1. No category

Att undervisa om nyreligiositet
En studie om högstadielärares urval, metoder och definitionsproblem
To Teach About New Religiosity
A Study of Secondary School Teachers Selection, Methods and Difficulty
of Definition
Fredrik Forsström
Fakulteten för humaniora- och samhällsvetenskap, Religion
Religionvetenskap med didaktisk inriktning
C-uppsats, 15 hp
Handledare: Malin Wieslander
Examinator: Kerstin von Brömssen
Vt - 15
Löpnummer
Abstrakt
Fyra stycken lärares beskrivningar om hur de undervisar och definierar nyreligiositet
och nya religiösa rörelser har studerats i föreliggande uppsats. Syftet med studien är att
undersöka vad verksamma religionskunskapslärare på högstadiet säger att de undervisar
om i undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. En kvalitativ metod
med semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram data till studien. Teorier om
didaktiskt innehåll och undervisning som meningserbjudande har använts vid analysen
av resultatet.
Uppsatsen
utgår
från
tre
stycken
frågeställningar
om
hur
definierar
religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser, om vad
beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa
rörelser och hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa
rörelser i undervisningen?
Resultatet i studien visar att lärarna har problem med att definiera begreppet
nyreligiositet, vilket kan vara en orsak till att området får en marginell plats i
religionskunskapsundervisningen. Lärarna anser att kursplanen är den viktigaste faktorn
i urvalet av undervisningsinnehåll, men skyller på att tiden är för knapp för att hinna
med allt. Eleverna är ofta delaktiga i planeringen och urvalet av undervisningsinnehållet
i området nyreligiositet och nya religiösa rörelser.
Nyckelord: religionskunskap, religionsdidaktik, kursplan, nyreligiositet, nya religiösa
rörelser, stoffurval, undervisningsinnehåll, didaktiskt innehåll, undervisning som
meningserbjudande
Abstract
In this essay, the teaching on the subjects new religiousness and new religious
movements and the definition of these subjects have been studied amongst four teachers.
The aim of the study is to examine how religion teachers in secondary school say they
teach the subjects. The data has been collected by semi-structured interviews, which is a
qualitative method of data gathering. Theories on didactic content and teaching as
provider of meaning have been used during the analysis of the result.
The essay is based on three questions about how the teacher defines the terms new
religiousness and new religious movements, what the teachers include in his or her
teaching on the subjects, and how the teachers describes his or her teachings on the
subjects.
The result of the study shows that the teachers have problems defining the terms new
religiousness, which may be one reason why the subject is neglected during the teaching
on religion. The teachers think that the curriculum is the most important factor in the
selection of content in their teaching, but blames time as the most important factor when
they decide to focus on other content. The students are often involved in the planning
and when selecting content in the area of new religiousness and new religious
movements.
Keywords: Religious education, Religious didactics, Curriculum, New Religiousness,
New Religious Movements, Selection of Content.
Inledning ............................................................................................................................. 4
Syfte och frågeställningar .................................................................................................................. 5
Teoretiska utgångspunkter ............................................................................................... 6
Didaktikens kärna .............................................................................................................................. 6
Undervisning som meningserbjudande ............................................................................................. 8
Metod .................................................................................................................................. 9
Val av metod...................................................................................................................................... 9
Urval av informanter ......................................................................................................................... 9
Tillvägagångssätt ............................................................................................................................. 10
Presentation av data ......................................................................................................................... 10
Etiska överväganden ........................................................................................................................ 11
Litteraturgenomgång och tidigare forskning ................................................................ 13
Tidigare forskning ........................................................................................................................... 13
Kursplanen ....................................................................................................................................... 14
Hur mycket styr styrdokumenten?................................................................................................... 15
Nyreligiositet och nyreligiösa rörelser - definitioner ...................................................................... 15
Kursplanens definition..................................................................................................................... 16
Nyreligiositet i konflikt med samhället ........................................................................................... 17
Vad karaktäriserar nyreligiositet ..................................................................................................... 17
Nyreligiositet – kvinnornas religiösa arena ..................................................................................... 18
Risker med den stereotypa bilden av nyreligiositet ......................................................................... 19
Resultat och analys .......................................................................................................... 21
Definitionen – Hur definierar religionskunskapslärare nyreligiositet? ........................................... 21
Analys av definitionen ..................................................................................................................... 22
Selektionen – Vad väljer religionskunskapslärarna ut för undervisningsinnehåll?......................... 23
Analys av selektionen ...................................................................................................................... 25
Kommunikationen – Hur planerar och presenterar religionskunskapslärare sitt
undervisningsinnehåll? .................................................................................................................... 26
Analys av kommunikationen ........................................................................................................... 27
Diskussion och slutsats .................................................................................................... 29
Referenslista ...........................................................................................................................
Bilagor ...................................................................................................................................
Intervjuguide........................................................................................................................................
Inledning
Att undervisa är att välja.
Innan jag påbörjade den här studien funderade jag på vem som egentligen bestämmer
innehållet i min undervisning. Är det politikerna som genom en beslutsprocess tagit fram
ett dokument med tydligt uppstaplade områden som undervisningen bör behandla,
kursplanen? Eller är det jag som lärare, som genom min utbildning och bakgrund tagit till
mig en massa kunskaper som jag vill förmedla till mina elever? Eller är det läroböckernas
kanon som ska representera kunskapsinnehållet i skolan? Jag tror att jag i mina
funderingar landade i att både kursplanen och min profession var de två viktigaste
aspekterna för mitt urval.
När jag senare i kurslitteraturen kom i kontakt med begreppet nyreligiositet förstod jag att
det var ett begrepp som var belagd med viss problematik, rent definitionsmässigt. Vad
betyder egentligen begreppet nyreligiositet och vad är en nyreligiös rörelse? Det står med
i centrala innehållet i kursplanen för religionskunskap för grundskolan att undervisningen
ska beröra detta område. Men hur undervisar man om ett område där det råder sådan stor
förvirring
om
vad
begreppet
innebär?
Hur
gör
man
då
sitt
urval
till
undervisningsinnehållet? Här väcktes många frågor och funderingar. Då beslutade jag mig
att det här måste jag studera närmre.
4
Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka vad verksamma religionskunskapslärare på högstadiet säger att de
undervisar om i undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser.
– Hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa
rörelser?
– Om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och
nyreligiösa rörelser?
– Hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i
undervisningen?
5
Teoretiska utgångspunkter
Här presenteras de teorier som kommer att vara till stöd för analysen av resultatet. De
teoretiska
utgångspunkterna
är
didaktikens
teorier
och
undervisning
som
meningserbjudande.
Didaktikens kärna
Didaktik är den vetenskap som berör undervisningens och inlärningens teori och praktik.1
Ett vanligt sätt att beskriva det här området är den reflektion och svar som följer av
frågorna om undervisningens ”vad, hur och varför”. Frågorna överlappar varandra och är
även beroende av frågan för vem undervisningen är tänkt.
Den frågan som brukar dominera det ämnesdidaktiska perspektivet är
selektionsfrågan, vad som ska utgöra innehållet i undervisningen. Historiskt sett var det i
början snarare teologernas domän än pedagogernas. Även inom läroplansutvecklingen har
det varit den dominerande frågan och ofta med antagandet att det som läraren lär ut är det
som eleven lär in.2 Undervisningen kan aldrig förmedla hela verkligheten och alla detaljer
till eleverna, utan kan endast förmedla och behandla olika delar av verkligheten. Det sker
en förenkling av innehållet, en didaktisk reduktion. Indelning av undervisningen i ämnen
och timplaner mellan olika ämnen är en typ av begränsning av undervisningsinnehållet.
Men även lärarens förkunskaper och affektion för vissa delar och undervisningsmetoder
har betydelse.
Den andra frågan hur, kommunikationsfrågan, belyser hur innehållet i
undervisningen ska planeras, presenteras och bearbetas. Denna fråga har varit de
verksamma religionskunskapslärarnas revir i debatten kring religionsundervisningen. Den
här frågan har haft stor betydelse i både läroplansutvecklingen samt den praktiska
undervisningen i lektionssalarna. 3 Didaktikens hur hänger samman med innehållet, vad.
Enligt den ”Hamburgska modellen” ska undervisningsinnehållet, det som förmedlas av
verkligheten i klassrummet, reflektera verkligheten utanför skolan. Detta glöms ofta bort
och istället framställs den egna undervisnings-verkligheten och den avbildar inte alltid
verkligheten utanför. Men genom olika metoder och iscensättningar kan undervisningen
1
Jank, Werner. Meyer, Hilbert och Uljens Michael (red.) (2011). Didaktik: Didaktikens centrala frågor. s.
2
Hartman, Sven. Löfstedt, Malin. (red). (2014). Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan.
Lund: Studentlitteratur AB s. 21
3
ibid s. 21
6
ge olika perspektiv av verkligheten, exempelvis drama, rollspel. Vad eleverna tar in är
helt beroende på hur innehållet iscensätts.4
Legitimitetsfrågan, varför, ställer frågan varför ett visst kunskapsområde ska vara
representerat i undervisningen och varför metodiken ska vara på ett visst sätt.5 Till denna
fråga finns ett problem kopplat, legitimeringsproblemet. Läraren måste kunna försvara
sina handlingar inför elever, föräldrar, överordnade och även för sig själv. Enligt Werner
Jank och Hilbert Meyer finns det två sätt att rättfärdiga handlandet i undervisningen.6 Det
första sättet:
Läraren kan gömma sig bakom läroplaner och lärarkårens gemensamma beslut.
Man tänker sig då att eleverna måste acceptera läroplanens mål och innehåll
eftersom riktlinjerna är utformade på central nivå och demokratiskt
överenskomna samt för att den vetenskapliga trovärdigheten i undervisningens
mål och innehåll undersökt av experter.7
Det här sättet kan vara frustrerande för eleverna och bli ett hinder för deras inlärning,
men kan vara lättsamt för läraren. Det exemplifierar legitimering genom att hänvisa till
en beslutsprocess som bygger på tanken att eftersom det inte finns några absoluta
sanningar går det inte att påvisa meningsfullheten i varje beslut eftersom det skulle leda
till en förlamning av samhället. Målet är att människor generellt erkänner besluten, vilket
bidrar till en ökad flexibilitet att lösa kriser.
Det andra sättet kan verka lite svårare att få till i undervisningen men är
ett bättre sätt ur en pedagogisk synvinkel:
Läraren gömmer sig inte bakom läroplaner utan argumenterar kring sina
mål-, innehålls- och metodbeslut. Han försöker så långt det bara är
möjligt att förklara för eleverna varför hans beslut är meningsfulla i
förhållande till den tid som finns till förfogande, principfrågor,
förkunskaper, elevernas intressen och sin egen kompetens. Och han
ändrar kanske på sina beslut om eleverna inte är införstådda med dem.8
Detta sätt är ett exempel av diskursiv legitimering. Denna syn framhåller vikten av
reflektion kring innehållet av besluten. Ett krav för diskursiv legitimering är att
diskurserna ska vara maktneutrala, vilket inte går att få till stånd i samhället och framför
allt inte i skolan. I skolans vardag och i undervisningen förekommer en blandning av båda
4
Jank, Werner. Meyer, Hilbert och Uljens Michael. (red). (1997). Didaktik: Didaktikens centrala frågor. s.
65
5
ibid s. 65
6
ibid s. 69
7
ibid s. 69
8
ibid s. 69
7
legitimeringsformerna. I undervisningen och i skolan accepterar eleverna många beslut,
eftersom de litar på läraren. Men när de uppstår konflikter mellan lärare och elever
hamnar läraren ofta i legitimering genom att hänvisa till en beslutsprocess.9
Undervisning som meningserbjudande
Englund betraktar undervisningen som en social handling med moralisk innebörd och
konsekvenser som verkar för att erbjuda mening. Genom att fokusera på
undervisningsinnehållet och skolkunskapen identifierar man meningserbjudanden. Detta
innebär inte att de enskilda elevernas subjektiva meningsskapande studeras utan fokus
ligger på det innehållsliga, textuella och kontextuella förutsättningar för elevernas
meningsskapande. 10
Valet av undervisningsinnehåll skiljer sig mellan stadier och ämnen, men även
inom ämnen i form av skilda traditioner, uppfattningar, selektiva traditioner och syften,
vilket leder till skilda meningserbjudanden. De skilda valen, som kan vara mer eller
mindre medvetna och beroende av olika faktorer erbjuder eleverna en viss uppfattning av
ett fenomen men utesluter andra möjliga uppfattningar och synsätt. Dessa val kan
betraktas som ett ständigt samspel mellan text och kontext. 11
Textens innebörd kan tolkas allt från lärarens tal, lärobokstexten som
undervisningsinnehåll till den meningsskapande undervisningen som helhet. Medan
kontexten utgår från det sammanhang undervisningen anpassas i som en aspekt av
förutsättningarna för meningsskapande. Texten i sig skapar inte förutsättningar för
meningsskapandet, utan man måste se texten i en specifik kontext, ett sammanhang.12
9
Jank, Werner. Meyer, Hilbert och Uljens Michael. (red). (2011). Didaktik: Didaktikens centrala frågor. S.
69
10
Englund, Tomas (2011). Undervisning som social handling, Didaktik, Uljens Michael, Lund:
Studentlitteratur AB S s. 120
11
ibid s. 121
12
ibid s. 127
8
Metod
I det här kapitlet redogörs det vilket metodologi som har använts i uppsatsen.
Val av metod
En kvantitativ metod lägger fokus på mätningar och observationer och där är antalet
insamlad data det viktiga. Eller en kvalitativ metod som bygger på ett mindre antal
intervjuer där djupet i resultatet är det viktiga. Kritiken mot den kvantitativa forskningen
är att det finns svårigheter att nå ett djup i resultatet, fast å andra sidan blir resultatet mer
brett och generellt i en kvantitativ undersökning än i en kvalitativ. Kvalitativa studier
lägger istället större tonvikt på holistisk data, att helheten är mer än summan av delarna.
Det kvalitativa synsättets huvuduppgift är tolka de resultat som framkommer och inte som
i kvantitativa studier där huvuduppgiften är att generalisera. Sett utifrån syftet och
forskningsfrågorna föll valet på en kvalitativ studie. 13
Urval av informanter
Urvalet av informanter grundade sig på ett icke sannolikhetsurval. De informanter jag
ville ha med i studien lärare i religionskunskap på högstadiet. Min tanke med att välja ut
personerna till studien var för att jag ville att de skulle bidra med erfarenheter från sin
undervisningsvardag. Att informanterna ska bidra med något speciellt är ett typiskt
förfarande vid intervjustudier menar Denscombe.14 Jag valde ut fyra stycken personer för
studien, tre kvinnor och en man. Med få intervjuer går det inte att uppnå en generaliserbar
undersökning15, men det har inte heller varit tanken. Istället vill jag med studien visa på
hur de intervjuade lärarna beskriver sin undervisning och sin verklighet för att kunna nå
ett djup i resultatet som sedan analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkterna.
13
Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, S.
30-f
14
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur s. 251
15
ibid s. 251
9
Tillvägagångssätt
För att samla in data till uppsatsen har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer. En
semistrukturerad intervju utförs med en lista med ämnen som ska behandlas och frågor
som ska bli besvarade. Men intervjuaren har inställningen att vara flexibel och kan byta
plats på frågor och ändra dess ordningsföljd.16 I en semistrukturerad intervju blir svaren
öppna och betoningen ligger på den intervjuade som utvecklar sina synpunkter.17
Det är fem saker som kan vara viktigt att tänka på vid utförandet av en kvalitativ
intervjumetod. Det ska finnas en ordning i de teman eller de frågor som ska tas upp i
intervjun, att det blir lätt att kasta om frågorna beroende på intervjun fortlöper. Frågorna
bör vara konstruerade att de underlättar till att få frågeställningen besvarad. För att
underlätta för respondenten samt få större pålitlighet för svaren bör frågorna skrivas på
lätt begripligt språk och inte använda sig av ledande frågor. Innan intervjun påbörjas bör
man fråga respondenten om bakgrund, ålder och ta med personfakta som kan vara
relevant för den kommande analysen.
Intervjuerna gjordes på två olika skolor med fyra stycken lärare, två på vardera
skola. Jag fick tillgång till eget rum där jag ostört kunde utföra intervjuerna. Under
intervjun använde jag mig av en intervjuguide där jag kunde kasta om frågorna om det
passade. När intervjuerna var färdiga började jag med transkriberingen med intervjun
färskt i minnet. Jag tycker att det underlättar vid transkriberingen när det görs kort efter
samtalet. Intervjuguide finns med som bilaga.
Presentation av data
Intervjuerna spelades in med hjälp av en telefon. Ett problem med inspelningar kan vara
att informanten i början kan känna sig lite hämmade av inspelningsprocessen.18 Jag
började därför varje intervju med att prata lite allmänt att den intervjuade skulle känna sig
bekväm med situationen och känna sig mer avslappnad. Fördelen med ljudinspelningar är
att de erbjuder en permanent och närmast fullständig dokumentation av det som sägs
under intervjun.19
16
Denscombe,
Martyn
(2009). Forskningshandboken:
för
småskaliga
forskningsprojekt
inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur s. 234
17
ibid s. 234
18
ibid s. 259
19
ibid s. 259
10
Efter att intervjuerna vara klara och inspelade började arbetet med att transkribera
dessa, något som var en ganska tidskrävande process. Vissa av intervjuerna hade en
väldigt låg ljudnivå vilket medförde extraarbete vid utskriften. Transkribering är en viktig
del av intervjun och utskriftsarbetet väcker samtalet till liv igen samt underlättar vid
analysen av intervjun.20
Vid presentationen av resultatet är det några viktiga saker man måste tänka på och
som jag har tagit hänsyn till i denna uppsats. För det första ska citaten och utdragen
återges ordagrant och använda den exakta ordalydelsen. Namnen på de intervjuade
personerna ska vara fingerade för att garantera informanternas anonymitet. Det är också
bra om man kan ge en antydan om den kontext citatet förekommer i, detta för att
framförallt underlätta för läsaren.21
De intervjuade lärarna är fingerade under namnen Tomas, Johanna, Malin och
Sara. Resultatet presenteras utifrån ett tematiskt synsätt. Genom att använda sig av olika
teman i presentationen av resultatet underlättar det både för analysen och för läsaren. De
teman som resultatet är uppdelad i är: definitionen, selektionen, kommunikationen. Varje
tema är kopplat till en av frågeställningarna och inte ett resultat av analysen. Definitionen
är kopplad till frågeställningen: – Hur definierar religionskunskapslärare begreppen
nyreligiositet och nyreligiösa rörelser? Selektionen är kopplad till: – Om vad beskriver
religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser?
Kommunikationen är kopplad till: – Hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet
och nyreligiösa rörelser i undervisningen? Först presenteras resultatet och därefter
analyseras resultatet under varje tema.
Etiska överväganden
Jag har i denna uppsats tagit hänsyn till de etiska principer som vetenskapsrådet har
utfärdat inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Syftet med dessa principer är
att skydda de individer som medverkar i studien. Det går att sammanfatta fyra stycken
allmänna
huvudkrav
gällande
forskning,
informationskravet,
samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Forskaren ska informera deltagarna om
forskningens syfte, deltagarna har rätt att själv bestämma om de ska vara med i studien,
20
Denscombe,
Martyn
(2009). Forskningshandboken:
för
småskaliga
forskningsprojekt
inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur s. 260
21
ibid s. 264f
11
personuppgifter om de medverkande skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan
få tillgång till dem och uppgifter om deltagarna får enbart användas för forskningens
ändamål.22
Jag har tagit hänsyn till samtliga krav genom att de lärare som har deltagit i
studien har blivit informerade om vad syftet med studien är. De har informerats om att de
deltar frivilligt i studien och kan avbryta intervjun om de vill. Deras namn är fingerade i
studien och de inspelade materialet kommer att raderas när uppsatsen är färdigställd.
22
Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stpckholm. Elektronisk version.
12
Litteraturgenomgång och tidigare forskning
Tidigare forskning
Jag har inte kunnat hitta någon tidigare forskning som berört hur lärare undervisar kring
nyreligiositet och nya religiösa rörelser. Däremot finns det några uppsatser skrivna som
tar upp hur nyreligiositet behandlas och presenteras i läromedel. I uppsatsen ”Många
religiösa rörelser i betydelsen ’avvikande från vedertagen tro’ är sekter – en kvalitativ
textanalys av hur nya religiösa rörelser konstrueras i läromedel” 23har man analyserat
läroböcker hur vi och dem, en andrafiering, av rörelserna konstrueras. Studien visar att en
andrafiering konstrueras där kristendomen får stå för normen medan det som är utanför
normen är något annat. Genom generaliseringar av olika nya religiösa rörelser presenterar
man dem som en homogen grupp. Resultatet visar att andrafierade konstruktioner finns i
överlag i all studerad litteratur men i olika drag.
Peter Åkerbäck har skrivit ett kapitel i boken Att undervisa i religionskunskap – en
ämnesdidaktisk introduktion. Han menar att det finns en problematik vid undervisningen
av nya religiösa rörelser och då framför allt sekter, eller myten om sekter. Han menar att
det finns en stereotyp bild av sekter där vi förknippar dem med pengar, sex, karismatiska
ledare, konstiga religiösa föreställningar och att sekter hjärntvättar och manipulerar sina
medlemmar. 24 Genom att använda sig av begreppet nya religiösa rörelser kan man
undvika att förknippa dessa rörelser med det negativt laddade ordet sekt. Enkelt är det inte
menar Åkerbäck. Ofta tillskrivs sekter gemensamma kännetecken och skillnaden som
finns mellan dem suddas ut vilket leder till något som kan karaktäriseras som en stereotyp
supersekt. Detta leder till att begreppet sekt används för att distansera dessa grupper med
de mer etablerade religionerna. Läraren har en viktig uppgift när hen ska presentera nya
religiösa grupper för eleverna.25 Dessa grupper bör presenteras på samma sätt som man
presenterar andra religiösa åskådningar. Presentationen ska vara objektiv och presentera
23
Rehnström, Amelie, From, Varg Andreas (2014). Många religiösa rörelser i betydelsen ’avvikande från
vedertagen tro’ är sekter – en kvalitativ textanalys av hur nya religiösa rörelser konstrueras i läromedel”
Elektronisk version.
24
Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk
introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber s. 103
25
Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk
introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber s. 107
13
religionen för vad den är med sina olika trosuppfattningar, uttryck, praktiker och ritualer.
Undervisningen ska präglas av saklighet och kritisk granskning. Det finns vissa som har
invändningar mot detta och menar att skolan då marknadsför dessa rörelser. Åkerbäck tror
snarare på motsatsen, varför människor går med i olika religiösa grupper handlar mer om
psykologiska aspekter än kunskap om deras sätt att utöva sin religion.26
Enligt Åkerbäck finns det många fördelar med att undervisa om just sekter. Att
läsa om sekter är ett bra sätt att studera tradition och förnyelse, eftersom det är en annan
bild av religion än den de flesta eleverna har socialiserats in i. Genom att se på kopplingen
mellan religiösa funderingar och de kulturer där religionen har uppstått, kan det leda till
en ökad förståelse för hur äldre religioner växt fram. De nya religiösa rörelserna kan
utmana elevernas bild av vad som kan anses vara religiöst eller inte.27
Kursplanen
Syftet med undervisningen i religionskunskap är att eleverna ska utveckla kunskaper om
religioner och andra livsåskådningar, både i det egna samhället men även runt om i
världen. Undervisningen ska visa religionens roll i samhället och visa på hur människor
inom olika religioner uttrycker sin tro på olika sätt. Eleverna ska ges förutsättning till att
tolka olika traditionella och kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner.
Eleverna ska utveckla kunskaper om olika hur religioner ser på frågor kring jämställdhet,
kön, sexualitet och relationer. Undervisningen ska dels få eleverna att själva kunna
reflektera över olika livsfrågor och därmed skapa en förståelse för kunna tolka sina egna
livsfrågor men även kunna skapa en förståelse för andra människors sätt att tänka.28
Det centrala innehållet tar upp att undervisningen ska beröra
•
Religioner och andra livsåskådningar
•
Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens
tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
26
•
Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
•
Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk
introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber s. 113
27
ibid s. 116
28
Skolverkets Kursplan för Religionskunskap i grundskolan. Elektronisk version
14
•
Huvuddragen i världsreligionernas historia.
•
Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
•
Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.29
Hur mycket styr styrdokumenten?
Styrdokumentens funktion ska vara att styra skolans innehåll och verksamhet. Mycket
skolforskning visar på att det snarare är andra faktorer som egentligen styr skolans
innehåll. De faktorer som styr skolan är lärarens utbildning, lärarens värderingar om vad
den tror att eleverna klarar av och ställer upp på, läromedlen och nationella prov. Däremot
går det att säga att styrdokumenten indirekt styr skolan genom de medelklassvärderingar
och urval av vad som kan vara värt att veta och som de flesta lärare får genom sin
utbildning. 30
Nyreligiositet och nyreligiösa rörelser - definitioner
Det finns egentligen ingen överenskommen definition av begreppen ”nyreligiositet” och
”nyreligiösa rörelser” och begreppen kan te sig ganska spretiga. Den första frågan är vad
man menar med begreppet ”ny”. Begreppet är relativt eftersom alla ”nya” företeelser eller
rörelser förr eller senare blir ”gamla”. De flesta är överens om att rörelser som växte fram
under mitten av 1900-talet kan kallas nya, det råder dock delade meningar om rörelser
från 1800-talet och sekelskiftet kan definieras som nya.31
Nya rörelser kan även syfta på rörelser som är nya inom vår kultur, som kan ha
flera hundra år gamla rötter i sin egen kultur, exempelvis Hare Krishna-rörelsen. Många
importerade rörelser genomgår ofta någon form av förändring när den når den
västerländska kulturen och därmed inte är identiska med sina ursprungstraditioner. Här
går det att räkna in buddhism med tanke på den förändring den har genomgått i
västvärlden.32
29
Skolverkets Kursplan för Religionskunskap i grundskolan. Elektronisk version
30
Fahlbeck, Reinhold. Falkevall, Björn. (red) (2013). Att undervisa i religionskunskap – en ämnesdidaktisk
introduktion. Stockholm: Liber AB s. 79
31
Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa s.
11-12
32
Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa s.
12
15
Även begreppet religiös är svårt att definiera. Det pågår en religionsvetenskaplig
diskussion om olika sätt att definiera begreppen religion och religiös. Många av de
rörelser som ofta räknas in under samlingsbegreppet nyreligiositet befinner sig inom
gränsområdet mellan olika former av terapi och personlighetsutveckling. Gränsen mellan
terapi och religion kan anses vara mycket oklar, exempelvis helandebegreppet, som ofta
är centralt i New Age, kan ha klart religiösa dimensioner. Flera företrädare inom
nyreligiösa rörelser tar även avstånd från beteckningarna religion och religiös. Antagligen
vill man inte associeras med snäva trosföreställningar och stela dogmer som ofta
förknippas med religion. Istället väljer många av dessa rörelser att kalla sin lära för en
vetenskap eftersom religion uppfattas som blind tro medan vetenskap står för någon som
är absolut sant.33
Ordet rörelse kan också vara problematiskt. Hur omfattande en organisation måste
vara för att kalla det rörelse är oklart. Gränsen mellan nyreligiositet och nyreligiösa
rörelser kan anses vara flytande. 34 Många modeller för att klassificera nyreligiositet
skiljer mellan kristen förnyelse och icke-kristen nyreligiositet även om gränsen mellan
dessa två kategorier inte är glasklar.35
Kursplanens definition
Till varje kursplan finns ett kommentarmaterial som riktar sig mot rektorer och lärare.
Materialet visar hur kunskapskraven är konstruerade och beskriver progressionen i det
centrala innehållet över årskurserna. Den har även som avsikt att ge en djupare och
bredare förståelse för de urval som ligger bakom texterna i kursplanerna.
Under avsnittet nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet 36
förklarar man vad man menar med begreppen. Med begreppet nya religiösa rörelser
menar man framförallt rörelser som växt fram efter andra världskriget och som ofta har en
internationell prägel. Som exempel ges Hare Krishna-rörelsen och Scientologkyrkan. De
nya religiösa rörelserna organiserar inte många människor i Sverige, men ungdomar
33
ibid s. 12-13
34
ibid s. 14
35
ibid s. 14
36
Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap. Stockholm. Elektronisk
version. s. 24
16
kommer ofta i kontakt med dessa när de söker svar på sina livsfrågor. Nyreligiositet är ett
begrepp som kan innefatta nya religiösa rörelser, men som även innefattar andra religiösa
strömningar i samhället som ofta benämns som new age, spiritualitet eller andlighet.
Dessa strömningar behöver inte vara del av en enhetlig religiös tradition, utan
kännetecknas som ett individuellt perspektiv med fria individuella val med inslag från
flera olika etablerade religioner. Exempel som ges är ritualer som yoga, reinkarnation,
meditation,
heliggörande
av
jaget
eller
livsmönster
positivt
tänkande
och
perfektionskonsult. Tillsammans med rörelsen mot individualism, religiös mångfald och
sekularisering har också privatreligiositet blivit ett fenomen i pluralistiska samhällen.
Privatreligiositet syftar till ett förhållningssätt som kännetecknas av individer själva tolkar
religiösa budskap och formar sina egna trossystem utanför de etablerade religiösa
traditionerna. Ofta praktiseras privatreligiositeten inom den privata sfären.
Nyreligiositet i konflikt med samhället
Nyreligiositet är ny och står därmed i konflikt med det gamla och står i motsättning mot
vedertagna föreställningar i samhället. Exempelvis manar vissa nyreligiösa grupper till
celibat, medan andra arrangerade äktenskap och ytterligare några förespråkar fri sex. De
befinner sig i opposition till etablerade samhällsnormer. Desto starkare rörelsen blir desto
mer ökar spänningen mellan rörelsen och samhället. I samhällen där den konventionella
religionen är stark kan denna spänning skapa konflikter av en mer religiös och ideologisk
karaktär och då kan de nya rörelserna uppfattas som demoniska. Medan i mer
sekulariserade länder sker konflikten på andra arenor, exempelvis anklagas de nya
religiösa rörelserna för att bedriva hjärntvätt i syfte av att vinna anhängare, att de
använder sig av bedrägliga metoder, att ledarna missbrukar sin ställning som auktoritet
och att medlemmarna mår dåligt. Det finns belägg för att vissa av dessa anklagelser
stämmer, men det finns inga belägg att anklagelserna skulle gälla generellt.37
Vad karaktäriserar nyreligiositet
Nya religiösa rörelser och nyreligiositet är paraplybeteckningar för rörelser som mellan
sig kan vara mycket olika. Därför är det svårt att göra några generaliseringar. Om man
37
Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa s.
15-16
17
bortser från de kristna nyreligiösa rörelserna finns det några drag som karaktäriserar en
del rörelser.38
Världsbilden har förändrats över tid och dagens moderna samhälle skiljer sig
mycket från den tid då världen förklarades ur religiösa, kristna, termer. Idag är det istället
vetenskapen som den högsta källan till kunskap. Många av de nya religiösa rörelserna
försöker på olika sätt ansluta sig till den vetenskapliga världsbilden. Det finns exempel på
rörelser som knyter an till modern kvantfysik och rörelser som använder begrepp hämtade
från modern vetenskap. De etablerade kristna kyrkorna kan inte ta upp naturvetenskapliga
och psykologiska teman på samma sätt som de nya religiösa rörelserna, eftersom
kristendomen har sitt ursprung i en annan tid. Kristendomen har ofta stått i konflikt med
naturvetenskapen, ett tydligt exempel är hur Darwinism motarbetades av de kristna
kyrkorna, men som blev föremål för den tiden nya religiösa rörelser. Även gudsbilden
inom många av de nya religiösa rörelserna förklaras med en vetenskaplig syn. Sällan
uppfattas Gud som en personlig Gud, istället ser man Gud som en energi som man ofta
inte kallar för Gud utan använder exempelvis begrepp som Universum, Tomhet och
Varande.39
Betoningen på individen är ett drag som ofta kännetecknar de nya religiösa
rörelserna. Detta kan ses som en spegling av dagens samhälle och den samtida kulturen
där individen anses vara viktig och unik. De nya religiösa rörelserna ger uttryck för att
människan kan bli något utöver det hon är och har potential för personlig utveckling och
självförverkligande. Individen har även rätten att själva välja vad han vill tro på, något
som är en viktig del i vår kultur.40
Nyreligiositet – kvinnornas religiösa arena
Ett flertal livsåskådningsundersökningar har visat att tron på Jesus som en personlig sann
gud och världens frälsare inte är den dominerande religionen i Sverige. Det handlar
snarare om en mer diffus och situationsbunden andlighet, där begrepp som energi,
reinkarnation, positivt tänkande, meditation, andlighet, yoga och mindfulness är långt
vanligare i vardagstal och media än traditionella kristna begrepp som synd, uppståndelse,
38
Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa s.
17
39
religionskunskapslärare s. 18
40
religionskunskapslärare s. 19
18
nåd, frälsning, nattvard, bön och bekännelse. Forskningen visar entydigt på att det inom
den nya andligheten finns en långt större acceptans och ett större engagemang av kvinnor
än män och framförallt i ritualer som är förknippade med nyandlighet och nyreligiositet.
Inom nyreligiositeten finns ofta en kritik mot kvinnornas förtryck inom de etablerade
religionerna och det kvinnliga lyfts fram och hyllas.41 Genom fokus på nyreligiositet i
undervisningen skulle det kunna ge möjlighet till mer utrymme för en rörelse som är mer
kvinnlig vilket skulle kunna kompensera något för det manscentrerade perspektivet som
är vanligt vid beskrivningar av etablerade religioner.42
Risker med den stereotypa bilden av nyreligiositet
Peter Åkerbäck, lektor i religionshistoria vid Stockholms universitet har författat artikeln
Att sekter är farliga – det vet väl alla?43 Artikeln problematiserar läroböckernas syn på
nya religiösa rörelser och framförallt begreppet sekt.
Undervisningen bör presentera olika sidor av religion och problematisera olika
åsikter och föreställningar. Men inom religionsområdet nya religiösa rörelser och
alternativa religioner präglas läroböckerna av missuppfattningar och fördomsfullhet där
man enbart fokuserar på det negativa inom trosuppfattningarna. De alternativa religiösa
grupperna presenteras ofta som sekter, utan att redogöra för den ursprungliga betydelsen
av begreppet sekt. Genom att fokusera på negativa attribut som hjärntvättning, att
medlemmar isoleras och klipper banden från sina familjer och att alla pengar
medlemmarna tjänar går till sekten ger man en unilateral bild av nya religiösa rörelser.44
Olika perspektiv och uppfattningar bör vara i fokus när man väljer att framställa
en religiös grupp i undervisningen. Med stereotypa framställningar av religioner och
livsåskådningar finns risken att det upplevs som främmande och att de exotiseras i den
grad att de som tillhör en viss religion eller livsåskådning inte alls känner igen sig. De
flesta människor har en medvetenhet om att det finns en variation inom den traditionen de
41
Svensson, Jonas. Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan.
1. uppl. Lund: Studentlitteratur s. 103
42
religionskunskapslärare s. 104
43
Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk
introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber s. 104
44
Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk
introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber s. 105
19
själva tillhör, något som måste åskådliggöras i undervisningen.45 Med utgångspunkt från
historiska fakta och respekt för gruppens trosföreställningar och självbild är balansen
mellan inifrån- och utifrånperspektiv viktig i framställningen av alla typer av religiösa
grupper.46
45
Berglund, Jenny. Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan.
1. uppl. Lund: Studentlitteratur s. 127
46
Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk
introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber s. 105
20
Resultat och analys
Här presenteras resultatet och analys av intervjuerna. Intervjuguide med intervjufrågorna
finns med som bilaga.
Definitionen – Hur definierar religionskunskapslärare nyreligiositet?
Det här avsnittet behandlar resultatet och analysen av hur lärare definierar begreppet
nyreligiositet och nya religiösa rörelser.
Flera lärare hade svårt att ge en entydig definition av begreppen nyreligiositet och
nyreligiösa rörelser. De tyckte att begreppen kändes otydliga och saknade djupare
kunskaper i ämnet. På frågan hur definierar du nyreligiositet svarade Johanna
Är det new age då? Eller är det rastafari, som har sin grund i Afrika och sen borta i
Västindien? Eller vad är det någonting?[…]Jag tycker inte begreppet känns så självklart,
det är väldigt öppet för tolkning, jag är väldigt osäker där.
Hon ställde sig även undrande till om livsåskådningar som humanism och feminism kan
räknas som nyreligiösa, än fast de i en mening kanske inte är religiösa tyckte hon att de
rör sig inom samma spektrum. Men även nya strömningar inom etablerade religioner,
framförallt inom kristendomen kanske kunde räknas som nyreligiösa. Hon gav som
exempel USA, där de kristna blir fler och fler och där det hela tiden bildas nya
kyrkosamfund med olika tolkningar av kristendomen. Vissa av dessa samfund kan även
ses som sekter vilket hon förknippade med nyreligiositet. Johanna tyckte att religiositet
som begrepp var problematiskt och menade att den samtida synen på hälsa, träning och
kost innefattar någon form av religiositet vilket i sådana fall bör betyda att det rör sig om
nyreligiositet, framförallt vissa företeelser som mindfulness och yoga.
Även Tomas hade svårt att ge en tydlig definition av vad som är nyreligiositet och
nyreligiösa rörelser. Han började med att problematisera begreppet nyreligiositet.
Det är ju ett sammansatt ord. Ny vad är det? För vem, är ju nästa fråga. För vem ska den
vara ny, för den som utövar religionen eller ska det vara någon slags objektiv vetenskapligt
perspektiv? Jag tycker det är svårt att svara på av just den anledningen.
Han tyckte att det var svårt att svara på frågan eftersom många av de rörelser vi kallar för
nyreligiösa hämtar allt från idéer till praktiskt utövande från gamla tankesätt. Tomas
tyckte det var svårt att finna legitimitet för begreppet nyreligiös. En sak kan vara ny i en
21
kontext men gammal i en annan vilket gör att det blir svårt att enkelt ge en definition av
begreppet. Han menade att om något ska vara nytt måste det ha funnits något gammalt
och det beror på hur gammalt något kan vara för att fortfarande räknas som nytt. Han
utvecklade sina tankar kring en definition
En ny tankeväxt som samlar människor runt, det kan ju vara kopplat till andra värden, eller
något som händer i samhället. Men om det ska vara nytt så får det ju vara nytt, om man ska
använda det ordet. Men det är ju befäst med problematik om man ska använda det ordet.
Utöver svårigheten med att ge en tydlig definition av begreppen förknippade Tomas
framförallt rörelser inom new age och new wave som nyreligiositet.
Sara definierade begreppet nyreligiositet som något som stod i motsatsförhållande
till gammal religiositet. Den gamla religiositeten menade hon var det som de etablerade
världsreligionerna stod för. Men även grupper inom de etablerade religionerna kan placera
sig inom nyreligiositeten.
Här tänker jag lite om nyare frikyrkor, men också andra typer av andliga rörelser,
exempelvis så har vi ju den där rörelsen som var populär för ett tag sen, Wikka hette den
väl och det är ju ett exempel på nyreligiositet
Malin definierade nyreligiositet och nyreligiösa rörelser som idéer och rörelser som
uppkommit de senaste 70-80 åren, i vissa fall något längre bak, men någonstans där.
Analys av definitionen
Lärarnas definitioner av begreppet nyreligiositet spretar. Johanna och Tomas var de som
hade svårast att ge en tydlig definition av vad nyreligiositet innebär. Båda förknippade
new age med nyreligiositet, men de hade svårt att utveckla vilka kriterier inom new age
som gör att det räknas som nyreligiositet. Sara och Malin var tydligare i sina definitioner
och visade på konkreta kriterier för vad de räknade som nyreligiositet.
Tomas valde att problematisera begreppet och visade på svårigheterna med att ge
en enkel definition. Tomas kritik mot begreppet är densamma som litteraturen återger.47
Han har svårt att förhålla sig till begreppet eftersom det inte finns någon överenskommen
definition av begreppet. 48 Tomas kunde ge ett exempel på vad han menar med
47
Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa s.
11-12
48
ibid s.11
22
nyreligiositet, new age, och eftersom han har svårt att ge en tydlig definition av
nyreligiositet, är new age det enda som förbinder hans tankar kring nyreligiositet med
kursplanens definition.
Saras definition är otydlig. Hon problematiserade inte begreppet utan definierade
begreppet som något som stod i motsatsförhållande till gammal religiositet. Då återstår
frågan vad hon menar med gammal religiositet. Definitionen blir ospecifik och svår att
omsätta i praktiken.
Det går tydligt att se att det finns en problematik med att definiera begreppet
nyreligiositet, vilket i sin tur kan leda till att undervisningsinnehållet kring dessa områden
reduceras till den grad att det inte återspeglar verkligheten utanför skolan. Eftersom flera
av lärarna har svårt att finna en definition kan fördomar kring begreppen stå oemotsagda
och perspektiven i undervisningsinnehållet blir lidande.
Alla fyra lärare har olika definitioner av begreppet nyreligiositet, vilket pekar på
att det råder en förvirring över vad som menas med nyreligiositet.
Selektionen
–
Vad
väljer
religionskunskapslärarna
ut
för
undervisningsinnehåll?
Här presenteras resultatet och analysen av vad lärarna väljer ut för innehåll i sin
undervisning.
På frågan hur läraren väljer ut innehållet i sin undervisning pekade Johanna på att
tidsaspekten var det som styrde innehållet mest. Eftersom SO består av fyra stycken
ämnen, måste man enligt Johanna se på helheten och försöka värdera vad som är
viktigast. I religion hamnar fokus på de fem världsreligionerna. Johanna försökte själv
plocka ut material till undervisningen om världsreligionerna, mycket på grund av att hon
försökte få med etik och moral i undervisningen om världsreligionerna.
Jag tar en världsreligion åt gången och försöker få med etik och moral i det hela.
Kanske har en text som handlar om judendomen, här är en text, ett dilemma och hur
skulle i så fall en jude agera och då ska de kunna se det i ett sammanhang.
Det som Johanna tyckte var tuffast att hinna med i religionsundervisningen var avsnitten
som behandlar nyreligiositet och avsnittet om andra livsåskådningar. För att välja ut
innehållet i undervisningen om nyreligiositet utgick hon uteslutande från läroboken.
När Tomas väljer ut innehållet till sin undervisning utgår han först och främst från
det centrala innehållet i kursplanen, men även kunskapskraven, vilket han tycker ger en
23
ledtråd till var tyngdpunkten ska ligga. Tomas menade att fokus ligger på
världsreligionerna och området som berör etik. Han försöker få till att etiken ska
genomsyra hela undervisningen i religionskunskap. Däremot får områdena andra
livsåskådningar och nyreligiositet mindre plats i undervisningen.
Och sen när de gäller de här, dels de mindre religionerna och livsåskådningarna eller vad
man kan kalla det för och även nyreligiösa rörelser så får det inte så mycket utrymme och
så är det nog mycket eleverna som styr, där kommer elevdemokratin in, lite grann.
Tomas låter eleverna styra mer av urvalet när det kommer till områdena kring
nyreligiositet och andra livsåskådningar. På frågan om han kände att han får med sig hela
det centrala innehållet svarade Tomas nej. Han menade att om man ska få med sig hela
innehållet blir det till kostnad av kvalitén vilket han tyckte var väldigt synd. Han måste
göra avgränsningar i sitt innehåll dels för att hinna med det han tycker är viktigt men
också dels för att fördjupa sig i det som eleverna tycker är intressant. Innehållet ändras
dock från år till år och Tomas strävar hela tiden mot att förnya sin undervisning.
Så det är ju en kombination, ena året kanske man inte göra likadant som andra heller. På så
sätt så är man ju flexibel. Jag försöker att förnya mig, så mycket som möjligt, men så klart,
vissa delar är ju grunden, bultarna liksom.
Sara sa att hon givetvis utgick från kursplanen och där ligger stort fokus på
världsreligionerna vilket leder till att det blir tyngdpunkten i undervisningen. Sara
uttryckte att tiden är för knapp
Men det är inte lätt att få med allt. Det gäller att lägga tyngdpunkter på vissa saker. Det är
ett avgörande som jag själv får göra utifrån min professionalitet, men även vad eleverna är
intresserad av.
Vid undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser lät Sara eleverna styra
mycket av undervisningen och framför allt valet av innehåll. Hon menade att eleverna
ofta snappade upp saker i media och ofta hamnar fokus på sekter.
Malin sa att hon tittade mycket på det centrala innehållet, när hon valde ut
innehållet till sin undervisning, men även det som eleverna verkar vara intresserade av.
Men hon tyckte att det var svårt att hinna med allt i det centrala innehållet. Hon fortsatte
med att säga:
Sen är det ju en definitionsfråga på vad det är för bitar som måste tas upp, det står ju inte
hur mycket vi måste ta upp alla bitar. Det är ju klart att vissa bitar sveper man över rätt
kvickt, för att kunna gå lite djupare på andra delar.[…] Men det är tydligt vilka delar som
24
måste behandlas i undervisningen. Det centrala innehållet är ju väldigt maffigt, så man får
kanske förhålla sig lite frikostigt.
Malin uttryckte att hennes fokus vid planeringen av undervisningsinnehållet var att ta titta
på religionens roll både i historien och idag, vilka behov tillfredsställer religionen. Men
även försöka bygga en förståelse och tolerans för andra människor och kulturer. Däremot
kände hon sig inte direkt styrd av läroböcker, utan försökte snarare hitta läromedel som
passade in i hennes planering och undervisning.
Alltså jag ska inte säga att jag är styrd efter läroböcker utan väljer snarare läroböcker som
passar det jag vill undervisa om och som jag tycker är viktig. Men läroböcker är ju ändå
viktiga.
Analys av selektionen
Den största bidragande källan till lärarnas stoffurval är kursplanen. Ingen av de
intervjuade lärarna medgav att de tog upp saker som är utanför det centrala innehållet. De
flesta lärarna är överens om att det är svårt att hinna med allt och att valet snarare handlar
om vad man som lärare ska prioritera. Det var ingen som ifrågasatte innehållet i
kursplanen såtillvida att de kritiserade varför vissa delar var med.
Värt att notera är att Johanna inte överhuvudtaget nämner kursplanen eller
läroplanen på frågan om hur hon väljer ut innehållet till sin undervisning. Johanna verkar
vara mest förtrogen med världsreligionerna, där plockar hon själv ihop material och hon
anser att det avsnittet är det viktigaste i religionsundervisningen. Johanna uttryckte att
tiden var den faktor som styrde innehållet mest vilket stämmer väl överens med synen på
den didaktiska reduktionen. Johanna verkar inte känna sig förtrogen med undervisningen
kring nyreligiositet. Hon känner sig osäker på ämnet och är beroende av läroboken. Detta
kan leda till att undervisningsinnehållet bara visar en liten del av verkligheten och att den
saknar nyanser, vilket i sin tur kan leda till att fördomar snarare stärks.
Tomas tyckte att det var svårt att få med hela centrala innehållet utan att tumma på
kvalitén. Istället valde han att prioritera det han tyckte var viktigt, världsreligionerna och
etik. Däremot försökte han hela tiden variera sig vilket visar på att han strävar mot att hela
tiden utveckla sin undervisning.
Malin utgick förutom från kursplanen även det som eleverna är intresserade av,
vilket är en viktig didaktisk nyckel. Hon slipper därmed aktivt legitimera sitt innehåll för
eleverna, eftersom de antagligen i högre grad är motiverade och införstådd med vikten av
urvalet. Malin försöker få med många perspektiv i sin undervisning, flera delar av
25
verkligheten, vilket leder till att det går att se på texten ur olika kontexter, sammanhang,
vilket bidrar till fler meningserbjudanden för eleverna.
Sara menade att kursplanen var det viktigaste instrumentet när hon valde sitt
undervisningsinnehåll, vilket jag antar att de flesta lärare är eniga om, men även hon
pekade på att tidsbristen, det är svårt att hinna med allt utan man måste därmed göra
prioriteringar. Vid undervisningen kring nyreligiositet och nya religiösa rörelser utgick
hon från elevernas intressen, som ofta var händelser som varit aktuella i media och då
framför allt sekter. Detta är en väldigt liten del av verkligheten, om inga andra nyanser av
nyreligiositet tas upp är risken att medias syn på sekter får representera samtliga
nyreligiösa rörelser.
De flesta av lärarna legitimerar sitt innehållsurval genom att hänvisa till en
beslutsprocess. De läser om världsreligionerna för att det tar störst plats i det centrala
innehållet, ingen av de intervjuade lärarna gör någon djupare reflektion kring varför de
väljer att undervisa om världsreligionerna. Här är det tydligt att de gömmer sig bakom
beslutprocessen och att de saknar förmågan att diskursivt legitimera sina val, vilket borde
vara önskvärt.
Kommunikationen – Hur planerar och presenterar religionskunskapslärare
sitt undervisningsinnehåll?
Här presenteras resultatet och analysen av hur lärarna beskriver att de planerar och
presenterar sitt undervisningsinnehåll
Johanna säger att hon från läroboken när hon jobbar med nyreligiositet och nyreligiösa
rörelser. Två rörelser tas upp i boken, new age och rastafari. Eleverna arbetar med texten
kring dessa två rörelser/religioner. Johanna berättade att det ibland kommer upp frågor
om sekter och andra mindre religiösa grupperingar och då diskuteras dessa frågor i
klassrummet.
Tomas berättade att han hade lite variation i hur de brukar arbeta med de
nyreligiösa rörelserna.
[..]antingen kan jag välja ut några stycken som man kan fördjupa sig i eller så kan jag göra
brett så att man läser ganska lite om varje. Men jag har ju gjort så de sista åren att jag haft
en liten snabb koll så att de har fått med sig en allmän bild av de här mindre religionerna
och även livsåskådningar, humanism men även kanske sikism alltså lite olika typer och
även gamla eller andra religioner, naturreligioner och så vidare
26
Malin beskrev hur hon brukar arbeta med nyreligiositet. Först och främst diskuterar de
begreppen religion och religiositet, vilka funktioner har religionen och vilka behov fyller
den. Sen började hon tillsammans med eleverna titta på lite olika nyreligiösa rörelser.
Sen tror jag att vi tillsammans kom med förslag, vi var ute och letade på nätet och jag
hittade en del också så gick vi igenom det tillsammans, olika former av nyreligiositet. Det
här är två år sen. Jag har inte den årskursen som vi brukar köra det här i nu
Eleverna fick därefter välja att fördjupa sig i någon typ av nyreligiös rörelse och sedan
redovisa det för klassen tillsammans med kamratrespons. Malin tyckte att det var ett bra
sätt att arbeta på för att kunna visa på den stora spännvidden av nyreligiösa rörelser.
Sara brukar arbeta med området nyreligiositet i årskurs åtta och nio. Sara har valt
att låta eleverna styra mycket av urvalet där eleverna själva får välja att fördjupa sig i en
nyreligiös rörelse och därefter redovisa för varandra.
Och sen så klart går ju jag igenom också, fakta, så att de får med sig alla typer av
nyreligiositet och nya religiösa rörelser, så dom ser vad som finns. För det finns ju många
som dom inte har en aning om vad dom är intresserad av. Så det brukar jag börja med att gå
igenom.
Sara berättade att hon även testat att låta eleverna intervjua grannar, kompisar, släktingar,
personal på skolan, vem de vill om deras syn på religion. Då kom det fram att många av
de intervjuade hade nyreligiösa tankar kring sin egen religiositet. Sara tyckte sig också se
att eleverna var mer intresserad av nyreligiositet jämfört med mer traditionella religioner.
Det är nog mycket på grund av att de känner igen sig själva, de ligger nog närmare dom på
något sätt. Det känns mer spännande och det är kanske något dom får genom media och
dom kanske diskuterar mer om vad som är meningen med livet än vad man gör inom de
traditionella religionerna.
Analys av kommunikationen
Tre av fyra lärare lät eleverna vara delaktiga i planeringen kring nyreligiositet och nya
religiösa rörelser. Fördelarna med elevdelaktighet kan vara att de känner sig mer
motiverade till uppgiften och kan se andra perspektiv än när läraren ensam planerar
undervisningsinnehållet. Jag kan dock se en risk att innehållet kan bli för snävt, att det
bara är en liten del av verkligheten som tas upp eftersom eleverna kanske inte är tränade
till att själva välja ut sitt undervisningsinnehåll. Men här har läraren en viktig roll att
hjälpa till och visa på olika delar av verkligheten. Det är viktigt att kunna visa på olika
27
sammanhang, kontexter, vilket leder till att det ökar elevernas möjlighet till
meningsskapande. Sara lät eleverna göra intervjuer med människor, detta kan vara ett sätt
att ge nya perspektiv, innehållet relaterar mer till verkligheten och ger eleverna verktyg
för sitt meningsskapande.
Johanna valde att arbeta enbart med läroboken när hon undervisade om
nyreligiositet vilket kan vara problematiskt. Meningserbjudandet växelverkar med texten
och kontexten, utgår man enbart från en (1) text visar man bara den lilla delen av
verkligheten som den texten representerar, vilket leder till att meningserbjudandet är
starkt beroende av kontexten. Här är det lätt att fördomar förstärks och eleverna får en
negativ bild av fenomenet.
28
Diskussion och slutsats
Mina frågeställningar löd:
1. Hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa
rörelser?
2. Om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet
och nyreligiösa rörelser?
3. Hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i
undervisningen?
Vid analysen framgår det att de intervjuade lärarna inte hade en samstämmig definition av
nyreligiositet och nya religiösa rörelser. Resultatet i sig är inte häpnadsväckande eftersom
det inte går att finna en överenskommen definition om vilka företeelser eller rörelser som
bör definieras som nyreligiösa. Definitionsproblematiken hör också samman med att
nyreligiositet och nya religiösa rörelser är ett paraplybegrepp där den enda gemensamma
nämnaren är att det är en nyare form av religiositet eller en nyare religiös rörelse.49 I
kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap för grundskolan väljer man att
definiera nyreligiositet och nya religiösa rörelser som en rörelse som uppkommit efter
andra världskrigets slut och man ger även exempel på vilka typer av religiösa rörelser
man menar. Det var bara en av de intervjuade lärarna som hade en liknande definition. De
tre andra lärarna hade svårt att precisera några kriterier för vad som bör räknas som
nyreligiositet. Problemet med begreppsdefinitionen gör att det finns en osäkerhet bland
lärarna. De visste helt enkelt inte vad de skulle undervisa om. En av lärarna utgick från
läroboken, inte för att det behöver vara något negativt, men i jämförelse med hennes
övriga undervisning där hon satte ihop material själv för att få ett material som hon tyckte
passade hennes innehåll, tyder det på att hon inte har någon förtrogenhet till ämnet.
De flesta lärarna sa att det centrala innehållet i kursplanen styrde valet av innehåll
i sin undervisning. Detta kan dock ifrågasättas då mycket skolforskning visar på att de
faktorer som styr urvalet snarare handlar om lärarens utbildning, värderingar och
läromedel.50 Resultatet visar även att lärarna tycker att de har för lite tid för att hinna med
allt av det centrala innehållet, vilket talar emot att det endast är kursplanen som styr
urvalet i undervisningen. Tidsbristen leder till att läraren måste prioritera och då är det
49
se Frisk, 1998
50
se Fahlbeck, 2013
29
ofta området om nyreligiositet och nya religiösa rörelser som får mindre tid än läraren
egentligen önskar. Att fokus ligger på just världsreligionerna kan möjligen förklaras
genom att läroplanerna och kursplanerna är relativt nya och att nytt stoff har tillkommit,
vilket gör att lärarna har bristande kunskaper i de nya delarna i kursplanen. Utöver
världsreligionerna la flera lärare stor vikt på etik-området.
Flera lärare sa att de försökte få med ett innehåll som verkade intressant för
eleverna. Detta är givetvis bra, för om undervisningsinnehållet tilltalar eleverna och får
dem motiverade, är de mer öppna för att tillgodose sig kunskapen. En av de intervjuade
lärarna tyckte sig kunna se att eleverna visade ett större intresse av undervisningen när de
berörde nyreligiositet och nya religiösa rörelser jämfört med undervisningen av
världsreligionerna. Detta borde tala för att undervisningen om nyreligiositet och nya
religiösa rörelser borde få större utrymme i undervisningen, men det verkar inte vara
fallet. Varför undervisningen kring nyreligiositet väcker större intresse kan ha flera
orsaker. Det kan bero på att eleverna känner att det är något som berör dem i deras
vardag. De nya religiösa rörelserna använder sig ofta av ett vetenskapligt språk och
försöker ofta att distansera sig från mer traditionella religioner, detta bidrar till att de har
ett mer modernt tankesätt och modernare förklaringar vilket möjligen tilltalar eleverna
lättare. Medias rapportering kring religioner kan också vara en orsak. I rapporteringen
kring de traditionella religionerna förknippas religionen ofta med krig, terrorism och
segregation, medan rapporteringen som berör nya religiösa rörelser ofta väcker
nyfikenhet, i form av kändisar som är aktiva i olika nya religiösa rörelser.51 En annan
orsak kan vara att de mer etablerade religionerna är väldigt androcentriska, medan många
nya religiösa rörelser sätter kvinnan i fokus och riktar kritik mot de etablerade
religionernas manscentrering52. Dagens samhällsklimat, där de feministiska ideologierna
får stort utrymme bidrar troligen till ett intresse för andra religiösa förklaringsmodeller.
Men förklaringen kan också ligga i exotifieringen av nya religiösa rörelser, där stereotypa
bilder som sekter, hjärntvätt och ekonomiskt bedrägeri är huvudingredienserna.53 Detta
kan skapa en nyfikenhet, det är något spännande. Hur någon med fri vilja kan välja att gå
med i dessa rörelser? Likväl vilken förklaring det kan vara är det viktigt att detta tas upp i
51
se Åkerbäck, 2013.
52
se Svensson, 2013
53
se Åkerbäck, 2013
30
undervisningen. Läraren måste försöka visa på alla aspekter av nyreligiositet, för annars
blir det lätt att det är medias rapportering som blir den meningsskapande bilden.
Flera av lärarna berättade hur de använde sig av elevdelaktighet i undervisningen
kring nyreligiositet. Eleverna fick vara med och välja ut innehållet i undervisningen och
de fick fördjupa sig i någon av rörelserna och därefter redovisa för sina klasskamrater. Jag
kan se både för och nackdelar med detta arbetssätt. Fördelarna är att eleverna själva får
vara med och forma sin utbildning, de får känna sig delaktiga i beslut som rör deras
bildning vilket kan bidra till en ökad motivation. Eleverna får även träna på att kritiskt
granska källor och fundera kring avsändarnas intentioner. Nackdelarna är att detta
arbetssätt är väldigt beroende på hur läraren väljer att planera sin undervisning. Om
läraren inte ser till att eleverna har någon förkunskap i ämnet, om de inte får hjälp med att
kritiskt granska informationen finns risken att de får en snedvriden bild av nyreligiositet
kantad av fördomar. Här är det viktigt att läraren först presenterar området och flera olika
perspektiv av nyreligiositet. En av de intervjuade lärarna använde sig enbart av läroboken
i undervisningen kring nyreligiositet och där finns det en risk. Läromedelsforskning har
pekat på att läromedlen ofta ger en stereotyp och exotifierad bild av nyreligiositet och nya
religiösa rörelser54. Därför är det av vikt att använda sig av flera källor för att ge en mer
mångfasetterad bild av nyreligiösa fenomen och rörelser.
För att kort sammanfatta mina slutsatser visar den här studien att lärarna har problem med
att definiera begreppen nyreligiositet och nya religiösa rörelser. Deras uppfattningar om
vad som räknas som nyreligiositet skilde sig åt och några lärare hade svårt att ställa upp
några
bra
kriterier
för
att
definiera
en
nyreligiositet.
Lärarnas
urval
av
undervisningsinnehåll är koncentrerad till det centrala innehållet i kursplanen. De
intervjuade lärarna tycker dock att det finns för lite tid för att få med allt därav måste man
göra prioriteringar. Ofta får området som tar upp nyreligiositet mindre tid än vad man
egentligen önskat. Undervisningen kring nyreligiositet är för de flesta lärarna baserad på
att eleverna är delaktiga i urvalsprocessen. De får välja ut vilket område de ska fördjupa
sig och delger därefter sina kamrater. Men det finns även andra variationer, bland annat
genom att eleverna intervjuar människor för att studera deras religiositet och därmed få
ytterligare perspektiv på nyreligiositet.
54
se Rehnström, From, 2014
31
Referenslista
Tryckt litteratur
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Englund, Tomas, Uljens, Michael (red.) (1997). Didaktik, Lund: Studentlitteratur AB
Fahlbeck, Reinhold. Falkevall, Björn. (red) (2013). Att undervisa i religionskunskap –
en ämnesdidaktisk introduktion. Stockholm: Liber AB
Frisk, Liselotte (1998). Nyreligiositet i Sverige: ett religionsvetenskapligt perspektiv.
Nora: Nya Doxa
Hartman, Sven. Löfstedt, Malin. (red). (2014). Religionsdidaktik – mångfald,
livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB
Jank, Werner. Meyer, Hilbert och Uljens Michael (red.) (1997). Didaktik, Lund:
Studentlitteratur AB
Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap.
(2011).
Stockholm:
Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2562
Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap,
Studentlitteratur, Lund,
Svensson, Jonas. Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald,
livsfrågor och etik i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Åkerbäck, Peter. Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en
ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber
Elektroniska källor
Rehnström, Amelie, From, Varg Andreas (2014). Många religiösa rörelser i
betydelsen ’avvikande från vedertagen tro’ är sekter – en kvalitativ textanalys av hur
nya religiösa rörelser konstrueras i läromedel” Senast kontrollerad 2015-05-25
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:724756/FULLTEXT01.pdf
Skolverket.
(2011).
Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap.
Stockholm. Senast kontrollerad 2015-06-06
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2562
Skolverkets Kursplan för Religionskunskap. Senast kontrollerad 2015-05-19
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap
Vetenskapsrådet.
(2002)
Forskningsetiska
principer
inom
humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Senast kontrollerad 2015-06-06
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilagor
Intervjuguide
Samtliga lärare har blivit informerade om vad syftet med studien är, att de deltar
frivilligt i studien och kan avbryta intervjun om de vill. De har även informerats om
att de kommer att anonymiseras och att det inspelade materialet kommer att tas bort
efter att studien är klar.
Frågor intervju
•
Hur väljer du ut innehållet till er undervisning i religionskunskap?
−Om vi utgår från kursplanen i religion, känner du att ni får med allt
från det centrala innehållet? Om inte, varför?
−Hur sker urvalsprocessen? Beskriv
−Borde det finnas tydligare exempel och definitioner om vad som ska
vara med i undervisningen i kursplanerna? Beskriv
−Kan urvalsprocessen leda till att likvärdigheten inom skolan
urholkas? Varför?
•
Hur skulle du definiera nyreligiositet?
−Tycker ni att begreppet känns självklart?
−Berör ni frågor om nyreligiositet i undervisningen?
Vid svar JA
−Kan du ge exempel på hur ni arbetar med nyreligiositet och
vad ni arbetar med?
−Känner du att det är ett viktigt område att arbeta kring?
Vid svar NEJ
−Varför berör inte nyreligiositet i undervisningen?
•
Hur definierar du nyreligiösa rörelser, vilka rörelser handlar det om specifikt?
−Berör ni nyreligiösa rörelser i undervisningen?
−Vad arbetar ni med när ni undervisar om nyreligiösa rörelser?
Exempel
4