Utredningsuppdrag 15/04 - En handlingsplan för köfri vård

Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
-
1(1)
Datum
Referens
2015-03-27
Diarienummer 150054
Landstingsdirektörens stab
Planeringsenheten
Landstingsstyrelsen
Utredningsuppdrag 15/04 - En handlingsplan för köfri
vård, delrapport
Förslag till beslut
1. Landstingsstyrelsen godkänner delrapport över utredningsuppdrag 15/04
En handlingsplan för köfri vård.
Rapporten innebär att landstinget ska fastställa en ny målbild/definition
för köfri vård samt genomföra ett pilotprojekt med uppdrag att utveckla
arbetsmetodik för förändrat förhållnings- och arbetssätt i enlighet med
personcentrerad vård. En detaljerad handlingsplan på aktivitetsnivå kan
färdigställas först efter att pågående utredningar som berör köfri vård är
klara.
Bakgrund
Landstinget i Kalmar län är ett av de landsting/regioner som hade den allra
bästa tillgängligheten till vård 2014 med goda resultat både när det gäller
besök i specialiserad vård och primärvård. Målmedvetet och fokuserat
förbättringsarbete ligger bakom de goda resultaten. För att nå en köfri vård
2018 behöver detta goda arbete fortsätta och få stöd och utvecklas.
Det finns flera initiativ som kommer leda mot målet och flera av pågående
utredningar kommer resultera i åtgärdsförslag som kan bidra till målet.
Personcentrerad vård och patientprocessarbete i kombination med ny
innovativ teknik med tydligt individ- och patientperspektiv framstår som
stora utvecklingsområden som kommer ge genomslag på tillgängligheten. En
nyckel heter koordination och samverkan.
Målsättningen med köfri vård 2018 är ett utmanande mål som består av en
mycket komplex bild där många enskilda faktorer har en viktig påverkan,
men ingen enskild åtgärd går att särskilja som särskilt viktig. Det är många
faktorer/aktiviteter som tillsammans bidrar till målet.
En tydlig målbild och en samlad bild av pågående aktiviteter tillsammans
med utveckling av mätetal för att följa utveckling över tid, skapar
förutsättningar att uppnå köfri vård.
Christina Edward
Enhetschef, planeringsenheten
Webbplats
E-post
Organisationsnr
Landstinget i Kalmar län
Ltkalmar.se
[email protected]
232100-0073
Postadress
Besöksadress
Telefon
Bankgiro
Landstinget i Kalmar län
Box 601
391 26 Kalmar
Strömgatan 13
391 26 Kalmar
0480-810 00 vx
833-3007
Sida
1(16)
Datum
Referens
2015-03-31
150054
Planeringsenheten
Landstingsstyrelsen
Delrapport för uppdrag 15/04, En handlingsplan för köfri
vård 2018
Inledning
Denna delrapport är framtagen dels baserad på intervju med verksamhetsutvecklare och dels genom omvärldsbevakning. Till grund ligger strategiska styrande
dokument inom landstinget samt pågående utredningsuppdrag.
Rapporten avser att beskriva arbetet med att ta fram en handlingsplan för köfri
vård och presenterar olika initiativ som kan vara möjliga att genomföra för att
uppnå målet.
Köfri vård
Behovet av sjukvård beskrivs oftast som oändligt, samtidigt som de resurser som
kan läggas på sjukvård är begränsade. Tillgänglighet påverkas av behov och tillgängliga resurser och om skillnaden mellan dessa blir för stor upplevs tillgängligheten begränsad. Låg tillgänglighet är en av sjukvårdens största utmaningar och
tillgänglighetsproblematiken visar sig främst genom ojämlik vård och/eller vårdköer. Med bättre tillgänglighet får vi nöjdare patienter och vi undviker försämringar och komplikationer av sjukdom under väntetiden. Men att komma i kontakt
med vården i rätt tid är av begränsat värde om kvaliteten på vården inte är god.
Kvalitetsarbetet är därför mycket viktigt och innefattar dels följsamhet till evidens
och effektivisering av processer. God tillgänglighet frigör resurser till mer värdeskapande aktiviteter.
Patienter som vet att de får vård när de behöver upplever sig tryggare och genom
detta kan vårdbehovet minska och/eller gå att planera på ett bättre sätt. Med det
medicinska utfallet för den enskilde i centrum och med patienten som en partner i
vården kan hälso- och sjukvården utvecklas positivt.
Arbetet med att förbättra tillgängligheten är komplext och kräver att hänsyn tas till
flera av de faktorer som kan påverka tillgängligheten:

Utbudet av tjänster. Begränsningar i form av regionala skillnader, i ersättningssystem eller remisstvång kan påverka det utbud patienten kan nyttja.

Effektiviteten i vårdprocesserna

Vårdens kvalité. God vård möjliggör goda resultat och minimerar komplikationer
Webbplats
E-post
Organisationsnr
Landstinget i Kalmar län
Ltkalmar.se
[email protected]
232100-0073
Postadress
Besöksadress
Telefon
Bankgiro
Box 601
391 26 Kalmar
Strömgatan 13, Kalmar
0480-810 00 vx
833-3007
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
2(16)

Kostnaden för individen

Ekonomiska förutsättningar att bedriva hälso-och sjukvård

Information om vilka tjänster som finns tillgängliga för vilka patientgrupper, ex öppettider, e-hälsoutbud
2018 ska vården vara helt köfri vilket innebär att patienten ska känna sig trygg
med att veta vad som är nästa steg vid en behandling och vid tidbokning ska en tid
kunna erbjudas i samband med konsultation.
Ett sätt är att mäta om vården är köfri är att följa hur stor andel av patienterna som
får en tid inbokad, inom rimlig tid, i direkt anslutning till kontakt eller besök, eller
andelen patienter som själv kan boka besök via 1177.se utan tidigare kontakt. Mätetal behöver utarbetas för detta.
Att följa upp tillgängligheten är ett annat sätt att mäta om vården är köfri. Det
handlar om att följa aktuell måluppfyllelse för vårdgarantin, dvs. hur stor andel av
väntande patienter som har väntat garantitiden eller kortare tid under en aktuell
mätperiod. Landstinget i Kalmar län kommer även fortsättningsvis att följa tillgängligheten enligt nuvarande nationella mätning, oavsett koppling till statsbidrag.
Den nationella mätningen utvecklas och har resulterat i en kvalitetssäkrad modell
för uppföljning av återbesök. inom planerad specialiserad vård och ger möjlighet
att följa upp återbesök:
 För diagnosgrupper
 Inom standardiserade vårdförlopp
 Hos andra yrkeskategorier än läkare
 På enhetsnivå genom HSA-id
 Som ger underlag för produktions- och kapacitetsplanering
Ytterligare ett sätt att följa tillgängligheten är genom uppföljning av vårdöverrenskommelser och vårdplaner. I takt med utveckling och implementering av dessa
bör mätetal definieras och rutiner för uppföljning säkras.
Vårdanalys skriver i sin rapport1 att det saknas nödvändig information på flera
viktiga områden; om prestationer och kvalitet i primärvården (inklusive privata
vårdgivare) och om bemanningen hos vårdgivarna i hälso- och sjukvården. Men
också om väntetider på individnivå och om vilka patienter som väljer att gå till en
annan vårdgivare eller landsting för att få vård inom vårdgarantins tidsgränser.
Vårdgarantin har bidragit till att korta väntetiderna vilket är mycket positivt. Vårdanalys rapport1 visar på områden för förbättring. Vårdanalys har fått i uppdrag
av regeringen att följa upp utvecklingen av väntetider och i vilken utsträckning
vårdgarantin uppnås. Uppdraget slutredovisas i juni 2015.
1
Låt den rätte komma in, Vårdanalys, http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-filer/2014/2014-3-L%C3%A5t%20den%20r%C3%A4tte%20komma%20in.pdf)
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
3(16)
Sammanfattning
Landstinget i Kalmar län är ett av de landsting/regioner som har den allra bästa
tillgängligheten till vård. 2014 redovisades goda resultat både när det gäller besök
i specialiserad vård och primärvård. Målmedvetet och fokuserat förbättringsarbete
ligger bakom de goda resultaten. För att nå en köfri vård 2018 behöver detta goda
arbete fortsätta och få stöd och utvecklas.
Det finns flera initiativ som kommer leda mot målet och flera av pågående utredningar kommer resultera i åtgärdsförslag som kan bidra till målet. Personcentrerad vård och patientprocessarbete i kombination med ny innovativ teknik med
tydligt individ- och patientperspektiv framstår som stora utvecklingsområden som
kommer ge genomslag på tillgängligheten. En nyckel heter koordination och samverkan.
Målsättningen med köfri vård 2018 är ett utmanande mål som består av en
mycket komplex bild där många enskilda faktorer har en viktig påverkan, men
ingen enskild åtgärd går att särskilja som särskilt viktig. Det är många faktorer/aktiviteter som tillsammans bidrar till målet.
En tydlig målbild och en samlad bild av pågående aktiviteter tillsammans med utveckling av mätetal för att följa utveckling över tid, skapar förutsättningar att
uppnå köfri vård.
I denna delrapport har vi valt att belysa ett axplock av dessa aktiviteter. Avslutningsvis i rapporten finns ett första utkast till en konkret handlingsplan. Handlingsplanen har inte färdigställts med hänsyn till pågående utredningar och rekommendationen är att invänta dessa innan beslut om handlingsplan tas.
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
4(16)
Individ- och patientperspektiv
Vården ur patienternas perspektiv – Jämförelser mellan Sverige och
10 andra länder
Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) sammanfattar i en rapport2 de svenska
och internationella resultaten från International Health Policy Survey 2014, en studie om hur patienter i olika länder upplever kontakterna med vården. Rapporten
har tagits fram på uppdrag av regeringen.
Vårdanalys har tidigare pekat på att en central svaghet i svensk hälso- och sjukvård är att den inte är tillräckligt patientcentrerad. Denna rapport bekräftar den bilden. Jämfört med andra länder i undersökningen utmärker sig Sverige genom att
presentera svaga resultat på en rad områden som beskriver patientens erfarenheter
av sina kontakter med vården.
Totalt har drygt 7 200 svenskar deltagit i undersökningen och resultaten jämförs
med tio andra länder: Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya
Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA. Dessutom jämförs årets resultat med de svenska resultaten i 2010 och 2013 års undersökningar.
Svensk sjukvård har stor förbättringspotential jämfört med de andra länderna i
undersökningen. På flertalet områden har Sverige sämre resultat än de länder som
ingått i undersökningen. Jämförelsen visar att Sverige har stora möjligheter att utveckla hälso- och sjukvården genom att göra den mer patientcentrerad.
 Vården är sämre på att ge information som gör det möjligt för patienten att ta
välgrundade beslut om sin vård och hälsa.
 Vården har inte lyckats skapa bättre förutsättningar för patienten att ta en mer
aktiv roll i mötet med vården.
 Vården kan bli bättre på att stödja patienten att själv kunna följa och hantera
sin sjukdom.
 Fortsatta brister ses i koordineringen av vården, men samordningen av information har till viss del stärkts.
 Sverige är bland de bättre på att erbjuda stöd till personer med kronisk sjukdom mellan läkarbesöken.
 Vårdens engagemang i livsstilsfrågor har fortsatt förbättringspotential.
 Närstående i Sverige är minst lika engagerade i omsorgsrollen som närstående i andra länder.
 Tillgängligheten till specialistvården har försämrats.
2
Vården ur patienternas perspektiv, Vårdanalys, http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-filer/2014/2014-11-V%c3%a5rden%20ur%20patienternas%20perspektiv.pdf
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
5(16)
Vårdanalys förhoppning är att rapporten kan fungera som underlag för fördjupade
analyser med syftet att hitta förklaringar bakom de svenska resultaten och identifiera framgångsfaktorer i andra länder. Det kan i sin tur leda till rekommendationer
om hur svensk hälso- och sjukvård kan utvecklas.
Nationella jämförelser
I de nationella undersökningar som genomförs årligen i Sverige, som Vårdbarometern, Nationell Patientenkät och Öppna Jämförelser, framstår Landstinget i
Kalmar län ligga väl framme vad gäller förtroende och tillgänglighet. Men inom
vissa områden bör sannolikt inte målsättningen vara att uppnå samma resultat
som de bäst presterade landstingen – utan snarare de bäst presterande länderna.
De medicinska resultaten i Sverige är bra inom flera områden men det är viktigt
att ständigt uppdatera bilden av Sveriges resultat jämfört med andra länder. Om så
inte sker är det allt för lätt att slå sig till ro med tron att vi håller världsklass eftersom resultaten i landet förbättras. För att nå målet om medicinska resultat i
världsklass måste vi även ha kontroll på utvecklingen i vår omvärld. Det är därför
viktigt att ta nästa steg och utveckla arbetet till att tydligare inkludera internationella jämförelser vad gäller de svenska behandlingsresultaten.
Personcentrerad vård
Med personcentrerad vård kan resurserna användas mer effektivt, eftersom det
visat sig att vårdtidens längd på sjukhus blir kortare, patienter känner sig tryggare och medicinska komplikationer minskar.
Personcentrerad vård syftar till att planera och genomföra vård och behandling utifrån den enskilde patientens perspektiv. Personcentrerad vård utgår ifrån patientens upplevelse av situationen, samt individens förutsättningar, resurser och hinder. Patienten blir därmed en partner i vården.
Personcentrerad vård är ett partnerskap mellan patienter/anhörigvårdare och professionella inom vård, omsorg och rehabilitering. Baserat på patientens berättelse
och övriga undersökningar skrivs en hälsoplan, som innehåller mål och strategier
för genomförande och kort- och långsiktig uppföljning.
Personcentrerad vård har tre nyckelbegrepp: partnerskap, patientberättelse och
dokumentation.
Den mest centrala delen i personcentrerad vård är partnerskapet då det handlar
om en ömsesidig respekt för varandras kunskap; å ena sidan patientens kunskap
om hur det är att leva med sjukdomen, å andra sidan vårdpersonalens kunskap om
sjukdomen i sig, vård, behandling och/eller rehabilitering på en generell nivå.
Förutsättningen för personcentrerad vård är patientberättelsen, alltså patientens
egen berättelse om sitt tillstånd. Utifrån den och övriga undersökningar planeras
vården gemensamt, och en överenskommelse skrivs ner i form av en hälsoplan.
Den tredje komponenten i personcentrerad vård är dokumentation av patientberättelsen och hälsoplanen i patientens journal.
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
6(16)
Nationell satsning
Staten och Sveriges kommuner och landsting avser att teckna en överenskommelse gällande tillgänglighet, kontinuitet och samordning för en mer personcentrerad vård. Målet är att under 2015 och 2016 utveckla det nationella stödet för insatser som bidrar till överenskommelsens övergripande mål.
 Stöd för utvecklad uppföljning av tillgänglighet till hälso- och sjukvården
sett ur ett bredare perspektiv med utgångspunkt från ett mer patientcentrerat synsätt och som kan följa patientens väg.

Samordning och stöd för att utveckla effektiva flöden och åtgärder för att
förbättra samverkan mellan kommuner och landsting, såväl genom nationella gemensamma projekt som lokalt stöd.

Att utveckla en modell för strukturerad vårddokumentation som avser
vårdförlopp där den specialiserade vården, primärvården och kommunal
vård och omsorg ska samverka, med syfte att öka patientsäkerheten genom att ge de olika aktörerna tillgång till nödvändig och rätt information.
Forskningscentrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet
GPCC (Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet), är Europas
enda forskningscentrum för personcentrerad vård vid långvariga sjukdomstillstånd. De har utvärderat effekterna av personcentrerad vård, både inom ortopedisk
och internmedicinsk verksamhet. Förutom kostnadsbesparingar, har positiva effekter från ett patientperspektiv visats då vården anpassas till varje enskild person
och individens egna resurser tas tillvara på ett helt nytt sätt. Med personcentrerad
vård kan samhällets resurser användas mer effektivt, eftersom det visat sig att
vårdtidens längd på sjukhus blir kortare, patienter känner sig tryggare och medicinska komplikationer minskar.
Personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Sörmland har som mål att bli Sveriges friskaste län 2025 och för att nå målet har
åtta utvecklingsområden identifierats, varav personcentrerad vård är ett av dessa
områden.
Under 2013-2014 har ett pilotprojekt genomförts och slutrapporterats till landstingsstyrelsen i februari 2015. Utifrån pilotprojektet har en arbetsmetodik för
personcentrerad vård tagits fram. Arbetsmetodiken ska nu genomföras stegvis och
den omfattar sex områden.






Utveckla en personcentrerad organisation, som tydligt utgår från en gemensam värdegrund för personcentrerad vård
Stärk möjligheten till delaktighet både för patient och personal
Främja innovation för patientmedverkan genom att nyttja metoden tjänstedesign
Utarbeta strategi för patient och brukarmedverkan
Utveckla styrning och ledning för personcentrerad vård
Utforma tydliga mål och mått för personcentrerad vård
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
7(16)
Personcentrerad vård i hela vårdkedjan i Jönköpings län
Esther nätverk är ett samarbete mellan kommunerna, primär- och slutenvården på
Höglandet. Tillsammans arbetar de för att göra Esthers dag så bra som möjligt. I
nätverket finns seniorer och Esthercoacher som ett naturligt stöd i utvecklingsarbetet.
"Esther" är en symbolisk patient med komplexa vårdbehov som kräver integrerad
vård och samordning mellan sjukhus, primärvård, hemvård och omsorg.
För att få till personcentrerad vård används en enkel återkommande fråga: ”Vad är
bäst för Esther?” Visionen är att Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt
leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk.
Personcentrerad vård i Region Östergötland
På uppdrag av Regionförbundet Östsam har en kommission för folkhälsa (Östgötakommissionen) arbetat under 2013–2014. Uppdraget formulerades utifrån den
Folkhälsopolitiska policyn för Östergötland 2011–2014. I slutrapporten3 rekommenderas bland annat att regionen ska arbeta för att ändra förhållnings- och arbetssätt så att patienten/brukaren ses som och blir en medproducent av sin hälsa
och omsorg.
Ordet medproducent innebär att brukaren/ patienten är aktiv och delaktig i sin omsorg och vård och kan påverka dess innehåll och process. Detta innefattar att bli
sedd, lyssnad på, och en reell delaktighet utifrån sina mål, det man kallar terapeutisk allians. Patientcentrerad vård, personcentrerad vård, terapeutisk allians och
hälsofrämjande förhållningssätt är närliggande begrepp som alla innehåller denna
grundkärna. Den ojämlika vården kan oftast hänföras till en bristande maktbalans
där den som har svagare egna resurser har ett särskilt behov av detta förhållningsoch arbetssätt.
Patient- och närståendemedverkan i Landstinget i Kalmar län
En strategi för medborgare- patient- och närståendemedverkan är antagen i vårt
landsting, där målet är ökad medverkan från patienter, närstående och medborgare
i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Strategin omfattar fyra perspektiv för
medverkan; i patientens egen vårdsituation, i utveckling av hälso- och sjukvården,
i ledning och styrning av hälso- och sjukvården samt medborgarens inflytande
över utvecklingen av hälso- och sjukvården.
I ett av uppdragen i landstingsplanen är målet ökad medverkan från patienter, närstående och medborgare i syfte att utveckla hälso- och sjukvården utifrån patientens och närståendes perspektiv med fokus på kvalitet som ökar värdet för patienten. Det kommer att ske inom ramen för uppdrag 15/02 - En handlingsplan utifrån
strategin för medborgare-, patient- och närståendemedverkan.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Kunskapen om befolkningens hälsa inom respektive landsting och kommun ska
tillämpas i styrning och ledning för att kunna anpassa vården till befolkningens
3
Östgötakommissionens slutrapport: http://www.regionostergotland.se/PageFiles/10023/Folkha%CC%88lsorapport%20m%20omslag.pdf
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
8(16)
behov av vård. Preventiva insatser förebygger framtida sjuklighet och minskar
vårdbehov.
Med hälsofrämjande hälso- och sjukvård avser vi att stärka hälsoperspektivet i
verksamheterna. Att arbeta hälsofrämjande inom hälso- och sjukvården innebär
att ha ett vidgat synsätt på vilka kunskaper och arbetssätt som är mest effektiva
för bästa möjliga hälsa i befolkningen.
Hälsofrämjande insatser syftar till att stärka kvinnors och mäns fysiska, psykiska
och sociala välbefinnande genom att öka möjligheten till delaktighet och tilltron
till den egna förmågan. I vården ska patienter och anhöriga uppleva ett positivt
och hälsofrämjande bemötande.
Om fler länsinvånare ändrar sitt beteende och förändrar sina levnadsvanor i positiv riktning kommer hälsoläget att förbättras för de enskilda individerna och därmed även hälsan i befolkningen. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal stödjer och inspirerar människor till att ta ansvar för sin hälsa.
Landstingen och kommunerna kan främja hälsan i befolkningen på ett effektivt
sätt genom riktade insatser till specifika grupper med en försämrad hälsoutveckling och genom generella insatser till hela befolkningen. En hälsoorienterad verksamhet styr mot hälsoresultat och innefattar såväl evidensbaserad medicinsk behandling av sjukdom som att utveckla insatser för att förebygga sjukdom och
stärka patienternas självupplevda hälsa.
Vårdöverenskommelse
Genom kunskap om vad som ska ske och när, genom hela vårdkedjan ökar tryggheten och patienten står inte i kö och väntar på nästa beslut.
För att stärka patientinflytandet och patientens ställning pågår införande av individuella vårdplaner och vårdöverenskommelser i cancervården. Vårdöverenskommelse upprättas för att skapa en tydlighet kring vårdgivarens åtagande och patienternas rättigheter i samband med vården.
Piloten för vårdöverenskommelse inom Landstinget i Kalmar län är genomförd
och avslutad inom hematologin vid samtliga tre sjukhus. Införandet av vårdöverenskommelse i kombination med kontaktsjuksköterska samt vårdplan för cancerpatienter kommer att ske i början av 2015. Från och med 2015 påbörjas funktionen kontaktsjuksköterska vid samtliga enheter till alla patienter med nyupptäckt
cancer.
Med utgångspunkt från befintlig vårdöverenskommelse för cancerpatienter, kommer en kartläggning att göras över vad en vårdöverenskommelse för andra diagnosområden kan innehålla och hur den kan utformas. Det kommer att ske inom ramen för uppdrag 15/09 - En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelse.
Min vårdplan
Syftar till att stärka patientens ställning och bidrar till köfri vård genom att patienten får medverka i planeringen och får en samlad bild av hela sin vårdprocess.
I överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL,
om insatser i enlighet med cancerstrategin skulle SKL under 2012 utforma exempel på individuella vårdplaner som kan användas för patienter inom cancervården.
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
9(16)
SKL skulle också verka för att användning av vårdplaner implementeras nationellt.
Individuell vårdplan syftar till att skapa begriplighet och transparens i en komplex
vårdprocess. Planen ska göra det lättare att tillgodose patientens och de närståendes behov av att kunna påverka delar av processen och göra egna aktiva val. En
individuell vårdplan kan bidra till att patienter och närstående blir delaktiga, får
individuellt anpassad information och kan medverka i planeringen med aktiva val
under patientens väg genom vården.
Individuell vårdplan ska öka tryggheten genom att patienten får kunskap om sin
process, tydligt angivna kontaktpersoner och kontaktvägar samt en planering av
fortsatt utredning eller behandling. En individuell vårdplan stärker därmed patientens och de närståendes ställning och bidrar till målen om en säker och jämlik
cancervård.
I de preliminära nationella riktlinjerna för vård vid astma och KOL påtalas vikten
av en skriftlig behandlingsplan med motiveringen att det ger stor patientnytta. På
sikt kan förväntas att flera nationella riktlinjer för andra diagnoser kommer att innehålla rekommendationer om skriftliga behandlingsplaner.
Samordnade vårdplaner i primärvården
Inom Landstinget i Kalmar län arbetar primärvården med teamarbete för patienter
som söker vård ofta. Teamarbetet skapar möjligheter för god planering med hjälp
av tydliga samordnade vårdplaner. Det innebär att patienterna får rätt handläggning med rätt insats på rätt nivå och rätt tid, vilket förbättrar den totala tillgängligheten. Arbetssättet kallas lite olika, exempelvis Trygghetsteam, Miniteam, Planeringsteam.
E-hälsa
Om patienter och hälso- och sjukvården exempelvis använder tekniska hjälpmedel och kommunikationsteknik kan patientens hälsa kontrolleras på ett kontinuerligt sätt, men utan onödiga besök (till nytta för både patienten och hälso- och
sjukvården). Då blir hälso- och sjukvården mer tillgänglig, samtidigt som resurserna används mer effektivt.
Boka tid via webblösning
Webbtidbok på 1177.se innebär att patienten själv kan boka, om- och avboka tider
till vården när som helst på dygnet, samt få en samlad bild över sin vårdkontakter.
Detta bidrar till ett ökat värde för patienten genom möjligheten att få påverka sin
tid till vården och på så vis enklare kunna planera sin vardag. Patienten slipper
väntan i telefonkö och kan utföra sina ärenden utan personlig kontakt.
För vården innebär det att antal uteblivna besök minskar, samt att tiden i telefon
för att av- och omboka minimeras. En viktig framgångsfaktor för att webbtidbok
ska fungera optimalt är vårdens arbete med verksamhetsplanering och schemaläggning, samt uppföljning.
Många landsting i Sverige erbjuder nu möjligheten att boka tider via 1177.se och
planering för att utöka tjänsten pågår. I Region Örebro län har man mycket goda
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
10(16)
erfarenheter av att erbjuda om- och avbokning och vidgar nu tjänsten till att omfatta även möjlighet att boka nybesök.
Region Östergötland breddinför webbtidbok under 2015-2016. Erfarenheter från
dessa regioners arbete visar att såväl patienter som medarbetare är nöjda med
funktionen och hittills är upplevelserna att det är driftsäkert och enkelt att hantera.
Inom Landstinget i Kalmar län har pilot genomförts vid Kvarnholmens hälsocentral och Kvinnokliniken, Länssjukhuset. Pilot vid Kvinnokliniken fortsätter april
ut, medan Kvarnholmens pilot är avslutad och en utvärdering har gjorts. Utvärderingen, som ännu inte är fastställd, visar att webbtidbokning är omtyckt av både
verksamhet och patient/invånare. Baserat på utvärderingen föreslås ett breddinförande inom primärvården. Vårdtjänster som införs kan skilja mellan olika verksamheter, men ett visst standardutbud föreslås.
Inom Folktandvården pågår försök, sedan november 2014, på kliniken i Hultsfred
och Mönsterås. Nybesök kan bara bokas hos tandhygienist medan av- och ombokning kan göras hos både tandläkare och tandhygienist. Hittills har c:a 15 patienter
nyttjat den här möjligheten i Hultsfred och något färre i Mönsterås. Klinikerna
hoppas dock på att det ska bli fler med tiden, eftersom de tycker att det fungerar
väl när det används. Utvärdering ska göras hösten 2015 eller eventuellt något senare.
Internetbaserad behandling
Med internetbaserade stöd- och behandlingsprogram kan individen få stöd och behandling oberoende av tid och plats. Vården blir mer jämlik, då samma program
används oberoende av behandlare och är ett bra komplement till traditionell behandling. Landstinget i Kalmar län har beslutat att metoden för internetstödd
KBT, Kognitiv beteendeterapi, i programmen ångest och depression ska implementeras och kunna erbjudas patienter i länet.
Ett av uppdragen i landstinsplanen är att utarbeta en handlingsplan för att ansluta
till den nationella behandlingsplattformen och en införandeplan för de behandlingsprogram som kommer att vara tillgängliga. Målet att erbjuda större möjlighet
för patienter att få stöd och behandling via internet på ett säkert och flexibelt sätt.
Det kommer att ske inom ramen för uppdrag 15/01 - En införandeplan för internetbaserad vård inom ramen för den nationella Behandlingsplattformen.
Patientens möjlighet att följa sin remiss
Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan
vårdgivare både inom eller utanför det egna landstinget/regionen. Elektronisk remiss ger förutsättningar att följa och följa upp remissflöden för både vårdgivare
och patient.
I Landstinget i Kalmar län kommer en ny remissmodul att ersätta den remissmodul som finns i Cosmic idag och den blir tillgänglig vid uppgradering av Cosmic.
När den är på plats kommer det att vara möjligt att införa även digital e-remiss
som kan skickas utanför landstinget, vilket sannolikt kommer att införas via samarbetsprojekt i regionen. Efter det blir det möjligt att skicka remisser mellan landstingen inom regionen. Tidpunkt för när patienter kommer att kunna följa sin remiss är inte fastställd. På sikt kommer patienten kunna följa sin remiss via e-tjänsten Journalen, men inte direkt när tjänsten lanseras.
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
11(16)
Vård på distans
Distansvård ska användas som verktyg för att flytta vården närmare patienten:
från sjukhuset till hälsocentralen och från sjukhuset/hälsocentralen till egenvård.
Vård på distans i Västerbottens läns landsting
Västerbottens läns landsting ligger i framkant inom området telemedicin och vård
på distans. Målet är att skapa en tillgänglig och jämlik vård för länets invånare
oavsett var patienterna bor.
De stora avstånden i Västerbotten har varit en viktig drivkraft i utvecklingen av
lösningar och arbetssätt för en mer effektiv och jämlik vård. Genom att använda
modern teknik kombinerad med förändrade vårdprocesser kan vården komma närmare patienten och specialistkompetens kan tillgängliggöras oberoende av var patienten finns. Fram till idag har ett 40-tal tillämpningar och arbetssätt införts i
olika verksamheter.
Videokonferensteknik är en viktig byggsten som används bland annat för diagnostik, konsultation, behandling och ronder. Även andra tekniska lösningar används för att möjliggöra vård på distans, till exempel användning av ultraljudsrobot för hjärtundersökning eller elektroniskt stetoskop för överföring av hjärt- och
lungljud på distans.
Digital vårdcentral
I Stockholm har en digital vårdcentral nyligen öppnat, Sveriges första webbvårdcentral.
De tänkta patienterna, som kan komma från hela Sverige, legitimerar sig med
bank-ID och har sedan ett videobesök med en läkare. Betalning, tidsbokning, recept och konsultremisser går även de över nätet.
Webbvårdcentral är ett bra komplement till befintliga vårdcentraler och lämpar sig
särskilt väl för vissa patientgrupper och vårdbesök, ex kortare återbesök eller konsultationer. Fördelarna för patienten är att de slipper resa till och från mottagningen och minskar på så sätt tiden som åtgår till sjukvårdsbesök. För vissa patienter kan det även kännas tryggare att ha kontakt med vården i en van hemmiljö
via video.
Geografisk tillgänglighet i Kalmar län
Ett av uppdragen i landstinsplanen är att skapa en införandeplan för vilka digitala/virtuella tjänster som kommer att skapa vårdtillgänglighet. Målet är att erbjuda större möjlighet för patienter att få stöd och behandling via internet på ett
säkert och flexibelt sätt. Det kommer att ske inom ramen för uppdrag 15/06 - En
plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till god geografisk tillgänglighet
nära invånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns.
Diagnosspecifika interaktiva program ”appar”
Appar har fått en allt större betydelse för sjukvården och efter surfplattornas och
de smarta mobilernas genombrott växer antalet medicinska appar lavinartat. För
de ledande operativsystemen, iOS och Android, finns numera tusentals olika appar som vänder sig till läkare och annan personal i vården. I samma takt utvecklas
även appar för patienter, och nästa stora kliv blir att följa utvecklingen av appar
som möjliggör kommunikation mellan vården och patienten. I Sverige har bland
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
12(16)
annat en app testats där människor som är oroliga för sina födelsemärken fått
skicka in bilder för bedömning.
Appar i kombination med mobiltelefonernas teknik gör att patient och vårdpesonal kan nyttja telefonerna inom flera områden. Med sensorer som kopplas till
mobiltelefonen kan patienten ta blodprov, urinprov, blodtryck, EKG och EEG och
redan nu kan iPhone omvandlas till ett intelligent stetoskop genom att installera
en app. Ett urval av appar finns beskrivna här: http://www.imedicalapps.com/
Effektiva processer
Förståelse, kunskap och insikter om patientens processer behövs för att öka patienttillfredsställelsen i vården. Resultatet kommer att leda till ökade servicenivåer,
bättre tillgänglighet, förbättrad kontinuitet och ökad trygghet utifrån patientens
behov.
I processarbete förekommer flera begrepp, två av dem är patientprocess och vårdprocess. Med en patientprocess avses alla de aktiviteter/åtgärder som tillsammans
så långt som möjligt tillgodoser det behov patienten har när han/hon söker kontakt
med hälso- och sjukvården. Patientprocessen innefattar alla aktiviteter som leder
till att diagnosen ställs eller utesluts, behandling av sjukdom liksom rehabilitering
och, i de fall det är aktuellt, den palliativa vården. En preventiv/monitorerande del
kan vara första aktiviteten i patientprocessen, t.ex. screening för att tidigt diagnostisera en sjukdom eller förstadium till denna.
Vårdprocess är den del av en vårdkedja som pågår inom en organisatorisk enhet.
Vad som menas med en organisatorisk enhet kan variera. Det kan vara allt ifrån
en mottagning/vårdavdelning till klinik, sjukhus eller t.o.m. landsting/region. Exempel på det som i regel uppfattas som vårdprocesser är: akutprocess, diagnostikprocess, operationsprocess, strålbehandlingsprocess, rehabiliteringsprocess, etc.
Dessa utgör i sig delar av en patientprocess, men är oftast utformade efter producentens vilja att skapa ett för denne så idealiskt flöde som möjligt. Detta till skillnad från patientprocessen som utgår ifrån den enskilda patientens/patientgruppens
behov sett som en helhet.
Patientprocessen startar i hemmet och ägs av medborgaren initialt. Individer med
samma sjukdom och samma symtom kan vara varit olika bra på att strukturera
den information som krävs i den fortlöpande processen för att möjliggöra att sjukvårdspersonalen kan göra en jämlik bedömning av sina patienter. I arbetet med
att effektivisera processer är detta ett viktigt steg och en aktivitet som kräver samordning med eHälsa.
Åtta av tio beslut i sjukvården grundar sig på någon typ av diagnostisk undersökning. Röntgen och laboratoriediagnostik är områden av strategiskt avgörande betydelse för att sjukvårdens resurser ska kunna användas så effektivt som möjligt.
En snabb och säker diagnostik har betydelse för hela vårdprocessen, både när det
gäller tidsförlopp, vårdens kvalitet och utfallet för patienten.
Öka tillgängligheten för akuta besök
Inom Landstinget i Kalmar län är ökad tillgänglighet för akuta besök i primärvården ett mål. De patienter som vid telefonkontakt bedöms vara i behov av ett besök
på hälsocentralen tas alltid först emot av en sjuksköterska. Sjuksköterskan handlägger besöket själv och om det då visar sig att patienten är i behov av att träffa
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
13(16)
läkare, bokas patienten vidare till ett läkarbesök. Eftersom sjuksköterskan kan
handlägga många besök med sin kompetens sparas läkartider till de som behöver
dessa bäst. Arbetssättet kallas lite olika, exempelvis Akutteam, Bedömningsteam,
Bedömningssjuksköterska, Servicesjuksköterska.
På länets akutmottagningar används systemet med triage för att kunna sortera
patienterna till olika vårdnivåer. Triage innebär det första steget i omhändertagandet av skadade och sjuka i situationer när inte alla patienter kan tas omhand omedelbart, utan en prioritering måste göras samtidigt som patientsäkerheten måste
tillgodoses. Det ger vägledning var på akuten patienten bör omhändertas, hur
snabbt patienten bör träffa en läkare och vilken övervakningsnivå som krävs.
Prioriterade processer
Inom Landstinget i Kalmar län pågår ett förbättringsarbete med särskilt fokus på
diagnosområden som drabbar många patienter. De områden som är i fokus för
förbättringsarbetet är hjärtsjukdom, stroke, diabetes, cancer, neuropsykiatri samt
de mest sjuka äldre. Resultaten i Öppna jämförelser har legat till grund för urvalet
av de sex områdena. Ytterligare ett område, Astma KOL är en prioriterad process,
beroende på resultatet av den GAP-analys som genomförts utifrån de preliminära
Nationella Riktlinjerna. Målet är att förbättra de medicinska resultaten och
minska ledtiderna genom att etablera ett arbetssätt som utgår från patientens behov, ett så kallat processorienterat arbetssätt. Processarbetet ska utifrån patientens
behov skapa effektivare flöden, öka vårdkvalitet, patientsäkerhet, kostnadseffektivitet och bidra till att göra vården mer jämlik och jämställd.
Värdebaserad hälso- och sjukvård
Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter som möjligt med en så låg resursåtgång
som möjligt. Metodiken bygger på ett koncept som har utvecklats av Michael
Porter och Elizabeth Teisberg. Konceptet, value-based health care (värdebaserad
vård), fokuserar på hur vården organiseras, utförs och ersätts i relation till uppnådda resultat vad gäller patienternas hälsa och upplevelser av vården i syfte till
att skapa ökat värde. Det nya med värdebaserad vård är att försöka se till värdet
för patienten, inte bara som en del av vårdförloppet utan att se till resultatet över
en längre tid. Det innebär att erbjudandet till patienten är en fungerande höftled
till skillnad från dagens situation där erbjudandet är en höftledsoperation. Värdet
beräknas sedan fram baserat på resultatet i förhållande till kostnad. Arbetet bygger på ett kontinuerligt förbättringsarbete och är en strategi bland andra som kan
bidra till en mer effektiv och jämlik vård.
Kunskapsstyrning – värdebaserad vård
I Landstinget i Kalmar län görs arbetet med värdebaserad vård inom ramen för
Kunskapsstyrning. Ett uppdrag som pågår under våren 2015 är att ta fram en generisk modell som går att återanvända på olika processer. Syftet med modellen är
att kunna visualisera på olika nivåer så att det täcker både de behov som finns på
ledningsnivå och de behov som finns ute på enheterna. Det ska gå att få fram
”Data för förbättring” och ”data för uppföljning” på ett enkelt sätt. Samma utdata
ska kunna presenteras både för verksamhet och ledning, men i olika bilder. Uppdraget kommer ske utifrån processen för hjärtsjukvård.
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
14(16)
Resurs- och kapacitetsplanering
Produktionsplanering har använts inom industrin i många år och har på senare år
visat på mycket goda resultat även inom hälso- och sjukvården. Här används även
benämningen resurs- och kapacitetsplanering som i stort avser samma arbetssätt.
Metoden kan delas in i tre steg. Det första steget är volymspaning för att uppskatta
hur stor produktionen behöver vara för att tillgodose behovet.
Här ges svar på hur mycket som behöver göras för att patienterna ska få en god
och effektiv vårdprocess. Oftast görs beräkningarna utifrån antalet inkomna remisser och väntelistor. När vårdbehovet är kartlagt görs steg nummer två som kallas för kapacitetsplanering som handlar om hur mycket som kan göras baserat på
resurser som exempelvis personal och lokaler. I det tredje och sista steget planeras verksamheten i detalj dag för dag.
Utvärderingar efter genomförd produktionsplanering visar på att köer kortats och
att produktionen ökat. Vinster ses även i arbetsmiljön, där medarbetare upplever
minskad stress och tydligare planering av arbete.
Vårdadministrativa processer
Projektet ”Rätt vårdadministration på rätt nivå”, inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, hade syftet att belysa de vårdadministrativa processer som utförs,
identifiera utvecklingsmöjligheter och presentera förslag till nya processer/åtgärder. Målet var att frigöra vårdpersonalens administrativa tid till att vårda patienter.
Resultatet visade att det finns olika rutiner inom en klinik, Cosmic används inte
fullt ut och på olika sätt, samt att det är mycket administrativa arbetsuppgifter för
sjuksköterskor på vårdavdelning. Läkarschemat, med en månads framförhållning,
visade sig vara en ”flaskhals” på flera ställ i flödeskartläggningarna.
Utvecklingsmöjligheter identifierades och tillsammans med processkartläggningarna kunde projektet presentera förslag till nya vårdadministrativa aktiviteter. Förslagen handlar exempelvis om nya arbetssätt i Cosmic, att effektivisera processen
kring läkarnas schemaläggning och se över de vårdadministrativa arbetsuppgifterna så att rätt vårdadministration hamnar på rätt nivå.
När det gäller att belysa vårdadministrationen inom övriga verksamheter i landstinget, så ligger ansvaret hos respektive förvaltningsledning. Arbetssätt och modell finns nu dokumenterad och arbetet bör inledas omgående.
Standardiserat vårdförlopp
Som en del av det som görs inom cancersjukvården i Landstinget i Kalmar län har
ett arbete med standardiserade vårdförlopp påbörjats. Cancervården i Sverige har
för långa väntetider och för stora regionala skillnader i både ledtider och kvalitet.
Socialdepartementet och Regionalt cancercentrum i samverkan har därför påbörjat en nationell satsning som kommer sträcka sig 2015-2018. Det syftar till att tidigare identifiera misstänkt cancer och korta ledtider för både utredning, diagnos
och behandling. Under hösten 2014 har fem standardiserade vårdförlopp tagits
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
15(16)
fram, som ska införas under 2015. Minst tio ytterligare standardiserade vårdförlopp ska tas fram under 2015 för införande under 2016.
Utkast till tänkbara aktiviteter i en handlingsplan för köfri
vård 2018:
o Arbeta för att ändra förhållnings- och arbetssätt så att planering och genomförande av vård och behandling utgår från den enskilde patientens perspektiv.
Vården grundas på ett partnerskap mellan patient/anhörigvårdare och professionella inom vården. Genomför ett pilotprojekt med uppdrag att utveckla arbetsmetodik för förändrat förhållnings- och arbetssätt i enlighet med personcentrerad vård.
o
o
Dela upp uppföljningen av vårdgarantin till att omfatta hela vårdkedjan. Detta
för att göra den mer lättförståelig ur patientperspektiv och minska risken för
att patienter som väntar på exempelvis undersökningar och röntgen får vänta
längre på grund av att det första besöket och/eller den första behandlingen
prioriteras. Identifiera mått för att följa upp att:
o patienten känner sig trygg med att veta vad som är nästa steg
o patienten fått en tid inbokad i direkt anslutning till kontakt eller besök
eller genom att patienten kunnat boka besök via 1177.se
o vårdöverenskommelser/vårdplaner nyttjas
Kontinuitet och koordinering i vården bör tydliggöras. Mandat och verktyg
till den som har ansvaret för den enskilde patienten, oavsett om ansvaret ligger på primärvården eller i andra delar av hälso- och sjukvården är nödvändigt.
o
Följa och utveckla styr- och uppföljningssystemens utformning så att de bidrar till ständigt förbättringsarbete och ökat värde för patienten och inte hindrar kontinuitet och koordinering.
o
Stimulera till innovationer för ökad tillgänglighet och delaktighet exempelvis
genom att stödja/initiera användandet av tekniska hjälpmedel och kommunikationsteknik
o
Utveckla arbetet med patient processer
- utveckla arbetsmetodiken för kapacitetsplanering
- fortsatt arbete med vårdadministrativa processer
- genomför arbetet med standardiserade vårdförlopp för alla cancerdiagnoser
och dra lärdom av arbetet för arbete inom andra diagnosområden.
o
Utveckla arbetssätt för att kunna erbjuda patienterna en tid inbokad, inom
rimlig tid, i direkt anslutning till kontakt eller besök, samt ge patienter möjlighet att själv boka besök via 1177.
o
Genomförande av vårdkontrakt/vårdöverenskommelse/vårdplan.
o
Främja hälsan i befolkningen.
Tidplan för angränsande utredningar
Uppdrag 15/02 – En handlingsplan utifrån strategin för medborgare-, patient- och
närståendemedverkan, rapporteras på Landstingsstyrelsen den 9 juni 2015
Landstinget i Kalmar län
Datum
Referens
Sida
2015-03-31
150054
16(16)
Uppdrag 15/09 – En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverrenskommelser, rapporteras på Landstingsstyrelsen 16 september 2015.
Uppdrag 15/01 – En införandeplan för internetbaserad vård inom ramen för den
nationella behandlingsplattformen, rapporteras på Landstingsstyrelsen 16 september 2015.
Birgitta Alfredsson
Anette Aronsson
Utredare
Utredare