Document

Stockholms förbindelser med utlandet under
1670-talets växlingar
Av Preceptorn Oscar Bjurling
Ludvig XIV:s krig mot Holland, världens dåvarande främsta sjöfartsnation, kunde inte undgå att kraftigt influera den internationella sjöfarten. Den svenska sjöfarten utgjorde härvidlag inget undantag. Redan
under krigets första skede, då Sverige ännu stod utanför striden, var läget
i någon mån ägnat att ingiva bekymmer. Under nämnda period befann
sig även England i öppen kamp med Holland, och mellan dessa rivaler
om sjöherraväldet rasade förbittrade strider till sjöss, vilka fingo sina
återverkningar inte minst inom Östersjöområdet, där både holländare och
engelsmän i fredliga tider spelade en kommersiellt betydande roll. Under
krigets senare skede, när Sverige efterträdde England som Ludvigs aktive
bundsförvant, blev situationen visserligen annorlunda men, för den svenska handelns och sjöfartens del, knappast bättre. Hur förhållandena gestaltade sig under de båda ifrågavarande perioderna skola vi här försöka
utreda mera i detalj och rent siffermässigt för den dominerande svenska
handels- och sjöfartsstaden Stockholm. Det tidigare skedet, åren 16711674, har förut lockat till behandling. År 1923 publicerade nämligen
Birger Fahlborg sin bekanta studie »Ett blad ur den svenska handelsflottans historia» .1 De resultat han redovisade i denna, skola vi diskutera
något närmare i det följande. Det senare skedet, åren 1675-1679, har
däremot inte varit föremål för något studium. Men först några ord om
materialet.
Källmaterialet består i första hand av de i Stockholms handelskollegii
1 Birger Fahlborg: Ett blad ur den svenska handelsflottans historia 1660-167 5, Sjöfartsmuseet i Göteborg I.
2 Stockholms Handels Collegii Protocoll, Stockholms stads arkiv, till vilka här generellt
hänvisas i tillämpliga delar. Påpekas må, att hamn- och brojournalerna redovisa endast
den utgående sjöfarten.
4
protokoll införda specifikationerna över uppburna hamn-, bro- och fattigpengar.2 Dessa utgöra närmast ett slags journaler över de kommunala
skeppsumgälder, som staden hade rätt att utkräva av den utgående utrikessjötrafiken. För varje utgående fartyg - som bokföres under ett
löpnummer, till vilket talagsverifikationer och andra räkenskapsföringar
referera - angives som regel skepparens namn och nationalitet samt fartygets storlek ( lästetal) och destination; »ryssarna» specificeras gärna
särskilt under s. k. små nummer. Emellertid upptagas icke blott de fartyg,
som avseglat direkt till utrikes ort, utan även de som gått till svensk
hamn för att komplettera lasten, innan kosan styrdes till utlandet. Enligt
den praxis, som tillämpades inom det statliga tullvä~endet (under 1600talet) debiterades däremot icke statliga skeppsumgälder för till utrikes ort
destinerade fartyg förrän i den sista svenska hamn, som anlöptes. Mellan
redovisningen i kronans tull- och extraktjournaler och i stadens hamnoch brojournaler föreligger m. a. o. i detta hänseende en skillnad. För den
inkommande utrikessjöfarten utgick inga kommunala skeppsumgälder.
A v denna anledning finns ingen källa för densamma av hamn- och brojournalernas relativt gripbara karaktär. Man nödgas härvidlag gå till den
andra huvudkällan, tolagsverifikationerna, ett voluminöst material av i
allmänhet mycket besvärlig art, som därtill lider av den stora nackdelen
att barlastade fartyg helt lysa med sin frånvaro. 3
Beträffande hamn- och brojournalernas resp. talagsverifikationernas
källvärde är det möjligt att göra vissa jämförelser. De från Stockholm till
»Västersjön» destinerade fartygen förekomma sålunda också i ett annat
material, närmare bestämt i Öresundstullens räkenskaper. 4 Jämför man
det antal dylika fartyg, som redovisas i dessa (eller rättare sagt i Öresundstabellerna) med motsvarande fartygskategori i Stockholms hamn- och
brojournaler, framträder en tydlig överensstämmelse, såsom tabell I visar.
I stort sett är bilden densamma. I fråga om utrikeshandeln, enkannerligen
exporten, finns också jämförelsematerial för vissa år, nämligen i de publicerade persedelextrakten över Stockholms export. Dessa är grundade på
tulljournalerna, d. v. s. en av de kommunala talagsverifikationerna helt
oberoende källa. Det anmärkningsvärda är nu, att de båda sist anförda
källgrupperna visa så stor överensstämmelse inbördes, som faktiskt är fal3 Stockholms stads räkenskaper: Tolagsverifikationer, Stockholms stads arkiv, till vilka
här ävenledes generellt hänvisas.
4 Tabeller over Skibsfart og Varetransport gennem \l>resund 1661-1783, utg. av N.
Eliinger Bang och K. Korst. Del I: Tabeller over Skibsfarten. - Cit. Öresundstabellerna.
5
Tabell I. Fartyg destinerade västerut från Stockholm åren 1670-1679.
Index
!670/79 ~
wo för
lästetalet
en!. Stockh olms
brojournaler
Antal enligt Stockholms
brojournaler
Antal enligt
Öresundstabellerna
Ar
Utländska Svenska
fartyg
fartyg
Summa
fartyg
Utländska
fartyg
Svenska
fartyg
Summa
fartyg
I
2
3
4
5
6
7
8
r67o
r67r
r672
r673
!674
r675
1676
1677
r678
I679
32
64
21
19
32
127
I 59
114
167
II7
77
71
66
64
65
6
I09
IJS
87
8]
97
IJJ
I 59
II4
I67
II8
30
64
26
I7
43
121
174
138
r67
122
Sr
65 3a
663a
72
65
2
2
III
I29
92
89.
I08
I2J
I76
IJ8
I67
I2J
94
123
82
77
99
89
124
96
IJ5
8o
Medeltal
3a
l
-
-
I
l
85
35
l
120
l
90
-
I
l
35
l
125
l
-
Inräknat r finskt fartyg.
Anm.: Något enstaka smärre fartyg, som varit destinerat till Aalborg, har ej räknats
västerut.
let och vilket närmare framgår av tabell II. För de sex åren 1674-1679
blir den genomsnittliga skillnaden mellan tullens deklarerade och tolagens
här beräknade importvärden 3,8 %- De differenser, som föreligga, torde
Tabell II. Stockholms export åren 1674-1679; dr smt.
Ar
Enligt tullextrakten
Enligt tolagsverifika tionerna
r674
r67s
r676
r677
r678
r679
2 134 422
I 715 478
. I 773 686
I 789 064
2 250 970
I 829 078
2 124 400
r 708 8oo
I 887 000
I 715 200
2 510 200
I 985 200
I674/79
I 9I5 449
I 988 466
An m.: Tullextraktens siffror hämtade ur Boethius-Heckscher: Svensk handelsstatistik
1637-1737·
6
sj~{art åren 1671-1679, enligt
bearbetning av tolagsverifikationerna och hamn- och brojournalerna; index.
Tabell III. Stockholms export och utgående utrikes
Utgående utrikes sjöfart i läster
Aren
hela sjöfarten
1671
1672
1673
1674
r67s
1676
1677
1678
1679
90
87
124
98
99
73
6s
90
91
l
exklusive sjöfarten
till Balticum
101
90
112
97
88
Sr
67
99
78
Export
i dr smt
102
86
120
92
74
76
77
97
78
Anm.: Index: I67I/74 ~ roo.
i väsentlig grad vara att tillskriva olika redovisningssätt och andra dylika
så att säga tekniska förhållanden. Differenserna äro dock inte större, än att
förloppet ter sig fullt likartat i båda källorna. Värt att notera i detta sammanhang är också den starka parallelliteten i exportens och den utgående
utrikessjöfartens utveckling, såsom tabell III visar; särskilt pregnant blir
likheten, om man fråndrager sjöfarten till Balticum, i vilken ballastresorna voro relativt talrika.
Som bakgrund till redogörelsen för själva händelseförloppet under de
här behandlade tidsskedena må inledningsvis göras en framställning av,
hur Stockholms utrikes handel och sjöfart tedde sig under »förkrigsåret»
1671, vilket år inte alltför mycket torde avvikit från det .normala.
Den egentliga seglationssäsongen var inskränkt till månaderna aprilnovember. Under de verkliga vintermånaderna var det endast undantags-·
vis som någon nämnvärd sjöfart ägde rum. Trafikens höjdpunkt var,
mätt efter det utklarerade tonnaget, maj-september. Några utpräglade
»Säsongväxlingar» i sjöfarten kan man knappast iakttaga men med en
grov förenkling kan man säga, att sjöfarten i början av seglationsperioden
präglades av spannmålsimporten och under sommarmånaderna av metallexporten. Hösten karakteriserades däremot av de stora svenska »saltskeppen», som då nästan alla på en gång avseglade såsom sjölagen föreskrev i
gemensam konvoj eller amiralskap, med destination Sydeuropa. Den 24
7
oktober ( 1671) utklarerades sålunda Mårten Olofsson med ett fartyg
på 150 läster, två dagar senare avfärdades inte mindre än 4 stora fartyg,
Franz Lorentz med ett skepp på 130 läster, Jacob Adriansson Fiasten
med »Solen», också på 130 läster, Dirich Tiesen med »Grev Magni Palleijs»
på 181 läster och Dirich Degner med »Engel Gabriel» på 200 läster, och
den 30 oktober klarerades Michel Niebuhr med »Bonne Espennce» på
120 läster. I november avseglade så ytterligare två skepp, Rolf Andersson
med »Gustavus» på 200 läster och Jöran Bertelsson med »Spes» på 120
läster. Alla fartygen hörde hemma i Stockholm och voro samtliga destinerade till Portugal för att hämta salt. Utfrakten bestod av järn, bräder och
tjära i ganska begränsade partier.
De livligaste sjöfartsförbindelserna underhöll man med England och
Holland. Av 1671 års utgående tonnage var drygt 45 % destinerat till
dessa båda länder. Knappt tredjedelen av den senare siffran representerade
fartyg, som hörde hemma i Stockholm. Resten av den här insatta handelsflottan bestod huvudsakligen av engelskt och holländskt tonnage samt
en del tyskt (från Wismar och Stralsund). På England och Holland avsattes de stora svenska stapelprodukterna: järn, koppar och mässing, beck
och tjära.
Sjöfarten Stockholm-Balticum var vida mindre betydande. Föga mer
än 16 % av den utgående sjöfarten var detta år dirigerad till Balticum.
Hälften av de här sysselsatta fartygen hade sin hemort i Stockholm och
ytterligare en del voro från det övriga Sverige och Finland.
Sjöfarten Stockholm-Tyskland var inte mycket större än sjöfarten
på Balticum. Den uppgick till 17 % av det utklarerade tonnaget. Nära
tre fjärdedelar av detsamma var tyskt. 5
Men, hur gestaltade sig utvecklingen, sedan fientligheterna till sjöss
flammat upp i början av år 1672? I vissa hänseenden borde de krigförande makternas och särskilt Englands och Hollands ömsesidiga kaparkrig gynna den neutrala sjöfarten och därvid icke minst den svenska.
Enligt Birger Fahlborg blev så också fallet. »När vid det nya sjökrigets
5 Här må i förbigående
nämnas något om tonnagets medelstorlek. De holländska
fartygen voro störst eller i medeltal nära 140 läster. Därnäst i storlek kommo stockholmsfartygen, vilka i genomsnitt dock icke voro på mer än 60 läster - medräknas endast
det västgående stockholmstonnaget blir siffran avsevärt högre eller över 90 läster. I tredje
rummet kommo övriga svenska fartyg med i genomsnitt nära 50 läster. I fjärde rummet
kom dc brittiska fartygen med nära 40 läster. Det baltiska och tyska tonnaget var minst
eller i genomsnitt på 30 läster och något däröver.
8
utbrott de främmande skeppen så gott som alldeles uteblevo och den
stockholmska metallexporten hämmades i sitt fria lopp, var det därför
ej blott ett lokalintresse utan ett riksintresse av första ordningen som stod
på spel. Här grepo emellertid de stockholmska storköpmännen energiskt
in», skriver Fahlborg. »Allt tillgängligt tonnage sattes omedelbart in i
västerhavstrafik, och nytt anskaffades i mån av behov, huvudsakligen
genom inköp från Holland. På så sätt kunde också varuomsättningen i
Stockholms hamn under dessa år fortgå lika ohindrat som under den
gångna fredstiden, ja än ytterligare stegras. Under åren 1668-71 hade
Stockholm årligen besökts av i genomsnitt ca 400 fartyg om mellan 17 000
och 21 000 läster. År 1672 steg antalet fartyg till ca 500, medan lästetalet alltjämt höll sig yid 20 000. Men följande år sprungo siffrorna plötsligt upp till resp. 800 och 31 000, en dittills och långt efteråt i Stockholms
hamn osedd tonnagemängd, i sin mån ett uttryck för den nya högkonjunkturen.» 6
Det material, på vilket Fahlborg grundat dessa slutsatser, är just de
förut omnämnda specifikationerna över last-, bro- och fattigpengarna.
Fahlborg har emellertid nöjt sig med att göra ett summariskt överslag
över antalet fartygsnummer och därvid kommit till det nämnda resultatet, att tonnagemängden i Stockholms hamn var ett uttryck för en högkonjunktur samt att varuomsättningen i Stockholms hamn kunde inte
bara hindras att minska utan tvärtom ökas.
I detta sammanhang kan det vara av intresse att erinra om Öresundstabellernas vittnesbörd (tabell I). Detta tyder alls inte på, att de från
Stockholm till Västeuropa seglande svenska fartygen skulle ha ökats i
antal under krigsåren, snarare tvärtom. Nu redovisa Öresundstabellerna
dock endast antalet fartyg och inte dessas lästetaL Man kan följaktligen
tänka sig, att lästetalet ökats, även om inte fartygsantalet gjort det, och
då på så vis, att de svenska köpmännen insatt i den västgående sjöfarten
sina nyförvärvade holländska skepp, vilka i regel voro ganska stora.
Det enda sättet att utreda problemet är en detaljerad undersökning av
last- och bropenningjournalerna samt tolagsverifikationerna. I tabell IV
har därför att börja med gjorts en bearbetning av lästetalsuppgifterna i
de ifrågavarande journalerna rörande de fartyg, som destinerats västerut.
Ej heller detta material visar, som synes, något uppsving för sjöfarten från
Stockholm till Västeuropa utan tvärtom en mycket kraftig nedgång eller
6
F ah! borg a. a., s. 52.
9
Tabell IV. Fartyg destinerade västerut från Stockholm fördelade efter destina-
tionsländer enligt bearbetning av Stockholms hamn- och bropenningjournaler;
antal läster.
l
Ar
l
I67r
I672
r673
I674
I675
1676
r677
r678
r679
England-l Holland
Skottland
4 745
s 385
4 593
4 935
7 195
ro 259
7 o86
7 025
5 279
4 883
I 288
2 326
4087
I 294
2 117
2 222
6 428
2 360
l
Hamburg-J
F ranne
k .k
B rem en
293
300
IIO
-
-
-
-
216
-
-
-
IIO
-
384
-
-
r26
Norge
6o
22
56
-
I 022
I44
733
265
-
45
l
l Portugal
Spanien
40
I 23I
I 050
-
440
-
l
Summa
I2
8
7
9
8
I2
9
I3
7
234
I89
652
893
873
376
569
453
915
ro
från 12 000 läster år 1671 till 7 000 läster år 1673, d. v. s. med ca 40
- Öresundstabellerna giva, efter antalet fartyg räknat, nästan exakt
samma nedgång. I tabell V redovisas det västerhavsdestinerade tonnaget
efter hemort. Tabellen belyser orsaken till västerhavssjöfartens nedgång:
det utländska tonnagets uteblivande. År 1671, alltså före krigsutbrottet,
seglade utländska handelsfartyg om ca 5 000 läster från Stockholm till
Västerhavet, år 1672 ca 900 läster och år 1673 föga mer än 500 läster!
Det svenska tonnaget kunde alls inte ersätta den härigenom vållade tonnageminskningen. Det höll sig, inberäknat de svenska Östersjöprovinsernas fartyg, vid något över 7 000 läster under samtliga tre år. Den enda
skillnaden var, att en förskjutning ägde rum inom det svenska tonnaget
till Stockholms favör. Denna förskjutning är dock inte uppseendeväckande.
För den svenska exporten, vilken· ju vid denna tid i så betydande grad
var inriktad på Västeuropa\ borde utvecklingen inom fraktfarten ha inverkat störande, däri har Fahlborg otvivelaktigt rätt. Särskilt järnexporten, vars huvuddel dirigerades över Stockholm, borde ha visat spår härav.
Vad säga siffrorna?
I tabell VI har Stockholms utrikeshandel under åren 1670-1679 redovisats. Som synes minskades exporten år 1672 - utan tvivel till följd av
svårigheterna till sjöss - men det följande året kompenserades denna
7 Om järnhanteringen och -exporten se E. F. Heckscher: Sveriges ekonomiska historia
l: 2, passim.
lO
Tabell V. Fartyg destinerade västerut från Stockholm 16Jo-1679, fördelade
efter hemorter; enligt bearbetning av Stockholms hamn- och bropenningjournaler.
Hemort
l
Stockholm ..................
Övriga Sverige ..............
Finland ....................
1671 l I6721I6731I674116751 r6761 r6771 r678 lr679
5 109 4 978 5 901 5 470
791 908 356 912
53 r82 -
-
-
Summa l 5 95316 o6816 25716 3821 - l
Övr. svenska Östersjöhamnar 1
l
I 3601 I 2!21 8741 8991
-l
I 277
3 584
6o
-
28
8s9
22
55
-
466
l
-
64
ss
633 7 150
843 I 136
56 384
-
-
r ro
-
-
-
-
-
l
-
l l l
Summa svenska riket l 7 31317 28017 13117 28rl 1451
Övriga Östersjöhamnar .......
England + Skottland ........
Holland ....................
Övriga Västeuropa • ..........
-
IIS
145
-
l
-
I I si
-
-
l
-
l
-
214 7 347
2 047 2 222
-
JO
-
l
-
IIO
88 7 007 5 445
6 358 2 360
-
Summa utlandet 3 l 4 9211 9091 52rl2 59618 7281 r2 26rj9 5691 13 45317 Sos
l
Summa summarum l r2 234ls r8917 65219 87718 8731 r2 37619 5691 13 45317 915
I Balticum och Östersjötyskland.
• Inräknat Norge.
3 Hamnar ej tillhörande svenska riket.
l
Tabell VI. Stockholms import och export åren 1671-1679, enligt bearbetning
av tolagsrå'kenskaperna; miljoner dr smt.
Ar
Export
Import
r67r
1672
1673
r674
r67s
r676
I677
1678
I679
2,4
2,0
2,8
2,1
I,7
1,9
1,7
2,5
2,5
2,6
3,1
2,2
2,0
2,1
2,9
2,7
3,2
'2,0
Export minus import
-o, r
-o,6
-o,3
-o, r
-o,3
-o,z
~1,2
-o,z
-r,z
11
minskning fullt ut. Exportgenomsnittet för åren 1672-73 var nästan
identiskt med 1671 års export. På sätt och vis mera anmärkningsvärd är
den samtidiga, .mycket starka importökningen. Vad denna beträffar, skapade sjökrigen tydligen inga oövervinneliga svårigheter.
Studerar man de enskilda exportvarorna (för de år, som vi här äro i
tillfälle att framdraga), är det påfallande, att järnexporten icke förlöpte parallellt med den totala exporten. Den steg i takt med den senare
från år 1672 till år 1673 eller från 121 700 sk% til155 600 sk%, men den
föll icke i motsvarande proportion det följande året utan tvärtom ökades ytterligare eller till 163 000 sk% (ungefär samma siffra som skulle
uppnås år 1686) .8 För de övriga viktigare exportvarorna gestaltade sig
utvecklingen något olika, nämligen':
exporten av
år 1672
år 1673
år 1674
stångjärn, sk'ii: ...... I2I 700
gårkoppar, sk'ii: .....
3 659
mässingstråd, sk'ii: ...
2 073
beck o. tjära, läster ..
2 966
r ss 6oo
3 025
2 149
3 6s6
r63 ooo
627
l 398
2 738
Medan alltså stångjärnsexporten ökade under kriget, minskade gårkopparexporten redan då och föll sedan katastrofalt, ett förlopp, som delvis torde stått i samband med den under år 167 4 gjorda omsvängningen
i den svenska kopparpolitiken. 9 Den minskning av den totala varuexporten, vilken, som antytt, inträffade samtidigt, orsakades säkerligen av
denna minskning i gårkopparutförseln. Beträffande exporten av mässingstråd skedde likaledes en kraftig minskning, ehuru den icke var så stor
som i fråga om gårkoppar. Orsaken till minskningen torde ha varit densamma- om än icke verkande med samma styrka- eftersom den övervägande beståndsdelen i mässingen var koppar. Beck och tjära, den näst
järn, koppar och mässing viktigaste svenska exportvaran, företedde, som
siffrorna härovan ge vid handen, en viss, mera tillfällig exportökning år
167 3. Året därpå var exporten av denna internationellt betydelsefulla
»naval store» knappt mindre än år 1672.
Med hänsyn till den kraftiga inskränkningen, särskilt år 1673, i Stockholms sjöfartsförbindelser med Västeuropa, kan det vara av stort intresse
att närmare undersöka, hur man ordnade exporten, i synnerhet vad järnet
8
9
O. Bjurling: Skånes utrikes sjöfart 1660-1720, s. 259.
]. Wolontis: Kopparmyntningen i Sverige 1624-1714, s. 148 f.
12
beträffar. En bearbetning av talagsverifikationerna för Stockholm åren
1671 och 1673 ger följande resultat beträffande den totala exporten:
total export till
1671
1673
Storbritannien ..
Holland .......
Frankrike ......
Tyskland ......
29,5
30,9
7,9
21,9
32,9
14,3
6,3
38,3
enbart Li.ibeck
6,o
20,6
9,8
8,2
Summa 100,0
100,0
Övriga ........
Liknande resultat erhåller man, om man undersöker järnexporten från
Stockholm år 1673 och jämför denna med tillgängliga siffror för åren
1686-87. Man får sålunda:
Järnexport till
1673
1686
1687
Storbritannien ..
Holland .......
Frankrike ......
Tyskland ......
34,8
14,6
4,3
34,8
50,2
24,7
o,1
17,3
54,3
22,9
0,2
17,1
11,5
7,7
5,5
100,0
100,0
100,0
enbart Li.ibeck
Övriga ........
Summa
23,0 1
Siffrorna antyda, att man valde den i och för sig inte överraskande
utvägen att öka järnexporten på de tyska hamnarna, speciellt Li.ibeck,
varifrån järnet kunde skickas vidare på den gamla medeltida transportvägen till Västeuropa.
ökningen av järnexporten på Li.ibeck och andra tyska hamnar borde
rimligen visa sig i en ökning av sjöfarten dit. En bearbetning av last- och
brojournalerna understryker också detta, såsom framgår av tabell VII.
Efter sjökrigets slut blev, som synes, Li.ibecks och de övriga tyska hamnarnas roll som anknytningshamnar åter något mindre. Minskningen i
sjöfarten på den tyska Östersjökusten åren 167 3-7 4, 3 249 läster, skilde
sig inte mycket från den samtidiga ökningen av sjöfarten på Västeuropa,
2 829 läster.
Emellertid räcker inte ökningen av sjöfarten på Tyskland åren 1672
-73 att förklara den mycket kraftiga, av Fahlborg påpekade ökningen
1 Enl. Brandt »Scehandcl zwischen Schweden und Lubeck gegen Ende des 17. Jahrhunderts» (Scandia 1947) något högre belopp, men han har inräknat all järnexport ej bara stångjärn.
13
Tabell VII. Fartyg destinerade från Stockholm till tyska östersjöhamnar åren 16701679, enligt bearbetning av hamn- och brojournalerna; antal läster.
Destinerade till
samtliga tyska
östersjöhamnar
L iibeck
Ar
I670
I67I
I672
I673
I674
I675
I676
I677
I678
I679
3 528
3 583
4 8I6
7 373
4 I24
4048
998
I 407
2 383
3 740
970
862
2 o8I
3 042
I 297
I 468
558
75I
I II6
I 550
av den totala utrikessjöfarten i Stockholm ifrågavarande år. Från år
1672 till år 1673 ökades nämligen denna med över 8 000 läster. En undersökning av sjöfarten på de baltiska hamnarna ger här nyckeln till problemet. Resultatet framgår av tabell VIII.
Tabell VIII. Fartyg destinerade från Stockholm till Balticum åren 1670-1679, enligt
bearbetning av hamn- och brojournalerna; antal läster.
Ar
Läster
Ar
Läster
I670
I67I
I672
I673
I674
3 670
3 399
4607
9 2I6
6 035
I675
I676
I677
I678
I679
7 75I
2 625
3 394
3 657
7 648
Anm.: I Balticum inräknas även Ingermanland.
Den kraftiga ökningen av sjöfarten på Balticum berodde på en lika
kraftig stegring av spannmålsim porten. Sålunda infördes till Stockholm:
år 1672
år 1673
år 1674
malt ...... I I2 052
råg ........ 48 782
vete ....... I4 03I
korn ......
8 I74
havre ......
9 757
I33 OIO
I70 4I4
23 o64
37 250
5 337
106 7I6
84 924
I8 264
23 I88
8 042
Summa I92 796
369 075
24I I34
tunnor
14
En överraskande indikator på sambandet mellan spannmålsimporten
och det till Balticum befraktade tonnaget erhåller man genom att för de
olika åren dividera den förra med den senare. Resultatet blir 41,8 tunnor
per fartygsläst år 1672, 40,5 tunnor år 1673 och 40,9 tunnor år 1674.
Den ökade spannmålsimporten - som orsakades av mindre goda skördar i Sverige - representerade troligen hela importökningen mellan år
1672 och 1673. Denna utgjorde 526 800 daler silvermynt. 1673 års »merimport» av spannmål hade, omräknad efter den låga Malmö-markegången2 och exklusive frakt m. m., ett värde av minst 365 700 daler
silvermynt.
Det kan vara av ett visst intresse att närmare belysa den nationella
sammansättningen av det tonnage, som förmedlade sjöfarten mellan Stockholm och Balticum. Detta har gjorts i tabell IX. stockholmsfartygens
trafikinsatser på Balticum hade som synes ökats avsevärt om också ej i
takt med den allmänna utvecklingen. Fahlborg skriver, att under krigsåren 1672-73 »en myckenhet smått tonnage drogs in till Stockholm från
Norrland, Finland, Rev al, Stettin, Stralsund och Wismar såsom ersättning för det i västerhavstrafiken insatta större tonnaget» .3 Småtonnagets
roll var emellertid i första rummet att förmedla spannmålsimporten till
Stockholm, en uppgift, för vilken det större tonnaget sällan eller aldrig
begagnades inom Östersjöområdet. I övrigt voro småskutorna - särskilt
de tyska - insatta på Liibecktraden (2 098 läster tyska fartyg) och
andra tyska Östersjöhamnar.
Vi kunna nu summera resultatet av vår granskning av last- och brojournalerna och talagsverifikationerna för åren 1671-1674. Den s. k.
högkonjunkturen i Stockholms handel och sjöfart år 1673 var ingen högkonjunktur. Det rörde sig om en på grund av dålig skörd typisk ansvällning av det trafikerande tonnaget, vilket i stor omfattning var fraktat
för spannmålsim port. Betecknande är också, att derr handelsflotta, vilken
under dessa år seglade på Stockholm, inte ökades lika mycket som det
anlöpande tonnaget, varken i antal eller lästetaL Eller annorlunda uttryckt: de trafikerande fartygen gjorde ett större antal återbesök år 1673
än dessförinnan. Den kraftigt stegrade importen år 1673 motsvarades av
en samtidig, avsevärd ökning av exporten, men denna ökning var icke
att tillskriva några särskilt lysande konjunkturer utan representerade
endast en återhämtning av exportminskningen under det föregående året.
2
3
Markegången hos Bjurling a. a., s. 264.
F ah! borg a. a., s. 52 not l.
15
Tabell IX. Fartyg destinerade från Stockholm till Balticum åren 1671-1679,
fördelade på olika h e m o r t e r ejier Idsletal och i %, enligt bearbetning av hamnoch brojournalerna.
....
8
o oj
o.a
...
B
'""'
~
u
...o
""
..-1
r.ll
r67r
r67z
r673
r674
r675
r676
r677
r678
r679
%
år
r67r
r67z
r673
!67:1r675
r676
r677
r678
r679
I705
I 969
3 508
2 68I
4 644
I 087
I 445
I I33
2 85o
50,2
42,8
38,I
44,4
59,9
4I,4
42,6
3I,O
37,3
.~-~
"'
l!)
~ ~
Om
262
540
I 320
866
-
-
-
7,7
II,7
I4,3
I4,J
-
-
-
"'"'bl)
8.;;] ;;.,
8 Et
;l>~
w"'
I 967
2 509
4828
3
4
I
I
I
547
644
087
445
133
z 85o
57,9
54,5
52,4
58,7
59,9
41,4
42,6
31,0
37,3
§
-c
1:1
"'2"'
134
453
853
545
565
75
135
zoo
239
3,9
9,8
9,2
9,0
7,3
2,9
4,0
5,5
3,1
1:1
:;;a"'
"'
8
rxl
;;.,
E-<
o"'
"'
943
331
084
685
646
309
547
919
545
113
19
I 253
zr8
85o
84
27,8
28,9
zz,6
3,3
0,4
13,6
z8,o
21,2
I 1,0
I
2
r
I
I
I
I
2
49,9
45,6
52,5
33,3
-
I 58
3,6
l!)
-c
-c
....bl)
o
::g"'
"'1:1
bh
-'6
·~
'"
~
-c
1:1
-
75
-
--
z
22
6o
40
-
-
o,6
r,6
-
-
-
3,2
-
-
z,o
-
-
::r:
1:1
~
"' 8
§~
§
w
;l
;l
"'
-
--
1:1
0,7
0,7
-
220
220
!38
30
240
r8o
r 6z7
6,5
4,8
I,5
r, r
7,1
4,8
21,3
-
46
40
27
225
229
-
3399
4 607
9 216
6 035
7 751
2 625
3 394
3 657
7 648
100,0
-
100,0
o,6
1,5
0,7
6,z
3,0
100,0
100,0
100,0
roo,o
100,0
roo,o
100,0
Stockholmsköpmännens energiska ingripande i situationen var icke inriktat på något patriotiskt »riksintresse» av vare sig kommersiellt eller
annat slag. De fartyg, de köpte, sattes icke in i svenska router utan i
trader, där större vinster och risker lockade. 4
Men hur tedde sig situationen för Stockholms utrikes förbindelser under
åren 1675-1679, d. v. s. under de år, då Sverige som öppen deltagare i
den stora konflikten lyckats få bl. a. både Hollands, Danmarks och
Brandenburgs flottstyrkor till motståndare? Som bekant sköttes den
4
Jfr O. Bjurling: 1672 års skeppslista, Forum navale nr 7.
16
svenska sjökrigföringen på ett inkompetent sätt. 5 Den svenska örlogsflottan misslyckades från första början med sin uppgift att effektivt
skydda de egna kofferdiskeppens handlingsfrihet. De brandenburgska
kaparna kunde redan under seglationssäsongen år 167 5 ingripa störande i
förbindelserna mellan Sverige och de svensk-tyska provinserna. För de
kommersiella relationerna fick det sjömilitära läget dock inte någon större
betydelse förrän under det följande året, i och med att även Danmark
inledde aktiva flottoperationer. Siffrorna för det från Stockholm till de
tyska östersjöhamnarna avseglade tonnaget talar härvidlag sitt tydliga
språk. År 1675 - som ingalunda var något toppår - utklarerades i
denna trade fartyg om 4 048 läster men året därpå endast 998 läster
(tab. VII). Man torde näppeligen kunna begära en bättre illustration till
följderna av Gotlands erövring och sjöslaget vid Ölands södra udde.
De viktiga förbindelserna med Balticum ledo också ett visst avbräck1676 års siffror för det från Stockholm till Balticum destinerade tonnaget
voro i alla händelser de lägsta under hela decenniet 1670-1679 (tab.
VIII). Men denna nergång var så att säga i förväg kompenserad av den
betydande seglation på Balticum, vilken bedrivits året innan. Med bekymmer hade myndigheterna studerat livsmedelssituationen. 6 Den mindre
tillfredsställande skörden år 167 4 hade i och för sig givit anledning till
allvarliga överväganden, och de därpå följande politiska komplikationerna
hade ytterligare försvårat läget. Både ransonering och en kraftigt pådriven
spannmålsimport hade i denna situation tillgripits. I mars månad 167 5
hade Stockholms handlande kunnat rapportera till myndigheterna, att en
flotta på 31 fartyg vid denna tidpunkt samlats för befraktning till livländska sidan samt att 8 a 9 spannmålsskutor lågo segelklara i Reval och
över 20 i Viborg, Nyenskans och Narva, alla med destination Stockholm. Man hade tydligen hyst någon oro för den i Stockholm liggande
»spannmålsflottan», ty handelskollegii annars mycket odramatiska protokoll nämner, att okänt folk hade »Utmärkt» skutorna vid skeppsbron
och »tvenne gråklädda karlar, havandes värja uppå, skulle det förrättat,
och som synes är ett rött streck draget med krita över stammarna och
en stor del av de bästa skutorne således vordne utmärkte». Om händelsen
fick någon betydelse, vetes icke. Som antytt var seglationen på Balticum
betydande år 1675. Man kunde i stor utsträckning undgå fiendens kapare
5
6
Jfr Svenska flottans historia, s. 4 56 ff.
Stockholms handclskoll. prot, 1675 4/2, 9/2, 4/3 och 6/3.
17
genom att segla utmed Åland, tvärsöver Finska viken och ner längs den
estländska kusten. Åren 1677-1678 hade sjöfarten Stockholm-Balticum
icke någon större omfattning, men den var väl att märka inte lägre än
under åren 1670-1671.
Sjöfartsförbindelserna med Västeuropa lyckades man däremot inte bara
bevara utan t. o. m. öka- jämför man perioden 1675-1679 med perioden 1670-1674, får man en ökning på 10 %. De svenska fartygen försvunna visserligen så gott som alldeles och därmed också den direkta kontakten med Sydeuropa, eftersom denna enligt sakens natur ombesörjts av
framför allt svenska fartyg. Men i stället för svenskarna ryckte engelsmännen in. Siffrorna äro upplysande:
Västerut
ArTigen 1670j74
läster
%
alla svenska fartyg 7 ••••• 7 294
engelska
497
holländska
I 447
övriga
237
I5,J
2,5
Summa 9 475
Ioo,o
77,0
5,2
Arl(gen 1675/79
o;
läster
m
55
0,7
7I,2
27,I
I,O
437
roo,o
74
7 483
2 Szs
lO
De holländska fartygen höllo sig som synes ingalunda borta från sjöfarten på Stockholm, trots kriget mellan Sverige och Holland. Sammanlagt avseglade under åren 1675-1677 ett holländskt tonnage på ej mindre
än 5 400 läster. Men situationen var inte så ovanlig i äldre idylliska tider,
då det totala kriget förekom endast i föreställningarna om den yttersta
domen. Köpmännen försökte gärna att bibehålla »business as usuah i synnerhet de holländska hade skäl därtill, om inte engelsmännen skulle
segla dem ur linjen Stockholm-Västeuropa.
Det var en mycket ringa del av den svenska handelsflottan, som under
de rådande omständigheterna förmådde hålla sig kvar ute på sjön. Under
femårsperioden 1670-1674 avseglade från Stockholm i utrikes fart ett
svenskt-finskt tonnage på i medeltal 12 000 läster men under åren 1676
-1678 i genomsnitt föga över 2 000 läster. sjöherraväldet i Östersjön var
förlorat för svenskarna. I sin helhet tedde sig de svensk-finska handelsfartygens insatser i sjöfarten Stockholm-utlandet på följande sätt, mätt
i lästetal:
7
8
I Sverige-Finland och provinserna.
T ull, lic en t och accis 16 8 O ff, KamkolL arkiv.
2- 516685 Sjöhist. Samfundet. X.
18
Destinationsort
1676
1677
1678
Västeuropa ............. 6 425
Tyska östersjöhamnar ....
93I
Balticum ............... 3 374
Finland ................
44I
Annan svensk ort f. v. o.
693
Danmark ...............
3S
I20
Okänd ort ..............
II5
84
I I62
I30
I 580
6s9
282
ss o
8o
40
I 333
509
40
Summa I2 OI9
2 302
1670/74 årligen
I 55
2 340
2 077
Sjöfarten på Balticum var som synes den enda, i vilken de svenska
fartygen kunde deltaga i någon nämnvärd omfattning. Det svensk-finska
tonnaget å denna trade var dock åren 1676-1678 inte mer än 40 %
av genomsnittet för åren 1670-1674.
Förhållandena till sjöss kunde ej rätt gärna leda till annat än en viss
minskning av utrikeshandeln. Den omfattande engelska insatsen för att
vidmakthålla den svenska handeln, och i synnerhet exporten, på Västeuropa, d. v. s. närmast England, kunde inte helt kompensera minskningen
av den svenska handeln på övriga områden. Exportsiffrorna visade också
en nedgång. Men säkerligen bidrog härtill situationen inomlands. Kopparutförseln bromsades sålunda åren 1675-1676 på grund av ändring i
myndigheternas kopparpolitik. Och järnexporten blev av någon anledning särskilt låg åren 1677 och 1679 (tab. X). Detta resulterade - så
långt man kan döma av talagsverifikationerna - i ett tidvis mycket
kraftigt importöverskott, i synnerhet under åren 1677 och 1679. Sist-
Tabell X. Stockholms export åren 1674-168o; daler smt.
Ar
I674
I67s
I676
I677
I678
I679
I68o
Koppar
och
mässing
Järn och
stål
398 I88 I
I77 344 I
ISS 398 I
409 6!2 I
462 S32 I
409 2IS I
585 375 I
S4S
3I4
435
128
448
IOI
S24
202
OI4
I43
939
I02
389
I82
Beck
och
tjära
Ryska
utskeppntngen
78 884
ss 702
I07 400
64 940
I4S 752
89467
98 726
70 322
I22 S I I
46 686
I53
IS2
I93
I48
374
243
oso
870
Ryska utskeppningen av
Övriga
varor
Summa
kop]Jar och
massing
4I 826
45 907
29 059
32 I99
42 44I
35 957
53 719
2134 422
l 715 478
1773 686
l 789 064
2 250 970
1829 078
2 410 872
Källa: Boethius-Heckscher: Svensk handelsstatistik I637-I737·
l
stångjärn
44 929
14 868
83 708
24 037
,g 842
22 490
6o 286
8o 339
83 700
43 909
108 596
64 014
65 581
62 542
19
nämnda år var dessutom spannmålsimporten mycket betydande på grund
av missväxt i vissa delar av landet. Anmärk~ingsvärt är i detta sammanhang, att freden med Holland år 1678 synbarligen bidrog till den högst
markanta ekonomiska förbättring, som då inträdde.
År 1680 blevo förhållandena åter »normala». Men svenskarnas aktiva
krigsdeltagande fick vissa följder, som det tog tid att övervinna. Den
svenska handelsflottan blev ytterst kraftigt decimerad. Efter krigets slut
fanns endast 22 fartyg på 100 läster och däröver, hemmahörande i svenska
hamnar- därav 14 skepp om 2 405 läster i Stockholm. Att den svenska
helfriheten, som ju premierade just de större svenska skeppen, samtidigt
avskaffades, stimulerade givetvis inte de svenska redarna till att i snabb
takt ersätta, vad som förlorats. Denna omständighet i förening med den
överlägsna engelska sjöfartskonkurrensen medförde, att den svenska handelsflottans insatser i sjöfarten Stockholm-Västeuropa ännu långt in
på 1680-talet blevo. väsentligt mindre än vad de varit under tiden närmast före år 167 5. Men en mera ingående behandling a v 16 8O- talets
historia må anstå till en följande redogörelse.
20
Stockholms utgående sjöfatt 1671 fördelad
Destina"O
blJ
'"
..a
l :e
~
Hemort
s
::::
b1
::::
'"
"O
::::
~
'"
::::
~
~
::c:
(L.
ö
Stockholm ...... 203 I 796 I I8J
Övr. Sverige .... 55 372 II6
Finland ........
53
Holland .......
3 s84
England* .......
I 277
Frankrike ......
Norge .........
Hamburg ......
Bremen ........
Wismar ........
707
Rostock ........
Stettin .........
Kolberg ........
Stralsund .•.. o. 35 440
Li.ibeck ........
Stolpe .........
Wolgast .......
Danzig ........
Greifswald .....
Anklam ........
Holstein .......
Ekernförde .....
Danmark .......
Ingermanland ...
Ryssland .......
Reva! ..........
Estland ........
::::
Q)
"O
;l
''""
'"'"
blJ
;l
.....
o
o..
Q)
blJ
::::
Q)
s
'"
blJ
'"o
z !:Q'" r:2
<l)
'"
;l
''""
>
Q)
::::
0:::
o..
"O
,-o
~
Q)
'"
bll~
>
~
-s
IOO
6o
I5
8o
~~
.....
~
<n
Q)
~<n
:Q
Q)
~~
'" ::::
;l
'" : : g
::::
"O
::::
~
<n
<n
;;..
0:::
blJ
·;o
::::
p'"
:Q
696 I 2JI
248
883
92
324 383
70
357
30
64
220
6o
22
JO
30
40
78
33
49
40
JO
88
IOO
725
25
35
40
Summa 129314 74514 8831I 022II 231l6o l-Ir 21711 1I41453I2731 95 l 1591 88 1466
* + Skottland.
21
efter hemort och destinationsort; lästetal.
tionsort
...
01)
"en
..0
01)
·a:o
~
...
"
..0
01)
ö
~
"O
""
.!!l
..."'
;:l
ri5
.§
.....
....."
<fl
8
s6
.r;
"
..0
:;:l
.-l
340
I82
~
u
o
.....
"'o
~
...
s"'en
~
"O
~
~
.....
en
·o:;
~
.$l
...
ö
"'
01)
I6
.s
.....
"en
ö
:r:
63
s
~
~
"O
'"2"'""
li:
...
~
s.::"'
Q"'
.....
...o
t:
o
~
en
"O
">""
~
<fl
6s6
264
76 46
68
923
24
so
78
I03
64
30
24
6
128
IOS
40
33
I 70I
40
354
I72
I 967
203
32
23
286
30
32
s6
88
IO
I6
92
2081 46 19231 264
l 862
l4o 16s61 - l 23
95
526
8 I34
I 448
227
4 II4
I 277
I6
23
32
;:l
<fl
o
260 IOO
I 57
I76
40
3IO
ss
'"'""
"'
g
30
88
952
6s
IOO l I Id IOO 12I 059
22
Stockholms utgående sjöfart 1672 fördelad
DestinaIJIJ
l-;
Hemort
::l
..0
'"O
s bo"'"'
~
[:E
~
Stockholm ..... 26o 3 sos
Övr. Sverige ....
628
Finland ........
r8z
Holland .......
England* .......
28
Frankrike ......
Norge
Hamburg ......
Bremen ........
Wismar ........
472
Rostock ........
Stettin .........
Kolbcrg ........
Stralsund ......
570
Ltibeck ........
Stolpe .........
Wolgast .......
Danzig ........
Greifswald .....
Anklam ........
Holstein .......
Danmark .......
•••••
o
o
•
•
•
•
o"'
o
•
·;:::"'
-"i
~
-"i
::c:
"'
Ii;
~
l-;
299 144
-""
IJIJ
::l
.....
l-;
o
~
'"O
"'o s"'"'
IJIJ
l-;
z "'
l-;
~
770
280
""IJIJ
~
644
206
so
220
859
...,
>
p::;
<l)
"' "'
>::"'
"'"' ...;
::l
""
l-;
~
~
'"O
,"O
'"O
"'oo~ "'
~
u;""
V)
~
o>
831 229 rr8
138 JO
76
136 40
l-;
"'
~
::l
- 6
ros
40
42
so
227
~
V)
:>-.
p::;
IJIJ
·;::;
~
"'
~
140
43
140
22
••
Ingermanland ...
Ryssland .......
Reva! ..........
Övr. Estland ...
Livland ........
Kurland
•
'"O
45
IJO
40
74
24
20
19
45
JO
55
ros
r or6
!29
26
Summa l26ols 38slr 2ssl 14411 050122140 lr 18412 151129913231 171 13741 1051486
*
+ Skottland.
23
efter hemort och destinationsort; läste tal.
tiansort
bO
l-<
bO
" ..0"
bO
o
·a:o :x:
l-<
..0
<fl
:x:
-o
.:
~
"UJ
l-<
.8
::::
UJ"
."i
."i
"
....o<fl
o
u
u
..0
:;:i
~
~
l-<
8"'
-o
"s:
<2
~ "Q)o
l-<
....
<fl
bO
o"'
s:
.:
....
"Q)
8
"'
.!'l
~
:r:
~
o
.::
444 70
II3
4
-o
.::
..sc
t.;::
."i
l-<
"'8.::
Q"'
t
o
."i
<fl
.::
<l)
~
w
....l-<
o
-o
.::
o'"'
."i
440 I44
362
26
I64
JO
JS
25
74
45
8"'
8;:;
w
8 r67
I 992
799
I 2I9
28
97
JI
402
IS
69
90J
s6J
38 I2
75
290
70
SJ7
266
20
59
39
79
JO
20
40
20
44
90
70
28
20
70
I84
I23
ss
IOS
I oi6
I29
J7
26
J7
2571 69 19J41 4I7 !2 o8II 82 1290
66
I 62o
385
6Jo
I84
J 000
296
I70
I6s
269
s8
26
76I
l 40
I20
40
26o
20 !2 2761 2I2 !2o 380
24
Stockholms utgående ~jöfart 1673 fördelad
Destina"Ö
....bJJ
Hemort
;:l
..0
8
l :E
Stockholm
Övr. Sverige ....
Finland ........
Holland .......
England* .......
Frankrike ......
Norge .........
Hamburg ......
Bremen ........
Wismar ........
Rostock ........
Stettin .........
Kolberg ........
Stralsund ......
Ltibeck ........
Stolpe .........
Wolgast ........
Danzig ........
Greifswald .....
Anklam ........
Holstein .......
Ekernförde .....
Danska
•
•
o
o
o
•••
öl
bl)
~
..!<
;:l
::r:
~
"Ö
"'
.:
.:
bh
~
<Il
~
"Ö
.:
....
o
.:
"'....
3 636 I 7I5 550
310
46
466
352
90 137
.....
....
o
il.;
<Il
bJJ
....
o
z
.:
<Il
8<Il
....
.:
"'bJJ
~
<Il
p::;
1=1:1
.:
"'....
<1l
il.;
.fl
"Ö
6oo 2 522 IIO
207 654 319
r8 352 96
ro8
30
40
20
124
r8
86
....·"".:
<Il "'
.: .:
"'
~
.:
;:::"'
...;
>
~
6o
38
73 143
I02
387
;:l
:Q
IOO
30
bJJ~
- 8
"Ö
.:
~
"'"'
:>.
p::;
30
bJJ
·;:;
.:
"'
Q
70
IOO
6o
44
r8
295
öl;>
;:l
55
65
342
256
24
so
30
63
ro
45
35
20
25
I 441
ro
40
•••••
Ingermanland ...
Ryssland .......
Reva! ..........
Övr. Estland ....
Livland ........
Kurland .......
r6
l
Summa 1-14 59312 3261 7331
* + Skottland.
330 222
1-1--lr r8715 838l6r6l2s8l ro3l992l222l367
25
ejter hemort och destinationsort; läste tal.
tionsort
Of•
l-<
<!)
.!l
00
0.0
·a
:o
~
"O
0.0
~
l-<
<!)
;:;
.!l
00
o
'00"
H
~
..,.
..,.
(.)
(.)
.s:t::
<!)
.!l
00
o
.....
00
~
~
<!)
:;J
o
452 6o
372
34
35
"O
l-<
a"'
ti
00
'·v":::
.$l
l-<
ö
.....
00
"'
0.0
~
~
'B
o
s
00
::;;;:"'
::c:
<
"O
·~
-a"'
~
~
r6o
r6
24
24
..,.
a'"
"'
Cl
l-<
~
r6
35
855
120
.....l-<
..,.o
00
~
<!)
~
(fJ
ss'"
;:;
t:o
"O
~
(fJ
..,.:ro
o
430 II6
477 8o
115
787
2 799
I 708
839
lO
6o
20
846
IOI
so
990 25
33
6r
40
404
28
27
141
I
61 I
746
125
123
JO
25
48
40
70
221
53
ISI
6o
115
II6
145
42
98
964
44
2 377
196
I 248
456
4 171
558
25
30
34
84
242
25
93
247
305
556
20
84
I
672
525
76
6o
l l
267
92
25
240 141 r 6ul84613 o42l r4814681 98
20
191
221
J
r r87J 279 13 0221 236 l28 965
26
Stockholms utgående sjöfårt 1674 fördelad
Destina-
....bil
Hemort
"O
"O
s bh"'= ö~=
l=t: = ::r:
::l
..c
~
"
~
....
-"1
..."'=
!'t.
Stockholm .....
2 867 2 007 rs6
Övr. Sverige ....
6o 109
743
Finland ........
Holland
l 843
England* .......
633
Frankrike ......
Norge .........
Hamburg ......
Bremen ........
Wismar ........ 110 478
Rostock ........
Stettin .........
112
Kolberg ........
Stralsund •..• o.
ISO
49
Liibeck ........
64
Stolpe .........
Wolgast .......
Danzig .........
Greifswald .....
Anklam ........
Holstein .......
Ekernförde .....
Danmark .......
Slesvig .........
••••
o
"O
~
bil
....::l
....
o
il<
"... "s= "'
zo ".... ~
bil
~
;;.
bil
"
~
~
sr6
90
440
l
::l
....=
~
"'....= ~"'
il<
" ...;;;.
o
572 235
461 145
390 8s
68
90
"O
~-g
=
~= "gjl""a"' ~
"'
"O
bil
";:i
§
::2
-8 &' o
62
228
8o
70
230
62
o.
Ingermanland ...
Ryssland .......
Reva!. .........
(Övr.) Estland ..
Livland ........
Pernau .........
Okänd ort ......
s6
40
so
86
16
ros
96
r8
30
25
24
26
71
I
30
30
241
6o
30
96
77
38
83
r6
Summa lr rol4 93514 o871 26sl 440 ls61-l 64613 936lso3l241 l 87 l622l -!621
*
+ Skottland.
27
efter hemort och destinationsort; lästetal.
tionsort
bil
1-<
<l)
.o
"'bil
·a:o
::;::
5
46
bil
1-<
<l)
.o
o::;::
'"O
.::
;:l
"'1-<
OJ
.._,
.::
•t
<l)
.._,
[/J
[/J
24
JO
..,.
(.)
..,.
(.)
"'
.o
:;:l
..-l
IJ5
IOS
s
"'o
0::
'"O
1-<
"'s
~
OJ
~
<$l
"Q)
1-<
o
JO
.._,
"'"'bil
~
.::...
s"'
so
o..
..._,s
"'
o"'
::r:
s
::;;:"'
.::
-o::
'"O
.::
--a"'
~
JO
.._,
...o
..,.
s.::"'
Cl"'
..,.
~l
374 I6o
267
1-<
"'
.::
>
<l)
if:/
7SS
22
20
562
25
509
23 I46
s6 5
45
I94
25
350
6o
34
20
53
ss
JO
if:/
o
9 IS9
2.2SS
I 333
I S6s
653
I 625
54
S22
265
2 II3
352
4S3
203
I2
54
IS6
26
S3
45
r6
I22
I6
26
JO
JO
25
:~
I45
54
42
77
..,..::
s"'
§
!26
JO
JO
'"O
JO
JO
I6
.._,
...o
I 56
I37
I 304
I43
JO
JO
I6
I641 I461S9515331 I 2971 46 l 2241 ss l - l 94 l 20 l 26 ls73l2o2JI 67II I6o l22 95S
28
Stockholms utgående sjöfart 1675 fördelad
DestinabJl
;..,
;l
Hemort
-o
1:::
s bO1:::"'
..0
l :e
~
1:::
·;:::
-"1
..,
o
:r:
-"1
bJl
;l
-o
.s
Stockholm
I45
Övr. Sverige ....
Finland ........
Holland .......
45 I 09I
England* .......
7 I50
Frankrike ......
Norge
Hamburg ...... 322
s8
Bremen ........
Wismar ........
Rostock ........
Stettin .........
Kolberg ........
Stralsund
Li.ibeck ........
Stolpe .........
Wolgast
Danzig . . . . . . . .
Greifswald .....
Anklam ........
Holstein . . . . . . .
Ekernförde .....
Danmark .......
o
o
1:::
..."'
;..,
.....
;..,
o
o..
<1.l
bJl
;..,
o
z
1:::
"s
<1.l
;..,
o:<
o
~
<1.l
~
-o
;l
"'1:::
;..,
<1.l
o..
1:::
~
~
..;
>
:O
3I3
-o
1:::
~]
-;:::
<1.l
"'
bJ)~
"'
~
-s
50
7I3
;l
1::: 1:::
.s
.,
.....
o"'
-o
1:::
Q)
Q)
~
bJl
1:::
274
I6I
9I
46
40
••
••••
•••••
"
bJl
..,>
I ISO 2 o86 545 IOO
••••
••••••
•
<1.l
62
6o
40
I86
II2
25
I38
I90
40
72
40
45
40
258
75
o.
Ingermanland ...
Ryssland .......
Baltiska ........
-i
Summa 132217 I951I 2941
* + Skottland.
I63
25
I I99
99
6s I7I
87
I-I62II 59413 77si66I 14341 so II o26I2I I 1948
29
efter hemort och destinationsort
läste tal.
tionsort
bl>
....(U
bl>
....(U
..0
UJ
..0
o
bl>
·a
'0
~
~
"d
~
~
·E....
....
U5
'"
U5
(U
JO
~
~
()
()
(U
....UJo
o
p::
..0
';l
....:l
....
s"'
~
"d
'"
:;:
<fl
"Q)
....
o
....UJ
o"'
bl>
:s:
~
.E
o"'
::r:
s
"'
:::;;:
~
<
~
....
"d
~
"'s
;::"'
~
o"'
~
t::
o
~
"'~
(U
>
[fl
JI6
542
so
399
I I6o
95
36
36 JI6
764
JO
20
507
20 20
66
I92
IS6
8o
20
IJ4
II
I62
20
20
25
26
83
36
I2
s6
I7
20
I6
l
l
l I251
24
20
183613661 I 4681 20 l I791 26
24
o
"d
~
o'"'
s"'
s
;l
[fl
~
s 8o8
542
I 775
I IJ6
7 29I
40
476
I02
I 372
6o
458
II
I 533
386
I63
109
92
53
20
36
25
286
I 480
s6 l I I8ol 20 l I 3571
123 229
20
75
........
30
Stockholms utgående sjöfart 1676 fördelad
Destina"el
OJ)
1-<
Hemort
"el
"el
"''"
6 bil
1:~: '"
o'"
;:l
.o
~
Stockholm ......
Övr. Sverige ....
Finland ........
Holland .......
England ........
Frankrike ......
Norge
Hamburg ......
Bremen ........
Wismar ........
Rostock ........
Stettin .........
Kolberg ........
Stralsund ......
Lilbeck ........
Stolpe .........
Wolgast .......
Danzig .........
Greifswald .....
Arrklam ........
Holstein .......
Ekernförde .....
Danmark .......
•••••••
~
::c
II5
2 047
ro 144
70
,.;::"1-<
..>::
"''"
1-<
~
"
OJ)
;:l
.....
1-<
o
o..
"o "6'"
OJ)
1-<
z >:Q"
1-<
"'
OJ)
ii:
""
>
~
'"'" '" ~ '" -;;;'" ..,
" "' "' '"
'" ...;"' -;::~"' -s
o.."
'" '" "' Q"'
>
;j
"'
1-<
"el
."C)
~
58o
OJ)
OJ)~
;j
;;.,
~
o
190
"el
+:l
70
55 192
30
30
45
24
40
o.
Ingermanland ...
Ryssland .......
Baltiska ........
Summa 1-lro 25912 rr7l
* + Skottland.
30
20
40
24
202
140
7I7
1-1-1 390 l r 3371
133
75
30 199
l263lro9l5rrl
I5
151256
31
efter hemort och destinationsort; lästetal.
tionsort
bJl
....
"
..0
....bJl
"
·a'o"' o~
bJl
~
..0
'"O
c
o;"'....
;j
ciJ
30
.s:t
ciJ"
~
~
..0
.8"'
>-l
0::
""'
,;j
30
"'o
....
s"
"'
~
'"O
o;
:::
<Zl
·v....
(j
....,
""'bJl
o
~
....,
c
·v....,
o"'
::c:
s
::;;:"
c
<r:
'"O
c
'""2
r.;:
IO
~
....
s"c
"
Q
1-;
o
....,
....
o
~
'"O
~
">
Cll.
Cll.
o""
~
IOO
35
99
20
IS
r68
JO
so
;j
c
345
233
724
2077
lO 439
49
233
649
so
s"
s
I
20
6o
lO
309
423
202
I
l r6o l
sss
342
l 17
90
219
000
32
Stockholms utgående sjöfart 1677 fördelad
Destinabil
....
Hemort
;:l
..0
s
l~
-o
-o
"'.::
.2:!
.::
bh
~
.::
o
:r:
<l)
..:.:
·;::
..:.:
.::
"'....
"'"
Stockholm .....
Övr. Sverige ....
Finland ........
Holland .......
2 222
2r6
England ....... 45 7 o86
Frankrike
Norge .........
Hamburg ......
Bremen ........
Wismar ........
Rostock ........
Stettin .........
Kolberg ........
Stralsund
Liibeck ........
Stolpe .........
Wolgast
Danzig
Greifswald .....
Anklam ........
Holstein
Eckerriförde ....
•••
•
o
bil
;:l
t:
o
o..
<l)
bil
....
o
z
.::
<l)
s.... Ä2"'
bil
<l)
o:!
OJ
>
<l)
~
;:l
"'.::....
<l)
o..
~
788 55
,-o
...:;:l"'
<l)
"'
bil-
.::
....
.::
>
~
.::
-s
40
55
r8r
...;
o
326
-o
.::
40
30 25
240
-o
.::
o
••••
••
·;:;
.::
;;.,
Q
00
~
o
o
o
"'
40
!25
135
27
•••
288
••••••
•••
bil
.2:!
00
••
o
o
-"'
-o
.::
~00
•••
Ryssland .......
Baltiska ........
Summa 14517 o8612 2221 2r6l
!22
I07
I I25
1-1-1 32612 r831
8o
l 1471
193
55 l44r l r62l548
33
efter hemort och destinationsort; läste tal.
tiansort
bil
....C)
bil
"O
"
;:l
....
..0
·s:o"'
..0
o::;::
bil
::;::
""'
"cil
....
·B
C)
....,
U)
,.,.u
C)
..0
:;:l
....:!
,.,.u
....
8"'
.s
~
"'o
p::
"O
"
~
<$l
"O)
....
o
...,
"'bil
"'
~
.B"
o"'
::r:
8
::;;"'
,.,.....
8"'
o""'
"O
"'"
" ~
~
IJO
...,....
o
,.,.
"'
">
C)
U)
JO
sr
,.,.'"'"
o
8"'
8;:l
U)
I S90
6s
68 5
2 959
7 566
JO
2S
IJS
96
S50
75
20
o
"O
rs
6s
J72
JO
27
...,....
30
94
JO
94
288
122
I 480
30
27
l
l - l 7sr
3- 5r6685
Sjöhist. Samfundet. X.
l sr
l Jo l
l s8o
l
r6o
l IS IIO
34
Stockholms utgående sjöfart 1678 fördelad
Destina-
Hemort
bO
;:1
""
..0
s
,~
Stockholm .....
Övr. Sverige ....
Finland ........
Holland .......
England* .......
Frankrike ......
Norge .........
Hamburg ......
Bremen ........
Wismar ........
Rostock ........
Stettin .........
Kolberg ........
Stralsund ......
Liibeck ........
Stolpe .........
Wolgast .......
Danzig ........
Greifswald .....
Anklam ........
Holstein .......
Eckernförde ....
<l)
"' "' ..,.~
00
'"
~
P-t
~
o!
~
~
~
o
::r:
6 358
7 007
bO
o""
s
O)
z ~""
"'~ "'
~
~
~
O)
o!
bO
~
'"
>
O)
p::;
;:1
o!
~
""
O)
P-t
~
00
~
...;
>
:0
433
33
I8o
25
;:1
::t::
~]
"'
?f "a
-s
00
00
O)
o!
90
30
3I51
40
87
40
~
~
;,.,
p::;
200
.NbO
~
"'
Q
4IO
8o
7I
20
I8
70
Summa 1-17 02516 4281
+ Skottland.
"""'
~
<l)
265
Ingermanland ...
Ryssland .......
Baltiska ........
Okända fartyg ..
*
~
bO
;:1
....,
""o
330
I 4IO
40
1-1-1 5031I 8431 I30 l I 57 l
I67 I 52
I 50
l872l I 52l9u
35
efter hemort och destinationsort; läste tal.
tiansort
bD
....
"'
..0
bD
....
"'
·a'0 o~
Ul
bD
~
..0
-o
.:
;:l
Ul
OJ
........
(f}
.s
.!<l
.!<l
cil"'
..0
"'
.8
....l
~
t=
u
';:l
u
Ul
o
....
s"'
~
-o
OJ
:::
~
·o:;
....
o
...
Ul
"'
bD
~
.B.:
Ul
o
:r:
s
:::;;:
"'
~
-o
.:
"a"'
~
.!<l
....
s"'
.:
Cl"'
.......
.......
.!<l
-o
.:
o
Ul
.:
;:l
(f}
o'"'
"'
.!<l
:>
(f}
40
155
40
509
193
z8r
ros
71
30
s"'
s
o
328
40
709
7 141
7 593
I
35
717
755
400
930
524
40
l
I
334
r 6oo
930
085121 142
36
Stockholms utgående sjöfart 1679 fördelad
Destinab.()
....
Hemort
*
+ Skottland.
"'
~
....
"'"'
""Bl
.:s"'
:E
~
.......
!J;;
o......
"'
Stockholm .... .
Övr. Sverige ... .
Finland ....... .
Holland . . . . . . .
England* ....... 126 5 279
Frankrike ..... .
Norge ........ .
Hamburg ..... .
Bremen ....... .
Wismar ....... .
Rostock ....... .
Stettin ........ .
Kolberg ....... .
Stralsund ..... .
Ltibeck ....... .
Stolpe ........ .
Wolgast ...... .
Danzig ........ .
Greifswald .... .
Anklam ....... .
Holstein ...... .
Eckernförde ... .
Danmark ..... .
Ingermanland .. .
Ryssland ...... .
Baltiska ....... .
-o
.!<l
2
j
-o
:J
..Cl
"'"'....
-o
'öl
b.()
;:l
........
o
il;
"'
....
o
b.()
"'"'2
"'
b.()
~
z ~"'....
360
:>
"'
0:::
:J
"'....
"'"'
il;
"'
+="'
"'
~
,_;
:>
o
1202085 r86
I JO
2
'öl
I
94
039
40
6o
15
-o
-o
~]
.:s"'.... "' "' .:s"'"'
;:l
"' g ;>."'
~ ...... 2 0:::
b.()-
15 429
145
508
So
IIS
74
40
30
30
IS
40 r 686
r6s
277
b.()
·;:.;
o"'"'
37
efter hemort och destinationsort; lästetal.
tionsort
bJJ
....
....bJJ
" ..D"
bJJ
·a o
~
..D
<n
'0
~
"1:)
c
;::!
.5
c.:;
ci"'J
<n
....
ciJ
jj
..:.:(.)
"
..D
,;::~
~
..:.:
(.)
...,<no
o
~
....
8"'
~
"1:)
""@
i$
~
"....
!j
..,<n
bJJ
o"'
~
.Bc
8
<n
~
::c
-<
o
"'c
"1:)
c
]"'
~
..:.:
....
8"'
c
o"'
8
..,....
o
..:.:
<n
c
I4I
I 59
229
40
99
I 56
30
25
I6o
II7
30
8"'
8;::!
ifJ
o
3 097
I 56
I 360
4 652
6 738
53
838
5
36
I6o
47I
32I
4I
3I4
874
40
30
588
20I 200
30
40
I44
4I
I36
c
..:.:
'"'
IIO
I90
o
"1:)
":>
ifJ
I I2 I
36
..,....
I2
I2
377
2 I68
I791 4I l I361 I 53 l I 5sol2oo l I6o l
I2
30 12I 329