1. No category

UAL:en
Utvecklings- och arbetsplan
för lärare 2013 – 2015
Komvux Malmö Södervärn
Innehållsförteckning:
Inledning
2
Förväntningar och förhoppningar
3
Årscykel
5
Lärarens egen utvecklingsplan
5
Medarbetarsamtal i grupp
6
Klassrumsbesök
7
Individuellt medarbetarsamtal
8
Om lönerevisionen
9
1
Inledning
UAL:en är skolledningens mål för hur lärare på Komvux Malmö Södervärn ska jobba, hur
kvaliteten på undervisningen ständigt ska höjas. Här vill vi tydliggöra varje lärares uppdrag,
ledningens förväntningar och förhoppningar på lärare, arbetslag och ämneslag. Den är en
beskrivning av hur vi jobbar när vi jobbar som bäst.
Grundtanken är enkel och självklar för oss: Inlärning och utveckling är såväl en kognitiv
process som en social aktivitet. Vi lär oss tillsammans, när alla berörda är aktiva kring det
som ska läras in. Det gäller för elever, lärarlag, andra grupper och för skolan som helhet.
UAL:en har fem delar som är nära kopplade till varandra:
Förväntningar och förhoppningar
Lärares egen utvecklingsplan
Klassrumsbesök
Uppdragssamtal
Sammanfattning och utvärdering – individuellt samtal
Vårt uppdrag är och förblir att jobba klokt, forsknings- och erfarenhetsbaserat, tålmodigt och
lyhört för att samtliga elever ska lyckas så bra som möjligt i sina studier. Vi ska nå de
nationella och kommunala målen, eleverna ska nå sina individuella studiemål. Alltså måste
varje lärare fokusera på att
undervisa så att eleverna får kunskaper och färdigheter enligt kurs- och läroplanerna.
individualisera genom att låta varje elev få göra och träna de moment de behöver.
regelbundet stämma av med eleven om progression och måluppfyllelse.
eleverna ges kontinuerligt inflytande på undervisningen och redovisningsformerna.
Inflytandet rör både elever individuellt och i grupp.
samarbeta med andra, inte bara i arbets- eller ämneslaget. Lärarna samarbetar om
metodik, lärstilar, material samt inte minst om likvärdig bedömning och
betygssättning.
Lärarna diskuterar och analyserar också på olika sätt och i olika sammanhang hur de
ytterligare kan utveckla sig och sina kollegor inom ovanstående områden.
2
Förväntningar och förhoppningar
Här nedan följer ett antal uppgifter som ska eller kan ingå i en lärares uppdrag.
Förväntningar
Det här är självklara saker, saker vi förväntar oss att lärare gör regelbundet. Det här talar vi
om regelbundet och ofta. Därför behöver inte alla nedanstående punkter avhandlas på
medarbetarsamtalen eller vid lönerevisionen.
Jag ser till att varje deltagare tydligt får veta kursmålen. Under kursens gång tar jag
reda på vilka kunskaper och färdigheter eleven tillägnat sig så långt, och vad eleven
behöver göra för att nå de kursmål som ännu inte nåtts. Tillsammans med eleven gör
jag en plan för hur målen ska nås. Prov och test ska principiellt bara bekräfta det som
elev och lärare redan vet.
Jag gör mina elevers lärande synligt för dem.
Jag utvärderar kontinuerligt med mina elever.
Efter utvärderingen förändrar/justerar/förbättrar jag metod, material, etc.
Jag tillhör ett arbets- eller ämneslag som regelbundet jobbar med och reflekterar
över pedagogik och didaktik.
Jag har medbedömare vid bedömning och betygssättning.
Jag har arbetat med läroplan, likabehandlingsplan och jämställdhet.
Jag har auskulterat och följt upp besöket.
Jag har tagit intryck av mina kollegors arbete.
De elever som inte nått eller riskerar att inte nå målen än, har jag gett extra stöd.
Jag har gett de starka eleverna i min grupp extra stimulans.
Jag följer skolans administrativa rutiner så att alla medarbetare kan fullgöra sina
uppgifter.
Jag bidrar också utanför klassrummet till en god arbetsmiljö och samarbetsanda samt
ser till helheten.
Jag har adekvat utbildning, behörighet och legitimation för mitt uppdrag.
Jag har nått PIM 2.
3
Förhoppningar
Följande punkter är önskvärda:
Jag jobbar med IT för att hjälpa eleverna nå målen.
Jag har tagit initiativ* för skolan som helhet.
Jag har deltagit i fortbildning och det har påverkat min undervisning.
Jag har analyserat mina elevers resultat, inte bara deras behov och progression.
*= Kan innebära t ex deltagande i arbetsgrupper, fortbildningar eller projekt som inte
enbart kommer den egna undervisningsgruppen till godo, snarare skolans elever eller
personal som helhet. Grupper som berör jämställdhet, likabehandling, IT och så vidare
räknas hit.
Förenklat kan vi urskilja tre nivåer av genomförande av uppgifterna
kopplade till Förväntningar och Förhoppningar.
Genomförandet är inte utvärderat eller ledde inte till någon märkbar förändring.
Genomförandet väckte de här frågorna kring lärande i grupp och individuellt.
Genomförandet väckte frågor som ledde till de här förbättringarna, förändringarna
eller försöken.
Det måste understrykas att också misslyckade försök eller satsningar kan vara utvecklande.
4
Årscykel
Lärarens egen utvecklingsplan
Under april – juni (2013 görs detta i början av september) gör varje lärare en egen
utvecklingsplan. Det är ett kort, skriftligt dokument som konkret beskriver:
Ett område inom metod eller material som man vill utveckla under det kommande
året.
Ett område som elever - individuellt eller i grupp - har svårt med och som läraren
skulle vilja hitta en lösning för.
Vad man ska bevara av sitt nuvarande arbetssätt och varför detta ska bevaras.
Utvärderingar i klasserna, diskussioner med kollegor och återkoppling från exempelvis
rektor, kan vara underlag för att välja utvecklings- och bevarandeområden. Lärarens egen
utvecklingsplan ligger till grund för både medarbetarsamtalen, klassrumsbesök och arbete i
olika grupper.
5
Medarbetarsamtal i grupp – utveckling och
uppdrag
Tidigare har medarbetarsamtalet varit både framåtblickande och sammanfattande. För att
göra lärares uppdrag tydligare skiljer vi de två delarna åt. Den framåtblickande delen blir ett
gruppsamtal som beskrivs här nedan. Den sammanfattande blir det individuella samtalet.
Vissa lärare (exempelvis nyanställda) kan ha ett framåtblickande, individuellt samtal. Vid
uppdragssamtalet pratar rektor och en grupp lärare igenom uppdraget. Syftet med
utvecklings- och uppdragssamtalen i grupp är att utveckla individen, både rektorn och
lärarna, och organisationen - en utveckling som bara kan ske i samspel mellan pedagogisk
personal.
Grundfrågan i gruppsamtalet är:
Vad ska du och ni göra det kommande året för att utvecklas som lärare?
UAL:en är utgångspunkt för samtalet tillsammans med varje lärares självskattning. Det här är
ett lärande samtal där läraren, kollegor och rektor ges chansen att diskutera, reflektera och
inspireras. Lärarna har också tillfälle att uttrycka sina tankar, idéer och önskemål om
samarbetsklimatet, arbetsmiljön, kompetensutveckling, arbetsuppgifter samt förväntningar
och förhoppningar kring rektors uppdrag.
För rektorn är gruppsamtalet en möjlighet att fördjupa och individualisera det pedagogiska
ledarskapet. Samtalet blir på det sättet en viktig del av verksamhetsutvecklingen och ett
redskap för att nå de mål skolan strävar mot. Genom samtalet kan rektorn också fånga upp
idéer som kan vara till nytta i utvecklingsarbetet i stort.
Uppdragssamtalen äger företrädesvis rum under hösten.
6
Klassrumsbesök
Ett klassrumsbesök, oavsett om den besökande är rektor, kollega eller annan, säger inte allt.
Därför är det viktigt att följa upp besöket med ett samtal (se nedan) som dels tar upp vad
som observerats vid besöket, men också hur förarbetet gått till och hur läraren tänker
fortsätta efter avslutad lektion.
Kvalitet på ledarskap i klassrummet
På vilket sätt styr du aktiviteten i ditt klassrum?
Får alla elever möjlighet att bidra till lektionen? Hur sker det?
Hur hanterar du avvikelser från din planering?
Hur är klimatet i klassen?
Elevens behov; val av metod och stoff
Hur tar du reda på elevens behov? Hur tillgodoser du de behoven i din undervisning?
Varför valde du just de metoderna?
Hur vet du att det är bra metoder?
Varför valde du det materialet? Hur vet du att det är relevant? Vilken förförståelse
har eleverna för det ni arbetade med idag? Vad måste ni repetera?
Hur hanterar du elevers enskilda behov i förhållande till gruppens gemensamma?
Vilken kollega kan hjälpa dig med dina elever?
Hur följer du upp lektionen? Vilket efterarbete behövs? Hur har du utvärderat
och/eller analyserat lektionen?
Elevens inflytande
På vilket sätt har eleven varit med och påverkat stoffet?
Hur påverkar eleven hur man visar upp att målen nåtts (uppgifter,
redovisningsformer, prov, etc)?
Individualisering
Hur säkerställer du att varje individ får fokusera på det han eller hon behöver och
inte det de redan kan? Hur gör du så att alla inte måste göra exakt samma saker?
Hur dokumenterar du elevens framsteg? Hur kommunicerar du det med eleven? Hur
kommunicerar du med en elev som inte gör framsteg?
Hur vet du att eleverna uppfattat innehållet i undervisningen som du vill att de ska
uppfatta det?
Uppföljning av klassrumsbesök
Kort efter klassrumsbesöket diskuterar vi vad den besökande observerat och tänkt på.
Utgångspunkterna är de ovanstående och lärarens egen utvecklingsplan. Uppföljningen kan
ske på tu man hand eller i grupp.
7
Individuellt medarbetarsamtal –
sammanfattning och utvärdering
Under våren träffar varje enskild lärare sin rektor. Både läraren och rektor har innan
samtalet reflekterat kring och utvärderat hur läraren utfört sitt uppdrag under året (sedan
förra april). Det här samtalet ligger till grund för lönerevisionen. Rektor bedömer utifrån ett
helhetsperspektiv, t ex sådant han eller hon sett i klassrummet, det läraren visat att han eller
hon gör, vilket material man använder, det rektor uppfattar i lärarens insats på arbetslagsoch ämneslagsmöten, vad som framkommit i uppdragssamtal och andra samtal, etc.
Nedan ser du vilka saker som kan tas upp i det individuella samtalet, vad som ska
utvärderas och som därför är grund för lönesättningen.
Kvalitet i klassrummet
Se punkterna under ”Klassrumsbesök”
Hantverk tillsammans med kollegor och fortbildning
Se punkterna under ”Förväntningar och förhoppningar”.
Samt:
Jag har haft följande uppdrag utanför undervisningen:
Lärarens yrkesmässiga utveckling
Läraren är delaktig och tar initiativ till diskussioner om hur vi kan utveckla
undervisningen. Dessa har omsatts i praktik och hunnit utvärderas.
Läraren lär sig saker som kommer eleverna till gagn, till exempel genom auskultation,
läsning, metodiska experiment, fortbildning och studiebesök
Det är bra om rektorn och läraren tillsammans sätter upp gemensamma mål för framtiden,
till exempel i form av konkreta formuleringar av karaktären fortsätt med och utveckla och
prova på/börja med.
Läraren dokumenterar kortfattat det man kommit överens om och rektorn får en kopia av
detta.
Det är viktigt att inte glömma bort att gå igenom förra årets anteckningar och följa upp det
man kom fram till då.
8
Om lönerevisionen
Vi ska försöka träffa de fackliga organisationerna i februari/mars för att komma överens om
principer i lönerevisionen, framför allt lönespann och antal nivåer. Då kan vi vara tydligare i
det individuella samtalet och berätta för var och en ungefär vilken lönenivå man kommer att
hamna på, även om vi inte kan ange det exakta krontalet förrän förhandlingarna är klara.
Vi vet aldrig i förväg när avtal och lönerevision faktiskt avslutas, men på Komvux Malmö
Södervärn börjar ett nytt år varje april.
9