverna har gjort att de upplever delaktighet samt att stor hänsyn till deras åsikter tas. Skriftliga omdömena har tydliggjort hur det går för eleverna i skolan. Även vad de ska kunna och hur de ska gå vidare. Eleverna upplever att hänsyn tas till deras åsikter. Eleverna får veta hur det går för dem i skolan. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Lärare ska samtala med eleverna kring demokrati och inflytande. Viktigt att lyssna på eleverna och kommunicera med dem kring frågor som de själva önskar. Klassråd och elevråd ska prioriteras. Viktigt att elevernas synpunkter förs vidare till elevrådet där frågor som behandlas tas vidare där de hör hemma och åter till elevrådet för att sedan återkopplas till klassråden. Fortsatt och utvecklat stöd från en pedagog i elevrådet och deltagande av bitr. rektor. Elevrådet ska under kommande läsår kopplas med fritidsrådet. 20(25) 6 Likabehandlingsplanen Barn- och utbildningsförvaltningens mål Alla skolor har en likabehandlingsplan med en aktuell kartläggning av elevernas trivsel och trygghet samt om det finns risk för inslag av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Indikator Det finns en likabehandlingsplan med en aktuell kartläggning Resultat Enkätresultat Enkätresultat i grundskolan åk 3-5 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Totalt Totalt Totalt 92 99 95 _ 79 65 % Jag vet vem jag kan prata med i skolan om jag eller någon annan blir illa behandlad (retad eller mobbad) Vi har arbetat i vår klass med likabehandlingsplanen? Analys Att 5% av eleverna inte vet vem de ska prata med om de eller någon annan blir illa behandlad är en för hög siffra. Målet är att 100% av eleverna ska veta det. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Se under punkt 5.1 7 Elever i behov av särskilt stöd Barn- och utbildningsförvaltningens mål Alla elever i i förskoleklass stimuleras till utveckling och lärande Alla elever når målen i grundskolan och fritidshem Fritidshem Insatser för att nå målet Dialog med förälder och elev om hur fritidsverksamheten kan anpassas efter elevens behov. Samarbete med specialpedagog och elevhälsoteam. Samtal i arbetslaget omkring elever i behov av särskilt stöd. 21(25) Resultat Tryggare elever och fritidshemmet kan bidra till att elever utvecklar sin fulla potential. Analys Ett visst utökat samarbete mellan fritids, skolan och förskoleklassens arbete kring elever i behov av särskilt stöd. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Utöka samarbete mellan fritids, skolan (specialpedagog och EHT) och förskoleklassens arbete kring elever i behov av särskilt stöd. Prioritera tid för samtal på arbetslagsträffar om elever som behöver extra stöd och analysera insatserna. Kompetensutveckling för fritidspersonalen för att på bästa sätt kunna bidra till elevernas utveckling och lärande. Förskoleklass Insatser för att nå målet Dialog med föräldrar och elev om hur förskoleklassverksamheten kan anpassas efter elevens behov. Samarbete med skolans EHT och habiliteringen. Samtal i arbetslaget omkring elever i behov av särskilt stöd. Resultat Åtgärdsplaner görs vid behov samt resurser sätts in vid behov. Vi har stöd på skolan av specialpedagoger och skolans EHT. Analys Viktigt för lärare i förskoleklass med information om elever med särskilda behov. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Att ha en punkt på agendan på arbetslagsträffar – elever med särskilda behov. Kompetensutveckling för lärare i förskoleklass för att på bästa sätt bidra till elevernas utveckling och lärande. 22(25) Grundskola Insatser för att nå målet Kyrkmons skolas elevhälsoteam består av rektor, biträdande rektor, två specialpedagoger, skolsköterska samt vid behov IT-pedagog och berörd klasslärare. Elevhälsoteamet har bland annat som uppgift: Att kartlägga skolans samtliga elever i behov av stöd. Att skapa en genomtänkt och gemensam syn kring elevens behov. Att utveckla lärmiljön tillsammans med pedagogen. Att tillsammans med ansvarig pedagog strukturera arbetet kring elever i behov av stöd. Utifrån skolans avstämningsstationer kartlägga elevernas kunskaper. I samråd med rektor bedöma hur stöd och resurser ska fördelas. Att utvärdera, analysera och följa upp och eventuellt förändra stödinsatser. Att skriva pedagogiska utredningar samt vara ett stöd vid upprättande av åtgärdsprogram. Att samverka och samordna stödet med andra aktörer runt elever i behov av stöd. Under läsåret har elevhälsan samarbetat med kommunens Centrala elevhälsa, vilket inneburit en tvärprofessionell analys kring elever i behov av stöd. Arbetet har dokumenterats, följts upp och utvärderats. Vi fortsätter på så sätt utveckla skolans elevhälsoarbete utifrån Sundsvalls kommuns Barn – och elevhälsoplan. Skolans pedagoger har genom årskursvisa träffar haft möjlighet att analysera och reflektera hur vi gör våra lärmiljöer mer tillgängliga för alla elever. Att handleda pedagoger i användningen av alternativa verktyg samt sprida kunskaper kring olika lärverktyg och program är ett pågående arbete på skolan. Skoldatatekets utbildning på inlästa läromedel genom inläsningstjänst har inneburit att specialpedagogernas kunskaper fördjupats. Arbetet med att tydliggöra ansvar och utveckla arbetet med den pedagogiska utredningen vid upprättande av åtgärdsprogram är ständigt pågående. Vid överlämning från förskola till förskoleklass lyfts elever som bedöms vara i behov av stöd. Rektor deltar vid samtal med andra berörda instanser och vid behov beslutar rektor att även specialpedagog på skolan ska delta. I vissa elevärenden får pedagogerna handledning kring specifika funktionshinder och möjlighet att reflektera kring vikten av anpassad pedagogik i lärmiljön. Om behov finns så kopplas den centrala elevhälsan eller andra aktörer inför vidare stöd och handledning inför starten åk 1. Resultat på avstämningsstation och eventuella förebyggande åtgärder lyfts och beslutas på skolans elevgenomgångar. 23(25) Resultat Vi ser positiva resultat kring elever i behov av stöd där arbetet är förebyggande och specialpedagogen vid behov har möjlighet att vara delaktig i det fortsatta arbetet. Att observera elevernas språkliga utveckling i förskoleklass, följa upp och arbeta individanpassat i lärmiljön visar sig vara positivt inför den begynnande läs- och skrivutveckling under skolår 1 (Skolverkets allmänna råd, 2013). 2014/2015 Indikator Flickor Pojkar Totalt Antal elever med åtgärdsprogram 2 7 9 Antal elever i särskild undervisningsgrupp 0 0 0 Antal elever i enskild undervisningsgrupp 0 0 0 Antal elever med särskilt stöd i klass 2 7 9 Antal elever med anpassad studiegång 0 0 0 Antal elever med handledning på modersmål 1 2 3 Analys Vid upprättande av åtgärdsprogram föreligger en kartläggning/pedagogisk utredning. Utredningen är en viktig del i upprättande av åtgärdsprogram. Den kan dock vara mer eller minde omfattande men belyser till stor del elevens styrkor och behov av stöd i lärmiljön. Vårdnadshavarens och elevens bild är viktiga delar i den pedagogiska utredningen. Skolans elevhälsoteam (EHT) har arbetat vidare med att säkerhetsställa arbetsgången när det gäller uppmärksamma, utreda och eventuellt upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av stöd. De flesta åtgärdsprogram som är upprättade under läsåret är 2014/2015 är främst riktade mot åtgärder på individnivå gällande behov särskilt stöd exempelvis tidiga insatser som intensiv lästräning. Stödåtgärder på grupp och organisation ges i de flesta fall i den allmänna undervisningsmiljön. Antalet åtgärdsprogram har under detta läsår mer än halverats. Kyrkmons skolas elevhälsoteam har genom regelbundna träffar med Centrala elevhälsan utvecklat goda förutsättningar till tvärprofessionella samtal när det gäller elevers behov av stöd samt effektiviserat handläggning och uppföljning av dessa. 24(25) Arbetet med Implementeringen av den nya elevhälsoplanen har påbörjats och kommer att fortsätta utvecklas. I detta arbete ingår att utvärdera och fortsätta förbättra rutiner när det gäller att tillvarata personalens samlade kompetens. Tid för överlämningar från förskola till förskoleklass samt det förebyggande arbetet när det gäller elever i behov av stöd är viktigt. Förskoleklassen ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda för fortsatt utbildning. (Skollagen 2010:800, 9 kap.§2). Njurunda skolområde har en överlämnandeplan från förskola till förskoleklass där bland annat elevens framgångsfaktorer ska belysas. Vid stora behov ser vi en vinst när tankarna kring elevhälsoarbetet finns med redan från start i förskoleklass. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Elevhälsoarbetet på Kyrkmons skola grundar sig i Barn- och elevhälsoplanen för Sundsvalls kommun. Vi kommer att fortsätta utveckla arbetet med att skapa goda lärmiljöer och positiva lärandesituationer för våra elever (Barn – och elevhälsoplanen för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium, 2012). Elevhälsoarbetet ska vara hälsofrämjande och förebyggande vilket medför att arbete till stor del kommer att innebära att undanröja hinder i lärmiljön. Genom gemensam tid för reflektion kring hur vi gör lärmiljöerna mer tillgängliga, skapas förhoppningsvis förutsättningar att utveckla dessa. När det gäller elever i behov av stöd kommer skolan att utgå från att eleven utvecklas i riktning mot kunskapkraven i Lgr11. Om eleverna visar svårigheter ska dessa skyndsamt utredas och därefter ska beslut tas att eventuellt upprätta åtgärdsprogram (Skolverkets allmänna råd, 2013). Överlämningen från förskola till skola ska fortsätta att utvecklas. Målet är att det ska vara större öppenhet mellan förskola och skola. Möten där vi tar vara på pedagogernas samlade komptens är en viktig del i elevhälsoarbetet. Vi forsätter utveckla förutsättningar för detta även läsåret 2015/2016. Sundsvalls kommuns rutiner när det gäller Barn- och elevhälsa samt blanketterna, pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och dokumentation av det allmänna stödet kommer även fortsättningsvis att implementeras till samtliga pedagoger på skolan. Detta arbete kommer att fortsätta under läsår 2015/2016. Kompetensutveckling för all personal kring möjligheten med olika alternativa verktyg samt inlästa läromedel bör planeras in under hösten 2015. Detta är en viktig del när det gäller att göra lärmiljön tillgänglig för alla elever. Kyrkmons skolas avstämningsstationer har reviderats med utgångspunkt från Sundsvalls kommuns nya läs/skriv screeningplan. Kommande läsår ska arbetet med avstämningsstationerna utvärderas, analyseras och utvecklas ytterligare. Ett systematiskt förebyggande arbete är avgörande för att alla elever ska lyckas. 25(25)
© Copyright 2024