1. No category

LinCS
The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction,
and Mediated Communication in Contemporary Society
Kunskapssyn och ideal för lärande:
från katekeslärande via kritisk
medborgarfostran till anställningsbarhet
Roger Säljö
2015-10-07
www.gu.se
The Linnaeus Centre for Research on
Learning, Interaction and Mediated
Communication in Contemporary Society
(LinCS) (www.lincs.gu.se)
and
The University of Gothenburg Learning and
Media Technology Studio – LETStudio
(www.letstudio.gu.se)
2012-02-09
www.gu.se
Bakgrund
• Alla samhällen har ett behov av att
återskapa kunskaper, färdigheter,
värderingar och identiteter
• Hur för man vidare det sociala minnet eller
”civilisationens sparade kapital?” (Dewey,
1897)
3
www.gu.se
Kunskap har alltid varit en del
av människors liv
2015-10-07
www.gu.se
2015-10-07
www.gu.se
www.gu.se
Hur kunskaper återskapas
• Primär socialisation (lärande i vardagen)
• Sekundär socialisation (skola och andra
institutioner) (läroplansbaserat lärande)
www.gu.se
Språkets roll
• Det symboliska språket är det som allra
mest skiljer människor från andra varelser
när det gäller att bygga upp, sprida och
bevara kunskaper och erfarenheter, dvs att
utveckla ett socialt minne
8
www.gu.se
Varför uppkommer skolan?
• Utveckling från ett stabilt samhälle med låg
arbetsdelning till
• ett komplext samhälle
–Med avancerad teknik
–Många olika verksamheter/kunskaper
–En diversifierad social organisation
9
www.gu.se
www.gu.se
www.gu.se
Cuneiform is the Earliest Form of Writing
Kilskrift
www.gu.se
Lärandets institutionalisering
• Introduktion av skolan
• Etablerandet av roller:
–Elev, lärare, prov,
Tidig persisk kilskrift (ca. 5000 år gammal)
www.gu.se
Kilskriften och skrivarskolorna
• Det första exemplet i historien på en teknik
för kommunikation som var så komplicerad
att den måste läras in genom undervisning
• Leder till att skolor med en systematisk och
kumulativ pedagogik inrättas
• Metaforen för lärande och kunskap är att
kunna så exakt som möjligt kopiera en
förlaga
14
www.gu.se
Konsekvenser av införandet av skolan
• Aktiviteten att studera uppfanns
• Vi fick roller, företeelser och aktiviteter som:
–Lärare
–Elev
–Prov
–Ämnen
–Lektioner
–Raster
–Aga
–….
www.gu.se
I skolan blir lärande beroende av
• Pedagogiska idéer och ideologier om vad
som är viktigt att lära
• Metaforer för/bilder av lärande, kunskap
• Antaganden om barns utveckling och vad
man behöver lära
• Läroplaner
• Hur kunskapsområden är uppbyggda
(ämnen) och hur man kan lära sig dem
www.gu.se
Ideal för lärande och utbildning
• Dialogen mellan filosof/lärare och elev, maieutik
• Renässansmänniskan
– Kunnig i vetenskap, konst, litteratur
» Allmänbildning
• Formalbildningsläran
– Latinsk och grekisk grammatik som
modell för kunskap och klartänkthet
2015-10-07
www.gu.se
Sokrates, Platon och Aristoteles
2015-10-07
www.gu.se
Skriftspråkets genombrott
2015-10-07
www.gu.se
Medieskiften skapar ängslan
”Denna din uppfinning [skriften] skall skapa
glömska i lärjungars själar, enär de ej skola komma
att odla sitt minne; ty i förtröstan på skriften skola de
hämta minne utifrån, från främmande tecken och ej
från sitt eget inre… De skola få höra mycket men
ingenting lära; de skola inbilla sig veta mycket och
dock i allmänhet vara okunniga; de skola bliva
odrägliga att umgås med.” (Platon, Faidros).
2015-10-07
www.gu.se
Gutenberg och tryckpressen
www.gu.se
Den rörliga typen
2015-10-07
www.gu.se
Spridning av läs- och skrivfärdigheter
• Skillnader mellan samhällen som spred läsfärdigheter till hela
befolkning och sådana där läsfärdigheter behärskades av eliter
• I nordvästra Europa:
– Luthers betydelse
– Reformationen som folkrörelse
– Uppbyggnad av allmänna folkskolor fr o m slutet av 1700-talet
www.gu.se
Ett traditionellt samhälle med låg arbetsdelning
2015-10-07
www.gu.se
Ett traditionellt samhälle med låg arbetsdelning
• När folkskolan infördes
– Ett begränsat och stabilt socialt minne,
fast kunskapsarv
– Begränsade ambitioner om vad
människor skulle lära sig (läsa, skriva,
räkna på elementär nivå)
– Disciplinering av befolkningen (den
’rätta läran’, underdånighet mot
överheten), en auktoritär samhällsform
2015-10-07
www.gu.se
Traditionell roll för skola och undervisning
• Byggde på att skolan kontrollerade utbudet av
information och kunskaper och utvecklande av
färdigheter (läsa, skriva, räkna …)
• Var en del av nationsbyggandet i Europa, offentlig
verksamhet med stat och/eller religiösa samfund
som huvudmän
2015-10-07
www.gu.se
Läsfärdigheter
Kompetenser
• Protestantisk
läsfärdighet
• Att kunna läsa bekanta
(religiösa) texter
• Folkskolans
läsfärdighet
• Att kunna läsa nya
texter av olika slag
(läroböcker inom olika
ämnen)
www.gu.se
2015-10-07
www.gu.se
Sociala förändringar
• Politiska rörelser (arbetarrörelsen, liberalismen m
fl), demokratisering av politiska förlopp där en ny
föreställning om medborgarskapet börjar formas
• Religiösa rörelser (frikyrkor)
• Kvinnans begynnande frigörelse
• Vetenskapliga genombrott och en snabb
kunskapsutveckling (utvecklingsläran, nya idéer om
barn och barndom, hygien, elektricitet …)
• Massmedier (tidningar, böcker, pamfletter)
2015-10-07
www.gu.se
• Människors förmågor och färdigheter kom
alltmer att uppfattas som en produkt av de
kunskaper och insikter man tillägnar sig
genom utbildning (snarare än som något
man föds med)
• Institutionella former av lärande kommer att
spela en allt mer betydelsefull roll för
människors sätt att leva, för
medborgarskapet och för arbetslivet
2015-10-07
www.gu.se
Folkskolans epok (1841- ca 1945)
• Folkskola behöll den föreställning om skola och
undervisning som redan etablerats
• Industrisamhället utvecklas, idén om en
”bottenskola” för hela befolkningen
• Behovet av utbildad arbetskraft efter andra
världskriget ändrar förutsättningarna, idén om
”begåvningsreserven” i befolkningen föds
2015-10-07
www.gu.se
Pedagogiska ideal som växer fram under efterkrigstiden
• Ökade och ändrade krav på
kunskaper och färdigheter vad
gäller att läsa, skriva, främmande
språk, naturvetenskap
• Ökade krav på kommunikativa
färdigheter
• Den kritiske och självständige
medborgaren som fattar egna beslut
och som kan delta i den
demokratiska processen
• Demokratin som kunskapsideal,
skolan ska knyta an till barns
vardag
• Förhoppningar om nya och mer
varierade sätt att undervisa som
skulle ersätta katederstyrningen och
motivera elever att fortsätta studera
• Anti auktoritära strömningar
• John Deweys ”learning by doing”
• Elevcentrerade och elevaktiva
arbetssätt, lära genom experiment,
undersökningar, lära genom att
upptäcka och skapa
• Optimismens tidevarv, barn är
oändligt bildbara
2015-10-07
www.gu.se
2015-10-07
www.gu.se
Förändringar i föreställningar om skolans ämnen
• Språkämnena, byte från latinundervisningens formalistiska och
grammatikcentrerade tradition till betoning av förmåga att kunna
kommunicera och uttrycka sig i vardagliga sammanhang
• Svenskämnets förändring
• Naturvetenskap, betoning av experiment och ”hands-on” aktiviteter,
förståelse av ”naturens lagar”, koppling till vardagen
• The New Math – mängdläran – och sedan The New New Math
• Ökad betoning av kreativa och skapande inslag och ämnen,
slöjdämnets utveckling från mekaniskt hantverk till design
• Historieämnet: från regentlängder till internationell historia,
socialhistoria etc.
• Introduktion av drama, skapande arbete …
2015-10-07
www.gu.se
Läsfärdigheter
Kompetenser
• Protestantisk
läsfärdighet
• Folkskolans
läsfärdighet
• Att kunna läsa bekanta
(religiösa) texter
• Teknisk/vetenskaplig
läsfärdighet
• Att kunna läsa olika slags
texter, att kunna förstå
och handla efter dem,
selektera, kritiskt värdera
• Att kunna läsa nya texter
av olika slag
www.gu.se
Den nya, politiskt formulerade, utmaningen
Högskola
Högskola
Gymnasium
Gymnasium
Realskola
Grundskola
Folkskola
Förskola
2015-10-07
www.gu.se
John Dewey 1849-1952
Jean Piaget 1896-1980
www.gu.se
En annorlunda metafor för lärande gör sig gällande
• Lärande genom aktivitet och eget skapande
• Barnet konstruerar sin egen kunskap,
konstruktivism, child centered education
• Every time one teaches a child something that the
child could have discovered by himself that child is
prevented from understanding. (Piaget, 1973)
2015-10-07
www.gu.se
2015-10-07
www.gu.se
Post-Sputnik erfarenheter (i USA)
• Sovjets försprång i rymdforskningen sågs som ett
grundläggande slag mot USAs självbild och dess dominans
inom vetenskap och teknologi
• Kalla kriget
• En del av kritiken kom att riktas mot skolsystemet och dess
påstått låga kvalitet
• Satsning på naturvetenskap, teknik, ekonomi, i viss mån språk
• En tilltagande instrumentalism: kunskaper ska vara ”nyttiga”,
tjäna arbetslivet och andra bildningsideal kom att nedbetonas.
2015-10-07
www.gu.se
1970- och 1980-talen: Kunskap är det som går att mäta
They've got the usual Socialist disease –
they've run out of other people's money.
Reaganomics
2015-10-07
www.gu.se
New Public Management
• En rörelse som strävade efter att ”modernisera” och
”effektivisera” offentlig verksamhet, nyliberala ideal
• Styrd av ekonomiska ideal om effektivisering och
accountability – taxpayers’ must get value for their money
• Instrumentalism - Människor ska vara ”job-ready” eller
”anställningsbara” när de lämnar skola/utbildning
• Kunskap som konkurrensmedel i ett globaliserat samhälle
• ”League tables” över skolor, ranking av universitet
• Nedvärdering av kunskaper som samarbetsförmåga,
problemlösning, kreativa aspekter av lärande
• Metaforen om kunskap som det som är mätbart kom att
innebära hot mot estetiska ämnen i skolan
2015-10-07
www.gu.se
2015-10-07
www.gu.se
New Public Management
• Tilltro till kunskapsmätningar och standardized testing, kunskap som
produkt och en ”vara” i likhet med andra varor som säljs och köps
• No child left behind – ”NCLB supports standards-based education
reform based on the premise that setting high standards and
establishing measurable goals can improve individual outcomes in
education.” (President G. W. Bush)
• Styrning genom resultat internationella mätningar (PISA, TIMMSS,
PIRLS, IALS…..) ofta kontrollerade av internationella
organisationer, ersätter för politiker behovet av bildningsdiskussion
• Nedgradering av lärares professionella autonomi
• Betonar valfrihet för individen snarare än utbildning som en ”public
good” (skolpengen)
2015-10-07
www.gu.se
Vad händer med vår kunskapssyn nu?
• Kamp mellan olika trender förorsakade av digitaliseringen och
globaliseringen, vi lever i en brytningstid med skilda signaler
– Å ena sidan tilltron till styrning genom de
utvärderingssystem och internationella utvärderingar,
traditionellt kunskapsbegrepp grundat i papper-och-penna
traditionen
– Å andra sidan överväganden om vad som händer när den
här generationen kommer till skolan med den smarta
telefonen, plattan, bärbara datorn och med ständig
uppkoppling och tillgång till en värld av appar och andra
resurser….
2015-10-07
www.gu.se
En ny medieekologi: den digitala infödingen
2015-10-07
www.gu.se
Vad innebär det att kunna något i en digitaliserad värld?
• Digitaliseringen innebär en samhällsomvandling och en
förändring av människors sätt att tänka, lösa problem, minnas,
kommunicera ….
• Barn gör symboliska erfarenheter allt tidigare i sitt liv och
kommer till formella utbildningssituationer med i många fall
avancerade vanor att umgås med och bearbeta information
• Skola/utbildning och den digitala tekniken har ännu inte
kommit ”on speaking terms”
2015-10-07
www.gu.se
• Digitala färdigheter
(information eller digital
literacy)
• Att kunna söka och
överblicka information, att
reducera komplexitet, att
kritiskt värdera, att
omvandla information till
kunskap, att kunna använda
tekniker för att skapa lokalt
relevant kunskap, att kunna
tänka i modeller, originalitet
och kreativa lösningar,
entreprenörskap, samverkan
och samarbete, ”people
skills”
48
www.gu.se
En ”ny” metafor för lärande
•lärande blir design och performativt
2015-10-07
www.gu.se