1. No category

Advokatfirman Vrängarén Malmö tingsrätt Box 265 201 22 Malmö Lund den 16 oktober 2015 SVAROMÅL Kärande
Korv­Nisses Box 7738 103 95 Malmö Ombud
Advokaterna Matilda Kronqvist, Edwina Månsson, Fredrik Hartmeier, Tina Asgharian, Caroline Beck­Friis, Karolin Jönsson och Clara Baumann (2B3­gruppen) Advokatfirman Wingling Box 180 101 23 Malmö Svarande Fix AB Box 43 401 10 Malmö Ombud Jur. Kand. Celia Englund, Ellen Frisk, Alexander Persson och Julianne Ahlesten (2B4­gruppen) Advokatfirman Vrängarén Box 10 223 54 Lund Saken Fel i vara enligt köplagen Inställning Fix AB bestrider käromålet i sin helhet. De belopp som Nils Bengtsson yrkat, vitsordas av Fix AB som skäliga. Fix AB yrkar ersättning för sina rättegångskostnader, med ett belopp som senare kommer preciseras. Bakgrund Under 2013 besökte Nils Bengtsson mässan för livsmedelsindustriella maskiner där Fix AB var utställare. Bengtsson kontaktade senare Fix AB och uttryckte intresse för en av deras korvtillverkningsmaskiner. Beata Olsson, säljare på Fix AB, besökte Bengtssons företag med anledning av hans intresse för att sluta ett köpeavtal. Vid Olssons besök framhöll Bengtsson att hans dåvarande produktionskapacitet var 840 korvar/timmen och att han önskade att öka företagets produktion. Den maskin som Bengtsson var intresserad av har en produktionskapacitet på 1000 korvar/timmen vilket framgick av broschyren samt bekräftades muntligt av Olsson. Bengtsson gav inte Olsson anledning till tro att han menade något annat med produktionskapacitet än vad begreppet innebär inom ingenjörsbranschen. Fix AB levererade och monterade maskinen hos Bengtsson den 14 november 2013. Den 21 november ringde Bengtsson till Evert Fixare och bad Fix AB att ”komma och titta på maskinen eftersom han inte kunde få rätt på den” och sa även att han inte ville ha maskinen om den inte kunde leva upp till vad som var avtalat. Vid detta tillfället upplyste inte Bengtsson om att det rörde sig om fel i maskinen. Fix AB skickade två mekaniker till Korv­Nisses den 3 december, som inte kunde hitta någonting som avvek från vad som var avtalat och vidtog därför inga åtgärder. Samma dag skickade Fixare ett brev till Bengtsson och meddelade att maskinen fungerade som den skulle. Den 14 december fick Fix AB ett mail från Korv­Nisses, där Bengtsson förklarade att han var missnöjd med maskinen på grund av att maskinen inte producerade 1000 korvar/timmen, vilket Bengtsson hävdade utgjorde ett fel. Det var först nu som Fixare förstod att Bengtsson utgått från att begreppet produktionskapacitet inneburit snittproduktionen och han förklarade därmed den faktiska betydelsen av begreppet. Produktionskapacitet innebär den maximala produktionsförmågan och Fixare förtydligade ytterligare att snittproduktionen aldrig uppgår till mer än 85% av denna. Fix AB hade utgått ifrån att Bengtsson i egenskap av näringsidkare hade den vetskapen. Grunder för bestridandet, m.m. Fix AB hävdar att fel i vara inte föreligger, då maskinens produktionskapacitet följer av avtalet (17§ 1st Köplagen). Det är ostridigt mellan parterna att ​
produktionskapacitet​
inom ingenjörsbranschens praxis syftar till den maximala produktionen som en maskin kan uppnå och inte ​
snittproduktionen​
som är 85% av den. Nils Bengtsson borde i egenskap av väletablerad näringidkare i branschen varit införstådd med begreppets betydelse. Han har därmed inte haft fog att förutsätta att produktionskapacitet innebär något annat än den definition som följer av branschpraxis och därmed inte heller haft fog att förutsätta att varans egenskaper skulle varit annorlunda (17§ 3st Köplagen). Ingen av uppgifterna rörande produktionskapacitet som lämnats av Fix AB före, under och efter köpet avviker från varans egenskaper (18§ Köplagen). Evert Fixare och Beata Olsson har vid försäljningen använt begreppet produktionskapacitet med den betydelse som utvecklats inom branschen, alltså den ​
maximala produktionsförmågan​
. Detta är också rent lydelsemässigt den faktiska betydelsen av ordet kapacitet (bilaga 1). Lydelse har presumtionsverkan vid avtalstolkning (Adlercreutz, Avtalsrätt II, ​
2010, s. 59). Bengtsson har således inte haft fog att förutsätta att produktionskapacitet innebär något annat än den definition som framkommit ur branschpraxis. Begreppet kan därför inte ses som oklart, och varken Olsson eller Fixare kan ansetts varit skyldiga att tydliggöra innebörden för Bengtsson. Olsson har inte haft skäl att tro att de uppgifter som Bengtsson lämnat angående produktionskapaciteten för sin gamla maskin avsett annat än maximal produktionsförmåga. De uppgifter som Olsson lämnade får ses i ljuset av detta och kan därmed inte ses som vilseledande. Den utfästelse som hon gjort är inte felaktig eftersom den inte avviker från varans egenskaper enligt begreppet produktionkapacitets faktiska betydelse. Branschinriktad tolkning bör tillämpas av begreppet produktionkapacitet som gjorts enligt praxis i NJA 1921 s. 511. Detsamma stadgas, såvida inte parten insåg medkontrahentens begreppsvillfarelse, i NJA 1993 s. 436. Bengtsson har inte givit Fix AB anledning att tro att han var i begreppsvillfarelse. Bengtsson bör vara bunden av sitt förklaringsmisstag på grund av att Fix AB var i god tro (32§ 1st Avtalslagen ­ e contrario). I det fall rätten finner att varan är behäftad med fel bestrider Fix AB ansvar för Bengtssons indirekta förluster då Olsson inte kan anses varit försumlig under mötet med Bengtsson. De uppgifter som Olsson lämnat har, vilket redan visats, varit korrekta. Olsson har inte haft anledning att tro att Bengtsson varit i villfarelse och har därmed inte varit försumlig (40§ köplagen). Bevisning Skriftlig: Utdrag från nationalencyklopedin, bilaga 1, till styrkande av den faktiska betydelsen av ordet kapacitet. Brev från Jaana Isaksson teknisk konsult med uppdrag mot livsmedelsbranschen, bilaga 2, till styrkande av att begreppet produktionskapacitet har samma innebörd i livsmedelsindustrin som i ingenjörsbranschen. Muntlig: Partsförhör under sanningsförsäkran med Evert Fixare, angående händelseförloppet, till styrkande av att Fix AB inte haft anledning att tro att Bengtsson var i begreppsvillfarelse. Bilaga 1 Bilaga 2
Malmö 15­10­15 Hej Fix AB! Med anledning av er fråga om produktionskapacitet kan jag intyga utifrån mina erfarenheter sedan 15 år tillbaka, att begreppet har getts samma innebörd inom livsmedelsindustrin som inom ingenjörsbranschen. Det vill säga en tänkt maximal produktionsförmåga och inte snittproduktion. Detta är min uppfattning och såväl den uppfattning som jag fått av de kollegor och uppdragsgivare som jag ställt samma fråga till. Med vänlig hälsning Jaana Isaksson
Teknisk konsult