Pedagogisk filosofi

Pedagogisk filosofi - grunderna
Man kan "koka ned" detta till ett antal punkter som återfinns hos de
pedagogiska filosoferna och som man kan göra till jämförelser mellan dem.
Ofta innehåller de både en diagnos - beskrivning av hur något ser ut/är - och en
ordination/prognos - en slags tankar om vad som bör göras får att saker och
ting ska bli bättre
Människosyn: uppfattningar om människans natur och hennes plats i
tillvaron; vad är en människas värde, målen med livet, vad som är gott och
ont i m:s liv, är människan aktiv eller passiv, är hon ansvarig eller
oansvarig, är människan i grunden fredlig, samverkande och god eller är
hon ond, aggressiv och egoistisk, måste man "tvinga" (använda "piskor")
människor eller är hon självmotiverande (använda "morötter") att göra saker
etc
- Samhällssyn: vad är samhällets grundläggande natur och uppbyggnad, hur
är makt, arbete, resurser, pengar, utbildning fördelade; vad är gott och vad
är ont får samhället; hur ska samhället bli bättre
- Kunskapssyn: vad är kunskap, vad är kunskapens grund, hur skapas och
utvecklas den, vad är värdefull kunskap, vad är tro och vad är vetande, hur
bör kunskapen organiseras och väljas ut vid inlärning och undervisning
- Grundläggande värden: är vi alla i grunden jämlika, relationen mankvinna, relationen ung-gammal, är individen överordnad eller underordnad
kollektivet, demokrati-diktatur etc.
-
Jackson: Mimetisk (efterlikna/kopiera/härma/upprepa) och transformativ
(omvandla/personlig omvandlig) tradition
Johan Amos Comenios (1592-1670
- Didactica Magna (Stora undervisningsläran) 1629-1631: forsta eg.
skriftligt formulerade didaktiken
- "En fullständig framställning av konsten att lära alla allt" - inledning
- Comenius: didaktikens "fader"
"Detta ska ske på ett säkert sätt så att resultatet inte kan utebli. Vidare snabbt,
utan omak och kedsamheter fOr vare sig lärare eller elever, snarare till glädje for
båda parterna. Och slutligen grundligt, inte ytligt och for skenets skull utan
syftande till verklig boklig bildning"
-
Föddes i nuv. Tjeckien och levde under stora delar av sitt liv i det
trettioånga krigets Europa
-
Anlitades for att organisera det svenska skolsystemet; kallades hit/inbjöds
av L. de Geer och Axel Oxenstierna
-
Syftet var att få ett skolväsende som i forsta hand skulle ra bort de
kvarlevande katolska tendenserna i landet
- Kom att betyda mycket for svenskt skolväsende - 1649 års skolordning
(en tydligare organisation for lärdomssko lan/läroverk/gymnasierna)
- En skola i fyra stadier (OH)
-
Elever hade olika forutsättningar. Hans tanke var att man därfor måste
individualisera och anpassa undervisningen och han delade därfor in
eleverna i 6 olika grupper med skiftande forutsättningar: (OH)
-
Comenius pedagogiska grundsyn och principer (OH):
Paralleller mellan naturens utveckling och det rätta sättet att uppfostra
barn - samma lagar gäller for både natur och människa:
"Ett fruktträd kan ju visserligen nå sin fulla utveckling på egen hand men
blir i så fall förvildat och bära vilda frukter. Skall det däremot bära
välsmakande söta frukter så måste en erfaren trädgårdsmästare plantera,
vattna och beskära det"
Comenios' förslag till skolorganisation: 4 stadier
l. Modersskolan
Från födsel till ca. 6 års ålder i varje hem
Uppfostran i hemmet under modems ledning
2. Folkskolan
Från ca. 6-7 års ålder till ca. 11-12 års ålder
En folkskola skulle finnas i varje foramling
3. Gymnasiet (latinskola)
Från ca. 11-12 år till ca. 17-18 år
Ett gymnasium i varje större stad
4. Universitet
Från 17-18 år till ca. 24 år
Ett universitet i varje provins
C:s indelning av elever med olika
förutsättningar:
l) De skarpsinniga och vetgiriga, som nästan utvecklas
och växer av egen kraft
2) De skarpsinniga- men som inte lär sig lika snabbt
som grupp l och som man därför som lärare behöver
sporra, uppmuntra och hjälpa
3) Elever som förenar skarpsinne med trots och
oböjlighet - vilket kräver större insatser av läraren
men där ansträngningarna kan falla riktigt bra ut
4) Elever som fattar och förstår långsamt men som i
grund och botten är vetgiriga och fogliga; här är det
viktigt att uppmuntra och stödja
5) Elever som är obegåvade och tröga och där läraren
därför måste vara både klok och tålmodig
6) Elever som tycks vara helt obegåvade och bortom all
räddning; men inte ens här bör man som lärare helt ge
upp hoppet
- Undervisningen måste påbörjas tidigt i småbarnsåren därför att
det är då som människan är mest formbar
- Aga och våld i samband med undervisning är oförnuftigt och
felaktigt
- Alla ska gå i gemensamma skolor- rika som fattiga, pojkar som
flickor
- Undervisningens innehåll ska anpassas efter "barnens
uppfattning" och präglas av konkret undervisning och samtal
- I undervisning ska man utnyttja konkreta avbildningar av
verkligheten s.k. åskådningsmaterial (åskådningsprincipen och
den induktiva vägen)
- Orbis Pictus var en lärobok med bilder som skulle stötta
åskådningsprincipen (OH)
- C:s pedagogiska principer kan sammanfattas med följande
deviser: (OH)
l) Från det kända till det okända
2) Från det lilla till det stora
3) Från det konkreta till det abstrakta
4) Från det nära till det avlägsna
5) Från det enkla till det svåra
(den koncentriska principen)
- Comenius centrala frågor: V AD; HUR; VARFÖR som än idag
bildar grund för det didaktiska tänkandet
Comenios pedagogiska recept
Från det kända till det okända
Från det lilla till det stora
Från det konkreta till det abstrakta
Från det nära till det avlägsna
Från det enkla till det svåra
Jean-Jacques Rousseau (1712-1778)
Emile eller om uppfostran (1762)
- tillhör upplysningen (1700-tal) och dess tro på människans
möjligheter om förnuft och framsteg men kombinerat med en
kritik av det bestående/det som varit
- R: s ideer betecknar en ny syn (en modern sådan) på barn och
barndom: det "oskyldiga barnet" och barndomen som en alldeles
specifik del av livet; barn behöver skyddas från världen
- naturen var den stora inspiratören för R- "tillbaka till naturen"
- människan levde i "naturtillståndet" - lycklig, oskyldig och naiv
- där det rådde en ursprunglig frihet och jämlikhet
- naturen var det äkta tillståndet
- sedan fördes hon av olika anledningar in i samhället och då
började en period präglad av egoism, ytlighet och sedefördärv
(OH)
- det urbana livet och skolan var ett fördärv; människan var född
fri men utvecklingen hade slagit henne i bojor
- "tillbaka till naturen" är således ingen tillbakagång till det
primitiva och anarki utan snarare är det en strävan mot ett
sannare, mer äkta och okonstlat liv
- "tillbaka till naturen" är en förädling av människan och ett
uppåtstigande för henne
- barn ska inte behöva lära sig lyda; de ska efter hand lära sig av
själva livet och de begränsningar som finns där
- barnen ska inte skyddas från handlingars konsekvenser - är
något farligt eller kan orsaka smärta så låt barnet uppleva detta
(OH)
- det är genom egna upplevelser och erfarenheter som man lär och
kunskaperna fastnar på ett djupare sätt
- barnet är från början en god varelse; utveckling kan endast
komma inifrån och barnet ska utvecklas i egen takt utifrån sina
förutsättningar och behov;
- lärande ska ske utifrån egen motivation, lust och nyfikenhet
- uppfostran är till en början praktiskt orienterad - R. vänder sig
mot allt traditionellt pluggande och memorering
- lärarens (informator- privatlärare) roll är att observera barnet
och ställa det i olika pedagogiska situationer och som måste
hanteras och klaras av
- lärarens främsta uppgift är att väcka barnets nyfikenhet och
stimulera dess aktivitet genom att låta det möta olika situationer
- uppfostran börjar i 5-6 års ålder och vid ca. 20 års ålder är
barnet en hel och komplett människa
- det är hela tiden frågan om en privat fostran - inte i kollektiv
- R talade bara om pojkars uppfostran och utbildning- inte
flickors
- och det handlade i princip om de välbeställdas barn - inte
folkets barn
- levde kvar i fr.a. reformpedagogiken under sent 1800- och tidigt
1900-tal
Friedrich Fröbel (1782-1852)
Människans fostran 1826
- den moderna förskolans fader
- naturen var en förebild i uppfostran och han betonade barnets
egen aktivitet i lärprocessen
- 1840 startade han sin första småbarnsskola - Kindergarten eller
barnträdgård
- barnen skulle erbjudas så goda förutsättningar som möjligt för
att utvecklas på ett harmoniskt sätt samtdigt som de skulle få
vara barn
- varje barn är som en blomma och han betonar att barn precis
som blommor måste skötas med omsorg och kärlek
- utveckling kommer inifrån barnet och det gäller att locka fram
det som redan finns inom barnet
- en god uppfostran och undervisning ska vara fri (dock inte helt
och hållet fri)
- leken och spelet är de främsta motorerna för utveckling: ramsor,
enklare sånger utvecklar barnens egen fantasi (OH)
- utvecklade något som kallas lekgåvor eller Fröbel-gåvor som är
pedagogiska och självlärande lekmaterial
- syftet var att öva upp sina motoriska fårdigheter samtidigt som
det skulle utveckla förståelse för geometri, matematik och andra
abstrakta företeelser
- lekgåvorna är 20 till antalet: den första är en boll, den andra en
kub, en cylinder och ett klot, den tredje en kub som kan delas i
åtta mindre kuber; andra lekgåvor trästickor, metallringar
vikpapper, flätmattor, gam, sticknålar, pennor och papper mm
- under 1840-talet spreds hans skolide men pga vissa
omständigheter tvingades han stänga sina skolor
- under sent 1800- och tidigt 1900-tal strtades många
barnträdgårdar runt om i Europa: i Stockholm 1896 och
Norrköping 1899 (systrarna Moberg: Ellen och Maria)
- 1909 startades Fröbelinstitutet i Norrköping - en tidig
försko Härarutbildning
Johann Friedrich Herbart (1766-1841)
Konturer till föreläsningar i pedagogik (1835)
- gjorde pedagogiken till ett genomtänkt system och
universitetsämne; Herbart brukar kallas den vetenskapliga
pedagogikens grundare; ämnet kom med honom att ingå i t. ex.
lärarutbildningar (ex. Sverige och folkskoleseminarierna)
- grunden i hans teori är elevens bildbarhet: människan kan
formas och danas, precis som materia kan formas och djur
dresseras; men människan är ett moraliskt väsen och kan och
ska handla moraliskt; moralisk fostran är därför det centrala i all
pedagogik
- etiken - moralen (den goda viljan och den sedliga karaktären)
var själva innehållet; vägen dit skulle man nå med hjälp av
psykologin
- Herbart lägger grunden till att i undervisningen skilj a på dess
vad (innehållet) och hur (framställningssättet); han för
didaktiken vidare från Comenius på detta sätt
- för att kunna bildas/lära sig måste är disciplinen viktig; man
måste utsätta barnen för ett visst tryck och som kunde bestå i
uppsikt, påbud eller direkta straff; straffen skulle dock vara
tidsbegränsade och användas bara när det var absolut
nödvändigt
- barnet skulle visserligen hållas i strama tyglar men läraren bör
vara vänlig och varm mot sina elever
- särskilt berömd blev Herbart genom det som kallas
undervisningensformalstadier-hur en lektion skulle läggas
upp (OH)
- fokus hos Herbart ligger på läraren och lärarens roll i
pedagogiken; det var läraren som skulle planera och lägga upp
sin undervisning på ett systematiskt sätt
- Herbarts formalstadier kom att användas på ett rutinmässigt och
så småningom träaktigt sätt och förlorade efter hand sin fräschör
och framstod som en ganska ointellektuell excercis
Herbarts formalstadier (en lektions struktur)
- förberedelsen : knyta an till föregående lektions innehåll och
väcka intresse hos eleven
- framställningen: det nya stoff som ska läras in; läraren
förklarar konkret och åskådligt detta stoff och bryter ned och
förklarar detalj ema i detta
- associationen/förknippningen: detaljerna från det förra
momentet byggs nu samman till en större helhet och så att man
för en överblick
- generaliseringen: nu fogas allt samman till en helhet och som
utmynnar i en allmän regel eller lag
- tillämpningen: den nya kunskapen ska nu kunna användas och
tillämpas i det praktiska livet
den underliggande tanken är att gå från detalj till helhet- från analys
(plocka ned, sönder) till syntes (att bygga samman något till något
större)
Ellen Key (1849-1926)
Barnets århundrade (1900)
- Sverige har eg. inte haft så många internationellt kända
pedagoger- man brukar tala om 3 st: Per-Henrik Ling
(gymnastikens fader), Otto Salomon (skolslöjdens fader) och
- Ellen Key: översattes till 13 språk under hennes levnad
- fr.a. blev hon känd utanför Sverige - Tyskland och kontinenten
- i Sverige var man ganska skeptisk till henne och hennes ideer;
hennes kritik av skolan och olika makthavare var skarp och
mötte därför motstånd (Strindberg kallade henne Hanna Paj)
- Key-huset, Strand vid Vättern
- hon kan sägas tillhöra en rörelse som brukar kallas
reformpedagogiken och där man ville att skolan i grunden skulle
göras mer konkret och att eleverna skulle arbeta mer själva
- Key arbetade under det sena 1800-talet i en flickskola under ca.
20 år
o
- Ar 1900 kommer hon med boken Barnets århundrade som blev
hennes stora genombrott och den bok som gett henne
internationellt genomslag - artikeln ni läser Själarnorden i
skolorna är hämtad därifrån
- för Key stod BILDNING i centrum och bildning var inte samma
sak som en stor kunskapsmassa; bildning var en livshållning och
bred kompetens
- hon ville förändra skolan från grunden, riva ned väggarna
mellan klassrummen, inte läsa i ämnen och ville därför riva ned
ämnes gränserna, avskaffa prov och auktoritär excercis
- eleverna skulle arbeta mer i egen takt och utifrån sina intressen;
de skulle ges utrymme att tala och tänka, prova och
experimentera, dra slutsatser och genom egen/självverksamhet
träna sitt omdöme
- barnen skulle göra sina egna upptäckter, snarare utanför skolan;
lärandet sker i "barnens fria lek", "vid stranden, i skogen eller
-
-
-
-
-
på en skräpvind", i hemmets hushållsarbete, i samvaro med
vänner och föräldrar i deras dagliga sysslor
lärarens roll var tillbakadragen men klar och hen var snarast en
handledare som skulle leda lärandet efter en individuell
utvecklingsplan; läraren vägleder och uppmuntrar
eleven läser uppgifter på egne hand med det egna intresset som
drivkraft
eleven är ansvarig och kompetent och aktivt och ges en stor
frihet att göra urval av erbjudanden som läraren ger
eleven är en självständig och självreglerande individ medan den
dåvarande skolan ses som en auktoritär koloss under kollektiv
styrning och som tuktar individen tilllydnad och underordning
i den existerande skolan s smälter hon i en massa som kan
manipuleras
individen har ett eget samvete, en egen rättskänsla och egna
impulser
barnen skulle helst inte gå i skolan under åren 7-9 år; istället
skulle de fostras och läras i hemmet under ledning av
föräldrarna; hon var väldigt kritisk till "förskola" och
kindergarten som hon såg som fabriker med förvaring som enda
syfte
därefter skulle barnet träda in i skolan; här skulle man lära si
vissa basfårdigheter: läsa, skriva och räkna; detta skulle
kombineras med praktisk-estetisk verksamhet såsom konst,
musik, litteratur och hantverk; barnen skulle ha stor frihet att
välja i vilken ordning allt skulle ske; skolan avslutas i 16-17årsåldern
fyra hörnstenar 1 Keys tänkta skola: specialisering - för dem
som visar speciella intressen och anlag; koncentrering - på vissa
ämnesområden under bestämda perioder; självarbete projektarbete - under hela skoltiden; verklighetsberöring undervisningen ska vara konkret och så nära verkligheten som
möjligt
John Dewey (1859-1952)
(Mitt pedagogiska credo 1897)
- om man skulle välja ut några tänkare i den västerländska
pedagogiska idetraditionen så är Dewey en av dem som
påverkat oss mest
- han brukar räknas till en skolbildning som kallas
progressivismen (inte helt olik reformpedagogiken som Key)
var en del av
- i fokus satte denna skolbildning en antiauktoritär skola, den
skulle vara barncentrerad och som betonade vikten av praktiskt
arbete i skolan
- han ser all utbildning, fostran och bildning som sociala
processer- de sker tillsammans med andra och i samhället; all
skolaktivitet ska stödja barnet i att delta i samhällslivet; skolan
måste därför i mångt och mycket spegla detta samhällsliv och
arbetsformer och innehåll i skolan ska man kunna känna igen sig
i i samhällslivet
- han är kritisk till klassrummets traditionella ordning och utan
utrymme för aktivitet; det är det passiva lyssnandet och
läroboksberoendet som vi ser i dagens skolor; denna är
centrerad på läraren och skolboken - inte på elevernas liv,
drivkrafter och aktiviteter
- skolan ska ha meningsfulla aktiviteter för att kunna motivera sin
existens; alltför abstrakta och teoretiska konstruktioner i skolan
reser murar mellan skola och samhälle
- barnets inneboende aktiviteter och förmågor ska få största
möjliga utrymme i skolan
- samarbete mellan eleverna poängteras starkt av Dewey
- lärarens roll är att leda aktiviteterna och uppmuntra eleverna
utifrån deras förutsättningar
- lärandet ska utgå i hög grad från barnens egna erfarenheter och
den vardag som barnen har
-
-
innehållet i skolan ska inte styras av strikt avskilda ämnen; han
ser snarare att ämnena löses upp eller att gränserna mellan dem
suddas ut; läromedel ska inte få styra undervisningen utan
barnens undersökande och prövande ska stå i centrum
LEARNING BY DOING är det uttryck som mest förknippas
med Dewey - man ska göra erfarenheter, men det är inget
planlöst görande som styrs av infall och slumpen
den samhälleliga nyttan och tillämpningen av kunskaperna sätts
i högsätet
handling/görande ska alltid kombineras med tänkande och
reflektion
Dewey betonar också vikten av en demokratisk skola- ska man
agera demokratiskt i samhället som måste skolan fostra för
demokrati
Tre urskiljbara traditioner och mönster i den pedagogiska
filosofin
(inspirerad av Jackson 1986)
Den mimetiska traditionen (förmedlingspedagogik)
Mimetisk=imitativ; förmedlande; överföring; reproduktion; lagring
l) Kunskap är möjlig att identifiera innan den ska överföras; det är
kunskap som eleven får sig presenterad av någon - INTE att
eleven själv upptäcker den. Denna kunskap kan översändas från
en människa till en annan.
2) Mimetisk kunskap kan reproduceras/återskapas. Den kan
överföras och återskapas från en lärare till en elev eller från en
lärobok till en elev.
3) Mimetisk kunskap kan fastslås vara rätt eller fel, korrekt eller
inte korrekt, godtagbar eller inte utifrån lärarens egen kunskap
eller något som finns i en lärobok
"Det som läraren (eller läroboken eller datorn) vet och kan är det
som elever senare ska veta eller kunna " - den "tomma flaskan" som
ska fyllas
LARARE
Elev
överföring
Kunskapen kommer utifrån, är given och är hårt styrd.
Läraren som experten.
Den transformativa traditionen (dialogisk pedagogik)
Transformativ=omvandling; kvalitativ förändring
l) Undervisning går ut på att förändra elevers uppfattningar och
egenskaper och som samhället värderar som eftersträvansvärda.
Samtidigt ska den förändra/"korrigera" uppfattningar som anses
mindre bra. Förändringarna ska vara djupgående och varaktiga.
2) Läraren och andra elever har en viktig roll i denna omvandling.
Men lärarens roll och status är inte alltid helt klar och entydig,
snarare kan den vara komplex och tvetydig. Lärarens metoder
för att nå en omvandling är diskussioner, demonstrationer,
argumentation, det personliga exemplet, val av olika
undervisningsmetoder och material. Läraren som "konstnär" och
skapare
3) Detta är avsikten/intentionen med denna undervisning. OM
dessa förändringar faktiskt äger rum kan man däremot på
förhand inte säga något om.
Lärare
·~------.~
dialog
ELEV •4,__-_...,
Elever, samhälle
samspel
Kunskapen utvecklas i ett samspel med omgivningen - läraren, andra
elever, samhället.
Exempel: Comenius, Key, Dewey, Freinet, Malguzzi, Piaget,
Vygotskij,
Den "genetiska" traditionen (självstyrd pedagogik)
Genetisk=styming inifrån, ursprung, självreglering
l) Kunskapen handlar om att göra subjektiva erfarenheter och
handlar om självkontroll och ständigt utforskande av och
konfrontation med omgivningen. Man observerar och utifrån
detta drar man egna slutsatser av dessa möten. Mognaden styr
lärandet och kunskapen.
2) Det är subjektet/eleven själv som styr kunskapsbildningen.
Utifrån kommande intryck från t. ex. lärare eller andra är bara
tillfälliga och ger ingen beständig kunskap. De kan bara
stimulera och möjligen "guida". Kunskap kan inte överföras
från andra utan bara erövras av eleven själv.
Omgivning
4!114~------­
utforskande
ELEV
----~~•
Omgivning
erfarenheter
Exempel: Rousseau ("naturen"), Steiner (Waldorfpedagogik)
Montessori, Neill (Summerhill)
Mimetisk pedagogik/didaktik
LARARE
Elev
o
INNEHALL/
STOFF
Transformativ pedagogik/didaktik
LARARE
ELEV
o
INNEHALL/
STOFF
Genetisk pedagogik/didaktik
Lärare
Inre styrning-erfarenhet
o
INNEHALL/STOFF ..
ELEV