En studie om pedagogers erfarenheter och
Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Lärande och samhälle Barn unga samhälle Examensarbete i fördjupningsämnet specialpedagogik 15 högskolepoäng En studie om pedagogers erfarenheter och perspektiv kring en inkluderande verksamhet A study of teachers' experiences and perspectives on inclusive preschools Sofie Lindberg Suzan Sabbar Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Kalle Jonasson Slutseminarium: 04-06-2015 Handledare: Thom Axelsson 1 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Förord Först och främst så vill vi tacka de pedagoger som valt att vara delaktiga och ställt upp i vår studie samt den hjälp som de har gett oss. Det har underlättat att alla har varit så samarbetsvilliga så att vi har kunnat åstadkomma detta arbete. Alla pedagoger har välkomnat oss med öppna armar och med en positiv inställning samt tagit sig tiden att sätta sig ner med oss för att ge oss det material som vi behövde för vår studie. Tack till våra familjer och vänner som har ställt upp och läst vårt arbete och gett oss nya infallsvinklar så att vi inte skulle köra fast. Inledning, syfte och bakgrund skrevs tillsammans för att få en sammanhängande text. Därefter delades litteratur upp mellan oss för att utnyttja tiden effektivt för att sedan skriva den teoretiska/tidigare forskningsdelen tillsammans. Vi lyssnade och transkriberade hälften av materialet var för sig för att sedan kunna analysera materialet utifrån de teoretiska begreppen. Vi delade upp så att Sofie skrev resultatdiskussionen medan Suzan skrev metoddiskussionen. 2 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Abstract Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete är att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsättningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie är att ta reda på vad normalitet innebär för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna på förskolan har ett tankesätt där de försöker och vill få in det dagliga arbetet med inkludering i verksamheten. De är positiva till att alla barn har rätt att vara delaktiga och det finns en positiv syn på barnen, oavsett behov eller förutsättningar. Nyckelord: Förhållningssätt, inkludering, normalitet, förskola, förskola för alla. 3 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Innehållsförteckning 1. Inledning.........................................................................................................................................5 1.1 Syfte och frågeställningar ..........................................................................................................5 1.2 Bakgrund ..................................................................................................................................6 1.2.3 Barnkonventionen ..............................................................................................................6 1.2.4 Salamancadeklarationen .....................................................................................................7 2. Tidigare forskning ...........................................................................................................................9 2.1 En förskola för alla ....................................................................................................................9 2.2 Inkludering som begrepp ...........................................................................................................9 2.3 Barngruppen – inkluderas eller exkluderas .............................................................................. 10 2.4 Normalitet som begrepp .......................................................................................................... 11 2.6 Pedagogernas förhållningssätt ................................................................................................. 13 3. Metod ........................................................................................................................................... 16 3.1 Urval ....................................................................................................................................... 16 3.2 Val av metod ........................................................................................................................... 16 3.3 Tillvägagångssätt .................................................................................................................... 17 3.4 Intervjuer som metod............................................................................................................... 18 3.5 Hur skapades intervjufrågorna ................................................................................................. 18 3.6 Etik ......................................................................................................................................... 19 4. Resultat ......................................................................................................................................... 20 4.1 Begreppet inkludering ............................................................................................................. 20 4.2 Att arbeta inkluderande ........................................................................................................... 20 4.4 Att anpassa verksamheten........................................................................................................ 22 4.5 Bemötandet av ett avvikande beteende .................................................................................... 24 4.6 Avvikande barn ....................................................................................................................... 25 4.7 Analys..................................................................................................................................... 26 5. Diskussion .................................................................................................................................... 30 5.1 Resultatdiskussion ................................................................................................................... 30 5.1.2 Rekommendationer .............................................................................................................. 33 5.2 Metoddiskussion ..................................................................................................................... 33 5.3 Fortsatt forskning .................................................................................................................... 34 Referenslista ..................................................................................................................................... 36 Bilaga 1 ............................................................................................................................................ 38 Bilaga 2 ............................................................................................................................................ 39 4 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar 1. Inledning I förskolan kan barns olikheter och olika förutsättningar göra att det skapas konflikter i verksamheten, trots att det ska vara en förskola för alla så är det ett svårt arbete för pedagogerna att uppnå. För att då uppnå detta och lyckas få en förskola för alla så måste pedagogerna ha ett medvetet förhållningssätt för att inkludera alla barn i verksamheten. Att anpassa verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten är viktigt för att få en inkluderande och lärorik miljö på förskolan.Detta är något som betonas i läroplanen: ”Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt” (Lpfö, 2010 s.5). I förskolan ska alla barn vara med i verksamheten enligt styrdokumenten och det krävs även mycket från pedagogerna för att skapa en inkluderande verksamhet. Pedagogerna ska följa läroplanens punkt, där alla barn ska inkluderas i verksamheten oavsett förutsättningar. En pedagog bör vara lyhörd, medveten och flexibel i sitt arbete med inkludering och även ha ett demokratiskt förhållningssätt mot barnen för att inkludera dem i vardagens verksamhet. Enligt Lutz (2013) så krävs det att pedagogerna måste jobba generellt och inte inrikta sig på individerna för att få en förskola för alla. Även Lutz (2013) påpekar att det aldrig är barnen som ska ändras eller anpassas, utan att det är verksamheten som ska formas efter barnens olika behov och förutsättningar. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka, uppmärksamma och ta del av hur pedagogerna arbetar med för att få en förskola för alla. Samt se hur pedagogerna förhåller sig till läroplanens mål och riktlinjer gällande inkludering, där alla barn oavsett förutsättningar och behov ska vara inkluderade. De frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur kan verksamheten anpassas efter barnen så att det blir en förskola för alla? Hur arbetar pedagogerna praktiskt på förskolan för att uppnå läroplanens mål och för att inkludera barn med olika behov? 5 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar På vilka sätt bemöter pedagogerna barn med olika behov? 1.2 Bakgrund Pedagogernas tankesätt är intressant i denna studie för att kunna se hur en förskollärare förhåller sig till läroplanens mål och riktlinjer. Hur arbetar de för att uppnå politikernas mål i styrdokumenten? Förskolan har ett ansvar att ge barnen de stöd dem behöver och det stöd de har rätt till. Barn med olika förutsättningar och behov har ökat med tiden, speciellt mellan 1991-1994, men däremot har folkets förtroende för skolan och dess förmåga att ge barnen stöd i verksamheten minskat enligt Skolverket (1998). På 1990-talet kom begreppet inclusion från England till de svenska förskolorna, där det översattes till det svenska ordet inkludering. Inkludering är idag ett stort begrepp inom förskolan, som också gör att specialpedagogiken går hand i hand med den vanliga pedagogiken. Detta gör att det skapas en så bra, lärorik och meningsfull vardag som möjligt för barnen (Förskoletidningen nummer 3, 2014). Skolverket lyfter fram ett antal faktorer till varför barn med behov av särskilt stöd har ökat de senaste åren: ”En anledning till att andelen barn i behov av särskilt stöd ökat kan vara att förutsättningarna för en generellt god kvalitet har försämrats, främst i form av större barngrupper och färre personal. En annan möjlig förklaring är att uppväxtvillkoren förändrats till det sämre för vissa barn och att stödbehovet därför ökat. Ytterligare en förklaring kan vara att förskolans läroplan ställer högre krav på barns individuella utveckling och lärande jämfört med tidigare och att enskilda barns utveckling också observeras och kartläggs i ökad omfattning.” (Skolverket, 2004, s. 172). 1.2.3 Barnkonventionen FN:s Barnkonvention handlar om att alla barn är lika värda och att alla barn ska ha lika mänskliga rättigheter. Alla länder som har skrivit under och är med i FN ska följa riktlinjerna för barnens bästa. I Barnkonventionen finns ett par artiklar som kan relateras till denna studie, nedan kommer de att citeras (Barnkonventionen). 6 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar § Artikel 2: Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. § Artikel 23: Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Artiklarna beskriver att oavsett var du kommer ifrån, vad du tror på, vilket språk du talar eller vilka behov och förutsättningar du har så ska alla barn ha lika rättigheter och är lika mycket värda. Det innebär att inget barn får diskrimineras. Även barn med särskilda behov har rätt till ett fulländat och respektabelt liv där de får vara delaktiga i samhället. Barnen har rätt till att få de stöd dem behöver och som dem har rätt till. 1.2.4Salamancadeklarationen De nordiska länderna Sverige, Danmark och Norge har skrivit under på Salamancadeklarationen. Salamancadeklarationen (2006) är en form av dokument som flera olika länder var med och skapade vid en konferens. I dokumentet skapades punkter som ville uppnås av alla länder som skrivit under på deklarationen. Skillnaden mellan en deklaration och en konvention är att en deklaration är riktlinjer som kan följas medan en konvention är lag på att den ska följas. Salamancadeklarationen påpekar att verksamheten ska skapas efter barnen så att deras behov och olikheter tas tillvara och skapar möjligheter. Syftet med att skapa denna deklaration var att försöka skapa en skola för alla med en integrerande miljö. I Salamancadeklarationen är det dessa punkter nedan som vi finner mest relevanta för vår studie: Varje barn har en grundläggande rätt till undervisning och måste få en möjlighetatt uppnå och bibehålla en acceptabel utbildningsnivå, Varje barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov, Utbildningssystemen skall utformas och utbildningsprogrammen genomföraspå sådant sätt att den breda mångfalden av dessa egenskaper och behov tillvaratas, (2006, s. 11). Eftersom att Sverige har skrivit under på Salamancadeklarationen kan det vara en hjälp på vägen för pedagogerna för att skapa ett mer praktiskt inkluderande arbete i verksamheten. 7 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Genom att Sverige stödjer Salamancadeklarationen så bör de följa riktlinjerna så att de lättare kan uppnå läroplanens mål och få en förskola för alla. 8 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar 2. Tidigare forskning I detta kapitel kommer tidigare forskning och teori att presenteras. De teoretiska begrepp som valts är inkludering och normalitet. Begreppen kommer att lyftas och förklaras samt användas som redskap för att analysera materialet. 2.1 En förskola för alla Vad är en förskola för alla och hur bestämmer man vilken förskola som är eller inte är det? Syftet med att ha en förskola för alla, där alla barn är inkluderade, är att verksamheten ska erbjuda barnen lika förhållande. Barnen ska få ha lika förutsättningar och lika uppväxtvillkor oavsett bakgrund och så vidare (Markström, 2007). Läroplanen är ett styrdokument som pedagogerna förhåller sig till för att skapa en god verksamhet för alla barnen oavsett förutsättningar samt möta barnens behov och krav. I citatet nedan beskrivs det hur allt tillslut bildar en helhet: ”Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.” (Lpfö, 98, rev.2010, s.6). 2.2 Inkludering som begrepp Fraser, Luhman och Benhabib menar att inkludering innebär en mer utvecklad syn av integrerings begreppet. Inkludering har utvecklats vidare där man nu ser individen och att dess behov inte ska anpassas efter miljön utan snarare att miljön/verksamheten ska anpassas efter individen (Lutz, 2013). Enligt Haug, Egelund och Persson (2006) så var det redan 1994 som Norge blev delaktiga och bestämde sig för att skriva under på Salamancadeklarationen för att få en inkluderande skola, en skola för alla. Vilket senare ledde till att den nationella läroplanen förde in begreppet ”den inkluderande skolan”. Trots att begreppet uppmärksammats i läroplanen så finns det ingen tydlig riktlinje på hur pedagogerna ska arbeta med det i förskolan. Haug, Egelund och Persson anser att det kan vara ett problem att få denna teoretiska punkt till att bli ett praktiskt arbete i den dagliga verksamheten. Vare sig man är i Sverige, Danmark eller Norge så finns det tre olika uttryck som har samma betydelse vilket är: 9 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Inkludering – Norge Den rymliga skolan – Danmark En skola för alla – Sverige De tre olika uttrycken har samma innebörd, vilket är en inkluderande skola (Haug, Egelund & Persson, 2006). Nedan kommer det att presenteras ett exempel på hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd har utvecklats i Estland genom tiden. Detta är för att uppmärksamma hur arbetet med en skola för alla kan se ut i Europa. I Estland har det skett förändringar kring lagstiftning och riktlinjer för tidigt arbete för barn i behov av särskilt stöd. År 1999 tillkom en lag för en stiftelse inom barnomsorg och förskola med mål att barn med särskilda behov ska bli lika inkluderande i verksamheten som vanliga barn. År 2008 i ESF programmet finns ett citat som lyder såhär: ”Att utveckla ett system för rådgivning i skolan”, med syfte att alla regioner ska säkerställa tidigt utvecklade prestationer för barn i behov av särskilt stöd. ”Barnomsorg för alla” finns med i det samhälleliga programmet år 2008 (European Agency for Development in Special Needs Education, 2010s.44). 2.3 Barngruppen – inkluderas eller exkluderas Vernersson (2002) menar att pedagogernas förhållningssätt är det som utgör grunden för ett inkluderande arbete i verksamheten. Enligt Palla (2011) ska barn med speciella behov i första hand inte separeras från vad som anses normalt utan att pedagogen ska stärka barnets olikheter istället för att försvaga dem genom att peka ut de barnen med speciella behov. Søgaard Larsen har studerat ett antal studier där det har fokuserats på förhållandet mellan de barn som är i behov av stöd och de barn som anses vara normala. Søgaard Larsen menar att tidigare forskning kring barn med särskilda behov har visat att det får en positiv inverkan i barnens lärande och deras utveckling genom att de inkluderas med den vanliga barngruppen (Aisinger, 2012). Genom att exkludera de barn som behöver stöd från den normala barngruppen så skapas ett större glapp än vad man kan vara medveten om. De barn som inte är med i barngruppen får en 10 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar stämpel som snarare stärker deras avvikande beteende och gör att de andra barnen i barngruppen sorterar bort de barnen som då anses onormala (Skolverket, 1998). Lutz (2013) menar att barn med funktionshinder behöver en stabilitet i vardagen i förskolan och att de därför inte ska uteslutas från det normala. De barnen med särskilda behov behöver integreras med den andra barngruppen och det har visats forskning på att det har varit bättre för de barnen med olika förutsättningars lärande. Forskning visar även att om en benämning av ett barn med behov utav stödgörs, så ges det barnet en stämpel som kan skapa en exkludering från barngruppen. Det kan även göra att barn automatiskt letar efter de avvikelser som har blivit stämplade i barngruppen, det läggs en större vikt vid vad som anses vara onormalt. För att en pedagog ska kunna uppmärksamma ett barn och inkludera det i verksamheten så måste då pedagogen först se ett barn som avvikande från det normala. Det är därför senare under 1900-talet begreppet inkludering blev större och belystes istället för integrering (Lutz, 2013). Det finns olika lösningar för att ge alla barn med olika behov en stödjande verksamhet, inte bara att anpassa verksamheten utan även att förhålla sig till barnen på ett demokratiskt sätt. Pedagogen ska ta tillvara på alla individer och skapa en glädjande lärandeform som passar till varje barn. Genom att arbeta inkluderande och demokratiskt så motarbetar pedagogen att barnen med särskilda behov ska exkluderas från den normalabarngruppen (Andersson & Thorsson, 2008). 2.4 Normalitet som begrepp Alla barn i Sverige går i en skola och förskola. Krav och förväntningar ställs på barnen och när de förväntningarna om vad de bör kunna inte uppfylls och barnen inte beter sig önskvärt så måste det hittas ett sätt att rätta till det oönskade. Normalt kan med andra ord även beskrivas som vanligt, typiskt eller önskvärt, alltså det som vi människor vill att någon ska vara. Det ideala barnet handlar om att det inte ska vara för mycket och inte heller för lite. Tabellen nedan kommer ge exempel på vad som anses vara under ramen, över ramen eller normalt. Uppställningen är hämtad hos Börjesson & Palmblad (2003, s. 30). Underslag håglös/slö/underaktiv rigid perfektionist Normalt vaken/uppmärksam avledbar/flexibel noggrann 11 Överslag uppskruvad/överaktiv splittrad/okoncentrerad slarvig Sofie Lindberg och Suzan Sabbar kuvad/undergiven jasägare/lättledd inställsam torftig/trög klängig/vidhäftande pjåskig/överkänslig kuschad/driftkucku sluten/drömmande sympatisk följsam vederhäftigt kreativ/fantasifull självständig tålig/uthållig frimodig/”tar för sig” öppen/tillgänglig beskäftig/bortskämd negativist/missnöjd självtillräcklig/självgod lögnaktig enstörig/självupptagen okänslig/hårdhudad dominerande/översittare självutlämnande Ett sätt att se om ett barn avviker är att uppmärksamma detta utifrån den statiska normaliteten. Den statiska normaliteten innebär att se det som är vanligt eller det som är genomsnittligt. På så sätt kan pedagogen se hur en avvikelse sker och hur det skiljer sig ifrån det vanliga beteendet och hur det brukar vara. Mendet som inte får glömmas är att det som anses normalt i en situation kan ses som avvikande i en annan (Markström, 2007). Tideman menar att alla har olika synsätt på vad som anses vara normalt och människornautgår efter de sociala normerna från samhället. Enligt Tideman så kan det efter tre varianter bestämmas vad som är normalt (Tideman, 2000). Statistisk utgångspunkt – Det handlar om att mäta människans fysiska och psykiska tillgångar och mäta dem i en kurva för att se vad som är normalt. Normativ normalitet – Samhället styr människans uppfattning om vad som anses vara rätt och fel vid specifika tillfällen. Den individuella/medicinska normaliteten – Individen anses vara frisk och normal men skulle individen avvika från det normala så skulle behandling eller liknade krävas för att bli frisk eller normal. För att kunna hjälpa och stimulera barnets lärande och utveckling så måste pedagogen kunna göra en bedömning av barnet för att skapa ett meningsfullt lärande. Verksamheten och materialet ska anpassas efter barnets behov och dess nivå den befinner sig på. Dessa bedömningar görs utav vuxna och bestäms efter vad den vuxna anser vara ett barn som avviker (Lutz, 2013). Olikheter i förskolan ska tas som möjligheter, möjligheter till att skapa en verksamhet där alla kan passa in, vara sig själva och dessutom ta lärdom av varandra. Olikheter ska ses som tillgångar och förskolan blir en arena där alla barn möts som sina egna individer (Palla, 2006). 12 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar 2.5 Det relationella perspektivet I norden ses specialpedagogiken på ett sätt som kanske inte har spridits till övriga delar av världen. Ett sätt att se är ur ett relationellt perspektiv. I det perspektivet påverkas individen av de problem som uppstår i mötet mellan miljön och individen (Lutz, 2013). När relationell pedagogik beskrivs så kan det görasgenom att framställa det som ett perspektiv, ett perspektiv där relationer ligger i fokus. Alltså det som sker mellan människor och mötet mellan individen och miljön den befinner sig i (Aspelin & Persson, 2011). Enligt Von Wright så beskrivs relationell pedagogik som ett teoretiskt perspektiv. I det relationella perspektivet läggs det fokus på relationen mellan människor. Det ”relationella” ordet står för att perspektivet måste ses ur minst två synvinklar (Aspelin & Persson, 2011). Utifrån det relationella perspektivet där det sker ett möte mellan individer och miljön människan befinner sig i, så uppmärksammas antingen individernas svagheter eller individernas många möjligheter. Utifrån mötet mellan barnet och dess omgivning så skapas barnets förutsättningar och barnets behov. För att få en så inkluderande verksamhet som möjligt, att involvera barnen i den samt att de får ha en åsikt om sin egen vardag och kunskapslärande så måste pedagogen skapa en demokratisk verksamhet. Pedagogerna ska arbeta för att få barnen delaktiga i lärandet och inkludera dem för att undvika exkludering i förskolan. Det kan hända att barnen inte känner att dem har rätt att vara delaktiga i verksamheteneftersom det oftast är de vuxna som alltid bestämmer (Arnér, 2006). 2.6 Pedagogernas förhållningssätt Pedagogerna på förskolan behöver kompetens för att bemöta barn med olika svårigheter, alltså ett förhållningssätt där alla barn blir sedda och delaktiga i vardagen där de blir bekräftade som individer. Som pedagog är kunskap det bästa man kan bära med sig, en kunskap om barnet och dess behov. Just för att stärka förståelsen för denna individ med behov och kunna etablerar en stimulerande relation med barnet som kan stärka barnets lärande och barnets livssituation. För att kunna hjälpa barnen med olika behov så behöver pedagogerna vara insatta och kompetenta när de interagerar med barnen (Andersson & Thorsson, 2008). Haug (1998) menar att för att pedagogen ska kunna skapa ett så rättvist och inkluderande förhållningssätt som möjligt så krävs det specialpedagogik i den vanliga pedagogiken. Haug 13 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar menar att den vanliga, vardagliga verksamheten behöver ta del utav den kunskap som finns i specialpedagogiken på en grundläggande nivå. Görs detta så skapas en mer inkluderande verksamhet, vilket behövs i de svenska skolorna. Likaså säger Persson (2008) att den vanliga pedagogiken behövs utvecklas då den inte är tillräckligt utformad för barn med särskilda behov och det är här som specialpedagogiken behövs. När specialpedagogiken beskrivs så benämns det som en pedagogik där flera olika inslag har trätt in. Det kan vara inslag från bland annat till exempel psykologin och filosofin men även inslag från den medicinska sidan. Alltså kan det sägas att specialpedagogiken är vilande på flera olika teorier (Vernersson, 2002). Det kan finnas anledningar som kan vara grunden till varför människan anser att någon är onormal och inte passar in i de normala normerna. En av anledningarna är att människorna alltid har velat se och skilja på dem som är annorlunda (Brodin, 2004). På grund utav denna anledning så börjades det redan på 1800-talet en exkludering av dem som ansågs som avvikande genom att skapa institutioner där dessa personer skulle segregeras från dem normala människorna. Idag så ska det istället värnas om barnens olikheter och barnen som egna individer (Brodin & Lindstrand, 2004). Skolverkets rapport (1998) visar att när det pratas om hur verksamheten ska anpassas så glöms det oftast bort att arbetet även ska anpassas efter barnen. Dessa punkter är det som går under den generella kvaliteten i förskolan och som ska gå hand i hand för att skapa den kvalitet som behövs i verksamheten. Inte bara verksamhetens undervisning är viktig utan alltså även omsorgen utav alla barnen, som individer, och även barnets fysiska och psykosociala miljö på förskolan. Pedagogernas roll efter dessa punkter är att skapa ett lustfyllt lärande med kvalitet och skapa goda förutsättningar för alla barn med olika behov av stöd. För att alla ska inkluderas och att det ska bli en förskola för alla så ska alla barn inkluderas och ha lika stor rätt till sin utveckling och till sitt eget lärande (Skolverket, 1998). För att kunna skapa en verksamhet för alla barn, krävs den kompetenta personalen på förskolan. Lutz (2013) menar att problem med för stora barngrupper och för lite personal inte var lika vanligt förr i tiden. Det var en större personaltäthet som var tillräcklig för barngrupperna och deras behov samt krav. Anledningen till att ha tidigare forskning och teori i samma kapitel är för att den tidigare forskningen stödjer begreppen med en beskrivning och bakgrund av vad begreppen innebär. 14 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Genom att fokus i vår studie ligger på inkludering och normalitet så är det de begrepp vi tänker använda analytiskt. 15 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar 3. Metod 3.1 Urval Studien går ut på att forska kring inkludering och pedagogernas praktiska arbete kring det i förskolan. Avgränsningar gjordes och de beslutades att tre förskolor behövdes för studien, där endast sex pedagoger blev tillfrågade om att vara delaktiga i denna studie. Detta var på grund av att det skulle utföras en kvalitativ studie, där fokus ligger på ord och relationer i ett litet omfång. Detta kommer att presenteras nedan. 3.2 Val av metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att samla in material. Materialet kan vara tillexempel att föra anteckningar under observation eller intervjuer och samtal (Ahrne & Svensson, 2011). Skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ är omfattningen av personer som ingår i undersökningen och att det även skiljer sig att den kvalitativa har ord i fokus medan den kvantitativa har siffror i fokus (Fejes & Thornberg, 2009). Genom att ha en kvalitativ metod så kan det fokuseras på relationen för att förstå hur pedagogerna känner när de agerar i vissa situationer och skapar en mening i sitt arbete i verksamheten (Alvehus, 2013). Det finns olika sätt att göra kvalitativa intervjuer och det sättet vi har använt oss av var en löst strukturerad intervju. Vikten låg inte på att ha en strikt intervju utan ett samtal där vi interagerade med personen vi intervjuade och sedan formulerade våra frågor efter situationen. Genom att intervjun var löst strukturerad så kunde samtalet följas och det skapades även en extra fråga som senare kunde ge betydelse för denna studie (Ahrne & Svensson, 2011). Ahrne och Svensson skriver att det positiva med kvalitativa intervjuer är Ett relativt snabbt sätt att samla information och kunskap från pedagogernas erfarenheter och synsätt. Pedagogerna kan reflektera över deras praktiska arbete i verksamheten och arbetet för att nå styrdokumentens mål. 16 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Genom intervjuerna kan man fånga pedagogernas egna ord och upplevelser av situationer av hur de arbetar i verksamheten. Svagheterna med den kvalitativa intervjun är Det empiriska materialet skulle behöva kompletteras av andra metoder för att fylla ut intervjun. 3.3 Tillvägagångssätt Sammanlagt har sex olika förskollärare intervjuats på tre olika förskolor, alla med olika erfarenheter och bakgrunder. Här presenteras pedagogernas olika erfarenheter inom förskolläraryrket i antalet aktiva år inom olika förskoleverksamheter. Det var en ganska stor variation och svaren kunde bli intressanta på grund av vissa skillnader mellan år som de varit verksamma. Allt från två aktiva år som förskollärare till en pedagog som varit aktiv förskollärare i trettiofem år. Pedagog 1– Tre år, strax över tre år. Pedagog 2 – Jag har jobbat sen 2007, så det blir väl åtta år nu. Pedagog 3 – Två och ett halvt år. Pedagog 4– Sen 2010 men jag har varit borta mycket från och till, så jag har totalt jobbat i 2 år. Pedagog 5– Jag har jobbat som förskollärare sen 2008, det blir ungefär 7 år. Pedagog 6– 35 år. Vi var noga med att alla som blev intervjuade skulle ha en förskollärarutbildning så att alla vi intervjuade skulle ha samma utbildning. Kontakt togs genom både mail och telefon för att fråga om det fanns möjlighet och intresse att vara delaktiga i vår studie genom att svara på några frågor om inkludering i förskolan. När pedagogerna hade tackat ja till att delta i studien bestämdes det tid och datum då intervjun skulle ske. Efter överenskommelser så besökte vi förskolorna och ett informationsbrev (se bilaga) gavs ut till de delaktiga där en presentation av oss, studien och dess syfte samt deras roll i studien beskrevs. Intervjuerna befann sig i förskolorna i något av rummen där barnen inte befann sig för tillfället. Vi fick pedagogernas skriftliga godkännande och de var också medvetna om att intervjun skulle spelas in. 17 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar De pedagoger som skulle intervjuas delades upp mellan oss och det gjordes tre intervjuer var, där den utav oss som inte var aktiv skötte inspelningen av intervjuerna. När intervjuerna av alla sex pedagogerna var klara och inspelade var det dags att transkribera. Ljudinspelningarna delades upp så att det var hälften var, för att sedan börja lyssna och skriva ner vad som har sagts. Deltagarnas ord lyssnades av från intervjuerna och deras erfarenheter kom fram så att det kunde analyseras och genom det sedan se ett mönster i hur pedagogerna skapar en mening i verksamheterna (Fejes & Thornberg, 2009). Efter besöket på de olika förskolorna och efter intervjuerna som gjorts med alla sex pedagoger blev det tillslut sammanlagt ett empiriskt material med ljudinspelningar på 84 minuter. De analytiska verktyg vi använde oss av var begreppen inkludering och normalitet. Efter transkriberingen av materialet och början utav analysen så uppmärksammade vi att en utav pedagogernas svar på våra intervjufrågor inte var tillräckligt givande för vår studie. Svaren utvecklades åt ett annat håll än det som studiens syfte var vilket gjorde att svaren inte var användbara. Detta ledde till att den sjätte pedagogen uteslöts från studien. 3.4 Intervjuer som metod Vi valde att intervjua pedagogerna för att höra hur de utför det praktiska arbetet i verksamheten kring inkludering och valde därför att inte observera. Vi kom fram till att vi ville avgränsa oss och fokusera på att utgå från ord och pedagogernas sagda erfarenheter därav kvalitativa metoden och inte kvantitativ metod. Syftet var att undersöka pedagogernas erfarenheter kring inkludering i förskolan genom att genomföra intervjuer med en förskollärare åt gången. På detta sätt kunde vi fokusera på ord och relation i ett mindre omfång. Åtanken med detta var att inte låta pedagogerna påverkas av varandras åsikter och tankar utan istället ge ett sanningsenligt svar baserat på deras egna erfarenheter. Syftet var att komma åt pedagogernas personliga uppfattningar utifrån deras tankar och normer, utifrån verksamheten och samhället (Ahrne &Svensson, 2011). 3.5 Hur skapades intervjufrågorna När vi bestämde oss för att börja skriva intervjufrågorna diskuterade vi först vad det var som ville fås ut av intervjuerna. Det vi kom fram till var att vi ville veta vilken erfarenhet 18 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar pedagogerna hade samt vad pedagogerna själva hade för tankar och åsikter kring begreppet inkludering. Det skulle vara intressant för studien om vad inkludering betyder för just dem och på vilka sätt de relaterar sitt arbete kring begreppet i verksamheten för att nå upp till målen i förskolans läroplan. Det som var tanken att få ut av svaren var pedagogernas perspektiv på hur de kan få en förskola för alla, hur de kan arbeta för att inkludera alla barn oavsett barnens behov och förutsättningar, samt höra deras tankar och åsikter kring inkluderande arbetssätt i relation till förskolans läroplan. 3.6 Etik När det bearbetades och skapades ett informationsbrev som skulle lämnas till de deltagare som valts att kontaktas och som även sagt ja till att delta i denna studie, så utgick vi ifrån de fyra huvudkraven gällande de etiska formerna (Vetenskapsrådet, 2002). Informationslappen innehöll kontaktuppgifter till oss båda för att deltagarna skulle kunna vända sig till oss för vidare frågor kring studien, deras deltagande eller om de hade några funderingar. Det fanns noteringar på informationsbrevet om att inga uppgifter kommer att spridas och att deras namn samt förskola kommer att vara fingerade i vårt arbete. Materialet kommer endast att användas utav oss utan att någon annan obehörig tar del av det innan det raderas. Information om att deltagarna har rätt att avbryta sin medverkan när de själva vill fanns med på vårt informationsbrev, deltagandet får alltså avbrytas oavsett vad, om så skulle vara. Deltagarna skulle vara aktiva i en kommande inspelad intervju framgick i vårt dokument och likaså en rad där en signatur skulle skrivas som ett godkännande för att vara delaktiga i vår studie (Vetenskapsrådet, 2002). 19 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar 4. Resultat Här presenteras det empiriska materialet och resultatet av det. 4.1 Begreppet inkludering Pedagog 1 och 2s respons på vad begreppet inkludering betyder för dem är ordet välkomnande. Att alla barn oavsett bakgrund, kultur, etnicitet eller förutsättningar ska vara välkomna i förskolan. Förskolan ska anpassas efter alla barn och de ska erbjudas och stimuleras utefter just deras egna individuella behov. P 1– Det betyder att alla får vara med, alla är välkomna. Det kan vara, oj vilka ord. Inkludering… ja välkomnande, alla är välkomna, inget sådant här med att man inte får vara med på grund utav särskilda behov utan vi löser situationen just efter det du är intresserad utav, det som gynnar dig och som utvecklar dig. Inkludering… ja men det är väl nog det att alla är välkomna och erbjuds. Pedagog 3 nämner läroplanen, att det är utifrån den som det praktiska arbetet med inkludering ska ske. Pedagogen lägger vikt vid att det är jätteviktigt att värna om och ta till vara på barnens identiteter och få alla barnen delaktiga. Pedagogen beskriver inkludering som delaktighet. Pedagogen ger även exempel på hur det kan vara inkludering för barnen genom att få dem att känna sig viktiga, att synas och även att få höras. Pedagog 4 och 5 pratar om hur alla barn ska med, oavsett behov. Att alla barn ska inkluderas i verksamheten och verksamheten ska anpassas efter barnet och dess speciella behov. Här lyfts vikten av att barnet inte ska anpassas utan att det är verksamheten som ska formas efter barnen och även efter deras individuella förmåga. P 5 - Man kan tolka det på olika sätt men det som jag tänker på är att förskolan ska anpassas efter alla barn och alla barn har rättigheter att bemötas på samma sätt efter deras behov och förmåga, och vi pedagoger måste ta hänsyn för varje individuellt barn och bemöta de efter deras behov och förutsättningar. 4.2 Att arbeta inkluderande Pedagogernas respons kring hur de arbetar inkluderande i verksamheten är genom att utgå efter varje barns behov. Pedagog 1 pratar om att skapa mindre grupper för att kunna inkludera 20 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar alla barnen samt inkludera även de barnen som inte visar lika mycket intresse som de andra barnen. Även Pedagog 2 nämner det här med att ha barngrupper i mindre grupper då det krävs tillräckligt med personal så att pedagogen ska kunna ge den tid barnen behöver, speciellt de barnen med särskilda behov. P 1 – Visa barnen vad som erbjuds idag, och sen fråga barnen. (…) Kanske i en mindre grupp? Och kanske fråga alla barnen, inte bara de som visar mest intresse. Det tror jag är inkluderande i verksamheten. P 2 – Ja det lättaste sättet att få det att gå ihop är att det finns personal tillräckligt och att man har möjlighet att få in extrapersonal om det är så att man har exempelvis barn medsärskilda behov så att man kan ge dem möjligheten att jobba i mindre grupper och att man liksom, har tid att göra det man ska för alla barnen men speciellt för de barnen med särskilda behov. Pedagog 3 och 4 pratar om att anpassa aktiviteter och utgå ifrån barnens intressen för att kunna skapa en inkluderande verksamhet så att barnen kan vara delaktiga. Det är lättare att fånga barnen om pedagogerna utgår ifrån deras intressen och då skapar pedagogen lättare ett lustfyllt lärande. Som pedagog anses det att de även ska uppmärksammade barn med särskilda behov och utgå ifrån deras intresse för att de barnen ska vara lika delaktiga i verksamheten. P 3 - Det har mycket med och lära känna barnen och barnens behov och intresse, börjar man med barnens intresse så är det oftast att man fångar alla, och utgå från deras tankar för då har du ju oftast dem med dig och då är de oftast engagerade och intresserade. (…) om något barn är speciellt, det finns alltid barn som är speciella och då får man ju försöka få in det barnet på något sätt som passar just det barnet. Pedagog 5 pratar om medvetet förhållningssätt där pedagogerna är förebilder som måste tänka på att skapa bra relation till barnen, på så sätt kan man upptäcka vad barnen behöver för stöd. Pedagogen lyfter även fram att genom att dela in barnen i mindre grupper så kan pedagogen skapa starkare relationer till varje barn samt att de får mer möjligheter att hjälpa barnen. Pedagogen nämner att det inte behöver vara något fysiskt handikapp utan det kan även handla om barn där det inte syns på utsidan, som till exempel språksvårigheter eller barn som har svårt med det sociala samspelet. De barn som inte har fysiska skador men som ändå är i behov av särskilt stöd måste uppmärksammas minst lika mycket. Pedagogen menar att det kan uppmärksammas på barnens beteende. 4.3 Bakgrunden till arbetet 21 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Efter att pedagogerna fått frågan om hur de kan arbeta inkluderande i verksamheten så kommer självklart följdfrågan. Vad baserar de sitt svar på och vad är utgångspunkten för pedagogerna? Majoriteten utav pedagogerna svarar att de baserar sitt arbete på läroplanen eller andra olika styrdokument, till exempel barnkonventionen. De stärker också sina svar med att säga att de utgår lika mycket ifrån sina egna erfarenheter och upplevelser kring det inkluderande arbetet. P 1– Oj, på vilka argument vilar det på... ja både efter så klart läroplanen, barnkonventionen, men också erfarenheten av att erbjuda alla och inkludera alla. (…) Pedagog 2 diskuterar sitt svar kring barnet som individ, som det starka eller svaga barnet. Hur alla barn ska ges rätt förutsättningar och ha rätt att vara på samma förskola. Pedagogen pratar efter sina egna åsikter och tankar när den påpekar att de svaga barnen ska inkluderas för att inte separera dem från de andra barnen, utan istället lära sig utav samspelet med varandra. P 2– (…) Det starka barnet klarar ju sig alltid bäst men de som är svagare kan ju behöva vara tillsammans med andra barn för att utvecklas och klara sitt liv i framtiden. Jag är inte för att man ska separera dem som är svagare för att det gör dem inte starkare. Det är bättre de är här och blandar sig och lär sig av varandra. Pedagog 4 lyfter fram att de ska utgå efter varje individs behov och intresse och anpassa sig utefter det barnet. Alla pedagoger menar att förskolan ska vara till för alla barn. Pedagog 5 pratar om en förskola för alla, barnens delaktighet och vikten utav att pedagogerna ska ha ett demokratiskt förhållningssätt. Det nämns även i intervjun att det är verksamheten som ska anpassas efter barnen och deras behov på deras nivå och inte tvärtom, precis som tidigare nämnts i texten. P 5 - Först och främst tänker jag att förskolan ska vara till för alla barn, en annan sak är att det står i läroplanen att förskolan ska vara till för alla barn och att man ska behandla alla barn på ett demokratiskt sätt, och att vi i förskolan ska anpassa oss efter barnen, det är inte barnen som ska anpassa sig efter verksamheten. 4.4 Att anpassa verksamheten När frågan hur pedagogerna hade valt att anpassa verksamheten efter barn med olika förutsättningar ställdes, pratade de flesta pedagogerna om att anpassa miljön i verksamheten och att dela in barnen i mindre grupper. Pedagog 1 nämner att verksamheten ska anpassas efter barnens behov, vilken nivå barnen befinner sig på, att materialet ska anpassas efter 22 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar barngruppens ålder och att man ska se efter dem nedsättningarna barnen har och det de klarar av. Det lyfts även fram att specialpedagogen är till stor hjälp för att få råd om hur man kan göra för att bemöta, utmana och inkludera barnet. P 1– Hur jag hade valt att göra det? Valt att anpassa? Finna ut vart det barnet, vilken nivå det barnet ligger på, välja material som passar den åldern, dem nedsättningarna man har och vad man klarar av. Anpassa materialet utifrån dem behoven som jag verkar se, eller vad jag ser,tar hjälp utav specialpedagogen hur kan jag göra för att möta detta barn, hur kan jag göra för att utmana barnet? Och även precis inkludera alla barn även dem som har särskilda behov. Pedagog 2 pratar också om att anpassa verksamheten och att det ska vara mindre barngrupper för alla barn, inte bara de barnen med särskilda behov då barnen gynnas av att vara i mindre grupper. Pedagogen pratar även om att det krävs personal för att det ska fungera. Pedagog 3 pratar om att ha mindre barngrupper där barnen är blandade så att barnen med särskilda behov inkluderas och integreras med de andra barnen för att de barnen ska utvecklas så långt som möjligt. P 2 – Ja men alltså anpassa verksamheten på så sätt att vi dagligen verkligen försöker dela in de i mindre grupper för alla barnen, inte bara för de som har särskilda behov. Utan att det underlättar för alla barnen att ha det i mindre grupper och att de barnen med speciella behov ofta gynnas utav att vara i mindre grupp. Men det krävs personal, det är det som är det största behovet att man måste ha personal för att kunna göra det. Pedagog 4s svar på frågan var att ekonomin styr verksamheten på så sätt att de inte kan ändra och anpassa så mycket som de vill. Men pedagogen nämner att grunden för att anpassa verksamheten är att miljön på förskolan ska vara anpassad efter barnens nivå.Allting ska vara tillgängligt för barnen och på så sätt väcker det ett intresse hos dem. Pedagog 5 pratar om att utgå efter varje barns behov för att anpassa miljön efter barnen, även att barngrupperna ska vara mindre och att det är viktigt att pedagogen har ett samspel med sina kollegor och utövar samma förhållningssätt. Pedagogen nämner också att om miljön på förskolan inte är anpassad efter barnen ska pedagogen ta ansvar och ändra på det för att det ska passa deras nivå och behov. Det har blivit större barngrupper i förskolan vilket pedagogen påpekar kan vara en bidragande faktor till att inte alla barnen blir sedda eller uppmärksammade. Pedagogen nämner att förskolan ska vara till för alla barn och att fokus ska ligga på möjligheter och inte svårigheter, på så sätt hjälper det pedagogerna att nå alla barnen. 23 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar 4.5 Bemötandet av ett avvikande beteende De flesta av pedagogerna nämner att de vill med hjälp utav specialpedagogen, bemöta barnet, när de får frågan hur de bemöter ett avvikande beteende hos ett barn. Pedagog 1 ger exempel på hur man kan möta barnet på dess nivå: Kroppsspråk - visa med hjälp utav kroppen vad som är okej och vad som inte är okej som till exempel genom att inte bara säga med ord. Man kan också stärka sin mening med kroppsspråket för att barnen ska få en tydligare förståelse. Ansiktsuttryck - med hjälp av ansiktsuttryck kan pedagogen till exempel skrynkla ihop ansiktet och samtidigt förklara att det här inte är okej, på så sätt kan barnet få en större förståelse för vad den själv eller ett annat barn kan känna. Benämning - benämning kan hjälpa för att sätta ord för vad barnet känner eller upplever och stärker barnets självkänsla. Pedagogen säger att det är viktigt att ta upp diskussionen när något har blivit fel men att hålla diskussionen kort bara för att visa att man är missnöjd, men att sedan prata om något annat. Pedagogen nämner även att det är bra att finnas i närheten av det barnet så att det inte händer igen, även att det är svårt. Pedagog 2 pratar om att personalen inte alltid är tillräckligt stor vilket behövs för att barnen är i behov av extra tid från pedagogerna. Pedagogerna ska hinna uppmärksamma och läsa in barnen och deras behov vilket kan vara svårt i stora barngrupper med för lite personal. Pedagogerna bör lägga sig på samma nivå som barnen och bemöta de utifrån deras behov och krav. P 2 – Man får alltid utgå ifrån barnets behov, bemöta det på det sättet som det barnet behöver och kräver. Det är ju svårt, man får verkligen läsa in barnet vilket behov det har och lägga sig på den nivån och då är det också samma där, om har man för lite personal så är det svårt att se det, har man tid och fokusera på ett barn mer eller de barn som är avvikande då kan man liksom lägga sig och bemöta det på det sättet som det behöver. Pedagog 3 anser att mötet med barnet är det viktiga och speciellt med glädje. Pedagogen ser det som positivt att bemöta barn med olikheter och påpekar att det inte skiljer det från andra möten med barn. P 3- Ja det är klart med stort engagemang, med glädje, med intresse med respekt och som alla andra barn. Jag tycker inte det är någon större skillnad på bemötandet men det är just att man kanske ger mer 24 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar uppmärksamhet mer tid och försöker se var intresset ligger hos det barnet. (…) Pedagog 4 benämner professionen i sitt arbete som pedagog, bemötandet, förhållningssättet och relationen till barnen. Pedagog 5 nämner att med hjälp av specialpedagogen kan pedagogerna få tips på hur de kan bemöta barn med särskilda behov. P 4- I början så har vi ju observerat de här barnen och då vet vi att det kan hända saker och ting, sen får man ju vara lite professionell (…) men just det barnet när man möter det så försöker jag vara rätt så lugn och bestämd och förklara för barnet om det är något fel dem har gjort eller så sen är det inte mer än det. (…) P 5 - Det är lite svårt, för vi har lite problem med det men vi får alltid hjälp utav specialpedagogen, även om jag har lite erfarenheter på 7 år så har jag bemött barn med olika personligheter, olika behov, olika förutsättningar men ändå kan jag uppleva att det är lite svårt att bemöta sådana barn som beter sig på ett annorlunda sätt. (…) 4.6 Avvikande barn Frågan Hur märker du att ett barn är avvikande? ställdes och pedagogerna beskrev ett avvikande barn som ett barn som inte är som alla andra. Pedagog 1 nämner att det kan märkas ett avvikande beteende genom att se de andra barnens reaktioner på en situation. P 1– Det kanske har att göra mer hur de andra barnen reagerar, oj vänta här det här tror jag inte att dem andra barnen tycker är okej och det är inte alltid vi ser och hör det, men ser man eller hör det så vet man ju själv vad man tycker är okej.(…) Pedagog 2 pratar om att barnet inte ska få en stämpel att det avviker även ifall det finns ramar om vad som anses vara normalt. Man ska lära känna barnet och inte jämföra det med andra barn för att sedan analysera det man ser som avvikande. Här nämner även pedagogen att specialpedagoger och specialister kommer till hjälp. P 2– Det är ju farligt att sätta den stämpeln direkt att det barnet avviker.(…) Men man kan ju inte säga att det är en avvikelse bara på första anblicken så. Utan man måste ju lära känna och man ska ju aldrig jämföra barn med varandra men på något sätt så finns det ju ändå en ram kan man säga, vissa barn går utanför ramen, ja att man får observera och analysera det man ser. Och ta hjälp av andra specialister och specialpedagoger. (…) Pedagog 3 pratar om ett avvikande barn genom att beskriva ett barn som inte lyder, ett barn som är blygt eller ett barn som anses ensamt. Pedagogen nämner också att hon inte ser barnet 25 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar som avvikande utan ser det som ett vanligt barn med ett behov och försöker att inkludera det barnet med de andra. Pedagog 4 lyfter att vi alla är olika men att normer finns om vad som anses vara rätt och fel, hon pratar utifrån sina egna åsikter och erfarenheter genom att hon säger att hon har ganska lätt för att se de barnen som avviker. Pedagogen nämner även att ett barn som hon anser avvikande kan vara för att barnet har koncentrationssvårigheter eller inte kan visa empati. Här lyfter även pedagogen fram att de kan ta hjälp utav specialpedagoger och psykologer. P 4 - Ja det är en bra fråga, för vi är så olika och olika grejer är olika för oss men det finns ändå normer och sådant om vad som är rätt och vad som är fel. (…) Men hur man märker det? Jag vet inte hur jag ska förklara det men jag har ändå ganska lätt för att se de barnen. Vi behöver ju alltid stöd och hjälp och då är det genom psykologer och specialpedagoger så att vi kan få råd om hur vi ska bemöta det här barnet för att man inte ska lägga det på barnet. (…) Pedagog 5 beskriver ett avvikande beteende hos ett barn genom att barnet inte följer normerna om vad som anses vara normalt. P 5 -(…)Man uppmärksammar att ett barn inte följer normerna för vad som anses vara normalt och då sticker de ut ur mängden. (…) 4.7 Analys Det som framkom efter intervjuerna med pedagogerna var den värme och glädje som de ansåg vara viktig för att arbeta med de barn som har olika förutsättningar och som behöver inkluderas i verksamheten. Pedagogerna betonade att de värnar om barnen och att alla ska vara med, att alla barn ska vara välkomna i förskolan. Pedagogerna var väldigt positivt ställda till att välkomna alla barn oavsett behov eller förutsättningar och att de varje dag försöker skapa ett inkluderande arbete i verksamheten. Fraser, Luhmann och Benhabibmenar att inkluderingen har utvecklats åt det håll där de ser barnet som en egen individ och anpassar både miljön och lärandet på förskolan efter deras behov (Lutz, 2013). Det som många gånger hörs när förskolan ska förändras, är tankarna på hur pedagogerna kan få barnen att passa in och få de aktiva i verksamheten. Men istället är det pedagogerna och deras arbetssätt, förhållningssätt och bemötande som ska förändras och skapa en inkluderande verksamhet där alla barn kan passa in. Pedagogerna i våra intervjuer beskriver det anpassande arbetet som att möta barnen på deras nivå, läsa av deras kunskapsnivå och arbeta utefter det 26 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar för att skapa den inkluderande verksamheten. Kunskap och medvetenhet är det som utgör ett bra förhållningssätt gentemot de barnen med särskilda behov, pedagogerna ska inneha en kompetens för att kunna utveckla dem åt rätt håll (Andersson & Thorsson, 2008). Många pedagoger i våra intervjuer svarade att det absolut inte är barnet som ska anpassas efter verksamheten, vilket även Lutz (2013) pratar om i sin studie. Pedagogerna gav även förslag på hur de kan anpassa verksamheten efter alla barnen och det som blev ett gemensamt svar var att minska barngrupperna för att kunna ge varje individ mer rum, stöd och ett lugn i sitt lärande i verksamheten. Grupper där barnen kan bli mer sedda, få utvecklas och få en större plats i gruppen samtidigt som de barn som är i behov utav stöd kan få mer tid med pedagogen. Barnen får en chans till att uttrycka sig och slippa känna stress som den kanske gjort ifrån den större barngruppen. Men skolverkets rapport nämner att det gäller inte bara att minska barngrupperna utan att man som pedagog också ska kunna ha ett bra förhållningssätt gentemot barnen och dess särskilda behov för att skapa ett bra arbete (Skolverket, 1998). Även läroplanen har en punkt där det står att verksamheten ska anpassas efter varje barn och som pedagogerna i det här fallet verkat fått en förståelse för då deras svar var att barnen absolut inte är de som ska formas eller ändras för att de ska utvecklas. Alla barn ska vara delaktiga i sitt eget lärande vilket också ansågs vara lättare i mindre barngrupper, enligt pedagogernas svar. För att få en demokratisk verksamhet där barnen är delaktiga i sitt eget lärande så krävs ett demokratiskt förhållningssätt från pedagogerna. Ett förhållningssätt där pedagogen vill undvika att exkludera barnet från det som rör just den individens utveckling och lärande (Arnér, 2006). Men för att mindre grupper ska kunna ske i verksamheten så krävs det även personal, vilket ofta kan vara en brist i dagens förskolor. Lutz (2013) påpekar att detta problem inte fanns förr i tiden utan det är något som uppstått senare när större barngrupper har bildats på förskolorna och personalen inte räcker till för att bemöta alla barnens behov och speciellt de barnen med behov av särskilt stöd blir lidande. Personal med kunskap och medvetenhet behövs, så att när de bemöter barnen så skapas det en ärlig relation tillsammans med dem. Relationen tillsammans med barnet är viktig för att barnet ska känna sig tryggt och förstått (Andersson & Thorsson, 2008). När det kommer till relationer så pratar man om det relationella perspektivet. Där mötet mellan barnet och dess omgivning skapar individens svagheter eller möjligheter. Barnen som individer påverkas utav miljön och mötetmed den och det är där barnens behov skapas (Lutz, 2013). 27 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Efter frågan på vilka argument deras svar vilar på angående sitt inkluderande arbete så svarar alla pedagogerna läroplanen. Detta svar var av oss ganska väntat eftersom pedagogerna på förskolan ska följa de regler och riktlinjer som finns i den svenska förskolans läroplan. Sedan att pedagogerna utgår efter andra styrdokument som barnkonventionen, skapar också ett positivt arbetssätt. Pedagogerna berättade i intervjuerna om deras egna erfarenheter kring inkludering, vissa hade mer och vissa hade mindre, men oavsett så räknas det ändå som en erfarenhet. Erfarenheter som hjälptpedagogerna att skapa ett demokratiskt förhållningssätt och ett bemötande där alla barn inkluderas. Andra sätt som pedagogerna påpekade var att ta hjälp utav specialpedagogen för att få alla barn inkluderade i verksamheten. Specialpedagogen kan vara ett stöd för pedagogerna som arbetar med barngrupperna och ge förslag som kan vara till hjälp för både barn och pedagog. Pedagog 1 gav exempel på hur de som pedagog kan bemöta ett barn med särskilda behov i en situation där bara ord inte räcker till. Genom att använda sig utav kroppsspråk och ansiktsuttryck kan de bemöta barnet på deras nivå och skapa en förståelse för det barnet som varit inblandad. Specialpedagogiken som enligt Haug (1998) ska gå hand i hand med den vanliga pedagogiken för att komplettera det vardagliga arbetet och sedan kunna utveckla verksamheten med en grundläggande nivå inom specialpedagogik. I situationer tillsammans med barn kan man även läsa av de andra barnens reaktioner av olika situationer för att uppmärksamma om ett barn är avvikande. Pedagog 1 pratade också om hur man kan uppmärksamma de andra barnens reaktioner som sedan kan stärka sina egna funderingar hur vida ett barn behöver särskilt stöd eller inte. När det kommer till normalitet och stämpling utav barn med särskilda behov så var pedagog 2 emot att särskilja de barn ifrån den normala barngruppen. Lutz (2013) menar också att barnen inte ska särskiljas från det normala utan istället kan de lära av varandra och inte exkluderas ifrån barngruppen och skapa ett glapp. Pedagog 2 menar att skilja de svaga från de starka gör inte de svaga barnen starkare utan istället sätts en stämpel på de avvikande barnen. Det avvikande beteendet kan sedan uppmärksammas av de andra barnen och på så vis bli en ond cirkel. Forskning har även visat att barn lär utav samspelet med varandra och behöver det normala i sitt liv för att det ska skapas en positiv kunskapsutveckling (Palla, 2006). Vad som anses vara normalt är däremot en svår definition och kan beskrivas på flera olika sätt. Normalitet bedöms efter sina egna normer och åsikter utifrån samhället. Det finns olika ramar 28 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar som även pedagog 2 nämner i sin intervju. Ramar som barnen på ett eller annat sätt passar innanför i eller så finns de barn som inte är inom dessa ramar och som då kan anses som onormala. 29 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar 5. Diskussion I upplägget nedan följer först en resultatdiskussion där resultatet och slutsatsen kommer att presenteras i förhållande till teori och bakgrund. Sedan följer en diskussion kring metod och metodval ur ett perspektiv där vi är självkritiska till det val som har gjorts. 5.1 Resultatdiskussion Det som den här studien har visat kan vara en positiv fördel för arbetet kring inkludering i verksamheten. Efter att ha studerat pedagogernas svar om vad de anser att en inkluderande verksamhet är och innebär så har vi fått konkreta svar på hur man som pedagog kan arbeta med inkludering i verksamheten. Pedagogernas erfarenheter och tankar kring det praktiska arbetet har varit en stor fördel i vårt arbete och som en hjälp på vägen för vår framtida yrkesroll. Men på grund utav den lilla mängd av pedagoger som intervjuats och varit delaktiga i denna studie så har en grov generalisering gjorts, alltså kan det inte stå för att hela Sveriges pedagoger på förskolorna arbetar eller tänker på detta sätt. Mycket utav arbetet kring inkludering handlar om pedagogens förhållningssätt, kunskap och bemötandet utav barnet. De slutsatser som analyserats fram i studien och som även Andersson & Thorsson (2008)nämner visar att ett välkomnande förhållningssätt där pedagogen skapar en givande relation till barnet i behov av särskilt stöd, ger bättre förutsättningar för att barnet ska få en positiv och lärorik verksamhet. Pedagogerna i denna studie var positiva till att bemöta de barn som är i behov av extra eller särskilt stöd, de gav exempel på hur de kunde göra det och nu efteråt är det svar som gjort oss glada och positiva till att vi fått vetskapen om att det finns pedagoger där ute som är engagerade i barnens bästa. En sak som en pedagog nämnde var att barnet i behov av särskilt stöd skulle bemötas precis som alla andra och med glädje, just för att inte exkludera detta barn från de andra barn som anses vara normala. Även Palla (2011) talar för att inte exkludera barnen med särskilda behov från den normala barngruppen, utan hon menar att det istället förstärker barnens svagheter. Pedagogen vill samtidigt vara professionell och skapa en kontakt där pedagogen försöker få en förståelse och insikt i barnet och dess behov samt krav. I denna studie kopplas materialet till förskolans läroplan och även barnkonventionen samt Salamancadeklarationen för att stärka våra svar och argument med olika styrdokument. 30 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Genom att göra detta i arbetet kan vi se hur pedagogernas svar följer målen och riktlinjerna som finns för förskolan samtidigt som vi kan lära oss av deras erfarenheter kring arbetet hur de skapar en inkluderande verksamhet. Det har också påpekats i studiens inledningatt det finns svårigheter kring att göra läroplanens mål om inkludering till rent praktiskt arbete. Efter att intervjuer gjorts av olika pedagoger så anser vi att konkret svar kommit fram och riktlinjer om hur vi som framtida pedagoger kan arbeta med förskolans läroplan och dess mål som ska följas. Barnkonventionen tar även upp viktiga punkter som ska följas och som handlar om alla barns rättigheter till en god verksamhet och rätt till utbildning. Det är viktigt att se att alla barnen har lika förutsättningar till en positiv verksamhet där de kan få utvecklas och skapas som individer, oavsett vilka förutsättningar eller olika behov de kommer till förskolan med (Barnkonventionen). Pedagogerna i förskolorna bör ha en medvetenhet kring inkludering och hur de ska anpassa verksamheten för att skapa det (Andersson & Thorsson, 2008). Inte bara den fysiska eller psykosociala miljön på förskolan eller bemötandet av barnet är viktigt, utan även omsorgen utav det barnet och pedagogernas förhållningssätt, som tidigare diskuterats ska vara professionellt och fyllt med kunskap. Ju mer kunskap en pedagog besitter kring ämnet eller de barnen med ett särskilt behov desto bättre förutsättningar skapas för det barnet och det är det pedagoger strävar efter. Allt ska ske och vara på barnens nivå, pedagogerna ska bemöta de på deras nivå och läsa av var de ligger rent kunskapsmässigt. Detta för att barnet ska vara i centrum, verksamheten ska anpassas efter barnen och inte tvärtom som även Lutz (2013) påpekar. Vilket också påpekats och lyfts tidigare i studien där både vi som författare, de delaktiga pedagogerna i denna studie samt forskning har uttryckt på olika sätt vikten av att anpassa verksamheten efter barnet och inte barnet efter verksamheten. Barn med särskilda behov anses inte som det som är fel utan verksamheten ska formas kring det barnet och även de andra barnen vilket också står i läroplanens mål. När det kommer till normalitet så finns det olika sätt att läsa av det på. Även att dessa sätt finns som tidigare nämnts i studien så är det ens egna personliga tolkning och normer från samhället som skapar det som anses vara normalt eller avvikande, likaså i förskolan. Både barn och pedagoger för med sig normer från samhället in till förskolan, där det stärks och olikheter skapas. Som pedagog kan man även läsa av de andra barnens reaktioner av händelser vilket senare kan stärka sina egna uppfattningar om man har fått en misstanke om att barn är avvikande och på så sätt uppmärksamma det onormala beteendet. 31 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Genom att särskilja eller ge ett barn stämpeln med att vara avvikande skapas ett glapp och de barn som anses vara normala kan leta efter det avvikande beteendet hos andra barn och skapa fler avvikande beteenden. En utav pedagogerna diskuterar i sin intervju sina åsikter om barnet med särskilt behov ska exkluderas eller inkluderas i den normala barngruppen och den normala verksamheten. Pedagogen talade starkt om att man inte ska exkludera det svaga barnet eftersom att barnen lär utav samspel med varandra och det barnet med särskilt behov kan behöva det normala i sin vardag för att fungera. Sogaard Larsen menar också att det finns forskning och studier som bevisat den positiva utvecklingen hos barn som blivit inkluderade i den normala barngruppen och att deras kunskapsutveckling gått åt rätt håll. Samtidigt påpekar Sogaard Larsen att det även finns studier, dock ett fåtal, där motsatsen bevisats att barn med särskilda behov inte alls mår bra eller utvecklas av att vara inkluderade i den normala barngruppen. Detta kommer sedan att diskuteras vidare kring i kapitlet förslag för fortsatt forskning(Aisinger, 2012). Förslaget från majoriteten av pedagogerna på hur de kunde anpassa verksamheten för barn med olika behov,var att de ville skapa mindre barngrupper. Vilket vi som författare och framtida pedagoger anser vara bra för barnen. Även efter våra tider ute på den verksamhetsförlagda utbildningen har det uppmärksammats och medverkats i dessa mindre grupper som belysts tidigare i denna studie och då sett en skillnad på både barnen som individer men även på deras sätt att förhålla sig till den aktivitet de är delaktiga i. En bättre koncentrationsförmåga och en ro samt ett lugn till att ta åt sig den kunskap som pedagogen ger. Mer tid till barnen anser pedagogerna vara viktigt för att skapa en inkluderande verksamhet, både för att pedagogerna ska kunna skapa en relation till barnen och se dem, deras behov och möjligheter för att utvecklas som individ och som en tydlig samhällsmedborgare. Även att pedagogerna i vår studie är för mindre barngrupper i förskolan så är det inte alltid en självklarhet i alla verksamheter. Det saknas just tid och resurser samtidigt som barngrupperna alltmer ökar. Det är ett problem i dagens förskolor, att det inte alltid finns kompetent eller utbildad personal som kan bemöta barnen och speciellt när det finns barn med särskilda behov så är det extra viktigt. 32 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar 5.1.2 Rekommendationer Utifrån vår analys och pedagogernas svar så har rekommendationer fastställts i form av punkter som kommer att presenteras nedan. Dessa rekommendationer kan vara till hjälp för de pedagoger som arbetar inkluderande i förskolan: Välkomnande, ett öppet bemötande och förhållningssätt. Anpassning efter barnen på deras nivå, både verksamheten och pedagogerna på förskolorna. Mindre barngrupper samt mer personal för att ge mer tid till barnen. Att skapa en ärlig och professionell relation tillsammans med de barnen i behov utav särskilt stöd. Basera sitt arbete efter läroplanen men även andra viktiga styrdokument som kan stärka det inkluderande arbetet. Ta hjälp utav specialpedagogen. Läsa av de andra barnens reaktioner för att uppmärksamma det onormala. Undvika särskiljandet utav de barn som är i behov utav särskilt stöd från den andra barngruppen. 5.2 Metoddiskussion Det genomfördes en kvalitativ studie där vi valde att föra intervjuer med sex förskollärare på tre olika förskolor. Pedagogerna intervjuades var för sig där vi fick tillgång till var och ens tankar, erfarenheter samt åsikter kring vad inkludering innebär för dem, samt hur de praktiskt arbetar med det i verksamheten. Det positiva med att intervjua dem var för sig var att pedagogerna inte blev påverkade av varandra, utan kunde formulera sina egna åsikter och tankar kring inkludering. Risken med att föra intervjuer i fokusgrupper är att pedagogerna inte får sin röst hörd, eller påverkas av varandras svar, vilket senare kunde påverka vår studie. Något som hade kunnat komplettera vår metod är om vi hade valt att observera pedagogernas arbete i verksamheten. På så sätt hade det kunnat ge oss något att jämföra, om pedagogernas svar på intervjufrågorna stämmer överens med deras verkliga arbete i verksamheten. I denna studie kom det bara fram vad pedagogerna svarade rent teoretiskt kring hur de arbetar inkluderande i verksamheten, men det kunde inte riktigt stämmas avmed om det stämmer överens med det praktiska arbetet, därför hade observationer kunnat vara till en stor fördel för oss. Det är lätt för pedagogerna att svara på hur de arbetar praktiskt i verksamheten med inkludering för att det är sådant som de har läst om, till exempel att de ska ha ett demokratiskt 33 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar förhållningssätt, att de ska utgå efter varje barns behov, att de ska vara lyhörda samt skapa mindre barngrupper. I läroplanen står det att det är verksamheten som ska anpassas efter barnen och deras behov och därför hade observationer kunnat komplettera våra intervjuer genom att se om pedagogernas svar verkligen stämmer överens med hur de arbetar i verksamheten. Att man som pedagog är medveten om att det krävs ett demokratiskt förhållningssätt för att få en inkluderande verksamhet är inte så svårt att veta, men att verkligen arbeta utifrån det som sagts under intervjuerna hade varit intressant att jämföra och uppmärksamma. Intervjuer av sex förskollärare gjordes men en av pedagogernas intervju blev inte användbar. Till nästa gång kan man tänka på att ha fler intervjuer i bagaget i fall det händer att en eller flera intervjuer inte kommer till användning. Eftersom att denna studie var kvalitativ så påverkade det inte oss att en av pedagogerna uteslöts från vår studie. De andra pedagogernas svar var tillräckligt fylliga och detaljerade så att vi ändå kunde uppfylla syftet med denna studie. Det hade kunnat utvecklas vidare i denna studie genom att intervjua pedagoger utan utbildning, till exempel barnskötare, då hade det kanske kommit fram andra svar på hur de arbetar inkluderande i verksamheten. Om intervjuer av en barnskötare hade gjortsså kan det på så sätt kanske komma fram svar som inte är kunskapsbaserade, utan istället svar som är grundade på deras egna erfarenheter kring hur de arbetar inkluderande i verksamheten. Det hade kunnat vara intressant att jämföra förskollärares och barnskötares olika erfarenheter. 5.3 Fortsatt forskning Baserat på resultatet av denna studie kring inkludering i förskolan vill vi mena att det är bra att barn med särskilda behov inkluderas i den såkallade normala barngruppen. Enligt Sogaard Larsen har forskning visat att det har en positiv inverkan på de barn som har särskilda behov eller olika förutsättningar. Även att dessa positiva inverkningar på barnen har bevisats så finns det även ett fåtal studier som har bevisat motsatsen (Aisinger, 2012). Det är en ständig fråga inom verksamheterna hurvida barnen med särskilda behov ska inkluderas eller exkluderas i den ordinarie verksamheten. Det saknas kunskap hos personalen på förskolor på vad som kan vara rätt för barnen, därför kan en sådan forskning kring barnets inverkan av inkludering eller 34 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar exkludering vara positiv för framtida förskollärare i arbetet med inkludering för att sträva efter en förskola för alla. 35 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Referenslista Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber Aisinger, Pernille, (2012) Forskningen slår fast: inklusion kan styrke alle børn https://www.folkeskolen.dk/516154/forskningen-slaar-fast-inklusion-kan-styrke-alleboern Tillgänglig på internet 14/5-2015 kl.17.11 Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (red.) (2008). Därför inkludering. [Ny utg.] Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten Arnér, Elisabeth (2006). Barns inflytande i förskolan – problem eller möjlighet för de vuxna? http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:716104/FULLTEXT01.pdf Tillgänglig på internet 8/5 2015 13.25 Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. 1. uppl. Malmö: Gleerup Barnkonventionen https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full Tillgänglig på internet: 15/5-2015 kl. 09.36 Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2003). I problembarnens tid: förnuftets moraliska ordning. Stockholm: Carlsson Elever i behov av särskilt stöd: en temabild. (1998). Stockholm: Statens skolverk Fejes, Andreas &Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl. Stockholm: Liber Förskoletidningen, nummer 3, (2014). Välkommen till förskolan! Palla, Linda Haug, Peder, Egelund, Niels & Persson, Bengt (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom. 1. uppl. Stockholm: Liber Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 36 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Markström, Ann-Marie (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. 1.uppl. Lund: studentlitteratur Palla, Linda (2006) Den inkluderande skolan. En studie på gruppnivå om delaktighet och jämlikhet i villkor för elever med funktionshinder http://hkr.divaportal.org/smash/get/diva2:296597/FULLTEXT01.pdf Tillgänglig på internet: 13/52015 kl. 11.41 Palla, Linda (2011) Med blicken på barnet http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:445488/FULLTEXT01 Tillgänglig på internet 5/5-2015 12.26 Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Enskede: TPB Salamancadeklarationen https://www.spsm.se/PageFiles/4587/Salamanca%20deklarationen.pdf Tillgänglig på internet: 6/5-2015 kl.11.47 Skolverket http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1272 Tillgänglig på internet: 4/52015 kl.12.00 Tideman, Magnus (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Diss. Göteborg: Univ. Tidiga insatser för barn i behov av stöd. Framsteg och utveckling2005–2010. https://www.european-agency.org/sites/default/files/early-childhood-interventionprogress-and-developments_ECI-report-SV.pdf Tillgänglig på internet: 15/5-2015 kl. 13.44 Vernersson, Inga-Lill (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet https://mah.itslearning.com/ContentArea/ContentArea.aspx?LocationID=22122&Loca tionType=1 Tillgänglig på internet 7/5 -2015 10.33 37 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Bilaga 1 Examensarbete Hej, vi är två lärarstudenter från Malmö högskola som heter Sofie och Suzan, vi går i termin 6 i förskollärarprogrammet. Vi har precis startat vårt examensarbete där fokus ligger på verksamheten, hur den anpassas efter barnens förutsättningar, behov och hur förskolans pedagoger förhåller sig till förskolans läroplan samt hur de arbetar praktiskt med målen. Vi ska utföra intervjuer på ett fåtal förskolor med pedagoger från avdelningar där barnen är 15 år. Vi vill få fram pedagogernas egna erfarenheter och åsikter kring hur verksamheten ska utformas för att uppnå läroplanens mål att det ska vara en förskola för alla. Även frågor kring det praktiska arbetet utifrån läroplanens mål kommer att ställas. Ert deltagande är frivilligt och ni har rätt att avbryta er medverkan. Ni kommer att vara anonyma med fingerade namn och förskola så att det inte går att identifiera. Intervjuerna kommer att spelas in och efter att de är bearbetade kommer inspelningarna att raderas. Vid frågor kontakta gärna oss. Vi behöver ert samtycke för vår studie. ________________________ Mvh Sofie – ***-******* Suzan - ***-******* 38 Sofie Lindberg och Suzan Sabbar Bilaga 2 Intervjufrågor 1. Hur länge har du varit verksam inom förskolläraryrket? 2. Vad betyder begreppet inkludering för dig? 3. Kan du ge några exempel på hur man kan arbeta inkluderande i verksamheten? 4. På vilka argument vilar det på och varför? 5. Hur hade du valt att anpassa verksamheten efter barn med olika förutsättningar? 6. Hur bemöter du ett avvikande beteende hos ett barn i förskolan? 7. Hur märker du att ett barn är avvikande? 39
© Copyright 2024