Detaljplan för del av Kv. REKTORN
GRANSKNINGSHANDLING 2015-02-13 Detaljplan för del av Kv. REKTORN REKTORN 3 samt del av REKTORN 2 HAGFORS KOMMUN VÄRMLANDS LÄN Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande enligt PBL 2010:900 i dess lydelse från 2015-01-01. innehåll: program (separat handling) samrådsredogörelse 1 (separat handling) behovsbedömning fastighetsförteckning planbeskrivning samrådsredogörelse 2 utlåtande (efter granskning) övriga handlingar: grundkarta plankarta med bestämmelser KLARA arkitektbyrå ab ANTAGEN KF 2000-00-00 LAGA KRAFT 2000-00-00 Detaljplan för del av kv. Rektorn (Rektorn 3 samt del av Rektorn 2) FASTIGHETSFÖRTECKNING HANDLINGAR x x x x x x x x x Program Samrådsredogörelse 1 Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse 2 Utlåtande (efter granskning) Fastighetsägarna enligt förteckningen nedan har bedömts ingå i samrådskretsen, avgränsning se kartbilaga. Detaljplan för del av kv. Rektorn (Rektorn 3 samt del av Rektorn 2) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR x x x x x x x x x Program Samrådsredogörelse 1 Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse 2 Utlåtande (efter granskning) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Intentionen att skapa ett centrumnära stråk genom att se över, ta tillvara och utveckla bebyggelsemiljön på Dalavägens östra sida visades genom ett planprogram som arbetades fram under 2011. Området omfattar kvarteren Rektorn 1, 2, 3 och 4 mellan Petter Fridmans väg ned till Folktandvården, i linje med Köpmannagatan. Utvecklingen sker i olika etapper. Etapp 1 utgjordes av att en ny detaljplan för Asplundskolan, den norra delen av programområdet, togs fram 2013 för att möjliggöra nya verksamheter i skolan där skolverksamheten avvecklats. Etapp 2 påbörjades med att upprätta ett detaljplaneförslag för resterande del av programområdet, benämnt Förslag till detaljplan för del av Kv. REKTORN (Rektorn 1, 2 och 3). De synpunkter som inkom under samrådsskedet i etapp 2 berör föreliggande detaljplaneförslag och redovisas i samrådsredogörelsen. Planen har efter samråd delats i två mindre enskilda detaljplaneförslag, varav föreliggande Förslag till Detaljplan för del av Kv. REKTORN (Rektorn 3 samt del av Rektorn 2) utgör det ena. I etapp 3 avses sedan ett detaljplaneförslag att tas fram för resterande del av programområdet, fastigheterna Rektorn 1 och kvarvarande del av Rektorn 2. Bakgrunden till detta är ett behov av mer ingående studier av nya byggrätter längs Dalavägen som belyser bebyggelsens höjd i relation till målsättningen att möjliggöra ett rörligare stadsliv och en attraktivare stadsbild. Dessa faktorer kan i kombination med rimliga boendekostnader generera samhällelig nytta. Syftet med den nu aktuella planläggningen är att bredda områdets användning så att det kan innehålla såväl bostäder som verksamheter av olika slag. Hagfors kommun vill möjliggöra en utveckling och byggnation inom kvarteret Rektorn i enlighet med ovan nämnda planprogram. Planen upprättas med normalt planförfarande och har föregåtts av ett detaljplaneprogram. 2 SAMMANFATTNING Förändringar De huvudsakliga förändringar som genomförts i planförslaget efter samrådsskedet är följande: - Ny planområdesgräns. Planområdet omfattar Asplundshallen och Norra skolan med närmiljöer. Fastigheterna är Rektorn 3 (Norra skolan) och del av Rektorn 2 (Asplundshalen). Orsaken till att det ursprungliga planområdet delats upp är bl.a. externa önskemål om snabbare hantering i detaljplaneprocessen. För det föreliggande detaljplaneförslaget finns önskemål att befintliga lokaler snart kan fyllas med ändamålsenliga verksamheter. Hagfors kommun har ambitionsnivån att ta fram behovsstyrda, realistiskt inriktade och framtidsanpassade detaljplaner. För resterande planområde behöver genomförandefrågor avseende exploatering och stadsmiljö belysas utförligare, t ex vilka prisbilder som kan förväntas beroende på byggrätternas utformning. Bland annat bör bebyggelsens höjd ställas i relation till de målsättningar som finns att möjliggöra för ett rörligare stadsliv och en attraktivare stadsbild, faktorer som i kombination med rimliga boendekostnader kan generera samhällelig nytta. - Ny laglydelse i PBL. Hagfors kommun har gjort ställningstagandet att planen bör upprättas med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen PBL 2010:900 i dess lydelse från 2015-01-01. Den nu aktuella laglydelsen i PBL medför att en kommun i en detaljplan får bestämma vilka preciserade krav som behövs för att kraven på varsamhet ska följas vid ändringar som kräver lov- och anmälningsplikt. Innebörden är att ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar tillvara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. - Varsamhetsbestämmelse utökas och preciseras. Med anledning av den nya laglydelsen har tidigare skyddsbestämmelsen (q) ersatts med en utförligare och mer preciserande varsamhetsbestämmelse (k), författad med utgångspunkt i Värmlands museums bebyggelseinventering. Varsamhetsbestämmelsen har återkoppling till PBL kap 4 § 16 punkt 2. Till skillnad från skyddsbestämmelse (q) med rivnings- och förvanskningsförbud, har varsamhetsbestämmelse (k) ingen lagkoppling som kan utlösa ekonomisk ersättning om anspråk görs. Varsamhetsbestämmelsen syftar i första hand till att reglera vilka av Norra skolans definierade karaktärsdrag och byggnadsvärden som varsamhetsåtgärderna ska inriktas på vid lovprövning. Varsamhetsbestämmelsen anger vilka av Norra skolans utmärkande arkitektoniska karaktärsdrag och byggnadsdelar, material, ytskikt samt proportioner som ska behållas samt hur underhåll och ändringar får ske så att särdragen beaktas. Tillsammans och i kombination med övriga planbestämmelser reglerar varsamhetsbestämmelsen de egenskaper som är avgörande för 3 hur bebyggelsemiljöns karaktärsdrag ska behållas, hur byggnaderna ska beaktas samt hur byggnader får användas, bebyggas, underhållas och kompletteras. - Ny planbestämmelse om utseende. En ny egenskapsbestämmelse om utseende har införts för att reglera ny bebyggelses fasadmaterial. Dels med hänsyn till vilka fasadmaterial som redan förekommer i närmast omgivande stadsmiljö och dels vad som bedöms lämpligt i förhållande till befintliga kulturmiljövärden och omgivande bebyggelsemiljö. - Utnyttjandegrad ses över hela området. Bestämmelse om utnyttjandegrad har införts i zonen närmast Dalavägen. Inom hela planområdet gäller att byggnadsarean får uppgå till högst 33 procent av tomtarean. Begreppet byggnadsarea avser all bebyggelse som upptar mark, dvs. även olika bostadskomplement såsom förråd, garage och öppenarea typ carport. - Administrativ bestämmelse om huvudmannaskap borttaget. Administrativa bestämmelser om kommunalt huvudmannaskap (a) för allmän plats har tagits bort. Trafikverket är huvudman för genomfartsleden Dalavägen och tillhörande GC-stråk. Frågor om huvudmannaskap regleras i exploateringsavtal som bl.a. upprättas innan detaljplanen antas. - Gemensamhetsanläggning tryggas (marken får ej bebyggas). Den del av angöringsvägen som ligger inom planområdet och leder till bostadshus vid Mana säkerställs med planbestämmelse (g) att marken ska vara tillgänglig för att möjliggöra en gemensamhetsanläggning. Detsamma gäller Norra skolans angöringszon belägen inom planområdet. - Markreservat för underjordiska ledningar har setts över. En omkring tio meter bred zon längs Dalavägen är reserverad för allmännyttiga, underjordiska ledningar (u). Parallellt med planområdets södra gräns finns ett smalare område (u) reserverat för allmännyttiga, underjordiska ledningar. Slutsats Föreslagna planbestämmelser bedöms vara tillräckliga för att skydda de befintliga definierade bebyggelsevärden som är utmärkande för Norra skolan. Byggnaden är belägen inom Ditt Värmland, kulturmiljö 209 Hagfors, och omfattas av länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram vars avsikt bl. a är att ge värdefull bebyggelsemiljö inom området tillräckligt skydd i detaljplaner. Länsstyrelsens synpunkt i samrådsskedet angående kulturmiljö anses därmed vara tillgodosedd. Synpunkten har beaktats i förhållande till detaljplanens huvudsakliga syfte samt Hagfors kommuns intentioner och målsättningar för program- och planområdet. Föreslagna planbestämmelser bedöms ge tillräckligt skydd för att de definierade kulturvärdena ska behållas och beaktas i skälig utsträckning. Tillsammans och i kombination bidrar planbestämmelserna till att begränsa och möjliggöra var och hur förtätning och ändringar av befintliga byggnader får ske inom planområdet, Förslaget har tagits fram utifrån en bedömning av vad planområdet tål med hänsyn till kulturmiljö- 4 värden och bebyggelsekvaliteter. Utnyttjandegraden reglerar att högst en tredjedel av tomten får bebygggas. Därutöver finns prickmark som inte medger byggnation liksom planbestämmelserna u, g och n som anger att man inte får bygga på mark för underjordiska ledningar, vägmark eller vid Manas skogsbryn. Därutöver finns planbestämmelserna p och k som bidrar till att begränsa var och hur man får bygga. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Markens lämplighet Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 § ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Det aktuella området ligger strategiskt till för de tänkta användningarna och med närhet till fungerande infrastruktur. Planändringen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap. 1 § miljöbalken. Värdefulla områden Enligt 3 kap. 2-5 §§ miljöbalken ska stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska, enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Föreslagen planering tar inte i anspråk något sådant område som avses i 3 kap. 2-5 §§. Tillgången till grönområden är god i anslutning till tätorten. Däremot berörs ett område enligt 3 kap. 6 §. Planområdet utgör en del av kulturmiljön Hagfors så som den definierats i det regionala kulturmiljöprogrammet. Bedömningen görs dock att den föreslagna förändringen inte på något negativt sätt påverkar kulturmiljön. Att hitta en användning som långsiktigt tryggar bebyggelsens fortsatta existens bedöms vara värdefullt för kulturmiljön som helhet. Riksintressen Enligt miljöbalkens 3 kap. 5-8 §§ och 4 kap. kan områden av särskild betydelse i ett nationellt perspektiv klassas som riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan innebära påtaglig skada. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som hotar riksintressena. Den föreslagna planeringen berör inte direkt något sådant riksintresseområde. Planområdet ligger dock inom Klarälvens avrinningsområde som bl.a. avvattnas via Vänern. Klarälven som sådan är till delar nedströms Hagfors av riksintresse som vandringsled för laxfiskar och Vänern är bl.a. av riksintresse för yrkesfisket. 5 Ett plangenomförande bedöms dock inte påverka älvens vattenkvalitet eller riksintresset på något på annat sätt. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. Idag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för olika föreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen. utomhusluft Idag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller partiklar, kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. När det gäller utomhusluft brukar det, i miljöer likt denna, vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid. Av de faktorer som är lättast att påverka har biltrafikmängden störst betydelse. Det finns mätningar gjorda i gaturummet vid Dalavägen under vinterhalvåret 2009/2010. De indikatorer som mättes var partiklar, kvävedioxid, benso(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Samtliga mätvärden låg långt under MKN trots att de utfördes vintertid då föroreningshalterna är som störst. Ett plangenomförande möjliggör en viss utbyggnad och en annan användning än tidigare varför biltrafiken kan förväntas öka i någon omfattning jämfört med dagens situation. Sammantaget görs dock bedömningen att luftkvaliteten inte kommer att påverkas i märkbar grad och inte i den omfattningen att det skulle påverka möjligheten att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. fisk- och musselvatten Planområdet ligger inom Klarälvens avrinningsområde. Klarälven mynnar ut i Vänern. Såväl Klarälven som Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas. De klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, pH-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar. Spill- och dagvatten kommer dock här att omhändertas på ett betryggande sätt genom anslutning till de kommunala näten. Ett plangenomförande bedöms därför inte medföra någon ökad risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten ska komma att överskridas. omgivningsbuller Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de idag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare. Under alla omständigheter bedöms inte bullersituationen i området komma att förändras i märkbar grad vid ett plangenomförande. vattenförvaltning Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits. Planområdet berör Värmullen genom att dagvattennätet i Hagfors tätort har Värmullen som recipient. Värmullen är i VISS (VatteninformationsSystem Sverige) klassad med dålig ekologisk status. Bakgrunden är att 6 först på 1970-talet startades rening av utsläpp till sjön. Innan dess släpptes orenat avloppsvatten och processvatten från järnverket direkt ut i Värmullen. Inom planområdet bedöms takavvattning och parkeringsplatser kunna utgöra föroreningskällor vilket innebär att vattnet kan antas ha relativt låg föroreningshalt. Spillvatten kommer att anslutnas till de kommunala ledningsnäten och omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipient. För att Värmullen ska nå god ekologisk status måste sannolikt flödet genom sjön förbättras. Klarälvens vattenråd, Hagfors kommun och Uddeholm AB har tillsammans påbörjat ett arbete med åtgärdsplan för att uppnå god ekologisk status. Föroreningarnas källfördelning är ännu oklar men det är troligt att pågående dagvattensutsläpp spelar en mindre roll än tidigare utsläpp för Värmullens ekologiska status. Ett plangenomförande bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå god kemisk och ekologisk status i Värmullen i någon högre grad och inga planmässiga åtgärder har vidtagits. Från Geijersholm till Rådasjön sträcker sig en grundvattenförekomst som enligt VISS har otillfredsställande kemisk status. Som påverkanskällor anges dels en punktkälla i form av ett förorenat område och dels diffusa källor som utgörs av vägsaltning och urban markanvändning (som t ex Hagfors stad och Uddeholms samhälle). Enligt bedömningsunderlaget i VISS ska en riskutsatt grundvattenförekomst omfattas av åtgärdsprogram så att risken för otillfredsställande status elimineras. Planområdet bidrar till en urban markanvändning och är redan idag en del av den diffusa källan. Förändringen bedöms inte vara så stor att någon särskild påverkan på grundvattenförekomsten kan komma att genereras. PLANDATA Läge Planområdet är beläget längs Dalavägen i centrala Hagfors drygt 500 meter öster om torget och ungefär 350 meter norr om stadskärnan. Inom planområdet finns idag Asplundshallen med utvändiga anläggningar samt Norra skolan. Planområdet gränsar i väster till Dalavägen, i norr till Asplundskolan, i öster till en skogsbeklädd ås med ett par mindre bostadshus. I söder angränsar planområdet till öppen obebyggd tomtmark tillhörande fastigheten Rektorn 2, bestående av gräsmatta, angöringsväg samt ytterligare söderut parkeringsplats bl.a. till intilliggande förskoleverksamhet och folktandvård. Areal Planområdets areal är ca tre hektar. Markägoförhållanden Rektorn 3 är privatägd medan Rektorn 2 ägs av Hagfors kommun. 7 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer I översiktsplanen, som antogs av kommunfullmäktige den 26 februari 2002, hänvisas till Fördjupning av översiktsplan för Hagfors stad som antogs av kommunfullmäktige 24 februari 1998. I fördjupningen av översiktsplan ses det aktuella området som en del av det större området Gärdet/Älvstranden. Det anges som ett område för bostäder, handel, skolor och samhällsservice. Det finns inga övriga rekommendationer med direkt bäring på planområdet. Däremot finns mer allmänt formulerade målsättningar som exempelvis att skapa ett mera levande och innehållsrikt centrum och goda förutsättningar för handel, näringsverksamheter och industri. Den nu aktuella planeringen får mot bakgrund av detta sägas ha stöd i gällande översiktsplan. Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnanden m.m. detaljplaner Det aktuella området omfattas idag av del av detaljplan Förslag till ändring av stadsplanen för Hagfors, del av kv. Boken, Rektorn m.m. från 1979, (arkivbenämning 1783-z-188). Planens genomförandetid har gått ut. Gällande plan medger inte annan verksamhet än för allmänt ändamål. Beteckningen A allmänt ändamål innefattar enligt äldre lagstiftning all verksamhet med ett offentligt organ (stat, landsting, kommun, statskyrka) som huvudman. Planbestämmelsen är idag otidsenlig och ingår inte längre i Boverkets författningssamling. Därmed används den inte längre i moderna detaljplanesammanhang eftersom den inte är kopplad till plan- och bygglagen. kulturmiljöprogram för Värmland Länsstyrelsen har i sitt Kulturmiljöprogram för Värmland från 1989 uppmärksammat Hagfors tätort som en kulturhistoriskt värdefull miljö. Planområdet utgör en del av detta område. Hagfors är en av länets yngsta bruksorter med en drygt hundraårig historia kopplad till järnhanteringen. 1873 påbörjade Uddeholmsbolaget anläggande av ett nytt järnverk vid Hagforsen i Uvån. Kring järnverket växte successivt fram ett alltmer stadsliknande samhälle. Att hitta en användning som långsiktigt tryggar bebyggelsens fortsatta existens bedöms vara värdefullt för kulturmiljön som helhet. Program för planområdet Ett detaljplaneprogram för området från Asplundskolan och söderut längs Dalavägen var på samråd under sommaren 2011. Där visades intentionen att skapa ett slags centrumnära stråk på Dalavägens östra sida genom att tillåta blandad användning i befintliga byggnader och samtidigt ge möjlighet till komplettering med ny bebyggelse för bostäder och verksamheter. 8 En målsättning är att Hagfors kommun ska verka för att de befintliga byggnaderna kan få lämplig användning tämligen omgående. Genom att dela upp kvarvarande programområde kan lämpliga lösningar studeras mer ingående efter behov för att ta fram väl anpassade förslag. Därmed blir planberedskapen mer effektiv. I januari 2013 vann en ny detaljplan för den norra delen av programområdet, Asplundskolan, laga kraft. Nu föreliggande planförslag ligger i den norra delen inom programområdet och överensstämmer till sina huvuddrag med programmet. Behovsbedömning Detaljplanen bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 5 kap. 18 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljö- 9 balken eller 4 § i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/MKB. Det har inte heller bedömts föreligga behov av några särskilda undersökningar eller utredningar utöver det som redan finns framtaget. FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR Natur topografi På ett avstånd av 30-200 meter från Dalavägen stiger marken relativt brant mot öster. De mer plana delarna, längs Dalavägen, ligger på nivåer runt +164,0 meter (RH 2000) i södra delen och +167,0 meter i norra delen. I planen skyddas de brantare delarna i öster genom en särskild planbestämmelse om att topografin ska bevaras. Syftet är att behålla ett naturligt möte mellan de bebyggda delarna och naturmarken. vegetation Vegetationen inom planområdet utgörs till största delen av stora gräsytor. Ut mot Dalavägen i den södra delen av planområdet finns ett antal större lövträd. I norr, i anslutning till Norra Skolan och sporthallen, finns även några större tallar. Delar av den östra sidan utgör kanten av ett större skogsområde. Skogsbrynet ska till största delen sparas för att utgöra en naturlig gräns till skogsområdet. stadsbild Väster om Dalavägen ligger bostadskvarter med bebyggelse i en och en halv upp till tre våningar, samtliga med förhöjda källarplan och putsade fasader. Längs Dalavägens östra sida ligger ett stråk med mer storskaliga byggnader av officiell karaktär varvade med stora gräsytor. Ett tydligt element i stadsbilden är den skogsbeklädda ås som reser sig längs östra sidan av planområdet. I övrigt domineras stadsbilden i hög grad av Dalavägen. 10 På andra sidan Dalavägen i riktning västerut finns bostadsområdet Gärdet vilket är ett av Hagfors ursprungliga bostadsområden som anlades 1895-1906. Det består av fem bostadskvarter med äldre ursprunglig och enhetlig arbetarbebyggelse med gårdar/trädgårdar utformade med bruksortskaraktär. Kvarteren kom under 1950-talet att förtätas med högre och längre flerbostadshus i vilkas källarvåningar det här och där finns mindre verksamheter samt garage inrymda. Idag är några av 1950-talets flerbostadshus rivna och trädgårdarna utgörs av gräsmattor. De ursprungliga arbetarlängorna är enkelt och förtjänstfullt bevarade. Gärdets bostadsbebyggelse har relativt enhetliga fasader av puts inom den varma färgskalan med jordpigmenten gult, beige, brunt och rosa. Byggnadernas utformning är i princip av två olika slag. De har ungefär samma taklutning på 33 grader. De gamla arbetarlängorna har en våning med förhöjd källare och inredd vindsvåning. De ”förtätande” flerbostadshusen är högre, upp till cirka 15,2 meter vid garageinfarter, och uppförda med tre våningsplan, med förhöjt källarplan och vindsplan. Stråket öster om genomfarten Dalavägen är planerat som ett centrumnära stråk till stadskärnan och domineras av bebyggelsemiljöer med större solitära byggnader som allmänheten vanligtvis besöker och nyttjar. Stråket uppvisar släktskap med de planeringsidéer som Hagfors bruksort ursprungligen planlades efter. Här återfinns genomgående tydliga drag av bruksortskaraktär och egnahemsideal som även finns i bl.a. stadskärnan. Detta kan man se på de relativt stora och öppna tomterna (i förhållande till husstorlek) som ligger kant i kant och längs med Dalavägen. Däremot har bebyggelsemiljön i högre grad kommit att påverkas av de modernare stadsbyggnadsideal som växt fram, dels med funktionalismens genombrott och dels med den rationella modernismen under nittonhundratalets senare del. Hagfors uppvisar till sin grundforms funktion mer släktskap med en modernistisk bandstad än en äldre traditionellt uppbyggd rutnätsstad. Området öster om Dalavägen är uppbyggt lätt åtkomligt från den gemensamma primära transportvägen och har stora och lätt åtkomliga tomter. I vår tids planeringsfilosofi betonas däremot bl.a. hänsynstagande till störningar som kan uppkomma. Exempelvis medför genomfartstrafiken att antalet in- och utfarter mot Dalavägen bör begränsas för att en säkrare trafikmiljö ska erhållas liksom att bostadsbebyggelse inte får uppföras för nära genomfarten på grund av trafikbuller. 11 geotekniska förhållanden SWECO Infrastructure AB har gjort en översiktlig geoteknisk undersökning inom programområdet, daterad 2011-03-11. Fyra punkter längs planområdets östra sida har undersökts. De två översta decimetrarna utgörs av vegetationsskikt ovan lös till fast lagrad sedimentjord. Sedimentjorden utgörs i huvudsak av skiktad silt och finkorning sand. Inslag av grus och växtdelar har påträffats. Grundvatten har påträffats på mellan 1,7 och 2 meters djup. Bedömningen görs att lättare byggnader i upp till två våningar kan grundläggas ytligt. Slutligt val av grundläggningssätt kan behöva föregås av kompletterande geoteknisk undersökning. Kunskaperna bedöms tillräckliga för planskedet. I samband med bygglovsprövningar, när byggnadernas exakta lägen och markbelastningar är kända, kan krav komma att ställas på mer detaljerade grundundersökningar. markradon Det har, i samband med den geotekniska undersökningen även gjorts markradonundersökning. Den visar att marken är att klassas som s.k. normalradonmark. Byggnader inom normalriskområde ska utföras med radonskyddande konstruktion. Ett alternativ kan vara att vidta motsvarande åtgärder så att högsta tillåtna radonhalt inte överskrids i byggnaden. Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Statens Planverks rapport 59:1982. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger den som ska bygga. stabilitet Totalstabiliteten för marken bedöms, enligt den geotekniska undersökningen, vara tillfredsställande men inför eventuella, större lokala uppfyllnader eller djupa schakter under grundvattenytan ska kontroll ske av stabiliteten. förorenad mark Planområdet har sedan lång tid utgjort skoltomt och parkering eller liknande och innan dess troligtvis varit naturmark. Det finns inga indikationer på att det skulle ha bedrivits någon form av verksamhet inom området som kunnat medföra föroreningar av marken. I länsstyrelsens databas finns heller ingen markering av känd förorening inom området. höga vattenstånd Planområdet ligger betydligt högre än omgivande vattendrag, Uvån och Värmullen, så någon risk för översvämning bedöms inte föreligga. Verksamheter inom planområdet Norra Skolan har utvecklats till ett kulturhus och det finns även en sporthall i områdets norra del. I dessa byggnader pågår alltså verksamhet i full omfattning. Detaljplanen vill dels bekräfta redan i dag etablerad verksamhet men också öppna upp för en bredare markanvändning. Utvecklingen har stöd i gällande översiktsplanering där det talas om den mångfunktionella staden. En blandad, bred användning gör också att området får utvecklas och förändras över tid vilket är naturligt för de centrala delarna i en stad. 12 I sammanhanget passar användningen centrum bra in. Med centrum menas sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor. Där ingår butiker, service, gym, kontor, bio, bibliotek, teatrar, bank, kyrkor och andra typer av religiösa byggnader, föreningslokaler, samlingslokaler, restauranger, hotell med mera. Flertalet typer av sjukvård ingår inte i centrumändamål men hälsovård som exempelvis ungdomsmottagning och sjukgymnastik ingår. Inom större delen av planområdet finns bestämmelsen J 1 vilken omfattar småindustri, hantverk, ej störande verksamheter. Det kan röra sig om mindre verkstäder, lager och tekniska anläggningar. Området runt Asplundshallen har, förutom centrum och småindustri, även användningen kultur och fritid. Idrotts- och sportanläggningar av olika slag med tillhörande byggander ingår. Användningen omfattar även muséer, folkparker och liknande. Planförslaget medger för området Norra skolan med närmiljö etablering av bostäder, centrum, småindustri, hantverk, ej störande verksamheter. I området närmast Dalavägen har centrumändamålet begränsats till att inte innefatta hotell eftersom vägen är primär transportväg för farligt gods och med hänsyn till risken för störande trafikbuller, se vidare under rubriken Störningar/farligt gods respektive trafikbuller. Användningen av kvartersmarken ska kunna hänföras till de planbestämmelser som redovisas. Avgörande vid prövning är till vilken bestämmelse och beteckning som en verksamhets huvudsakliga karaktär och omfattning kan hänföras till och om verksamheten är lämplig inom planområdet. Generellt bör en verksamhet vars huvudsyfte har en karaktär och omfattning som kan hänföras till någon annan beteckning/ bestämmelse för markanvändning istället hänföras till denna. Exempelvis bör handel med omfattande behov av varutransporter och kundparkering som inte går att lösa tillfredsställande inom planområdet eller i närmiljön, istället förläggas till planlagda områden för H handel. Däremot kan lämpliga butiker och försäljning samt kontor accepteras. Inom området är det även värdefullt med möjlighet till bostäder, bland annat för att en blandning av verksamheter och bostäder ökar chansen för att människor rör sig i området under en större del av dygnet. Området närmast Dalavägen får inte bebyggas med bostäder eftersom vägen är primär transportväg för farligt gods samt med hänsyn till risken för störande trafikbuller, se vidare under rubriken Störningar/farligt gods respektive trafikbuller. Med bostadsändamål menas att boendet ska vara verksamhetens huvudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostadskomplement av olika slag såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder av olika slag såsom gruppbostäder och träningsbostäder även om boendet kräver ständig tillsyn av personal. Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse i sammanhanget. utom planområdet Planområdet ligger i ett stråk längs Dalavägens östra sida där verksamheter av offentlig karaktär och viss service legat. I anslutning till planområdets norra gräns ligger bl.a. Asplundsskolan med närmiljö. I anslutning söder ut ligger öppen tomtmark med angöringsvägar till Norra skolan, bostäder på Mana samt parkeringsplatser till förskolan och folktandvården. 13 Väster om planområdet, på andra sidan Dalavägen, ligger kvarter med flerbostadshus och Hagfors centrum. Bebyggelse inom planområdet Hagfors som samhälle är relativt nytt. Det började byggas under senare hälften av 1800-talet och hade en relativt enhetlig och typisk bruksbebyggelse ända fram till 1950-talet. År 1950 blev Hagfors stad och det innebar början på en mer omfattande förändring. Befolkningen växte och byggandet gick in i en högkonjunktur som höll i sig ända fram till 1970talet. De gamla arbetarbostäderna revs efterhand och ersattes av miljonprogrammets med rymligare och ljusare bostäder. Staden fick stadshus, höghus, varuhus och polishus. Norra Skolan Norra Skolans västra fasad Av de fyra större byggnader som idag finns inom planområdet är det framförallt Norra Skolan som utmärker sig. I den fördjupade översiktsplanen för Hagfors stad beskrivs skolan som ”en arkitektoniskt välkomponerad byggnad med en varm färgsättning av tegelfasader och gröna snickerier”. I den bebyggelseinventering som gjordes i kommunen 1978, utförd av Värmlands Museum, beskrivs skolbyggnaden så här: ” Kvarteret är långt och smalt och ligger mellan den starkt trafikerade Dalavägen och en björk- och barrskogsbevuxen ås. Kvarteret är antagligen inte färdigbyggt. I kvarteret finns inga bostadshus, utan det utgörs av olika institutioner; folktandvården, förskola och grundskola. Skolbyggnaden är välskött och ligger inbäddad i murgröna och har en spännande tegelarkitektur. Trevlig skolmiljö. Grundskolan var den gamla realskolan som nu kallas för nya Norra Skolan.” Planområdet omfattas av länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram Ditt Värmland, område 209 Hagfors. Kulturmiljöprogrammets avsikt är bl. a att se till att säkerställa kulturvärdena i bebyggelsemiljön genom detaljplanebestämmelser. Riksdagen har antagit ett antal miljökvalitetsmål, bl.a. målet God bebyggd miljö. Här finns följande delmål som berör kulturmiljön: 14 ”Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska senast 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning.” Motsvarande regionala miljömål, beslutat av länsstyrelsen, har samma formulering. Det var under en period av stark framtidstro som Norra Skolan byggdes. Den var för sin tid en modern folkskola, formad utifrån tidens ideal, som på bästa sätt skulle ta hand om stadens elever. Skolan har genom sin storlek och sitt läge en framträdande placering i bebyggelsemiljön längs Dalavägen och är därmed påtaglig och representativ för stadsbilden, en sorts ansikte utåt i den parad av offentliga byggnader som kantar genomfarten. Norra Skolan är en i raden av offentliga byggnader längs Dalavägens östra sida som startar vid Asplundsskolan och fortsätta till äldreboendet Lillåsen. Det är som en länk i denna bebyggelserad som det största stadsbildsmässiga värdet ligger. Även själva byggnaden som sådan har stora kvaliteter. Liksom för många offentliga byggnader är materialen gedigna och den arkitektoniska ambitionen stor. Just 1950-talets byggnader präglas ännu av det hantverksmässiga byggandet med en variation och omsorg i detaljutformningen till skillnad från det mer standardiserade och storskaliga byggandet som får sitt intåg med miljonprogrammet. Det bedöms orealistiskt, nu när bebyggelsen förlorat sin funktion som skola, att förutsätta att byggnaden helt kan bevaras i sitt ursprungliga skick. Förändringar kommer att behöva göras för att nya hyresgäster ska kunna flytta in, för att tillgängligheten ska klaras och behovet av att förnya de tekniska systemen. Det är genom att byggnaden fungerar och används som förutsättningar skapas för ett långsiktigt bevarande. Generellt sett är det alltid av stor vikt att byggnader i centrala lägen inte stor tomma utan att de snabbt kan fyllas med nya verksamheter som kan berika centrummiljön. Det är dock viktigt att dessa förändringar görs med omsorg och med samma arkitektoniska kvalitet som präglar byggnaden i övrigt. Norra Skolans östra och norra fasader De ställningstaganden som Hagfors kommun valt gällande hur kulturmiljöbebyggelsen Norra skolan ska tas tillvara är följande: 15 - Inom programområdet är det främst Norra skolan som identifierats ha ett kulturhistoriskt och miljömässigt värde. - Planområdets bebyggelsemiljö omfattas av länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram Ditt Värmland, vars avsikt bl.a. är att ge värdefull bebyggelsemiljö tillräckligt skydd i detaljplaner. - Norra skolans kulturmiljövärden och kvaliteter har definierats i Värmlands museums bebyggelseinventering från 1978, i vilken byggnadens utmärkande karaktärsdrag preciseras. - Byggnaden är inte utpekad av Värmlands museum som särskilt beaktansvärd varken i bebyggelseinventeringen eller omnämnd som sådan i det regionala kulturmiljöprogrammet. Ingen fråga är väckt om att byggnadsminnesförklara byggnaden, och Hagfors kommun har uppfattningen att det inte bedöms angeläget. Byggnaden finns inte upptagen på prioriteringslistor för utpekade eller särskilt beaktansvärda byggnader på regional nivå och omfattas inte av bidrag för kulturmiljövård. - Hagfors kommun gör med anledning av detta bedömningen att det inte är befogat att införa planbestämmelser med skydd mot förvanskning eller förbud mot rivning eftersom dessa skyddsbestämmelser i sin förlängning kan medföra krav på ekonomisk ersättning om anspråk ställs. Eftersom planens huvudsyfte är att ge möjligheter för utveckling inom planområdet i framtiden bör istället detaljplanen utformas med en mer tillåtande inställning till varsam ändring och modernisering av Norra skolan, vilket bättre överensstämmer med intentionerna i programmet och målsättningen med detaljplanen. - Med hänsyn till plan- och bygglagen görs en sammantagen bedömning att Norra Skolan bedöms ha ett visst kulturhistoriskt och miljömässigt värde. Därför är det befogat att införa utförliga och preciserande varsamhetsbestämmelser. Den aktuella laglydelsen i PBL medför att en kommun i en detaljplan får bestämma vilka preciserade krav som behövs för att kraven på varsamhet ska följas vid ändring av en byggnad. Innebörden är att ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar tillvara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. - Varsamhetsbestämmelsen författas med utgångspunkt i Värmlands museums bebyggelseinventering och anger vilka av Norra skolans utmärkande karaktärsdrag och arkitektoniska byggnadsdelar och proportioner samt material som ska behållas liksom hur underhåll och ändringar får ske för att särdragen ska beaktas. - I kombination med en planbestämmelse om utseende för ny bebyggelses fasader, bedöms planbestämmelserna sammantaget kunna ge ett tillräckligt skydd för att Norra skolans kulturhistoriska, miljömässiga och arkitektoniska värden ska kunna behållas och beaktas. - Vad gäller byggnadens framtida användningsmöjligheter bör detaljplanen ge möjligheter för att det i framtiden ska finnas goda förutsättningar för att vilja äga, förvalta och använda byggnaden. Därför bör hänsyn tas till sådana förutsättningar och krav som kan uppkomma med hänsyn till var tids ekonomiska realiteter, 16 lagar och användningskrav. Det ska vara möjligt att kunna använda lokalerna på ett för byggnaden ändamålsenligt sätt som är betryggande för framtiden. Bl.a. kan byggnaden behöva förses med åtgärder som sparar energi, förbättrar inomhusklimatet, tillgodoser tillgängligheten och gör användning och uthyrning möjlig, så länge förändringar utförs i enlighet med varsamhetsbestämmelserna. I varsamhetsbestämmelserna konstateras att byggnadens karaktäristiska tegelfasader med sina detaljer, naturstenssockeln samt att den indragna entrén mot väster ska behållas. Vidare anges att takbeläggningen ska vara tegelröda takpannor av tegel eller slät betong samt att fönstrens storlek, utformning och placering ska behållas samt att utvändigt underhåll och eventuella ändringar ska ske med ursprungliga material och metoder så att byggnadens särdrag beaktas. Varsamhetsbestämmelserna med tillhörande lagrums laglydelse syftar till att ändringar av byggnaden ska utföras varsamt med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och så att byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. Dessutom anges vilka material som får användas vid underhåll. I och med att Norra Skolan ges möjligheter till olika användningsändamål kan innehållet i byggnaden få en chans att utvecklas över tid med hänsyn till vad som är lämpligt för att byggnaden. Detta tillvägagångssätt bedöms långsiktigt trygga att byggnaden fortsättningsvis kan användas och tas tillvara på ett varsamt sätt vilket är positivt positiv för byggnaden, bebyggelsemiljön och för kulturmiljön som helhet. Asplundshallen Sporthallen Sporthallen utgörs av en traditionell hallbyggnad med synliga betongpelare i fasad uppförd på 1970-talet. 17 antal våningar Inom planområdet får byggnader uppföras i högst två våningar. Som våning räknas, enligt 1 kap. 4 § PBF (Plan- och byggförordningen), vind där bostadsrum eller arbetsrum kan inredas om den beräknade byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida. Källare räknas som våning om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. u-områden Inom planområdet finns markstråk som är reserverade för allmännyttiga, underjordiska ledningar. Dels en omkring tio meter bred zon längs Dalavägen och dels ett något smalare område i planområdets södra del. In- och utfarter Genomfartsvägen har restriktioner att antalet in- och utfarter från Dalavägen skall begränsas. Infartsväg och utfartsväg mellan Norra skolan och Dalavägen är idag åtskilda. Infart sker från Dalavägen, strax norr om förskolan, på den väg som leder förbi parkeringsplatsen och därefter korsar utfartsvägen från bostadshusen på Mana. Utfart från Norra skolan sker idag från angöringsvägen och ut på den utfartsväg som leder från bostadshusen på Mana till Dalavägen. Idag tar man sig till och från Norra skolan via angöringsvägar som sträcker sig över planområdet och in i angränsande planområde i söder. Detta medför att anslutningen mellan Norra skolan och Dalavägen på något sätt måste bevakas och tillgodoses. Anslutningsvägen till Norra skolan är tryggad genom servitut. Befintlig väg som leder till bostadshusen på Mana förses med en planbestämmelse (g) som anger att vägen/marken skall vara tillgänglig för möjligheten att anordna en gemensamhetsanläggning. En del av vägen ligger inom planområdet. Planbestämmelse (g) läggs även på Norra skolans angöring inom planområdet. utnyttjandegrad Utnyttjandegraden anges som en största tillåten byggnadsarea i procent av tomtarean. Med byggnadsarea menas den area byggnaderna upptar på marken och avser all bebyggelse, dvs. även olika bostadskomplement såsom förråd, garage och liknande. I byggnadsarea ingår även s.k. öppenarea som carport är ett exempel på. I planen anges att 33 procent av tomtarean får bebyggas. placering och utseende Inom större delen av planområdet ska byggnad placeras minst 4 meter från fastighetsgräns för att brandavstånd på 8 meter mellan husen ska klaras. Längs norra plangränsen klaras brandavståndet trots att byggnad får placeras så nära som 2 meter från plangränsen. I angränsande detaljplan för Asplundskolan finns nämligen en 6 meter bred zon som inte får bebyggas. I planen anges vidare för ny bebyggelse att den ska ha tegel-, puts-, träeller skivklädda fasader. Det är en anpassning till de material som redan finns inom området och som har hemhörighet i stadsmiljön. Samma bestämmelse finns i den anslutande detaljplanen i norr. utom planområdet På andra sidan Dalavägen ligger äldre arbetarbostäder i gul puts som på 1950-talet fick sällskap av flerbostadshus i tre våningar. 18 Arbetarbostäder vid Dalavägen tillgänglighet I östra delen råder höjdskillnader som kan göra det svårtillgängligt. Större delen av planområdet är dock plant och lätt att nå då det ligger centralt vid en större gata. Byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde samt tillhörande tomter ska vara utformade på sådant sätt att de kan användas av personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna gäller inte de arbetslokaler där det är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet för vilken lokalerna är avsedda. I den utsträckning som behövs med hänsyn till kravet på tillgänglighet ska byggnader vara försedda med hiss eller annan lyftanordning. Kravet att bostäder ska vara tillgängliga genom hiss gäller inte byggnader som har färre än tre våningsplan. Om sådana byggnader innehåller bostäder som inte nås från marken, ska de dock vara projekterade och utförda på sådant sätt att hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Service Samhällsservice och kommersiell service finns inom tätorten. Hagfors centrum i anslutning till södra delen av planområdet Avståndet från planområdet till Hagfors centrum är cirka 350 meter och till torget i Hagfors är ca 500 meter. Ett plangenomförande bedöms inte i nämnvärd grad påverka förutsättningarna för servicestrukturen. Skulle bostäder i någon större omfattning byggas och inflyttningen öka så 19 innebär det givetvis ett förbättrat befolkningsunderlag och därmed bättre förutsättningar för servicenäringen att utvecklas. Friytor rekreation I Hagfors är tillgången till rekreationsområden god. I öster gränsar programområdet till ett grönområde som leder vidare ut i de omgivande skogarna. Rekreationsområden med iordningställda motionsspår och liknande finns bl.a. vid f.d. skidstadion som ligger ca en kilometer norr om området. lek Det finns ett antal kommunala lekplatser inom tätorten. Den närmaste ligger vid förskolan. biltrafik Planområdet ligger vid Dalavägen/väg 246 vilken, enligt kommunens trafiknätsanalys, klassas som infart/genomfart. Trafikverket är väghållare för Dalavägen, inklusive gång och cykelbanan på dess östra sida inom planområdet. Skyltad hastighet på Dalavägen inom det aktuella avsnittet är 50 km/tim och vägen trafikeras med ca 5500 fordon per årsmedeldygn med ca 7 procent tung trafik. Siffrorna är från 2009 men bedöms vara aktuella även idag. Inom planområdet finns i dag ingen körbar förbindelse direkt ut på Dalavägen. Norra skolan har in- och utfart från en angöringsväg belägen söder om planområdet och som är dragen från Dalavägen till de två bostadshusen på Mana. Vidare fungerar Petter Fridmans väg, norr om planområdet, som en angöring till sporthallen och kommer även i fortsättningen vara det. Infarten till eventuellt ny byggnation samordnas med befintlig in- och utfart för Norra Skolan. I övrigt inom planområdet råder förbud att anordna körbar förbindelse ut mot Dalavägen. parkering Det stora parkeringsbehovet inom området är kopplat till evenemang i Asplundhallen. I anslutning till sporthallen med infart från Petter Fridmans väg finns idag stora parkeringsytor. Så länge sporthallen används för idrott och evenemang av olika slag är det rimligt att parkeringen finns kvar. Skulle annan verksamhet flytta in i sporthallen eller behov uppstå om att bygga på parkeringsytan behöver troligtvis en parkeringsutredning göras. Parkeringsbehovet totalt sett för området är svårt att beräkna och kommer troligtvis att skifta över tid. Utgångspunkten är att parkering ska lösas på egen fastighet. buss I direkt anslutning till planområdet finns busshållplats som trafikeras av bussar mot bl.a. Karlstad och Filipstad. Hagfors busstation ligger i anslutning till Storgatan ca 800 meter väster om planområdet. Planförslaget ger möjlighet till att både fler bostäder och verksamheter etableras i anslutning till kollektivtrafikstråk och hållplatser. gång- och cykeltrafik Längs Dalavägens östra sida sträcker sig en gång- och cykelväg med god koppling till det övergripande nätet, bl.a. centrumområdet. På mot- 20 satta sidan av Dalavägen finns en trottoar och väl utformade övergångsställen finns med jämna mellanrum längs Dalavägen. Störningar trafikbuller Grundläggande riktvärden för vägtrafikbuller finns angivna i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Följande vägledande riktvärden för god miljökvalitet vid nybyggnad av bostadsbebyggelse kan regleras i detaljplan: 30 dBA högsta ekvivalenta ljudnivå inomhus, 45 dBA maximal ljudnivå inomhus nattetid, 55 dBA högsta ekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad och uteplats), och 70 dBA maximal ljudnivå utomhus på uteplats. En trafikutredning innehållande bullerberäkningar gjordes i samband med detaljplaneläggning av Asplundskolan av Vectura, 2012-05-08. I trafikutredningen beräknas trafiken år 2030 vara 6140 fordon ÅDT och andelen tung trafik vara 9 procent. Slutsatsen som drogs av utredningen i planarbetet för Asplundskolan var att ekvivalent ljudnivå vid fasad på ett avstånd av 38 meter från Dalavägen kan förväntas bli 52-55 dBA. Att placera byggnader så långt från vägen innebär ett dåligt utnyttjande av marken och skulle vid en exploatering innebära stora ingrepp i sluttningen och naturområdet i öster. Bedömningen görs att avsteg enligt Boverkets allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen kan tillämpas, dvs. central delar av städer och större tätorter längs kollektivstråk. Planen är så utformad att ingen bostadsbebyggelse kan tillkomma närmare Dalavägens kant än 20 meter. På detta avstånd bedöms frifältsvärdet vid fasad understiga 60 dBA. Detta baseras på de bullerberäkningar som gjordes i trafikutredning för Asplundskolan. För att få detta bekräftat har applikationen Nordic Road Noise använts. Den är baserad på den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller utifrån Naturvårdsverkets rapport Vägtrafikbuller och har utvecklats på akustikavdelningen på Tyréns i Stockholm. I applikationen lägger man in trafikflöde och hastighet samt på vilket avstånd från vägen man vill få en bullerindikation. En förutsättning för avsteg enligt ovan är att minst hälften av bostadsrummen i varje bostad orienteras mot sida där den ekvivalenta ljudnivån understiger 50 dBA. Med bostadsrum menas alla rum där en låg ljudnivå eftersträvas. Här ingår rum för sömn och vilas och rum för daglig samvaro. Kök och kök med matplats räknas dock, i detta sammanhang, inte som bostadsrum. Vidare ska varje lägenhet ha tillgång till minst en uteplats i nära anslutning till bostaden där den ekvivalenta ljudnivån inte överstiger 55 dBA och den maximala ljudnivån inte överstiger 70 dBA. Möjligheterna att skapa en god boendemiljö bedöms som goda. Området är bullerutsatt bara från ett håll och ligger i direkt anslutning till friluftsområde. Om byggnader lokaliseras utefter vägen finns möjlighet att ordna tyst eller ljuddämpad sida med skyddade uteplatser i sydostligt läge. 21 Vidare bekräftar planen en befintlig förskoleverksamhet. Riktvärden som gäller för bostäder bör även gälla för skolor. Angivna värden för uteplats bör då gälla för skolgård. Bestämmelser om detta har förts in i planen. Inomhusvärdena för bostäder och skolor regleras i Boverkets byggregler (BBR) och behöver inte föras in som särskild bestämmelse i planen. verksamheter Även verksamheter av olika slag kan alstra ett visst buller. Det kan, förutom från transporter, förekomma ljud från själva verksamheten som sådan samt från fläktar och liknande. När det gäller verksamheter av denna typ brukar riktvärdena för externt industribuller tillämpas. Naturvårdsverkets riktlinjer SNV RR 1978:5 gällde fram till och med juni 2013 då de upphävdes. Fram tills nya riktlinjer formulerats gäller en övergångsvägledning som finns tillgänglig på naturvårdsverkets hemsida. Häri anges att den högsta ekvivalenta ljudnivån, orsakad av externt industribuller, för områden med bostäder inte får överstiga: 50 dBA dagtid (kl. 07-18), 45 dBA kvällstid (kl. 18-22), och 40 dBA nattetid (kl. 22-07). För momentana ljud nattetid (kl. 22-07) anges högsta ljudnivå 55 dBA. Planen möjliggör centrum- och småindustri-/hantverksverksamheter. Dessa verksamheter kan alstra störningar i form av buller i någon omfattning. I det aktuella fallet möjliggör planen även bostäder och skolverksamhet inom del av planområdet. Dessutom finns bostäder i direkt angränsande områden. Mot bakgrund av detta förhållande har i planen införts bestämmelser om att verksamheterna inte får vara störande för omgivningen samt att ov an nämnda riktlinjer för externt industribuller ska uppfyllas. farligt gods Planområdet ligger längs Dalavägen som är primär transportväg för farligt gods. Öresund Safety Advisers AB tog 2004 fram Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne. Skriften kan användas som stöd för att göra kvalitativa riskanalyser och bygger på att förändringar i risknivåer är intressantare än risknivåerna i sig. Därvid har måttsatta zoner och vägledningar för hur dessa zoner ska behandlas kunnat tas fram. I ett första steg har skriften använts som stöd för att göra en enkel, kvalitativ riskbedömning. Den visade att riskfrågor behövde studeras vidare för förskolan. Vectura berörde i trafikutredningen som gjordes i samband med planarbetet för Asplundskolan risk och säkerhet kopplat till Dalavägen. Enligt statistik från MSB är trafiken av farligt gods i den lägsta storleksklassen på aktuell sträcka. I trafikutredningen förväntas den tunga trafiken öka från 7 procent år 2009 (av ca 5500 fordon ÅDT) till 9 procent år 2030 (av 6140 fordon ÅDT). Mot bakgrund av detta görs här bedömningen att trafiken av farligt gods även för prognosåret 2030 kommer att vara i den lägsta storleksklassen. Föreslagna användningar avser inte specifikt utsatta personer (exempelvis vårdbehövande eller barn) eller många personer (>500). 22 Skyddsavståndet för bostäder överskrider i detaljplanen 20 meter. En annan kategori som kan innehålla sovande personer och många personer under dygnets alla timmar är hotell varför centrumändamålet närmast vägen har begränsats till att inte innefatta hotell. I detaljplanen har även zonen närmast Dalavägen undantagits för bostäder och centrumanvändningen har begränsats till att inte innehålla hotell. Användningsgränsen har anpassats till befintliga byggnader. Teknisk försörjning dricks- och spillvatten Befintliga byggnader inom planområdet är anslutna till de kommunala dricks- och spillvattennäten. Även ny bebyggelse kommer att kunna anslutas till de kommunala näten. dagvatten Från planområdet leds vatten från tak och hårdgjorda ytor via dagvattenbrunnas till det kommunala nätet som har Värmullen som recipient. Även tillkommande hårdgjord yta kommer att kunna anslutas till det kommunala dagvattennätet. Dagvatten kommer även till viss del in i planområdet från skogssluttningen i öster. De vatten som inte infiltreras i gräs- och grusytor inom planområdet hamnar på hårdgjord yta och leds bort i det kommunala dagvattennätet. Dagvatten från skogssluttningen kommer även i fortsättningen kunna infiltreras naturligt i områden längs planområdets östra gräns som inte får bebyggas och där naturligt skogsbryn ska sparas och topografin bevaras. Eventuellt överskott leds bort via det kommunala dagvattennätet. värme Bebyggelsen kommer att kunna anslutas till fjärrvärmenätet eller ges annan hållbar lösning. tele, data Det finns telenät inom planområdet. Skanova Access är nätägare. Fibernät är under utbyggnad. avfall Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Konsekvenser av planens genomförande Användingen allmänt ändamål A som idag råder inom större delen av planområdet är föråldrad i plansammanhang genom att den tar mer hänsyn till vem som driver verksamheter inom området än vad verksamheten består av. Planläggningen i sig tydliggör vilka typer av verksamheter som kan komma att etableras inom området. Genom planläggningen kan både bostäder och verksamheter etableras inom området. Blandingen av verksamheter innebär att kommunen når ännu ett steg längre i ambitionen att åstadkomma en blandfunktionell stad. Med hänsyn till målsättningen att hitta en användning som långsiktigt tryggar bebyggelsens fortsatta existens liksom ställningstagande att införa utförliga varsamhetsbestämmelser för Norra skolan, görs bedömningen att ett plangenomförande ger övervägande positiva konsekvenser. Så även för kulturmiljön som helhet, i och med att Norra Skolans 23 kvaliteter behålls samtidigt som innehållet i byggnaden ges möjligheter att utvecklas över tid. ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande enligt PBL 2010:900. Tidsplan planprocessen Beslut om samråd Samråd med berörda samt remiss till myndigheter och kommunala nämnder Beslut om granskning SBU mars -14 april -14 SBU 23 februari, KS 16 mars -15 Granskning 3 veckor start tidigast 7 april -15 Antagande SBU tidigast 26 maj, KF 22 juni - 15 Laga kraft tidigast 20 juli - 15 bebyggelse Bebyggelse kommer att kunna förändras, kompletteras eller uppföras när erforderliga planbeslut är fattade, bygglov erhållits och när byggherren finner det lämpligt eller vad som särskilt avtalas i exploateringsavtal eller liknande. Genomförandetid Genomförandetiden är satt till tio (10) år från den dag planen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - eventuell försäljning av erforderlig mark för plangenomförande, fastighetsbildning (lantmäteriet), förbindelsepunkter för VSD-ledningar, och bygglovsprövning. Köparen/byggherren ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: Avtal eventuellt förvärv av erforderlig mark för plangenomförande, bygglovsansökan och bygganmälan samt kontakter med myndigheter och andra, nybyggnadskarta, anslutningsledningar till kommunens ledningsnät, utsättning, och uppförande av bebyggelsen och iordningsställande av tomtmark. Exploateringsavtal eller motsvarande, som reglerar de närmare omständigheterna kring exploateringen, kommer att upprättas mellan kommunen och exploatören. 24 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Fastigheterna inom planområdet kan komma att styckas. Kommunen initierar och bekostar eventuella fastighetsbildningsåtgärder. Kostnadsregleringar kommer att göras i samband med markförsäljningen eller i exploateringsavtal. Ledningsrätt Rätten till underjordiska ledningar ska tryggas genom ledningsrätt. Servitut Inom planområdet finns en mindre del av den angöringsväg som leder mellan Dalavägen och fastigheten Hagfors 2:192. Rättigheten som tillfartsväg är tryggad genom servitut. Området som omfattas av servitutet får inte bebyggas. EKONOMISKA FRÅGOR Kostnader Kommunen har kostnader med planens genomföranden. Kostnaderna kan hänföras till mark och fastigheters förvärv och regleringar, iordningställande av anslutande allmän plats och gatumark, löpande drift, skötsel och underhåll samt direkta kostnader för upprättande av det aktuella detaljplaneförslaget och därtill kommande ytterligare kostnader i samband med planens genomförande. Intäkter Planavgifter får tas ut enligt till vid envar tid gällande plantaxa. Avgifter för bygglov och anmälan liksom anslutningar gäller enligt separata taxor. Exploateringsavtal Kommunen ska före antagandet av detaljplanen upprätta exploateringsavtal med exploatör av Rektorn 3. TEKNISKA FRÅGOR Gjorda utredningar Inga undersökningar eller utredningar har gjorts i samband med detaljplanearbetet för del av kv. Rektorn. Däremot har följande undersökningar från tidigare planläggning använts som underlag: Trafikutredning till detaljplan för Rektorn 2, Asplundskolan, Vectura, 2012-05-08 Ny detaljplan kv. Tornspiran och kv. Rektorn, geoteknisk undersökning avseende jordförhållanden och radon, Sweco Infrastructure AB i Karlstad, 2011-03-11, uppdragsnummer 233.5314. Geoteknik Kompletterande geoteknisk undersökning kan komma att krävas i samband med bygglovsprövningar av större och tyngre byggnader för att välja typ av grundläggning. Utsättning m.m. Nybyggnadskarta och utsättning kommer att krävas i samband med bygglovsprövning. Detta kan beställas hos kommunen. 25 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av planbeskrivningen har samhällsbyggnadschef Kenneth Eriksson, planeringsarkitekt Annika Ekblom och fastighetschef Louise Sjöholm från Hagfors kommun medverkat. ÖVRIGA MEDVERKANDE Från KLARA arkitektbyrå ab har även arkitekt Jan Erik Engström medverkat. 2015-02-13 Maria Örenfors Annika Ekblom planeringsarkitekt FPR/MSA planeringsarkitekt Detaljplan för del av kv Rektorn (Rektorn 3 samt del av Rektorn 2) SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2 HANDLINGAR x x x x x x x x x Program Samrådsredogörelse 1 Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse 2 Utlåtande (efter granskning) Ett detaljplaneförslag har upprättats med normalt planförfarande för del av kv Rektorn i Hagfors kommun. Planförslaget har varit föremål för samråd under tiden 24 april till och med 22 maj 2014. Samråd har skett med länsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten, övriga myndigheter, sakägare och andra som bedömts ha väsentligt intresse av förslaget. Detaljplanen omfattade vid samrådet fastigheterna Rektorn 1, 2 och 3. Efter samrådet har kommunen valt att dela planområdet och gå vidare med den norra delen, Rektorn 3 samt del av Rektorn 2, till granskningsskedet. Bakgrunden till detta är ett behov av mer ingående studier av nya byggrätter längs Dalavägen. Yttranden som kommit in under samrådsskedet och kommunens kommentarer till dessa framgår av bilaga 1. Inkomna synpunkter har resulterat i följande förändringar av planförslaget: - Hagfors kommun har gjort ställningstagandet att planen bör upprättas med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen 2010:900 i dess aktuella lydelse från 2015-01-01. - En mer utförlig och preciserande varsamhetsbestämmelse har författats med utgångspunkt i aktuell lagstiftning och Värmlands museums bebyggelseinventering och ersätter tidigare skyddsbestämmelse med förvansknings- och rivningsförbud. I kombination med ny planbestämmelse som reglerar utseende på ny bebyggelses fasader, bedöms bebyggelsemiljön inom planområdet ges tillräckligt skydd. De föreslagna bestämmelserna bedöms bättre överensstämma med Hagfors kommuns primära målsättningar för programområdets utveckling och huvudsakliga syfte med detaljplanen. - Användningsgräns för, bland annat, bostäder har ändrats så den följer befintliga byggnader istället för Dalavägens influensområde i enlighet med råd från länsstyrelsen. - byggrätt närmast Dalavägen har kompletterats med bestämmelse om högsta tillåtna byggnadsarea enligt råd från länsstyrelsen. BILAGA 1 SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA YTTRANDEN UNDER PLANSAMRÅDSSKEDET REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER --- REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Användningsgränserna anpassas till befintliga byggnader inom planområdet enligt önskemål. Bestämmelse om exploateringsgrad införs för zonen närmast Dalavägen. Beskrivningen av befintlig bebyggelse utvecklas. Hagfors kommun har gjort ställningstagandet att planen bör upprättas med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen 2010:900 i dess lydelse från 2015-01-01. Tidigare skyddsbestämmelse q utgår och ersätts med en utförligare och mer preciserad varsamhetsbestämmelse som författats utifrån Värmlands museums bebyggelseinventering med innebörden att ändringar ska utföras varsamt och med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag för att ta tillvara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Till skillnad från skyddsbestämmelse (q) med rivnings- och förvanskningsförbud, har varsamhetsbestämmelsen ingen lagkoppling som kan utlösa ekonomisk ersättning om anspråk görs. Byggnaden omfattas av länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram vars avsikt bl a är att ge värdefull bebyggelsemiljö tillräckligt skydd i detaljplan. Hagfors kommun bedömer med anledningen av lagtextändringen att varsamhetsbestämmelsen i kombination med ny planbestämmelse som reglerar utseende på ny bebyggelses fasader, ger bebyggelsemiljön inom planområdet tillräckligt skydd. Med anledning härav får länsstyrelsens synpunkt betraktas vara tillgodosedd. Ett syfte har varit att formulera planbestämmelser som lättare kan förstås och accepteras av de som berörs samt att utvecklig kan ske i enlighet med programmets intentioner och Hagfors kommuns målsättningar för planområdet. Föreliggande detaljplaneområde berör ej störningsskydd för ljudmiljö på skolgård. Frågan tas upp och löses i kommande detaljplanearbete för resterande del av programområdet. REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Förhållandena längs Dalavägens östra sida är jämförbara inom hela programområdet. Därför bedöms slutsatser dragna i anslutande detaljplan vara möjliga att använda sig av inom det aktuella detaljplaneområdet. REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Trafikverket har gjort en något konservativ och storskalig bedömning av de allmänna råden om var avsteg ska kunna tillämpas. Som exempel kallar SCB (Statistiska Centralbyrån) i sitt Statistiska meddelande MI 38 SM 1201, som handlar om tätorter och befolkningsstruktur, tätorter med fler än 2000 invånare för ”större orter”. Hagfors utgör centralort och administrativt säte i Hagfors kommun och nästan hälften av kommunens invånare är bosatta här. Planområdet ligger i direkt anslutning till ett länstrafikerat kollektivtrafikstråk och är en del av Hagfors centrala delar där betydande handel, service och utbildning finns. Detta stämmer väl överens med boverkets vägledande definition varför det är rimligt att tillämpa avsteg från riktvärden för trafikbuller. REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Plankartan ses över avseende u-områden för befintliga ledningar. In- och utfart till Rektorn 3 är tryggad via servitut som nu ligger utanför planområdesgränsen. Frågan behandlas i samband med planläggning av den södra delen av programområdet. Hagfors kommun gör ställningstagandet att inom planområdet införa planbestämmelse g, dels på den angöringsväg leder till bostadshus Hagfors 2:192 på Mana, och dels vid befintlig angöring tillhörande Norra skolan 3. Nämnda område för centrum, icke störande verksamheter och idrott har inte bedömts behöva bestämmelser om störningsskydd. Frågan beaktas i framtida bygglovsprövning. Synpunkter avseende gemensamhetsanläggning och elnätstation kommenteras i samband med planläggning av den södra delen av programområdet. Plankartan kompletteras med de eventuella koordinater som lantmäteriet levererar i samband med en uppdatering av grundkartan. 2015-02-13 Kenneth Eriksson samhällsbyggnadschef
© Copyright 2025