Svar på remiss om förslag till vägledning om statusrapporter
1(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Larsson, Ulf Tel: 010-698 13 71 ulf.larsson @naturvardsverket.se PM 2015-06-26 Ärendenr: NV-05853-13 Remissammanställning Naturvårdsverkets Vägledning om statusrapporter Med anledning av industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU) har det i miljöbalken (1998:808) samt i industriutsläppsförordningen (2013:250) införts krav på upprättande av en statusrapport. Naturvårdsverket har tagit fram ett utkast till vägledning som uppdaterats i enlighet med kommissionens riktlinjer för statusrapporter (2014/C 136/03). Den uppdaterade versionen har skickats ut på remiss mellan den 2 mars och 15 april 2015. Den svenska vägledningen om statusrapporter syftar till att beskriva vem som ska upprätta en statusrapport, när samt till vem den ska lämnas. Vägledningen beskriver också hur en statusrapport ska tas fram samt vad den ska innehålla. Nedan följer en remissammanställning av inkomna yttranden gällande Naturvårdsverkets vägledning om statusrapporter. Avstår från att yttra sig: Stena Metall, Svensk Energi, Tekniska Verken, Swerea, Avfall Sverige, Ikem, Forest Industries, Vargon Alloys, Teknikföretagen, Livsmedelsföretagen, Sveriges Kommuner och Landsting. Tillstyrker: Avstyrker Yttrar sig i avgränsade frågor: Följande remissinstanser ingår i dokumentet: Lst Blekinge, Lst Halland, Lst Kalmar, Lst Jönköping, Lst Skåne, Lst Västerbotten, Lst Västernorrland, Lst Västra Götaland, Lst Östergötland, Jernkontoret, MMD Vänersborg, Skogsindustrierna, Statens Geotekniska institut, Svensk fjärrvärme, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet. 2(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mejl skickades inledningsvis till följande adressater: '[email protected] '; '[email protected] '; '[email protected] '; '[email protected] '; '[email protected] '; '[email protected] '; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected] '; '[email protected]'; '[email protected] '; '[email protected]'; '[email protected]'; 'Inger Strömdahl; '[email protected] '; '[email protected] ';'Raziyeh Khodayari '; '[email protected]'; '[email protected]', [email protected]'. Remissen lades även upp på webbplatsen för Länsstyrelsernas IED-nätverk. Avsnitt Remissinstans Synpunkt Allmänt Länsstyrelsen i Jönköpings län Bedömning Föranleder ändring? Allmänt - Nej Synpunkterna återfinns även under respektive stycke. Nej, inte utifrån detta stycke. Länsstyrelsen anser att vägledningen ger svar på många frågor och är till hjälp för att hantera och bedöma statusrapporter. Några avsnitt bör dock kompletteras och förtydligas ytterligare. Allmänt Länsstyrelsen i Västernorrland ser mycket positivt på att Naturvårdsverket (NV) ger ut en vägledning om statusrapporter. Den vägledning som för närvarande finns (Det svenska genomförandet av industriutsläppsbestämmelser med anledning av IED) är inte tillräcklig i denna del. Det finns ett behov av förtydliganden och konkretiseringar av hur de nya bestämmelserna i MB och IUF ska tillämpas i Sverige. Vägledningen rätar ut många av de frågetecken som finns gällande statusrapporte. Länsstyrelsen i Västernorrland anser dock att begreppet ”förorening” ska användas istället för det i vägledningen föreslagna begreppet ”relevanta miljö- och hälsofarliga ämnen”. Vidare bör det i vägledningen tas upp hur 3(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY det är tänkt att tillsyns- och tillståndsmyndigheten ska ta ställning till statusrapporten i de fall myndigheten godkänner rapporten. Länsstyrelsen saknar en redogörelse för egenontrollsbestämmelserna i MB i avsnittet gällande krav om periodiska kontroler enligt IUF. Länsstyrelsen anser att det schematiska tillvägagångsättet fokuserar för lite på tidigare verksamhet. Vägledningen bör vidare kompletteras med konkreta exempel på när en statusrapport inte behövs. Allmänt Länsstyrelsen Östergötland - Nej Texten bör korrekturläsas mot bakgrund av denna synpunkt innan publicering. Ja Notera att en lista med ”begrepp och förklaringar” Beaktat. Vi framför nedan synpunkter som vi bedömer bland annat skulle förbättra läsbarheten ytterligare eller som behöver ändras för att förbättra användbarheten. Några synpunkter är kanske petitesser, men vi skickar med dem om de är till någon nytta. Synpunkterna är kortfattade och om något behöver förtydligas så kontakta oss gärna. Länsstyrelsen Östergötland Språklig granskning bör genomföras för att öka läsförståelsen både för myndigheter och för verksamhetsutövare. Skrivningarna behöver vara precisa och upprepningar kan behövas då nerkortad text eller begrepp kan minska läsförståelsen. Vedertagna begrepp bör användas t.ex. efterbehandling istället för sanering. För att öka tydligheten bör konsekvent samma begrepp användas om samma sak åsyftas, t.ex. förorening, föroreningsskada samt tillståndsmyndigheten – prövningsmyndigheten. Länsstyrelsen Östergötland 4(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY I riktlinjerna från kommissionen finns ett antal definitioner med. Vi känner att det skulle vara en fördel att få med ett avsnitt med definitioner även i vägledningen. T.ex. för anläggning och verksamhet, förorening, farliga ämnen och statusrapport. finns i NV:s IED-vägledning. Länsstyrelsen Östergötland Beakta tabell 5.1 i kommissionens riktlinjer i olika sammanhang. Vägledningen blir troligen mer tillsynsvägledande dels om det är möjligt att i större utsträckning väva in svar på frågeställningar som uppstått vid tillämpningen av 1 kap 23 – 25 §§ IUF dels med fler fördjupningar. Detta för att vägledningen ska visa hur NV tänker sig en svensk tillämpning av EU:s riktlinjer. I vissa delar är vägledningen mer förvirrande än riktlinjerna, t.ex. är tabell 5.1 i riktlinjerna en bra sammanfattning men saknas i vägledningen. Allmänt Mark- och miljödomstolen, Vänersborg Vägledningen är bra tycker jag! Inte minst för att den väcker nya frågor, vilket är ett gott betyg i fråga om textens och innehållets tillgänglighet. Jag har i de kommenterar som jag ger nedan i hög grad utgått från tanken att de saneringskrav som i värsta fall kan behöva riktas mot VU är striktare än 10:4 MB i den meningen att man inte tar hänsyn till vad som är ekonomiskt rimligt när man ställer kraven och inte heller ska tillämpa jämkningskriterier som vid vanlig förorening enligt 10:4. Om jag då föreställer mig att vi ska få fram en statusrapport som ska utgöra bas/referens för kanske tuffa och kostsamma saneringskrav så kommer referensrapportens tydlighet och avgränsningar sannolikt att nagelfaras rätt ordentligt i det läget. När jag läste vägledningen utifrån ett sådant ”saneringsföreläggandeperspektiv” fick jag - Nej 5(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY följande reflektioner: Allmänt Skogsindustrierna - Nej Synpunkter av generell karaktär. Beaktat i möjligaste mån. Språklig granskning av deponiavsnittet. Beaktade synpunkter. Skogsindustrierna anser att nu remitterat förslaget till vägledning statusrapport är något bättre än tidigare preliminära version. Skogsindustrierna anser dock att vägledningen i vissa fall är striktare än vad avsikten torde vara. Det faktum att Sverige har ett väl utvecklat regelverk för föroreningar i mark och grundvatten är viktigt att beakta. Syfte och mål med statusrapporten enligt IED torde därmed till stor del redan uppfyllas. Allmänt Allmänt Statens geotekniska institut Vår uppfattning är att det är svårt att göra en fullödig statusrapport som även håller måttet under en längre tid, kanske några decennier. Den tekniska utvecklingen gör att nya undersökningsmetoder och nya analysmetoder implementeras, samtidigt som kunskap och utrustning för gamla metoder försvinner. Även byggnader, vägar, markytenivåer etc. ändras efterhand. Samtidigt ökar kraven på kvalitetssäkring och dokumentation, vilket gör att den information om utförande som dokumenterats vid ett tillfälle, kanske inte är tillräcklig två-tre decennier senare. Därför måste man dokumentera både yttre förhållanden och utförande så noggrant som går, t.ex. alla koordinater och höjder redovisas i tabeller och på tydliga ritningar, foton och flygfoton redovisas, metodiker i fält och på laboratorier beskrivs noga (inklusive rapporteringsgränser och mätosäkerheter samt vilka parametrar som analyserats men inte uppmätts i halter över rapporteringsgränsen). Statens geotekniska institut Generellt är dokumentet något svårläst och i vissa fall lite rörigt 6(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Allmänt (t.ex. avsnittet om deponier). Texten tyngs särskilt av hänvisningar till olika lagrum (IED, IUF och MB). Hänvisningarna till dessa görs inte på likartat sätt i hela dokumentet. Dokumentet bör gås i genom och hänvisningar ändras så att de görs konsekvent. De kan gärna ligga i fotnoter för att underlätta läsningen. Svensk fjärrvärme För att verksamhetsutövaren inte ska misstolka kraven vid nedläggning av en IED-anläggning borde vägledningen om statusrapporten integreras i en allmän vägledning om krav på efterbehandling enligt kap 10 MB, så att helhetsbilden av lagkraven framgår tydligt. Jernkontoret Jernkontoret har tidigare lämnat omfattande synpunkter på den preliminära versionen där Jernkontoret menade att vägledningen bör spegla direktivets omfattning och syfte av en statusrapport. Nuvarande version har förbättrats i detta avseende. Hänvisningar till lagrum bör ses över. Frågan är om detta ryms i omfånget för vägledningen. Idag finns viss information om efterbehandling exempelvis under rubrikerna ”Ny bestämmelse i 10 kap. miljöbalken”. Vissa delar förtydligats. - Nej Inledning s. 4, st. 4 Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Inledning: … men vägledningen är anpassad till det svenska genomförandet Saknas en punkt på slutet. Ja Ja 7(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Vad är en statusrapport s. 4 Jernkontoret Återställande, sid 4 Det är viktigt att konstatera att statusrapportens syftar till att vid nedläggning av verksamheten kunna återställa marken till den status som den hade då verksamheten upprättade statusrapporten. Det är centralt att skilja på syftet med statusrapporten med de skyldigheter en verksamhetsutövare (VU) har utifrån krav på avhjälpande vid föroreningsskada som finns i kap 10 MB. Sverige har således redan en lagstiftning som väl reglerar markfrågor. Jernkontoret finner den inledande formuleringen i förslaget märklig där det refereras till kommissionens vägledning och framhålls att ”Om verksamhetsutövaren missar ämnen som sedan återfinns vid nedläggning av verksamheten riskerar denne att få stå för kostnaden för efterbehandling även om det är en tidigare verksamhet som har orsakat den”. Ansvaret för eventuell sanering av historiska föroreningar täcks redan idag av befintligt regelverk i MB 10 kap. Avsikten med statusrapporten är inte att miljöbalkens ansvarsregler sätts ur kraft. Jernkontoret anser därför att meningen ska strykas. Jernkontoret förstår inte varför vägledningen, på flera ställen, tar upp framtida föroreningsrisker och utsläppspunkter. Dessa ”framtida” bedömningar är framträdande i beskrivningarna av steg Synpunkten liknar Skogsindustriernas. Även synpunkt kring framtida bedömningar i steg 3, 4 och 6. 8(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 3, 4 och 6. Under ”Återställande” sid 4 står tydligt: ”En statusrapport är en dokumentation av föroreningssituationen i mark och grundvatten vid tidpunkten för upprättande av statusrapporten” (Jernkontorets understrykning). Jernkontoret anser att dessa framtida bedömningar därför ska utgå ur vägledningen då detta inte stämmer med direktivets mening och statusrapportens syfte. Ingen åtgärd. Länsstyrelsen i Skåne Tydliggöra att det är ämnen som hanteras idag och eventuellt planeras användas i verksamheten som är huvudfokus för statusrapporten. Det bör förtydligas ännu mer att det är de ämnen som hanteras i dagens verksamhet som är i fokus (och eventuellt sådana som planeras att användas) och inte sådana som kan ha hanterats tidigare alternativt av annan verksamhet tidigare. Det är alltså inte fokus på historiska föroreningar som det ofta är vid en MIFO-inventering, se även nedan. Länsstyrelsen i Västerbotten Vad är en statusrapport? Följande skrivning är av betydande vikt och tål att lyftas ännu tydligare i vägledningen: ”I kommissionens vägledning påpekas det att detta innebär att det ligger i VUs intresse att göra en bra statusrapport från början som är tillräckligt detaljerad. Om VU missar ämnen som sedan återfinns vid nedläggning av verksamheten riskerar denne att få stå för efterbehandling även om det är en tidigare verksamhet som har orsakat föroreningen.” Med anledning av IED har det i 10 kap 5 a § MB införts en kompletterande bestämmelse om att den som bedrivit en verksamhet som omfattas av en statusrapport ska Ett resonemang kring ”betydande förorening”, s. 5, bedöms vara på sin plats. Ja 9(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY återställa området till det skick området hade enligt statusrapporten, om verksamheten har orsakat en betydande förorening. Önskvärt är att man i vägledningen för ett resonemang kring av en ”betydande förorening” är och hur denna bestämmelse förhåller sig till övriga bestämmelser i 10 kap med avseende på krav på avhjälpandeåtgärder. Innebär de nya bestämmelserna att tillsynsmyndigheten kan ställa högre krav på avhjälpandeåtgärder vid en verksamhet som omfattas av en statusrapport jämfört med en verksamhet som inte omfattas av en statusrapport? Länsstyrelsen Östergötland Bör beaktas. Beaktat i möjligaste mån. Ev ändra/förtydliga. Beaktat i möjligaste mån. En allmän reflektion är att syftet med att upprätta en statusrapport kommer i skymundan såsom att säkerställa att driften av den aktuella verksamheten inte försämrar kvaliteten hos mark och grundvatten. Det förefaller som att vägledningen glider iväg, medvetet eller omedvetet, för att man vill ”passa på” att få VU att genomföra utredningar av den totala föroreningssituationen och att de ska vara ett underlag för EBH-arbetet. Ett tecken på det är att i 1 kap. 23 § st. 1 IUF utelämnas på flera ställen (t.ex. s. 8 Reglering gällande innehållet) och även på NV:s webbplats. I detta stycke i IUF är syftet med statusrapporten ganska tydligt ”… kontrollen av sådana föroreningar i mark och grundvatten som har samband med verksamheten…”. s. 4, sista stycket Länsstyrelsen Östergötland Meningen bör vara tydligare med att det som avses är om VU missar sådana ämnen som har samband med verksamheten och som sedan återfinns vid nedläggningen … (se kommentar ovan om syftet). 10(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Beaktats Mark- och miljödomstolen, Vänersborg Eftersom kravet på åtgärder för att avhjälpa en betydande förorening i mark eller grundvatten inträder först sedan ”verksamheten upphört” är precisering av ”verksamheten” resp. ”upphört” viktig. Ett exempel kan vara om en IED-verksamhet gradvis övergår till en annan verksamhet. När upphör då den verksamhet som var skyldig att upprätta statusrapport (och som omfattas av det strikta saneringsansvaret). Ett annat kan vara att en verksamhet ger upphov till ett avfall som används för anläggningsändamål inom eller i anslutning till verksamheten. Är den deponin/anläggningen en del av verksamheten? Ska det då leda till krav på komplettering av statusrapporten? Se s. 4 Skogsindustrierna Liknar Jernkontorets synpunkt, se ovan. Skogsindustrierna finner den inledande formuleringen i förslaget märklig där det refereras till kommissionens vägledning och framhålls att ”Om verksamhetsutövaren missar ämnen som sedan återfinns vid nedläggning av verksamheten riskerar denne att få stå för kostnaden för efterbehandling även om det är en tidigare verksamhet som har orsakat den”. Ansvaret för eventuell sanering av historiska föroreningar täcks redan i dag av befintligt regelverk i MB 10 kap. Avsikten med statusrapporten är inte att miljöbalkens ansvarsregler sätts ur kraft. Skogsindustrierna anser därför att meningen ska strykas. Skogsindustrierna Denna remissynpunkt kan ev bemötas med en skrivelse såsom Lst Östergötland föreslagit. Skogsindustrierna uppfattar statusrapportens syfte vara att ge en väl dokumenterad bild av situationen vad gäller förekomsten av relevanta farliga ämnen vid ett specifikt tillfälle så att statusen kan Angående ”strikt saneringskrav”. Det rör sig mest troligt dock inte om en övertolkning, se artikel 22 p. 3 IED. Ingen åtgärd. 11(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY s. 4, Vad är en SR, st. 1 s. 4, Var är en SR, st. 1 s. 5, Vad är en SR, flera återställas när verksamheten upphört. Det är också innebörden nav MB 10 kap 5 a §. Av vägledningen framgår att bestämmelsen endast gäller om det skett en betydande förorening av mark och vatten och om åtgärder är tekniskt genomförbara. Skogsindustrierna har tidigare framfört att vi finner det orimligt att syftet enligt IED verkligen är att genomföra åtgärder utan avvägning av kostnad mot nytta, d.v.s. motsvarande den som sker enligt 2 kap 7 § MB. I det fall det rör sig om en övertolkning vid det nationella genomförande av IED så måste ändring ske. Statens geotekniska institut Andra meningen är mycket lång och krångligt formulerad. Meningen börjar med: "Genom IED införs ett krav på att verksamhetsutövare…". Dela, om möjligt, upp i två meningar, t.ex. "En verksamhetsutövare ska, när verksamheten slutligen har upphört, som huvudregel återställa området till det skick det hade enligt statusrapporten. Detta gäller om verksamheten har orsakat betydande förorening i mark eller grundvatten och om återställandeåtgärderna är tekniskt genomförbara." Statens geotekniska institut Syftningsfel i tredje meningen: "Statusrapporten ska således tjäna som underlag för denna bedömning." "Denna bedömning" tycks nu syfta på om åtgärderna är tekniskt genomförbara. Förslag, ändra till: "Statusrapporten ska således tjäna som underlag för att avgöra om en betydande förorening har uppstått i mark eller grundvatten." Statens geotekniska institut "10 kap. 5a § …" är skrivet på olika sätt, ibland mellanslag mellan "5" och "a" och ibland inte. Ändra så att det blir lika överallt, med mellanrum. Språklig förbättring. Ja Språklig förbättring. Ja Noteras. Ja 12(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY ställen s. 5, st. 2 Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet. Ny bestämmelse i 10 kap MB. Där anges att ”vidare gäller bestämmelserna bara betydande föroreningar, endast i mark och grundvatten och bara om åtgärderna är tekniskt genomförbara”. SPBI anser att detta inte ger någon vägledning om vad definitionen av ”betydande” innebär samt undrar vem/vilka som avgör vad som är betydande? Svensk fjärrvärme Det finns risk att statusrapporterna snarare blir som underlag för krav på sanering snarare än en kunskap inför en nedläggning. Idag om förorening över mindre känslig markanvändning – ibland även känslig markanvändning – upptäcks så vill tillsynsmyndigheten ha en underrättelse om upptäckt. Om statusrapporten anger förorening över mindre känslig mark så ska det inte automatiskt leda till omedelbart krav på åtgärd om föreningen inte riskerar spridas till grundvatten eller omgivning, utan upptäckten ska ligga till grund för sanering vid avveckling istället. Noteras. Ja Lyft frågan. Förtydligat. Vem ska upprätta statusrapport Länsstyrelsen i Blekinge län: Enligt stycket ”Vem ska upprätta statusrapport” ska statusrapport upprättas så snart mer än liten risk för föroreningsskada bedöms föreligga. Statusrapporten ska enligt stycket ”När ska statusrapporten upprättas?” lämnas in till tillståndsmyndigheten i samband med tillståndsansökan eller till tillsynsmyndigheten senast fyra år efter att slutsatser för huvudverksamheten offentliggjorts. Det bör förtydligas i vägledningen vilken 13(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY s. 6 myndighet som ska bedöma om statusrapport ska upprättas. Är både tillsyns- och tillståndsmyndigheten beroende på till vilken myndighet som rapporten lämnas in, behörig att göra denna bedömning? Länsstyrelsen Östergötland Vem ska upprätta statusrapport. Bedömningen av om det endast är liten risk för att en verksamhet ska medföra föroreningsskada är avgörande för om det behövs en statusrapport eller inte. Därför önskar vi vägledning om vad som bör vägas in när risken ska bedömas. s. 6, st. 1 Hur bedöma om endast liten risk föreligger? Ev förtydliga i avsnittet. Detta kopplas till ”Framtagande” och förtydligas på s. 17. Kanske kan en hänvisning till s. 17 göras i texten på s. 6. Förtydligat. Ja, ändrat så att hänvisningar skrivs i samma format. Statens geotekniska institut Vem ska upprätta SR? … miljöprövningsförordningen (2013:251), MPF… Vedertaget sätt att hänvisa: …"miljöprövningsförordningen (2013:251, MPF)…", d.v.s. MPF ska vara inom parentesen. När ska statusrapporten upprättas Länsstyrelsen i Blekinge län: Under rubriken ”När ska en statusrapport upprättas” anges att en statusrapport normalt endast ska upprättas vid ett tillfälle. Detta förutsätter dock att verksamheten under drifttiden bibehåller den beskaffenhet som var gällande när statusrapporten upprättades. En provtagningspunkt i x-y-z-led som vid upprättandet av statusrapporten utgjorde av jungfruliga jordmassor kan vid nedläggning utgöras av betongkonstruktion, ledningsgrav, ledning, avbanade massor eller annat utan att det för den skull har skett en förändring av användning, produktion, utsläpp av nya ämnen eller en utvidgning av verksamhetsområdet. Frågan bedöms vara för specifik för att behandlas i denna VL. Nej 14(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Provtagningspunkter kan därmed försvinna eller bli svåra att jämföra med statusrapporten. Dessutom kan situationer uppstå där anläggningsdelar såsom betongplattor, maskinfundament och ledningsgravar (inklusive ledningar) m.m. av olika skäl inte avlägsnas vid en nedläggning. Utgör bestämmelsen i 10 kap. 5 a § MB ett krav på återställande även om det anlagts sådana konstruktioner som man önskar behålla? Länsstyrelsen i Kalmar Ändring tillstånd. Lst anser att det är bra om NV kan sammanställa exempel på när ett ändringstillstånd ska eller inte ska föranleda krav på att statusrapport ska tas fram samt i förekommande fall omfattningen av statusrapporten. s. 7, st. 1 Länsstyrelsen i Skåne Tydliggöra när och till vem statusrapporten ska lämnas. Första stycket s. 7 i vägledningen om att kunna lämna in statusrapporten till tillsynsmyndigheten ”innan” en tillståndsproess måste förtydligas (jämför med texten under Myndigheternas handläggning av statusrapporten). Enligt 1 kap. 24 § IUF ska statusrapporten upprättas senast i samband med att 1. den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten ansöker om tillstånd för den, eller 2. huvudverksamheten för första gången omfattas av huvudslutsatser, om verksamheten omfattas av ett tillstånd och det inte finns någon upprättad statusrapport. I art 22.2 i IED framgår följande: ”om verksamheten innefattar Förtydliga delen gällande ÄT. Ja Angående omfattning av SR är omständigheter i enskilda fallet avgörande för hur omfattande undersökningar som behöver göras. Variationer och avvikelser fall till fall. Därför bör ingen exemplifiering av ÄT göras i VL. Förtydliga om de två spåren tillstånd/tillsyn. Ja, delvis FM 2013:1 s 46 ”SR upprättas senast i samband med” ansökan. Mao öppnas för att SR inlämnas innan ansökan. Kan kräva ett förtydligande i VL. Även myndighetens roll bör förtydligas. 15(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY användning, produktion eller utsläpp av relevanta farliga ämnen, och med beaktande av risken för förorening av mark och grundvatten inom anläggningens område, ska verksamhetsutövaren utarbeta och till den behöriga myndigheten överlämna en statusrapport innan en anläggning tas i drift eller ett tillstånd för en anläggning uppdateras för första gången efter den 7 januari 2013”. I direktivets art 12.1e föreskrivs att en ansökan ska innehålla en statusrapport i enlighet med artikel 22.2 i tillämpliga fall. Såsom länsstyrelsen tolkar direktivet finns det inte utrymme för att ge in en statusrapport innan tillståndsansökan lämnas in, utan det ska ske i samband med uppdatering av tillstånd. I och med att Sverige valt att implementera lagstiftningen i förordningar som slår igenom tillståndet så får man tolka de nya huvudslutsatserna såsom en uppdatering av tillståndet. Om NVV som tillsynsvägledande myndighet gör en annan tolkning av IED och lagstiftningen bör motiveringen utvecklas ytterligare. Vid en läsning av vägledningen på s. 7 framgår det att statusrapporten kan inlämnas till tillsynsmyndigheten innan tillståndsprocessen påbörjas om verksamhetsutövaren vill använda sig av den möjligheten. Det är dock oklart om statusrapporten ska vara handlagd och godkänd för att den inte ska behöva tas med i tillståndsprövningen. Med anledning av att statusrapporten är en processförutsättning torde så vara faller och det förhållandet i så fall förtydligas i vägledningen. Om statusrapporten kräver omfattande kompletteringar kan det fördröja tillståndsprocessen i så fall. Det finns ytterligare ett problem med inlämning utanför tillståndsprocessen som inte beaktas. Tillståndsmyndigheten kan 16(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY inte undvika att ta ställning till statusrapporten oavsett om tillsynsmyndigheten måste ta ställning till eventuella kompletteringar av statusrapportens omfattning. Förändringar skulle kunna ha skett i tillståndets omfattning eller tillsynsmyndighetens godkännande av statusrapporten. Detta resulterar i att Lst ifrågasätter även bedömningen av att statusrapporten ”tynger” prövningen. Statusrapporten utgör en processförutsättning precis som MKB och säkerhetsrapporter för Seveso-verksamheter. Såsom fallet blir med den föreslagna uppdelningen kräver det handläggning av två separata ärenden med eventuella kompletteringar i båda ärendena istället för att allt hanteras i ett ärende. Det tar istället resurser från tillsynen. Länsstyrelsen i Västerbotten När ska statusrapporten upprättas? En statusrapport ska inges till tillsynsmyndigheten eller vid en tillståndsansökan. VU kan välja att inge statusrapporten till tillsynsmyndigheten innan man påbörjar en tillståndsprocess. Vad är fördelar/nackdelar med detta förutom att den ”tynger” ansökan. Kan det vara fördel att låta tillsynsmyndigheten besluta om statusrapporten? Länsstyrelsen Västra Götalands län När ska statusrapport upprättas? Vid tillståndsansökan eller till tillsynsmyndigheten. Det är bra att det framgår att VU kan ge in statusrapporten till tillsynsmyndigheten innan en tillståndsprocess påbörjas. Ett förtydligande behövs dock vad gäller om statusrapporten ska vara komplett hos tillsynsmyndigheten innan en ansökan får lämnas in. Om statusrapporten inte är komplett och tillsynsmyndigheten har förelagt om kompletteringar – ska då Mer flexibelt/dynamiskt system för VU. Förtydligat i viss mån. Ja, förtydligat. 17(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY statusrapporten behandlas av prövningsmyndigheten om ansökan lämnas in innan kompletteringar gjorts? Det är också bra att det tydligt framgår att kravet på statusrapport även gäller en ansökan om ändringstillstånd. s. 6, st. 1 s. 6-7 Förtydligat skrivningar. Länsstyrelsen i Östergötland När ska statusrapporten upprättas? Det kan behöva förtydligas att tankegånger om ny statusrapport gäller också om det tillkommer relevanta farliga ämnen samt en tydligare motivering. Vår tolkning är att steg 1-3 bör kunna ligga till grund för bedömningen av behovet av ny statusrapport. En annan bedömningsgrund bör vara om de nya ämnena tidigare kan ha hanterats och om de inte omfattas av statusrapporten. Vidare kan meningen formuleras ”… eller om en ändring av verksamheten innefattar ändring av användning, produktion eller utsläpp av relevanta miljö- och hälsofarliga ämnen”. Länsstyrelsen i Östergötland Noteras. Ja Språkligt förbättringsförslag. Förtydligat. Aktuellt dokument är FM 2013:1. Ja Vid tillståndsansökan eller till tillsynsmyndigheten: här borde tydliggöras hanteringen av statusrapporten vid prövning respektive hos tillsynsmyndigheten. s. 6, st. 2 s. 7, st. Statens geotekniska institut När ska SR upprättas? Rubriken "Vid tillståndsansökan eller till tillsynsmyndigheten" är konstigt formulerat. Första ledet anger NÄR och andra ledet till VEM. Ändra så att formuleringen blir konsekvent. Kanske finns detta formulerat i den paragraf i IUF man hänvisar till? Statens geotekniska institut 18(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2 s. 6, st. 3 När ska SR upprättas? "… inte nödvändigtvis ha någon koppling till slutsatser om bästa tillgängliga teknik (s. 46)." S. 46 i vilket dokument? Det granskade dokumentet har inte så många sidor. Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. När ska SR upprättas? Saknas ett ord: "… dvs. samma tidpunkt som verksamheterna omfattas BAT-slutsatser." Saknas ett ord: "… dvs. samma tidpunkt som verksamheterna omfattas av BAT-slutsatser." Språklig förbättring. Ja Myndigheternas handläggning av statusrapporten s. 7 Jernkontoret NVV har tagit ställning till frågan och beslutat att så inte krävs. Nej, om inte intention förändras. Noteras. Ja, förtydliga. Mottagare av statusrapporten, sid. 7 Statusrapporten kan, enligt vägledningen, ges in till tillsynsmyndigheten. Jernkontoret anser att det vore rimligt att VU delges beslut även från tillsynsmyndigheten att statusrapporten kan godkännas och inte bara besked när rapporten inte kan godkännas. s. 7 Länsstyrelsen i Hallands län: Av 22 kap 1 § 7 p. föreskrivs att en tillståndsansökan ska innehålla en statusrapport. I utkast till vägledning (sid 7) står dock ”Verksamhetsutövaren kan därför välja att ge in statusrapporten till tillsynsmyndigheten innan denne påbörjar en tillståndsprocess för att undvika att statusrapporten ”tynger” ansökan”. Det blir något svårt att tolka vad som gäller och vad som är mest lämpligt här. 19(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Länsstyrelsen i Västerbotten Myndigheternas handläggning av statusrapporten. När det gäller undantag för när statusrapport ska lämnas kommer detta fortfarande att vara svårt att tydligt avgöra när så kan ske, vilket troligt kommer att leda till att det i de allra flesta fall kommer att krävas en statusrapport. Ännu tydligare vägledning, gärna med exempel på vad som skulle kunna undantas, vore att föredra. Detta förtydligas i avsnitt ”framtagande” och ”bilagan”. Kommentaren om att det inte är uteslutet att en industriverksamhet, som vid ett tillfälle har bedömts inte behöva upprätta en statusrapport, vid ett senare tillfälle bedöms skyldig att göra det, kommer att leda till osäkerheter för verksamhetsutövarna. ”I kommissionens riktlinjer anges att ett beslut om att en statusrapport inte behövs för en viss verksamhet ska dokumenteras och förvaras av den behöriga myndigheten.” Kan alltså både tillsyns- och tillståndsmyndigheten besluta om detta? Det skulle innebära att om tillståndsmyndigheten anser att det inte krävs statusrapport i ett tillståndsärende ska alltså beslut tas om detta. Om sedan en kommun är tillsynsmyndighet kan de i princip direkt efter besluta att statusrapport behövs? ”Eftersom statusrapporten inte är ett villkor, utan ska vara del av ansökan enligt 22 kap 1 § 7 MB anser NVV att en delegering eller prövotid är tveksamt ur ett juridiskt perspektiv.” Länsstyrelsen instämmer med detta och önskat att NVV satte ner foten sa ett kraftfullare nej till delegation eller prövotid. Länsstyrelsen i Västernorrland Förtydliga myndighetens roll. Godkännande av statusrapport. I flera avsnitt redogörs i Riktlinjer för registrering hos behörig myndighet Förtydligat. 20(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY vägledningen för vad tillsyns- eller tillståndsmyndigheten ska göra om statusrapporten inte uppfyller kraven enligt IUF. Vägledningen hänvisar här till relevanta kapitel och bestämmelser i MB. ligger inte inom denna VL:s omfång. Länsstyrelsen Västernorrland föreslår att vägledningen även ska ta upp hur själva godkännandet av statusrapporten är tänkt att formaliseras. Bör myndigheten t ex fatta ett formellt beslut om att godkänna statusrapporten eller räcker det med att den inte föranleder ytterligare åtgärd i ärendet? Om statusrapporten inlämnats i samband med en tillståndsansökan, ska beslut om godkännandet av statusrapporten föranleda ett särskilt separat beslut eller ska det tas upp i tillståndsbeslutet? Vad är mest lämpligt? Osv. Samtliga typer av beslut gällande statusrapporten behöver förtydligas men även att det ligger på länsstyrelserna att diarieföra, föra register över godkända statusrapporter samt mest troligt även att återrapportera till Naturvårdsverket. Länsstyrelsen Västra Götalands län Förtydliga att SR inte ska godkännas. Oklart om ett stycke som behandlar samrådet inför Myndigheternas handläggning av statusrapporten. Oavsett om statusrapporten ges in till tillsyns- eller prövningsmyndigheten bör en tillståndsansökan behöver lyftas in i VL. det klart framgå att myndigheten inte ska ”godkänna” statusrapporten utan istället bekräfta att en komplett statusrapport har lämnats in och registrerats av myndigheten. Det är bra med ett förtydligande att prövningsmyndigheten inte kan delegera en komplettering av en statusrapport. Orsaken till att några beslut har fattats med denna typ av villkor grundar sig på att ansökningarna kommit in för så länge sedan att frågan om statusrapport inte Ja 21(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY behandlats på ett tydligt sätt i samrådet. För att undvika detta i framtiden är det av största vikt att samrådet klargör vad en statusrapport ska innehålla eller om en statusrapport inte behövs. Vägledningen behöver därför kompletteras med ett stycke som handlar om samrådet inför en tillståndsansökan. Länsstyrelsen Västra Götalands län Om det framkommer under samrådet att en statusrapport inte behöver upprättas, vem är då behörig myndighet att fatta ett sådant beslut och registrera det? Om det är en befintlig verksamhet så bör det vara tillsynsmyndigheten. Om det däremot är en planerad verksamhet, är det då länsstyrelsen? Länsstyrelsen skriver alltid besluten om betydande miljöpåverkan och avgränsar vad MKB:n ska innehålla oavsett prövningsmyndighet. Eller, är det prövningsmyndigheten (d.v.s. MPD eller MMD)? Om det är MPD eller MMD som är den behöriga myndigheten kan det uppstå problem med att prövningsprocessen tar för lång tid. Prövningsmyndigheten får in ärendet kanske ett år efter samrådet när ansökan är upprättad. Sökanden kan då antingen tyckt att en statusrapport inte behövs eller ha gjort en statusrapport ”i onödan”. Detta kan medföra kraftiga fördröjningar i prövningsärendet om prövningsmyndigheten måste begära kompletteringar med en statusrapport. Det tar normalt sett minst ett år att ta fram underlag för och sammanställa en statusrapport. Länsstyrelsen anser att det bör vara länsstyrelsen som är behörig Fattande av beslut/ställningstagande = VU. Registrering av beslut = behörig myndighet. Nej 22(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY myndighet och bör avgöra behovet av statusrapport i ställningstagandet till om verksamheten är betydande miljöpåverkan eller inte när det gäller nya verksamheter. Länsstyrelsen Västra Götalands län Framtagandet av en statusrapport. Vid flera av stegen kan en bedömning göras av att statusrapport inte behöver upprättas. Det står att beslutet fattas och förvaltas av behörig myndighet. Lst anser att denna typ av beslut bör registreras på ett lättillgängligt sätt även om besluten förvaras hos respektive tillsynsmyndighet. När kommunen är tillsynsmyndighet bör därför en kopia alltid skickas till Lst för registrering i Miljöreda som är ett register över alla tillståndspliktiga anläggningar. Noterar problematik för begreppet beslut. Föranleder diskussion, ändring i VL, ex s. 17 st 1. Ja, delvis. Huruvida programmet Miljöreda ska användas för registrering/dokumentation ligger utanför denna VL. Det önskvärda är också att det i Miljöreda ska finnas en flik där statusrapportern kan registreras oavsett om kommunen eller länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Då kommer statusrapporten att kunna hittas om t.ex. 20 år trots att tillsynsmyndigheten har förändrats under tiden. En annan fördel med att registrera både beslut om att statusrapport inte behövs och upprättade statusrapporter i samma databas är att det då blir enkelt att göra nationella sammanställningar. Registreringen bör göras i det anläggningsregister som är aktuellt. För närvarande är det miljöreda men detta kan förändras i framtiden men uppgifterna i Miljöreda kommer i så fall att föras över till ett framtida nytt anläggningsregister. Länsstyrelsen Östergötland ”Besvarande” för myndighet bör förtydligas. Ja 23(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Vi tycker att vägledningen inte tydliggör hur tillsynsmyndigheten eller tillståndsmyndigheten ska agera när det bedöms att statusrapporten har en tillräcklig omfattning för att uppfylla kraven i 1 kap. 23 § IUF. Även om statusrapporten ska upprättas vid ett tillfälle så bör den erfarenhetsmässigt kanske ses som ”ett levande dokument”. Med bland annat krav på periodiska kontroller så kommer mer material att tillföras samt att anläggningar förändras med tiden. Detta i motsats till en MKB i en tillståndsprövning som godkänns och avslutas därmed. Därav känns det inte optimalt att ”godkänna” statusrapporten, vilket skulle kunna ses som ”en död hand”. Men hur tycker NV att myndigheten ska besvara VU avseende inlämnad statusrapport? s. 7 Länsstyrelsen i Östergötland Här borde NV redovisa och motivera sin syn på varför inlämnandet av statusrapporten till TM gör att en statusrapport inte behöver ingå i en tillståndsansökan (22 kap. 1 § 1 st. 7 MB). Vi tycker att ”tynger” är ett olämpligt ordval. Formuleringen kan ge intrycket av att NV anser att kravet är betungande för VU. Skriv istället något i stil med att ”tillståndsprövningen kan ta längre tid om statusrapporten ska utformas/upprättas i samband med prövningen”. Så som vi förstår så borde det vara den myndighet, tillståndsmyndigheten eller tillsynsmyndigheten, som först tar emot statusrapporten som ska se till att VU avhjälper brister. Är det därför som en statusrapport inte behöver bifogas en tillståndsansökan om VU lämnat in den till TM innan tillståndsansökan lämnas in? Det behöver också framgå av vägledningen att NV anser att statusrapporten inte behöver vara ”godtagen” av TM för att kravet på inlämnande av statusrapport vid prövning ska ”falla bort” (information som vi har fått från NV Ja 24(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY via e-brev). Länsstyrelsen i Östergötlands län Förtydligat. En statusrapport utgår från den verksamhet som är befintliga när den upprättas. Under denna rubrik vore det bra om det framgår NV:s syn på hanteringen av en befintlig statusrapport under och efter en tillståndsprövning (i framtiden när den första redan är upprättad). NV:s syn att en statusrapport inte bör ”tynga” en tillståndsansökan borde väl även gälla när det i framtiden finns en statusrapport för den befintliga verksamheten? Tillståndsmyndigheten borde väl då enbart behöva kontrollera att det finns en statusrapport? Det borde då även tydliggöras om det är NV:s åsikt att det är tillsynsmyndigheten som har att bedöma behovet av en ny statusrapport efter en omprövning eller ändringstillstånd. Detta eftersom tillståndsmyndigheten inte kommer att ta in statusrapporten i prövningen. s. 7, st. 5 Länsstyrelsen i Östergötlands län s. 8 st. 2 Länsstyrelsen i Östergötlands län Ingen åtgärd. Sista meningen om kungörelse är irrelevant i denna vägledning. Beslut om att statusrapport inte behövs, se även nedan steg 3. Så som vi förstår så anges i kommissionens riktlinjer avseende om en statusrapport inte behövs att VU förväntas att dokumentera sitt beslut och grunderna för sitt beslut och därefter ska VU lämna in sitt beslut och sitt underlag till tillsynsmyndigheten för att myndigheten ska kunna göra sin bedömning. Därmed tycker vi att formuleringen i vägledningen kan vara missvisande avseende Ja 25(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY användningen av begreppet beslut. I vägledningen förefaller mycket av arbetet att läggas på myndigheten. Vi tycker att det är viktigt att det är tydligt att det är VU:s beslut och grunderna för detta som tillsynsmyndigheten eller tillståndsmyndigheten ska bedöma. Det kan tyckas vara en akademisk skillnad. Men det är en skillnad för en myndighet att få in ett material, ur vilket det åligger myndigheten att finna skäl för ett ställningstagande/beslut eller om man ska bedöma/ta ställning till VU:s beslut att det inte behövs en statusrapport och underlaget för det beslutet. Med utgångspunkt från kommissionens riktlinjer tycker vi att detta bör vara tydligare. Om NV anser att det som avses i kommissionens riktlinjer är ett beslut från myndigheten så skulle det uppskattas om ett exempel på ett sådant beslut finns som bilaga i vägledningen. Mark- och miljödomstolen, Vänersborg . Beaktat. Ska en fullständig statusrapport ses som en processförutsättning, utan vilken prövning av ansökan (som gäller t.ex. hela verksamheten) kan påbörjas. Eller ska vi hantera statusrapporten på så sätt att den ska bedömas vara komplett innan ansökan kan kungöras – eller först då beslut/dom ska ges? Prövotidsfrågan har ni ju redan berört – bra! s. 7, stycke: delegeri ng eller prövotid Statens geotekniska institut Myndigheternas handläggning av statusrapporten. … prövningsmyndigheten… I föregående stycke används begreppet tillståndsmyndighet - här prövningsmyndighet. Var konsekvent, för att förenkla för läsaren. Språklig konsekvens viktigt för att undvika begreppsförvirring. Se över tillstånd/prövningsmyndighet. Ja s. 8, Statens geotekniska institut Aktuellt stycke bör ses över. Ja 26(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY stycke: beslut om att SR inte behövs. Myndigheternas handläggning av statusrapporten. "I kommissionens riktlinjer…" Betona att detsamma därför ska gälla för de svenska myndigheterna. Svensk fjärrvärme Statusrapporten bör inte tillåtas bli ett hinder för tillståndsprövning. Problemet med lagstiftningen och vägledning är att de så tydligt är tänkta för ”green-field” etableringar där man ska återställa marken till ett ”rent” tillstånd. Om man vill bygga på en förorenad mark betyder det att allt som görs i form av åtgärder/grävning i mark kommer att förbättra statusen (givetvis om det sker i dialog med tillsynsmyndighet och med försiktighetsmått mm). Vad ska statusrapporten innehålla Länsstyrelsen i Blekinge län: I stycket om ny bestämmelse i 10 kap. MB anges att det endast är i situationer där betydande förorening har orsakats i marken eller grundvatten i området som krav ställs på återställande till det skick området hade innan statusrapporten. Väglednings saknas helt om hur man ska förhålla sig till begreppet ”betydande förorening”. Förklarande vägledningstext i stycket jämför den kompletterande bestämmelsen med övriga bestämmelser i 10 kap. Det framgår dock inte i tillräcklig grad vad den nya bestämmelsen innebär i praktiken. Det bör noteras att kemiska parametrar i mark och grundvatten inte är statiska bl.a. på grund av variationer av Vissa aspekter förtydligade i möjligaste mån. 27(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY fysikaliska parametrar såsom lufttryck och temperatur. Det förekommer även säsongsvisa variationer av kemiska basparametrar såsom pH m.m. Ett problem med att förhålla sig till en referens som statusrapporten innebär, är att man vid provtagningstillfällena i statusrapporten och när verksamheten upphör, inte kan vara säker på att jämvikt råder i mark och grundvatten. Det betyder att oavsett om verksamheter orsakat föroreningar eller inte så kommer det att uppstå en avvikelse mellan de båda provtagningarna. Av den anledningen bör vägledningen inkludera ett resonemang kring hur man ska förhålla sig till naturliga variationer. Lst i Västernorrland Begreppet förorening kontra miljö- och hälsofarliga ämnen Direktivets krav på statusrapport hänvisar till begreppet ”relevanta farliga ämnen”. Vid det svenska genomförandet av direktivet har lagstiftaren valt att använda begreppet ”förorening”. Direktivets begrepp är mer begränsat än det svenska. NV har i utkastet till vägledning om statusrapporter valt att använda ytterligare begrepp, såsom ”miljö- och hälsofarliga ämnen” och ”relevanta miljö- och hälsofarliga ämnen”. Länsstyrelsen i Västernorrland anser att detta inte är lämpligt. Det begrepp som ska användas i vägledningen bör stämma överens med det begrepp som gäller enligt bestämmelserna om statusrapport i MB. Om det begrepp som står angivet i miljöbalken inte är praktiskt ändamålsenligt eller av andra skäl inte bör användas, måste detta regleras genom en lagändring. Det finns en stor risk att avsnittet om begreppet förorening respektive relevanta farliga ämnen förvirrar mer än det ger vägledning och Skillnad bör förtydligas. Ja 28(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY bör därför omarbetas. Länsstyrelsen i Västernorrland Periodiska kontroller. Under avsnittet Periodiska kontroller redogör NVV för bestämmelserna i IUF och de skyldigheter som åligger verksamhetsutövaren att företa periodiska kontroller av mark och grundvatten. Därefter beskriver NV de krav på efterbehandling som ställs på VU enligt 10 kap MB när en förorening upptäcks. Skrivningar om egenkontroll utgår – gäller inte enbart statusrapporter. Beaktat. Se ovan. Beaktat. Se över stycket ”området där verksamheten bedrivs”, s. 8. Ja Länsstyrelsen Västernorrland saknar här en redogörelse för egenkontrollbestämmelserna i MB och en jämförelse av de krav som kan ställas i enlighet med respektive lagstiftning. Kanske borde det även lyftas fram de krav som kan ställas på utredning och undersökning enligt 26 kap. MB i de fall en misstanke om förorening finns. Länsstyrelsen Västra Götalands län Periodiska kontroller. När ska en periodisk kontroll göras vid de anläggningar som inte har upprättat en statusrapport? Det kommer att finnas anläggningar som inte får BAT-slutsatser inom 10 år och inte heller kommer att söka tillstånd inom den tiden. Kommer dessa då i praktiken att ”undantas” från kravet på periodiska kontroller vart femte eller tionde år? Vägledningen bör kommentera hur man gör i dessa fall. Länsstyrelsen Östergötland Vi tycker att det saknas vägledning till hur man bör tänka när en verksamhet ska avgränsas och därmed så pekas området för statusrapporten ut. 29(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY s. 8, st. 3 S 8, sista stycket s. 9 Länsstyrelsen i Östergötlands län Bör beaktas. Beaktat. Språkligt. Ja Bör förtydligas. Beaktat. VL bör nämna det strikta saneringskravet. Ja Förtydliga att det gäller de föroreningar som har samband med IED-verksamheten. Vi anser att det är viktigt att statusrapporten enbart omfattar de föroreningar som faktiskt har ett samband med verksamheten och därför tydligt ”hålls isär” med den information som kan behövas utifrån 10 kap MB, se ovan. Därför är vi tveksamma till den förkortade lydelse av kommissionens riktlinjer ”blir så omfattande som möjligt” som nu står i vägledningen. Länsstyrelsen i Östergötlands län Bör kanske skrivas ”all mark där någon IED-verksamhet och verksamhet som är tekniskt knuten till denna och…” Länsstyrelsen i Östergötlands län Begreppet förorening respektive relevanta farliga ämnen, sista meningen stämmer bättre överens med ”förorening” som i Sverige valts istället för direktivets ”farliga ämnen”. ”Miljö- och hälsofarliga ämnen” är ett längre begrepp och känns för oss mer förvirrande än samstämmigare med det i IUF valda begreppet ”förorening”. Därför önskar vi en tydligare motivering och förklaring till valet av begreppet ”miljö- och hälsofarliga ämnen”. s. 10 Mark- och miljödomstolen, Vänersborg Vad som sägs i 3:e st. sid 10 kanske behöver balanseras genom att det strikta saneringskravet som bara nämns inledningsvis beskrivs här (eller upprepas någon annan lämplig stans i dokumentet). 30(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mark- och miljödomstolen, Vänersborg Ta ev in i stycket om verksamhetens område. Förtydligat i viss mån. Ta ev in i stycket om verksamhetens område. Förtydligat i viss mån. Ja Ja Verksamhetsområde (jfr min första kommentar om ”verksamheten”): relevant avgränsning: ingår spill från hantering av farliga ämnen utanför det område som normalt brukas, men i anslutning till verksamheten, i verksamhetsområdet? Kan vara värt att kommentera avgränsningen mellan verksamhetsområde och område för följdverksamhet. Är en deponi som verksamheten använder men som ligger långt från den egentliga verksamhetens anläggningar en del av verksamheten som ska beskrivas i statusrapporten? En sådan utvidgning som kan ske avsiktligt (deponi eller anläggning) eller oavsiktligt (olycka utanför det område som vid första rapporten bedömdes som verksamhetsområde, men som ”borde” ha tillhört verksamhetsområdet) kanske ska föranleda komplettering av statusrapporten? Mark- och miljödomstolen, Vänersborg Förorening som spridits utanför ”verksamhetsområdet” i sidled/djupled, men som härrör från verksamheten. Kan en sådan komma att omfattas av ”strikt” krav på sanering? I så fall bör den geografiska avgränsningen av vad som ska ”referensbeskrivas” i en statusrapport ta med även ett sådant resonemang. Om inte bör en tydligare avgränsning anges för var det strikta saneringskravet upphör. s. 9, st: begrepp et föroreni Statens geotekniska institut Vad ska SR innehålla? …"förekommer i jord, berg, sediment eller byggnadsmaterial…" Ändra till …"förekommer i jord, berg, sediment, vatten eller 31(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY ng resp. relevant a farliga ämnen byggnadsmaterial…" s. 9, stycke: begrepp et föroreni ng resp. relevant a farliga ämnen Statens geotekniska institut Vad ska SR innehålla? I avsnittet beskrivs skillnader mellan begreppet "farliga ämnen" i direktivet och "förorening" enl. Naturvårdsverkets definition. Det saknas dock beskrivning/motivering till att olika matriser beaktas. Lägg till en kommentar om att mark och grundvatten omfattas av statusrapporten. Uppräkningen av matriser som kan vara förorenade (jord, berg, sediment, vatten eller byggnadsmaterial) kan annars verka förvirrande. Förtydliga. Ja s. 10, stycke: periodis ka kontroll er Statens geotekniska institut Vad ska SR innehålla? "Verksamhetsutövare och fastighetsägare har en skyldighet att genast underrätta tillsynsmyndigheten om en förorening upptäcks som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön." Lägg till en hänvisning till 10 kap. 11 § miljöbalken. Förtydliga. Ja s. 8 Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Vad ska SR innehålla? Stycke: Området där verksamheten bedrivs, rad 5 …"en fast, teknisk enhet... Slut på citat har inte markerats. Svensk fjärrvärme Om det ställs krav på att ta med föroreningssituationen på angränsande fastigheter (ifall det rinner in förorening på/under fastigheten med grundvattnet) är det inte säkert att det finns underlag eller att företagen enkelt kan få ta del av dessa. Ja Ja Förtydliga. Förtydligat i möjligaste mån. 32(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY s. 9, st. 2 Svensk fjärrvärme Det saknas en diskussion om skälighet. Hur mycket ska det få lov att kosta för att ha något att jämföra med när verksamheten läggs ner? Statusrapporten kan diskuteras med och godkännas av tillsynsmyndigheten men det får inte ”dra iväg” så de kräver extremt omfattande undersökningar: här krävs tydliga regler. Vad är skäligt att kräva? Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet Begreppet förorening resp. relevanta farliga ämnen. ”En förorening kan definieras som ett ämne som härrör från mänsklig aktivitet och som förekommer i jord, berg, sediment eller byggnadsmaterial i en halt som överskrider bakgrundshalten.” SPBI ställer sig frågande till om det innebär en utvidgning av vad som står ovan, d.v.s. att även sediment och byggnadsmaterial ska finnas med i statusrapporten eller är det ett försök att definiera vad en förorening är? Vidare i samma stycke anges ”Det kan röra sig om naturligt förekommande ämnen eller sådana som har tillkommit på konstgjord väg”. SPBI ställer sig frågande till denna skrivning då naturligt förekommande ämnen torde utgöra bakgrundshalten och kan knappast rubriceras som förorening. Det är endast det som utgör en faktisk förorening som ska åtgärdas. Fråga gällande skälighet/kostnad. Fråga om definitioner. Förtydligat begreppen. Särskilt gällande deponier Länsstyrelsen i Blekinge län: I stycket ”Särskilt gällande deponier” framgår att en deponi omfattas av IUF tills sluttäckningen är godkänd och åtgärder till skydd för människors hälsa och miljön vidtagits enligt 32-33§§ deponeringsförordningen. Enligt MPF 29 kap 41 § gäller anmälningsplikt C och Förtydligande önskvärt. Formulering har ändrats. 33(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Sidan 11-12 Sidan 10 verksamhetskod 90.341 för en sluttäckt deponi där sluttäckningen godkänts enligt 32 § deponeringsförordningen fram till att åtgärder inte längre behöver vidtas enligt 33 § deponeringsförordningen. Denna verksamhet anges inte som industriutsläppsverksamhet i 2 § IUF. Länsstyrelsen tolkar MPF och IUF att en deponi enligt 29 kap 41 § inte omfattas av IUF vilket står i motsats till Naturvårdsverkets vägledning. Länsstyrelsen i Blekinge län: Det bör förtydligas i vägledningen när kravet på upprättandet av statusrapport börjar gälla för en anläggning som har deponering som enda IUV. Enligt information under Naturvårdsverkets utbildning den 13 och 14 januari 2015 kommer deponier inte att omfattas av BREF eftersom de tekniska kraven återfinns i deponeringsdirektivet. Därmed kan deponiverksamhet inte bli huvudsaklig IED-verksamhet. Av vägledningen bör framgå när krav på statusrapport inträder om det inte finns något datum för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamhet att förhålla sig till. Länsstyrelsen i Kalmar län Deponier. Tredje stycket under rubriken ”särskilt för deponier” behöver förtydligas. Det som Lst anser är oklart är huruvida deponier i 30 år, eller den tid som tillsynsmyndigheten beslutat, efter att sluttäckningen är godkänns ska anses vara en industriutsläppsverksamhet eller inte. Enligt miljötillsynsförordningen är anläggningar som omfattas av 29 kap. 41 § MPF inte industriutsläppsverksamheter och Lst har tolkat det som att deponier där sluttäckningen godkänts är klassade som en verksamhet som omfattas av 29 kap. 41 § MPF. Detta överensstämmer dock inte med den aktuella Förtydliga. Förtydliga. Förtydligande har skett om att statusrapport endast behöver upprättas inför eller i samband med tillståndsansökan när deponi är huvudverksamhet eftersom inga BATslutsatser kommer för deponier. Förtydligande har skett under vilken tid deponier är industriutsläppsverksam heter. 34(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY vägledningstexten. Lst anser att en deponi där sluttäckningen godkänts av tillsynsmyndigheten inte bör klassas som en industriutsläppsverksamhet. s. 10-12 Länsstyrelsen i Skåne Förtydliga. Dessa deponier kommer endast i mycket liten utsträckning behöva upprätta statusrapport eftersom de enligt vår bedömning bara i ett fåtal fall kommer att ansöka om ändringstillstånd. Beskrivningen utgår. Komplettera med denna information. Förtydligande har skett om att statusrapport endast behöver upprättas inför eller i samband med tillståndsansökan när deponi är huvudverksamhet eftersom inga BATslutsatser kommer för deponier. Åtgärda stavfelet. Korrigerat. Särskilt gällande deponier. Här tas de deponier upp som beviljats dispens från kraven på bottentätning och geologisk barriär. Här bör man också ta upp de deponier som inte beviljades dispens utan fick sluta ta emot avfall 2008. Dessa deponier håller på att sluttäckas, så vägledning om hur vi ska se på dessa deponier är viktigt. s. 10 Länsstyrelsen i Östergötlands län Särskilt gällande deponier. Efter vad vi förstått kommer det inte att bli några BAT-slutsatser (BREF-dokument) för deponier. Kanske vore det på sin plats att i så fall nämna att för deponier kommer krav på statusrapport i så fall enbart att utlösas i samband med ansökan om tillstånd. s. 11 Jernkontoret Omfattning av statusrapport, sid 11 Under ”Omfattning av statusrapport” finns ett stavfel; ”IPCC” istället för ”IPPC”. 35(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY s. 11 Länsstyrelsen i Östergötlands län Åtgärda stavfelet. Korrigerat. Statens geotekniska institut Särskilt gällande deponier "... och 29 kap. 35-40 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251) (MPF)." Både förordningens namn och förkortning skrivs ut första gången. I fortsättningen skrivs bara förkortningen ut alternativt förordningens namn, inte både och en gång till. Statens geotekniska institut Särskilt gällande deponier När upphör egentligen tillståndsplikten? Naturvårdsverket har tidigare påpekat (vid granskning av SGI:s publikation 14, "Inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponier - Information och råd") att när ett godkännande från tillsynsmyndigheten har erhållits kan deponiägaren ansöka om återkallelse av tillståndet hos tillståndsmyndigheten i enlighet med 24 kap. 3, 8 §§ miljöbalken. Deponin utgör då en C-verksamhet som är anmälningspliktig, i enlighet med 29 kap. 41 § miljöprövningsförordningen. Åtgärdas. Korrigerat. Statens geotekniska institut Särskilt gällande deponier. Rubrik och text hänger inte ihop helt. Angående tidpunkt för upprättande av statusrapport: Här framgår inte när ursprunglig statusrapport ska upprättas. Vidare ska en ny statusrapport upprättas om det planeras en utbyggnad med nya deponier/deponiceller. Detta beskrivs på sidan 21. Bör detta förklaras redan här eller kan hänvisning göras? Texten på sidan 11 behöver synkroniseras med texten på sidan 21. Omfattning av statusrapport: här ska det nog stå IPPC-direktivet istället för IPCC-direktivet? s. 10, st Särskilt gällande deponier , rad 13 s. 10, st Särskilt gällande deponier , rad 714 (2a st under rubrik Regelve rket gällande deponier s. 11, Stycke: När ska statusra pport upprätta s. jmf Förtydligande skrivningar har gjorts angående när statusrapporter upphör att vara industriutsläppsverksam heter och mellan vilka tidpunkter jämförelsen av förekomst av föroreningar ska göras. Rubriksättning har ändrats. Förtydligande har skett om att statusrapport endast behöver upprättas inför eller i 36(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY sid 21 Kanske kan detta stycke delas upp i två? Ett som handlar om upprättande av statusrapport och ett som handlar om jämförelse då verksamheten "upphör". s. 11, Stycke: När ska statusra pport upprätta s Statens geotekniska institut Särskilt gällande deponier. Rubrik och text hänger inte ihop helt. Syftar man här på hur statusrapporten ska användas och hur man ska hantera kravet på återställande av området? Det är oklart vid vilken tidspunkt som verksamheten "upphör"? Är det när deponins sluttäckning har godkänts, eller när tillståndet för deponin har återkallats eller upphört, eller efter efterbehandlingsfasen? Hur hanteras kravet på att återställa området när det har deponerats avfall på det? Är det tillräckligt att kraven på en sluttäckning i deponeringsförordningen uppfylls? Är det detta som avses i nästa stycke? Statens geotekniska institut Särskilt gällande deponier. Meningen som börjar "Bestämmelser om statusrapport återfanns inte i IPCC-direktivet…" är otydlig och kopplingen till föregående mening är oklar. s. 11, st: Omfattn ingen av statusra pport, rad: 6-8. s. 10 Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Särskilt gällande deponier. Stycke: Regelverket avseende deponier, rad 3 "... av avfall (2011:927, (deponeringsförordningen) och samband med tillståndsansökan när deponi är huvudverksamhet eftersom inga BATslutsatser kommer för deponier. Förtydligande har gjorts om när deponi upphör att vara industriutsläppsverksam het och mellan vilka tidpunkter jämförelsen av förekomst av föroreningar ska göras. Text har korrigerats för att förtydliga. Språklig ändring. Korrigerat. 37(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY s. 11 s. 11 s. 11 s.11 (när ska statusra pport upprätta s)? samt s.21? Naturvårdsverkets..." Ta bort parentes: "... av avfall (2011:927, (deponeringsförordningen) och Naturvårdsverkets…" Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Särskilt gällande deponier. Stycke: Omfattningen av statusrapport, rad: 13 "… föroreningar i mark- och grundvattnet." Ta bort bindestreck efter "mark". Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Särskilt gällande deponier. Stycke: Omfattningen av statusrapport "Den rapporterings- och provtagningsskyldighet som är föreskrivna…" "Den rapporterings- och provtagningsskyldighet som är föreskriven…" Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Särskilt gällande deponier. Stycke: Omfattningen av statusrapport "… bör inriktas på de identifierade relevanta miljö- och hälofarliga ämnen i förhållande till…" "… bör inriktas på de identifierade relevanta miljö- och hälofarliga ämnena i förhållande till..." Svensk fjärrvärme. Det är tveksamt att krav på statusrapporten ska gälla för gamla nedlagda deponier. Det är tydligt att marken under en gammal nedlagd deponi är kontaminerad pga. deponeringsverksamheten. Läckage av föroreningar i grundvattnet upptäcks vid kontroll av grundvattnet runtomkring deponin. Språklig ändring. Korrigerat. Språklig ändring. Korrigerat. Språklig ändring. Korrigerat. Avses skrivning s. 11 och s. 21? Förtydligande har skett om att statusrapport endast behöver upprättas inför eller i samband med tillståndsansökan när deponi är huvudverksamhet eftersom inga BATslutsatser kommer för deponier. 38(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY s. 10 Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet Särskilt gällande deponier. Gällande deponier har SPBI svårt att avgöra om en deponi som kommer sluttäckas under den kommande fyraårsperioden ska finnas med i statusrapporten eller inte. Det finns dessutom inga tydliga riktlinjer för vilken typ av provtagning som ska utföras inom ramen för statusrapporten, utan det är olika från fall till fall. Är det tillsynsmyndigheten som ska avgöra om omfattningen av provtagningen runt en deponi är tillräcklig för statusrapportens del? Skogsindustrierna Enligt 1 kap. 22 § IUF ska regelbundna kontroller av grundvatten och mark utföras. Det bör framhållas att vad gäller jordprover så blir varje prov unikt såvida det inte handlar om en homogen och väl utbredd förorening vilket torde vara ovanligt. Analysresultatet är utifrån en tidsaxel mycket svårtolkade, då värdena kan variera mycket när provpunkten flyttas. Värdet av återkommande markprover måste därmed ses som ytterst begränsat. Kontrolleras utifrån IED:s krav. Grundvattenprov har en helt annan representativ karaktär och kan ge en uppfattning om risken för föroreningsspridning via grundvattnet förändras. Skogsindustrierna anser att kontrollprogrammen bör utformas utifrån det aktuella områdets förutsättningar och i samma system som övriga kontrollfrågor, vilket innebär att VU utarbetar förslag som tillsynsmyndigheten beslutar om. Detta tillvägagångssätt skulle vara arbetsbesparande och ge bättre möjligheter att anpassa kontrollsystemet till de enskilda fallets behov och förutsättningar. Framtagandet av en statusrapport Kompletteringar av texterna i vägledningen har skett där det framgår att det är verksamhetsutövaren som gör den initiala bedömningen och tillsynsmyndigheten sedan har möjlighet att kräva kompletteringar. Skrivningar om periodiska kontroller har tagits bort. Dessa gäller inte enbart statusrapporter. Berörs sannolikt i annan/kommande vägledning kring Industriutsläppsverksam heter. 39(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Länsstyrelsen i Västernorrland Framtagandet av en statusrapport. Statusrapporten ska enligt IUF bl.a. redovisa de föroreningar som förekommer i mark och grundvatten inom det område där verksamheten bedrivs eller avses att bedrivas samt tillgänglig information om tidigare användning av området. Kommentarer om tidigare föroreningar från flera instanser. Har förtydligat Bedömningsfråga. Ingen åtgärd. Länsstyrelsen Västernorrland anser att det schematiska tillvägagångssättet fokuserar för lite på tidigare verksamhet. Föroreningarna från äldre verksamheter måste vara med i den totala föroreningsbilden. Erfarenhetsmässigt vet vi att det oftast är den historiska verksamheten som orsakat mest föroreningar. Det är också den inventering som tar mest tid och är svårast att hitta information om. s. 13-23 Länsstyrelsen i Hallands län: Det står i vägledningen att framtagandet av underlaget till statusrapporten har flera likheter med Mifo fas 1 metodiken. Det står även att det ligger i verksamhetsutövarens intresse att göra en ordentlig kartläggning av status på mark och grundvatten samt att det är en bedömningsfråga vilken omfattning rapporten ska ha och att tillsynsmyndigheten kan förelägga om statusrapporten inte uppfyller kraven i IUF 1 kap 23 §. Jag anser att det finns många öppningar för egna tolkningar och jag tror att risk finns för att bedömningar av om rapporten är tillräcklig kan komma att variera ganska mycket mellan olika tillsynsmyndigheter. Länsstyrelsen i Jönköping Praxis och erfarenhetsutbyte får växa fram. Beaktas. Förtydligande och 40(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Framtagande av en statusrapport, steg 7: miljöteknisk Provtagning bör göras om den aktuella undersökning. ”Genvägen” förbi steg 7, miljöteknisk verksamheten kan komma att orsaka skada. undersökning, bör förtydligas för att undvika missförstånd. Det är svårt förstå vad som är tillräcklig information från steg 1-6 för att karaktärisera området i både ytled och djupled och som möjliggör en bedömning av den kvantitativa föroreningssituationen i jord och grundvatten. Utifrån vägledningen kan man tolka det som att ingen provtagning, varken utförd sedan tidigare eller inför statusrapporten, behöver utföras om man tycker sig kunna bedöma situationen ändå. Hur skulle det kunna vara möjligt? Den enda situationen man borde kunna göra den bedömningen i är om man anser att det inte finns någon misstanke om att området är föroreningsskadat. I dessa fall behövs heller inte någon statusrapport så att gå vidare till steg 8, upprätta statusrapport, borde därför inte vara aktuellt i dessa fall. hänvisning till steg 4. Enligt IUF 1 kap. 23 § p. 1 och 4 ska en statusrapport redovisa de föroreningar som förekommer i mark och grundvatten inom området samt mark- och grundvattenmätningar som avspeglar förhållandena i området. En rapport utan någon form av mätning eller provtagning borde därför inte ses som en statusrapport utan snarare som en sammanfattning av steg 1-6 i vägledningen. Länsstyrelsen i Skåne Förtydliga MIFO-koppling. Även kommentar om tidigare föroreningar. Den viktigaste skillnaden mellan en MIFO-inventering och statusrapporten bör lyftas fram tydligare. Ofta är huvudsyftet med en MIFO-inventering att titta på en nedlagd verksamhet och försöka bedöma risken för att denna bidragit till förorening. Avsnittet om Mifo fas 1 och statusrapporter har utvecklats med underrubriker för skillnader och likheter 41(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY mellan dem. Ibland finns en ny pågående verksamhet som inte har med den tidigare att göra och den omfattas då inte alltid av inventeringen. Statusrapporten är nästan det motsatta, den fokuserar på vad verksamheten hanterar idag och eventuellt i framtiden. Finns det historisk information kan denna läggas in i statusraporten men inga specifika undersökningar av historiska föroreningar utförs (om inte dessa ingår bland de ämnen som hanteras av verksamheten idag). Länsstyrelsen i Västerbotten Framtagandet av en statusrapport. I vägledningen anger man att ”det sätt man tar fram en statusrapport på överensstämmer med hur man i Sverige redan i dag tar fram underlag för bedömning av föroreningssituationen på ett område”. I Västerbotten har frågan om syftet med utredningar som genomförs i samband med framtagandet av statusrapport lyfts. Är det enbart en kvantitativ beskrivning av föroreningssituationen som ska ingå eller, i det fall man påträffar föroreningar, ska det genomföras någon form av riskbedömning? Om det är fråga om riskbedömning, ska denna ske enligt NVV vägledningsmaterial? Detta bör förtydligas i vägledningen. Vägledningen anger att kraven på utförande, kvalitetssäkring och redovisning är höga för statusrapporter. Det råder dock oklarheter kring vilka krav som kan ställas vad gäller omfattningen på utredningar. Det kommer naturligtvis skilja mycket beroende på vilken typ av verksamhet samt områdets historiska användning, men här vore det bra med några exempel med avseende på antal provpunkter kontra storlek på verksamhetsområdet. Vad gäller vilket/vilka områden som ska undersökas skulle de även där vara Kommentar om kvantitativ föroreningskartläggning och eventuell riskbedömning – ska det senare vara med? Även önskemål om mer detaljerad beskrivning av undersökningar/vilket område som ska undersökas – kopplar till tidigare avsnitt ”Vad ska statusrapporten innehålla?” Ett stycke är tillagt i slutet på dokumentet där det framgår att 10 kap MB ska tillämpas om undersökningar visar att åtgärder behöver vidtas innan nedläggning. Ang önskemål om exempel är sådana svåra att ha med i vägledningar. 42(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY bra med ytterligare förtydligande. Följande skrivning: ”Verksamhetsutövaren och den behöriga myndigheten rekommenderas att kommunicera avseende valet av lämplig undersökningsstrategi” bör kompletteras med att innefatta även omfattning på undersökningarna samt vilket eller vilka områden som ska ingå i undersökningarna. Länsstyrelsen i Västernorrland Bedömningen att statusrapport inte behövs. Länsstyrelsen Västernorrland ser gärna att det i vägledningen lyfts mer konkreta exempel på när statusrapport kan bedömas inte vara behövligt, det vill säga när undantag från kravet på statusrapport kan vara aktuellt. Lagt till omfattning. Kommentar om bedömning av om statusrapport. Exempel önskas av när ”risken är liten”. Klargör skrivningar om ”beslut” och vem som upprättar detta. Förtydligat att det är verksamhetsutövaren som beslutar. Lagt till avsnitt om Bedömning av liten risk under fig 1, hämtat från IUF. Länsstyrelsen Östergötland Det saknas vägledning för hur VU på bästa sätt, även till gagn för tillsynsmyndigheten, ska lägga upp arbetet med statusrapporten och övrigt arbete med föroreningar för att underlätta den periodiska kontrollen och återställningen enligt 10 kap. 5a MB. Hur ska statusrapporten utformas för att ”gå rakt in” i 10 kap 5 a MB så att ingen ansvarsutredning behöver genomföras utan strikt ansvar för den som senast har bedrivit verksamheten? Alltså inte hopblandat med de föroreningsskador som omfattas av andra delar av 10 kap MB så det är en härva att reda ut vid en avveckling av en verksamhet. IED skäl 24 anger att Juridisk bedömning krävs. Bestämmelserna i 10 kap. om statusrapporter gäller parallellt med övriga bestämmelser i 10 kap. som går utöver vad som gäller för statusrapporter. Vilken strategi som är lämpligast måste avgöras i det enskilda 43(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY statusrapporten bör vara ett praktiskt redskap för kvantifierad jämförelse (detta nämns även i den tidigare versionen av vägledningen). s. 13 Länsstyrelsen i Östergötlands län fallet. Kommentar om statusrapport kontra MIFO (fas 1). Statusrapport och Mifo fas 1-inventering: Vi tror att detta är ett mycket viktigt stycke eftersom skillnaderna är otydliga för många VU och myndigheter. Därför vore det bra att tydligare lyfta fram syftena med statusrapport respektive Mifo-inventering och vilka uppgifter från en Mifo-inventering som eventuellt kan användas i en statusrapport och vice versa. Det vore också bra med närmare vägledning om varför det är viktigt att hålla isär statusrapport och Mifo-inventering i enlighet med deras olika syften. s. 15 Avsnittet om Mifo fas 1 och statusrapporter har utvecklats med underrubriker för skillnader och likheter mellan dem. Länsstyrelsen i Östergötlands län NV intentioner bör beskrivas tydligare. Vi har upplevat att schemat med stegen för upprättande av en statusrapport, texten till stegen och bilagan med exempel på innehållsförteckning inte stämmer överens med varandra. Bilagan beskriver ung ”Steg 8”. Förtydligat. Korrekt att statusrapport inte kan upprättas förrän efter de åtta stegen. Det stämmer att bilagan beskriver ungefär vad som ska ingå i en färdig statusrapport (steg 8 är upprättandet av statusrapporten) På något sätt tycker vi att det borde lyftas fram att en statusrapport egentligen inte finns förrän steg 8 är genomfört. Om man bara gör steg 1-3 och konstaterar att man inte behöver upprätta en statusrapport har man bara underlagsmaterial men ingen statusrapport trots att man har lagt ner mycket arbete. Kanske kan rubriken vara ”schematiskt tillvägagångssätt för att ta fram underlagsmaterial för att upprätta en statusrapport”? Vi kan också tycka att bilden av det schematiska tillvägagångsättet hellre kunde ligga efter genomgången av stegen i text. Eftersom bilden är Kommentar om rubriken till figuren ”Schematiskt tillvägagångssätt….” Bilden ska ligga före förklarande text. Flyttas inte. 44(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY generaliserad kan den, utan mer kunskap, leda fel i tankesättet. Länsstyrelsen i Östergötlands län Beaktas. Förtydligat i flödesfiguren i steg 3 och 4. Denna kommentar kopplar till avsnittet ”Myndigheternas handläggning….” Lagt till i flödesfiguren steg 4 att uppgifter ska redovisas om de finns tillgängliga. För in i steg 3 att det from detta steg är de relevanta miljö- och hälsofarliga ämnena som man går vidare med. Länsstyrelsen i Östergötlands län Beskrivningen om stegen: Vi tycker att det behöver förtydligas i stegen hur den som ska lämna in en ansökan om tillstånd ska tänka när statusrapporten tas fram. Framförallt om det inte finns en statusrapport så kanske det i detta sammanhang endast är den sökta verksamheten som är i fokus och därmed vilka miljö- och hälsofarliga ämnen som kommer att användas i den verksamhet som VU söker tillstånd för. Om det finns en statusrapport så kanske hantering enligt tankegånger ovan är det bästa sättet (efter nytt tillstånd i samråd med tillsynsmyndigheten klarlägga behovet av ny statusrapport eller uppdatering)? Länsstyrelsen i Östergötlands län Lagt till en mening om att statusrapport kan behöva upprättas i senare skede under inledande delen av kap om Framtagande av statusrapport. Formuleringsförbättring. Ändrat. Språkförbättringar. Ändrat. Steg 1: Kanske blir första meningen lättare om parentesen flyttas och ett tillägg görs så att meningen ser ut såhär istället; Ta fram en lista över de miljö- och hälsofarliga ämnen (t.ex. råvaror, tillsatser, produkter, mellanprodukt, biprodukt, utsläpp eller avfall) som hanteras inom området för verksamheten och verksamheter som tekniskt sett är knutna till de verksamheter som bedrivs osv. Länsstyrelsen i Östergötlands län 45(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Steg 2, 3:e stycket. Vi skulle föredra följande: Om det är uppenbart att vissa miljö- och hälsofarliga ämnen inte kan förorena mark eller grundvatten kan de med en motivering undantas det fortsatta arbetet. Sista meningen i samma stycke behöver också formuleras om. Länsstyrelsen i Östergötlands län Bedömningen att statusrapport inte behövs. Vi tycker inte att andemeningen i riktlinjerna framkommer, se ovan. vi skulle vilja att det förtydligas att VU ska genomföra steg 1-3 och skicka in sitt beslut med motivering samt underlagsmaterialet till VU: beslut att hen inte behöver upprätta en statusrapport. Såsom vi förstår det är det VU som fattar beslutet att det inte behövs någon statusrapport och skickar in underlaget (steg 1-3), motiv och sitt beslut till tillsyns-/tillståndsmyndigheten för bedömning/för kännedom/acceptans, se ovan ”sid 8, 2:a st. Beslut om att statusrapport inte behövs”. Förtydliganden beträffande ”beslut” huruvida statusrapport behöver upprättas eller inte och vem som tar fram det. Ordval ”beslut” kanske bör övervägas – leder oundvikligen till kopplingen ”myndighetsbeslut”? Förtydligat i flödesfigur samt i text. Länsstyrelsen i Östergötlands län Denna kommentar hänger ihop med ovan. Steg 3: I de fall steget mynnar ut i att ingen statusrapport behövs – se synpunkt om beslut på steg 2. Ev bör resonemanget om ”statusrapport eller inte” främst föras under Steg 3? Förtydligat i flödesfigur samt i text. Länsstyrelsen i Östergötlands län Steg 4, p. 2: I detta sammanhang kunde det kanske vara till hjälp att nämna att i det fall det har gjorts Mifo-inventeringar för området kan där finnas användbara uppgifter. Länsstyrelsen i Östergötlands län Koppling mellan nutid och tidigare föroreningar. Lagt till om Mifoinventeringar. Formuleringen ”kartläggning” i texten 46(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Steg 5: Vi funderar över om den beskrivna omfattningen av undersökningen av omgivande markanvändning med potentiell spridning till platsen är realistisk. Fråga om ambitionen i Steg 5. avser i första hand inte en miljöteknisk undersökning utan en bedömning. Länsstyrelsen i Östergötlands län Fråga som ytterligare instans tagit upp. Steg 7: Vi känner oss lite frågande till om stycket om expertis behöver vara med. Kunskapskravet gäller ändå. Expertis krävs för att utföra mark- o grundvattenbedömningar. Skrivning har tagits bort. Förutsätts att rätt kompetenser används. Mark- och miljödomstolen, Vänersborg Synpunkt om att statusrapporter ”oftast” behövs. Beskriv gärna hur man (när man bedömer om en statusrapport inte ska krävas) ska värdera risken för att förorening kan komma att släppas ut från en verksamhet – räcker det med att ämnen hanteras i verksamheten eller ska det varan någon form av riskfylld hantering? Kan riskerna förebyggas så att verksameten kan undantas? Detta är rätt besvarat på sid 17 (n). Men eftersom statusrapporten ska kunna fungera som referens under verksamhetens hela livstid (vilken kan vara mycket lång) så kan ju kriterier som anläggningars/skyddsåtgärdernas status och driftoch underhållsnivån samt frågor om säkerhetsarbete m.m. variera med ambitionsnivån hos VU (som byts titt som tätt). Som huvudregel anser jag då att man inte bör undanta verksamheter från krav på statusrapport med verksamhetens tekniska nivå eller drift- och underhållstatus som motivering. En restriktiv hållning bör därför framhållas tydligare. Instansen förordar en restriktiv hållning till att ”friskriva” verksamheter från statusrapporter. Lagt till ”Det bör vara ytterst få fall där detta kan garanteras för hela verksamhetstiden” i näst sista stycket i steg 3. 47(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skogsindustrierna Vad gäller det schematiska tillvägagångssättet vid upprättandet av en statusrapport har Skogsindustrierna följande kommentarer avseende steg 3 respektive 7. - - s. 13 st. Steg 3: ”antingen som en följd av ett enda utsläpp, en olycka eller som en följd av flera utsläpp eller läckage”. Att olycka tas med kan medföra att många verksamheter, även små verksamheter som ex har någon form av lagring av drivmedel, styrs över till steg 4 d.v.s. till att behöva upprätta en statusrapport. Under steg 7 anges: ”att om det finns tillräcklig information från steg 1-6 för att karaktärisera området både i yteld och djupled och som möjliggör en bedömning av den kvantitativa föroreningssituationen i jord och grundvatten, av relevanta miljö- och hälsofarliga ämnen, kan man gå direkt till steg 8.” Skogsindustrierna bedömer att befintliga data i praktiken mycket sällan är tillräckliga för att en seriös karaktärisering och kvantifiering enligt ovan skall kunna göras. Nuvarande skrivning för steg 7 kommer därmed att kunna medföra att de allra flesta verksamheter måste genomföra en fullskalig miljöutredning innan man kan gå vidare till steg 8, och upprätta en statusrapport. Steg 3 är således formulerat så att många verksamheter måste göra fullskaliga miljöutredningar innan en statusrapport kan upprättas. Skogsindustrierna anser att detta kan leda till ett från miljösynpunkt oprioriterat och resurskrävande arbete. Statens geotekniska institut Kommentar om resurskrävande arbete med statusrapporter (SR) ”till begränsad nytta”. VL ”tvingar fram” SR för så gott som alla verksamheter – sista kommentaren anger att detta arbete är ”oprioriterat och resurskrävande”. SR ingår i ”verktygslådan för förebyggande av föroreningsspridning”. Förtydliga. Det finns redan idag möjlighet för tillsynsmyndigheten att ställa krav på miljöteknisk undersökning genom 26:22 miljöbalken. Ändrat. 48(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 3 s. 13 st. 6 s. 14 st. 1 s. 15, figur s. 15 s. 15 s. 16, Hänvisa här till figuren på nästa sida. "En statusrapport tas fram i ett stegvis förfarande, se figur 1." Statens geotekniska institut Förtydliga att det är steg 1-6 i statusrapporten som kan liknas vid MIFO fas 1. Första meningen: "Tillvägagångssättet vid framtagandet av underlag vid upprättandet av en statusrapport (steg 1-6) har flera likheter med…" Statens geotekniska institut "… miljötekniska undersökningar." Ändra till "… miljötekniska markundersökningar." Statens geotekniska institut Nu är detta en figur eller ett flödesschema som inte är refererbart. Kalla den "Figur 1". Flytta texten i överkant ("Schematiskt tillvägagångssätt vid upprättandet av statusrapport") och använd den som figurtext. Statens geotekniska institut figuren, box 2. Ev. ta bort ordet "inneboende", det tillför inget. Statens geotekniska institut Figuren, box 6. Från steg 6, upprättande av konceptuell modell, finns en pil till texten "Tillförlitlig bakgrundsinformation som beskriver föroreningssituationen" och sedan vidare till steg 8, d.v.s. steg 7 behöver inte utföras. Är detta korrekt? Det räcker väl inte med konceptuell modell? Måste väl i sådana fall också finnas tidigare undersökningar? Eller menar man att dessa ska vara inarbetade i den konceptuella modellen? Tydliggör i så fall, eftersom en konceptuell modell normalt inte innehåller all tillgänglig information. Statens geotekniska institut Förtydliga. Förtydligat under avsnitt om Mifo fas 1 och statusrapporter. Även grundvattenundersökningar avses. Denna kommentar inte helt korrekt. Ingen ändring. Beaktas. Ändrat. Förtydliga. Ändrat. Förtydliga. Förtydligat i steg 6 i flödesfiguren med ”Sammanställ information” i stället för upprätta konceptuell modell och till rubriken ”Beskrivande modell” i texten. Förtydliga begreppsanvändning ”Konceptuell modell”. Oklart om tidigare undersökningsresultat ingår eller ej. Sannolikt behöver de olika ställningstagandena Förtydligat i steg 1-3 49(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY steg 1, st. 1 s. 17 s. 21 s. 21 s. 21 Mycket bristfällig information om hur man går till väga om statusrapport inte ska upprättas. Kommer mer utförligt under steg 2 resp. 3. Men borde kanske vara mest utförligt under steg 1, för att underlätta läsandet. Sedan kan man skriva kortare under steg 2 och 3 och hänvisa bakåt. Statens geotekniska institut Steg 2 och 3. Tydliggör att de utredningar som utförts fram till att beslut fattas om att ytterligare utredningar inte behövs ska lämnas till den behöriga myndigheten (för så är det väl?). Om beslut fattas i steg 3 ska utredningar från 1 och 2 lämnas in tillsammans med det underlag i steg 3 som lett fram till beslutet. Statens geotekniska institut Steg 7, Deponier, 3:e stycket "… grundvattenprovtagning och markprovtagning i anslutning till deponin och inom området för verksamheten." Vad menas? Ska undersökning göras enbart inom verksamhetsområdet? Statens geotekniska institut Steg 7, Deponier, 3:e stycket Meningen "En miljöteknisk undersökning av själva deponin ska inte vara nödvändig…" är bra, viktigt att det klargörs här att provtagning av själva deponin inte behövs. Ev. kan föregående mening om "inom området för verksamheten" tolkas som att provtagning ska göras inne på deponin. Även nästa mening som talar om att inte penetrera tätande lager antyder att man menar att man ska provta inne på deponin i alla fall. Inte glasklart! Tydliggör gärna. Statens geotekniska institut Steg 7, Deponier, 3:e stycket. "Vilken provtagning som är nödvändig kommer att variera från fall till fall." Mycket otydligt. förtydligas. ”Gräns” mellan steg 1, 2 och 3 är inte tillräckligt tydliga i texten. och hänvisning till avsnitt 7. Se direkt ovan. Förtydligat att det är verksamhetsutövaren som beslutar i flödesfigur och text. Provtagning ska inte bara göras inom verksamhetsområdet – när det gäller deponier är detta med verksamhetsområde även knepigt (se direkt nedan). Det står ju ”i anslutning till….” Förtydligat skrivningar om deponier. Hänger ihop med direkt ovan. . Förtydligat genom att skriva ” Om det i övrigt finns tätskikt eller geologiska barriärer bör provtagningen anpassas så att dessa inte förstörs eftersom det då kan uppstå en ökad risk för föroreningsspridning” Beakta på något sätt. Vi hänvisar till avsnittet ovan om miljötekniska undersökningar. 50(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY s. 21 s. 21 s.22 s. 22 s. 23 s. 23 Tydligare text behövs i en vägledning, t.ex. om hur provtagning och analys kan planeras. Statens geotekniska institut Steg 7, Analys av proverna, rad 8. "detektionsgränser". Byt till "rapporteringsgränser". Det är rapporteringsgräns som anges i laboratorieprotokollen, inte samma sak som detektionsgräns. Statens geotekniska institut Steg 7, Analys av proverna, rad 9. "… framtida analyser kan anpassas till statusrapportens analyser…". Ändra till "… framtida analyser kan anpassas eller på annat sätt relateras till statusrapportens analyser…" Statens geotekniska institut Steg 8, stycke 2. "… följa samma principer som fastställs i denna vägledning." Vad innebär detta i framtiden, om några decennier, när modernare provtagningstekniker och analysmetoder finns och det är dags att reproducera statusrapportens undersökning? Statens geotekniska institut Steg 8, punktlistan, punkt 3. Även provpunkternas höjder (både mark- och vattenprover) måste anges. I Sverige används för närvarande RH 2000 för höjdmätning. Om inte höjder mäts kan det bli problem att bedöma grundvattennivåer och jordlager vid ev. ändrad marknivå - t.ex. utfyllnader och bortschaktningar inom ramen för verksamheten. Statens geotekniska institut Steg 8, punktlistan, punkt 1. Beskrivning av analysmetoder. Även rapporteringsgränser och mätosäkerhet för varje analys/parameter måste anges i statusrapporten. Detta för att underlätta tolkningen av data om några decennier. Statens geotekniska institut Steg 8, punktlistan, punkt 3. Lägg till "Koordinater från Beakta. Ändrat. Beakta. Ändrat. Förtydliga. Förtydligat. Förtydliga. Kompletterat. Punkt 4 avses. Komplettera. Kompletterat. Punkt 6 avses. Komplettera. Kompletterat. 51(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY s. 23 s. 16 s. 19 s. 22 inmätningar och avvägningar" efter "kartor" i denna uppräkning. Statens geotekniska institut Abrupt slut. Kan man hänvisa till tidigare avsnitt, där det beskrivs vilken myndighet rapporten ska lämnas till och hur de ska hantera den (godkännande och förvaring/arkivering). Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Framtagandet av SR. Steg 1, stycke 1 "…(antingen som råvaror, tillsatser, produkter, mellanprodukt, biprodukter, utsläpp, eller avfall )…" Ändra till plural på mellanprodukter, ta bort kommatecken efter utsläpp, ta bort mellanslag efter avfall. Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Framtagandet av SR. Steg 5, stycke: Topografi och markyta "Lokal topografi och typ av markyta (betong, asfalt, genomsläpplig mark etc.)…" "Lokal topografi och typ av markyta (betong, asfalt, genomsläpplig mark icke hårdgjord yta etc.)…" Statens geotekniska institut. Språklig kommentar. Framtagandet av SR. Steg 8, stycke 1 "… använts för att fastställa tillståndet i marken och grundvatten…" "… använts för att fastställa tillståndet i marken och grundvatten…" Svensk fjärrvärme Är tillvägagångssättet att ta fram en statusrapport ”bindande” eller är det en ”vägledning”? Den delen beskrivs ju mycket detaljerat och kräver mycket omfattande undersökningar – inte bara förorenad mark utan geologi, hydrologi mm. Vägledningen känns mer omfattande än en normal miljöteknisk markundersökning Förtydliga. Hänvisa ev till tidigare avsnitt. Lagt till ett stycke i slutet av steg 8. Språklig detalj. Ändrat. Beakta. Ändrat. Språklig detalj. Använder ”mark”. Kommentar om omfattning av undersökningar. Förtydliga ev om markundersökningar. Ingen ändring. En vägledning inte är juridiskt bindande. Kunskap om bl.a. geologi och hydrologi behövs när en 52(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Svensk fjärrvärme Enligt förslaget ska området återställas till det skick området hade enligt statusrapporten om verksamheten har orsakat en betydande förorening i mark eller grundvatten och om sådana återställande åtgärder är tekniskt genomförbara. Men hur ska resultatet av genomförda åtgärder ställas mot Naturvårdsverkets generella riktvärden som oftast används idag vid saneringar? s. 14 Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet Statusrapport och Mifa fas 1-inventering. Där finns angivet vilken information som ska användas som underlag för utformande av miljötekniska undersökningar. Det står bl.a. ”Informationen utgörs av litteratur-, arkiv-, och kartstudier om vilka verksamheter som kan ha bedrivits samt mark- och grundvattenförhållanden, tidigare miljötekniska utredningar och intryck – samt faktaunderlag vid besök på området för verksamheten”. SPBI anser att formuleringen intryck- samt faktaunderlag ger stort utrymme för tolkningar av vad som ska ingå. Förtydliga ev gentemot ”riktvärden”. Förtydliga. miljöteknisk undersökning ska utformas och informationen ingår vanligen i rapporter om miljötekniska undersökningar. Lagt till sist i steg 8 texten att övriga bestämmelser i 10 kap miljöbalken kan tillämpas för avhjälpande före nedläggning samt om inte en betydande förorening skett vid nedläggning - om risken motiverar det. Ändrat och tagit bort ”samt faktaunderlag” 53(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY s. 15 s. 17 s. 22 Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet Schematiskt tillvägagångssätt vid upprättandet av statusrapport. Om man i Steg 1 svarar nej så ska man inte göra en statusrapport men om man vill eller måste dokumentera ”gamla synder” i en statusrapport så efterfrågas det först i steg 4. Om man i schemat då svarar nej vid steg 1 så kommer man inte till steg 4. Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet Steg 3: Identifiering av relevanta miljö- och hälsofarliga ämnen utifrån verksamhetsspecifik föroreningsrisk. SPBI anser att det bör förtydligas under steg 3 att ”En detaljerad fysisk inspektion av området ska utföras för att kontrollera integriteten och effektiviteten i åtgärderna som ska förhindra utsläpp (från EU kommissionens riktlinjer)”. I vägledningen finns det nu bara angivet under avsnittet ”Bedömning att statusrapport inte behövs” att spruckna ytskikt, igensatta eller trasiga rörledningar etc. kan indikera att förorening har skett eller kan ske. I vägledningen finns inget angivet om en detaljerad fysisk inspektion såsom anges i EU-kommissionens riktlinjer. Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet Expertis. Där anges att ”relevant expertis bör arbeta fram statusrapporten så att den blir tillräckligt väl utförd”. SPBI ställer sig frågande till vad relevant expertis innebär och vem avgör vem som innehar det. Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet Övrigt. Vägledningen bör vara konsekvent med rubrikerna under resp. delsteg 1-8 jämfört med EU-kommissionens riktlinjer (se avsnitt 5.1 och framåt i riktlinjerna). SPBI anser att de bör vara samma som i riktlinjerna, exempelvis steg 5 som i riktlinjerna har rubriken ”Miljö” medan i vägledningen har rubriken ”Områdets egenskaper och omgivande verksamheter”. Klargör intentionen. Slutsatsen är korrekt. Överväg att ha med något om ”fysisk inspektion” jmf skrivningen ”besök på området” vilket ev är samma sak. Ingen ändring. Man måste besöka platsen för att se om det finns spruckna ytskikt, etc. Beakta. Viktigt med rätt kompetens, vilket förutsätts. Det är inget krav utan en rekommendation. Texten har tagits bort. Kolla intentionen. Ingen ändring. De nya rubrikerna stämmer bättre med innehållet. 54(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY s. 20 Jernkontoret Steg 6, sid 20 Fortfarande anser Jernkontoret att vägledningen är mycket otydlig rörande begreppet ”konceptuell modell”. Vägledningen hänvisar till en bilaga till en NV rapport från 2009. Åtminstone bör den bilagan återfinnas i vägledningen om myndigheten nu vill hänvisa till begreppet ”konceptuell modell”. Jernkontoret kan tyvärr konstatera att texten i bilagan inte ger en VU mycket hjälp till hur en konceptuell modell ska tas fram. I bilagan är det återigen svepande beskrivningar från riskhanteringsarbetet. Otydligheten medför att det kan uppkomma många olika modeller i statusrapporterna. Jernkontoret anser dock att det vore bättre att ännu tydligare beskriva tänkbara modeller som vägledningen avser eller ge exempel på modeller som kan vara bra att använda. s.21 Jernkontoret Deponier, sid 21 Jernkontoret ställer sig frågande till anledning och relevans för att deponier ska ingå i en statusrapport. Statusrapporten ska ju vara ett underlag när området ska återställas efter att verksamheten upphört. Det mest sannolika och miljömässigt motiverade är att deponerat material som ligger i iordningsställda deponier ska vara kvar efter det att verksamheten upphört. Deponier omfattar, nästan utan undantag, tillstånd att anlägga. I den meningen är en deponi en ”anläggning” från en VUs perspektiv som omfattas av villkor ur såväl skötselsynpunkt som kontrollsynpunkt. Att man sedan Hänvisningen till bilagan är korrekt. Ändrat till ”Beskrivande modell” för att förtydliga. Lagt till figur. Skrivningar om deponier har förtydligats. 55(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY använder de kunskaper man har om deponierna på det område som statusrapporten omfattar vid den samlade bedömningen (den ”konceptuella modellen”) är given. Här anser Jernkontoret att vägledningen förstorar frågan rörande deponier och gör den krångligare än vad som behövs. Här torde det räcka med att påtala vikten av att deponiernas eventuella effekt på miljön ska beaktas i statusrapporten och att man även här kan använda de data som framkommit från kontrollprogram och liknande, jfr skrivning om MIFO-undersökningar. Jernkontoret Generellt tips Överlag borde NV göra ytterligare genomläsning av texten för att rensa bort generella svepande beskrivningar som inte ger vägledning till VU om hur en statusrapport ska genomföras. Exempel på onödig text som inte tillför information eller vägledning: ”Presenteras i logiskt och strukturerat format”, ”Utformning och komplexiteten för den konceptuella modellen kommer att variera….”, ”Relevant expertis bör arbeta fram statusrapporten…”. Jernkontoret föreslår att texten i vägledning putsas avseende onödiga skrivningar. En del revidering har skett för att förenkla. Bilaga – exempel på innehållsförteckning för statusrapporter Bilagan, s. 25 Bilagan, Statens geotekniska institut Bakgrundsinformation, punkt 2. "Beskrivning av hur området används…" Möjligen skulle man kunna lägga till att man även ska ange markanvändning enligt (ev.) detaljplan. Statens geotekniska institut Ingen ändring. 56(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY s. 25 Bilagan, s. 25 Bilagan, s. 25 Bilagan, s. 25 Bakgrundsinformation, punkt 3. "… som för närvarande används…". Här borde väl anges att man också ska identifiera ämnen som använts förut? Detta för att veta hur man ska undersöka och utreda identifierade källor, se t.ex. nästföljande punkt. Läge, ämnen, halter och mängder även för gamla källområden är relevant. Statens geotekniska institut Bakgrundsinformation, punkt 8. Hur säkras att gamla rapporter finns tillgängliga även om några decennier. Bör inte de krävas in som bilaga till statusrapporten så att de arkiveras på berörd myndighet för framtida behov? Statens geotekniska institut Miljöteknisk undersökning, punkt 5. "… kvalitetsklass…". Begreppet kvalitetsklass (A och B) används inte längre, finns inte i den angivna nya versionen av fälthandboken. Metodbeskrivningen i SGF 2:2013 anger en standardnivå på provtagning som anger den lägsta kvalitetsnivå som bör tillämpas (se t.ex. kapitel 1 i handboken). Statens geotekniska institut Miljöteknisk undersökning, punkt 12. "Beskrivning av analysmetoder…" Byt till "Beskrivning av analysmetoder (inkl. Förtydligat i punkt 6. Arkivlagen säkrar att undersökningsrapporter ofta kan finnas kvar i myndigheternas arkiv under lång tid. Resultatet av tidigare undersökningar ska redovisas i statusrapporten och i bilagorna till statusrapporten kan mer detaljerad info om dessa finnas med. Ändrat. Ändrat. 57(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Bilagan, s. 25 Bilagan, s. 26 Bilagan, s. 26 Bilagan, s. 26 rapporteringsgränser och mätosäkerheter) …" Statens geotekniska institut Miljöteknisk undersökning, punkt 13. "Redogörelse för vilka parametrar som analyseras…". Det bör även anges vilka parametrar som potentiellt kan identifieras vid screeninganalyser, alltså en lista över de parametrar som eftersöks vid den aktuella screeninganalysmetoden, inte bara de som detekterats. Statens geotekniska institut Redovisning av utredningsresultat, punkt 2. "… djupt grundvatten…". Vad innebär detta i praktiken? Måste djupt grundvatten alltid undersökas? I många fall är det relevant, men det är också kostnadskrävande och kanske kan uteslutas i de fall det är osannolikt att föroreningen spridits till det djupare grundvattnet. Statens geotekniska institut Redovisning av utredningsresultat, punkt 4. "Karta över föroreningssituationen…". Bör även finnas en lista/koordinatförteckning över samtliga provpunkters läge och höjd i rekommenderat koordinatsystem, för närvarande SWEREF 99 och RH 2000. Här måste också anges om SWEREF 99 TM används (nationell nivå) eller om de lokala projektionszonerna (finns 12 st.) nyttjas. Mycket viktigt att även markytan och grundvattenytan anges i detta höjdsystem. Statens geotekniska institut Redovisning av utredningsresultat, punkt 14. "… inklusive relevanta analysstandardmetoder". Byt till"… inklusive relevanta analysstandardmetoder inklusive rapporteringsgränser och Ingen ändring. Borde framgå av beskrivningen av vilka analyser som utförts. Tagit bort ”ytligt och djupt” för att inte förvirra. I begrepp och förklaringar som lagts till i början av vägledningen anges definitionen av vad som anses som grundvatten i en statusrapport. Ändrat. Ändrat. 58(58) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Bilagan, s. 26 mätosäkerheter." Statens geotekniska institut Redovisning av utredningsresultat. Förslag på ytterligare bilagor till rapporten: -Fotodokumentation av alla provpunkter, byggnader, anläggningar m.m. – Flygfoton/översiktsbilder Lagt till under bilagor till rapporten.
© Copyright 2024